Kurshandledning. Musikmetodik. 7,5 hp VT Kurskod: 918G02 Kursansvarig: Anna Englund Bohm

Transkript

1 Kurshandledning Musikmetodik 7,5 hp VT 2009 Kurskod: 918G02 Kursansvarig: Anna Englund Bohm

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Presentation av kursen... 3 Lokaler... 3 Registrering... 3 Välkommen till LiU... 4 Schema Musikmetodik vt Lärare i kursen... 6 Kursuppgifter... 7 Kursplan... 8 Bedömning och Betyg... 9 Muntlig/praktisk redovisning Inlärningsplan Portfoliobeskrivning Portfoliotankar Litteraturlista Obligatorisk litteratur Referenslitteratur Undervisningslitteratur... 17

3 Presentation av kursen Välkommen till Kursen Musikmetodik 7, 5 hp! Kursen vänder sig till blivande och verksamma lärare med specialintresse för musik som vill förvärva grundläggande kunskaper i musikundervisning. I kursen behandlas bland annat metoder och övningar för musikämnet i ett vitt perspektiv med fokus på både det egna och andras lärande. Kursen läses på kvartsfart, vilket innebär 7,5 poäng under en termin. Ansvarig för kursen är Estetiska avdelningen på Institutionen för Kultur och Kommunikation, IKK, vid Linköpings Universitet. I kursen varvas föreläsningar och praktiska tillämpningar och studenten har till uppgift att under kursens gång samla sina kunskaper, erfarenheter och reflektioner i en portfolio. Denna portfolio får sedan studenten ha med sig till det avslutande tentamenstillfället i slutet på kursen. Upprop och kursstart sker onsdagen den 4 februari kl i musiksal 1 hus Key! Meddela om du inte kan delta vid uppropet, men ändå vill behålla din plats annars förlorar du den. Lokaler Föreläsningarna hålls i Musiksal 1 på plan 2 (entréplan) i Hus Key på Campus Valla vid Linköpings Universitet. Liu-kartor: Registrering Se dokument Välkommen till LiU!. För de studenter som är nya på Linköpings universitet, kommer mer information att ges vid uppropet. Glöm inte att betala kåravgiften. Det är viktigt att du anmäler om du tänker hoppa av (s k avbrott) från kursen eller göra ett studieuppehåll. Med hopp om en givande och lärorik kurs! Anna Englund Bohm Kursansvarig Institutionen för Kultur och Kommunikation Estetiska avdelningen

4 Välkommen till LiU Du är antagen till kurs/utbildningsprogram vårterminen 2009 vid Linköpings universitet. Efter urval 2 måste man närvara vid uppropet för att behålla sin plats på kursen/programmet annars stryks man. Om du av någon anledning inte kan närvara vid uppropet måste du meddela detta till respektive kontaktperson på kursen/programmet. Ny som student Du som ska läsa din första termin på LiU har en hel del att tänka på. Det mesta du behöver veta om studentlivet finns på sajten Där kan du tex läsa om hur du hittar bostad, vad man kan hitta på i Linköping och Norrköping och vad som händer under nolle-p. Som ny student vid Linköpings universitet bör du även tänka på följande: Obligatoriskt upprop Det är obligatorisk närvaro vid upprop på utbildningsprogram/fristående kurser. Om du inte kommer och inte har anmält förhinder riskerar du att bli av med din utbildningsplats. För att meddela frånvaro kontaktar du den kontaktperson som står angiven på utbildningswebben, Registrering Du måste registrera dig på din utbildning. Det kan du göra efter att ha deltagit i det obligatoriska uppropet. Registrering görs hos din utbildningsadministratör alternativt på någon av de centrala studerandeexpeditionerna i hus Zenit på campus Valla eller i Kåkenhus på campus Norrköping eller på Studentexpeditionen, ing 65, Campus US. Läs mer om registrering på Kåravgift Alla som läser på universitet eller högskola måste enligt lag vara medlem i den studentkår som fi nns vid lärosätet. Kåravgiftsavin skickas hem till dig när du blivit antagen eller om du varit registrerad vid Linköpings universitet närmast föregående termin. Mer information om kåravgiften fi nns på Kontroll av betald kåravgift går att göra i studentportalen under menyalternativet LiU-kortet. Mer information på LiU-ID Ditt LiU-ID är en central användaridentitet som ger tillgång till både e-post, Studentportal, fi llager och datorsalar. Dagen efter att du har registrerat dig kan du hämta ut den aktiveringsnyckel du behöver för att aktivera ditt LiU-ID. Aktiveringsnyckeln kan du hämta på studerandeexpeditionerna i Zenit eller Kåkenhus samt på Studentexpeditionen, ing 65, Campus US. Läs mer på När ditt LiU-ID är aktiverat loggar du in i Studentportalen: >> Studentportal, och kontrollerar att din adress är korrekt (under menyvalet Studerandeservice). Här kan du efter kurstart även anmäla dig till tentor och kontrollera dina studiepoäng. LiU-kortet Tre dagar efter betald kåravgift och en dag efter registrering kan du hämta ut ditt LiU-kort. LiU-kortet fungerar som ett passerkort, lånekort på universitetsbiblioteket, busskort på Campusbussen m.m. Mer information om LiU-kortet finns på Checklista vid utbildningsstart Stöd och service Som student kan man ibland behöva stöd och hjälp. Inom Linköpings universitet fi nns en omfattande verksamhet för att hjälpa och underlätta studenternas situation. Studentportalen Studentportalen är en IT-tjänst där du som student loggar in och själv utför fl era studieadministrativa rutiner. Här registrerar du dig på kurser, anmäler dig till tentor, beställer studiemeritförteckningar och mycket annat. Du loggar in i Studentportalen med ditt LiU-ID på adressen e-go studenternas nya e-post Webmail-systemet för studenter vid LiU drivs av Google och kallas för e-go. Förutom e-post erbjuder tjänsten också kalender, ordbehandling, kalkyl och chattfunktion. För mer information se Datorsupport Till Studenternas Helpdesk vänder du dig om du har problem med e-post, lösenord eller frågor rörande de allmänna datorsalarna samt deras programvaror. Du når Helpdesk via datorsupport@student.liu.se eller telefon Centrala studerandeexpeditioner På de centrala studerandeexpeditionerna kan du uträtta de fl esta studieadministrativa ärenden så som hämta blanketter, ansökningshandlingar och kataloger samt aktivera ditt LiU-ID. De centrala studerandeexpeditionerna fi nns i hus Zenit på campus Valla och i Kåkenhus på campus Norrköping och nås på telefon eller via e-post central.studexp@liu.se. Du som studerar på Hälsouniversitetet kan vända dig till Studentexpeditionen, ing 65, Campus US.

5 Campusbussen När du studerar vid Linköpings universitet kan du enkelt ta dig mellan våra tre campusområden i Linköping (Valla och Hälsouniversitetet) och Norrköping med Campusbussen. Bussarna går vardagar mellan Linköping och Norrköping, 1 gång i timmen i vardera riktningen mellan kl. 7 och 17. Som färdbevis räknas ditt LiU-kort. Mer information fi nner du på Biblioteks- och informationsservice Linköpings universitetsbibliotek, LIUB, består av fyra bibliotek på tre Campus-områden. Här fi nns kurs- och referenslitteratur, läsplatser och även grupprum och datorarbetsplatser. LIUB erbjuder även en chatt- och e- postjänst för stöd och vägledning vid informationssökning. På sidan fi nns information om öppettider, besöksadresser m.m. Studievägledning Har Du frågor och funderingar som rör studie- och yrkesval? Centrala studievägledningen erbjuder studievägledning både till dig som är student och till dig som funderar på att börja studera. De finns en trappa upp i Hus Zenit på Campus Valla och på bv i Kåkenhus, Campus Norrköping. Du når Centrala studievägledningen på centralstudievagledning@liu.se. För studievägledning inom respektive utbildning, se Karriärcentrum Som student på Linköpings universitet kan du få feedback på ditt CV och ditt personliga brev, vägledning och coachning om arbete och karriär samt möjlighet att delta på föreläsningar om vägen till arbete. Vidare annonseras lediga tjänster och uppsatsförslag m m på vår hemsida Vill du ha kontakt med karriärcentrum mailar du karriarcentrum@liu.se Stöd vid funktionshinder, läs- eller skrivsvårigheter Studenter med ett permanent eller långvarigt funktionshinder har möjlighet att få stöd och service i studiesituationen. Funktionshindret ska kunna styrkas med intyg. Med permanent funktionshinder jämställs även dokumenterade läs-och skrivsvårigheter. För mer information om det stöd du kan få, se Försäkring Som student är du försäkrad under skoltid och under direkt färd mellan bostaden och skolan. Försäkringen täcker personskador genom olycksfall samt vissa fall av sjukdom genom smitta. OBS! Du måste själv teckna olycksfallsförsäkring som gäller övrig tid/fritid och hemförsäkring för att ha ett heltäckande försäkringsskydd. Läs mer på Studenthälsan Att må bra är en god grund för lyckade studier. Om balansen i tillvaron rubbas, av fysisk eller psykisk ohälsa är du välkommen till Studenthälsan. Studenthälsan arbetar även förebyggande genom exempelvis hälsoprofi ler, föreläsningar och kurser. För ytterligare information se Lika villkor För att nå målet lika villkor arbetar LiU med jämställdhet och genus, etnisk och religiös mångfald, tillgänglighet för personer med funktionshinder, sexuellt likaberättigande samt mot diskriminering och övrig kränkande särbehandling. Läs mer om LiU:s arbete inom jämlikhet, jämställdhet och likabehandling på portalen för Lika villkor: Kårservice Vid Linköpings universitet fi nns tre studentkårer som tillsammans har en serviceorganisation som bl a administrerar kåravgifter och bevakar studiemedels- och boendefrågor samt driver en förmedling av inackorderingsrum och andrahandslägenheter. Denna serviceorganisation kallas för Kårservice och fi nns i både Linköping ( och Norrköping ( Produktion: Avdelningen för Studenttjänster, Linköpings universitet

6 Schema Musikmetodik vt 2009 Vecka 6 AEB Vecka 7 AEB Vecka 8 Vecka 9 FP Vecka 10 ASR Vecka 11 AEB Vecka 12 Vecka 13 FP Vecka 14 FT Vecka 15 Vecka 16 ASR Vecka 17 FT Vecka 18 FT Vecka 19 Vecka 20 AEB Vecka 21 FT/AEB Kursstart Kl Musiksal 1 Rytmik praktiskt musik- och rörelsepass med metodiska reflektioner Självstudier Styrdokument, nationella utvärderingen och material Låtverkstad hur gör man låtar? Musik och barn i behov av särskilt stöd Litteraturseminarium (studentlett) Musikhistoria och musiklyssning Gruppspel 1 Självsstudier Hitta stilen! Att kompa i olika genrer Gruppspel 2 Ämnesövergripande musikundervisning musiskt förhållningssätt Portfolioarbete Skriftlig tentamen Praktisk redovisning, avslutning & utvärdering Lärare i kursen Anna Englund Bohm (kursansvarig) Fredrik Påhlsson Anna Smedendahl Rosén Fredrik Törnvall anna.englund.bohm@liu.se fredrik.pahlsson@liu.se anna_smedendahl@hotmail.som fredrik.tornvall@edu.norrkoping.se

7 Kursuppgifter 1. Lektionsplanering Den studerande ska utifrån föreläsningar och workshops som ges under kursen förbereda en lektion med ett innehåll som syftar till något av målen i läroplanerna för musik. Uppgiften redovisas i vecka 21. Den studerande ska fundera ut vad och hur de ska lägga upp innehållet på sin lektion samt kunna motivera varför man valt det innehåll man gjort. Varje student får en begränsad tid (beroende på antal deltagare) till sin redovisning. Lektionen måste därför komprimeras eller läggas upp så att man muntligt presenterar hela lektionsinnehållet, men endast redovisar delar av den. Mer information ges i god tid inför redovisningstillfället. 2. Reflektionsuppgifter efter passen: Efter varje föreläsning eller praktiskt pass enas gruppen om en eller ett par reflektionsfrågor, som var och en sedan får till uppgift att diskutera kring och litteraturanknyta till i sin portfolio. 3. Litteraturseminariet: Seminariet är till för att diskutera litteraturen och söka efter kopplingar till kursens innehåll och de reflektioner man arbetat med. Inför litteraturseminariet ska var och en försöka formulera en personlig definition av musik och musikundervisning utifrån innehållet och läroplanen i skolämnet musik. Vad handlar det om? Vad innefattar det? Hur kan det ta sig uttryck i praktisk undervisning? Seminariet ska ses som ett stöd för lärandet. Styrk dina tankar och åsikter i diskussionen med kurslitteratur och övrig ämneslitteratur. 4. Tentauppgifter: Alla studenter och lärare i kursen har till uppgift att bidra med förslag på tentamensfrågor. Dessa mailas in till kursansvarig som gör ett urval och sammanställer dem till tentamen i vecka 20. Tentamen i slutet av kursen kommer att utgå från dessa frågor. 5. Portfolio: Studenten dokumenterar kursen i en personlig portfolio, som sedan kommer att utgöra hjälpmedel i samband med tentamen. Portfolion lämnas också in vid examinationen. (se portfoliobeskrivning på sidan 13).

8 Kursplan Skriv ut som PDF > Kursnamn Musikmetodik - grunderna för musikundervisning, 7,5hp Kurskategori Fristående kurs Kurskod 919G02 Mål Efter avslutad kurs ska den studerande - ha orienterat sig om musikundervisning som begrepp, ur samtida och historiska perspektiv - visa på kunskap om didaktiska metoder och övningar inom musikämnet - ha tillägnat sig grundläggande förmåga att genomföra musikundervisning. Kursinnehåll Kursens fokuserar på metoder för musikundervisning samt övningar och tillämpningar därav. Kursen presenterar både ett nutida och historiskt perspektiv på undervisning samt arbetar med musikundervisningen i teori och praktik, i ett grundläggande perspektiv. Undervisning/Arbetsformer Studierna präglas av ett skapande och reflekterande arbete i olika lärarledda och icke lärarledda arbetsformer som övningar, grupparbete, föreläsningar, handledning, verkstäder samt självstudier. Examination Examination sker i form av skriftliga och muntliga redovisningar i grupp och individuellt av praktiskt genomförda arbetsuppgifter samt genom en skriftlig portfolio. Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Förkunskap För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet Pågående studier vid lärarutbildning alternativt pågående arbete som lärare (styrkes med tjänstgöringsintyg). Betyg På kursen ges betyget Godkänd eller Underkänd. Internationella studenter får dessutom betyg enligt ECTS-skalan. Kursbevis Kursbevis utfärdas av Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap, efter begäran av den studerande. Begäran om bevis ska göras på särskild blankett som finns att hämta på Centrala studerandeexpeditionerna eller via Blanketten lämnas till StudentCentrum. Kurslitteratur Lista över kurslitteratur fastställs av ansvarig institution/motsvarande Övrigt

9 Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas. Musikmetodik - grunderna för musikundervisning Music methodology The basics for Music Teaching Kursansvarig är: IKK - Institutionen för kultur och kommunikation Dnr: 242/07-41 Ämne: Övriga ämnen - ÖÄA Kurskod: 919G02 Provkoder: (se förteckning i LADOK) Nivå Utbildningsnivå Ämneskod Utbildningsområde A ÖÄA ÖV Fastställd av kursplanenämnden på delegation av områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap. Bedömning och Betyg Kursen bedöms och betygssätts som en helhet bestående av 7,5 hp där samtliga delmoment måste vara godkända för att kursen ska kunna examineras och betygssättas. Den slutliga examinationsuppgiften, salstentan, utgör underlag för den graderade betygssättningen. Betygskriterierna för kursen är formulerade utifrån kursplanens mål. Vid bedömningen av examinationsuppgiften kommer följande kriterier att tillämpas: Kriterier för Godkänd För att studenten skall kunna erhålla betyget Godkänd på kursen skall följande krav uppfyllas: Den studerande deltar aktivt i den praktiska redovisningen av lektionsplanering. Det innebär att den studerande visar på kunskap om didaktiska metoder och övningar inom musikämnet samt att ha tillägnat sig grundläggande förmåga att genomföra musikundervisning. Den studerande visar förmåga att förstå musikundervisning som begrepp, ur samtida och historiska perspektiv kopplat till musikämnet. Den studerande kan också relatera dessa till undervisningen i skolan. Det innebär att studenten kan redogöra för och relatera de mål som gäller för ämnet musik enligt gällande läro- och kursplaner till undervisningen i grundskolan alt. gymnasieskolan samt kan beskriva, förklara och tillämpa delarna i kursplanen. Den studerande visar i sin skriftliga produktion förmåga att söka och använda vetenskaplig litteratur. Texterna har ett relevant innehåll, en tydlig struktur och en argumentation väl förankrad i litteraturen. Valt referenssystem tillämpas. Den studerande har genomfört och godkänts på salstentan.

10 Kriterier för Väl Godkänd Utöver vad som krävs för betyget Godkänd skall också följande krav uppfyllas för att erhålla betyget Väl godkänd: o Studenten visar på en fördjupad insikt i de områden som behandlas i kursen och kan argumentera och föra ett självständigt kritiskt resonemang i strukturerad skriftlig framställning med stöd i relevant litteratur. o Studenten har bedömts som väl godkänd på salstentan. Underkänd Betyget Underkänd ges när ett eller flera av kriterierna för Godkänd ej uppfyllts.

11 Muntlig/praktisk redovisning För att studenten ska utvecklas i sin lärarroll kommer vi vid muntliga/praktiska redovisningar att titta på följande kvalitéer: Eget framförande Kroppsspråk, publikkontakt/interaktion, röstanvändning/språk Användning av material och multimedia Material/multimedia där det är befogat samt stödjer och lyfter framställningen Organisation Kreativitet Graden av förberedelse Struktur Upplägg Graden av nytänkande Egna idéer Helhetsintryck Användning och utveckling av kursinnehåll i förhållande litteratur och användningsområde. Engagemang

12 Inlärningsplan

13 Portfoliobeskrivning Följande delar ska finnas med i portfolion och granskas vid examinationen: Innehållsförteckning: - Är arbetet läsarvänligt med ett strukturerat innehåll och upplägg som är lätt att följa och förstå? - Stämmer insidan med utsidan? Hur presenteras arbetet som helhet? Reflektioner från föreläsningar och workshop: - Anknyter de till kursinnehåll och den blivande professionen på ett relevant sätt? - Finns koppling till eller stöd i kurslitteratur eller andra källor? - Visar respondenten på att ha tagit till sig innehållet med fokus på det egna lärandet? Beskrivning, användning och förekomst av litteratur och andra källor: - Hur är anknytningen till redan existerande kunskap? - Finns kurslitteratur och övriga källor presenterade på ett sätt som visar att respondenten använt och tagit dem till sig? - Är referensgivningen tydlig? Finns hänvisning till ev bilagor? - Är referenslistan komplett och korrekt utförd? Beskrivning och motivering av respektive temaarbete: - Finns syftet angivet och hur stämmer det överens med respektive uppgift? - Hur har arbetet problematiserats och behandlats? - Hur presenteras tillvägagångssätt och resultat? - Hur granskas den egna insatsen i förhållande till uppgiften? Reflektioner kring den egna redovisningen i varje tema: - Hur värderar respondenten sin egen insats vid redovisningstillfällena? - Synliggörs och granskas det egna lärandet? Självvärdering i förhållande till mål, förväntningar och inlärningsplan: - Hur värderar och synliggör respondenten sin egen insats och lärprocess i förhållande till de egna målen? - Hur har man tagit ansvar för det egna lärandet?

14 Portfoliotankar Tänk på att ha en tydlig struktur som gör det lätt att hitta samt lätt att läsa för handledaren. I portfolion ska finnas: - en innehållsförteckning med någon form av sidhänvisning eller liknande - en tydlig och läsarvänlig text och struktur - tydliga rubriker - daterade föreläsningar, verkstäder, internetkällor m m - referenslista på litteraturen som refereras - alla delar som efterfrågas i portfoliobladet Tänk rapportform, d v s använd konsekvent referenser och källor som stöd för egna åsikter och reflektioner samt var noga med att skilja på egna och andras åsikter. Litteraturen kan även redovisas separat som en läslogg, då med kopplingar till egna tankar och erfarenheter, men den bör även finnas med som stöd för egna tankar och reflektioner i hela arbetet. Portfolion bör sitta i en pärm eller liknande så det är lätt att bläddra utan att sidorna kommer i oordning. Bifogat material kan exempelvis ligga som bilagor i plastfickor eller liknande. Tänk att ni ska kunna gå tillbaka och använda material samt tankar och idéer som ni samlat på er under denna kurs framöver. Ett portfolioarbete avser collect select reflect vilket här innebär att man samlar material, beskrivningar, reflektioner, litteratur m m som man sedan gör ett urval ur och gör en summerande reflektion kring. Reflektera eller reflect kan beskrivas som tankens krökning tillbaka mot sig själv 1 och innebär här att man återvänder och ser på enskilda eller samlade upplevelser, sina tankar, mål och förväntningar, inlärningsplan, kursinnehåll samt litteratur med de ögon man har just då utan att värdera åt något håll. Värdera eller självvärdera innebär här att man värderar hur man upplever och uppfattar 2 sin egen insats samt synliggör sin egen lärprocess i förhållande till sina egna mål och förväntningar, inlärningsplan, kursinnehåll samt litteratur. Utvärdera är en bedömning av ett resultat eller en process 3 och innebär här att man värderar sin egen och andras insatser i den del som avses i utvärderingen (ex grupparbete, seminarium, examination, kursens innehåll eller kursen som helhet). 1 Alexandersson, Mikael, Pedagogiska Magasinet nr 1 februari Egidius, Henry Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund:Studentlitteratur 3 Egidius, Henry Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund:Studentlitteratur

15 Litteraturlista Obligatorisk litteratur En valfri titel med tydlig inriktning på musikmetodik och/eller musikdidaktik Minst 2 valfria titlar från referenslistan i övrigt Skolverket. Grundskolan kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes finns att ladda ner som pdf på Skolverket. (2005). Rapport nr 253 Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 Musik. Stockholm: Fritzes - finns att ladda ner som pdf på Myndigheten för skolutveckling (2007:2) Musik en samtalsguide om kunskap, arbetsrätt och bedömning., Stödmaterial. samtalsguide_musik Kursplanen i musik Utbildningsdepartementet. Kursplanen i musik Skolverket. Referenslitteratur Asmervik/Ogden/Rygvold. (1999). Barn med behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur. Adler, Björn & Holmgren, Hanna. (2000). Neuropedagogik om komplicerat lärande. Lund: Studentlitteratur. Asmervik, Sverre; Ogden, Terje & Rygvold, Anne- Lise (red). (1999). Barn med behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur. Ayres, J. (1999). Sinnenas samspel hos barn. Stockholm: Psykologiförlaget. Bresler, Liora & Marmé Thompson, Christine. (2002) The arts in Childrens Lives. Dordrechtt: Kluwert Academic Publishers. Cornett, Claudia, E. (2003). Creating meaning Through literature and the arts. New Jersey: Pearson Education Denhardt, Robert B & Denhardt, Janet V. (2008). Konsten att leda en fråga om timing, rytm och kommunikation. Lund: Studentlitteratur. Eisner, Elliot. (2002). The arts and the Creation of Mind. New Haven: YaleUniversity Press. Enström, Bengt Olof & Cederlöf, Egil. (1982). Vi gör musik. Stockholm: Ehrlingförlagen. Fagius, Jan. (2001). Hemisfärernas musik. Göteborg: Bo Ejeby Förlag.

16 Grahn Stenbäck, Margaretha. (1995) Sång eller musik? En studie av musikundervisning i årskurserna 2 och 5 utifrån den nationella utvärderingen Linköpings Universitet: Institutionen för pedagogik och psykologi. Hammershöj, Henny. (1995). Musikalisk utveckling i förskoleåldern. Lund: Studentlitteratur. Hugart, Ambjörn. (1996) Lpo 94 en öppning för förnyelsens musikundervisning eller traditionell traditionalism? ur Bertil Hähnel m.fl. (red.) Skola Musik Förändring. En debattbok om den nya läroplanen Lpo 94 och kursplanen i musik. Stockholm: KMH Förlaget. Jederlund, Ulf. (2002). Musik och språk; ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. Stockholm: Runa Förlag. Johansson, Leif. (2005). Ensembleledning. Ledarskap i mindre musikgrupper. Lund: Studentlitteratur. Lilliestam, Lars. (2006). Musikliv. Vad människor gör med musik - och musik med människor. Göteborg: Bo Ejeby Förlag. Lindgren, Monica. (2006). Att skapa ordning för det estetiska i skolan. Göteborg: Länstryckeriet. Lundberg, Camilla. (2000). Musikens myter en klassisk musikhistoria. Stockholm: Wahlström och Widstrand. Nielsen, Frede V. (2002). Almen musikdidaktik, andra utgåvan. Köpenhamn: Akademisk Forlag. Ray, Johanna. (2004). Musikaliska möten man minns. Om musikundervisningen i årskurserna sju till nio som en arena för starka musikupplevelser. Pedagogiska fakulteten. Åbo Akademi. Reimers, Lennart. (1989). Introduktion till musikpedagogik som vetenskap. Stockholm: MPC:s skriftserie nr 4. Reimers, Lennart. (1989). Några konturer av musikundervisningens historia. Stockholm: MPC:s skriftserie nr 4. Ruud, Even. (1996). Musikk og verdier. Musikkpedagogiske essays. Oslo: Universitetsforlaget. Ruud, Even. (2002) andra upplagan. Musikk og identitet. Oslo: Universitetsforlaget. Sandberg, Ralf. (1996). Musikundervisningens yttre villkor och inre villkor. Några variationer på ett läroplansteoretiskt tema. Stockholm: HLS Förlag. Skolverket. (2004). Rapport nr 250 Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 Musik. Stockholm: Fritzes. - finns att ladda ner som pdf på Stålhammar, Börje. (2004) Musiken deras liv. Några svenska och engelska ungdomars musikerfarenheter och musiksyn. Örebro: Universitetsbiblioteket.

17 Sundin, Bertil. (1988) Musiken i människan. Stockholm: Natur och kultur. Uddén, Berit. (2001). Musisk pedagogik med kunskapande barn. Stockholm: KMH Förlaget. Uddén. Berit. (2004). Tanke visa språk. Musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur. Undervisningslitteratur Carlsson, Lasse & Nordström, Hans. (1992). Musikboken. Göteborg: Akademiförlaget. Gårdare, Stewe. (1992). Musikoteket. Stockholm: Utbildningsradion. Johansson, Bo; Sköld, Gitten & Hald, Fibben. (1998). Musikboken en första bok om klassisk musik. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Markström Åkerlund, Brita; Bolin, David & Sjöblom, Mikael. (2003). Musikens nycklar. Stockholm: Almqvist & Wiksell.