Cecilia Stocks och Astrid Emker
|
|
- Filip Ivarsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Cecilia Stocks och Astrid Emker
2 är kombinationer av symtom symtomen kan förekomma i varierande svårighetsgrad vilket får komplexa konsekvenser
3 PWS är en neurogenetisk sjukdom vilket innebär att symtomen kommer från hjärnan och har en genetisk orsak Det föds ca 6-8 barn med PWS/år i Sverige 1956 beskrevs syndromet hos 5 barn Slutet på -70-talet utvecklades kunskapen
4 Syndromet orsakas vanligtvis av en nymutation Få personer med PWS blir själva förälder
5 Vanligaste orsaken(70-75%) att det antingen saknas en del (deletion) eller att det finns en skada på kromosom 15 från pappan. Saknas motsvarande del från mamman får barnet Angelmans syndrom. Risken att få fler barn med PWS är ytterst liten. PWS kan också orsakas av en dubbel uppsättning av kromosom 15 från mamman och ingen alls från pappan(23-30% av fallen) Den vanligaste orsaken till PWS (deletion) upptäcks med hjälp av ett enkelt blodprov och DNA-test De genetiska avvikelserna ger störningar i hypothalamus. Där finns centra för aptit, tillväxt, könsutveckling mm
6 Nyföddhetsfasen: muskelsvaga, har ett svagt skrik, värmeregleringssvårigheter Barnen har ofta andningsstörningar (svårammade) Pojkar ofta liten penis och testiklarna har inte vandrat ner i pungen
7 Psykomotorisk utvecklingsförsening Problem med grovmotoriken Typisk utseende (smal panna och näsa, mandelformade ögon, små händer och fötter) Uppfödningssvårigheter
8 Intresset för mat kan öka snabbt Humörutbrott Barnets tillväxt avviker (korta) Mental utvecklingsförsening/-störning Många är smärttåliga Skolios, kontrakturer (inskränkt ledrörlighet) Sömn- och andningsbesvär
9 Strikt anpassad kosthållning Regelbunden fysisk aktivitet Behandling med tillväxthormon på barn (gynnsam effekt på både längd och muskelstyrka, ges det tidigt kan det gynna motorisk och kognitiv utveckling) Utredning och anpassad skolgång Hjälpmedel (AKK mm)
10 Beteende- och inlärningssvårigheter allt tydligare Känslomässig labilitet Psykisk sårbarhet kan leda depressioner och psykoser Underventilering kan ge fortsatta sömnproblem
11 Sjuklig fetma kan ge diabetes, hjärtproblem och andningsproblem Regelbundna kontroller av ögon, rygg och tänder för att uppmärksamma avvikelser Beteendeproblematik och onormal hunger kvarstår Många personer med PWS är ängsliga, osäkra och rädda
12 Basfakta: ålder, kön, skola, ev stöd Social och känslomässig utveckling Kommunikation, språk och tal Grov- och finmotorik Perception det som man uppfattar med sina sinnen Begreppsuppfattning Undervisning i grupp och enskilt Kärnämnen matte, läsning och skrivning Idrott Fri tid, rast
13 3 familjeveckor 16 barn, 5-14 år 7 pojkar, 9 flickor 9 förskolebarn, 7 skolbarn
14 8 förskola 1 specialförskola 1 grundskola 4 grundsärskola 2 träningsskola Tilläggsdiagnoser 4 synnedsättning 15 beteendeavvikelse 15 begåvningshandikapp 7 motoriska funktionshinder 2 autism Kost och medicin 11 lågkalorikost, 1 en portion 5 tillväxthormon Hjälpmedel glasögon, ortoser Träningsprogram rörelseträning, bad, sjuk-gymnastik munmotorik träning
15 inga ringa måttliga grava inga ringa måttliga grava
16 inga ringa måttliga grava inga ringa måttliga grava
17 inga ringa måttliga grava inga ringa måttliga grava
18 inga ringa måttliga grava
19 inga ringa måttliga grava inga ringa måttliga grava inga ringa måttliga grava
20 inga ringa måttliga grava
21 Mängden mat och dryck ska vara anpassad till individens behov Lite socker och fett Fiberrikt Struktur och regler runt matsituationen Energibehovet är lägre Låt aldrig mat få bli en belöning
22 Samma måltidsordning Goda vanor konsekvens Handla bara hem vad som ska gå åt Små tallrikar Svårt med stora serveringsfat Lära sig vad en lagom portion är Informera omgivningen
23 Karakteristisk personlighet, jämfört med andra med samma BMI, IQ-nivå, kön och ålder Tänker ständigt på mat Motorisk och psykisk hämning och oro Kan bära på en djup sorgsenhet, ibland ytligt glättig Störning i kognition och empati Blir ofta ensamma
24 Rör sig långsamt 3,6 Godmodig 3,5 Envis 3,5 Sömnig 3,4 Stridig om mat 3,3 Lättretlig 3,2
25 Drar sig undan socialt Föredrar ensamaktiviteter Bristande förmåga till kamratrelationer
26 Tvång att fråga eller berätta Rutiner Samlande, hamstring Upprepning Ordnande
27 Tjatighet Ökad irritabilitet Häftiga utbrott
28 Störd funktion i signalsubstanserna serotonin och dopamin: ger ökad känsligheten för stress ger ökad risk för depression och psykos
29 Ofta debut efter händelse, traumatisk eller inte Ändring av rutiner Relationsproblem Fysisk sjukdom/infektioner Vad märker ni?
30 Svårt att förstå det som sägs Svårt att tänka klart i samband med frustration Svårt att avvika från rutiner Svårt att styra över och förstå konsekvenstänkande Svårt med att se nyanser, svart/vitt
31 Svårt uppfatta sociala koder Svårt att påbörja samtala, ta sig in i grupper Svårt att vara medveten om hur det egna beteendet påverkar andra Svårt att sätta sig in andras perspektiv Svårt att bryta en ursprunglig tanke
32 För vem? Personal problem lösning Brukare lösning problem
33 - Anhöriga - Andra verksamheter - Politiker och ledning - Brukare
34 - Vädjan - Straff - Konsekvenstänkade - Tillrättavisningar - Belöningssystem - Metoder som oftast inte fungerar
35 Entusiasmen blir lägre Uthålligheten mindre Svagare koncentrationsförmåga Depression och låg självkänsla
36 Berätta därför vad man ska göra istället Och ge beröm när personen lyckas!
37 Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna lämna över lite kontroll till andra
38 Att vägra Att ljuga Att gå två steg baklänges eller springa bort Spottande, enstaka slag eller skrik Glåpord eller hot Att bita sig i handen
39 Affekt intensitet kaos Ingen självkontroll självkontroll tid Bo Hejlskov Elvén
40 Affekt speglas - vi känner av varandras affekter Vi speglar varandras muskelspänningar Armen!!! Bo Hejlskov Elvén
41 Dämpa känslouttrycken Avleda om möjligt - Humor - Personalbyte - Tänka på annat Undvik förlängd ögonkontakt vid kravsättning eller konflikt Även kvittoögonkontakt Bo Hejlskov Elvén
42 Delaktighet, förhandlande Vi-upplevelser Val Bryta och leda vidare Förutsägbarhet Tydlig avslutning leder till nästa aktivitet Snooze-metoden påminna utan att höja rösten Mutor för att skapa motivation
43 Korg A säkerhetsfrågor Personal bestämmer - Nej - Du får inte - Du måste
44 Beteenden som man kan tänka sig att strunta i, åtminstone för en tid. Välja bort konflikter för att lugna ner situationen. Låta det passera.
45 För att lära personen att tåla motgångar och förändringar. Beteenden som är viktiga men inte värda ett utbrott. - Kompromissa (kan vi hjälpas åt att lösa detta?) - Kommunicera (jag hör vad du vill och jag tänker så här - Hjälp till att tänka (föreslå olika lösningar)) - Kom fram till en gemensam lösning
46 En stor del av konflikterna mellan personal och brukare föregås av ett krav Många personer med svårigheter säger nej
47 Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som gör det möjligt för brukaren att säga ja!
48 - Krav i positiv anda - Nu ska du..., kom hit etc - Krav med negativ ansats - Sluta, stopp, låt bli etc Vad gör det med oss?
49 Tydlighet i miljön Förutsägbarhet schema Bildstöd Flexibilitet utifrån dagsform Sociala berättelser önskvärda beteenden
50
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Förhållningssätt Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt
Fostran av annorlunda barn
Fostran av annorlunda barn ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Varför? Därför att barn med utvecklingsmässiga funktionshinder kännetecknas av att vanlig fostran inte funkar Det
Problemskapande beteende
Problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt bemötande
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning
Problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För
Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Bemötande och hantering av konflikter - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Konflikter Konflikter handlar om problemets och lösningens växelspel - Jag har ett problem som jag löser
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Stresskartläggning
Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det
Varför? Fostran? för vem? Leg. psykolog Därför att det som mer än något annat kännetecknar barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem är att vanliga fostransmetoder inte fungerar Hos
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Förhållningssätt Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende om låg-affektivt bemötande Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Förhållningssätt Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt bemötande
Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ.
Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ. förhållningssätt, ansvar och metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det normala som avsaknaden av det onormala
Problemskapande beteende
Bemötande vid problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Vem har problem? Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Problemskapande beteende Definition: Beteende som skapar problem För
Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt
Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För
Lågaffektivt bemötande i förskolan
Lågaffektivt bemötande i förskolan - om beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén & David Edfeldt Leg. psykologer Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem -
Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär
Prader-Willis syndrom 9-- Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper, MHC-basen. Insamling av data har skett genom att
Beteendeproblem i äldrevården
Beteendeproblem i äldrevården - ett lågaffektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi
Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd
Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Ett låg-affektivt perspektiv Konflikter handlar ofta om ett lösningarnas växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem
Hantering av problemskapande beteenden
Hantering av problemskapande beteenden Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009 Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Strategier i vardagen
Strategier i vardagen Om låg-affektivt bemötande vid beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? Det är inga problem att ha bra strategier när det är lätt Det är när det blir svårt
Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott
Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,
Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande
Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT FÖRSTÅ? Okunskap kring kognition och kognitiva nedsättningar Osynligt funktionshinder Ojämn profil & funktion Saknas ofta
Lågaffektivt bemötande i äldrevården
Lågaffektivt bemötande i äldrevården Om hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi
Lågaffektivt bemötande vid demenssjukdom
Lågaffektivt bemötande vid demenssjukdom - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem
Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik
Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur
Beteendeproblem i förskolan
Beteendeproblem i förskolan Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi definierar
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Lågaffektiv teori och metod
Lågaffektiv teori och metod - om attribution och hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Attributionsteori Vi kan förlägga orsaken till beteende olika Bernhard Weiner Ansvarsprincipen
En föreläsning om problemskapande beteende
Välkommen till En föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog, Västerås Habiliteringscentrum,
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi
Beteendeproblem i skolan
Beteendeproblem i skolan - ett lågaffektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - För vem? - Vi definierar
Om autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läropussel, minikonferens
Läropussel, minikonferens 2 6.5.2019 Vem är Sofia Kullberg? Utbildad speciallärare med specialisering inom adhd, autismspektrum och utvecklingsstörning Arbetar som speciallärare i Korsholm Driver företaget
Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse
Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse Hejlskov Elvén, Veje & Beier (2012): Udviklingsforstyrrelser og psykisk sårbarhed. Dansk Psykologisk Forlag, Köpenhamn. Kommer på svenska på Studentliitteratur
Låg-affektivt bemötande
Låg-affektivt bemötande Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar
Autism en introduktion
Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi
Lågaffektivt bemötande i äldrevården
Lågaffektivt bemötande i äldrevården - metod för hantering av beteendeproblem på etisk grund Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Den goda och den onda cirkeln Tomasello beskriver utvecklingen av moral som
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande Petter.marklund@magelungen.com www.magelungen.com/akademi En uppsättning metoder, teorier och förhållningssätt för att förebygga och hantera problemskapande beteenden Problemskapande
Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar
Normalitet Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att
Barn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan
Barn som vi inte riktigt förstår oss på Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan Barnet, eleven, ungdomen Jag kommer i detta sammanhang att använda barnet för att underlätta i texten. Med barnet
Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.
Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi
Lek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar
FUNGERANDE VARDAG Lek Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar Innan det blir lek Att ha trygga relationer Att bli lekt med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att lekupplevelsen
Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär
Angelmans syndrom -- Orofacial funktion hos personer med Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre
Beteendeproblem i skolan och förskolan
Beteendeproblem i skolan och förskolan - om lågaffektivt förhållningssätt Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem -
Den moraliska pop-out-effekt
Den moraliska pop-out-effekt - och vad den innebär för personals affektiva reaktioner och grundläggande föreställningar om beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett
Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen
Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen malin.sunesson@orebro.se cecilia.ljungstrom@orebro.se orebro.se
Pedagogisk beskrivning skolbarn
Pedagogisk beskrivning skolbarn Barnets namn: Barnets personnummer: Formuläret är ifyllt av: Skola: Datum: Till berörda pedagoger i skolan Beskriv eleven utifrån aspekterna nedan. Det som är angivet inom
Verksamhet. Cirkelledare. Upplägg:
Studiecirkel Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Framtagen av Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning, Bo Hejlskov Elvén, Stockholm stad. Mars 2012 Verksamhet
Adhd och Autism i vardagen
Adhd och Autism i vardagen Del 2 Andreas Svensson NPF/Adhd konsulent Ågrenska Kvällens plan 18.00 Hej och välkomna Att få vardagen att fungera Vuxen med NPF Förhållningssätt och gränssättning Tips för
När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma. tinaw.se/seds.
När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma Lågaffektiv metod som relationsbyggare tinaw.se/seds Tina Wiman Gör det lätt att göra rätt,
Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hejlskov-Uhrskovs belastningsmodell örutsägbarhet Varningstecken Varningstecken Negativa Ljudkänslighet
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Fragil X-syndromet. Synonym: FRAXA-syndromet
27-2-4 Synonym: FRAXA-syndromet Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Fragil X-syndromet Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi
Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter
FUNGERANDE VARDAG Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter Att ha trygga relationer Att få vara med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att upplevelsen delas Att ha tillräckliga
Utmanande beteenden och problemskapande situationer
Utmanande beteenden och problemskapande situationer Therese Waldenborg 2018 Lågaffektivt bemötande på tre nivåer 1. Det långsiktiga och förebyggande arbetet i vardagen Hjälpmedel, anpassningar, kommunikation,
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Beckers muskeldystrofi. Koder: ICD-10: G71.
8--5 Koder: ICD-: G7.B ORPHA: 98895 Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med ovanliga diagnoser, MHC-basen. Insamling av data har skett
Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?
Lågaffektivt bemötande i kulturskolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende? 29 oktober Uppsala Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Dagens innehåll Den kortkorta (hiss-)versionen Lågaffektiva
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. - ett lågaffektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dystrofia myotonika. Synonym: Steinerts sjukdom.
01-1-17 Synonym: Steinerts sjukdom. Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Dystrofia myotonika Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa
Anna förmår inte gå i skolan
Anna förmår inte gå i skolan Om Aspergers syndrom, stress och en väg tillbaka till undervisning fd spec ped vid Aspergercenter, Stockholm Aspergers syndrom och hemmasittare Frågor jag sökt svar på Barn
Om autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Autismspektrumtillstånd AST
Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning
Utbildning Huntingtons sjukdom
Utbildning Huntingtons sjukdom 09.30 Välkommen Ulrika och Amanda 09.35 Om Huntingtons sjukdom Ulrika HöstereyUgander 10.45 Kaffe och smörgås 11.00 Om kommunikation Amanda Nyberg 12.15 13.00 Lunch 13.00
Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström
Psykiatrisamordningen 2017 Agneta Ahlström Liselott Bergström Psykiatri handlar om problem inte om person - Problem man lider av - Problem som gör att man inte fungerar inom viktiga områden i livet Uttryck/namn
Barn som utmanar. Camilla Björknert
Barn som utmanar Mentalisering Förmågan att förstå hur andra tänker och känner Förmågan att förstå hur ens egna handlingar påverkar oss själv och omgivningen Central Koherens Svårt för att se sammanhang
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende - fördjupning i lågaffektiv metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Verktyg Vi ska titta på fyra verktyg för omsorgspersonal, föräldrar och pedagoger - Affektregleringsmodellen
Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet
Etik och bemötande Ansvar - rättigheter - värdighet Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Løgstrup: Det etiska kravet Den enskilde har aldrig med en annan människa att göra utan att han håller något av den andras
Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen.
Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Optikushypoplasi. Synonymer: Optisk nerv-hypoplasi. ONH-syndromet. ONH.
7--4 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Optikushypoplasi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Om autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Adhd och Autism i vardagen
Adhd och Autism i vardagen Del 2 Andreas Svensson NPF/Adhd konsulent Ågrenska Kvällens plan 18.00Hej och välkomna Att få vardagen att fungera Vuxen, barn eller tonåring med NPF Att få skolan att fungera
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Prader-Willis syndrom. Beräknad förekomst: 6-8: levande födda.
26-3-23 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos
Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna
BLANKETT Sida: 1(13) Ver.nr: 1.0 Dnr: Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna Detta formulär är till för att ge kompletterande information till
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Angelmans syndrom. Beräknad förekomst: 8: levande födda.
27-2-4 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - om beteendeproblem i skolan Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi definierar
HABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP
HABILITERING BARNHABILITERING 0-20 år Funktionshinder NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Hab.team VILKA DIAGNOSER? Cerebral pares Missbildn/ syndrom Muskelsjukdomar Flerfunktionshinder Psykisk utv.störning ADHD,
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Rapport från frågeformulär 114 frågeformulär Synonym Steinerts sjukdom. ICD-10 G71.1 Beräknad förekomst Allmänna symtom Orofaciala/ odontologiska symtom
Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa
Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa 2019-05-23 Hiltunen, L2017. "Lagom perfekt: erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar" Behov av att
Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd
Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd Agenda 1. Vad är adhd? 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Vad vet vi om hjärnan och adhd? 6. Vilken hjälp finns att
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchenne muskeldystrofi
5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Duchenne muskeldystrofi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos
Autism och utvecklingsstörning. Pubertet och tonår
Autism och utvecklingsstörning Pubertet och tonår Stor variation Heterogen grupp Varierad utveckling i pubertet och tonår I stort oförändrat Utvecklas positivt Försämras och går tillbaka Beteendemässig
Föreläsning BasUt Bo Hejlskov
Föreläsning BasUt Bo Hejlskov 2010-02-02 Bemötande vid problemskapande beteende Problemskapande beteende Hur kan vi definiera detta? Vi ser olika på detta, men har undersökt hur vi kan definiera detta
Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.
Lågaffektivt bemötande i skolan 9.00 10.00 Teoretisk grund och lågaffektiva principer 10.00 10.30 Paus 10.30 12.00 Lågaffektiva metoder för att hantera och förebygga problemskapande beteende 1 Erik Rova
Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär
Klinefelter syndrom -9-9 Orofacial funktion hos personer med Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och
Dokumentation nr 508 Prader Willis syndrom, familjevistelse
Dokumentation nr 508 Prader Willis syndrom, familjevistelse ÅGRENSKAS FAMILJE- OCH VUXENVISTELSER Kunskap och kompetens om sällsynta diagnoser Ågrenska 2016 www.agrenska.se PRADER WILLIS SYNDROM Ågrenska
Pedagogisk beskrivning- förskolebarn
Pedagogisk beskrivning- förskolebarn Barnets namn: Barnets personnummer: Formuläret ifyllt av: Förskola: Telefonnummer till förskola: Datum: Beskriv barnet utifrån följande aspekter. Det som är angivet
Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer
Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer Grundläggande belastningsfaktorer T. ex: Diagnoser, kognitiva svårigheter, perceptuella svårigheter, svårigheter att reglera affekt, sömn, social situation
Habiliteringsprogram autism
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet
Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Lågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande - vid beteendeproblem hos ungdomar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att