UTKAST. Rutiner för handläggning och socialpedagogiska insatser. - Familjenheten - Dokumenttyp: Rutin. Dokumentansvarig: Enhetschef, Familjenheten

Transkript

1 er för handläggning och socialpedagogiska insatser - - UTKAST XX

2 2 Innehållsförteckning Anvisningar för läsning och tillämpning av rutiner... s. 3 Anvisningar för tillämpning av uppföljningsfrågor... s. 4 Karta över handläggnings, genomförande och uppföljningsprocessen... s. 5 er för handläggning, verkställighet och uppföljning... s.6 för löpande journalföring... s. 5 Uppföljningsfrågor löpande journalföring... s. 8 för mottagande av anmälan/rapport... s. Uppföljningsfrågor mottagande av anmälan/rapport... s. 5 för mottagande av ansökan... s. 6 Uppföljningsfrågor mottagande av ansökan... s. 9 för förhandsbedömning... s. 20 Uppföljningsfrågor förhandsbedömning... s. 26 för utredning... s. 29 Uppföljningsfrågor utredning... s. 38 för överlämning, behandlingsarbete och uppföljningsmöten vid öppna insatser... s. 43 Uppföljningsfrågor överlämning, behandlingsarbete mm.... s. 48 för upprättande av genomförandeplan vid öppna insatser... s. 5 Uppföljningsfrågor genomförandeplan vid öppna insatser... s. 53 för inskolning, uppföljning och överväganden vid placering... s. 55 Uppföljningsfrågor inskolning och övervägande vid placering... s. 6 för upprättande av genomförandeplan vid placering utanför hemmet... s. 73 Uppföljningsfrågor genomförandeplan vid placering... s. 8 för framställan om ändring av utbetalning av barnbidrag/studiebidrag och underhållstöd... s. 86 för LVU... Under arbete för hantering av personer med skyddad identitet och adresskydd... s. Standard mallar Underrättelse för överklagande... s. er för socialpedagogiska insatser Presentation av hemmaplans baserade socialpedagogiska insatser i Mark... s XX

3 3 Anvisningar för läsning och tillämpning av rutiner för handläggning De rutiner som finns i detta häfte har arbetats fram med hjälp av ett intressentperspektiv på handläggning och genomförande av insatser. Intressentperspektivet innebär att de krav och ambitioner som olika intressenter har om vilken kvalitet som handläggningen och genomförandet av insatser riktade mot barn, ungdomar och familjer ska ha har vägts samman. De olika intressentperspektiv som beaktats vid skrivandet av rutinerna är: Det juridiska perspektivet Med detta perspektiv menas att de krav och riktlinjer som lagtext (SoL 200:453; SoF 200:937; LVU 990:52), handböcker, rättspraxis och praxis i andra kommuner samt SOSFS 2006:5 om hur dokumentation i handläggning och genomförandet av insatser ska utformas, SOSFS 2006:2 Socialstyrelsens allmanna råd om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. BBIC perspektiv Med BBIC perspektivet avses kraven i BBIC om att handläggningen ska genomföras enligt vissa teoretiska utgångspunkter, med vissa blanketter/mallar. Handläggares perspektiv Med detta perspektiv menas den erfarenhet och den kunskap som socialsekreterare och socialpedagoger bär med sig om vad som är rimligt, lämpligt och vad som fungerar när skyddsbedömningar, utredningar och insatser genomförs. Förvaltnings perspektiv Detta berör förvaltningens och enheten interna förhållande, exempelvis delegationsordningen, ansvarsfördelningen, de faktiska arbetsrutinerna på enheten, politiska ambitioner/egna standarder runt exempelvis tidsgränser inför hur lång tid en förhandsbedömning, utredning eller liknande får ta eller minimikrav runt hur många kontakter mellan socialsekreterare och barnet/ungdomen/vårdnadshavare som ett utredningsförfarande ska innehålla. erna beskriver stegen i normalärenden. Termen normalärenden står för en tanke om att det i alla ärenden finns vissa steg/moment, så kallade minimikrav och ska krav, som måste vara med enligt exempelvis socialtjänstlagen, förvaltningslagen och BBIC systemet. Minimikraven och ska XX

4 4 kraven som uttrycks i rutinerna innebär dock inte att utredningsförfaranden och genomförandet av insatser inte behöver anpassas efter de behov som individen har i varje ärende. Trots minimikrav och ska krav är den vägledande principen för all handläggning och allt genomförande av insatser från socialförvaltningen i Marks kommuns sida så är det individanpassning av all handläggning och genomförande av insatser som gäller i första hand. Detta eftersom det i praktiken sällan finns ett normalärende som helt och hållet passar rutinernas föreskrifter, i vissa ärenden är det exempelvis lämpligt att ha färre kontakter med klienten än vad som föreskrivs i rutinen medan det i andra ärenden är lämpligt att ha fler kontakter med klienten än vad rutinen föreskriver. Om du som socialsekreterare eller socialpedagog hamnar i en avvägningssituation där du ser att rutinens angivelser är olämplig eller otillämplig är du skyldig att rådfråga och/eller uppmärksamma arbetsledning, i första hand enhetschefen för familjeenheten, på detta. Anvisningar för tillämpning av uppföljningsfrågor Till varje rutin finns ett antal uppföljningsfrågor i en matris. Uppföljningsfrågorna är dels tänkta som stöd för socialsekreteraren/socialpedagogen under handläggning/genomförande av insatser, dels som utvärderingsinstrument för socialnämndens internkontroll. Den huvudsakliga utgångspunkten för att kunna besvara uppföljningsfrågorna är att socialsekreterare och socialpedagoger enligt gällande rutiner för löpande journal i varje enskilt ärende. Vissa av uppföljningsfrågorna behöver dock besvaras dels genom granskning av den fysiska akten, dels genom kontroll i verksamhetssystemet Procapita, dels genom muntliga referenser från befattningar som omnämns i rutinen. Urvalet av ärenden som granskas i internkontrollen görs genom slumpen. Antalet ärenden som granskas ska vara 0% av det totala antalet ärenden inom en period av ett halvår alternativt ett år XX

5 5 Karta över handläggnings, genomförande och uppföljningsprocessen Anmälan/rapport s. Ansökan s. Förhandsbedömning s. Ej inleda utredning Se rutin för förhandsbedömning s. Utredning Bedömning Se rutin för utredning Kommunicering Se rutin för utredning LVU s. Ej bistånd Se rutin för utredning Beslut om bistånd Se rutin för utredning Öppna insatser s. Placering utanför hemmet s. Genomförandeplan vid öppna insatser s. Genomförandeplan vid placering s. Uppföljning/övervägande Se rutin för öppna insatser Uppföljning/övervägande Se rutin för öppna insatser XX

6 6 er för handläggning, verkställighet och uppföljning XX

7 7 för löpande journalföring Dokumentationen måste också vara så omfattande att en ny handläggare vid behov kan slutföra utredningen på ett för parterna tillfredställande sätt (Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 200 s. 02). Övergripande kriterier för den löpande dokumentationen i journal som en helhet är att dokumentationen ska: - Göras fortlöpande (utan oskäligt dröjsmål) - Vara i kronologisk följd - Vara fullständig/komplett i bemärkelsen att alla väsentliga uppgifter journalförts - Vara strukturerad - Vara tydlig Det juridiska kravet för de fem kriterierna finns i SOSFS 2006:5 kapitel 4 och 5. Enkelt uttryckt ska de övergripande kriterierna göra det möjlig fört utomstående att följa hela ärendets handläggning i den löpande journalen. Detta innebär att allt som skett under handläggningen, alla kontakter, alla handlingar kort och gott allt som gett dig som handläggare information eller på annat sätt berör ett ärende ska finnas journalfört i den löpande journalen. SOSFS 2006:5 anger att det endast det som kan vara av betydelse för handläggningen som bör dokumenteras. Riktmärken i dokumentation i den löpande journalen är därför att informationen ska vara tillräcklig, väsentlig och korrekt. I praktiken är det i slutändan svårt att veta vad som har och inte har betydelse i handläggningen och därför bör principen att hellre dokumentera för mycket än för lite vara vägledande för dokumentation i den löpande journalen. Att dokumentera för lite är att betrakta som bristfällig dokumentation, likaså är att dokumentera att betrakta som bristfällig dokumentation, det är således avgörande att förhålla sig kortfattad, saklig och relevant i all dokumentation XX

8 8 Åtta kriterier för enskilda journalanteckningar Vid sidan av juridiska kriterier för journalen som helhet finns det åtta kriterier som ska uppfyllas för varje enskild journalanteckning. I varje journalanteckning ska det framgå:. När (tidpunkt) information i form av en handling, samtal eller annat har inkommit till eller upprättats av dig som handläggare. 2. I vilken form/hur, det vill säga brev, e-mejl, sms, via egen observation, muntligt etcetera som informationen inkommit/inhämtats. 3. Varifrån informationen kommer. 4. Vem/Vilka eller som deltog i samtalet eller skrivit handlingen. 5. Vad samtalet eller handlingen handlat om (ämnet), vilken information det gav dig. När vad samtalet handlat om ska det tydligt skiljas på faktiska omständigheter och egen bedömning. 6. Journalanteckningens innehåll skall vara sakligt och relevant. Journalanteckningen får inte innehållande kränkande eller i ovidkommande mån värderande språkbruk. 7. De fortsatta åtgärder/steg i ärendet, om några/något, som bedöms som lämpliga till följd av den information som journalanteckningen innehåller ska anges. 8. Namn och titel/befattning på den som journalfört informationen som inkommit samt när (år, månad, dag) journalanteckningen gjorts. Vad ska föras in som en löpande journalanteckning Som ovan angetts så anger SOSFS 2006:5 att endast det som kan vara av betydelse för handläggningen som bör dokumenteras. I praktiken är det, som ovan angetts, i slutändan svårt att veta vad som har och inte har betydelse i handläggningen och därför bör principen att hellre dokumentera för mycket än för lite vara vägledande för dokumentation i den löpande journalen. I listan som XX

9 9 följer nedan redovisas exempel på händelser/uppgifter som ska föras in i den löpande journalen: - När och hur ärendet uppkommit - Vad ärendet gäller - När handlingar inkommit eller upprättats - När och på vilket sätt kontakter har förekommit med den enskilde och andra som lämnat uppgifter i ärendet - Om ett barn berörs av ärendet ska det redovisas hur barnperspektivet har beaktats - När och hur en uppgift kommunicerats till en enskild samt vad som ingått i kommuniceringen (Se SFS 986:223 7 Förvaltningslagen) - När ärendet avgjorts genom ett beslut av nämnden - När och på vilket sätt den enskilde har underrättats om beslutet - Om beslutet har överklagats - När förhandling i förvaltningsdomstol hålls - När överklagan har avgjorts i förvaltningsdomstol - Om ett beslut omprövats eller rättats - När och på vilket sätt ett beslut har verkställts - När och på vilket sätt en förvaltningsdomstols avgörande har verkställts - Om det finns skäl, och i så fall vilka, som medför att ett beslut av nämnden eller avgörande av förvaltningsdomstol inte verkställts - Om den enskilde berörs av ett individuellt tillsynsärende eller en anmälan enligt 4 kap. 2 SoL eller 24a LSS XX

10 0 - Om den enskilde berörs av ett ärende som gäller utelämnande av en handling eller uppgift (se SFS 949:05 2 Kap. Tryckfrihetsförordningen) - Om en ställföreträdare, ombud eller biträde medverkat i ett möte - Om en stödperson varit med på ett möte, nämndsammanträde eller liknande - Om tolk har anlitats - Om och i så fall vilket/vilka systematiska bedömningsinstrument som använts - Om det upprättats någon plan för insatser för den enskilde - Vad som har kommit fram i kontakter med den enskilde och andra som lämnat uppgifter i ärendet - Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig - När och hur den enskilde har informerats om möjligheten att överklaga beslut (Se SFS 986:223 2 Förvaltningslagen) Vid sidan av detta ska det i den löpande journalen i Marks socialtjänst göras journalanteckningar för datum för planerade möten, uppföljningar, omprövningar. Det skall dessutom noteras om ett inplanerat möte, uppföljning, omprövning inte genomfördes samt ges en förklaring till varför det inplanerade mötet, uppföljningen, omprövningen inte genomfördes. Det skall även noteras som en journalanteckning när en utredningsplan upprättats, när ett uppdrag/insats har beställts och vad den innehållit till en utförare, när en genomförandeplan upprättats eller inkommit från en utförare och hur den har granskats. Uppföljningsfrågor för löpande journalföring Checklistan för kontroll av den löpande journalföringen utgår från den instruktion som getts till hur och vad den löpande journalen ska upprättas och innehålla. Checklistan för granskning av den löpande journalföringen går ut på att de XX

11 kriterier som den löpande journalföringen ska uppfylla görs om till frågor som den som granskar ställer till den journal som granskas. Uppföljningsfrågor för den löpande journalföringen som helhet Granskad av: Datum: Gransknings fråga Ja Nej Åtgärd Har journalen förts fortlöpande utan oskäligt dröjsmål? Är journalen i kronologisk följd? Är journalen fullständig/komplett i bemärkelsen att alla väsentliga uppgifter och händelser i ett ärende journalförts? Är journalen och inläggen i den strukturerad? Är inläggen i journalen tydliga? Datum för uppföljning av åtgärd Betydelsefullt för att göra en utförlig kontroll krävs att man som granskare tänker sig in i vilka journalanteckningar som bör förekomma i ett specifikt ärende. Se nästa sida för ytterligare uppföljningsfrågor XX

12 2 Uppföljningsfrågor för enskilda journalanteckningar Granskad av: Datum: Gransknings fråga Ja Nej Åtgärd Framgår det av journalanteckningen när (tidpunkt) information i form av en handling, samtal eller annat har inkommit till eller upprättats av dig som handläggare? Framgår det i journalanteckningen i vilken form/hur, det vill säga brev, e- mejl, sms, via egen observation, samtal etcetera som informationen inkommit/inhämtats? Framgår det i journalanteckningen varifrån informationen kommer? Framgår det i journalanteckningen vem/vilka eller som deltog i samtalet eller skrivit handlingen? Framgår det i journalanteckningen i sammanfattat och för utomstående utförligt vad samtalet eller handlingen handlat om (ämnet), vilken information det/den gav? Framgår det tydligt i journalanteckningen vad som är faktiska omständigheter och handläggarens egen bedömning? Är journalanteckningens innehåll sakligt och relevant? Innehåller journalanteckningen kränkande eller i ovidkommande mån värderande språkbruk? Framgår det i journalanteckningen vilka fortsatta åtgärder/steg i ärendet, om några/något, som bedöms som lämpliga till följd av den information som journalanteckningen innehåller ska anges? Framgår namn och titel/befattning på den som journalfört informationen som inkommit samt när (år, månad, dag) journalanteckningen gjorts? Datum för uppföljning av åtgärd XX

13 3 för mottagande av anmälan/rapport Socialtjänsten har skyldighet enligt Socialtjänstlagen 200:453 4 kap att själva göra anmälningar och att ta emot anmälningar/rapporter från utomstående om barn som misstänks vara i behov av stöd från socialtjänsten. Anmälningar och rapporter om barn som misstänks vara i behov av stöd från socialtjänsten innebär per automatik att en förhandsbedömning måste göras. Anmälningar kan inkomma muntligen eller skriftligen. Om anmälaren är en enskild person kan välja att ange sitt namn och kontaktuppgifter eller att förbli anonym (Se offentlighets- och sekretesslagen 2009: kap 5 ). Inkommer en anmälan från en myndighet har anmälaren emellertid inte rätt att vara anonym och har inte skydd av offentlighets- och sekretesslagen. Tidsgräns: Skyddsbedömning samma dag som anmälan/rapport Överlämnad till socialsekreterare som ska handlägga ärendet senast dagen efter att anmälan/rapport inkommit Återkoppling till anmälare/rapportör senast fjärde dagen efter att anmälan/rapport inkommit Ansvar: Övergripande krav: Se ansvarsfördelning i rutinen Skyldighet att motta, hantera och återkoppla att anmälan mottagits XX

14 4 Steg : Att ta emot och lämna över en anmälan/rapport Anmälningar/rapporter om barn som misstänks behöva stöd av socialtjänsten kan inkomma via: A: Fax och Post Kollas av dagligen av assistenter. Assistenten ska datumstämpla handlingen Assistent ska kontrollera om barnen är kända sedan tidigare av socialtjänsten Assistent ska ta fram aktuella folkbokföringsuppgifter för barnen Anmälan/rapport ska lämnas i :e socialsekreterares postfack samma dag som anmälan/rapporten inkommer om assistenter bedömer ärendet som omedelbart akut lämnas anmälan/rapporten i handen till :e socialsekreterare eller enhetschef :e socialsekreterare ansvarar för att aktualisera ärendet i Procapita Ansvar: Assistenter och :e socialsekreterare Tidsgräns: Samma dag som anmälan/rapport inkommer B: Jourtelefon Bevaras under kontorstid ( ) av :e socialsekreterare, telefonnummer , utanför kontorstid finns telefonsvarare som hänvisar till socialjouren i Borås. BBIC formulär för anmälningar ska användas Om anmälan/rapporten kommer från en myndighet ska kontaktuppgifter noteras (Ingår i BBIC formulär) Om anmälaren är en privatperson och vill vara anonym ska anmälaren under samtalet informeras om att det är svårt för socialtjänsten att hantera anonyma anmälningar :e socialsekreterare ska aktualisera ärendet i Procapita :e socialsekreterare ber assistenter att kontrollera om barnen är kända sedan tidigare av socialtjänsten :e socialsekreterare ber assistenter att ta fram aktuella folkbokföringsuppgifter för barnen XX

15 5 Ansvar: :e socialsekreterare Tidsgräns: Samma dag som anmälan/rapport inkommer C: I samtal mellan socialsekreterare/socialpedagog och klient Generell anmälningsplikt gäller för samtliga anställda. Om möjligt ska BBIC formulär för anmälningar användas Anmälan/rapport ska överrapporteras skriftligt och lämnas i :e socialsekreterares postfack dag som den inkom (Administrativa delar som aktualisering i Procapita, se punkt B del 4-6 ovan) Ansvar: Samtlig personal Tidsgräns: Samma dag som anmälan/rapport inkommer Steg 2: Omedelbar skyddsbedömning Alla anmälningar/rapporter som inkommer ska samma dag som de inkommer lämnas i handen till :e socialsekreterare. :e socialsekreteraren ansvarar för att avgöra om anmälan/rapporten innehåller sådana uppgifter som innebär att ett omedelbart ingripande från socialtjänsten krävs till skydd för barnet/barnen. Om ett omedelbart skyddsbehov bedöms föreligga så öppnas omedelbart utredning (Se rutin för LVU). Bedömning av omedelbart skyddsbehov/ingripande ska göras av :e socialsekreterare samma dag som anmälan/rapport inkommer till socialtjänsten. :e socialsekreterare kollar sitt postfack varje dag både på förmiddagen och precis innan hemgång. Bedömning av det omedelbara skyddsbehovet ska dokumenteras som daterad och undertecknad bilaga till förhandsbedömningen. Ansvar: :e socialsekreterare Tidsgräns: Samma dag som anmälan/rapport inkommer XX

16 6 Steg 3: Överlämnande till socialsekreterare och återkoppling till anmälare Om ett omedelbart ingripande inte är behövligt så ansvarar :e socialsekreterare att fördela och överlämna ärendet till en ny socialsekreterare eller den socialsekreterare som sedan tidigare haft kontakt med familjen som anmälan/rapporten rör senast dagen efter att anmälan/rapporten inkommit. Ansvar: :e socialsekreterare Tidsgräns: Senast dagen efter att anmälan inkommit När ärendet lämnats över till socialsekreterare ansvarar socialsekreteraren som handlägger ärendet för att skicka ut en skriftlig återkoppling till anmälaren/rapportören om vem som handlägger ärendet. Återkopplingen ska skickas ut senast fjärde dagen från att anmälan/rapporten inkommit. Om kontaktuppgifter finns till anmälaren/rapportören ska en skriftlig återkoppling skickas per post till rapportören/anmälaren senast fjärde dagen från att anmälan inkommit. Ansvar: Socialsekreterare som handlägger ärendet Tidsgräns: Senast fjärde dagen från att anmälan inkommit XX

17 7 Uppföljningsfrågor för hantering av inkommen anmälan/rapport Granskad av: Datum: Gransknings frågor Ja Nej Steg Att ta emot och lämna över en anmälan/rapport Ej relevant Kommentar Åtgärd Datum för uppföljning av åtgärd Inkommen anmälan/rapport har datumstämplats? Ärendet har aktualiserats i Procapita samma dag som anmälan/rapport inkommit? Om anmälan/rapport inkommit via jourtelefon Har BBIC formulär använts? Steg 2 Omedelbar skyddsbedömning En bedömning av omedelbart skyddsbehov/ingripande har gjorts av :e socialsekreterare eller enhetschef samma dag som anmälan/rapport inkommer till socialtjänsten? Bedömning av det omedelbara skyddsbehovet har dokumenterats som en daterad och undertecknad bilaga i förhandsbedömningen? Steg 3 Överlämnande till socialsekreterare och återkoppling till anmälare Om behov av omedelbart ingripande inte bedömts föreligga har ärendet/rapporten har tilldelats/överlämnats till socialsekreterare senast dagen efter att den inkom? En skriftlig återkoppling har skickats ut per post till anmälaren/rapportören inom angiven tidsgräns? XX

18 8 för mottagande av ansökan Lagrummet för ansökningar till socialtjänsten finns i socialtjänstlagen 200:453 kap. Ansökningar kan inkomma till socialtjänsten både som uttryckliga frågor om hjälp men också som mer vaga trevande uttryck om hjälp behov. Enligt Förvaltningslagen 986:223 4 ska alla tjänstemän inom myndigheter använda serviceskyldighet vilket innebär att tjänstemannen exempelvis ska hjälpa klienten att uttrycka och precisera sina ansökningar samt, om ett ärende inte berör socialtjänstens verksamhetsområde, hänvisa klienten till annan myndighet. Tidsgräns: Ansvar: Övergripande krav: Ansökningar ska mottas utan fördröjning Se ansvarsfördelning i rutin Information till klienter om möjligheten att ansöka, lyhördhet och servicekänsla inför signaler från klienter som kan vara ansökningar, bistå klienter att formulera, vid behov tillämpas kommunallagens hänvisningsskyldighet XX

19 9 Steg : Att ta emot och lämna över en inkommen ansökan Ansökningar om stöd av socialtjänsten kan inkomma via: A: Fax och Post Kollas av dagligen av assistenter. Assistenten ska datumstämpla handlingen (ansökan). Assistent ska kontrollera om barnen är kända sedan tidigare av socialtjänsten. Om behövligt ska assistent ta fram aktuella folkbokföringsuppgifter för barnen. Assistent som tog emot ansökan ska lämna ansökan i :e socialsekreterares postfack samma dag som den inkom. :e socialsekreterare tar ställning till om ansökan rör socialtjänstens område eller om den sökande bör hänvisas till annan myndighet enligt hänvisningsskyldigheten i kommunallagen SFS 990: Om :e socialsekreterare anser att ansökan lämpligen hanteras av annan myndighet kontaktar :e socialsekreteraren eller delegerar till annan personal att kontakta den sökande för hänvisning. :e socialsekreterare ska, om det bedöms vara ett socialtjäntsärende, aktualisera ärendet i Procapita. Ansvar: Assistenter och :e socialsekreterare Tidsgräns: Samma dag som ansökan inkommer B: Jourtelefon Bevaras under kontorstid ( ) av :e socialsekreterare, telefonnummer , utanför kontorstid finns telefonsvarare som hänvisar till socialjouren i Borås. Vid konstaterat socialtjänstärende ska BBIC formulär för ansökningar användas i annat fall gäller hänvisningsskyldighet enligt kommunallagen. :e socialsekreterare ber assistenter att kontrollera om barnen är kända sedan tidigare av socialtjänsten XX

20 20 :e socialsekreterare ber assistenter att ta fram aktuella folkbokföringsuppgifter för barnen. :e socialsekreterare aktualisera ärendet i Procapita. Ansvar: :e socialsekreterare Tidsgräns: Samma dag som ansökan inkommer C: I samtal mellan socialsekreterare/socialpedagog och klient. Om möjligt ska BBIC formulär för ansökningar användas om detta inte är möjligt då ansökan inkommer, exempelvis via sms eller under ett möte utanför socialkontorets lokaler, ska socialsekreteraren vid senare tillfälle kontakta klienten för att utförligt fylla i BBIC formulär för ansökan. Om ansökningen initierar ett nytt ärende ska ansökan i skriftligt format lämnas i :e socialsekreterare postfack samma dag som den inkom. Om ansökan tas emot av socialsekreterare som redan handläggare/utreder ärende som berör den sökande inkluderar ansökan i redan pågående utredning (Vid oklarheter så konsulterar socialsekreteraren :e socialsekreterare). (Administrativa delar som aktualisering i Procapita, se punkt B del 4-6 ovan) Ansvar: Samtlig personal Tidsgräns: Samma dag som ansökan inkommer XX

21 2 Uppföljningsfrågor för rutin för mottagande av ansökan Granskad av: Datum: Gransknings frågor Ja Nej Ej relevant Kommentar Åtgärd Datum för uppföljning av åtgärd Steg : Att ta emot och lämna över en inkommen ansökan Inkommen ansökan har datumstämplats? Ärendet har efter att det uppkommit aktualiserats i Procapita utan dröjsmål? BBIC formulär för ansökningar har använts? XX

22 22 för förhandsbedömning En inkommen anmälan eller rapport som ger upplysningar till socialtjänsten om att ett/flera barn i en familj kan vara i behov av hjälp innebär att en förhandsbedömning måste göras. Om anmälan/rapporten gäller fler än ett barn måste en förhandsbedömning göras för varje barn. Förhandsbedömningens syfte är att avgöra om innehållet i anmälan/rapporten är av sådan art att socialtjänsten behöver inleda utredning till barnets/ungdomens skydd eller inte. Under förhandsbedömningen får socialtjänsten endast kontakta det/de barn och de vårdnadshavare som anmälan/rapporten rör. Kontakter med andra än den/de som anmälan/rapporten rör tillhör ett utredningsförfarande och får inte tas förens ett eventuellt beslut om att inleda utredning fattats. Tidsgräns: Ansvar: Övergripande krav: Maximalt 4 dagar från inkommen anmälan/rapport Se ansvarsfördelning som specificeras i rutinen Barnperspektiv, samverkan med familj, förutsättningslöshet (objektivitetsprincipen), väsentlighet (ej genomföra en utredning), tydlighet XX

23 23 Steg : Ansvar och tidsgräns i förhandsbedömning Om anmälan/rapporten rör ett/flera barn som tidigare varit eller i dagsläget är aktuella inom socialtjänsten överlämnar :e socialsekreteraren anmälan/rapporten till den socialsekreterare som tidigare eller i dagsläget handlägger ärendet. Socialsekreteraren ansvarar sedan för att genomföra förhandsbedömningen enligt stegen nedan inom en tidsgräns på 4 dagar beräknat från den dag att anmälan inkommit. Om anmälan/rapporten rör ett/flera barn som sedan tidigare inte är känd av socialtjänsten är :e socialsekreteraren ansvarig för att förhandsbedömningen genomförs enligt stegen nedan inom en tidsgräns på 4 dagar beräknat från den dag att anmälan inkommit. Förhandsbedömningen ska utföras av den person som rutinen föreskriver. Förhandsbedömningen ska vara färdigställd inom maximalt 4 dagar. Steg 2: Formulär för förhandsbedömningen Vid genomförandet av förhandsbedömningen ska BBIC formulären för förhandsbedömning användas. Till formulären ska anmälan/rapporten bifogas som en bilaga. BBIC formuläret för förhandsbedömning ska användas vid förhandsbedömningen. Eventuell anmälan/rapport i pappersformat ska bifogas som bilaga till BBIC formuläret. Steg 3: Kontakter under förhandsbedömningen Som en del av förhandsbedömningen ska, om detta bedöms som lämpligt, alltid kontakt med den/de som anmälan/rapporten gäller tas för att informera om vilka uppgifter som inkommit till socialtjänsten och ge berörda personer möjligheter att yttra sig i frågan. Personer som är fyllda 5 år räknas som part i ärendet och ska alltid kontaktas. Kontakt med de/den anmälan/rapporten rör skall tas mellan XX

24 24 dag -7 av tidsgränsen på 4 dagar. I kontakterna ska barnperspektivet beaktas genom att den socialsekreterare som ansvarar för förhandsbedömningen alltid, om inte det finns starka skäl som talar emot detta, samtala med barnet/barnen och föräldrarna som anmälan/rapporten gäller. Om socialsekreteraren som utför förhandsbedömningen av någon anledning finner det olämpligt att samtala med barnet/barnen och/eller föräldrarna ska socialsekreteraren i förhandsbedömningen motivera ställningstagandet att inte samtala med barnet/barnen och/eller föräldrarna. Exempel på situationer där det kan vara olämpligt att informera och samtala med vårdnadshavare är: Då vårdnadshavare har en svår sjukdom Då familjemedlem misstänks ha utsatt barnet för övergrepp Om den unge begär att vårdnadshavare inte ska kontaktas ska detta vägas in Andra personer än de som anmälan/rapporten gäller samt anmälaren får inte kontaktas under förhandsbedömningen. Under förhandsbedömningen ska alltid den/de som anmäla/rapporten gäller kontaktas inom -7 dagar från att anmälan inkommit och ges möjlighet att yttra sig Om inte detta bedöms som olämpligt. I kontakterna med den/de som anmälan/rapporten berör ska barnperspektivet beaktas genom att socialsekreteraren som ansvarar för förhandsbedömningen alltid samtalar med barnet/barnen som anmälan/rapporten gäller. Om inte socialsekreteraren under förhandsbedömningen inte samtalat med barnet/barnen som anmälan/rapporten gäller ska socialsekreteraren i förhandsbedömningen ge en skiftlig motivering till varför samtal med barnet/barnen inte har genomförts. Om socialsekreteraren under förhandsbedömningen inte samtalat med föräldrarna till barnet/barnen som anmälan/rapporten gäller ska socialsekreteraren i förhandsbedömningen ge en skiftlig motivering till varför samtal med barnet/barnen inte har genomförts XX

25 25 Andra personer än de som anmälan/rapporten berör, vid sidan av anmälaren, får inte kontaktas under förhandsbedömningen. Steg 4: Analys och bedömning Förhandsbedömningen är inte en mindre utredning utan en bedömning om socialtjänsten ska inleda en utredning eller inte. Analysen och bedömningen av de uppgifter som framkommit under förhandsbedömningen ska göras utifrån följande kriterier: - Allvarlighetsgrad i anmälan/rapport - Barnets ålder i relation till anmälan/rapportens innehåll - Tidigare kunskaper om de/den anmälan/rapporten gäller - Behovs, risk och skyddsfaktorer enligt BBIC:s grundprinciper - Pågående insatser från andra myndigheter Om det finns en önskan/begäran från den/de anmälan rör om hjälp/stöd från socialtjänsten så ska utredning inledas Alternativt Om det utifrån förhandsbedömningen inte kan uteslutas att det finns ett behov av skydd för barnet trots att parterna motsätter sig en utredning/insatser så ska utredning inledas Analysen och bedömningen ska alltid resultera i ett nedskrivet förslag, en motivering, till ett beslut om att inleda eller att inte inleda utredning. Motiveringen ska innan ett beslut fattas granskas av :e socialsekreterare eller enhetschef. Förhandsbedömningen ska alltid innehålla en nedskriven motivering till det beslut som fattas. Motiveringen ska tydligt bygga på en bedömning utifrån de kriterier som föreskrivs i rutinen ovan. Innan beslut fattas om att inleda eller inte inleda utredning ska alltid :e socialsekreterare eller enhetschef godkänna motiveringen XX

26 26 Steg 5: Beslut Då analys och bedömning är färdig ska beslut om att inleda eller inte inleda utredning fattas. Beslutet om att inleda eller inte inleda utredning fattas enligt Socialtjänstlagen 200:453 kap. Förslag till beslut om att inte inleda utredning ska signeras av socialsekreteraren, beslutet om att inte inleda utredning ska signeras av enhetschef. Om analysen och bedömningen visar att det inte finns tillräckliga skäl att inleda utredning ska beslutet fattas och undertecknas av enhetschef. Om analysen och bedömningen visar att det finns tillräckliga skäl att inleda utredning ska beslutets fattas och undertecknas av socialsekreteraren som gjort förhandsbedömningen. Beslut om att inte inleda utredning ska fattas enligt Sol : och signeras av enhetschef. Beslut om att inleda utredning ska fattas enligt Sol : och undertecknas av socialsekreteraren. Steg 6: Kommunicering av beslut När beslutet om att inleda eller inte inleda utredning fattats ska ansvarig socialsekreterare kommunicera det beslut som fattats med den/de som berörs av anmälan/rapporten. Om den/de som anmälan/rapporten berör har eller till följd av beslutet utifrån förhandsbedömningen får en journals ska kommuniceringen dokumenteras i de berördas journal. Om den/de som anmälan/rapporten inte har eller till följd av förhandsbedömningen inte får en journal ska datum för kommunicering av beslutet tillfogas som bilaga till förhandsbedömningen. Beslutet ska kommuniceras med den/de som berörs av anmälan/rapporten. Kommuniceringen ska dokumenteras som rutinen föreskriver XX

27 27 Steg 7: Dokumentation Beslut om att inleda i ett/flera ärenden som är nya, redan aktuella eller som tidigare har varit aktuella ska utan dröjsmål dokumenteras både i personakten i Procapita samt i den fysiska akten. Om en anmälan/rapport inkommer i ett ärende där det redan finns en pågående insats/utredning och denna instans/utredning bedöms vara tillräcklig ska anmälan/rapport samt förhandsbedömning tillfogas personakt. Beslut om att inte inleda utredning i ett/flera ärenden som sedan tidigare inte är kända, redan aktuella eller som tidigare har varit aktuella hos socialtjänsten ska förhandsbedömningen med bilagor lämnas till assistenter som ansvarar för att förhandsbedömningen och bilagorna sätts in i den kronologiska pärmen. Förhandsbedömningen ska dokumenteras på det sätt som rutinen föreskriver. Övriga kriterier Förhandsbedömningen ska vara skriven på ett sådant sätt, både vad gäller struktur, innehåll och språklig formalia att den upplevs som enhetlig, logiskt och tydlig för personer utan expertkunskaper i socialt arbete. Förhandsbedömningen ska signeras av den person som fattar beslut i ärendet XX

28 28 Uppföljningsfrågor för rutin för förhandsbedömning Granskad av: Datum: Gransknings frågor Ja Nej Steg Förhandsbedömningen har utförts av den person som rutinen föreskriver? Förhandsbedömningen har färdigställts inom 4 dagar? Steg 2 BBIC formuläret för förhandsbedömning har använts vid förhandsbedömningen? Eventuell anmälan/rapport i pappersformat har bifogats som bilaga till BBIC formuläret? Steg 3 Den/de som anmäla/rapporten gäller har kontaktas inom -7 dagar från att anmälan/rapport inkommit och getts möjlighet att yttra sig? Under förhandsbedömningen har barnperspektivet beaktas genom att socialsekreteraren som ansvarar för förhandsbedömningen samtalat med barnet/barnen som anmälan/rapporten gäller? Om inte socialsekreteraren under förhandsbedömningen inte samtalat med barnet/barnen som anmälan/rapporten, finns det en skiftlig motivering till varför samtal med barnet/barnen inte har genomförts i förhandsbedömningen? Ej relevant Åtgärd Datum för uppföljning av åtgärd XX

29 29 Gransknings frågor Ja Nej Steg 3 (fortsättning) Om inte socialsekreteraren under förhandsbedömningen inte samtalat med föräldrarna till barnet/barnen som anmälan/rapporten gäller, finns det en skiftlig motivering till varför samtal med barnet/barnen inte har genomförts i förhandsbedömningen? Har andra personer än de som anmälan/rapporten berör kontaktas under förhandsbedömningen? Steg 4 Förhandsbedömningen innehåller en nedskriven motivering till det beslut som fattas? Ej relevant Åtgärd Datum för uppföljning av åtgärd Motiveringen bygger bedömning på de kriterier som föreskrivs i rutinen ovan? Innan beslut har fattas om att inleda eller inte inleda utredning har :e socialsekreterare eller enhetschef granskat motiveringen? Steg 5 Beslut om att inte inleda utredning har med hänvisning till Sol : och undertecknats av enhetschef? Beslut om att inleda utredning har fattas med hänvisning till Sol : och undertecknats av socialsekreteraren? XX

30 30 Gransknings frågor Ja Nej Steg 6 Beslutet har kommunicerats med den/de som berörs av anmälan/rapporten? Ej relevant Kommentar Åtgärd Datum för uppföljning av åtgärd Kommuniceringen har dokumenterats på det sätt som rutinen föreskriver? Steg 7 Förhandsbedömningen har dokumenterats på det sätt som rutinen föreskriver? Övriga kriterier Förhandsbedömningen är vara skriven på ett sådant sätt, både vad gäller struktur, innehåll och språklig formalia att den upplevs som enhetlig, logiskt och tydlig för personer utan expertkunskaper i socialt arbete? Är förhandsbedömningen signerad av rätt beslutsfattare? XX

31 3 för utredning Övergripande krav för utredningsförfarande Utredning öppnas enligt Socialtjänstlagen SFS 200:453 kap. Med utredning avses all verksamhet som syftar till att göra det möjligt för nämnden att fatta beslut i ett ärende hos nämnden. Lagregler för hur utredningen får bedrivas finns bland annat i Socialtjänstlagen SFS 200:453 kap 2. I alla utredningar som rör barn ska barnperspektivet beskrivet i Socialtjänstlagen kap 2 När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver beaktas och vara den vägledande principen för hela utredningen. Som en del av barnperspektivet föreskriver Socialtjänstlagens 3 kap 5 att När en åtgärd rör ett barn skall barnet få relevant information och hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. För ytterligare beskrivning av barnperspektivet se Socialstyrelsens skrift Handläggning och dokumentation 200 s. 29ff samt 0ff. Insamlingen av uppgifter ska bedrivas förutsättningslöst. Uppgifterna som samlas in ska vara allsidiga, väsentliga och ändamålsenliga för att kunna fatta beslut i ärendet. Insamlingen av uppgifter ska avslutas när tillräcklig information för att kunna fatta ett beslut har samlats in. De för ärendet väsentliga uppgifterna ska i Marks kommuns socialförvaltning sammanställas i en utredning som ligger till grund för beslut i ärendet. Handlingar som samlas in under utredningen ska arkiveras på ett sådant sätt att det enkelt och överskådligt går att följa och granska handläggningen av ett ärende. Tidsgräns: Ansvar: Maximalt 4 månader med kontinuerlig aktivitet i ärendet Socialsekreterare som tilldelats och handlägger ärendet (om inte annat anges) Barnperspektiv, samverkan med familj och aktörer i barnets Övergripande krav: närmiljöer, förutsättningslöshet (objektivitetsprincipen), allsidighet, väsentlighet, likställighetsprincipen, transparens och tydlighet XX

32 32 Utredning steg för steg en utredning tar sin utgångspunkt i att beslut om att inleda utredning har fattats. Tidsangivelserna i rutinen tar utgångspunkt i att utredningen påbörjas samma dag från att beslut fattats om att inleda utredning och att socialsekreterare tilldelats ansvar för utredningen. en föreskriver obligatoriska moment i ett ärende, den verkliga handläggningen, exempelvis omfattningen av kontakterna mellan socialsekreteraren och berörda parter kan i praktiken vara mer frekventa och omfattande än vad som föreskrivs i rutinen. Ärendets och klientens behov ska alltid vara vägledande för hur den specifika utredningen bedrivs. Steg : Utredningsplan Utredningsplan ska vara upprättad inom 4 dagar från att socialsekreterare tilldelats ärende. Utredningsplanen är socialsekreterarens ansvar men bör, om möjligt, upprättas i samförstånd med andra parter t.ex. vårdnadshavare, den ärendet gäller. Tidsgräns: maximalt 4 dagar. Socialsekreteraren ska kolla av familjens aktualitet på andra enheter inom Individ och familjeomsorgen, dag 2. En skriftlig kallelse till möte för att skriva utredningsplan ska skickas ut, om detta inte bedöms som olämpligt, till vårdnadshavare senast dag 2 Om socialsekreteraren bedömer det som olämpligt att skicka ut en skriftlig kallelse ska socialsekreteraren samma dag som beslutet fattas, så kallat handläggningsbeslut, diskutera med och inhämta godkännande av :e socialsekreterare. Handläggningsbeslutet ska dokumenteras i journal 3. Tidpunkt för utskick av kallelse och kallelsens innehåll ska dokumenteras i journal 4. Socialsekreteraren ska senast dag 5 ta telefonkontakt med vårdnadshavare för att förhöra sig om att föreslagen tid passar 5. Tidpunkt för telefonkontakten och samtalets innehåll ska dokumenteras i journal 6. Utredningsplanen ska skrivas i BBIC formuläret Utredningsplan XX

33 33 7. Under mötet ska, om möjligt, utredningsplanen enligt Socialtjänstlagen 3 kap 5 utarbetas i samtycke med barnet och vårdnadshavarna Under mötet ska även socialsekreteraren inhämta, om möjligt, skriftligt samtycke (använd samtyckes blankett) från barnet och vårdnadshavare. Vårdnadshavarnas och barnets inställning till samtycke skall dokumenteras i journal. Oavsett om samtycke medges eller ej ska samtyckesblanketten som beskriver berörda parters inställning till samtycke tillfogas pappersakten under specificerad flik i akten. 8. Utredningsplanen ska beskriva vilken information som ska inhämtas, hur informationen ska inhämtas och vilka som ska medverka i utredningen. Utredningsplanen ska särskilt beskriva hur barnet och vårdnadshavarna ska komma till tals under utredningens gång. 9. Utredningsplanen ska senast dagen efter att den skrivits överlämnas till :e socialsekreterare för godkännande 0.:e socialsekreterare godkänner eller begär att socialsekreteraren ska göra ändringar av utredningsplanen.när :e socialsekreterare godkänt utredningsplanen ska en skiftlig kopia av utredningsplanen, om detta är lämpligt, översänds till barnet och vårdnadshavare, senast dag 2.Senast dag 4 ska socialsekreteraren, via telefon, följa upp utskicket av utredningsplanen och inhämtar, om lämpligt, synpunkter från barnet och vårdnadshavare på utredningsplanen 3.Tidpunkt för telefonkontakten och samtalets innehåll ska dokumenteras i journal 4.En papperskopia av utredningsplanen ska läggas in under specificerad flik i akten Steg 2: Förberedelser inför insamling av information Efter att utredningsplanen upprättats ansvarar socialsekreteraren för att på ett strukturerat sätt förbereda, exempelvis genom att ta nödvändiga kontakter med barnomsorg/skola/barn och ungdomspsykiatri m.fl., insamlingen av information i utredningen XX

34 34 Om lämpligt ska tidpunkter för möten bokas in med relevanta aktörer i barnets närmiljöer. Om lämpligt ska även relevant konsultationsdokument enligt BBIC systemet användas. Samtliga kontakter och utskick av konsultationsdokument ska dokumenteras i journal. Steg 3: Insamling av information De övergripande kraven på hur information ska samlas in under utredningen beskrivs under rutinens första rubrik. Att exakt specificera hur information ska samlas in under utredningar i individärenden låter sig inte göras. De obligatoriska moment som nedan föreskrivs kan ses som absoluta minimikrav på vad som ska ske under informationsinsamlingen. Insamlingen av information ska följa angivelserna i utredningsplanen, om behövligt så kan utredningsplanen revideras. Minst två samtal med barnet i informationsinhämtande syfte ska genomföras, förutsatt att barnets utveckling/ålder tillåter detta och att utredningen kräver det Ett av samtalen mellan barnet och socialsekreteraren ska, förutsatt att barnets utveckling/ålder tillåter detta, vara ske utan vårdnadshavarnas närvaro i samtalssituationen Minst ett besök i barnets hemmiljö/er ska genomföras Minst två samtal med vårdnadshavare ska genomföras i informationsinhämtande syfte förutsatt att vårdnadshavarnas situation tillåter och att utredningen kräver det I det inledande samtalet ska vårdnadshavaren och barnet (om det är lämpligt att ha med barnet) informeras om, förutsatt att inte informationen lämnats tidigare: - Varför utredningen görs - Hur utredningen kommer att gå till - Hur lång tid utredningen förväntas ta tills den är slutförd Den beräknade tidsåtgången ska godkännas av :e socialsekreterare XX

35 35 - :e socialsekreterare ansvarar för att sätta löpande avstämningsdatum och slutbevakningsdatum av utredningstiden Under utredningen ska information om samtliga de områden som utredningsplanen föreskriver inhämtas, vid behov ska även ytterligare områden inkluderas Under utredningen ska även vårdnadshavarnas behov av stöd/hjälp beaktas Relevant information och relevanta möten ska samlas in från aktörer i barnets närmiljö I de fall dokument/formulär/blanketter från BBIC systemet är lämpliga att använda ska dessa användas Inkomna uppgifter ska kommuniceras varefter de inkommer, om det inte bedöms som olämpligt, med vårdnadshavare och barnet Om behov av insatser finns under utredningens gång ska dessa sättas in utan dröjsmål Samtliga kontakter, inkomna uppgifter, åtgärder/insatser/användning av bedömningsinstrument och handläggningsbeslut av vikt ska dokumenteras i journal Inkomna handlingar och färdigställda BBIC dokument ska läggas i akten i pappersformat Steg 4: Skrivande av utredning Analys och bedömning När analysen och bedömningen genomförs i ärenden som rör ansökningar ska socialsekreteraren inledningsvis ta ställning till om ansökan gäller frågor som faller under den kommunala serviceskyldigheten (SoL 200: kap ). BBIC mall för utredning ska användas och fyllas i utförligt för att ge ett enhetligt innehåll och en enhetlig struktur till utredningar. Den skriftliga utredningen ska logiskt hänga ihop med utredningsmaterialet. I utredningen ska det finnas hänvisning till tillämpliga lagrum. Utredningen ska präglas av allsidighet både negativa och positiva aspekter i informations framställning, analys och bedömning XX

36 36 Utredningen ska i informations framställning, analys och bedömning genomsyras av relevanta områden (Barnets behov och perspektiv, familj/miljö, föräldrarnas förmåga) från BBIC systemet. I analysen och bedömningen ska barnperspektivet vara framträdande. Utredningen ska vara språkligt korrekt, präglas av tydlighet och begreppslig konsekvens. I samband med att utredningen skrivs ska socialsekreteraren utforma en vårdplan, med BBIC dokumentet Vårdplan. Innan utredningen och vårdplanen kommuniceras (se nästa steg) ska utredningen och vårdplanen läsas igenom och godkännas av :e socialsekreterare. Steg 5: Kommunicera av utredning och förslag till vårdplan Enligt Förvaltningslagen 7 ska den ärendet rör, när ett så kallat slutgiltigt beslut fattas i ärendet, ges möjlighet att yttra sig om den information som samlats in under utredningen och förslaget till beslut. Underlåtenhet att kommunicera innebära att beslut inte fattats i laga ordning och kan innebära att beslutet kan upphävas av förvaltningsrätt. Det är inte nödvändigt att kommunicera beslut som inte går part emot, dvs. om den enskilde får precis vad han eller hon har ansökt om eller begärt (Handläggning och dokumentation 200 s. 26). En standardkallelse till möte ska senast 7 dagar innan mötet skickas till både barnet och vårdnadshavare. Under mötet ska utredningen och vårdplanen (skriven i BBIC formuläret Vårdplan ) kommuniceras. I kallelsen ska det framgå att barnet och vårdnadshavarna har rätt att yttra sig om informationen i utredningarna och förslaget till beslut. Om det finns behov av översättning/tolk vid kommunicering ska beslut fattas av socialsekreteraren om detta är behövligt (Förvaltningslagen 8 ). Utskicket ska dokumenteras i journal. Tre dagar efter utskicket ska socialsekreteraren, om inte klienterna innan dess bekräftat tiden, följa upp med telefonsamtal till samtliga för att bekräfta att mötestiden och platsen för mötet passar, om uppgifter XX

37 37 framkommer från samtliga parter som medför att kommunicering i mötes form är uppenbart olämpligt kan mötet ställas in. Telefonsamtalen ska dokumenteras i journal. Under mötet ska socialsekreteraren inhämta barnets och vårdnadshavarnas synpunkter och besvara funderingar runt inhämtad information och förslaget till beslut. Om det är ett beslut som innebär vård ska en vårdplan utformas. Vårdplanen ska skrivas i BBIC formuläret Vårdplan. Mötets innehåll ska dokumenteras i journal och, om tillämpligt, ska en vårdplan tillfogas pappersakten. Steg 6: Beslut Slutgiltigt beslutet i ett ärende fattas vanligtvis enligt socialtjänstlagen 4 kap. Beroende på vad ärendet gäller har olika befattningar inom förvaltningen befogenhet, enligt delegationsordningen, att fatta beslut: Nr Ärende Lagrum Lägsta beslutsnivå Anmärkning. Bistånd i form av råd och stöd 2. Bistånd i form av kontaktperson/ kontaktfamilj och särskilt kvalificerad kontaktperson 4 kap. SoL 4 kap. SoL 3 kap 6 SoL Socialsekreterare Socialsekreterare 3. Bistånd till ungdom och vuxna i form av hem för vård eller boende och institution samt familjehem för vuxna 4 kap. SoL Socialsekreterare Samråd med enhetschef 4. Placeringsbeslut av barn och ungdomar då det ej är stadigvarande vård och fostran 5. Bistånd till barn och ungdomar i form av placering i familjehem för stadigvarande vård och fostran 4 kap. SoL 4 kap SoL Socialsekreterare Socialutskott Samråd med enhetschef Med ej stadigvarande avses placeringar upp t o m 3 månader. Om biståndet gäller placering i mer än tre månader XX

38 38 6. Placeringsbeslut av barn och ungdomar då det ej är stadigvarande vård och fostran 8. Bistånd i form av öppenvårdsinsatser 9. Övriga vård- eller behandlingsinsatser 0. Utse handledare vid dom om ungdomstjänst Upprätta arbetsplan vid dom om ungdomstjänst 6 kap 6,2 SoL 4 kap. SoL 4 kap SoL alt 4 kap. 2 SoL 5 kap. b 2 st SoL Socialutskott Socialsekreterare Socialutskottet Socialsekreterare Enhetschef. Erbjuda medling 5 kap c SoL Socialsekreterare Om du som socialsekreterare skulle ställas inför ett beslut som inte finns med i delegationsordningen skall beslutet överlämnas till nämnd. För ärenden som föranleder ansökan enligt Lagen om vård av unga (LVU) se separat rutin. Beslutet innehållandes beslutsmotivering med tillhörande utredning ska, oavsett bifall, avslag eller delavslag skickas per post till den/de ärendet rör. Vid avslag eller delavslag ska blankett för Underrättelse för överklagande (tidigare benämnd som besvärshänvisning ) alltid bifogas till beslutet. Beslutet och beslutsmotiveringen ska innehålla hänvisningar till tillämpade lagrum. Beslutet ska vara formulerat på ett sådant sätt att utfallet tydligt framgår och inte kan missförstås. Den person som enligt delegationsordningen har rätt att fatta beslut ska signera beslutet (Se delegationsordning för ansvarsfördelning). Till beslutet ska det finnas en skriftlig motivering till beslutet vidare ska följande framgå i beslutet: - vad anmälan/rapport, ansökan eller begäran gäller, XX