Kvävegödslingen planeras

Transkript

1 1/12 Gödslingen tillför livsviktiga näringsämnen Enligt statistikuppgifter från Markkarteringstjänst visar % de analyserade näringsämnena i markprover från åkrarna rött. Gödsling behövs både för att växterna ska växa och för att fodret ska få ett balanserat mineralinnehåll. Foto: Jaakko Martikainen Kvävegödslingen planeras enligt odlingsväxt och sort samt eftersträvad skördemängd och fosfor- och kaliumgödslingen enligt markkarteringsresultaten. De andra analysresultaten i markkarteringen får ofta onödigt liten uppmärksamhet. Ur växternas och husdjurens synvinkel är ändå spårämnena lika viktiga för en bra tillväxt. Röda stämplar visar på ett ökat gödslingsbehov. Det går att påverka boskapens hälsa och kvaliteten på de producerade produkterna genom att se till att halterna av mineral- och spårämnen i foderväxter, ensilage och spannmål som producerats på gården är på rätt nivå. Ett friskt och välmående djur producerar bäst. Ur gödslingssynpunkt viktiga mineralämnen för djuren är: kalcium, fosfor, kalium, magnesium, svavel och natrium och av spårämnena selen, zink, koppar och mangan. Brister leder till sämre tillväxt, fruktbarhet och avkastning. Kalcium och magnesium viktiga i vallfoder Av kalciumtalen visar hälften rött och av magnesiumtalen 25 %. De här näringsämnena är särskilt viktiga på husdjursgårdar när det gäller vallfoder och mjölkproduktion. Beteskramp hos mjölkkor beror på magnesiumbrist. Också för grönsaksodlare är det särskilt viktigt att komplettera bägge näringsämnena med tanke på skördekvaliteten. Kalcium tillförs i första hand genom kalkning, liksom tillförseln av magnesium då man använder magnesiumhaltig kalk. Vid odling av specialgrödor, på grova mineraljordar eller vid vallodling räcker det ändå inte alltid med enbart kalk, och därför behövs separat gödsling. organiskt selen från växterna Selen är ett spårämne som inte ingår i markkarteringsanalysen av åkerjord. Finlands odlingsmark innehåller små mängder lösligt selen: bara cirka 4 % av det sammanlagda seleninnehållet i jordmånen är i en form som växterna kan tillgodogöra sig. Växterna tar från marken upp det natriumselenat som lagts till i gödselmedlen och omvandlar det till organiskt selen som är tryggare och effektivare för djur och människor än oorganiskt selen. För att trygga en tillräcklig selentillförsel åt djuren är det viktigt att se till att man använder selenhaltiga gödselmedel vid odling av foderväxter. Behovet av mangangödsling har ökat. var observant med svavel och mangan Av alla svavelanalyser visar 30 % rött. Vid odling av vete och oljeväxter lönar det sig därför att överväga tillskottsgödsling med svavel. Med skörden förs det bort kg svavel/ha och under regniga höstar sköljs dessutom svavel bort från åkrarna utom räckhåll för växterna. Lerjordar har de minsta svavelhalterna. Svavelmängderna i YaraMilagödselmedlen räcker till för skördens behov då markens bördighet är i skick. Under växtperioden går det vid behov bra att sprida svavel på samma gång som tillskottskvävegödslingen. Behovet av mangangödsling har ökat, eftersom 54 % av åkerjorden har lågt mangantal enligt markkarteringen. En allvarlig brist syns som fläckar på växternas blad, men skörden minskar redan före det när bristen är latent. En snabb höjning av phtalet leder till att spårämnen binds i svårlöslig form, framför allt mangan. Man ska ändå alltid se till att åkrarna är kalkade, eftersom surhet är till större skada för växterna än manganbrist. Brist på spårämnen börjar framträda först när ph-talet närmar sig sju. Manganbrist är enkel att avhjälpa antingen med ett manganhaltigt gödselmedel på våren eller senare i form av bladgödsling, till exempel med YaraVita Mantrac Pro. bor till oljeväxterna Av de utförda boranalyserna visar 55 % rött. För att den här allmänt förekommande borbristen inte ska försämra tillväxten innehåller alla YaraMila-gödselmedel bor. Till oljeväxterna lönar det sig att överväga separat borgödsling. Bor har stor inverkan på oljeväxternas blomning och fröbildning. Tillskottsgödslingen kan utföras med YaraVita Bortrac 150 strax före blomningen. Det finns knappt om zink i åkermarken: av jordproverna är 45 % i klassen tillfredsställande och dessutom visar 40 % av proverna rött. Zink är ett viktigt spårämne för husdjuren. För att säkerställa god foderkvalitet har zink tillsatts i de YaraMila-gödselmedel som är avsedda för vallar. Kopparbrist är vanligast på grova mineraljordar. Koppar visar rött i 29 % av alla jordprover. Koppar- eller zinkgödslingen kan skötas för 2 3 år framåt genom att använda Koppar- eller Zinknäring eller genom att årligen spruta 1 2 l/ha YaraVita Gramitrel tillsammans med växtskyddsmedel. Stallgödsel ger ofta tillräckligt med koppar och zink för odlingsväxtens behov, men däremot knappt med mangan, svavel och bor. beaktande av markens innehåll av lösligt kväve Klorofyllmätningar visar växtbeståndets faktiska kvävestatus. MTT räknade ut klimatavtrycket från Helkalas kornodling Cirka 60 % av klimatutsläppen kom från odlingsjorden. bor och kalcium till trädgårdsgrödorna Alternativ för gödsling under växtperioden. YARA SUOMI OY är ett dotterbolag till Yara International ASA, som tillverkar och säljer gödselmedel för jordbruk, trädgårdsodling och skogsbruk, miljöskyddsprodukter och kemikalier för industribruk. REDAKTION chefredaktör Seija Luomanperä, redaktionsråd Jari Pentinmäki, Mikael Brännback, Anne Kerminen, Juha Liespuu och Anu Artjoki, Yara Suomi Oy, layout Anna Kujala / Tipos Ab, översättningar Kerstin Lindroos-Falck. KONTAKT Yara Suomi Oy, PB Helsingfors, e-post: leipa.leveammaksi@yara.com, telefon: Yara Suomi Växtpressen 1/2012 1

2 Större skörd och bättre lönsamhet Enligt de resultat om växtproduktionen som ProAgria Centralernas Förbund har gett ut fick gårdarna med de största hektarskördarna också de bästa ekonomiska resultaten under den senaste växtperioden. Skördeintäkternas andel av de totala intäkterna var i fjol större än året innan tack vare det högre spannmålspriset. Med de största skördarna blev kostnaderna per producerat ton spannmål skäliga eftersom de fasta kostnaderna, såsom maskinkostnaderna, fördelades på en större skördemängd. De rörliga kostnadernas andel av de totala kostnaderna utgjorde cirka en tredjedel, medan två tredjedelar var fasta kostnader, kostnader för åkern och arbetskostnader. I rådgivningsorganisationens enkät tog man också reda på vad som borde utvecklas på växtodlingsgårdarna. Som det viktigaste utvecklingsobjektet för den närmaste framtiden nämnde jordbrukarna effektivare produktion och förbättrad lönsamhet för att utvidga verksamheten på gården och höja omsättningen. Målet är att höja skördenivån. Förbättrad markstruktur och optimerad användning av produktionsinsatserna ansågs också vara viktiga utvecklingsobjekt. Intresse finns bland annat för att dela upp kvävegivan för de mest kvävekrävande grödorna. Till exempel genom tillskottsgödsling av vete kan man få större skörd och mer protein. Ett grundläggande krav för goda skördar är en balanserad gödsling som tillgodoser odlingsväxtens behov. Det kravet bör man inte pruta på. Tillräcklig gödsling i samband med sådd ger goda förutsättningar för tillväxten. Behovsanpassad bekämpning av ogräs, växtsjukdomar och skadedjur samt eventuell tillskottsgödsling är nödvändiga åtgärder för att säkerställa en så bra tillväxt och skörd som möjligt. Nu finns det nya verktyg för att fastställa behovet av tillskottsgödsling under växtperioden. För bestämning av kvävebehovet passar den manuella klorofyllmätaren Yara N-Tester eller traktormonterade Yara N-Sensor. Med Yara Megalab växtanalysen får du reda på om det behöver tillskottsgödslas med kväve eller andra näringsämnen. Information om dessa får du i den här tidningen. I tidningen presenterar vi också nya fakta om klimatavtryck från odling. Klimatavtrycket från kornodlingen på gården Helkala hör till de bästa resultaten. En bra odlingsplan och behovsanpassad gödsling samt växtskydd har gett en bra och stor skörd och så små klimatutsläpp som möjligt per producerat kilogram korn. Med önskan om en framgångsrik växtperiod, Seija Luomanperä chefredaktör Växtnäring på miljöns och matproduktionens villkor Miljöfrågorna blir år för år allt synligare överallt. Inom jordbruket och i synnerhet vid användningen av gödselmedel är det här särskilt bekant. Mineralgödseln har en avgörande ställning då det gäller att tillgodose det växande livsmedelsbehovet i världen. Även om näringsämnen av olika slag återanvänds allt mer, och även om användningen av stallgödsel i vilket fall som helst blir effektivare, är det omöjligt att svara på den utmaning som den globala matproduktionen ställer om man inte ökar användningen av mineralgödsel. I fortsättningen måste allt detta ändå ske allt mer på miljöns villkor. Yara utvecklar gödseltillverkningen så att miljön beaktas allt mer redan vid produktionen av gödselmedel. Inom produktionen använder vi den nyaste katalytiska reningstekniken för att minimera utsläppen av växthusgaser. I år har vi till exempel ytterligare lyckats minska gödselmedlens klimatavtryck trots att den positiva utvecklingen redan tidigare har varit avsevärd. Produkternas miljöpåverkan måste vara så liten som möjligt, inte bara när det gäller tillverkning utan också användning. Kring dessa frågor bedriver Yara intensivt samarbete med jordbruket och jordbrukarna det är ju vår gemensamma utmaning. Exempel på resultaten är nya odlingstekniker för preciserad gödsling och gipsprodukter som binder fosfor. För jordbrukarna har vi tagit fram produkter för balanserad gödsling och odlingsprogram med fokus på den bästa skörden. Det är också viktigt att observera att en balanserad växtnäringsprodukt som ger den bästa skörden oftast också är den mest kostnadseffektiva, när kostnaderna beräknas per producerad enhet. Och det bästa är att balanserad gödsling som ger en bra skörd också är det skonsammaste för miljön. Framtidens gårdar söker lösningar vars kostnadseffektivitet mäts per producerad enhet och inte enligt priset på produktionsinsatsen. Likaså söker gårdarna de lösningar och samarbetspartners med vilka miljöfrågorna beaktas allra bäst. De här principerna är viktiga också för Yara och därför vill vi erbjuda jordbrukarna de bästa produkterna som finns att få i branschen. En ny tjänst: Yara Megalab växtanalys Yara Megalab växtanalys är en ny metod för att bestämma växternas behov av tillskottsgödsling. Med dess hjälp kan man vid sidan av kväve bestämma behovet av andra huvudnäringsämnen och spårämnen för att tillskottsgödsla spannmål, oljeväxter samt de flesta trädgårdsväxter. Växtproverna med följebrev skickas till Markkarteringstjänst för analys. Inom en vecka får jordbrukaren exakt information om växtens näringstillstånd samt om vilka produkter som enklast avhjälper en eventuell brist på näringsämnen. Yara Megalab växtanalyspaket får du i början av växtperioden från lantbruksaffärerna samt av uppdragsgivarna för kontraktsodling. I paketet ingår provtagningsanvisningar, ett följebrev, provpåsar och ett returkuvert. Till växtprovet samlas in cirka två nävar brodd eller blad. För att provet ska vara representativt bör bladen tas slumpmässigt från olika delar av skiftet. Från ett ställe med dålig växt tas ett separat prov. Också en lindrig brist på ett näringsämne kan avsevärt påverka skördens mängd och kvalitet. Manganbrist i havre kan orsaka skördeförluster på till och med över kg per hektar. Med hjälp av växtanalys går det att få mycket bra avkastning på tillskottsgödslingen. Tillskottsgödsling av oljeväxter med kväve och svavel under växtperioden förbättrar skörden, och det är ofta nödvändigt att tillskottsgödsla frilandsgrönsaker för att skörden ska bli så bra som möjligt. Tero Hemmilä, VD Yara Suomi Oy manganbrist orsakar bruna döda ränder längs med kornets bladnerver. i havre orsakar manganbrist ljusa ränder. med Yara megalab växtanalys får du exakt information om växtens näringstillstånd samt anvisningar om hur en eventuell brist kan avhjälpas: ett friskt växtbestånd producerar den bästa skörden. Lösligt kväve i jordmånen gav högre proteinhalt i fältförsök på Yaras forskningsstation i Kotkaniemi fick man senaste växtperiod stora skördar och höga proteinhalter med t.o.m. små kvävegödselgivor. Raimo Kauppila raimo.kauppila@yara.com ledande agronom vid Den gynnsamma väderleken bidrog till att frigöra kväve som var bundet i jordmånens organiska material och till att det lösliga kvävet hölls kvar i åkern. På så sätt hade växtbestånden tillgång till exceptionellt mycket kväve i marken ända från våren. I vår kommer mängden lösligt kväve i marken sannolikt att vara liten eftersom det regnade mycket i höstas. Till exempel föll det över 140 mm regn i Vichtis ännu i december. stora mängder lösligt Kväve frigjordes från marken I fjol våras hade grödorna tillgång till exceptionellt mycket naturligt kväve i Kotkaniemis åkrar. Kvävet fanns kvar från Klorofyllmätningarna anger den faktiska kvävesituationen i växtbeståndet. föregående växtperiod. Då var sensommaren varm och därför var förhållandena gynnsamma för markens mikroorganismer att bryta ner organiskt material och det frigjordes mer naturligt kväve än vanligt från marken. Oktober och november var å sin sida regnfattiga vilket innebar Gödselkvävets inverkan på klorofyllet Mätresultat för klorofyll Kotkaniemi obetydlig kväveutlakning från åkrarna. Genom att jämföra resultaten från gödslingsförsök på samma skifte får man en bra bild av växtbeståndens kväveupptag åren 2010 och Gödslingsförsöken i vårvete (Marble) utfördes på ett skifte vars jordart är sandblandad lera, ph-talet 6,4 och markens bördighet minst tillfredsställande. Bägge åren ingick ett ogödslat försöksled och ett flertal kvävegödslingsnivåer i fältförsöken. Man utförde klorofyllmätningar i växtbestånden i början av stråskjutningen, i tillväxtstadium 31. En manuell klorofyllmätare (Yara N-Tester) är ett bra verktyg för att jämföra växtbeståndens kväveupptag. Ju större mätresultat desto högre är växtbeståndets kvävehalt. I fjol somras var mätresultatet för ett ogödslat växtbestånd nästan 30 procent större än året innan. Det här innebär att växtbestånden tog upp betydligt mer kväve från marken än ett år tidigare. Också kärnskördarna av vårvete och skördarnas proteinhalter indicerar samma sak. I fjol somras var skörden från det ogödslade försöksledet kg/ha och proteinhalten 13,5 %, då motsvarande siffror året innan var kg och 10,8 %. Därmed innehöll det ogödslade mogna vetebeståndet cirka 30 kg mer kväve än året innan. Gödselkväve kg/ha Gödselkvävets inverkan på klorofyllet vid stråskjutningens början åren 2010 och Klorofyllhalten stiger i takt med att växtens kvävehalt ökar. Mineralisering av kväve I markens organiska material ingår allt dött material i och på marken som har sitt ursprung i växt- eller djurriket. Mineraljordarnas bearbetningsskikt kan per hektar innehålla över kg kväve som är bundet i organiskt material, men i en form som växterna inte kan tillgodogöra sig. Mikroberna bryter ned organiska föreningar till kol- och energikällor åt sig. Som resultat av mikrobverksamheten mineraliseras organiskt kväve till ammoniak eller ammoniumkväve. Under gynnsamma omständigheter omvandlar bakterierna snabbt ammoniumkväve till nitratkväve. Växten tar upp kväve i antingen ammonium-(nh 4+ ) eller nitrat(no 3- ) form. Dessa kväveformer benämns också mineralkväve eller lösligt kväve. Vid odling av spannmål innehåller Klorofyllmätningar med Yara n-tester visar snabbt den faktiska kvävesituationen i växtbeståndet. då kan man bättre precisera gödslingen med tillskottskväve så att den motsvarar växtperiodens förhållanden och skördeförväntningarna. mineraljord vanligtvis cirka 20 kg lösligt kväve/ha på våren, vilket har beaktats i alla gödslingsrekommendationer. Nedbrytningshastigheten påverkas av temperaturen, fuktigheten, tillgången på näringsämnen, surheten och syretillförseln. Hög temperatur påskyndar nedbrytningen om det finns tillräckligt fukt och syre. Långsam nedbrytning sker redan då temperaturen är på plussidan. Markbearbetning gör att mikroberna arbetar effektivare. I sur jord, vid syrebrist eller i alltför kall eller torr jord ökar halten av ammoniumkväve i marken. Om marken är tillpackad och våt omvandlas kvävet i gasform och avdunstar som växthusgas. Nitratkväve å sin sida binds dåligt i marken, och rikliga regn ökar därmed risken för utlakning av kväve. beaktande av markens naturliga Kväveinnehåll Det är till fördel för såväl jordbrukaren som miljön att fästa större avseende än förut på variationerna i markens naturliga kväveinnehåll. Med gödsling som är preciserad enligt skördemängden används näringsämnena effektivt och koncentreras inte i marken eller sköljs ut i vattendragen. Med markanalyser är det ändå svårt att bedöma behovet av kvävegödsling, eftersom halterna av ammonium- och nitratkväve förändras avsevärt under vårens och växtperiodens gång, till följd av mineralisering, denitrifikation och utlakning av kväve. Yara erbjuder bra lösningar för balanserad gödsling i rätt tid. Klorofyllmätningar med Yara N-Tester visar snabbt den faktiska kvävesituationen i växtbeståndet. Då kan man bättre precisera gödslingen med tillskottskväve så att den motsvarar växtperiodens förhållanden och skördeförväntningarna. Ännu bättre slutresultat får man med traktormonterade Yara N-Sensor som förutom växtbeståndets kvävehalt också mäter växtbeståndets frodighet, dvs. mängden biomassa. Tekniken gör det möjligt att också punktgödsla med tillskottskväve under en och samma körning. Försöksresultaten visar att det lönar sig att använda ett svavelhaltigt kvävegödselmedel som exempelvis Finlandssalpeter Se+ för tillskottsgödsling under växtperioden. Balanserad gödsling säkerställer att kvävet utnyttjas så bra som möjligt för att förbättra skördens mängd och kvalitet. 2 Yara Suomi Växtpressen 1/2012 Yara Suomi Växtpressen 1/2012 3

3 Helkalas korn ger litet klimatavtryck MTT räknade för första gången ut hur stort klimatavtryck kornodlingen på en enskild gård ger upphov till nämligen gården Helkala i Elimäki. De tidigare resultaten har varit medelvärden av stora material. Tack vare den stora skördemängden var klimatutsläppen per ton korn från Helkala bland de bästa i jämförelsematerialet. Text: Seija Luomanperä Bild: Suvi-Tuuli Kankaanpää Kimmo och Teemu Helkala odlar spannmål på gårdens 250 hektar: korn, vete, råg, havre samt oljeväxter och bondböna. Till gården hör också 200 hektar skog. Teemu har nyss utexaminerats som YH-agrolog och hjälper till med arbetena på gården när han inte jobbar som lantbruksförsäljare på Agrimarket. Grundprincipen inom odlingen är att vi gör allt vi kan för att få bra skörd. Hos oss innebär miljövänlighet mönstergill odling som ger en bra skörd och också ett bra ekonomiskt resultat, lyder Teemu Helkalas summering av odlingsprinciperna. Små klimatutsläpp från gödselmedel är av betydelse, men det viktigaste är ändå att gödselmedlen sprids jämnt och är av bra kvalitet. MTT:s forskare Heli Yrjänäinen och Taija Sinko räknade ut klimatavtrycket från Helkalas odling av Barke-korn, dvs. mängden växthusgaser som värmer upp klimatet. För uträkningen lämnade Teemu uppgifter om användningen av utsäde, gödsling, kalkning och växtskydd, jordbearbetning samt om skördens mängd och kvalitet. I uträkningen omvandlades de olika gaserna såsom kväveoxid och metan till koldioxidekvivalenter som kan mätas med samma mått. Det goda klimatavtrycksresultatet visar att riktningen är den rätta. Största delen av belastningen, cirka 60 %, kom ut i luften från odlingsjorden. På basis av uträkningen kan vi fundera på vilka ytterligare förbättringar vi kan göra. Även om resultatet är bra måste man vara observant. Särskilt viktigt är det att vara bland de allra första som tar i bruk nya odlingstekniker och spannmålssorter. Också maskininvesteringarna är viktiga. Till nästa funderar vi på att skaffa en större växtskyddsspruta till gården. Klimatavtrycket minskar ytterligare med färre körningar per hektar och med en större tank kan vi bespruta fler hektar med en gång, berättar Teemu. högklassigt maltkorn I Elimäki består de plana markerna av gammal sjöbotten som är bördig av naturen. Bördighetstalen visar grönt för huvudnäringsämnena. För spårämnenas del krävs tillskottsgödsling med mangan. Kombisådden av korn utfördes enligt markkarteringen med YaraMila Åker NP -gödselmedel. Kvävegivan var 110 kg per hektar. För att motverka manganbrist användes YaraVita Mantrac Pro -bladgödsel. I växtskyddsåtgärderna ingick bekämpning av ogräs och sjukdomar samt användning av stråstärkare. Man besprutade också mot flyghavre. Kornet växte bra i fjol somras, rentav så bra att det lade sig efter en åskstorm och den bästa skörden blev obärgad. Tack vare besprutningar mot växtsjukdomar var kornstorleken ändå bra: hektolitervikten var 67 kg och uppfyllde kraven för maltkorn. pappa Kimmo och sonen teemu sköter helkala gårds 250 hektar på tu man hand. efter generationsväxlingen blir teemu gårdens nionde husbonde i ordningen. Medelskörden blev kg per hektar. Utan liggsäd hade vi kunnat tröska mer än fem ton per hektar. De bästa kornskördarna på gården har varit kg och veteskördarna kg per hektar, berättar Teemu Helkala. odlingsjorden ger de största utsläppen Kornodlingens klimatutsläpp motsvarade sammanlagt cirka kg koldioxidekvivalenter per hektar. Räknat per ton spannmål uppkom cirka 660 kg koldioxidekvivalenter. Jämförelsematerialets resultat var som högst över kg per hektar och 890 kg per ton spannmål. Siffrorna för Helkalas gård förklaras med den stora skördemängden och med att odlingsmarkens utsläpp av kvävehaltiga gaser var mindre än jämförelsematerialets eftersom jordarten var mjällera. I jämförelsematerialet ingick också torvjordar vars utsläpp av kväve till luften är betydligt större än mineraljordarnas. Största delen av klimatbelastningen från Helkalas kornodling, cirka 60 %, kom från odlingsjorden. Gödseltillverkningens andel var 13 %, kalkningens 10 %, utsädets 6 %, åkerarbetenas 5 %, torkningens 5 % och transporternas mindre än 1 %. Hos oss innebär miljövänlighet mönstergill odling som ger en bra skörd, och också ett bra ekonomiskt resultat. Till odlingsmarkens utsläpp räknas de kvävegaser som frigörs från markens organogena material och de gaser som släpps ut till luften från gödselmedel. Som en följd av odlingsverksamheten släpper marken alltid ut gaser till luften, eftersom markens mikrober använder sig av kväveföreningar oavsett om dessa har sitt ursprung i växtrester, gödselmedel eller stallgödsel. För att utsläppen ska vara så små som möjligt per producerat kilogram mat spelar skördemängden är särskilt viktig roll. Ju större skördemängd odlingsutsläppen per hektar fördelas på, desto mindre klimatbelastning ger ett kilogram producerad mat upphov till. valet av gödselmedel har betydelse Vid tillverkningen av gödselmedel frigörs kväve till luften i form av kväveoxidul. På Helkalas gård används Yaras gödselmedel som är tillverkade i Finland och vars klimatutsläpp har reducerats avsevärt tack vare de katalyter som installerades i salpetersyrafabrikerna år Små klimatutsläpp från gödselmedel är av betydelse, men det viktigaste är ändå att gödselmedlen sprids jämnt och är av bra kvalitet. Gödselmedlens kvalitetsgaranti är avgörande. När du öppnar säcken under såningstiden måste gödselmedlet fungera, säger Teemu Helkala. Inga förseningar är tillåtna när du har en stor åkerareal som ska sås i rätt tid. Uträkningen av klimatavtrycket tycker Teemu är en bra sak, även om det säkert tar länge innan detta blir allmänt. Jordbrukarna kan uppmuntras till att producera skördarna med så små klimatutsläpp som möjligt, men man måste också komma ihåg att ifall de klimatvänligare valen kostar får det inte bli bara jordbrukaren som ska betala. Kornets klimatavtryck Utsäde Transporter Torkning Åkerarbeten Kalkning Tillverkning av gödselmedel Odlingsjord Kornets klimatavtryck i fem beprövade fall. Minsta klimatavtrycket gav odling enligt Tillväxtprogrammet. Skörd kg/ha Kvävegödsling kg/ha Utsäde Sjukdomsbekämpning kg CO 2 -ekvivalenter/1000 kg korn Skörden har stor betydelse för klimatavtrycket Kornodlingens klimatpåverkan utreddes inom ramen för ett gemensamt projekt där Yara suomi, Hankkija-lantbruk och Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) medverkade. Undersökningen visade att korn som odlats enligt Agrimarkets Tillväxtprogram gav det minsta klimatavtrycket. Text: Forskare Taija Sinkko, taija.sinkko@mtt.fi Forskare Heli Yrjänäinen, heli.yrjanainen@mtt.fi När man räknar ut odlingens klimatavtryck per producerad kornmängd har skördemängden större inverkan på resultatet än skillnaderna mellan produktionsinsatsernas utsläpp. De största hektarskördarna gav de minsta klimatavtrycken per producerat kilogram korn. Kvävet som frigörs från åkrarna ger det största klimatavtrycket Den mest betydande delfaktorn i klimatavtrycket är den dikväveoxid (N 2 O) som frigörs från åkerjorden och som främst påverkas av jordarten och mängden gödselmedel. Det är ändå svårt eller omöjligt att minska klimatpåverkan genom att dra ner på mängden gödselmedel, för då minskar också skördemängden vilket leder till större klimatutsläpp per producerat kilogram. Kväveutsläppen från åkern minskar inte heller om man byter de industriella gödselmedlen mot organiska, exempelvis stallgödsel, för det frigörs kväve också från dem. Tillverkningen av gödselmedel står också för en betydande del av kornodlingens klimatavtryck. I undersökningen beräknades utsläppen på basis av Yaras gödselmedel vars klimatutsläpp är mindre än de gödselmedel som används i Europa i genomsnitt. Ryska gödselmedel uppskattas ge nästan dubbelt större klimatavtryck än Yaras gödselmedel. Den tredje betydelsefulla faktorn i samband med kornodlingens klimatbelastning är tillverkningen och användningen av den kalk som sprids på åkrarna. På samma sätt som gödsling kan emellertid också minskad användning av kalk dra ner skördenivån och därmed går det inte att reducera det klimatavtryck som hänför sig till skörden. Bränsleutsläppen från jordbruksmaskiner har bara liten betydelse i samband med klimatbelastningen från kornodling. Andra obetydliga utsläppskällor är transport av kalk, gödselmedel och utsäde samt torkning. Också utsädets andel av klimatavtrycket är liten. Vad är klimatavtryck? Beskriver den klimatpåverkan som orsakas av växthusgaserna under hela livscykeln. Växthusgaser som beaktas: koldioxid, metan och dikväveoxid. Uttrycks i koldioxidekvivalenter. Växthusgasernas klimatbelastning kan mätas med samma mått med hjälp av karaktäriseringskoefficienter. Koldioxid = 1 Metan = 25 Dikväveoxid = 298 eget eget eget eget certifierat nej nej ja ja ja 4 Yara Suomi Växtpressen 1/2012 Yara Suomi Växtpressen 1/2012 5

4 Produktnyheter Yara n-tester bestämmer behovet av tillskottsgödsling med Kväve Yara N-Tester mäter mängden klorofyll i växtens blad. På basis av resultatet kan man fastställa det sortspecifika behovet av tillskottsgödsling med kväve på ett skifte. Mätapparaten passar att använda i alla åkergrödor. Yara N-Tester är enkel att använda: mätningen utförs på det senast fullt utvecklade bladet. Rätt mätpunkt är på bladets mitt så att bladet täcker hela den optiska avläsaren. Från representativa ställen på skiftet väljer man ut trettio testplantor. Mätaren räknar sedan automatiskt ut ett medelvärde från de 30 plantorna och ger ett jämförelsetal. Läs mer om Yara N-Tester yara.fi Yaravita tm mantrac pro tm för bladgödsling med mangan YaraVita Mantrac Pro är marknadens starkaste mangangödselmedel. Produkten absorberas snabbt i växten och har långvarig verkan. YaraVita Mantrac Pro används vid manganbrist och behov av tillskottsmangan. Bruksmängden är 1 2 l/ha l vatten. Produkten är i vätskeform och därför lätt att hantera och lämpar sig i olika växtskyddsprogram. Mangan är ett viktigt näringsämne för klorofyllkornens funktion och manganbrist försämrar växternas assimilationsförmåga. När växten lider av manganbrist kan den inte heller utnyttja de andra näringsämnena till fullo. Till exempel i havre har bladgödsling med YaraVita Matrac Pro gett en skördeökning på nästan kg per hektar. Mer information om YaraVita Mantrac Pro och andra YaraVitabladgödselmedel yaravita.fi tankmix.com ännu mindre KlimatavtrYcK Den katalytiska rening som används vid tillverkningen av Yaras gödselmedel minskar effektivt utsläppen av gaser som värmer upp klimatet. Vi minskar klimatutsläppen från gödseltillverkningen ytterligare: vi garanterar att klimatavtrycket från Yaras gödselmedel är högst 3,6 koldioxidekvivalenter per kilogram kväve då det tidigare var 4 kilogram. Genom att använda Yaras gödselmedel har de finländska jordbrukarna under de två senaste åren minskat koldioxidutsläppen med kilogram per år jämfört med om de hade valt gödselmedel som tillverkats utan katalytisk rening. Kom ihåg säkerheten Våren och vårsådden närmar sig. innan den värsta stressen kör igång är det bra att fundera på hur gödselsäckarna hanteras säkert och på åtgärderna efter vårbruket. Då du lyfter gödselmedel i storsäckar är det bäst att använda en lyftkrok med avrundade kanter och en inre diameter på minst 10 cm. Den bästa lösningen är att lyfta storsäckarna med en storsäckslyft som har sidostöd så att säcken inte gungar fram och tillbaka. Under inga omständigheter får du använda en truckgaffel, för då kan det hända att säckens handtag skärs sönder mot gaffelns kanter, framför allt om säcken kommer åt att glida på gaffeln. tömning När säckarna töms måste du ha tålamod att inte gå under en hängande säck. Man måste vara beredd på att säcken kan ramla ner exempelvis på grund av en skada på lyftöglan eller ett fel i lyftanordningen. Vid tömning är det bäst att skära upp säckens botten med en långskaftad kniv eller något annat vasst föremål. Kvalitetsgaranti Om det finns något att anmärka på i gödselmedlet eller själva säcken ger Yara Suomi kvalitetsgaranti för sina gödselmedel som har lagrats enligt anvisningarna. gå aldrig under en hängande säck då du tömmer den. Oavsett om responsen gäller själva gödselmedlet eller säcken ska du komma ihåg att spara den tomma säcken. På den har Yara i samband med förpackandet satt en stämpel som visar datum och klockslag för förpackandet av gödselmedlet och kodnumret för den fabrik som förpackade gödselmedlet. I närheten av lyftöglan finns säcktillverkarens stämpel som behövs då responsen gäller själva säcken. Vid problem ska du ringa Yaras Servicelinje , eller ta kontakt med din egen lantbruksförsäljare som har kontaktuppgifterna till närmaste kontaktperson vid Yara Suomi. Kontaktuppgifterna till våra fältanställda finns i gödslingsguiden och på webbsidan yara.fi. beställ sommarens gödsel För att gödsla exempelvis vete med tillskottskväve under växtperioden passar Se Se+ YARA Selen i gödselmedel tryggar på ett naturligt sätt djurens hälsa Finlandssalpeter, YaraBela Sulfan N26, S14 och Kvävelösning. Beställningstiden för kvävelösning i lösvikt fortgår till slutet av maj, förpackad Kvävelösning får man beställa också senare på sommaren. YaraVita-bladgödselmedlen passar för tillskottsgödsling med spårämnen under växtperioden. Dem får du från lantbruksaffären hela sommaren. Också gödslingen av ensilagevallar bör planeras i förväg. För sommargödsling av vall passar till exempel YaraMila NK 1, YaraMila NK 2 och Finlandssalpeter. Du behöver selen varje dag under hela ditt liv Selenintaget hos oss finländare har redan i decennier tryggats på ett enkelt, säkert och effektivt sätt: genom att tillsätta det i inhemska gödselmedel. Selenet överförs på så sätt från växter till djur och via dem till människan. Läs mer om selenets positiva effekter på människor och djur Yara är expert på tillväxt i Finland Yara tillverkar gödselmedel i Finland för finländska förhållanden. Våra produkter har ett balanserat näringsinnehåll, vilket är ett måste för en bra skörd. Välj Yara för jordens bästa. yara.fi seleeni.fi fotograf: janne viinanen Upptag av näringsämnen (N, Ca) i morot Morotens näringsbehov ökar betydligt först cirka dagar efter sådd. Källa: Unilet Informations nr 104, 2000 Bor och kalcium är viktiga för trädgårdsväxterna Aleksi simula aleksi.simula@yara.com nyckelkundchef vid Raija Roos raija.roos@yara.com nyckelkundchef vid De näringsämnen som förs bort med skörden samt åkerns bördighet bestämmer valet av gödselmedel. Miljöstödet ställer egna krav på planeringen, men med hjälp av tabellen här invid är det lätt att välja rätt produkt. När målet är en balanserad näringstillförsel till växterna lönar det sig att satsa på fosfor, kalium, svavel och spårämnen enligt markkarteringen. Kvävemängden påverkas däremot av skiftets skördenivå och skördens användningsändamål. Var särskilt noggrann med skiften vars fosfortal visar rött. Om de här skiftenas fosforbehov inte beaktas vid valet av gödselmedel leder det till för knapp fosforgödsling och skördeförluster. Då fosfor hämmar tillväxten visar försöksresultaten att skördeförlusten i värsta fall uppgår till kg/ha. YaraMila-gödselmedel som innehåller rikligt med fosfor hittar du i tabellen i de punkter där kolumnen P är röd, som Yara- Mila Åker Y 2. Kalium behövs på lätta jordar Lerjordar innehåller av naturen mycket kalium, men på torvjordar, karga moränjordar och grova mojordar måste man fästa särskild uppmärksamhet på att kaliumet Näringsupptag räcker till. För dessa jordar är det typiskt med små kaliumreserver. När kaliumtalet visar rött orsakar otillräcklig kaliumgödsling av spannmål en skördeförlust på %. Med kärnskörden förs bara kg kalium bort per hektar, men under växtperioden måste växten kunna ta upp runt 80 kilogram kalium från marken. Kalium inverkar på växtens vattenhushållning, proteinbildning, stråstyrka samt tålighet mot köld och torka. Om skiftets kaliumtal visar rött ska du välja någon av de gödselprodukter i tabellen som har en röd stämpel i K-kolumnen. Markens kaliumreserver kan ökas också genom användning av Yara Biotit som är ett jordförbättringsmedel med långsamt lösligt kalium. Med Spårämnesblandning korrigerar man med en enda gång brister på ett flertal spårämnen för många år framåt. ökat behov av svavelgödsling Alla YaraMila NPKS -gödselmedel innehåller svavel. Med dem tillförs åkern10 30 kg svavel/ha i samband med kombisådd, vilket i normala fall är tillräckligt för att tillgodose växternas svavelbehov. Gödselmedel som innehåller rikligt med svavel behövs när markkarteringens svavelstämpel visar rött eller när växterna annars har stort svavelbehov, som oljeväxter och brödvete. Tillskottssvavel tillför man genom att Dagar från sådd använda YaraMila Spårämnes Y eller svavelhaltiga kompletteringsgödselmedel under växtperioden. Svavelbrist inverkar på hur växten kan tillgodogöra sig andra näringsämnen samt på hela tillväxten och skörden. Vid fältförsök på Kotkaniemi forskningsstation har svavelgödsling gett en skördeökning om % hos vårvete, korn och raps, när bördighetsklassens svaveltal stått på rött. förebygg spårämnesbrist Brist på spårämnen kan hämma tillväxten på samma sätt som brist på huvudnäringsämnen, även om de behövs i betydligt mindre mängder. Till exempel vid manganbrist i spannmål har ett mangantillskott av Yara- Vita Mantrac Pro gett nästan ett ton större havreskörd. Samma tilläggsskörd har man i bästa fall fått också på vall när den svagaste länken eliminerats och Zink- eller Kopparnäring tillförts på skiften som stått på rött. När det gäller spårämnen lönar det sig att ligga steget före, dvs. låta analysera också spårämnena i markprover. Om något näringsämne visar rött ska bristen korrigeras, exempelvis med årlig spårämnesgödsling som YaraMila Spårämnes Y. YaraMila Spårämnes Y är ett sammansatt gödselmedel för åkerodling som innehåller mer spårämnen och svavel än andra gödselmedel. YaraMila Spårämnes Y passar för alla åkergrödor och alla bördighetsklasser där fosforgödsling får användas. På grund av sin höga mangan-, bor- och svavelhalt är det ett utmärkt gödselmedel för oljeväxter och sockerbeta. YaraMila Spårämnes Y 2 är en produkt med låg kvävehalt men rikligt med kalium och spårämnen. Den passar utomordentligt för gödsling av sockerbeta samt spannmål, vall och oljeväxter. För att komplettera spårämnen och avhjälpa akut spårämnesbrist i jordar med högt och bra ph går det utmärkt att använda YaraVita-bladgödsel. Brist på spårämnen kan också motverkas genom användning av enskilda (Cu, Mn, Zn och B) produkter i Näringsserien eller Spårämnesblandning som innehåller flera spårämnen. De kan användas årligen eller också lägger man upp en gödselreserv för flera år på en gång. En gödselreserv av spårämnen kan läggas upp om markens ph är nöjaktigt eller lägre. balanserat med växtnäringsämnen Olika näringsämnen inverkar sinsemellan på flera olika sätt. Därför är en balanserad tillförsel av näringsämnen av största vikt för att växterna effektivt ska kunna ta upp och tillgodogöra sig dem. Sortens skörde- och kvalitetspotential kommer bäst till sin rätt med hjälp av balanserad gödsling. Genom att granska markkarteringsresultaten, framför allt de röda bördighetsstämplarna, riktas uppmärksamheten bäst mot de näringsämnen som möjligen hämmar produktionen. Eftersom Yaras gödselmedel är planerade för de finländska åkrarnas och grödornas behov ingår det lämpliga produkter för olika användningsobjekt och behov i gödselsortimentet som innehåller nästan hundra produkter. Det lönar sig att dra nytta av det breda gödselsortimentet. 6 Yara Suomi Växtpressen 1/2012 Yara Suomi Växtpressen 1/2012 7

5 jordbrukare jukka simanainen undersöker hur klart vattnet är i nummenpääs tillrinningsområde. Effektivare vattenskydd med gips i byn nummenpää i nurmijärvi minskade mängden fosfor som förs ut i lepsämäjoki och vidare till Vanda å med 60 procent tack vare gipsspridning. Text: Anu Artjoki Bild: Suvi-Tuuli Kankaanpää Jukka Simanainen och hans bror Antti äger en lantbrukssammanslutning vars åkrar ligger på ett grundvattenområde i byn Nummenpää i Nurmijärvi. En del av åkrarna svämmar över och jordpartiklar förs genom erosion ut i Lepsämäjoki och vidare till Vanda å och slutligen till Östersjön. Med jordpartiklarna transporteras också fosfor ut i vattendragen. Erosion är den mest betydande källan till fosforurlakning och därför är det viktigt att motverka erosionen så att utflödet förhindras. Fosforn som kommer ut i vattendragen är vid sidan av kväve huvudorsaken till den övergödning som jordbruket orsakar. Med övergödning av vattendrag avses ökad tillväxt av planktonalger som leder till grumligt vatten. Också trådalgerna kan öka i antal och vattendraget lida av syrebrist och ändringar i fiskbeståndet. Vatten- och miljövård är viktigt för mig, därför gick jag med i TraP-projektet som undersöker användningen av gips för fosforbindning. Finlands miljöcentrals, SYKEs, mätsensorer har registrerat vattnets fosforhalt i både övre och nedre delen av tillrinningsområdet i Nummenpää. Jordbrukarna som medverkar i projektet har kunnat följa med resultaten i realtid på SYKEs hemsidor, berättar Jukka Simanainen. Inom ramen för TraP-forskningsprojektet som startade år 2007 har man testat gipsbaserade produkter vars syfte är att binda fosforn i åkerjorden för växternas bruk och minska jordbrukets fosforbelastning på vattendragen. I forskningsprojektet deltar förutom Yara också SYKE, Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT, Arbetseffektivitetsföreningen TTS och Luode Consulting Oy. I Nummenpää har undersökningen utförts på ett tillrinningsområde som är 3,5 kilometer långt och som mest en kilometer brett. De uppmätta värdena har jämförts med värdena för ett närliggande tillrinningsområde där man inte har använt gips. ledningstalet stiger, igenslamningen minskar Simanainens lantbrukssammanslutning odlar knappa 200 hektar med vete, maltkorn, råg, oljeväxter, ärt och kummin. I samband med TraP-projektet spreds gips på ett 7,5 hektars skifte som ligger på Nummenpääs hundra hektar stora tillrinningsområde. På stubben spreds fyra ton gips per hektar hösten För spridning av gipsen anlitades en entreprenör med kalkspridare. I Nummenpää spreds sammanlagt 536 ton gips. Gipsen höjde ledningstalet på skiftet med i genomsnitt en knapp enhet. I jordprover som togs hösten 2009 varierade ledningstalet enligt provtagningsställe mellan 1,7 och 2,6 då det i proverna från 2004 var 1,1 1,3. Förutom ledningstalet ökade också markens svavelhalt, berättar Simanainen. De andra bördighetstalen påverkades inte av gipsen. Gips är kalciumsulfat som i markvätskan löser upp sig i kalcium och sulfat. Gipsen höjer markens halt av vattenlösliga salter vilket ledningstalet beskriver. Ju mer vattenlösliga salter det finns i marken desto bättre leder den elektricitet och desto högre är ledningstalet. Gipsen binder jordpartiklarna i åkern. När gipsen löser sig leder markens ökande salthalt till att jordpartiklarna aggregerar lättare. Detta minskar markens igenslamning och jordpartiklarna förs inte så enkelt bort med flödvattnet. Tack vare gipsen kan också löslig fosfor bättre fästa sig på jordpartiklarnas yta. Trots det är fosforn alltjämt tillgänglig för växterna. flödvattnet blir Klarare Simanainens 7,5 hektars skifte består av mullrik mo- och mjällera och det har senast plöjts år Efter det har skiftet lättbearbetats några gånger med tallriksharv, men i regel har det direktsåtts i stubben. Efter gipsspridningen har grödorna vuxit på samma sätt som förut. Visserligen var rybsskörden 2009 över kilogram per hektar. Kanske den stora svavelgivan inverkade på skördemängden. Efter det har vi odlat vår- och höstvete på skiftet. Skiftets ph-tal var 6,2 år Med blotta ögat har Simanainen inte kunnat upptäcka gipsens effekt på markstrukturen. Däremot kan man se att flödvattnet från åkrarna har blivit klarare. Gipsen binder jordpartiklarna i åkern. Lantbrukssammanslutningen har samlat erfarenheter av gips också inom ramen för Tarveke-projektet där man spred 160 ton gips på Simanainens åkrar. Inom projektet utreddes hur anbudstävlingar lämpar sig för styrning av åtgärder för jordbrukets miljöskydd. miljönytta för alla Enligt SYKEs och MTT:s mätningar minskade utflödet till Lepsämäjoki av fosfor bunden till jordpartiklar med 60 procent under tre år ( ) efter gipsspridningen, urlakningen av löslig fosfor minskade med cirka en tredjedel. Alla drar nytta av gipsen, inte bara jordbrukarna. Därför borde också kostnaderna delas, det kan inte vara bara jordbrukarnas som ska betala, konstaterar Simanainen. Det har uppskattats att gipsens effekt varar 3 4 år, efter det har den löst upp sig och sjunkit ner i alven. I Nummenpää följer vi åtminstone ännu i år med hur länge verkningarna av gipsen varar. Den fosforbelastning som jordbruket orsakar inom Skärgårdshavets tillrinningsområde kunde minskas betydligt genom att använda gips. Då den här åtgärden är till nytta för miljön är det en verkligt bra sak, sammanfattar Jukka Simanainen. 8 Yara Suomi Växtpressen 1/2012