ASI. Svensk översättning och bearbetning: Sven Andréasson och Ulla Lindström Psykiatriska beroendekliniken, S:t Görans sjukhus, Stockholm

Transkript

1 ASI en strukturerad intervjumetod för bedömning av alkohol- och narkotikarelaterade problem Baserad på: Addiction Severity Index, Fifth Edition With Preface A Guide to Training and Supervising ASI Interviews Based on the Past Ten Years Barbara Fureman, Gargi Parikh, Alicia Bragg, A. Thomas McLellan Svensk översättning och bearbetning: Sven Andréasson och Ulla Lindström Psykiatriska beroendekliniken, S:t Görans sjukhus, Stockholm Bengt Åke Armelius och Håkan Larsson, Institutionen för tillämpad psykologi, Umeå universitet Mats Berglund och Arne Frank, Alkohol- och narkotikakliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Hans Bergman, Ulf Rydberg och David Zingmark Magnus Hussklinik, Karolinska sjukhuset, Stockholm Karin Tengvald Centrum för Utvärdering av Socialt arbete, Stockholm CENTRUM FÖR UTVÄRDERING AV SOCIALT ARBETE

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Forskningsrapport. Det innebär att den innehåller kunskaper och analyser som bygger på vetenskapliga metoder. Författarna svarar själva för innehåll och slutsatser. ISBN: Artikelnummer: Sättning: Guy Bruno Tryck: KopieCenter, Stockholm, tredje upplagan, första tryckningen, maj

3 Förord Centrum för utvärdering av socialt arbete (CUS) har till uppgift att producera, sammanställa och sprida kunskaper om det sociala arbetets värde, för klienterna i första hand i syfte att bidra till utvecklingen av lämpliga metoder och arbetssätt inom socialtjänsten, i första hand för klienternas del. En viktig del av uppdraget är att stödja det arbete som pågår lokalt med att söka kunskap om vad som blir resultatet av insatserna. Värdet av systematisk information och att informationen dokumenteras behandlas i en tidigare publicerad skrift från CUS, nämligen Dokumentation inom missbrukarvården behandlingsarbete, metodutveckling och utvärdering, författad av Mats Berglund m fl. och utgiven på Liber förlag ASI-intervjun, som denna skrift handlar om, är ett hjälpmedel för att dokumentera och systematisera viktiga klientuppgifter. ASI-intervjun fyller flera viktiga funktioner. I direkt klientarbete kan den användas vid bedömning av klienternas hjälpbehov och därmed bli ett underlag i utredningsarbetet samt vid uppföljningen av klientens utveckling. På verksamhetsnivå kan den användas i kvalitetsarbete, t.ex. för att utvärdera hur väl olika insatser fungerar. ASI-intervjun skapades ursprungligen av den amerikanske missbruksforskaren Tom McLellan. Den har visat sig uppfylla högt ställda krav på relevans och tillförlitlighet. Det är sannolikt en av förklaringarna till att ASI-intervjun har blivit en av de mest spridda klientbedömningsinstrumenten internationellt sett. CUS publicerade en första svensk version av ASI-intervjun Då hade den i viss mån redan prövats i forskningssammanhang i Sverige. Den har också fått allt större spridning i Sverige, som hjälpmedel för praktiker inom bl.a. missbrukarvård och beroendevård. Den används numera även i stor omfattning inom kriminalvården. I denna skrift finns den sedan 1999 officiella svenska versionen av ASI-intervjun. Den har anpassats till Euro-ASI, den europeiska standardversionen. Skriften innehåller dessutom den något kortare uppföljningsintervjun som används vid uppföljning av klientens situation och hjälpbehov samt allmänna anvisningar av värde för ASI-intervjuare. Vi har i denna version behållit resultaten av den första testningen av ASI-intervjuns relevans och tillförlitlighet för svenska förhållanden. Prövningen genomfördes av en grupp experter under ledning av professor Hans Bergman, Karolinska institutet (bilaga 12). Användningen av ASI-intervjun kräver viss utbildning i inledningsskedet. Det finns flera utbildare runt om i Sverige som prövats och rekommenderas av den nationella ASI-gruppen vars uppgift är att värna om ASI-intervjuns och utbildningens kvalitet. Det finns numera datoriserade hjälpmedel till ASI-intervjun som underlättar sammanställningar av information. 3

4 Från CUS sida vill vi tacka Hans Bergman, Ulf Rydberg, David Zingmark, Sven Andréasson Ulla Lindström, Bengt-Åke Armelius, Håkan Larsson, Mats Berglund och Arne Frank för deras insatser för att ge svensk missbrukarvård tillgång till ett viktigt verktyg för ökade kunskaper om klienter och om insatsers värde. Arbetet har bedrivits gemensamt och dessa personer ansvarar för det substantiella innehållet i skriften. Stockholm i april 2003 Robert Erikson Ordförande i CUS styrelse Karin Tengvald Direktör 4

5 Innehåll Förord...3 Den svenska versionen av ASI...7 Förord till den reviderade svenska versionen...8 ASI-intervjun allmänna anvisningar...9 Inledning...9 Klientens skattningsskala...10 Tidsuppskattningar Klargörande...11 Intervjuarens skattningar av problemens svårighetsgrad Procedur för skattning av problemens svårighetsgrad...13 Tillförlitlighetsbedömningar...14 Svåra eller olämpliga intervjusituationer...15 Uppföljningsintervjuer...16 Allmän kodinstruktion...16 Särskilda anvisningar...17 Fysisk hälsa...20 Arbete och försörjning...23 Alkohol- och narkotikaanvändning...27 Kriminalitet/Asocialitet...34 Missbruk och psykiska problem i släkten...36 Familj och umgänge...37 Psykisk hälsa...40 Bilagor Introduktion av ASI Kritiska objektiva frågor områdesvis Placering av N:et i ASI Svenskt socioekonomiskt index yrke Lista över substanser som ofta används Frågor för konsekvenskontroll av ASI-intervjuns tillförlitlighet Uppföljningsintervjuer Svensk kommunkodlista Kodlista över länder Matematiskt sammansatta poängsummor Amerikanska jämförelsedata Svensk prövning av ASI Klientens skattningsskala ASI intervjublankett ASI uppföljningsblankett Blankett för sammanställning och återkoppling till klienten (ASI Feedback Form)

6 6

7 Den svenska versionen av ASI Under de senaste åren har intresset för bedömningsmetoder inom missbruksområdet ökat starkt i Sverige. Bl a har screeninginstrumentet AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) och en svensk variant av Alcohol Use Inventory och Alcohol Dependence Scale (AVI-R respektive ADS som ingår i AVI) samt den psykiatriska symtomskalan SCL-90 (Symptom Check List, 90 item) blivit populära i Sverige. Alla dessa instrument är av självskattningstyp och kan erbjudas i enkätform eller via dator. Nu har turen kommit till den av McLellan och medarbetare konstruerade ASImetoden, en intervjumetod som nu är 15 år gammal men som kontinuerligt har vidareutvecklats med bl a nya frågor. ASI har med stor framgång använts av McLellangruppen som bedömningsmetod vid s k matchning av behandling. Skalan utnyttjas också för systematisk uppföljning av enskilda klienters utveckling. Framförallt har den visat sig användbar vid resultatuppföljning och vid utvärdering av effekterna av olika insatser inom missbrukarvården. Sedan något år har det funnits åtminstone två svenska preliminära översättningar av den femte och senaste utgåvan av ASI-intervjun (Institutionen för tillämpad psykologi i Umeå respektive Magnus Huss klinik i Stockholm). Under hösten 1994 togs ett initiativ av Centrum för Utvärdering av Socialt arbete (CUS) för att ta fram och pröva ut en svensk version av ASI-metodiken för allmänt bruk inom både socialtjänst och sjukvård. Undertecknad ombads att leda detta arbete i samarbete med CUS projektgrupp. Vi har således utvecklat och för svenskt bruk anpassat den femte utgåvan (daterad april 1990) av den amerikanska originalversionen (manual och intervjublankett). En viktig utgångspunkt har varit att följa originalversionen så långt möjligt för att underlätta internationella jämförelser. Manualen har dock koncentrerats både innehållsligt och språkligt. Vidare har jämförelser med tidigare ASI-versioner utelämnats liksom även förordet i den amerikanska originalversionen. I förordet diskuteras vanliga frågor om ASI intervjuformen, kvalifikationer hos en god intervjuare, skattningarna av problemens svårighetsgrad, problem med tonårsgrupper samt ytterligare instrument som kan komplettera eller ersätta avsnitt i ASI. Den intresserade hänvisas till originalversionen. I den svenska versionen har vi lagt till ett avsnitt om de i forskningssammanhang intressanta matematiskt sammansatta poängsummorna ( composite scores ) samt amerikanska normeringsdata som presenterats i ett senare arbete av McLellangruppen. Det föreligger numera också en engelskspråkig europaversion av ASI (Europ- ASI). Vi har valt att också följa denna så långt möjligt med tanke på kommande europasamarbete i missbruksfrågor. Bl a har frågor om AIDS och gulsot lagts till den svenska versionen. Några förenklingar har också vidtagits. Vi har också valt att ansluta oss till frågornas ordningsföljd och numrering i europaversionen. Notera att 7

8 vi i manualen följt det europeiska och amerikanska synsättet i avsnittet om alkohol- och narkotikaanvändning. Föreliggande svenska version har gåtts igenom och diskuterats med McLellan. I denna utgåva av den svenska manualen ingår normeringsdata från ASI-testningar i Umeå, Stockholm och Malmö med en preliminär och ej europaanpassad ASI-version. Senare planeras ytterligare normeringsdata och ASI-metodens psykometriska egenskaper (reliabilitet m m) med den europaanpassade versionen att redovisas. Det är vidare vår avsikt att anordna återkommande utbildningsdagar för ASI och göra några videofilmer för att därigenom medverka till en spridning av metodiken och samtidigt värna om en hög och jämn kvalitet vid användningen av metoden. För att använda ASI-metoden krävs utbildning minst två heldagar. Vi avråder bestämt att använda ASI om man inte gått denna utbildning. Magnus Huss klinik i Stockholm har huvudansvaret för ASI-utbildningen i Sverige. Utbildning sker även vid de institutioner som deltagit i utprövningen av ASI.. Hans Bergman, juni 1996 Förord till den reviderade svenska versionen Sedan den första svenska versionen från juni 1996 presenterades kan konstateras att ASI- metoden blivit mycket populär även i vårt land. Mer än 400 ASI-testare har utbildats från olika delar av landet, merparten verksamma inom socialtjänsten men även åtskilliga inom hälso- och sjukvård och kriminalvård. Föreliggande version har ytterligare anpassats till europaversionen av ASI (EuropASI) och överensstämmer med denna utom i några få frågor där vi bedömt att samhällsskillnaderna nödvändiggjort unikt svenska varianter. I detta revisionsarbete har vi fått många bra ändringsförslag från Statens Institutionstyrelses Fouenhet som vi härmed ber att få tacka. Vi har vidare tagit ut de frågor som ställs vid uppföljningsintervjuer och samlat dessa i ett särskilt uppföljningsformulär. Ett system för optisk inläsning och beräkning av matematiskt sammansatta poängsummor ( composite scores ) och datorbaserad resultatsammanställning har också tagits fram. Därför har protokollsblankettens layout ändrats. Vidare har en blankett ASI Feedback form tagits fram för att underlätta intervjuarskattningen, sammanfattningen av intervjun och återkopplingen av resultatet till klienten. En revision av composite-scoreberäkningarna är också på gång. Vi är givetvis tacksamma för synpunkter och ändringsförslag för att få fram en ännu bättre svensk ASI-version inom ramen för internationell jämförbarhet. Hans Bergman, november

9 ASI-intervjun allmänna anvisningar Inledning ASI är en relativt kort, halvstrukturerad intervju med syfte att ge viktig information om faktorer av relevans för en klients drogmissbruk. ASI ger bl a en profil över svårighetsgraden hos problem inom relevanta områden. Det är viktigt att klienten förstår avsikten med respektive fråga. Det ställs höga krav på intervjuaren för att tillförsäkra en god datakvalitet. Intervjuaren bör beskriva hur intervjun är upplagd och betona de sju problemområdena. Fysisk hälsa, Arbete/Försörjning, Alkohol- och Narkotikaanvändning, Kriminalitet/ Asocialitet, Missbruk och psykiska problem i släkten, Familj och umgänge samt Psykisk hälsa. Det är viktigt att intervjuaren motiverar intervjun med att t ex säga: Vi har märkt att samtidigt som alla våra klienter/patienter har problem med missbruk av alkohol/narkotika, har de också betydande problem på andra områden, t ex problem med hälsan, arbete och familjen. Inom vart och ett av dessa områden kommer jag att fråga om Du har problem, hur mycket Du har besvärats av dessa och hur viktigt Du anser att det är att få hjälp för dem. Det här är ett tillfälle för Dig att beskriva Dina viktigaste problem de som Du anser att Du behöver mest hjälp med. Det sista steget i inledningen är att förklara klientens skattningsskala (se nedan för mer detaljerade anvisningar). Denna femgradiga skala används av klienten för att besvara frågor inom respektive problemområde och skall presenteras vid detta stadium i intervjun. Intervjuaren skall beskriva hur skalan används och förvissa sig om att klienten förstår. När man i intervjun byter område, är det mycket viktigt att intervjuaren presenterar varje nytt område och får klienten att koncentrera sig just på detta. Till exempel: Vi har talat om Din fysiska hälsa. Nu kommer jag att ställa några frågor om problem som Du kan ha med arbetet eller försörjningen. 9

10 Det är viktigt, för att han/hon inte skall blanda ihop problem på ett område med svårigheter på ett annat, som t ex psykiska problem med problem som direkt beror på effekter av alkoholeller narkotikaberusning. Uppföljningsintervjuer Observera! Om man skall utföra uppföljningsintervjuer senare, skall detta också nämnas i inledningen. Till exempel: Med Din tillåtelse skulle jag vilja kontakta Dig igen om sex månader och ställa liknande frågor. På så sätt hoppas vi kunna utvärdera hur effektivt vårt program är. Genom att presentera intervjun klart och tydligt, genom att förklara alla oklarheter och genom att utveckla och bibehålla en god kontakt med klienten, ger givetvis redan den första intervjun hög kvalitet på informationen. Särskilda anvisningar för uppföljningsintervjuer ges senare i manualen. Klientens skattningsskala Det är viktigt att klienten kan uttrycka i vilken utsträckning han/hon har upplevt problem inom vart och ett av de aktuella områdena, och hur viktigt det är att få hjälp med dem. Dessa subjektiva bedömningar är avgörande för klientens skattning av sitt tillstånd. (Se bilaga 13, sidan 91.) För att standardisera bedömningarna används en femgradig skala (0 4) där klienterna först skall bedöma svårighetsgraden av sina problem och därefter i vilken utsträckning hjälp känns viktig. 0 Inget problem/behov av hjälp 1 Litet problem/behov av hjälp 2 Måttligt problem/behov av hjälp 3 Påtagligt problem/behov av hjälp 4 Mycket stort problem/behov av hjälp Ibland räcker det att bara beskriva skalan vid intervjuns inledning och upprepa detta då och då under intervjun. För en del klienter måste man komma fram till ett lämpligt svar på ett annat sätt. Intervjuaren måste då ta reda på klientens åsikt. Att få klienten att beskriva problemen med egna ord är viktigare än att få honom/henne att använda skalan. Det finns flera svårigheter med dessa bedömningar. En klients skattning av sitt problem på ett område får inte bygga på hans/hennes upplevelse av problem inom andra områden. In- 10

11 Observera! tervjuaren måste klargöra att varje bedömning rör ett separat område, och koncentrera tiden till den senaste 30-dagarsperioden. Bedömningen skall alltså bygga på aktuella, faktiska problem. Om klienten inte har rapporterat några problem under den senaste 30-dagarsperioden, skattas detta problemområde till 0. Intervjuaren bör då ställa en klargörande fråga om detta, t ex Eftersom Du säger att Du inte har haft problem med Din fysiska hälsa under de senaste 30 dagarna, antar jag att Du inte känner något behov av medicinsk behandling, är det rätt? Om klienten inte lyckas förstå hur skattningsprocessen fungerar, sätt ett X vid dessa frågor. Tidsuppskattningar I flera frågor söks svaren på hur många dagar som klienten upplevt ett visst problem under de senaste 30 dagarna. Detta kan vara svårt att uppskatta och man kan behöva strukturera tiden för klienten (hälften av tiden, eller helger, vardagar etc). Slutligen är det viktigt att intervjuaren inte försöker tvinga på klienten en uppfattning (t ex Du verkar ha ett allvarligt problem! ). Intervjuaren skall istället hjälpa klienten att själv komma fram till sitt svar. Observera! Klargörande Under intervjuns gång finns gott om tid att klargöra frågor och svar. Kvaliteten på intervjun är helt beroende av att klienten förstår syftet med varje fråga. Varje fråga behöver dock inte ställas exakt så som den är formulerad. Man kan använda synonymer och omskrivningar som är lämpliga för klienten och föra in ytterligare information under Kommentarer. När man insett att klienten inte förstår en fråga, skall inget svar noteras. Skriv X i första rutan vid frågan i sådana fall. Om klienten verkar ha svårt att förstå många frågor, kan det vara bättre att avbryta intervjun. Det är mycket bättre att vänta en eller ett par dagar om klienten har svåra abstinensbesvär än att notera förvirrade och oklara svar. Intervjuarens skattning av problemens svårighetsgrad Intervjuarskattningarna har visats vara tillförlitliga, relevanta och kliniskt användbara men de gäller enbart situationen vid 11

12 en viss tidpunkt. Denna kan ändras i samband med förändringar i klientens liv. Skattningarna kan inte ersätta den mer detaljerade information som klienten lämnar i de enskilda frågorna. Det måste vidare betonas att skattningarna är subjektiva bedömningar. Mer objektiva, matematiskt beräknade sammanfattningspoäng inom varje problemområde har tagits fram för forskningsändamål, se bilaga 10 i manualen. Skattningarna för varje problemområde skall endast bygga på svaren på frågor inom just det aktuella området och inte på annan information som erhållits utanför intervjun. För att bedömningarna skall bli tillförlitliga, måste alla intervjuare använda samma systematiska metod. En tvåstegsmetod rekommenderas. I första steget utgår intervjuaren bara från objektiva data inom problemområdet och koncentrerar sig på de kritiska frågorna (se bilaga 2) inom området, dvs de mest relevanta för problemets svårighetsgrad. I andra steget används klientens egna skattningar och intervjuaren kan modifiera sin första skattning utifrån dem. Om klienten uppfattar ett problem som särskilt allvarligt och hjälp eller behandling som mycket viktig ger intervjuaren en högre skattningspoäng. Om klienten inte anser att ett problem är allvarligt, ger intervjuaren på motsvarande sätt en lägre poäng. I ASI definieras svårighetsgrad som hur stort behov av hjälp/behandling som föreligger där hjälp/behandling inte föreligger för närvarande eller behov av ytterligare en hjälpeller behandlingsform förutom den som klienten har för närvarande. Denna hjälp eller behandling noteras under Kommentarer inom respektive problemområde. Bedömningarna skall bygga på uppgifter om grad, längd och intensitet hos problemen inom ett problemområde. Följande skattningsskala används: 0 1 Inget problem, behandling krävs inte 2 3 Litet problem, behandling krävs troligen inte 4 5 Måttligt problem, viss behandling krävs 6 7 Avsevärt problem, behandling krävs 8 9 Uttalat problem, behandling krävs absolut Observera att dessa skattningar inte är avsedda som bedömningar av klientens potentiella nytta av hjälp/behandling, utan snarare om hjälp är nödvändig, oavsett om sådan hjälp finns att tillgå eller ej. En patient med cancer i sista stadiet skulle t ex få värdet 9 vid skattning av problem med den fysiska hälsan, vilket betyder att behandling är absolut nödvändig för 12

13 detta livshotande tillstånd. Här skattas alltså ett högt värde, även om någon effektiv behandling inte existerar. Klienter som uppvisar få besvär eller obetydliga problemnivåer bör få låga poäng vid skattningen. Om grad, längd och intensitet hos problemet ökar, bör även skattningsvärdet öka. Mycket höga siffror skall indikera farligt (för klienten och/eller andra) höga problemnivåer och ett stort behov av hjälpinsatser. STEG 1 STEG 2 Undantag Observera! Procedur för skattning av problemens svårighetsgrad Resonera Dig fram till ett poängintervall (2 till 3 poäng), som bäst beskriver behovet av hjälp/behandling vid den aktuella tidpunkten enbart baserat på objektiva och kritiska frågor (bilaga 2). Välj ett poängtal inom intervallet ovan, endast med hjälp av skattningarna inom det aktuella området. A. Om en klient anser att problemet är betydande och att behovet av hjälp eller behandling är stort, välj den övre delen av intervallet. B. Om klienten anser att problemet är mindre viktigt och behovet av hjälp/behandling inte så stort, välj det mellersta eller den undre delen av intervallet. När klienten uppenbart behöver hjälp/behandling men inte själv anger ett sådant behov, bör intervjuarens skattning avspegla det verkliga behovet. Om en klient t ex rapporterar att 30 dagars familjegräl lett till fysisk misshandel, men inte tycker att det finns något behov av familjeterapi måste detta självklara behov understrykas. Undvik slutledningar, känslor eller gissningar om problemet i avsaknad av en tydlig indikation. Undvik att övertolka alkoholist-förnekanden. Klarlägg med ytterligare utfrågning vid behov. Om klienten har rapporterat att inga aktuella problem föreligger, men däremot behov av hjälp/behandling, förklara vad hans/hennes skattning skall bygga på. En klient kan t ex rapportera att ingen alkohol- eller narkotikaanvändning förekommit under de senaste 30 dagarna och att inget begär efter alkohol/narkotika upplevts, men säger trots detta att hjälp i form av fortsatta AA-möten är mycket viktigt. Här får klienten redan adekvat hjälp och behöver inga nya, annorlunda, eller ytterligare hjälpinsatser. Med den beskrivna metoden kan skattning av problemets 13

14 svårighetsgrad ge både tillförlitlig och relevant information om klientens situation inom varje problemområde. Dessa skattningar är subjektiva och har visat sig användbara endast i situationer där kompletta data finns att tillgå och intervjuerna kunnat genomföras personligen, dvs ej endast via telefon. Detta är inte alltid fallet vid uppföljningsintervjuer. Som tidigare nämnts finns matematiskt sammansatta poängsummor för vart och ett av problemområdena, som består av objektiva frågor för att ge mer tillförlitlig information om klientens situation, se bilaga 10. Skattningarna kan användas i praktiska sammanhang och för att förutsäga behandlingsresultat men de sammanlagda poängsummorna för att utvärdera resultatet. Observera! Tillförlitlighetsbedömningar under intervjun Tillförlitlighetsbedömningar görs i de två sista frågorna inom varje område enligt följande: Är ovanstående uppgifter i betydande grad förvrängda av: Klientens förvanskning av förhållandena. 0 NEJ 1 JA Klientens svårigheter att förstå? 0 NEJ 1 JA När ett Ja -svar kodas bör intervjuaren skriva en kort förklaring under kommentarer. Intervjuarens bedömning här är viktig för att avgöra sanningshalten i klientens påståenden och hans/hennes förmåga att förstå avsikten med intervjun och dess karaktär. Detta skall bygga på faktiska observationer av klientens svar på ytterligare utfrågning när motstridiga uppgifter lämnas, (t ex ingen inkomst men kronor i narkotikakostnader), inte på intervjuarens känsla. De tydligaste exemplen på bristande tillförlitlighet är när det föreligger motsägelser som klienten inte kan förklara. Tillförlitligheten är mer svårbedömd när kroppshållningen kan tyda på att klienten inte talar sanning eller när klienten inte vill ha ögonkontakt eller nekar till någon form av problem. Eftersom sådana beteenden också kan bero på blyghet eller ångest är det viktigt att intervjuaren frågar vidare för att avgöra hur trovärdig klienten är. Det är intervjuarens ansvar att kontrollera sanningshalten i den information som klienten lämnar under intervjun. Det räcker alltså inte att bara notera vad som sägs. Om intervjuaren noterar motsägelser (t ex ingen rapporterad inkomst men 3500 kronor om dagen för narkotika) måste han/hon fråga vi- 14

15 dare efter ytterligare information (understryk att informationen är konfidentiell) och försöka sammanjämka uppgifterna. Där detta inte är möjligt skall informationen inte antecknas, bara ett X kodas tillsammans med en anteckning om varför ingen information registrerats. Vistelse på häkte eller kriminalvårdsanstalt, eller annan institution Klientförvanskning Dålig förståelse Svåra och olämpliga intervjusituationer Många frågor i ASI kräver bedömningar avseende de senaste 30 dagarna eller det föregående året. Om klienten har vistats på anstalt eller varit inlagd på sjukhus under dessa perioder blir det svårt att få fram en rättvisande bild av honom/henne. Tidsperioden för dessa frågor har begränsats till de 30 dagar som föregått intervjun oavsett vistelseformen under den tiden för att få en bild av klienten exakt vid intervjutillfället eller vid uppföljningen. Vissa frågor är särskilt svåra härvidlag. Det kanske viktigaste exemplet finns inom Arbete/Försörjningsområdet. Här definieras dagar med problem, som bara de dagar när klienten faktiskt försökt att få ett arbete eller när han/hon upplevt problem på arbetsplatsen. I en situation där klienten inte haft möjlighet att arbeta, kan han/hon givetvis inte uppleva arbetsrelaterade problem. I sådana situationer är rätt svar N och klientskattningarna som följer skall också kodas N. Om man genomför ASI-intervjun som handläggare med myndighetsansvar måste man vara medveten om att detta förhållande kan påverka klientens svar och att skattningarna bör värderas därefter. Vissa klienter besvarar frågorna för att visa upp en viss bild av sig själva inför intervjuaren. Detta resulterar vanligen i motstridiga svar som avslöjas under intervjuns gång. När man märker detta, skall intervjuaren försäkra klienten om att alla data är konfidentiella, återigen förklara syftet med intervjun och fråga vidare efter mer rättvisande svar. Om svaren inte förbättras, bör intervjuaren helt enkelt koda ( X ) vid tvivelaktiga svar och göra en notering. I extrema fall skall intervjun avslutas. Intervjuare kan möta klienter som helt enkelt är oförmögna att förstå eller ur stånd att koncentrera sig på frågorna, vanligen beroende på abstinens eller extrema emotionella tillstånd. När 15

16 man märker detta bör intervjun avbrytas och ett nytt intervjutillfälle planeras in. Uppföljningsintervjuer Uppföljningsintervjuer kan genomföras tidigast en månad efter den initiala intervjun eftersom utvärderingsperioden är 30 dagar. Intervjun kan genomföras via telefon om klienten är i en situation där han/hon kan svara ärligt och intervjuaren presenterat intervjun på ett rätt sätt. Endast de frågor som är understrukna skall ställas eftersom det är just i dessa frågor som uppföljning påvisar förändringar hos klienten. För *-markerade frågor gäller särskilda anvisningar. Svaren på dessa frågor skall avspegla de sammanlagda erfarenheterna sedan föregående intervju. Observera! Observera! I den senaste versionen av ASI föreligger ett särskilt protokoll för uppföljningsintervjuer. Se bilaga 15. Allmän kodinstruktion Det är viktigt att skilja mellan frågor som inte är tillämpbara på klienten (som skall kodas som N ) från frågor som klienten inte kan förstå eller inte vill svara på (som skall kodas som X). Var vänlig lämna inga frågor okodade. Se till att alla frågor som är understrukna besvaras vid uppföljningsintervjuerna. Använd de beskrivna procedurerna under allmänna anvisningar (se ovan). 16

17 Särskilda anvisningar (Intervjublanketten sida 1) Rubriker Överst på sidan 1 i formuläret har vi tillfogat allmänna riktlinjer för ifyllande. En kortfattad beskrivning av skattningarna av problemens svårighetsgrad och en sammanfattning av Klientskattningsskalan inkluderas även. Frågorna under Allmän information gäller administrativa klientuppgifter. Många användare kan vilja ändra denna sektion för att notera t ex försäkringsskydd, utnämning av kontaktperson, etc. Tillägg eller ändringar av dessa frågor görs fritt efter behov för att avspegla de administrativa behoven hos olika användare. A B Namn Personnummer Typ av behandling Skrivs alltid in här Förs in här Specificera i vilket sammanhang intervjun utförs enligt nedanstående koder: 0. Ej behandling 1. Avgiftning i öppenvård 2. Avgiftning i slutenvård 3. Drogsubstitution i öppenvård 4. Öppenvårdsbehandling, drogfri Klienten befinner sig inte i en behandlingssituation. Avgiftningen sker under professionell övervakning med syfte att uppnå ett drogfritt tillstånd i förhållande till den eller de droger som missbrukas, under en period som inte överstiger 6 veckor. Avgiftningen kan ske antingen utan medicinering, eller med symptomatiska droger (t ex klonidin, bensodiazepiner, icke-steroida antiinflammatoriska droger som NSAID el dyl) eller med korttidsbruk (i allmänhet mindre än 6 veckor) av agonistiska droger med progressiv nedtrappning (t ex metadon eller buprenorfin för opiater). Miljömässiga restriktioner genom vistelse på speciell institution för behandling av alkohol- och drogmissbruk (men inte vanligt sjukhus, se nedan). Poliklinisk underhållsbehandling som innebär långtidsbehandling med agonistiska droger (t ex LAAM, metadon eller buprenorfin för opiater o s v) under en period om minst 6 veckor. Vilken som helt typ av psykosocial intervention (utom strukturerade dagvårdsprogram) kan inkluderas även om detta inte är en förutsättning. Beteckningen drogfri syftar bara på missbruksmedel (antingen alkohol, street drugs eller förskrivna medel) och på substitutionsdroger (agonister). Klienten kan stå på antagonister (t ex naltrexon för opiater) eller aversiv medicinering (t ex dis- 17

18 C D E F G H I J K 5. Slutenvård, institutionsvård, drogfri 6. Dagvård 7. Psykiatrisk vård 8. Annan sjukhusvård 9. Annat Inskrivningsdatum Datum för intervjun Intervjun startar Intervjun avslutas Typ av intervju Intervjuform Kön Intervjuarkod Special ulfiram för alkohol) eller en psykotropisk förskrivning för samtidig psykisk störning (se sektionen Psykisk hälsa ). Psykoterapi är den vanligaste interventionstypen i denna grupp. Psykiatrisk poliklinisk behandling inkluderas också i denna grupp. Terapeutiska samhällen, antingen för mentalsjukdomar eller för drogmissbruk är den vanligaste typen i denna grupp. Ett strukturerat program som klienten deltar i flera timmar per dag flera dagar i veckan. Vilken som helst typ av integrerad farmakologisk intervention kan inkluderas. Inkluderar privatkliniker och offentliga sjukhus. Psykiatrisk sjukhusinläggning kan ingå i behandlingen av missbruksklienter med samtidig psykisk sjukdom och/eller beteendemässiga konsekvenser av intoxikation och/eller ibland under avgiftning. Vanliga sjukhus behandlar alkohol- och drogmissbrukare för samtidig somatisk/psykisk sjukdom och ibland avgiftning. Inkluderar alkohol- eller drogbehandlingsenhet med central intagningsprocedur där det ännu inte är klart till vilken behandlingstyp klienten skall remitteras. Notera först år (två siffror,) sedan månad (två siffror) och slutligen dag (två siffror). T ex 6 april 1995 kodas som Koda som i C. Notera först timtalet (två siffror på 24-timmarsbasis) och sedan minutantalet (två siffror). T ex fem över två på eftermiddagen kodas som Se E. Koda 1 för intagningsintervju. Om flera uppföljningsintervjuer kodas den första uppföljningen med 2 och den andra med 3 osv. Koda enligt intervjublanketten. Valfri. Koda enligt intervjublanketten. 18

19 Svårighetsprofil Profilen är avsedd som en sammanfattning av intervjuarens skattning av klientens problemsituation. När intervjun avslutats markerar intervjuaren sina skattningar i den övre delen av rutnätet. Notera att klientens egna skattningar av problemtyngd respektive behov av hjälp och behandling införs i det nedre rutnätet. Problemtyngden och hjälp/behandlingsbehovet inom respektive problemområde dividerat med 2. (Intervjublanketten sida 2) 1 Nuvarande bostadsort 2 Kommunkod 3 Hur länge på nuvarande adress 4 Huvudsakligt boende Koda var klienten verkligen bor, inte den ortstyp som han/hon är mantalsskriven på. Se kommunkodlistan, bilaga 8. Koda år och månader. Koda var klienten huvudsakligen bor. Vistelse på fängelse eller häkte kodas under Annat. Med alternativ 3 menas olika typer av kollektivt boende utöver den traditionella kärnfamiljen, dock inte av myndighet organiserat sådant boende som i- stället hör till kategorierna 4, 5 och 6. Alternativ 4 kan innebära både eget och kollektivt boende i försökslägenhet. 5 Klientens ålder 6 Nationalitet 7 Födelseland, klient, far, mor 8 Institutionsvistelse i sluten miljö 9 Dagar Syftar på land ej på etnisk tillhörighet. Kodas enligt siffrorna i bilaga 9, landskodlistan. Kodas enligt bilaga 9, landskodlistan. Detta innebär en kontrollerad omgivning där klientens rörelseförmåga och tillgång på alkohol och narkotika är begränsad, t ex på en behandlingsinstitution eller kriminalvårdsinrättning. En öppen anstalt har begränsad tillgång till droger och ofta visitations/drogtest. Om klienten befann sig i två olika typer av kontrollerad omgivning, skriv in den siffra som motsvarar den institutionstyp där han/hon vistades under större delen av tiden. I dessa fall speglar vistelsetiden den totala tiden i alla sådana omgivningar (fråga 9). Om svaret på fråga 8 är Nej ( 0 ) skriv N för fråga 9. Se instruktionerna för fråga 8. 19

20 FRÅGA 1 Inlagd på sjukhus 2 Senaste sjukhusvistelsen Observera 3 Långvariga problem med fysisk hälsa Fysisk hälsa (Sida 2) Skriv in antalet sjukhusbesök av medicinska skäl, (fysiska skador eller sjukdomar) som varat över natten. Inkludera även sjukhusvistelser på grund av överdos eller delirium tremens men inkludera ej avgiftning och andra former av alkohol-, narkotika- eller psykiatrisk behandling. Normala barnafödslar skall inte räknas in eftersom dessa inte är ett medicinskt problem som beror på sjukdom eller skada. Komplikationer som resultat av barnafödsel skall räknas samt noteras i kommentarsektionen. Skriv in det antal år och månader som gått sedan patienten senast vistades på sjukhus för problem med fysisk hälsa. Om en sådan sjukhusvistelse aldrig inträffat skriv N. Om klienten var inlagd för mindre än en månad sedan kodas 01 månad. Här avses ett allvarligt eller potentiellt allvarligt fysiskt eller medicinskt tillstånd som kräver regelbunden vård (t ex medicinering, dietrestriktioner, oförmåga att delta i eller utföra normala aktiviteter). Exempel på sådana åkommor är högt blodtryck, diabetes, epilepsi och fysiska handikapp. I extrema fall kan kroniska menstruationsproblem räknas om de inkräktar på det dagliga livet eller endast kan hanteras genom regelbunden medicinering. Skriv in Ja om klienten har ett långvarigt problem med fysiska hälsan som fortsatt kommer att begränsa hans/hennes livsföring. Om en klient uppger att hans/hennes behov av läsglasögon eller att smärre allergier är ett allvarligt problem har frågan missförståtts. Om klienten rapporterar ett giltigt, långvarigt problem, kommentera då problemets natur under kommentarer. Vanliga långvariga problem med fysisk hälsa Alkoholberoende personer Invärtesmedicinska (blödningar i matstrupen eller åderbråck, magsår, gastrit, pankreatit). Lever (fettlever, skrumplever, hepatit). Annat (högt blodtryck, diabetes, epileptiska anfall kan eventuellt vara en effekt av abstinens). 20

21 Narkotikaberoende personer Hepatit, högt blodtryck, abcesser (armar, ben), vätskeansamling i lungorna, hjärtbesvär. AIDS-relaterade problem kan innefatta en rad olika tillstånd, t ex ovanliga infektioner och lungproblem. HIV-infektion och hepatit B/C utan symtom kodas som ett långvarigt problem med fysisk hälsa. 4 Hepatit Notera 5 7 HIV 8 Ordinerade läkemedel 9 Pension Här avses beteenderelaterade infektioner (oskyddade samlag, dela på sprutor osv). Därför skall bara B-, C-, och Delta-virushepatit räknas (eftersom A-varianten är en oral/fekal infektion). Om emellertid klienten inte kan specificera den exakta typen men vet att han/hon haft ett hepatitvirus kodas Ja. Toxisk hepatit utesluts givetvis trots att det är ganska vanligt hos alkohol- och narkotikamissbrukare. Toxisk hepatit är en leverskada uppkommen genom alkohol- eller drogmissbruk eller genom annan toxisk substans. För att undvika felaktiga svar skall man inte utöva någon påtryckning om klienten är ovillig att ge upplysningar om virusinfektioner (särskilt HIV). Därför används ett annat kodningssystem för frågorna 4, 5, och 7, nämligen: 0 = Nej/Negativt 1 = Ja/Positivt 2 = Vet inte 3 = Vägrar svara Kodas enligt intervjublanketten Avsikten med denna fråga är att kontrollera hur allvarligt tillståndet är genom att en läkare ordinerat medicin mot problemet. Därför skall medicineringen räknas förutsatt att den ordinerades av en legitimerad yrkesverksam läkare för ett fysiskt tillstånd (inte för en psykisk sjukdom eller alkohol-narkotikamissbruk) oavsett om klienten verkligen tog medicinen eller inte. Läkemedel som skrivs ut endast för korta perioder eller för specifika temporära tillstånd (t ex förkylningar, avgiftning) skall inte räknas. Endast kontinuerligt behov av medicinering skall räknas (t ex högt blodtryck, epilepsi, diabetes etc). Inkludera inte läkemedel mot psykiska störningar, detta registreras senare. Medicinering mot sömnstörningar är vanligen temporär och faller generellt under sektionen Psykisk hälsa. Pensionen måste avse ett fysiskt (inte psykiskt) handikapp. 21

22 10 Behandlad av läkare 11 Antal dagar då problem upplevts Klientskattning 14 Skattning av problemets svårighetsgrad Frågan avser att pröva klientens engagemang i sina fysiska hälsoproblem, inte hur allvarliga problemen är. Räkna därför med alla besök hos allmänläkare, distriktsläkare eller specialister m m. Innefatta bara behandling för fysiska åkommor. Tillfälliga eller lindrigare sjukdomar (t ex förkylning eller influensa) skall också räknas in. Om klienten bara bad om ett intyg eller recept skall detta inte räknas med. Psykiatriska och fysiska hälsoproblem som direkt beror på alkohol- eller narkotikakonsumtion (t ex baksmälla, kräkningar, sömnbrist, abstinensbesvär etc) som skulle försvinna om klienten avhöll sig från dessa droger skall också uteslutas. Fråga klienten under hur många av de senaste 30 dagarna som han/hon upplevt problem med sin fysiska hälsa. Inkludera inte problem som direkt orsakats av alkohol eller narkotika, t ex baksmälla, kräkningar, sömnstörningar, etc vilka skulle bortfallit om klienten avhållit sig från dessa droger. Om klienten har utvecklat ett varaktigt fysiskt hälsoproblem genom drogmissbruk som inte skulle elimineras genom att klienten avhöll sig från drogen, inkluderas dock de dagar som han/hon upplevt dessa problem (t ex fettlever, skrumplever, inflammerade blodkärl, bukspottkörtelinflammation, etc). Inkludera smärre åkommor som förkylning eller influensa även om dessa åkommor skulle rättfärdiga en låg skattning av problemets allvar. Se till att klienten begränsar sitt svar till de problem som omfattats av resultatet i fråga 11. Om inga problem med den fysiska hälsan rapporterades för fråga 11, ställ en bekräftande uppföljningsfråga och koda inga alls 0. Betona i fråga 13 att du avser ytterligare medicinsk behandling för de problem som specificerats i fråga 11. Om klienten uppgivit sig ha fysiska hälsoproblem som redan behandlas på ett adekvat sätt, klargör detta och koda ett lågt poängtal ( inget problem ). I många fall lider klienter av tillstånd som, åtminstone för närvarande, endast kan bromsas upp, inte botas (diabetes, högt blodtryck, epilepsi etc). Om klienten verkar vårda detta tillstånd adekvat (medicinering, riktig diet etc) och det är under kontroll finns det inget behov av någon ytterligare behandling utöver den vård han/hon för närvarande erhåller. Skattningen av klientens problem kan då vara låg eftersom ytterligare behandling troligen inte är nödvändig. Om tillståndet är allvarligt och problematiskt bör det skattas som svårt även om det för närvarande inte finns någon effektiv behandling för detta. Även om tillståndet är allvarligt 22

23 (t ex diabetes) bör det dock inte skattas som svårt om den medicinska vård som för närvarande erhålles har resulterat i ett kontrollerat, icke-problematiskt tillstånd (t ex att insulin håller den rapporterade diabetesen i schack). FRÅGA 1 Utbildning/skolgång 2 Högre utbildning 3 Högsta genomförda utbildning 4a Körkort Arbete och försörjning (Sida 3) Ange antalet år av avslutad formell skolutbildning. Avbrutna och kvarsuttna år (när man kuggats ) skall inte räknas med. Brev- eller korrespondensskolor skall inte anges här. Ange antal år av genomgången högre utbildning. I allmänhet krävs minst 3-årigt teoretiskt gymnasium el dyl (18 år eller äldre) för att få tillgång till högre utbildning. Specificera denna. Ett giltigt körkort som inte löpt ut eller dragits in. 4b Bil Detta kräver inte nödvändighetsvis att man äger en bil, utan att den regelbundet är tillgänglig för personlig transport. Om klienten inte har ett giltigt körkort måste svaret vara Nej. 5 Längsta period med regelbundet arbete 6 Längsta arbetslöshetsperiod Poängtera att du är intresserad av den längsta sammanhängande anställningstid som klienten haft. Det behöver inte vara hos bara en arbetsgivare. Deltidsarbete skall bara inkluderas om det omfattat minst två dagar totalt i veckan (dvs minst 16 veckotimmar). Både legalt, svartjobb och oavlönat frivilligt arbete skall innefattas. Häleri, prostitution, stöld osv skall inte anses som anställning. Anställning hos militären skall bara räknas om den ligger utanför klientens värnpliktseller repmånadsperiod. Vapenfri tjänstgöring skall ej heller räknas. Hemarbete räknas inte. Poängtera att du är intresserad av den längsta sammanhängande period som klienten varit arbetslös. Inkludera perioder då han/hon inte varit registrerad som anställd, inte haft något arbete vid sidan av, inte arbetat frivilligt oavlönad och inte varit i utbildning på dagtid. Om klienten varit anställd på deltid mindre än två och en halv dag i veckan (16 timmar) registreras detta som arbetslöshet. På samma sätt räknas häleri, prostitution, stöld osv som arbetslöshet. Hushållsarbete räknas som arbetslöshet. Om klienten aldrig varit anställd, räkna antal års arbetslöshet från slutet av sista årets formella eller högre utbildning (eller från 15 års ålder om klienten inte fått formell utbildning). 23

24 7 Vanligaste arbete/yrke Observera! 8 Anställningsmönster Ange lämplig yrkeskategori enligt bilaga 4. Om klienten nyligen arbetat i en annan funktion, ange hans/hennes vanligaste arbete/yrke. Om klienten inte har ett vanligt regelbundet arbete/yrke, ange det senaste arbetet. Koda N bara om klienten aldrig har arbetat över huvudtaget Studier likställs med arbete (heltid resp deltid) i resterande frågor i detta avsnitt! Intervjuaren skall avgöra vilken typ av anställning som är mest representativ för de senaste tre åren. Arbete (inklusive svartjobb) om minst 35 timmar per vecka räknas som regelbundet heltidsarbete. Regelbundet deltidsarbete är ett varaktigt jobb där klienten har ett arbetsschema understigande 35 timmar i veckan, men regelbundet och sammanhängande. Oregelbundet deltidsarbete avser jobb där klienten arbetar deltid men ej fast, t ex oregelbundet timanställd etc. Militärtjänst är begränsat till den obligatoriska värnpliktstiden. Militär anställning därutöver skall registreras som regelbundet arbete. När tiden är lika lång för flera anställningskategorier, ange den som bäst stämmer överens med nuvarande situation. 9a 9b Antal arbetsdagar Sjukskrivningsdagar Ange antalet dagar som klienten arbetat oberoende av om lön erhållits eller ej (inkludera således frivilligt oavlönat arbete och svartjobb ). Sjukpenningdagar och semesterdagar ingår. Att sköta hushåll och arbete i fängelse, terapeutiskt samhälle eller sjukhus räknas inte även om ekonomisk ersättning utgått. Häleri, prostitution, stöld osv ingår heller inte. Antal av de senaste 30 dagarna som klienten varit sjukskriven, se 9 a Inkomstkällor Anställning Arbetslöshetsersättning Socialbidrag Sjukpenning, sjukbidrag och pension Partner, familj och vänner Notera att penningbeloppets storlek endast anges för Anställning. Resten av frågorna besvaras endast med Nej eller Ja. Detta avser nettolön. Ta med betalning för svartjobb. Inkluderar även eventuell matersättning samt pengar för transport som en myndighet lämnar för att klienten skall kunna ta sig till och från behandlingar. Ekonomiskt bistånd till själva behandlingen inkluderas inte. Här ingår förtids- och ålderspensioner, militärpension, arbetsskadeersättning etc. Syftet med denna fråga är att avgöra om klienten fått extra fickpengar under de senaste 30 dagarna inte att bestämma 24

25 huruvida han/hon varit försörjd vad gäller kläder, kost och logi. Ange bara pengar som lånats eller givits av partner/make/ maka, familj eller vänner. Endast betalning i reda pengar skall tas med, inte ett beräknat värde av vad kost och logi är värt. Ange inte vad partnern tjänar bara att klienten faktiskt erhållit pengar. Olagligt Prostitution Andra källor Observera! 18 Huvudsaklig försörjningskälla 19 Skulder 20 Försörjningsbörda Här anges pengar som erhållits illegalt, t ex från langning, stöld, häleri, arrangerande av olagligt spel etc. Kodas enligt blanketten. Här anges om pengar erhållits tillfälligtvis eller slumpvis t ex från lagligt spel, lån, arv, skatteåterbäring etc, eller varje annan tillfällig inkomstkälla. Om klienten har fått droger i utbyte mot olaglig verksamhet eller prostitution, översätt inte detta i krontal. Notera bara detta under kommentarer här och i avsnittet om Kriminalitet/ Asocialitet. Återigen är det fråga om pengar som är tillgängliga för klienten, inte en uppskattning av klientens nettovärde. Ange huvudsaklig ekonomisk källa enligt frågenummer Notera klientens ekonomiska skuldbörda i antal svenska kronor (kr). Måttenheten är 1000 kr. Om klienten rapporterar att han/hon har en skuld på 3000 kr skall detta kodas som Om klienten säger att han/hon är skyldig kr eller mer skall detta alltid kodas som Om skulden är mindre än halva måttenheten (dvs mindre än 500 kr) skall den rundas av nedåt, medan skulder om halva måttenheten eller mer (dvs 500 kr eller mer) skall rundas av uppåt. Inkludera skulder till både enskilda personer och till institutioner (t ex banker, skatt och studielån osv). Inkludera inte intecknings-/pantlån för bostad. Om klienten har en firma skall inte firmans skuld räknas med om inte pengarna tagits ut för klientens privata konsumtion. Skriv X bara om klienten inte kan uppge ett rimligt skuldbelopp. Understryk att dessa personer måste vara regelbundet beroende av klienten för ekonomiskt stöd. Det skall inte vara personer som klienten då och då givit pengar. Ta inte med klienten själv eller hans/hennes partner om han/hon är självförsörjande, inte heller personer som klienten anställt (officiellt eller på annat sätt) och sålunda avlönar. 25

26 Ta med personer som klienten normalt försörjer men som på grund av ovanliga omständigheter inte fått pengar på senare tid. Underhåll till barn och eventuella vuxna räknas som personer som är beroende av klienten. 21 Anställnings-/arbetslöshetsproblem, senaste 30 dagarna Observera! Klientskattningar Här ingår att inte kunna hitta jobb (bara om klienten har försökt), eller problem med den nuvarande anställningen (om anställningen är i fara eller är otillfredsställande etc). Problem med arbete/arbetslöshet som är direkt relaterade till alkohol eller narkotikaanvändning (dvs berusning eller abstinens) skall inte inkluderas. Det är viktigt att skilja mellan problem som beror på förhållandet till arbetskamrater eller chefer (t ex kan inte komma överens med vissa arbetskamrater) och sådana som enbart beror på alkohol/narkotikaanvändning. Sådana problem skall registreras under Familj/Umgänge respektive Alkohol/Narkotika, snarare än under detta avsnitt. Ta inte med olustkänslor inför möjligheten att hitta ett jobb eller en allmän önskan om att tjäna mer pengar eller byta jobb om inte klienten har försökt genomföra dessa förändringar och misslyckats. I en situation där klienten inte har haft möjlighet att arbeta, p g a fängelsevistelse eller vistelse i någon annan kontrollerad miljö, är det, per definition, inte möjligt för honom/henne att ha haft arbetsproblem. I situationer där klienten inte haft möjlighet att uppfylla definitionen på en Problemdag, är rätt svar N och klientskattningarna som följer skall också kodas med N, eftersom de hänför sig till problemdagsfrågan. Dessa bedömningar begränsas till de problem som identifierats i fråga 21. Om inga anställnings-/arbetslöshetsproblem har framkommit på fråga 21, ställ en klargörande uppföljningsfråga och koda inget problem 0 i fråga 22. För fråga 23, betona att du menar hjälp för klienten att förbereda sig för ett arbete, inte ge honom/henne ett jobb. Betona vidare att du menar ytterligare yrkesrådgivning för problemen som specificerats i fråga 21. Om arbetslöshets-/anställningsproblem som redan hanteras på ett adekvat sätt har rapporterats, ställ återigen en klargörande uppföljningsfråga och koda ett lågt poängtal ( inget problem ). 26

27 FRÅGA 1 13 Ålder vid debut Alkohol- och narkotikaanvändning (Sida 4) Syftar på det år då klienten började använda drogen/substansen: A) åtminstone tre dagar per vecka (oberoende av konsumtionsnivån) eller: Observera! Tidigare i livet B) i perioder om minst två konsekutiva dagar i veckan, till en nivå som stör det vanliga livsmönstret, t ex arbete, skola, familjeliv, andra fritidsaktiviteter, bilkörning osv. Perioder gäller alkohol och vissa andra droger som amfetamin och kokain. Dessa kriterier skall upprepas för varje drog tills det klart framgår att klienten förstår detta. T ex: Vid vilken ålder började Du använda heroin tre dagar eller oftare per vecka?, eller: Hur gammal var Du när Du började använda kokain tre dagar eller oftare per vecka, eller i stora doser åtminstone två dagar i följd? Om klienten aldrig har använt en drog på det sätt som beskrivits ovan, koda N för den drogen. Om en klient använder en drog i mindre omfattning än som beskrivits ovan skall detta noteras under Kommentarer, och inte under frågorna Se också de särskilda instruktionerna för Alkohol till berusning, fråga 2, och Fler än ett medel/drog, fråga 13. Frågan ställs för att kartlägga mer långvariga konsumtionsperioder, definierade som tre dagar eller fler per vecka, eller tvådagarsperioder. Missbruksduration kan avrundas till hela år utan informationsförlust. Sålunda kodas 6 till 11 månaders duration som ett år. Kortare tid än sex månader noteras under Kommentarer och räknas ej som ett år. Om en klient använt en drog under olika perioder i livet, blandat med missbruksfria perioder för just den drogen, skall dessa perioder summeras och avrundas till helt år. Om klienten aldrig använt en viss drog på sätt som definierats ovan, eller använt den kortare tid än sex månader, koda 00 för den drogen. Om ingen drog använts i den grad som definierats ovan eller om den eller de använts kortare tid än sex månader, skall detta noteras under Kommentarer och ej vid frågorna