SÖLVE VERKSAMHETSOMRÅDE,

Transkript

1 Planprogram för SÖLVE VERKSAMHETSOMRÅDE, Område för industri, handel och kontor i Sölve och Slottet, Sölvesborgs kommun.

2 Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsarkitektavdelningen Fredrika Ternelius Direkttel , telefontid måndag - torsdag Direktfax E-postadress stadsarkitektavdelningen@solvesborg.se Innehåll INLEDNING.. 2 Planeringens syfte och huvuddrag Planområde Programarbetet och arbetsprocessen FÖRUTSÄTTNINGAR. 3 Nuvarande markanvändning Bebyggelse och stadsbild Trafik, parkering och kollektivtrafik Natur Kulturmiljöer och fornlämningar Planförhållanden och tidigare ställningstaganden PROGRAMFÖRSLAG Utgångspunkter Föreslagen markanvändning Programskisser Förslagets konsekvenser Trafik, parkering och kollektivtrafik BEHOVSBEDÖMNING AV MKB ENLIGT PBL 5KAP ADMINISTRATIVA FRÅGOR...5 Medverkande

3 INLEDNING Planeringens syfte och huvuddrag Till byggnadsnämnden har det inkommit ett uppdrag att göra en översyn angående etablering av nya företagsområden i Sölve. Dessutom finns sedan tidigare en begäran om att en detaljplan upprättas avseende mark för handels-, kontors- och industriändamål för Sölve 23:3 och Sölve 5:49. Syftet med planprogrammet är att pröva lämpligheten av att anlägga nya företagsområden i Sölve samt att klargöra planeringsförutsättningar för en såväl kort- som långsiktig utveckling. Sedan tidigare har framkommit behov av två rondeller och en pendlarparkering. Avsikten är att efter programskedet fortsätta att detaljplanera de områden som under programskedet framstår som de mest lämpade. Planområdet och dess avgränsning Planområdet omfattar området från järnvägsspåret i väster till fastigheten Ysane 3:4 i öster. I söder avgränsas delvis området av Sölvevägen samt av den gamla sockengränsen mellan Sölve och Mjällby. I norr avgränsas området av E22an. Se även bild 1. Programarbetet har innefattat hela området, men endast delar av området föreslås som industri, handel och kontor. Programarbetet och arbetsprocessen Vid upprättande av detaljplan ska en lagstadgad planeringsprocess följas, med följande steg; Programskede Samrådsskede Utställningsskede Antagande En detaljplan ska grundas på ett program, om det inte redan finns en fördjupad översiktsplan eller liknande för området. Programmet ska ange förutsättningar för planarbetet samt uttrycka utgångspunkter, kommunens vilja, mål och avsikter med planen. Under programskedet sker det första samrådet. Berörda och intressenter ges möjlighet att komma med synpunkter på förslaget i ett tidigt skede. Resultatet av programsamrådets synpunkter kommer sedan att sammanställas och presenteras för byggnadsnämnden. Därefter bearbetas programmet och mynnar i ett formellt samrådsförslag till detaljplan. Det ges då tillfälle att åter lämna synpunkter. Detaljplanen kan efter samrådet komma att bearbetas ännu en gång för att sedan slutligen ställas ut för granskning. Det finns då en sista möjlighet att yttra sig. Vi vill poängtera att den som har synpunkter bör framföra dessa så tidigt som möjligt under planarbetets gång. Bild 1, Planprogrammets avgränsning. FÖRUTSÄTTNINGAR Bebyggelse och stadsbild Planområdet har ett till stora delar välexponerat läge nära trafikplats Listerlandet vid E22an. Mellan E22an och Sölvevägen (den gamla E22an) befinner sig Sölve industriområde. Det karaktäriseras framför allt av inhägnade industrilokaler och av förvaringsytor. Söder om Sölvevägen finns den gamla byn Sölve. Sölve var från början en egen kommun men utgör nu Sölvesborg stads östra del. Bydelen av Sölve består av en blandning mellan bostäder och arbetsplatser, mellan såväl gamla som nya hus. Här finns färgbutiken och bildelssäljaren men även små verkstadslokaler.

4 Sölve är gammal jordbruksbygd. Här och var möter slättlandskapets gårdar bebyggelsen. Områdets västra del var tidigare slottsägor. Den mark som troligen kan komma ifråga för utökning och förtätning är framför allt det som idag är åker, äng eller som helt saknar användning. Flera av dessa platser gränsar till bostäder. Sölve 5:49, mitt i Sölve industriområde har tidigare varit en bensinstation men den är borttagen och marken är provtagen, någon sanering krävdes ej. Trafik, parkering och kollektivtrafik Närheten till E22ans trafikplats Listerlandet och till Hälleviksvägen gör området lättillgängligt för fordonstrafik. Det pågår planering för en ombyggnad av E22 norr om Sölve - Stensnäs. Om E22an norr om Sölve byggs om till motorväg kommer nästa påfart till de norra kommundelarna att finnas norr om Pukavik. Trafiken från Ysane och Norje kommer då att passera Listerkorsningen vid Sölvevägen/ Hälleviksvägen för vidare färd mot t ex E22an söderut eller mot Sölvesborg. I samband med E22ans ombyggnad planerar vägverket även en cirkulationsplats vid Listerkorsningen. En skiss över cirkulationsplatsen samt ett förslag till utfart för samåkarparkering har tagits fram av Vägverket Konsult. Vägverket ansvarar för Hälleviksvägen. Den trafikeras idag med ca 5000 fordon och E22an med ca fordon per dygn. Bussen till Karlshamn passerar Hälleviksvägen 6 turer per dag men den närmsta hållplatsen finns ca 300m bort, vid korsningen Mjällbyvägen - Sölvevägen. Nybyggnadsförbudet längs med Sölvevägen, som tidigare varit E22, är 50m. Vägverket planerar att ta bort detta då det numer är kommunal väg. Längs Hälleviksvägen är nybyggnadsförbudet 30m. Kommunen planerar en cirkulationsplats vid korsningen Mjällbyvägen/ Sölvevägen. Bild 2, E22ans nya dragning. Service Här saknas förskola och skola. Närmaste skola är Hjortakroksskolan. I planområdets närhet finns bl a en ridskola, en återvinningsanläggning, en färgbutik, en möbelbutik, ett stenupplag, en butik för försäljning av foder till djur, en handelsträdgård, bilprovningen, minst en bilverkstad mm mm. I det som tidigare var Sölve skola pågår idag verksamhet. Handel, industri och kontor I Sölvesborg är den externa handeln liten och knuten till den blandade bebyggelsen i Sölve by. Något köpcentrum/extern handel bestående av stora affärskedjor t ex Jysk, Rusta Elgiganten, ICA stormarknad mm, finns inte. Handeln i den medeltida stadskärnan är livaktig och en attraktiv del av kommunen för såväl kommuninvånare som för turister och sommargäster. Externa köpcentrum kan påverka handelsstrukturen. Vid en oförändrad situation kan Bild 4, vy mot E22 i den östra delen. nyetableringar av externa köpcentrum innebära att fler handlare måste dela på en oförändrad konsumtion *. Enligt ÖP- 90 och enligt kommunens varuförsörjningsplan från 2002 skall det dominerande detaljhandelsutbudet finnas i Sölvesborgs centrum och sk extern etablering skall endast undantagsvis, då det är frågan om skrymmande sällanköpsvaror som traditionellt brukar försäljas i industriområden och liknande, ges utrymme. Kommunen står idag nästan helt utan detaljplanerad industrimark för någon ev företagsetablering. Bild 5, Del av Vesans avvattningsområde, det blå området är beläget under havsnivån. * Enligt Handeln i planeringen utgiven av Boverket Bild 3, vy mot E22 i den västra delen. Natur Strax nordost om fd Sölve skola finns en kulle beväxt med bokar. Den kallas för Sohajan. Miljöförbundet har funnit en liten rödlistad skalbagge som heter bokborre där, vilket tyder på att det vuxit bok i området under lång tid. Kring kullen finns ett

5 Bild 6, Sölve grustag. I bakgrunden vindkraftverk utanför planområdet. Bild 7, Sohajans norra del möter odlingslandskapet. låglänt område med ett flertal små diken i nordsydlig riktning. Det är Sölve invallningsföretag som för dagvattnet från bl a Sölve industriområde till Sölvesborgsviken via diket och de sedimenteringsdammar som finns nära sölvesborgsviken. Sohajan och diket finns med på häradskartan från I området finns flera stenmurar som troligen omfattas av biotopskyddet. Längs Sölvevägen i den västra delen finns en parallell vacker äldre väg vars stenar och träd även kan omfattas av biotopskyddet.på den östra sidan av Sölvevägen, öster om Hälleviksvägen, ligger två grustäkter Dessa har tillstånd för täktverksamhet till nyår Vesan var en sjö belägen mellan nuvarande E22an och Ryssberget. Dikningsföretaget för Vesankanalen pumpar vatten från ett område från Sölve i söder och till Norje i norr. Pumpningen omfattar även tillrinnande vatten från Ryssbergets östsluttning samt Västra Orlundsån. Med dikningsföretagets pumpar bedöms cirka 8 miljoner kubikmeter per år lyftas ut i Östersjön. Den fd sjöbotten består av sk organogen jord och är idag jordbruksmark. Flera delar av f d Vesansjön ligger idag under havsvattennivån. Invallningsföretaget innefattar bl a området på bild nr 5. Sölve invallningsföretag omfattar även bebyggda delar av Sölve. Kommunen har ansvaret för Sölve invallningsföretag. Varje år pumpas ca 1,5miljoner kubikmeter vatten till Sölvesborgsviken, via dammar. Kulturmiljöer och fornlämningar I områdets västra del, norr om bebyggelsen längs Sölvevägen, finns enligt riksantikvarieämbetets hemsida en fast fornlämning; ett gravfält som Stentoftenstenen tidigare varit del av. Stenstoftenstenen är en runsten med en förbannelseformel. Den står numera i vapenhuset i Sölvesborgs kyrka. I områdets östra del vid korsningen Sölve/ Hälleviksvägen finns en fast fornlämning i form av en milstolpe. Strax norr om korsningen finns ännu ett fast fornminne - en boplats. Den tidigare beskrivna äldre vägen, stenmurarna och dikena har även ett kulturmiljövärde. Bild 8, Utsikt från Tegelvägen över östra Sölve. Bild 7, Egnahemsvägen mellan västra Sölve/Slottet och E22. Bild 8, Den äldre vägen i östra Sölve.

6 Planförhållanden och tidigare ställningstaganden För området gäller översiktsplanen (ÖP) för Sölvesborgs kommun, antagen av kommunfullmäktige Aktuellt område är i översiktsplanen angivet som ett område för tätortsutveckling.området som tidigare rymt en bensinstation har en detaljplan som kan utökas. I planområdet finns sedan tidigare ytterligare två detaljplaner för industri. Det pågår planering för en ombyggnad av E22 norr om Sölve - Stensnäs. Se vidare avsnittet om trafik, parkering och kollektivtrafik Bild 9, Listerkorsningen - mellan Hälleviksvägen och Sölvevägen.

7 Bild 10, Översikt över programområdet. Områden med heltäckande färg har detaljplaner.

8 761 6,76 14\400 14\500 15\000 Programskiss Skissens skala är okänd. 2:15 23:1 2:29 2:15 SLOTTET 14\600 14\700 14\800 14\900 3:3 6: 2:15 6:15 18:5 4 ha 38 ha 6:24 5:49 3:15 3:50 15:3 1:14 10:3 1:13 2:30 1:15 2:23 2:15 parkering kontor och industri 6:31 (SÖJ-9) 6:31 4 ha 1 ha kontor och industri 0,5 ha 3 ha *2 S:1 1:16 natur m 1 ha skydd 23:3 Handel, kontor och industri. pendlarparkering 6:38 natur med skyddsfunktion 6:5 natur med skyddsfunktion *1 *1 13:1 damm handel, natur m kontor och skydd industri 1:31 S:1 2:31 23:4 1:25 1:22 25:1 *5 *6 23:1 16:1 6:37 6:7 LODdamm 2:32 2:32 3:28 2:7 2:5 2:5 Skissförslag. I de rosa områdena föreslås industri, handel och/eller kontor. De, med blå linje, markerade områdena föreslås bli skyddsområden. Den ljusblå ytan är tänkt som pendlarparkering och de mörkgröna områdena föreslås bli dammar. PROGRAMFÖRSLAG Utgångspunkter Planen bör ta hänsyn till de boende i området t ex genom anordnande av skyddsområden och/eller genom att reglera hur störande verksamheten får vara. Vissa platser är redan idag så pass trafik och bullerstörda att planläggning för verksamhet som normalt anses störande kan vara möjlig. I området finns kulturhistoriska element som påminner om att detta är gammal jordbruksbygd. Dessa bör inte tas bort helt. Samtidigt kan dessa element vara ett hinder för ett effektivt utnyttjande av attraktiv mark, t ex vid uppfyllnad, varför biotopskyddsdispens kan komma att sökas för dessa delar. Områdets tydliga läge vid E22an och vid Sölvesborgs entréer gör att extra vikt bör läggas vid utformning och materialval av byggnader. Mot E22 skall området vara tydligt synligt. Planen avses genomföras i etapper och därmed inte påverka E22ans utbyggnad. Byggnadsnämndens riktlinje för lägsta grundläggningsnivå skall hållas. På de delar av området där marknivån är låg kommer marken att fyllas upp. Planen kommer att höjdsättas och därmed utforma markens höjder. Där höjdskillnaden till marken utanför området blir stor kommer extra omsorg att läggas. Mängden hårdgjorda ytor förväntas bli stor vilket skapar stora mängder dagvatten, detta bör avledas via LODdammar - lokalt omhändertagande av dagvatten. Dammarna kan bli positiva element i landskapet och mjuka upp industriområdets fasad. Höjdskillnader inom området kan komma att utnyttjas för att underlätta vattnets avrinning. Avrinning från området skall i första hand ske mot Sölvesborgsviken Föreslagen markanvändning Marken föreslås planläggas som natur med skyddsfunktion, som skydd, som huvudgata, som kontor, handel (dock ej livsmedel) samt som industri och lager; - med skyddsavstånd 200m, -med skyddsavstånd 50m samt utan skyddsavstånd. Handel (dock ej livsmedel) omfattar en mindre del invid Hälleviksvägen, av de föreslagna områdena. Förslagens konsekvenser Trafik, parkering och kollektivtrafik Industriområdenas behov av parkering skall anordnas inom resp fastighet. I enlighet med vägverkets skissförslag föreslås att en cirkulationsplats skall anordnas vid den sk Listerkorsningen; Sölvevägen - Hälleviksvägen. Den föreslås ha en särskild fil för högersväng för trafik norrifrån. Dessutom föreslås att en cirkulationsplats anordnas i korsningen Mjällbyvägen - Sölvevägen. Hänsyn kommer att tas till de riskavstånd till trafikleder med farligt gods som räddningstjänsten utarbetat samt till vägverkets nybyggnadsförbud. Det har framkommit önskemål om en samåkarparkering nära trafikplats Listerlandet. En sådan föreslås nära återvinningsstationen. Enligt de trafikberäkningar som gjorts i miljökonsekvensbeskrivningen kommer trafiken att öka kraftigt i och med de föreslagna områdena. Kulturmiljöer och fornlämningar I planprogrammet föreslås att, om möjligt, stenmurar, diken, den gamla vägen samt de fasta fornlämningarna lämnas kvar.

9 Bild 10, Vägverkets skiss för en cirkulationsplats vid Listerkorsningen. Bild 11, Skiss för cirkulationsplats vid Mjällbyvägen -Sölvevägen. Hälsa, miljö och säkerhet. Inom planområdet finns fyra typer av industriverksamhet som kan vara möjliga. Det är; * verksamhet som är så störningsfri att det går att samlokalisera med bostäder. * verksamhet som inte ger nämnvärda mängder utsläpp, lukt eller buller t ex små verkstäder, grossister mm, med 50m skyddsområde * verksamhet med 200 meters skyddsområde och som kan ge en del störningar i form av utsläpp, lukt eller buller. Allt enligt Boverkets allmänna råd 1995:5 Bättre plats för arbete. Dessutom föreslås i det västra läget verksamhet med 100 meters skyddsområde som i sin karaktär ligger mellan de båda tidigare beskrivna typerna. den södra delen av det östra området, mellan den blivande industrin och Hälleviksvägen, planeras för en LODdamm som kan omhänderta dagvattnet från området. Vattnet från planområdet skall sedan rinna söderut mot Sölvesborgsviken. Marken öster om planområdet kan, om så möjligt, ansluta till denna avrinning. För avrinning till Vesans invallningsföretag får en kulvertering genom planområdet ske. Dammen samt dess kringmark antas ta cirka ett hektar mark i anspråk. Söder om Sohajan planeras för en damm inom ett av EU finansierat projekt. Markuppfyllnad. Marknivån är låg och behöver fyllas upp på delar av området. Denna utfyllnad kommer troligen att genomföras etappvis. Byggnasnämndens riktlinje för lägsta grundläggningsnivå skall hållas. Marknivåerna inom de föreslagna områdena varierar mellan ±0 till +5,5. Höjdskillnader inom området kan komma att utnyttjas för att underlätta dagvattnets avrinning. BEHOVSBEDÖMNING AV MKB ENLIGT PBL 5KAP 18. En behovsbedömning av MKB har skett. Ett genomförande av programförslagen bedöms medföra betydande miljökonsekvens varför en miljökonsekvensbekrivning har tagits fram. ADMINISTRATIVA FRÅGOR VAfrågan behöver utredas ytterligare, men möjlighet till el, kommunalt vatten och sophämtning kommer att finnas. En geoteknisk undersökning finns för de områden som kan bli aktuella. Två LODdammar avses anläggas. Marken ägs av flera olika privatpersoner samt av Sölvesborgs kommun. Delar av planområdet ingår idag i Vesans invallningsföretag. Om vattenavrinning istället sker mot Sölvesborgsviken kan en lantmäteriförättning bli aktuell för att lösa området från invallningsföretaget. Referenslitteratur Bättre plats för arbete, Boverkets allmänna råd 1995:5, Handeln i planeringen, Boverket 1999 Varuförsörjningsplan 2002, Näringslivsavdelningen, Sölvesborgs kommun Grundvattenmodellering, Sölvesborgs kommun, Mattias Gustafsson, Medverkande tjänstemän/konsulter KarlMagnus Adielsson, Stadsarkitekt, Fredrika Ternelius, Arkitekt SAR/MSA, Bo Eklund, Arkitekt SAR/MSA,