Metodstöd för lärare lärarhandledning Målgrupp: År 9 och gymnasieskolan

Transkript

1 Metodstöd för lärare lärarhandledning Målgrupp: År 9 och gymnasieskolan Best of Elisabeth Ohlson Wallins utställnig Lärarhandledning Pedagogiskt arbetsmaterial att användas före och efter besöket i utställningen Best of Elisabeth Ohlson Wallin som visas på Rydals museum 17/3 8/ Målgrupp: Årskurs 9 och gymnasium Centrala begrepp för det pedagogiska programmet: Makt, identitet, sexualitet, samlevnad, mänskliga rättigheter, jämställdhet

2 Best of Elisabeth Ohlson Wallin Förberedande information Om Elisabeth Ohlson Wallin Elisabeth är född 1961 i Skara. Elva år gammal fick hon sin första kamera av sina föräldrar och vid fjorton års ålder gick hon med i en fotoklubb började hon som fotograf vid en av de lokala tidningsredaktionerna. Efter två år fick hon jobb som kopist och fotograf på GT i Göteborg. Sex år senare flyttade hon till Stockholm där hon i dag bor och verkar. Elisabeth fick sitt genombrott med fotoutställningen Ecce Homo Den var en reaktion på samhällets diskussion om aids-vågen som kom till Sverige på 80-talet. Första gången den visades var, som bildspel, under kulturnatten i Uppsala Domkyrka. Det skapade starka reaktioner, som ledde till att både Elisabeth och dåvarande ärkebiskop K-G Hammar mordhotades. Samtidigt ställde Påven in K-G Hammars besök på grund av att denne upplåtit kyrkorummet för bildspelet. Elisabeth arbetar mest med frilansuppdrag för bokförlag och magasin. Trots det är det många som framför allt förknippar henne med hennes fotoutställningar. Utställningen Best of Elisabeth Ohlson Wallin Utställningen på Rydals museum innehåller hela Ecce Homo och ett urval av bilder från utställningarna Ack fosterland du sköna, Amauros, Anhörig på liv och död, Jerusalem, Livet med tiden, Läderbögar, Satir och Älskade tjackhora samt bilden Paradiset I intervjuer får Elisabeth ofta frågan om hon vill provocera och om hon ser sig själv som provocerande. Hon brukar svara att hon egentligen är ganska konflikträdd men att det är hennes val av ämnen som provocerar. Genombrottet kom 1998 med ECCE HOMO och fortfarande är den Sveriges mest omdiskuterade fotoutställning. Även om ECCE HOMO idag inte väcker lika starka känslor som i slutet av 90-talet här i Sverige så gör den det i andra länder, så sent som i höstas i Serbien. Inom konstvärlden är Elisabeth Ohlson Wallins bilder inte riktigt accepterade, de är för kitschiga, barnsliga och dramatiskt övertydliga. Elisabeth ser inte heller sig själv som konstnär i första hand utan mer som en samhällsdebattör. Budskapet är viktigare än att bli accepterad i konstkretsar. Hon blandar propaganda, det kommersiella bildspråket med konsthistoriska motiv, yta och djup. Det centrala i utställningarna är ofta utanförskapet i förhållande till det etablerade samhället. I hennes motiv finns ett omvänt perspektiv där det udda är det normala och tvärt om. Alla är unika, ändå skall vi passa in för att bli riktigt accepterade. Men vem skall avgöra vad som är rätt och fel? Elisabeth är själv homosexuell och kristen och har fått känna av utanförskapet i förhållande till det normativa samhället. Ett återkommande tema i hennes bilder är religioners förhållande till HBTQ personer och det är främst för dessa bilder som hon blivit känd. Men hon har även på liknande sätt skildrat andra diskriminerade grupper i samhället. I utställningen Älskade tjackhora skildras bl. a. Caroline, som är bostadslös och sover i trappuppgångar. Hon är narkoman och prostituerad. Hon är den lägst stående i samhället, någon som man helst inte vill ha något att göra med. Caroline drömde, liksom många flickor gör, att hon skulle bli prinsessa. Elisabeth hade tidigare tagit en bild på Drottning Sylvia när hon står vid en balkong med en slottspark som bakgrund. Caroline står vid räcket i samma pose vid Sergels torg, hennes slottspark. Elisabeth monterade in Drottning Silvia i bilden för att höja Carolines status, hon är lika mycket värd som en Drottning. Vi säger ofta att alla är lika mycket värda men vet samtidigt att det inte gäller i verkligheten. Elisabeth höjer de utstöttas status, betraktaren får se upp till dem. Hon vill ge dem som inte hörs en röst. 2

3 Pedagogisk strategi Diskussion om normer, normkritisk pedagogik och toleranspedagogik I det pedagogiska programmet, som Rydals museum har i utställningen Best of Elisabeth Ohlson Wallin, förhåller vi oss till ett normkritiskt synsätt och arbetar med en trestegsraket som modell och mål. 1. Fördomar. Alla ska förstå att alla har fördomar. 2. Normer. Analysera och förstå fördomar och var de kommer ifrån. 3. Diskriminering. Bestämma oss för att inte agera på fördomar att inte diskriminera. Vad är normer? Ordet normer betyder oskrivna regler, ideal, idéer om vad som anses normalt. Det kan handla om att vi tar i höger hand när vi hälsar eller inte går klädda i bikini på stan ens en varm sommardag. Det kan också handla om nedskrivna regler. Vi har exempelvis en normativ lagstiftning som säger att människor inte får begå brott mot andra, använda våld eller stjäla deras saker. Dessa normer minskar friktionen människor emellan och gör det möjligt för många människor att befinna sig på samma plats samtidigt. Normer är föreställningar, idéer och oskrivna regler som formar oss som individer, våra relationer till andra människor och hela samhället. Normer är värderingar hos en själv som man kan ha reflekterat mer eller mindre kring att man faktiskt har. I alla sociala relationer i samhället finns det normer som utgör gränserna för hur vi förväntas och får vara. Eftersom normer skapas och förhandlas i mötet människor emellan är de också föränderliga och ser olika ut beroende på tid och plats. Men det finns andra normer som skapar förtryck snarare än frihet, de som handlar om hur man bäst ska bete sig för att passa in. Som påverkar hur nära en person har till makt och inflytande i samhället eller makt över sin egen livssituation. Exempelvis finns det en heteronorm i Sverige, ett ideal som säger att människor är och bör vara hetero sexuella och tydligt tillhörande gruppen män eller gruppen kvinnor. Den tar sig uttryck genom attityder, värderingar och kommentarer. Det kan handla om att man inte får gå med en samkönad partner på skolbalen eller att man ständigt få frågan»har du flickvän?«om man är kille. Heterosexualitet ses alltså inte bara som det normala utan också som det önskvärda. Normer är; - Normer har med makt att göra. Det finns normer som påverkar samhället i stort och avgör vem som har möjlighet till inflytande över samhället eller sin egen situation. - Osynliga tills någon bryter mot dem - Oskriven regel - Samhället är anpassat efter normer - Vi förväntar oss vissa saker av dem vi möter Toleranspedagogik Traditionellt har arbetet för minoriteter och utsatta gruppers rättigheter och inflytande gått ut på att skapa tolerans och empati för dem som är i underordnad position. Tolerans är ett ord som klingar positivt men som implicit bär på en maktrelation. Den ordagranna betydelsen av att tolerera är att tåla och ha överseende med. Att majoriteten har överseende med avvikarna. Det är alltså inte något som sker på allas lika villkor. Med toleransperspektivet missar man orsaken till varför vissa grupper av människor har sämre villkor än andra de normer och maktstrukturer som ger fördelar åt vissa människor och deras sätt att organisera sitt liv. En annan sak som ofta glöms bort är att samtidigt som människor diskrimineras eller har mindre inflytande över sina liv så är det andra som har fördelar, privilegier och inflytande. En person med ett arabiskt klingande efternamn har svårare att få jobb i Sverige idag. Det innebär samtidigt att en person med ett svenskt efternamn har lättare att få arbete. 3

4 Pedagogisk Innehållsförteckning strategi Ett annat viktigt mål är att ifrågasätta uppdelningen i Vi och De. Genom att försöka skapa empati och förståelse för den som är utsatt så bekräftar man bara uppdelningen mellan Vi De. Uppdelningen är en förutsättning för ett toleransinriktat arbetssätt. Det finns en rad risker med att arbeta med toleranspedagogik; - Vissa människor ses som avvikare och vissa som normala, Vi och De - Det pratas t.ex. om att få homo- och bisexuella att vara öppna med sin läggning när det istället behövs pratas om varför de måste berätta om sin sexualitet - Man missar helt enkelt heteronormen - Det finns risk att förutsätta att åhörarna inte är de som är utsatta för diskriminering - Risk för att återupprätta normer och inte förändra något i grunden - Normer fungerar så att avvikare ses som onormala medan de som följer normen ses som normala och vanliga - De som tillhör normen får diskutera och tycka till om avvikarens villkor och rättigheter (ex. diskuteras det huruvida samkönade par får adoptera men inte om heteropar) Inom en normkritisk pedagogik är tanken att det krävs kunskap kring makt och hur makt fungerar istället för att uteslutande fokusera på de människor som lever under förtryck. En viktig följd av att fokusera på normer är att de privilegier och fördelar som grupper av människor i överordnad position har hamnar i fokus. När man pratar om hur makt fungerar blir det oundvikligt att prata om de fördelar som människor som faller inom ramen för normen har. Det blir också ett sätt att belysa de överordnade gruppernas ansvar för att jämna ut ojämlikheter. - Få diskussionen att handla om normen och inte om avvikaren från normen - Det krävs kunskap kring makt och hur makt fungerar istället för att uteslutande fokusera på de människor som lever under förtryck Normkritisk pedagogik Som en reaktion på den toleransinriktade pedagogiken har det utvecklats något som kallas normkritisk pedagogik. Det är en strategi för förändring som kan användas i lärandesituationer för att motverka begränsningar och förtryck. Detta perspektiv är effektivare och minskar risken att återupprepa det förtryck som vi försöker förhindra. Utgångspunkten för en normkritisk pedagogik är att förståelse och empati inte räcker för att förändra ojämlika maktrelationer. 4

5 Värderingsövningar Övningar som kan komma att användas under besöket på museet Alt. 1 Övning: Vem är? Syftet med denna övning är att synliggöra att alla tillhör olika grupper och att en grupptillhörighet kan skapa fördomar om individer. Varsågod Välj Svårighetsgrad: lätt/medel Tidsåtgång: min Finns i: Gud är större, s. 124 Alt. 3 Övning: Könsroller Vem är.? Svårighetsgrad: lätt/medel Tidsåtgång: min Finns i: O/Lika, s. 62 Övningen Be deltagarna sätta sig i en ring. Antingen på stolar eller på något annat som markerar en plats. Ha en plats för mycket. Du som leder ställer en fråga, till exempel Vem är från Göteborg? och alla som är från Göteborg ska byta plats i ringen. Du läser sedan upp en ny fråga och de som stämmer in på den byter plats. Exempel på ämnen är: land, familj, vänster- eller högerhänt, religion, åsikter eller språk. (Du kan välja enklare ämne som någon form av idrott, maträtt eller idol. Formulera då om frågan Vem gillar/vem spelar.? etc) Kom på frågor som passar gruppen. Det viktiga är att frågorna symboliserar en grupptillhörighet. Diskutera sedan diskussionsfrågorna i mindre grupper eller i helgrupp. Diskussionsfrågor Försök hålla samtalet på en samhällsnivå eller gruppnivå. Vilka grupper är självvalda och vilka är inte det? Vilka grupper är du med i under en kort period och vilka tillhör du hela livet? Vilka grupper får man fördelar av att tillhöra? Varför? Vilka fördelar får man av att tillhöra de olika grupper vi tagit upp? Alt. 2 Övning: Varsågod Välj Syftet med denna övning är att medvetandegöra värderingar och få igång ett samtal kring tro och hbt. Syftet är att problematisera de normer som finns kring hur tjejer och killar ska vara och vad det skapar för fördelar och begränsningar. Könsroller Svårighetsgrad: lätt/medel Tidsåtgång: min Finns i: O/Lik s. 40 Övningen Förklara att vi ska titta på vilka förväntningar som ställs på oss. Vad som förväntas av en tjej och vad som förväntas av en kille hur vi ska vara. Peka gärna på att en tjej/kvinna förväntas vara feminin och en kille/man maskulin. Markera två punkter på golvet. Den ena representerar förväntningar på tjejer och den andra på killar. Påminn gärna om att vi inte pratar om hur vi är, utan om förväntningar som ställs på oss. Välj ord från listan här nedan. Läs upp ett ord i taget. För varje ord ska deltagarna ställa sig vid den punkt de främst associerar ordet med. Fråga är det främst något som förväntas av tjejer eller av killar? Skriv upp varje ord på ett blädderblock under rubriken förväntningar på tjejer eller rubriken förväntningar på killar, beroende på hur de flesta tyckt. Avsluta när du tycker att du har tillräcklig många ord på varje. (OBS! Var noga med att både säga och skriva alla orden, då det kan vara flera i gruppen som inte kan läsa dem.) Förslag på ord: Tjatig, modig, stark, egoistisk, envis, bestämd, känslosam, stöddig, rädd, nervös, våldsam, försiktig, fin, häftig, kärleksfull, självständig, vacker, sexig, snäll, söt, gullig, duktig, schysst, stilig, lat, vimsig, vild 5

6 Värderingsövningar Diskussionsfrågor Varför finns de här förväntningarna? Hur mycket påverkar de oss? Är verkligen alla tjejer så här? Är verkligen alla killar så här? Finns det något mönster`? Varför? Varför har tjejer och killar olika förväntningar på sig? Var finns de flesta negativa respektive positiva orden? Varför tror ni att det är så? Ändras ordens betydelse om vi byter plats på tjej och kille? Vad får man för fördelar av att leva upp till dessa förväntningar? Utan att någon berättat det för oss vet vi vad som räknas som feminint och maskulint. Hur kommer det sig? Vad händer om man passar respektive inte passar in? Vad händer om man varken kan identifiera sig med det feminina eller maskulina? För läraren: Fördjupning Det finns inte bara olika förväntningar på hur killar och tjejer ska vara. Dessutom tillskrivs det maskulina ofta ett högre värde än det feminina. Be deltagarna att fundera över: En liten pojke har blå sparkdräkt och en flicka en rosa. Om flickan smutsar ned sin kan hon låna den blåa dräkten. Men kan pojken låna den rosa? Ibland säger flickor och kvinnor Jag var aldrig speciellt flickaktig när jag var liten, jag var en pojkflicka. Vad beror det på? Varför hör man inte män säga att de varit flickpojkar? Varför är det fånigt att hoppa twist och hopprep när man lämnat mellanstadieåldern medan det är accepterat att spela innebandy och fotboll fast man är vuxen? Varför skrattar vi mer när en man klär ut sig till kvinna än tvärtom? Uppmuntrar och accepterar skolan alla sidor hos alla? Ger vi tjejer och killar möjlighet att gå utanför ramarna och utveckla sin personlighet? Alt. 4 Övning: Mångfaldstermometern Syfte är att börja diskutera hur det är med jämlikheten och mångfalden i klassen och vilka normer som styr. Mångfaldstermometern Svårighetsgrad: lätt Tidsåtgång: 15 min Finns i: O/Lika s. 50 Lägg ut de numrerade bladen 1-6 på golvet. Nummer 1 står för håller inte alls med och nummer 6 står för håller med helt. Läs upp påståenden om skolan och mångfald. Låt deltagarna ställa sig på den siffra som motsvarar vad det tycker. De ska stå på en siffra och inte mellan två siffror. Börja med lättare allmänna påståenden och ta det svåraste sist. Låt någon eller några deltagare berätta hur de tänker efter varje påstående. Var öppen för diskussion och var noga med att samtalsklimatet är behagligt. Det kan fördjupa diskussionen om deltagarna får prata med dem som står på samma nummer eller i närheten innan de redogör för vad det tycker. Dessutom behöver inte alla redogöra för sitt svar i helgrupp då, utan en person kan företräda gruppen/paret. Följ gärna upp med följdfrågor om vem som ansvarar för att åtgärda problem och vad deltagarna skulle kunna göra för att förbättra situationen. Du kan givetvis anpassa påståendena efter din grupp. Ska det vara en generell eller specifik diskussion? Vad är ditt mål med att ni diskuterar det här? 6

7 Värderingsövningar Exempel på påstående: Skolan är öppen för alla Alla i Sverige har möjlighet att gå i skolan I skolan kan man vara sig själv I skolan ges alla samma möjligheter Det är lätt att vara ny i vår skola eftersom man blir väl omhändertagen I skolan spelar det ingen roll hur man ser ut, alla elever och lärare respekteras Alla elever och lärare blir accepterade och behandlas jämlikt I skolan är det anpassat så att alla kan ta sig in i lokalerna och röra sig fritt I skolan är det lätt att vara religionsutövare, vi har till exempel bönerum och regelbundna raster I skolan spelar det ingen roll hur gammal man är, alla accepteras I skolan är det lika förväntningar på män och kvinnor Alt. 5 Övning: En bit fram En bit fram Svårighetsgrad: svår Tidsåtgång: 30 min Finns i: Gud är större s 118, O/Lika s 18, Bryt s 6 Alt 6. Övning: Fördelskompassen Avslutande övning Övning: Fördomslådan Syftet är att på ett tydligt sätt bli medveten om en eller flera fördomar man har och att sedan, symboliskt, få göra sig av med dem. Fördomslådan Svårighetsgrad: lätt Tidsåtgång: min Finns i: O/Lika s. 75 Övningen Låt deltagarna skriva ned en eller flera fördomar som de själva har på en lapp, anonymt. Tala om för dem att när de slängt sin fördom i lådan är de medvetna om att det är just en fördom de har och att de nu bestämt sig för att göra sig av med den, förändra sig till det bättre. Låt deltagaren lägga sina fördomar i lådan. Om gruppen har en ledare, kan du samla ihop lapparna och skicka dem till ledaren. Det kan vara bra att återkomma med lapparna till gruppen vid ett senare tillfälle. Fördelskompassen Svårighetsgrad: svår Tidsåtgång: 30 min Finns i: Gud är större, s 116 7

8 Värderingsövningar Exempel på övningar att arbeta med i skolan Övning: Och nu då (Gud är större, s. 130) Syfte: Att tillsamman skapa en handlingsplan och riktlinjer för ett mer tillgängligt och inkluderande perspektiv i verksamheten. Metod: Samtal om reklam (Bryt!, s. 38) Ett sätt att få syn på ett samhälles normer och ideal är att titta på hur människor beskrivs i media, så som tv, tidningar, radio och internet. Mest draget till sin spets, och därför tydligast, är det kanske inom reklamen. I den här övningen finns svenska reklambilder från olika tider som säger något om ideala män, kvinnor och familjer nu och då. Syftet är att deltagarna ska diskutera dåtidens och nutidens ideal utifrån bilderna. Övning: Expedition Erfarenhet (Bryt!, s. 42) En övning som görs utifrån två texter som båda handlar om homo- och bisexuella kvinnors erfarenheter av att leva i ett heteronormativt samhälle. Trots att det är nästan 30 mellan texterna har de stora likheter. Båda ställer till exempel heterosamhällets normer till svars för förtrycket av homo- och bisexuella. Men det finns också stora skillnader. I den här övningen diskuteras om och i så fall hur samhället har förändrats under de 30 år som gått mellan det att texterna skrevs. Övning: Forumspel (Gud är större, s. 128) Syfte: Att få uppleva en situation som kan inträffa i verkligheten. Eleverna får möjlighet att testa olika strategier att förändra situationen för att undvika diskriminering. Skrivuppgift: Be eleverna skriva en egen berättelse om normer/diskriminering. Övning: Jag tolererar dig (Bryt!, s. 51) I den här övningen undersöks den makt som personer som befinner sig inom normen har. En makt som betyder att dessa personer kan välja att tolerera någon annans utseende och livsval. Alla elever får pröva på att tolerera och att bli tolererad. Använd sedan dessa erfarenheter som utgångspunkt för ett samtal om tolerans och makt. Övningarna kan göras i flera versioner, var för sig eller efter varandra. Tips och råd Syfte och mål med värderingsövningarna - Få en grundförståelse för fördomar och normer - Förstå att var och en av oss ingår i samhällets normer och strukturer - Väcka nyfikenhet och intresse - Visa hur en konstnär kan vara en samhällsdebattör Läs mer - Metodbok: O/Lika. Interaktiva metoder att använda i arbetet med fördomar, normer och diskriminering. Redaktör och författare Cecilia Elmqvist. Ansvarig utgivare: LSU Sveriges ungdomsorganisationer. - Finns tips om metodmaterial, litteratur, filmer och hemsidor i Bryt! s74-76 (bifogas digitalt) - Finns tips om litteratur i Gud är större s21 (bifogas digitalt) - Organisationer (RFSU, RFSL Ungdom, Forum för levande historia) - Kampanjer. Kolla t.ex. It gets better: itgetsbetter.org/ 8

9 Ordlista Bisexuell En person som har förmågan att bli kär i, kåt på eller attraherad av människor oavsett kön. Cisperson En person vars juridiska kön, biologiska kön och könsidentitet är linjärt, hänger ihop och alltid har hängt ihop enligt normen. Exempelvis en person som föds med snopp, ser sig själv som kille och har könet»man«registrerat som kön i folkbokföringen. Ordet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra. Cis är latin för på samma sida. Flata Homosexuell kvinna. Funktionsnorm Enligt funktionsnormen förväntas människor inte ha någon funktionsnedsättning och samhället organiseras i regel utifrån den normen. Att följa eller passera inom normen ger ekonomiska, politiska och sociala fördelar. Funktionshinder De problem som uppkommer när en person med någon form av funktionsnedsättning vistas i en miljö som inte är tillgänglig. Ett exempel kan vara när en person som sitter i rullstol inte kommer in i ett hus för att det bara finns trappor. Funktionshinder är något som finns i omgivningen: en person är inte funktionshindrad. Funktionsnedsättning En varaktig fysisk, psykisk eller begåvningsmässig nedsättning av en persons funktionsförmåga som beror på skada ellersjukdom. Genus Ett ord som syftar på det sociala könet, eller det sätt på vilket vi gör kön i samhället. Det handlar till exempel om hur vi hela tiden skapar normer för manligt och kvinnligt i vår vardag genom kroppsspråk, val av kläder, yrken, intressen och så vidare. Hur genus konstrueras beror på historiska, sociala och kulturella sammanhang. Vad som anses vara manligt eller kvinnligt är därigenom någonting som ständigt förändras. Hatbrott Brott som motiveras av hat mot vissa grupper av människor på grund av hudfärg, nationalitet, etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning, könsuttryck eller annan liknande omständighet. Det är motivet hos gärningspersonen eller -personerna som avgör om ett brott rubriceras som hatbrott. Hbtq Ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queers. I många sammanhang talar man om hbt-personer, men det blir allt vanligare att man inkluderar queers i paraplygreppet. Heterosexuell En kvinna som har förmågan att bli kär i, attraherad av eller kåt på en man, eller en man som har förmågan att bli kär i, attraherad av eller kåt på en kvinna. Heteronorm Enligt heteronormen förväntas människor vara antingen tjej eller kille och ingenting annat, och man talar om dessa två som motsatta kön. Tjejer och killar förväntas vara olika, feminina respektive maskulina. Alla förväntas vara heterosexuella och eftersträva monogama parförhållanden. Att följa eller passera inom normen ger ekonomiska, politiska och sociala fördelar. Homofobi En ideologi, uppfattning eller värdering som ger uttryck för en negativ syn på homosexualitet eller homo- och bisexuella. Homofobinöverlappar ibland transfobin. Homosexuell En person som har förmågan att bli kär i, attraherad av eller kåt på någon av samma kön. Härskarteknik Härskartekniker är olika sätt som människor avsiktligt eller omedvetet använder sig av för att trycka ner andra personer. Härskartekniker har ofta funktionen att stärka eller att bevara normer och orättvisor. Identitet En människas uppfattning om vem hon är, något som påverkas av andras uppfattning om vem hon är. 9

10 Ordlista Intersektionalitet Ett perspektiv som används för att titta på hur olika maktordningar är sammanflätade med varandra och hur olika identiteter skapas som resultat av till exempel religiositet, kön, sexualitet, klass och ålder. Hur de olika aspekterna hänger samman ser olika ut beroende på person, grupp och sammanhang. Intergender En person som inte vill inordna sig i den traditionella uppdelningen i enbart»kvinnor«och»män«. Någon som identifierar sig som mellan eller bortom könen. Har inte att göra med hur ens kropp ser ut, utan vilket kön man känner sig som (könsidentitet). Jämlikhet Att sträva efter jämlikhet är att sträva efter alla människors lika värde och likhet inför lagen, samt lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Klass Skikt i samhället som skapas utifrån bland annat utbildningsnivå, hälsa, ekonomi och arbete. En samhällsklass är en avgränsad grupp i ett samhälle som har liknande socioekonomiska förutsättningar och/eller bakgrund. Kön Begreppet kön är en socialt konstruerad kategori som används för att dela in människor i grupperna kvinnor och män. Kön kan brytas ned i fyra olika delar: Biologiskt kön Definieras utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer. Biologiskt kön avgörs av hur den fysiska kroppen ser ut. Juridiskt kön Det kön som står registrerat i folkbokföringen, i pass eller legitimation. Juridiskt kön framgår också av en siffra i personnumret. I Sverige finns två bara juridiska kön: «man» eller «kvinna». Alla barn som föds tilldelas ett juridiskt kön, baserat på ens biologiska kön. Könsidentitet En persons självupplevda kön, det vill säga det kön du känner dig som. Ingen kan bestämma detta åt någon annan, och var och en har rätt att själv avgöra vilken könsidentitet man har. Könsuttryck Hur en person uttrycker sitt kön. Det gör du till exempel genom kläder, kroppsspråk, frisyr, socialt beteende, röst samt om och hur du sminkar dig. Kränkning Uppträdande som är nedlåtande mot eller sårar en persons värdighet. Kränkningar kan vara fysiska och verbala handlingar såväl som psykosociala attityder, de kan också ta sig uttryck i texter och bilder. Könskorrigering Könskorrigering är den riktiga termen för det som ibland kallas könsbyte. För att få rätt till könskorrigerande vård i Sverige idag krävs diagnosen transsexualism som ställs av psykiater vid någon av landets mottagningar för transsexuella. Lesbisk Homosexuell kvinna Likabehandling I lagen om likabehandling förbjuds diskriminering på följande grunder: kön, könstillhörighet/uttryck, ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell läggning samt någon annan orsak som gäller någons person (till exempel förmögenhet, graviditet, familjeförhållanden). Monogami Att ha sexuella- och/eller kärleksrelationer med bara en person i taget. En person som uteslutande väljer att ha monogama sexuella- och/eller kärleksrelationer kan sägas vara monoamorös. Maktstrukturer Strukturer på samhällsnivå som ger människor olika möjligheter och förutsättningar att påverka samhället och sitt eget liv. Vilka möjligheter och förutsättningar man har hänger ihop med till exempel ens klass, etniska tillhörighet, funktionsförmåga, hudfärg, sexualitet och religiositet. Normat En benämning på föreställningen om den»ideala«kroppen och det ideala psyket. En person som lever upp till funktionsnormen och inte har någon form av funktionsnedsättning kan kallas för normat. 10

11 Ordlista Normer Oskrivna regler, förväntningar och ideal som handlar om vad som anses vara positivt, önskvärt och fördelaktigt och vad som inte är det. Normer är situationsberoende, föränderliga över tid och formas utifrån maktförhållanden. Polygami Att ha sex- och/eller kärleksrelationer med fler än en person i taget. En person som väljer att ha polygama sex- och/eller kärleksrelationer kan sägas vara polyamorös. Privilegier Privilegier är fördelar och förmåner som personer eller grupper får i olika sammanhang utifrån sociala, kulturella, ekonomiska eller andra grunder. Privilegier handlar ofta om sociala och ekonomiska fördelar som personer eller grupper får utifrån rådande normer. Privilegium kan också vara lagstadgade, exklusiva rättigheter som staten ger till vissa personer eller grupper. Queer Ett brett begrepp som kan betyda flera olika saker men i grunden är ett ifrågasättande av heteronormen. Många ser sin könsidentitet och/eller sin sexualitet som queer. Queer kan åsyfta en önskan att inkludera alla kön och sexualiteter eller att inte behöva identifiera sig. Rasism En ideologi, uppfattning, värdering eller struktur som bygger på en indelning av människor i ett hierarkiskt system av raser, utifrån hudfärg eller etnisk tillhörighet, där vissa raser tillskrivs ett högre värde, positivare egenskaper och ibland moralisk rätt att härska över andra. Religiositet En persons religiösa åskådning, tillhörighet eller trosuppfattning. När det till exempel står att en person inte får diskrimineras på grund av sin religion eller trosuppfattning, kan man också säga att en person inte får diskrimineras utifrån religiositet. Sekulär En stat är sekulär när den inte baserar sina lagar på någon religion utan är neutral i trosfrågor. En person kan också vara sekulär. Sekularisering kan vara när områden i samhället i allt mindre utsträckning påverkas av religion, till exempel har skolan genomgått en sekularisering under 1900-talet. Sexism En ideologi, uppfattning eller värdering som ger uttryck för en negativ syn på kvinnor och femininitet, och menar att kvinnor ska vara underordnade män. Sexualitet Ett begrepp som ofta används ofta för att gruppera människor utifrån vem de har förmågan att bli kära i, attraherade av eller bli kåta på. I svensk lagstiftning används begreppet»sexuell läggning«. Exempel på sexuella läggningar är hetero-, homo- och bisexualitet. Stereotyp Bilder eller föreställningar om grupper och personer, ofta i form av förenklade antaganden och idéer om vilka egenskaper, intressen och förmågor medlemmar i en viss grupp har. Tillgänglighet En förutsättning för att alla ska ha samma möjlighet att delta jämlikt i olika sammanhang oavsett funktionsförmåga, språkkunskap, hudfärg, könsidentitet, klass, sexualitet, etnicitet, religiös åskådning eller trosuppfattning. I ett tillgängligt samhälle är information, lokaler och verksamheter utformade för att inte exkludera någon. Trakasserier Att utsätta någon eller några för handlingar som till exempel mobbning, utfrysning eller förtal som kränker den personens/de personernas värdighet. Transfobi En ideologi, uppfattning eller värdering som ger uttryck för en negativ syn på transpersoner eller personer vars könsuttryck avviker från normerna. Transfobin överlappar ibland homofobin. 11

12 Ordlista Transperson En person vars könsidentitet och eller könsuttryck inte stämmer överens med det biologiska och/eller juridiska kön den blev tilldelad vid födseln. En transperson kan till exempel vara en person som biologiskt och juridiskt är»man«men som definierar sig som någonting annat än det. Transpersoner är ett paraplybegrepp med många undergrupper och det går att vara transperson på många olika sätt. Begreppet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra.»trans«är latin för att överskrida. Transsexuell En person som upplever sig vara av ett annat kön än det juridiska kön man tilldelades vid födseln och som har en vilja att förändra kroppen helt eller delvis med exempelvis kirurgi eller hormonbehandling. Transsexualism är en medicinsk diagnos som för vissa innebär ett övergångsstadium tills man har korrigerat sin kropp. Andra fortsätter att definiera sig som transsexuella eller före detta transsexuella även efter korrigeringen. Transvestit En person som ibland eller alltid helt eller delvis iklär sig eller använder sig av ett annat köns kläder och/ eller andra attribut. Tvåsamhetsnorm En norm som medför att det ses som positivt, eftersträvansvärt och normalt att ha eller vilja ha enbart en partner. Se monogami och heteronorm. Vithetsnorm En norm som medför att det ses som positivt, eftersträvansvärt och normalt att vara vit. Att samhället präglas av en vithetsnorm innebär att personer som är vita har sociala, ekonomiska och politiska privilegier. Vithet är ett ord som kan användas för att peka på att vita människor också har en hudfärg och en etnicitet, eftersom hudfärg och etnicitet annars är ord och samtalsämnen som betydligt oftare dyker upp när det talas om personer som är mörkhyade. Vithet är inte en egentlig hudfärg (hudfärgen är ju närmare gulrosa), utan en maktposition. Lärarhandledningen är producerad av Folkhälsan och Rydals museum, Marks kommun i samarbete med LSU - Sveriges Ungdomsorganisationer. 12