Vl ~ C-' Ltj Z I ~ ~ ~ o. Z z C/J. 0:= o ~ ~ OJ. o~ ~ o:: (/) ~ Vl

Transkript

1 o OJ V C-' Ltj V 0:= o (/) o d o:: Z VJ C/J. o o 00 Z o o d

2 _ _ _..._.. : N'EH_\LL ])enna minnesskrift har utgivits efter föranstatande av den jubieunskonmitte riksdagen åtit tisätta för firandet av 150-årsinnet av 1809 års regeringsfor. \-finnesskriften utgör ett dubbehäfte av Statsvetenskapig tidskrift, årg. 62. Ansvarig utgivare och redaktör: professor Erik Fahbeck, Lund. Fahbec!:, Erik, nför regeringsfornens. 150-årsninne 1 Stjernquist, "'Tis, Regeringsformens tikon1st.. 6 T ermcenius, Edvard, Kring förarbetena ti regeringsformen. 42 Andren, Georg, Några synpunkter på konstitutionsutskottets memoria nr 1 ned försag ti regeringsform Lagerrot1, Fredrik, Hans Järta och Sveriges grundagar Hesser, Car A.rvid, Regeringsfornen och den utändska doktrinen. 117 Heckscher, Gunnar, Regeringsfonnen och författningsutveckingen. 134 Hertit, Nis, Regeringsfornen i nutida författningsiv Vesterståh, Jörgen, Några synpunkter på en ahnän författningsrevision. 170 Frykhon, Lars, Litteratur 0111 regeringsfornen. 179 'V'ördsant nen0ria 184 \1edajen å o11s1agct och å titcsida (originaets storek) graverad år 1810 av Car Enhörning ti 11inne av regeringsfonnen. Kung. Vyntkabinettet, Stoekhon. Lund åkan Ohssons boktryckeri

3 NFÖR REGERNGSFORMENS 50-ÅRS M N N E Av Professor ERK FAHLBECK, Lund Vårt första konstitutionsutskott, tisatt den maj 1809, avämnade efter två arbetsfyda veckor»wördsamt memoria» med försaget ti ny regeringsform. Detta memoria den 2 juni 1809, författat ti största deen av utskottets huvudsekreterare Hans Järta, utgör säkerigen det yppersta betänkande, som något svenskt riksdagsutskott avgivit. berömda och ofta citerade satser redogöres här för det nya statsskickets grundprinciper. Utskottet bekagar inedningsvis den korta tid som stått ti buds för författningsarbetet. Men fädernesandets vådor (fientiga härsmakter vid rikets aa gränser och en rysk arme i Västerbotten) hade ej medgivit önskvärt rådrum. Utskottet hoppades dock, att dess försag innehöe de riktiga grundvaarna för en ny författning, samtidigt som utskottets edamöter viigt erkände»den ofukomighet, som må' upptäckas i deras så skyndsamt fubordade arbete». Konstitutionsutskottets memoria har införts i sutet av denna minnesskrift. Memoriaets idepoitiska innebörd karägges i en efterföjande stu,die. Riksdagen - riksens ständer - antog efter några dagars debatter, särskit hos aden fyda av mycken vätaighet, utan ändring utskottets försag. Den 6 juni 1809 bev den nya regeringsformen högtidigen å rikssaen stadfäst av den nykorade Car X och riksdagen -»Vi efterskrivne Svea rikes ständer, grevar, friherrar, biskopar, ridderskap och ade, kerkeri, borgerskap och menige amoge» såsom det fortfarande heter i ingressen ti vår främsta grundag. Amogen,»hedervärda bondeståndet» enigt tidens officiea språkbruk, hade emeertid förbjudit sin taman att underteckna regeringsformen, förrän medstånden godtagit av bönderna krävda priviegieutjämningar. Först den 27 juni bragtes ståndet med ock och pock inför konungen å sottet ti eftergift, och bondeståndstamannens underskrift å regeringsformen ägde nu rum, ett oformigt års regeringsform

4 2 ERK FAHLBECK tivägagångssätt med förebid från den nyss störtade och utdömda gustavianska epoken. Tikomsten av vår författning, dess förarbeten och natur skidras närmare nedan i särskida studier års konstitutionsutskott har såunda varit vä medvetet om att dess författningsförsag utgjorde ett hastverk, och i regeringsformen intogs därför (fortfarande 81) utföriga bestänmeser om formerna för grundagsändring, en nyhet i förhåande ti tidigare regeringsformer. Som bekant har regeringsformen under tidernas opp ändrats vid många riksdagar och i många avseenden. Kvar stå dock fera»döda bokstäver», vika utveckingen för änge sedan gått förbi. Och hea vår författnings karaktär har sedvanemässigt förvandats från den ursprungiga maktdeningen mean konung och riksdag ti nutida paramentarism. Härom ämnas i fortsättningen en översikt. Det ankommer å våra dagars agstiftare att bringa författningen ti överensstämmese med dessa faktiska förändringar, varan mera i senare uppsatser. 1\1en kvar komma vä dock att förbiva några av»vår statsförfattnings ådriga grundformer», varom konstitutionsutskottet 1809 taar. Och änsåänge är vår regeringsforn den ädsta skrivna, nu gäande grundagen i Europa, endast överträffad av Förenta Staternas från år När för femtio år sedan etthundraårsminnet av 1809 års händeser och grundagsverk begicks, skedde detta i oika former. Ett axpock ur några edande tidningar våren 1909 uppvisar skidringar den 13 mars av 1809 års revoution och den 6 juni av regeringsformens tikomst, med edande artikar om författningsverket och med utföriga skidringar av de dåtida händeserna. Stockhom på Skansen ägde den 6 juni en medborgarfest rum med konungen och regeringen i spetsen, varvid civiministern Hugo Hamiton hö högtidstaet, manande ti en»evande medborgaranda» i överensstämmese med 1809 års grundagsverk. Även runtom i andet hade arrangerats medborgar- och grundagsfester. Där ansogos poitiska strängar: taare framhöo, att 1809 års fö,rfattningsverk vore buret av tro på amänna opinionen och på framåtskridandet; nutiden borde, fuföjande föredömena från fädrens tid, med kraft verka för fokmaktens befästan,de i Andra kammaren; 1909 års rösträttsreformer vore endast ett, atför tveksamt, steg i riktning mot mået: paramentarismen. Så Kar Staaff i Bonäs, Fridtjuv Berg i Linköping, Kar Starbäck i Hamstad, E. K. Pamstierna i Växjö, Axe Schotte i Karstad, Danie Persson i Leksand, Gustaf Kobb i Östersund, Johan 3 NFÖR REGERNGSFORMENS 150-ÅRSMNNE Bergman i Sundsva, m. f. högerpressen betecknades dessa former av minnesfirande såsom utsag av partisinne, en»partiidesernas högtid», med tendenser att föra utveckingen på avvägar från den sanna innebörden av 1809 års författning. Riksdagen synes icke ha ägnat 100-årsminnet någon särskid hyning. Att det dock var evande visar det avskedsanförande, som.a.ndra kammarens taman Axe Swarting den 26 maj riktade ti kammarens edamöter. Han erinrade om den av riksdagen antagna, viktiga rösträttsreformen. Och han tiade om de därav föranedda grundagsändringarna föjande måttfua och meningsfyda ord:»måtte de... visa sig stå i bästa samkang med de ivskraftiga, ur nationens egen erfarenhet uppvuxna principer, åt vika 1809 års regeringsform givit uttryck. det hoppet änka vi i tankarna besutet från årets riksdag samman med det verk, ti viket våra fäder under prövande tider besinningsfut ade grunden för jämnt hundra år sedan». Även vetenskapiga verk rörande års händeser sågo dagen. Sam. Cason offentiggjorde så1unda nu sina forskningar, varigenom Gustaf V Adofs person och styrese erhö en ny värdesättning, som kart kontrasterade mot hans samtids dittis i stort sett godtagna, nedsvärtande bid av den oyckige monarken. S. J. Boethius' småskrift» 1809 års regeringsform» och Pontus Fahbecks arbete»regeringsformen i historisk beysning» samt uppsats»rege ringsformen Ett författningsjubieum» i Statsv. tidskrift årg. 1909, understryka statsskickets nationet svenska egenart. Åren därefter föjde de unders-ökningar, grundade på nytt eer tidigare, obeaktat arkivmateria, av Nis Höjer och Axe Brusewit, vika inneburo en förändrad syn på års författningsverk. Dessa i frågor beysas utförigt i det föjande. :j Vid vårsessionen föresogs i oika motioner, upprepade vid B-riksdagen, åtgärder för firandet av 150-årsminnet av regerings formens tikomst, band annat utgivandet aven minnesskrift. Banko /i utskottet avvisade, i enighet med yttrande från riksgädsfumäktige \1 detta senare försag. Tiden härför vore atför knapp, viket otviveaktigt är riktigt, när fråga är att åstadkomma ett enhetigt verk av :1 sammanfattande och, hest, nytt vetenskapigt värde. stäet föresog utskottet och besöt riksdagen att uppdraga åt fumäktige i J ;{ riksgädskontoret att i samverkan med Kung. Maj:t och andra myndigheter föranstata om firandet av 150-årsminnet av 1809 års

5 1 4 ERK FAHLBECK NFÖR REGERNGSFORMENS 150-ÅRSMNNE 5 regeringsform i ämpiga former. Riksgädsfumäktige utsågo under hösten 1958 en kommitte att bereda denna uppgift. Statsvetenskapig tidskrift har atsedan sin tikomst 1897 innehåit vetenskapiga uppsatser av skiftande omfång och ämnen berörande 1809 års författning i praktiskt taget samtiga sina sextiotvå årgångar. Somiga av dessa studier ha varit av betydande vetenskapigt värde. Såunda pubicerade Oscar Ain i tidskriftens tidigaste årgångar Hans Järtas koncept ti regeringsformen, dennes promemoria för konstitutionsutskottets arbete 1809, samt utskottets oika försag ti regeringsform. Band mängden av senare hithörande studier må nämnas C. A. Reuterskiöds»Vår Regeringsforms Magna Charta» (1899), Rudof Kjeens»Döda bokstäfver i Sveriges gäande Regeringsform» (1902), tidskriftens grundare och utgivare under många år Pontus Fahb,ecks oikartade, iband poitiskt färgade framstäningar av vår författning, S. J. Boethius' och Nis Höjers viktiga meningsutbyten beträffande tikomsten av 1809 års regeringsform (1911, 1912), Fredrik Lagerroths skida uppsatser, variband»beskattningsmakten i 1809 års RF» (1938) gav upphov ti en ivig diskussion med inägg b. a. av Reuterskiöd och Robert Mamgren (1938, 1939), den senare tidskriftens utgivare under tjugotvå år. Från senaste tid märkas studier av fera band detta minneshäftes medarbetare. Utan överdrift kan sägas, att samtiga våra statsvetenskapiga författare under årens opp i tidskriften ämnat bidrag ti beysning av regeringsformen i oika avseenden. Det är därför naturigt, att Statsvetenskapig tidskrift nu, inför regeringsformens 150-årsminn'e, framträder med ett häfte het ägnat vår främsta grundag. Efterföjande studier avse att ur oika synpunkter beysa vår författnings tibivese, egenart, utvecking och uppfattningarna härom. Såson studierna utvisa fortsätter den sekeånga debatten om dessa spörsmå. Forskningen kommer fortfarande ti nya eer i at fa annorunda nyanserade ståndpunktstaganden - och så bir förvisso atfort förhåandet om och när nytt materia rörande författningsarbetet från våren 1809 påträffas års statsskick, dess förutsättningar och dess natur iksom författningsfädernas insatser utgör och kommer säkerigen atid att utgöra föremå för svensk statsvetenskaps intresse och studium. -'" Med gädje har redaktionen timötesgått ett erbjudande från den ovan nämnda jubieumskommitten att åta detta häfte utkomma såsom en särskid skrift ti regeringsformens 150-årsminne och därmed erhåa spridning band framträdande kretsar utanför tidskriftens ordinarie äsare.