Helsingfors universitet, agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprov, PROV 8 Näringslära, B-delen Modellsvar

Transkript

1 Helsingfors universitet, agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprov, PROV 8 Näringslära, B-delen Modellsvar Uppgift 1 a) Varför är det antagligen mera effektivt att försöka påverka människors kost genom att ge råd om matvanor istället för om intag av näringsämnen? (2 p) Modellsvar till uppgift 1 a) Kost består av mat och inte av näringsämnen. Det är lättare för människor att förstå och godta matrekommendationer än rekommendationer som grundar sig på mängder av näringsämnen. Dessutom är det svårt att långvarigt binda sig till en fettsnål kost eller till en lågkolhydratdiet, så hälsoeffekterna förverkligas inte som önskat. (Introduction s. 35 vän+hög) Poängsättning uppgift 1 a) Kost består av mat och inte av näringsämnen. 0,75 p Det är lättare för människor att förstå och godta matrekommendationer än rekommendationer som grundar 0,75 p sig på mängder av näringsämnen. Det är svårt att binda sig till en fettsnål kost eller till en lågkolhydratdiet, så hälsoeffekterna förverkligas inte som önskat. 2 Uppgift 1 b) Vad är NND-kosten, vilka är dess centrala principer och vad består den av? (3 p) Modellsvar till uppgift 1 b) NND-kosten dvs. den nya nordiska kosten är en kostmodell som är utvecklad i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt tillsammans med gourmetrestaurangen NOMA. Kosten grundar sig på lokala och enligt årstiden varierade födoämnen. I dess sammanställning betonas starkt smakligheten, hälsosamheten och bevarandet av miljön. Målet är att anpassa kosten till den lokala matkulturen och näringsrekommendationerna. Grunden till kosten består av följande matgrupper: frukter och bär, grönsaker (speciellt kål, rotsaker och baljväxter), potatis, färska örter, vilda grönsaker och svampar, nötter, fullkornsprodukter, köttprodukter (speciellt vilt), fisk och musslor och skaldjur samt sjögräs. Man har gett målsättningar för intagen av dessa. Enligt de danska näringsrekommendationerna tillhör det i kosten dessutom mjölkprodukter, ägg, drycker och söta livsmedel. Största delen av NND-kostens livsmedel dvs. minst 95 % bör vara av nordiskt ursprung och över 50 % av livsmedlen ekologiskt producerade. (Introduction s ; Diets s ; supplemental Table 1) Poängsättning uppgift 1 b) NND=nya nordiska kosten utvecklad i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt/av forskarna tillsammans med gourmetrestaurangen NOMA/köksmästarna Principerna: Kosten grundar sig på lokala och enligt årstiden varierade födoämnen; smakligheten, hälsosamheten och bevarandet av miljön betonas. Grunden till kosten består av följande matgrupper: - frukter bär - grönsaker kål, rotsaker och baljväxter - potatis - färska örter - vilda grönsaker och svampar - nötter - fullkornsprodukter - köttprodukter vilt - fisk och musslor och skaldjur - sjögräs. dessutom mjölkprodukter, ägg, drycker och söta livsmedel - minst 95 % av nordiskt ursprung - över 50 % av livsmedlen ekologiskt producerade 0,15 p 5 principer á, tillsammans 1,0 p 15 matgrupper á 0,05 p tillsammans 0,75 p 0,4 p 3 1

2 Uppgift 2 a) Hur genomfördes försöksdieterna? (3,5 p) Modellsvar till uppgift 2 a) Försökspersonerna genomförde försöksdieterna själva och åt mat efter eget behov eller efter eget behag (ad libitum). Alla försökspersoner fick en till sin kost anpassad kokbok. I NND-gruppen innehöll kokboken 180 recept, som ordnades som menyer enligt årstiderna. I ADD-gruppens kokbok fanns det 99 recept på traditionella maträtter från det danska köket, men inga menyer. Innan försöksperioden deltog försökspersonerna från de båda grupperna i en matlagningskurs, var köksmästarna handledde i att tillverka smakliga rätter enligt försökskosten. Försökspersonerna fick mat och nästan all dryck (förutom te, kaffe och alkoholdrycker) gratis från studiens butik. Försökspersonerna gick till butiken minst en gång per vecka och valde de livmedel de prefererade från de hyllor som var märkta med färgkoder som motsvarade deras egen kostgrupp. Livsmedlen vägdes vid kassan och uppgifterna sparades i ett datorprogram som var konstruerat för studien. Vid detta skede justerades försökspersonernas kost ifall något av de valda livsmedlen inte passade in i försöksdieten. Försökspersonerna fick avnjuta alkohol enligt de danska näringsrekommendationerna. Under forskningens lopp gick försökspersonerna nio gånger på besök hos en näringsterapeut, som handledde dem i principerna om att äta hälsosamt och gav råd om hur man följer försökskosten. (Diet s. 37 vän; Shop model s. 37 vän; Procedures s. 36 hög.) Poängsättning uppgift 2 a) Försökspersonerna åt/valde mat efter eget behov eller efter eget behag (ad libitum). alla försökspersoner fick en till sin kost anpassad kokbok NND-kokboken: menyer enligt årstiderna ADD-kokboken: traditionella maträtter från det danska köket innan försöksperioden en matlagningskurs mat och nästan all dryck gratis från studiens butik försökspersonerna gick till butiken minst en gång per vecka livmedel från de hyllor som var märkta med färgkoder som motsvarade deras egen kostgrupp livsmedlen vägdes vid kassan försökspersonernas kost justerades ifall något av de valda livsmedlen inte passade in i försöksdieten alkohol enligt de danska näringsrekommendationerna nio gånger/regelbundet på besök hos en näringsterapeut terapeuten handledde i principerna om att äta hälsosamt och gav råd om hur man följer försökskosten á = 0,50 p á =0,50 p 2 x = 0,40 p 3,5 p Uppgift 2 b) Hur försökte man bevisa att dieterna följdes (kompliansen eller ordinationsföljsamheten)? (3,5 p) Modellsvar till uppgift 2 b) Försökspersonerna komplians dvs. ordinationsföljsamhet mättes på flera olika sätt. Forskningsbutikens datorprogram registrerade de valda livsmedlen. Dessutom förde försökspersonerna i tre omgångar en tre dygns kostdagbok där maten vägdes. Kostdagbok fördes innan försökets början och innan undersökningsbesöken på forskningsveckorna 12 och 26. På basis av kostdagböckerna beräknades försökspersonernas näringsintag med hjälp av ett datorprogram. Vid undersökningsbesöken hos näringsterapeuten fyllde försökspersonerna i en kort förfrågan, var även frågor om kostens förverkligande fanns. Kompliansen mättes även med hjälp av biologiska markörämnen. Proverna togs på vecka 0, 12 och 26. De biologiska markörämnen i dygnsurinproven var kväve, som reflekterar proteinintag samt natrium, som reflekterar natriumintag. Fettsyrakonsistensen, som analyserades från helblodprovet, användes till att uppskatta genomförandet av kosten. Till att beskriva kompliansen användes av fettsyrorna speciellt variablerna som hade att göra med de proportionella andelarna av n 3-gruppens fettsyror. (Procedures s. 36 hög; Shop model s. 37 vän; Dietary intake s ; Table 3 s. 41; Discussion s. 41 hög; Discussion s. 42 hög; Discussion s. 44 uppe vän.) Poängsättning uppgift 2 b) forskningsbutikens datorprogram registrerade de valda livsmedlen försökspersonerna förde en tre dygns kostdagbok där maten vägdes kostdagbok fördes innan försökets början och innan undersökningsbesöken på forskningsveckorna 12 och 26/i tre omgångar på basis av kostdagböckerna beräknades försökspersonernas näringsintag 2

3 hos näringsterapeuten fyllde försökspersonerna i en kort förfrågan, var även frågor om kostens förverkligande fanns kompliansen mättes även med hjälp av biologiska markörämnen proverna togs på vecka 0, 12 och 26/3 gånger från dygnsurinproven/24-timmars urinsamling analyserades kväve reflekterar proteinintag från dygnsurinproven/24-timmars urinsamling analyserades natrium reflekterar proteinintag samt natrium reflekterar natriumintag fettsyrakonsistensen analyserades från helblodprovet speciellt variablerna som hade att göra med de proportionella andelarna av n 3-gruppens fettsyror 2 x á = 2 x á = 2 x á = 3,5 p Uppgift 3. Redogör för experimentets förlopp genom att använda bild 2 som grund till ditt svar (6 p) Modellsvar till uppgift 3. I bilden 2 har experimentets förlopp framförts så, att de potentiella försökspersonerna eller försökspersonernas antal är det centrala. I sållningsskedet undersökte forskningspersonalen totalt 277 bl.a. via annonser och internetsidor rekryterade potentiella försökspersoner. Av dessa var 46 personer olämpliga till forskningen och de exkluderades från försökspersonsgruppen. Orsakerna var medicinska, de undersökta uppfyllde inte forskningens inklusionskriterium, de ville inte ändra på sin kost eller bodde för långt borta från Köpenhamn. Vid detta skede beslöt ytterligare 11 personer, att de inte ville delta i forskningen. Totalt 220 kandidater ansågs vara lämpliga för forskningen, men 26 av dessa bestämde sig för att inte delta i forskningen pga. olika orsaker. De flesta av dem som avbröt vid detta skede gjorde det pga. tidsbrist. Fyra försökspersoner togs bort från försökspersonsgruppen innan forskningens början pga. ny medicinering. Således började endast 190 personer i forskningens inkörningsperiod. Alla undersökta var på ADD-kosten under inkörningsperioden, dvs. de följde en vanlig dansk kost under en vecka. Under inkörningsperioden avbröt ytterligare nio personer forskningsdeltagandet pga. olika orsaker. Den slumpmässiga fördelningen till olika försöksgrupper gjordes i slutet av inkörningsperioden, då totalt 181 försökspersoner var med. Av dessa randomiserades 113 till NND-kosten dvs. till den nya nordiska kosten och 68 till ADD-kosten dvs. den traditionella danska kosten. Försökspersonerna undersöktes noggrannare i början av försöksperioden (vecka 0), samt under vecka 12 och 26. Under de första 12 veckorna avbröt 17 försökspersoner i NND-gruppen pga. olika orsaker och i ADDgruppen avbröt tio försökspersoner. Alltså 96 försökspersoner i NND-gruppen och 58 försökspersoner i ADDgruppen hängde med i forskningen i minst 12 veckor. Under de sista 14 veckorna av försöksperioden avbröt 4 försökspersoner i NND-gruppen och 1 person i ADD-gruppen. Dessutom avlägsnades det en person från vardera gruppen; i NND-gruppen var orsaken graviditet och i ADD-gruppen brytning mot forskningens regler. Totalt 91 försökspersoner slutförde forskningen i NND-gruppen och 56 försökspersoner i ADD-gruppen. (Bild 2 och Subjects and methods s. 36; Shop model s. 37 vän; Statistical analyses s. 37 hög; Results s. 37 hög) Poängsättning uppgift 3 I sållningsskedet undersökte forskningspersonalen totalt 277 bl.a. via annonser och internetsidor rekryterade potentiella försökspersoner. 46 kandidater var olämpliga till forskningen och de exkluderades från försökspersonsgruppen Orsakerna var medicinska, de undersökta uppfyllde inte forskningens inklusionskriterium, de ville inte ändra på sin kost eller bodde för långt borta från Köpenhamn. ( för minst två nämnda orsaker) ytterligare 11 personer beslöt att de inte ville delta i forskningen 220 kandidater ansågs vara lämpliga för forskningen 26 av dessa avbröt/bestämde sig för att inte delta i forskningen pga. olika orsaker fyra försökspersoner togs bort från försökspersonsgruppen innan forskningens början på grund av ny medicinering 190 personer började i forskningens inkörningsperiod alla undersökta var på ADD-kosten under inkörningsperioden dvs. de följde en vanlig dansk kost under en vecka Under inkörningsperioden avbröt ytterligare nio personer forskningsdeltagandet pga. olika orsaker. 181 försökspersoner delades in i försöksgrupper genom randomisering 3

4 av dessa randomiserades 113 till NND-kosten dvs. till den nya nordiska kosten och 68 till ADD-kosten dvs. den traditionella danska kosten försökspersonerna undersöktes noggrannare i början av försöksperioden (vecka 0), samt under vecka 12 och 26 Under de första 12 veckorna avbröt 17 försökspersoner i NND-gruppen pga. olika orsaker och i ADDgruppen avbröt tio försökspersoner. Alltså 96 försökspersoner i NND-gruppen och 58 försökspersoner i ADD-gruppen hängde med i forskningen i minst 12 veckor. Under de sista 14 veckorna av försöksperioden avbröt 4 försökspersoner i NND-gruppen och 1 person i ADD-gruppen. dessutom avlägsnades det en person från vardera gruppen i NND-gruppen var orsaken graviditet och i ADD-gruppen brytning mot forskningens regler Totalt 91 försökspersoner slutförde forskningen i NND-gruppen och 56 försökspersoner i ADD-gruppen. 6 p Uppgift 4 a) Studiens primära utfallsvariabel är förändring i vikten. För den användes två olika angreppssätt i de statistiska analyserna. Vilka är dessa angreppssätt och vad är den avgörande skillnaden mellan dem? (3 p) Modellsvar till uppgift 4 a) Resultaten gällande viktförändringen analyserades både för dem som genomförde studien samt enligt behandlingens avsikt (ITT-analys). I analysen för dem som slutförde studien beaktades provresultaten endast för de försökspersoner, som följde med ända till studiens slut, dvs. de försökspersoner som man hade uppgifter på från studiens början vecka 0, då försökspersonerna randomiserades till de olika försöksgrupperna, och uppgifter från studiens slut (vecka 26). I analyserna för dem som slutförde studien fanns det uppgifter om 91 försökspersoner från NND-gruppen och 56 försökspersoner från ADD-gruppen. I analysen enligt behandlingens avsikt inkluderades alla försökspersoner som var randomiserade till de olika försöksgrupperna (dvs. de som hade provresultat från vecka 0), även om de av någon orsak skulle ha avbrutit i studien eller om man varit tvungen att avlägsna dem från studien. Till ITT-analysen inkluderades 113 från NNDgruppen och 68 från ADD-gruppen. För dem som blev bort från studien antog man i ITT-analysen att deras viktförändting skulle ha följt samma förlopp som för dem som slutförde forskningen och den information som saknades kompletterades med hjälp av en kalkylmodell. Alltså den avgörande skillnaden mellan de två angreppssätten var om man i de statistiska analyserna beaktade resultaten för alla försökspersoner som randomiserats till försöksgrupperna (n=181) eller endast för dem som slutförde den 26 veckor långa försöksperioden (n=147). (Statistical analyses s. 37 hög.; bild 2; Results s. 39; bild 4) Poängsättning uppgift 4 a) Resultaten gällande viktförändringen analyserades både för dem som genomförde studien samt enligt behandlingens avsikt (ITT-analys). I analysen för dem som slutförde studien beaktades provresultaten endast för de försökspersoner, som följde med ända till studiens slut, dvs. de försökspersoner som man hade uppgifter på från studiens början vecka 0, då försökspersonerna randomiserades till de olika försöksgrupperna, och uppgifter från studiens slut (vecka 26). I analysen enligt behandlingens avsikt inkluderades alla försökspersoner som var randomiserade till de olika försöksgrupperna även om de av någon orsak skulle ha avbrutit i studien eller om man varit tvungen att avlägsna dem från studien. För dem som blev bort från studien antog man i ITT-analysen att deras viktförändring skulle ha följt samma förlopp som för dem som slutförde forskningen och den information som saknades kompletterades med hjälp av en kalkylmodell. Alltså den avgörande skillnaden mellan de två angreppssätten var om man i de statistiska analyserna beaktade resultaten för alla försökspersoner som randomiserats till försöksgrupperna eller endast för dem som slutförde försöksperioden. 0,75 p 0,75 p 3 p 4

5 Uppgift 4 b) I studien märkte man att både det systoliska och diastoliska blodtrycket sjönk i NNDgruppen jämfört med ADD-gruppen. Vilka faktorer kan förklara blodtryckssänkningen? (3 p) Modellsvar till uppgift 4 b) Största delen av blodtryckssänkningen som märktes i NND-gruppen kan sannolikt förklaras med avmagring. Försökspersonerna i NND-gruppen hade större avmagring än de i ADD-gruppen. När resultaten justerades också med viktminskning, hade NND-kosten fortfarande inverkan på blodtrycket. Det är sannolikt att denna effekt har att göra med kombinationen av olika maträtter och kan inte förklaras endast med ett enskilt livsmedel eller näringsämne. Man har sett från tidigare forskningar att ökad användning av frukt, grönsaker och nötter samt ökat intag av kostfiber har lett till blodtryckssänkning. Eftersom i denna forskning hade försökspersonerna i NND-gruppen större användning av frukt, grönsaker och nötter samt högre fiberintag än de i ADD-gruppen, är det sannolikt att de ovannämnda näringsfaktorerna förklarar blodtrycksresultatet. Enligt tidigare forskningar sänks blodtrycket även av minskat natriumintag. Det fanns ingen skillnad i natriumexkretionen mellan de olika grupperna, även om det i de rapporterade intagsmängderna nämns att det skulle ha funnits. Minskat natriumintag framförs i artikeln som en faktor som förutom de övriga kostförändringarna kunde förklara skillnaderna mellan grupperna. (Discussion s. 42 vän+hög; bild 3) Poängsättning uppgift 4 b) Största delen av blodtryckssänkningen som märktes i NND-gruppen kan sannolikt förklaras med avmagring. Försökspersonerna i NND-gruppen hade större avmagring än de i ADD-gruppen. När resultaten justerades också med viktminskning, hade NND-kosten fortfarande inverkan på blodtrycket. Det är sannolikt att denna effekt har att göra med kombinationen av olika maträtter och kan inte förklaras endast med ett enskilt livsmedel eller näringsämne Man har sett från tidigare forskningar att ökad användning av frukt, grönsaker och nötter samt ökat intag av kostfiber har lett till blodtryckssänkning. Eftersom i denna forskning hade försökspersonerna i NND-gruppen större användning av frukt, grönsaker och nötter samt högre fiberintag än de i ADD-gruppen, är det sannolikt att de ovannämnda näringsfaktorerna förklarar blodtryckssänkningen. Enligt tidigare forskningar sänks blodtrycket även av minskat natriumintag. Det fanns ingen skillnad i natriumexkretionen mellan de olika grupperna, även om det i de rapporterade intagsmängderna nämns att det skulle ha funnits. ELLER Minskat natriumintag framförs i artikeln som en faktor som förutom de övriga kostförändringarna kunde förklara skillnaderna mellan grupperna. För natriumets del har olika svar godkänts, eftersom texten inte har varit helt tydlig gällande detta. 3 p Uppgift 5 Information om de finländska vuxnas genomsnittliga kost visas i tabell A, som baserar sig på Finkost studien. Tabell A. Det genomsnittliga energiintaget hos finska män och kvinnor mellan år och den genomsnittliga förbrukningen av vissa livsmedel. Näringsfaktor Män Kvinnor Energi (MJ/d) 9,4 7,3 Grönsaker, vegetariska rätter (g/d) Frukt (g/d) Bär (g/d) Potatis, potatisrätter (g/d) Pasta och ris (g/d) Fullkornsprodukter Råg- och blandbröd (g/d) Gröt (g/d) Fiskrätter (g/d) Kötträtter (g/d) Mjölkprodukter (g/d) Källa: Finkost studien Uppgift 5 b) Använd informationen i tabell A för att beräkna de sk. energijusterade konsumtionsmängderna för livsmedlen (g/10 MJ). Skriv svaren i den bifogade tabellen. (2 p) Modellsvar till uppgift 5 a) Livsmedel Män Kvinnor eller Män Kvinnor Grönsaker, vegetariska rätter (g/d) ,5 238,4 5

6 Frukt (g/d) ,4 194,5 Bär (g/d) ,6 21,9 Potatis, potatisrätter (g/d) ,8 60,3 Pasta och ris (g/d) ,7 41,1 Råg- och blandbröd (g/d) ,9 113,7 Gröt (g/d) ,3 87,7 Fiskrätter (g/d) ,2 54,8 Kötträtter (g/d) ,5 223,3 Mjölkprodukter (g/d) ,2 554,8 Divideras; livsmedlets genomsnittliga konsumtionsmängd (g/d) med det genomsnittliga energiintaget (MJ/d), då man får livsmedlets konsumtion g/mj. Detta multipliceras med 10, då man får konsumtionsmängden i g/10 MJ. Poängsättning uppgift 5 a) Alla siffror rätt antingen utan decimaler eller med en decimals noggrannhet Enstaka (tryck)fel; inkonsekvent användning av decimaler 0,1 p (högst ) 2 p Uppgift 5 b) Vilka förändringar borde man göra i finländarnas kost, så att NND-kosten kunde förverkligas på befolkningsnivå i Finland? (4 p) Modellsvar till uppgift 5 b) Genom att jämföra de i svaret 5a beräknade mängderna för vuxnas energijusterade livsmedelskonsumtion till de i bilagans tabell 1 framförda målsättningar för NND-kosten, kan man dra följande slutsatser: Intag av grönsaker är nu 159 g/10 MJ hos finska män och 238 g/10 MJ hor kvinnorna, så detta borde öka 1,7- faldigt hos kvinnorna och 2,5-faldigt hos männen från det nuvarande, för att NND-kosten målsättning (400 g/10 MJ) skulle uppfyllas. Också konsumtionen av frukter (nu hos män 106 och hos kvinnor 195 g/10 MJ) borde väsentligt ökas (hos män tredubblas, hos kvinnor ökas med 50 %) för att nå NND-målsättningen 300 g/10 MJ. Intaget av bär (nu i Finland hos män 11 och hos kvinnor 22 g/10 MJ) borde över tredubblas hos kvinnor och nästan sjudubblas hos män från det rådande för att NND-kostens målsättning 75 g/10 MJ kan nås. I NND-kosten är målsättningen för konsumtionen av potatis 150g/10 MJ. För att förverkliga detta borde finländarna klart öka potatiskonsumtionen från det nuvarande (för män 80 och för kvinnor 60 g/10 MJ) dvs. för männen nästan 1,9- och för kvinnorna 2,5-gånger från det nuvarande. Detta kunde eventuellt ske genom att ersätta pasta och ris (nu i Finland 45 hos männen och 41 g/10 MJ hos kvinnorna) med potatis. De finska männen förbrukar kötträtter 274 g/10 MJ och kvinnorna 223 g/10 MJ. Detta är avsevärt mera än i NND-målsättningen 100 g/10 MJ. Alltså borde finländarna minska på köttintaget med mera än hälften av det nuvarande. Målsättningen i NND-kosten är att fisk och skaldjur samt musslor skulle konsumeras 43 g/10 MJ. Fiskkonsumtionen bland den fiska befolkningen är på samma nivå som i NND-kosten (hos männen 53 g/10 MJ och hos kvinnor 55 g/10 MJ), så den behöver man inte ändra på. Konsumtionen av fullkornsprodukter (råg- och blandbröd samt gröt) hos finländarna är totalt 187 g/10 MJ hos männen och 202 g/10 MJ hos kvinnorna. I NNDkosten är bruksmängden för fullkornsprodukterna 75 g/10 MJ, så finländarna överskrider klart denna målsättning. Alltså behöver åtminstone inte intaget av fullkornsprodukter ökas. NND-kostens målsättning är att över 95 % av maten skulle vara producerat i de nordiska länderna och att över 50 % skulle vara ekologiskt producerat. Ur bilagan framgår inte andelarna av dessa i finländarnas kost, men dessa synpunkter borde beaktas i förändringen (dvs. grönsaker, frukt, bär potatis nordiska och för det mesta ekologiska). Materialet möjliggör inte jämförandet av olika grönsaksgrupper (kål, rotsaker, baljväxter), kryddörter, vilda grönsaker och svampar, nötter, vilt kött eller konsumtionen av sjögräs, så för dessa aspekter kan man inte uppskatta förändringarna som skulle krävas för genomförandet NND-kosten. (suppl. tabell 1 och tabellen, vart man själv beräknat konsumtionen g/10 MJ) Poängsättning uppgift 5 b) Intag av grönsaker är nu 159 g/10 MJ hos finska män och 238 g/10 MJ hor kvinnorna detta borde öka 1,7-faldigt hos kvinnorna och 2,5-faldigt hos männen från det nuvarande, för att NND-kosten målsättning (400 g/10 MJ) skulle uppfyllas Också konsumtionen av frukter (nu hos män 106 och hos kvinnor 195 g/10 MJ) borde väsentligt ökas (hos män tredubblas, hos kvinnor ökas med 50 %) för att nå NND-målsättningen 300 g/10 MJ. 6

7 Intaget av bär (nu i Finland hos män 11 och hos kvinnor 22 g/10 MJ) borde över tredubblas hos kvinnor och nästan sjudubblas hos män från det rådande för att NND-kostens målsättning 75 g/10 MJ kan nås. I NND-kosten är målsättningen för konsumtionen av potatis 150g/10 MJ. För att förverkliga detta borde finländarna klart öka potatiskonsumtionen från det nuvarande (för män 80 och för kvinnor 60 g/10 MJ) dvs. för männen nästan 1,9- och för kvinnorna 2,5-gånger från det nuvarande. Detta kunde eventuellt ske genom att ersätta pasta och ris (nu i Finland 45 hos männen och 41 g/10 MJ hos kvinnorna) med potatis. De finska männen förbrukar kötträtter 274 g/10 MJ och kvinnorna 223 g/10 MJ. Detta är avsevärt mera än i NND-målsättningen 100 g/10 MJ. Alltså borde finländarna minska på köttintaget med mera än hälften av det nuvarande. Målsättningen i NND-kosten är att fisk och skaldjur samt musslor skulle konsumeras 43 g/10 MJ. Fiskkonsumtionen bland den fiska befolkningen är på samma nivå som i NND-kosten (hos männen 53 g/10 MJ och hos kvinnor 55 g/10 MJ), så den behöver man inte ändra på. Konsumtionen av fullkornsprodukter (råg- och blandbröd samt gröt) hos finländarna är totalt 187 g/10 MJ hos männen och 202 g/10 MJ hos kvinnorna. I NND-kosten är bruksmängden för fullkornsprodukterna 75 g/10 MJ, så finländarna överskrider klart denna målsättning. Alltså behöver åtminstone inte intaget av fullkornsprodukter ökas. Det framgår att man jämfört tabellen som baserar sig på Finkost-studien med tabellen i artikelns bilaga (alltså att man har använt urvalsprovets material som grund till svaret). Antydan om ekologiskhet och nordiskhet 0,30 Materialet möjliggör inte jämförandet av olika grönsaksgrupper (kål, rotsaker, baljväxter), kryddörter, vilda 0,30 grönsaker och svampar, nötter, vilt kött eller konsumtionen av sjögräs, så för dessa aspekter kan man inte uppskatta förändringarna som skulle krävas för genomförandet NND-kosten. 0,5 4 0,15 p 7