Ny uppbyggnad för miljöersättningen

Transkript

1 1/14 Ny uppbyggnad för miljöersättningen Enligt Sini Wallenius vid JSM är ökad valfrihet och regional och skiftesvis styrning av åtgärderna centrala faktorer i det nya systemet med miljöersättning. De största förändringarna som rör gödslingen är att mullhalten inverkar på kväveanvändningen och att räknemetoden för stallgödsel har ändrats, vilket leder till mindre spridningsmängder när åkerns fosfortal begränsar användningen av stallgödsel. Statsrådet godkände innehållet i Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland i våras och nu behandlas programmet av EU-kommissionen. Godkännandet inväntas i höst varefter de nationella lagarna och förordningarna för den kommande programperioden åren ska utarbetas, berättar konsultativa tjänstemannen Sini Wallenius vid jord- och skogsbruksministeriet. Den största förändringen gäller uppbyggnaden: då åtgärderna tidigare omfattade hela gården kan en jordbrukare nu välja åtgärder för enskilda skiften. NÄRINGSÄMNENA I FOKUS Miljöstödssystemens tidigare resultat har utvärderats i MYTVAS-undersökningarna. Under den senaste stödperioden konstaterades att kvävebelastningen i vattendrag minskat med 10 procent jämfört med perioden innan och fosforutsläppen med 5 procent. När fosforbelastningen jämfördes med tiden före miljöstödet var minskningen redan 20 procent. Syftet med systemet med miljöersättning är att fortsättningsvis minska näringsbelastningen i vattendrag och utsläppen av växthusgaser i luften samt att sörja för naturens mångfald. En åtgärd som gäller hela gårdens åkerareal är balanserad användning av näringsämnen. När jordbrukaren ingår en miljöförbindelse för de fem följande åren, åtar han eller hon sig att ha skiftesvis bokföring och följa gödslingsgränserna och bestämmelserna om spridning av stallgödsel. Också skyddsremsor längs vattendragen ingår i den här åtgärden. KVÄVEGÖDSLING ENLIGT MULLHALTEN Den största förändringen i fråga om gödslingsgränser är att kvävegödslingen ska anpassas enligt markens mullhalt också på mineraljordar. Hittills har mängden kvävegödsling berott på jordarten och huruvida skiftet legat i södra, mellersta eller norra Finland. På mycket mullrika jordar sjunker kvävegödslingen från tidigare nivå. Den nya indelningen bygger på att kväve frigörs till växterna från mullrika jordar under växtperioden, säger Wallenius. Eftersom nitratförordningen reviderades under ledning av miljöministeriet samtidigt med planeringen av den nya miljöersättningen, har kvävegränserna anpassats så att de övre gränserna för miljöersättning ligger aningen under nitratförordningens maximala gränser. SKÖRDENIVÅKORRIGERING ENLIGT SKIFTE I villkoren för miljöersättning har kvävegränserna fastställts enligt spannmålsslag för skördar om eller kilogram och för oljeväxter enligt hur mycket en kilograms skörd behöver. Skördenivåkorrigeringar är för kvävets del möjliga också i det nya programmet. Vid större skördar får man använda 20 kilogram mer kväve per spannmålston. Den största mängden kvävegödsling kan användas för vårvete när den uppnådda skördenivån är kilogram per hektar. Då får man sprida 165 kilogram kväve per hektar på mullfattiga och mullhaltiga jordar. En nyhet är att skördenivåkorrigeringen Sini Wallenius berättar att jordbrukaren nu kan välja miljöåtgärder för enskilda skiften. framöver utförs per skifte och inte per gröda, och att den kan tillämpas steglöst. Justering av fosformängderna Mängderna fosforgödsling förblir i övrigt på ungefär samma nivåer som förut, men i de höga fosforklasserna justerades gränserna nedåt. För fosforns del är skördenivåkorrigeringen 3 kilogram mer fosfor per spannmålston när skörden har överstigit kilogram. Vid fosforgödsling kan man också använda sig av fem års utjämningskalkylering, dvs. siffrorna behöver inte stämma varje år, vilket gör det möjligt att fosforgödsla i reserv exempelvis på vallar. NY UTRÄKNING AV FOSFOR I STALLGÖDSEL I miljöersättningsprogrammet har man höjt procenttalet för användbar fosfor i stallgödsel. Hittills har den beräknats vara 85 procent, i fortsättningen 100 procent. Det här innebär att husdjursgårdarna behöver 15 procent större areal för stallgödselspridning när åkrarnas fosfornivåer begränsar spridningen av stallgödsel. Situationen kan bli svår för stora husdjursenheter. Ett faktum är ändå att om gården har litet åker i förhållande till djurantalet och stallgödseln, ökar risken för att näringsämnen utlakas. Målet för miljöersättningen är att klart minska belastningen. Jordbrukarna uppmuntras att söka nya lösningar på stallgödselproblemet. De kan ansöka om investeringsstöd till exempel för separering av stallgödsel, vilket gör det möjligt att sprida kvävehaltig vätska och fosforhaltig torrsubstans på olika slags åkrar, berättar Wallenius. Foto: Suvi-Tuuli Kankaanpää Råg behöver bra gödsling Ett kraftigt växtbestånd förbättrar övervintringen Jordbrukare Lauri Hantula Precisionsodling ger resultat Hur blir YaraMila -gödselmedel till? I Yaras fabrik i Nystad tillverkas över en miljon ton gödselmedel YARA SUOMI OY är ett dotterbolag till Yara International ASA, som tillverkar och säljer gödselmedel för jordbruk, trädgårdsodling och skogsbruk, miljöskyddsprodukter och kemikalier för industribruk. REDAKTION chefredaktör Seija Luomanperä, redaktionsråd Jari Pentinmäki, Raimo Kauppila, Juha Liespuu och Anne Kerminen, Layout Anna Kujala / Tipos Ab. Översättningar Kerstin Lindroos-Falck. KONTAKT Yara Suomi Oy, Bertel Jungs platsen 9, Esbo, e-post: leipa.leveammaksi@yara.com, telefon: Yara Suomi YaraSuomi

2 Vilka är förändringarna? Det nya programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland kör igång i början av nästa år. Enligt experterna utlovas inga stora förändringar. Det är ändå klart att marknaden får en större betydelse som inkomstkälla för jordbrukarna. Vad som behövs är högklassig skörd som har efterfrågan. Användningen av näringsämnen är ett viktigt element också i det nya systemet med miljöersättning. Gödslingen preciseras enligt markens bördighet och skördemängden. Målet är alltjämt att minska belastningen på vattendragen. Under miljöstödets tid från och med år 1995 har fosforanvändningen minskat avsevärt, till ungefär en fjärdedel jämfört med tidigare. En bra nyhet är att undersökningarna visar att fosforbelastningen på vattendragen har gått ned med en femtedel. Vattendragens tillstånd förbättras ändå långsamt, med fördröjning. Samtidigt som vi strävar efter miljönyttor måste vi också se till jordbrukets produktivitet och grundläggande uppgift - att producera mat. I princip borde det inte finnas någon konflikt mellan dessa. På Östersjöseminariet som nyss gick av stapeln slog forskarna fast att skördeproduktionen är det bästa miljöskyddet för jordbrukets del. Skörderik växtperiod! Seija Luomanperä Välkomna till sommarens evenemang! Österbottens Åkerdagar den 29 juli på MTT:s forskningsstation i Ylistaro. Försöksrutor med korn, havre, vete och potatis. Du ser effekten av olika gödslingsnivåer och YaraVita bladgödsling i växtbeståndet. Mer info om evenemanget: www. proagria.fi/ep/peltopaiva Lepaa trädgårdsmässa den augusti. Bekanta dig med YaraVita- och YaraLiva-produktnyheter samt nya mobilapplikationer. Mer info: Öppna dörrars dag på Yaras verksamhetsställe i Siilinjärvi den 16 augusti. På Yara-Areena i Siilinjärvi på Ahmos idrottsområde får du info om Yaras olika verksamheter. Mångsidigt program och möjlighet till en rundtur med buss till fabriken och gruvan. Mer info: Yaras anläggning i Siilinjärvi välkomnar besökare i augusti. Ett nytt gödselår kör igång Vid det nya gödselårets början sjönk priserna med rentav procent jämfört med slutet av föregående säsong. Öppningspriserna för huvudsorterna var knappa två procent högre än i fjol, men lägre än under de två föregående åren. Ingen kan med säkerhet veta hur priserna kommer att utvecklas, men vi kan konstatera att under nästan alla föregående säsonger har priset på gödselmedel stigit mot våren. Under det förra gödselåret var prisutvecklingen mycket måttfull under höstsäsongen, men den accelererade under vårsäsongen till följd av den kraftiga efterfrågan i hela Europa. Under säsongen steg priserna ungefär procent, och allra mest på våren. Jordbrukaren ska behärska prisrisken, men också tillgångsrisken. När våren kommer är det viktigt att ha skaffat gödselmedlen i tid det bevisades också av det förra gödselåret. I våras översteg efterfrågan klart utbudet, och gödselmedel producerades med full kapacitet. April blev därmed den största leveransmånaden på sex år. I Finland kunde vi tillgodose efterfrågan mycket bra, och frånsett några enstaka undantag fick jordbrukarna gödselmedlen i tid. SELEN UPPSKATTAS Yaras försäljning ökade med cirka 4 procent under senaste säsong. Marknadsandelen förstärktes när allt fler jordbrukare valde Yaras produkter. YaraMila NPK-gödselmedlens andel av hela försäljningen var stor. Nya YaraBela Selensalpeter fick ett mycket gott mottagande: dess andel av försäljningen av kvävegödselmedel steg till närapå 25 procent. Också traditionell YaraBela Finlandssalpeter används mycket. Detta visar hur viktigt selen är, framför allt på husdjursgårdar. Selenets status har upplevt ett slags renässans Riktlinjer för gödslingen under de senaste åren när det också har kommit ut selenfria gödselmedel på marknaden. Arbetet med att tillsätta selen i gödselmedel, som inleddes för 30 år sedan, bär alltjämt frukt uppskattningen bara ökar. HÅLLBART JORDBRUK Under det kommande gödselåret fortsätter Yara sitt arbete för det finländska jordbruket. På vår försöksgård i Kotkaniemi finns det igen fler än försökrutor där de bästa odlingsmetoderna undersöks. Det finländska jordbruket håller på att stärka sin ställning inom den globala matproduktionen och produktionspotentialen borde utnyttjas fullt ut, samtidigt som skadliga miljöverkningar minimeras. Ett effektivt jordbruk som betonar hållbarhet är det rätta svaret. Det har varit uppmuntrande att märka att allt fler tänker just så här. Miljögärningarna utförs i samband med praktisk odling på åkrarna genom att man använder den nyaste teknologin, nya miljölösningar och den bästa odlingspraxisen. Och genom att producera bästa möjliga skörd. Framtidens utmaningar kräver nya val och metoder också inom jordbrukspolitiken. Trevlig sommar! Tero Hemmilä, VD, Yara Suomi Oy Gödslingsmetoderna och gödselmedlen utvecklas hela tiden så att näringsämnena utnyttjas allt bättre. YaraVita serien är en nyhet för precisionsbehandling med spårämnen i rätt tid under växtperioden. YaraVita sprutas på växtens blad där medlet absorberas snabbt och hjälper grödan att växa effektivare under en lång tid. Valet av sammansatta YaraMila- gödselmedel bygger på markkarteringen samt skördenivån för den gröda som odlas på skiftet. Gödsling enligt rekommendationerna resulterar i allt större skördar som lämpar sig för användningsändamålet. Det lönar sig att placera gödselmedlen i åkern genom kombisådd. Placeringsgödsling och en stor skörd är miljögärningar! I och med nya högavkastande spannmåls- och oljeväxtsorter ökar användningen av delade gödselgivor under växtperioden. Vid sådden väljs då ett YaraMila-gödselmedel som tillgodoser grödans näringsbehov av fosfor och kalium helt och hållet, och av kväve och svavel till största delen. Under växtperioden preciseras gödslingen i fråga om kväve och svavel i enlighet med skördeförväntningarna. På vallar blir det vanligare med tre skördars taktik, då ett lämpligt gödselmedel sprids separat för var och en skörd. Sammansatta gödselmedel, i synnerhet potatis- och trädgårdsgödsel, innehåller de viktigaste spårämnena som växterna behöver. Yara Megalab växtanalysen avslöjar latenta brister på näringsämnen. Genom att ta en växtanalys av ett utvalt skifte kan du enkelt precisera gödslingen och på så sätt påverka skördeavkastningen. Yaras mångsidiga gödselsortiment möjliggör en produktiv odling som beaktar miljön, med betoning på balanserad gödsling enligt växternas behov. Raimo Kauppila, Ledande agronom, Yara Suomi Oy Skörd av torrsubstans kg/ha Kombisåddens betydelse hos råg /29/13 den biomassan (kg ka/ha) kehitys syksyllä Ogödslad 30 kg N/ha YaraMila Åker Y 6 ( ) Råg som höstgödslats enligt markbördigheten växte betydligt bättre på hösten än ogödslad. Bättre tillväxt på hösten resulterade i ett större antal ax på försommaren. Kraftig rågbrodd med rätt gödsling Råg kräver bra gödsling i samband med sådden. I synnerhet hybridråg bestockar sig kraftigt på hösten när den har fått tillräckligt med näringsämnen. Text Juha Liespuu juha.liespuu@yara.com Forskningschef Ett kraftigt växtbestånd på hösten innebär också ett kraftigt rotsystem som förbättrar övervintringen och påskyndar tillväxtstarten på våren. Näringsbrist på hösten syns hos råg som svag och långsam tillväxt samt dålig bestockning. Om åkern har låga fosfor- och kaliumnivåer kan en del av höstrågens fosfor- och kaliumbehov tillgodoses med ett för skiftet lämpligt YaraMila-gödselmedel i samband med vårgödslingen. TILLRÄCKLIGT MED FOSFOR OCH KALIUM PÅ HÖSTEN Rågen sås tidigt och bestockar sig kraftigt på hösten vilket kräver en tillräcklig höstgödsling baserad på markkartering. Den fosfor- och kaliumgödsling som ges på hösten är särskilt viktig med tanke på rågens bestockning och övervintring. Fosforn ger växten energi och är därför ett viktigt näringsämne för de ovanjordiska skotten och också för rottillväxten. Det väsentliga för broddens näringsupptagning är att rötterna har energi att hela tiden växa i riktning mot nya näringsämnen. Då kan brodden också bättre utnyttja de andra näringsämnena i jordmånen. Även om rågen sås rätt tidigt på hösten visar erfarenheterna att det ändå inte mineraliseras så mycket kväve och andra näringsämnen från marken som brodden skulle behöva. VÄXTBESTÅNDET TAR UPP NÄRINGS- ÄMNEN ÄNNU SENT PÅ HÖSTEN I höstas tog växtperioden i Vichtis slut den 16 oktober. Efter det var det ändå ytterligare några rätt varma dagar, vilket syntes i rågens tillväxt. Ett gödslingsförsök med rågsorterna Reetta och Evolo såddes den 6 september. Proverna från växtligheten som togs den 23 oktober visade att de ogödslade rutorna innehöll 372 kilogram biomassa per hektar, uppgett i torrsubstans, och de rutor som fått 30 kilogram kväve per hektar i form av YaraMila Åker Y 6 gödselmedel innehöll 552 kilogram torrsubstans. En ogödslad ruta hade därmed tagit upp 18 kilogram kväve och 15 kilogram kalium per hektar. I prover som togs från samma rutor den 29 november var biomassan från en ogödslad ruta 388 kilogram torrsubstans och från en gödslad ruta 592 kilogram torrsubstans per hektar. De ogödslade rutorna hade tagit upp 15,5 kilogram kväve medan en ruta som gödslats med 30 kilogram kväve hade tagit upp 22,7 kilogram per hektar. Skillnaden mellan bildandet av biomassa och näringsupptagningen var tydlig. Försöket visade att rågväxtligheten kan ta upp näringsämnen också efter det att växtperioden officiellt har upphört. HÖSTGÖDSLING PÅVERKAR ANTALET AX Höstgödslingens betydelse för antalet ax framgick av den uträkning som gjordes i början av juni. I de rutor som gödslades med 30 kilogram kväve i form av YaraMila Åker Y 6 i höstas fanns det i medeltal 10 fler ax per kvadratmeter än i de ogödslade rutorna. Vårgödslingens betydelse för bildandet av skott med ax framkom med stor tydlighet. Vårgödsling med 100 kilogram kväve per hektar gav i medeltal 580 skott per kvadratmeter, 130 kilogram kvävegödsling gav 644 skott per kvadratmeter och en uppdelning av kvävegödslingen i 100 kilogram kväve genast på våren och 30 kilogram i början av stråskjutningen gav 593 ax per kvadratmeter. BEKÄMPNING AV SNÖMÖGEL OCH BLADGÖDSLING Bladgödsling på hösten förekommer ännu inte i någon större utsträckning i Finland, fastän den håller på att bli vanligare. Användningen är ändå motiverad om markens bördighetstal visar på spårämnesbrist. Till exempel mangan är ju ett viktigt näringsämne vid fotosyntesen. Det är allmänt känt att tillförsel av bor i tillräckliga mängder är viktigt för en lyckad blomning och jämn avmognad. Det är ändå bra att minnas att bor är ett viktigt näringsämne för snabbväxande ny cellvävnad. Därför är bor betydelsefullt för både skottets och rötternas tillväxt. På hösten är det viktigt att tillväxten är så snabb som möjligt. Bor stärker också cellväggens uppbyggnad vilket därmed kan påverka hur brodden tål snömögelangrepp. Nästa vinter är avsikten därför att skaffa mer erfarenhet av användningen av YaraVita Bortrac och YaraVita Mantrac Pro vid bekämpning av snömögel. Fosfor är energi för växten och därför ett viktigt näringsämne för att skotten och rötterna ska växa. 2 Yara Suomi Växtpressen 1/2014 Yara Suomi Växtpressen 1/2014 3

3 Precisionsodling ger resultat men kräver noggrannhet På gården Aittomäki i byn Alakylä i Seinäjoki funderar man alltid hur saker och ting kunde göras bättre. Också små förbättringar har sammantaget visat sig ge avsevärda resultat. Gården som odlar korn och vete har hektarskördar som rör sig kring 7 10 ton. Vid sidan av spannmålsodlingen har gården ett mindre slaktsvinstall och stora broilerhallar. Målet för odlingen är alltid toppkvalitet. Gården säljer brödsäd och köper högklassig fodersäd. När kvaliteten på den egna gårdens spannmål under regniga höstar inte når upp till nivån för brödsäd, finns det mer egenproducerat foder att tillgå. Gårdens husbonde Lauri Hantula betonar att den senaste sakkunskapen alltid bör tilllämpas inom odlingen. När det gäller sortvalet ska man fästa uppmärksamhet på en så bra skördepotential som möjligt. Enbart kvantiteten avgör inte valet av sort, utan kvaliteten på skörden är också betydelsefull. NYA SORTER PRÖVAS Kornsorterna är Aukusti, Propino och Harbinger, vetesorterna Draco, Trappe och Wappu. Hantula anser att sorten måste lämpa sig så bra för gården som möjligt. Därför odlas bekanta och säkra sorter på merparten av Aittomäki gårds drygt 250 hektar. Vid sidan av dem odlar man på försök nya sorter på en liten areal för att få visshet om att nyheten lämpar sig för gårdens förhållanden. Aittomäkis åkrar är till största delen mullrika fina mojordar. Enligt husbonden är det synnerligen viktigt att förhindra markpackning och därför har gården redan länge haft en bandtröska. Under växtperioden används exakta körspår som självfallet varken besås med utsäde eller gödslas. Körspårens placering ändras varje år, eftersom Hantula anser att spår som finns på samma ställe år efter år blir alltför tilltrampade. Man måste komma ihåg att det inte finns bara ett enda sätt som är det rätta. Alla odlingslösningar är arbetstekniska och specifika för varje gård. DE GRUNDLÄGGANDE FAKTORERNA I SKICK TILL FÖRST Lauri Hantula har hållit åkrarnas ph-nivå mellan 6,5 till 8. Som underhållskalkning räcker tio ton vart femte år. Nu utförs kalkningen med Siilinjärvi biotit så att också kaliumreserven fås i skick. En annan grundläggande odlingsfaktor är fungerande dränering. På Aittomäkis åkrar används reglerbar dränering alltid när det är möjligt. Underhåll och iståndsättning av täckdikena har överlåtits till en kunnig entreprenör. Varje sommar utför man spolning och reparation av täckdiken eller förnyar dem helt och hållet. Lauri Hantula är för precisionsodling, eftersom det inte är vettigt att odla en åker på basis av medeltal. När insatserna riktas dit de behövs blir skörden stor och kvaliteten god. Precisionsodling är mest ekonomisk också för företaget. Husbonden betonar att precisionsodlingen ger goda resultat först när de grundläggande odlingsfaktorerna är i skick. Då känns det meningsfullt att sträva efter en så hög skördenivå och god kvalitet som möjligt. Det är inte vettigt att odla en åker på basis av medeltal. GENOM ATT RÄKNA FÅR MAN VETA Förhållandet mellan input och output är ju ren matematik. Åtminstone har jag i mina uträkningar kommit fram till att det inte lönar sig att snåla med produktionsinsatserna. Spannmålen ska få det den behöver för att växa. Vårt team på fyra personer funderar hela växtperioden på vad vi kunde göra ännu lite bättre, berättar Lauri Hantula. Det är enkelt att välja gödselmedel från Yaras mångsidiga sortiment som innehåller lämpligt med spårämnen. Markkarteringen och skördekartan bestämmer vilka produkter vi ska använda. Gödslingen av spannmålen har delats upp i flera omgångar. Merparten ges i samband med sådd, om våren är tidig ges aningen mindre gödsel än under en sen vår. Men redan när brodden är fem centimeter lång ger entreprenören en tio kilograms kvävedos per hektar. När tillväxten framskrider utförs följande gödsling med användning av Yara N-Sensor. Bladgödsling med YaraVita Gramitrel utgör den sista finslipningen. Hantula tycker att Gramitrel är en bra kombination av de viktigaste spårämnena som spannmålen behöver. Skiftena på ett gammalt översvämningsområde måste besprutas mot flyghavre varje år. Besprutningarna mot växtsjukdomar utförs i samband med andra besprutningar. Kornfälten besprutas vid tre och veteåkrarna vid fyra olika tillfällen under växtperioden. Den sista besprutningen av vetet utförs med kvävelösning när axet är helt synligt. Kvävetillskottet har inte längre någon effekt på skörden, men höjer nog skördens proteinhalt. MER PROTEIN I BRÖDVETET Det miljövänligaste sättet är att odla så att växten får den mängd näringsämnen den behöver för sin skördepotential. Enligt Hantula har man inte insett detta hos oss, eftersom den skördepotential som förädlingen resulterat i går förlorad på grund av alltför låga gödslingsnivåer. I synnerhet en låg kvävenivå ställer till med problem för dem som eftersträvar stora och högklassiga skördar. Tillsammans med Agrimarket och Yara har Hantula med tillstånd av miljöministeriet i fyra års tid idkat försök med större kvävemängder än de allmänt tillåtna nivåerna. Resultaten har varit tveklöst tydliga. Med högre kvävenivåer får man en större, men framför allt högklassigare dvs. proteinrikare, skörd. Gårdens areal utökas i mån av möjlighet och vi satsar framför allt på precisionen i odlingen, berättar jordbrukaren Lauri Hantula från Seinäjoki Försöken visar att ett växtbestånd som fått tillräckligt med näringsämnen tar upp mer näringsämnen från marken än vad som tillförs med gödselmedlen. Med den gödslingsnivå som de nuvarande miljövillkoren stipulerar får marken mindre kväve än vad skörden behöver. Kvävebristen leder till att övriga näringsämnen inte kan utnyttjas fullt ut. För närvarande förs vete med en proteinhalt om procent till vårt lands kvarnindustri. Lauri Hantula anser att allt det brödvete som behövs i Finland mycket väl kunde odlas här, förutsatt att myndigheterna skulle höja gödslingsgränserna så att de motsvarar sorternas och spannmålsuppköparnas krav. Knappast använder någon jordbrukare ett enda kilogram mer gödsel än vad som är ekonomiskt lönsamt. I början av juni var jag och några andra jordbrukare på besök i Norge. Där är spannmålskvaliteten den viktigaste faktorn och därför får man använda så mycket gödselmedel som behövs för en bra skörd. Bara man här också kunde inse detta faktum, suckar Lauri Hantula. INGET ERSÄTTER PLÖJNING Aittomäkis åkrar plöjs till cirka 20 centimeters djup utan stubbearbetning. Säden tröskas med ganska kort stubb och tröskans ytterst effektiva hack smular sönder halmen till en snabbt förmultnande massa som inte stör plöjningen på något vis. Man har prövat på ett flertal olika metoder för reducerad bearbetning, men skördarna minskade genast. Också i det här fallet betonar Lauri Hantula igen modellen med gårdsspecifika lösningar. Reducerad bearbetning passar säkert för vissa gårdar och jordarter, men i vårt område var det ingen ekonomiskt förnuftig lösning. I gårdens program ingår miljöstödets växttäcke där 30 procent av åkrarna övervintrar som stubbåker. Dessa skiften gödslas också med höns- och svingödsel på våren. Hönsgödseln sprids av en entreprenör och svingödseln myllas in med gårdens egna maskiner. Gården som gränsar direkt till Seinäjoki stad har kommit bra överens med sina grannar. Stallgödseln sprids och myllas in så snabbt som möjligt under tjänstetid. Enligt Hantula är det inte vettigt att sprida gödsel på kvällar och veckoslut, eftersom det är mycket viktigt att ha en bra relation till sina grannar. KONTINUERLIG UPPFÖLJNING LÖNAR SIG På Aittomäkis åkrar tas jordprover med tre års intervall. Om det finns problem med tillväxten på något skifte kan proverna tas fast varje år så att saken rättas till. Tröskans skördekarta är en mycket viktig faktor för en framgångsrik odling. När hektarskördarna överstiger fem ton räcker ögat inte till för att urskilja skillnader i skörden. I tröskan går det Mervärdet i eget arbete är ett resultat av kontinuerlig informationssökning, försök och tester. På Nordic Grains försöksrutor som ligger på Lauri Hantulas åkrar försöker man få fram nya sorter som uttryckligen lämpar sig för Sydösterbottens mullrika mojordar. att pricka ut på en karta om det finns synliga problem på åkern. Det är enkelt att återvända till dessa fästpunkter efter skörden och vidta nödvändiga förbättringar. Gårdens traktorer har automatstyrning vilket låter föraren koncentrera sig på hur såmaskinen och andra maskiner fungerar. Hantula anser att man med automatikens hjälp kan undvika onödigt bruk av gödselmedel och utsäde. Kostnadsinbesparingarna är enligt husbonden överraskande stora och en ytterligare fördel med precisionssådden är skörd av bättre kvalitet då överlappande sådd och dubbelgödsling elimineras. Hantula satsar också i framtiden på att producera stora och högklassiga skördar. Det är jordbrukarens skyldighet, anser han. Jordbrukaren ska känna sin åker, för den är på sätt och vis hans medarbetare. Och det minsta man kan kräva är att man bekantar sig med sin medarbetare, avslutar Lauri Hantula. Text och foto: Visa Vilkuna Mangan ges vid den första besprutningen och i den andra tillsätts ett sammansatt bladgödselmedel. Ett sådant här år skulle manganbrist snabbt bli synlig under en period av kraftig tillväxt. Utforska näringsbrist med växtanalys Tidpunkterna för att ta växtanalys varierar enligt växtslag. I spannmål kan man ta växtprover ända fram till flaggbladstadiet. För analys av prover i flaggbladstadiet finns det särskilda gränsvärden som ger en bra beskrivning av växtens näringsbehov just då. Genom att ta växtanalys i flaggbladstadiet är det till exempel möjligt att ta reda på om det finns tillräckligt kväve och svavel i brödvete. I synnerhet för sockerbeta och ett flertal frilandsgrönsaker är provtagningstidpunkten i juli då man ser hur vårens kompletteringsgödslingar kan preciseras. HUR TAS PROVET? Det viktigaste vid provtagningen är att komma ihåg att ju mer omsorgsfullt provet har samlats in från åkern desto mer tillförlitligt är resultatet. Provet bör ha tagits från ett tillräckligt stort område så att det ger en bild av hela skiftets näringstillstånd. Provet får inte innehålla mull eller rester av växtskyddsmedel. Provet måste tvättas, om det innehåller något av dessa. Närmare provtagningsanvisningar för var och en växt hittar du på Yara Megalab -provpåsen eller på webbplatsen Yara.fi. VILKET ÄR DET BÄSTA SÄTTET ATT AVHJÄLPA NÄRINGSBRISTER? Brist på kväve och kalium som framkommer under växtperioden bör avhjälpas med granulerade gödselmedel. Med dem kan man enkelt tillföra växten en tillräcklig mängd näringsämnen. Kompletteringar av fosfor samt sekundära näringsämnen och spårämnen under växtperioden utförs enklast genom bladgödslingar. I YaraVita- sortimentet ingår ett stort antal produkter som är beprövat effektiva. På basis av växtanalysens resultat lönar det sig också att fundera på hur man kunde precisera vårgödslingen för följande växtperiod. Allvarliga brister minskar skörden också under kommande växtperioder. 4 Yara Suomi Växtpressen 1/2014 Yara Suomi Växtpressen 1/2014 5

4 Hur blir YaraMila gödselmedlen till? Med placeringsgödsling kommer växterna åt näringsämnena Styrning och kontroll av tillverkningen av gödselmedel vid gödselfabriken i Nystad. I Yaras fabrik i Nystad tillverkades i fjol över en miljon ton sammansatta gödselmedel. Av produktionen används en knapp tredjedel i hemlandet medan över 70 procent exporteras till olika länder runt om i världen. Sammanlagt är mer än 100 recept i produktion. I kemiskt tillverkade sammansatta gödselmedel är näringsämnena jämnt fördelade i alla gödselkorn. Den här egenskapen gör att YaraMila gödselmedlen är enkla att använda. I samband med gödslingen kan man på en och samma gång tillföra alla viktiga näringsämnen som grödan behöver för att växa under olika åker- och klimatförhållanden. Varumärket YaraMila används för Yaras produkter överallt i världen. Skillnaden mellan de gödselmedel som används i Finland och annanstans i världen är huvudnäringsämnenas inbördes proportioner, men framför allt också att de inhemska gödselmedlen dessutom innehåller sekundära näringsämnen och spårämnen. Selen tillsätts i gödselmedlen för att se till att medborgarna får tillräckligt selen från kosten. Finland har långa traditioner av kombisådd där växterna får ett så komplett paket med näringsämnen som möjligt i form av placeringsgödsling i samband med sådden. Yaras gödselmedelssortiment har tagits fram för detta ändamål. NÄRINGSÄMNENA I ANVÄNDBAR FORM FÖR VÄXTERNA Även om det finns rikliga mängder kväve i luften kan växterna inte utnyttja det direkt. Kvävet framställs genom destillation av luft, och det väte som behövs för detta får man vanligtvis från naturgas. Förenandet av kväve och väte till ammoniak dvs. ammoniaksyntesen, den så kallade Haber-Bosch- metoden, har använts runt om i världen redan i över 100 års tid. Till Finland importeras ammoniak från Ryssland och av den framställs salpetersyra i egen fabrik i Nystad. Andra råvaror till gödselmedel är näringssalter som fås från mineraler i jordmånen. De är mineralämnen som är olösliga i vatten och de kan som sådana inte utnyttjas av växterna. Vid gödselmedelsfabriken behövs därför kraftiga syrabehandlingar för att omvandla näringsämnena i för växterna användbar form. Fosforn tillsätts i gödselmedlen som råfosfat. Fosforn omvandlas i löslig form genom att den löses upp med hjälp av salpetersyra. Samtidigt blir också kalciumet i apatit lösligt. Vid tillverkningen av gödselmedel används också fosforsyra som är framställd i Siilinjärvi från apatitmalm med hjälp av svavelsyra. Apatit som bryts från gruvan i Siilinjärvi är mycket ren och därför är det möjligt att bevilja renhetsgaranti för Yaras inhemska gödselmedel. Garantin säkerställer att tungmetaller som kadmium inte anrikas i åkerjorden. I YaraMila gödselmedlen är minst 60 % av fosforn vattenlöslig och resten löslig i citrat. Växterna förmår tillgodogöra sig både vattenlöslig och citratlöslig fosfor. Fullständig vattenlöslighet är inte till någon nytta, eftersom löslig fosfor binds till jordpartiklar på åkern. I gödselmedlen för skog ingår ingen vattenlöslig fosfor, men det är inget problem eftersom träden på sura skogsmarker förmår utnyttja svårlöslig fosfor tack vare sina mykorrhizasvampar. Kalium i gödselmedel för åker tillsätts i form av kaliumsalt och i gödselmedel för trädgård som klorfritt kaliumsulfat. Kaliumsalt köps till exempel från Tyskland där det bryts från gruvor djupt under jord. Svavel till gödselmedel fås från svavelsyra som framställs i Siilinjärvi av inhemsk järnsulfit från Pyhäsalmi. Också de andra näringsämnena i gödselmedlen kommer från mineraler som brutits från marken. Magnesium kommer från kiserit, bor från kolemanit, zink från zinksulfat och selen från natriumselenat. En stor del av råvarorna köps från EUområdet, men vid behov också från andra håll i världen. Mindre klimatavtryck Yara Suomi ger sina produkter garanti enligt vilken gödselmedlens klimatavtryck är mindre än 3,6 kg koldioxidekvivalenter per kilogram kväve (CO2-ekv/1 kg N). Vid tillverkningen av gödselmedel ger uttryckligen kväveframställningen upphov till klimatutsläpp. Klimatutsläppen minskade betydligt när Yaras salpetersyrafabriker i både Nystad och Siilinjärvi för några år sedan installerade katalyter som minskar utsläppen av kväveoxidul med upp till 90 %. På så sätt lyckades man få så små utsläpp som möjligt av växthusgaser som värmer upp klimatet och en garanti som är sällsynt inom branschen. Tack vare garantin minskade klimatavtrycket vid till exempel kornodling med cirka 30 procent. FRÅN JONISK VÄTSKA TILL GRANULAT Förenklat kan man beskriva tillverkningen av YaraMila gödselmedel i fabriken på så sätt att till först bearbetas råvarorna som innehåller näringsämnen så att de blir vattenlösliga och sedan omvandlas de i en Kombisådd passar för Finland: genom att placera näringsämnena är de tillgängliga för växterna så bra som möjligt under den korta och i början ofta torra växtperioden. Hela gödselgivan bör ändå inte alltid placeras, utan det lönar sig att komplettera gödslingen enligt förhållandena. Sakkunnig Raimo Kauppila raimo.kauppila@yara.com Skribenten arbetar som ledande agronom vid Yara Suomi Oy. Placeringsgödslingens betydelse accentueras hos oss av våra korta växtperioder, torrra försomrar och kalla nätter samt lerjordar som lätt packas till. När rotsystemet utvecklas är det viktigt att näringsämnena finns inom räckhåll för rötterna, dvs. nära utsädesraden i fuktig jord. Placeringsgödslingen som styr näringsämnena till rotsystemet har visat sig vara den effektivaste metoden att utnyttja växtnäringsämnena. En omedelbar tillgång till näringsämnen efter sådd är inte en lika kritisk faktor i Mellaneuropa som på Finlands torkkänsliga vårsädesfält, eftersom åkrarna där är mer fungerande till sina fysikaliska egenskaper och fuktförhållandena är gynnsammare än hos oss. Längre söderut odlas allmänt höstsäd som har tid på sig att utvecklas under den långa hösten. form som är användbar för växterna. Efter det ammonifieras den sura starka joniska vätskan för att höja ph-värdet. Den joniska vätskan sprutas in i en granuleringstrumma där granulaten bildas skikt efter skikt. Vid sållningen förs för små granulat tillbaka till granuleringstrumman för att växa till sig, medan allt för stora granulat krossas och återanvänds som råvara. Granulaten torkas och får en beläggning av kalk och ytbehandlingsolja så att de ska tåla lagring, transport och spridning. Innan de fylls i säckar får granulaten ytterligare mogna en tid för att kvaliteten ska säkerställas. De färdiga produkterna levereras i säckar till kunden, berättar Timo Erkvaara som sköter kontrollrummet vid gödselfabriken. Varje dag tillverkas cirka 125 ton gödselmedel i timmen vid två fabriker i Nystad. Ur produktionssynpunkt är det effektivast att köra stora partier, men vid behov byter vi produktrecept under dagen. Produktionen övervakas och styrs från kontrollrummet där produktionsprocessens TRADITIONELL KOMBISÅDD ÄR SÄKRAST De första stegen mot kombisådd togs redan på 1960-talet. Den tidens såningsteknik och gödselsortiment ledde till en metod där gödselmedlen placeras mellan varannan utsädesrad hos spannmål och oljeväxter. Placering i gödselrader är fortfarande den säkraste och miljövänligaste gödslingsmetoden som ger minst skördevariationer. Eftersom växterna vad mängderna beträffar behöver mest kväve, fosfor, kalium och svavel bör dessa näringsämnen i huvudsak placeras i samband med sådd. Gödselmedel som placeras i rad kommer i kontakt med fuktig jord, radens näringsinnehåll är stort och växternas näringsupptag effektivt. I gödselraden är näringsämnena inte under några omständigheter till skada för växternas broddskjutning och begynnelseutveckling. Senare har det konstaterats att spannmål och oljeväxter utvecklas och rötterna förgrenar sig snabbare när startgödseln placeras i utsädesraden. Startgödsling kan i bästa fall ge en skördeökning om 5 10 procent. Startgödsling kan också användas för att vid behov komplettera sammansatta Yara- Mila- gödselmedel. Det lönar sig alltid att använda så mycket fosfor som miljöstödet tillåter. Då sjunker markens bördighet åtminstone långsammare. Som startgödsel passar Startnäring (NPK ) och de flesta YaraMila-gödselmedlen. NK-gödselmedel rekommenderas inte för placering i utsädesraden. olika skeden visas i realtid i monitorer. Under dagens lopp går granulerarna också regelbundet längs produktionslinjerna och granskar att allt fungerar som det ska. För de två gödselfabrikernas produktion svarar dagligen 7 processkötare: granulerare, reaktorskötare, kontrollrumsskötare samt skiftesmaskinförare. Arbetet utförs i fem skift, dygnet runt, varje dag. Produktionen avbryts bara under servicestoppen då maskinerna och anordningarna granskas och ges service. Under det årliga stora servicestoppet utökas fabrikens 250 anställda med upp till 100 utomstående arbetstagare. De månatliga servicestoppen sköts av eget folk. UPPMÄRKSAMHET PÅ KVALITET OCH SÄKERHET Vid den här fabriken satsar vi på allvar på säkerheten. De anställda får utbildning och säkerhetsinstruktionerna följs faktiskt. Vi gör allt som står i vår makt för säkerheten, slår Erkvaara fast. Tavlan vid fabriksporten RISKER MED PLACERING I UTSÄDESRADEN I och med direktsådd har man på nytt undersökt hur gödselmedlen ska placeras optimalt. Eftersom vissa maskiner saknade gödselbillar, var det tvunget att placera gödselmedlen i utsädesraderna eller bredsprida och om möjligt mylla in dem. När tekniken för placeringsgödsling en gång i tiden utvecklades, inverkade placeringen av den tidens enkla och sammansatta gödselmedel i utsädesraden menligt på broddskjutningen så att skörden i värsta fall halverades. Problemen vid broddskjutningen berodde på att det groende fröet inte förmådde suga i sig vatten om salthalten i fröets omedelbara närhet var för hög. Problemen accentuerades i torr jord. Av vårspannmålen är vetet betydligt känsligare än korn. Urea bör under inga omständigheter placeras i utsädesraden, eftersom brodden skadas av den ammoniak som uppstår då gödselmedlet löser upp sig. YaraMila-gödselmedlen går bra att placera i utsädesraden. Man bör ändå fästa särskild uppmärksamhet vid tidpunkten för sådd. Jorden ska smulas sönder i samband med sådden. Då bildar grynen en tillräcklig 1 2 cm stor buffertzon mellan utsädet och gödselkornen. Gödselmedlet kan bromsa upp och minska broddskjutningen något, men i allmänhet påverkas skörden endast litet. Dagens tallriksbillar gör det möjligt att åstadkomma en större buffertzon än de traditionella släpbillarna. Man har märkt att gödselmedel som placerats bredvid utsädet stör broddskjutningen mindre än gödselmedel som ligger direkt under utsädet. MERPARTEN AV GÖDSELMEDLEN GENOM PLACERINGSGÖDSLING Enligt Yara Kotkaniemis fältförsök bör minst två tredjedelar av kvävegödselmedlen alltid placeras när målet är en stor skörd och effektiv användning av näringsämnena. För att spara tid vid vårsådden har några gårdar provat på att separera sådd och gödsling. Om gödselmedlen sprids antingen före eller efter sådd, går själva sådden nog snabbare undan. Resultaten från fältförsöken visar ändå att ju större del av gödselmedlen som sprids på ytan före sådd och ju mindre de myllas in, desto större är skördeförlusten. Å andra sidan, när alla gödselmedel har spridits på ytan efter konventionell sådd har skörden minskat procent. Skördeförlusterna har varit större ju mindre regn det har fallit i början av växtperioden. DET LÖNAR SIG ATT KOMPLETTERA GÖDSLINGEN SOM GETTS VID SÅDDEN Om stora skördevariationer från år till år är typiskt för ett skifte, lönar det sig att komplettera placeringsgödslingen under växtperioden. Då dimensioneras kombisåddens kvävegiva så att den högst motsvarar den genomsnittliga skörden. Kompletteringsgödslingen under växtperioden dimensionernas enligt den förväntade skörden. Det är skäl att dela upp gödslingen också när man odlar nya högavkastande sorter och en stor jämn skörd är utmärkande för skiftet. I samband med sådd placeras då två tredjedelar av den kväve- och svavelmängd som skörden behöver. Genom kompletteringsgödsling optimeras en jämn och tillräcklig tillförsel av kväve och svavel. När man delar upp gödselgivan lönar det sig att ge ett gödselmedel med lite högre fosforhalt i samband med sådd eller att se till att växterna får tillräckligt med fosfor genom startgödsling. Om man vill påverka både skördemängden och proteinhalten utförs kompletteringsgödslingen i stråskjutningsstadiet. En senare bladgödsling än så har större inverkan på proteinhalten. Vetets proteinhalt kan i bästa fall höjas med 1 1,5 procentenheter genom bladgödsling som utförs såpass sent som i mjölkmognadsstadiet. Som kompletteringsgödsel passar det bäst att använda svavelhaltiga YaraBela-gödselmedel samt Yara Kvävelösning 390. visar varje dag hur många arbetsdagar som har gått utan någon olycka. Vid en olycka börjar räknaren om från noll. Vid gödselfabriken tas flera prover av produktionen från olika ställen under dagens lopp: produktlinjerna har automatisk och kontinuerlig provtagning. De insamlade proverna analyseras med avseende på huvudnäringsämnena, analysen av spårämnen utförs separat i fabrikens laboratorium. Om det upptäcks avvikelser i fråga om näringsämnen eller produkternas fysikaliska kvalitet justeras processerna så att den färdiga produkten motsvarar varudeklarationen och kvalitetskraven. Av varje parti tas också prover i lagret, berättar granulerare Timo Elo. Han har nästan 40 års erfarenhet av olika uppgifter i gödselfabriken. Gödselmedlens fysikaliska kvalitet undersöks med olika metoder i laboratoriet. Vi försäkrar oss om att gödselkornen rinner bra, är tillräckligt hållbara och att de varken klumpar sig eller dammar, säger laborant Merja Korpela. Ett flertal kontroller före leveransen garanterar att kunden får gödselmedel av god kvalitet. De vanligaste kvalitetsavvikelserna beror på förhållandena under lagring eller transport då det av någon orsak har kommit in fukt i oskyddade säckar. Direkta leveranser från fabriken till gårdarna är den finländska gödselhandelns styrka. Detta är en kostnadseffektiv lösning som bidrar till gödselmedlens goda kvalitet. Gödselmedlen förblir högklassiga när behandlingen utförs korrekt i alla skeden. Det är viktigt att täcka över gödselmedlen både under transport och i lager. När gödsellasten tas emot bör man kontrollera såväl att mängderna är de rätta som att kvaliteten är bra. Tumregel för lagringen: förvara gödselmedlen inomhus på torrt ställe eller utomhus med lastpall under säckarna och presenning ovanpå. Foto: Janne Viinanen 6 Yara Suomi Växtpressen 1/2014 Yara Suomi Växtpressen 1/2014 7

5 Kvalitetshö för topphästar På gården Sukkinen startade odlingen av hösilage med produktion av foder till de egna hästarna. Fotot visar stoet Celebration Ride. God hälsa är en av nycklarna till framgång för tävlingshästar. För att hästarna ska prestera på topp krävs högklassigt foder: smakligt, av jämn kvalitet och oklanderlig hygienisk kvalitet. Hannu och Hanna Härmälä vet av erfarenhet vad bra foder betyder. I sitt eget stuteri på gården Sukkinen i Nousiainen har de sex avelsston, varav den mest kända är Celebration Ride som är klassad som elitsto. Stona innebär både arbete och hobby för husbondeparet. Celebration Ride fölade i våras och det unga fölet är nu husbondeparets ögonsten. Det vackra stofölet Doris Hoss är lillasyster till Target Hoss som rönt framgångar på tävlingsfälten ute i världen. Fölet får vistas med sin mamma ända till fem månaders ålder, varefter det avvänjs. En blivande tävlingshäst föds upp med omsorg på gården så att dess muskler och benbyggnad utvecklas väl och är redo för den egentliga träningen. Utfodringen är ett viktigt led i uppfödningen. HÖ PÅ 450 HEKTAR Hästarna i Sukkinens stuteri får hö av toppkvalitet som producerats på gården. I början såldes överblivet hö från den egna gården till andra hästgårdar, men höproduktionen har utvidgats och blivit ett yrke. Odlingen av hästhö ger numera arbete för två jordbrukare förutom Härmälä. Efterfrågan på köpt hö har ökat när trav- och ridstallen blivit fler och en stor del är beroende av köpt hö. Hannu Härmälä odlar tillsammans med Jussi Jokinen och Hannu Nylund hösilage på cirka 450 hektar i Nousiainen och Masku. Enheten som gemensamt odlar tre gårdars åkrar och arrendemarker är Finlands största producent av hästhö. Under växtperioden tillverkas stora balar. Produktionen begränsas mest av lerjordarnas torkkänslighet. Hösilage säljs i 4-kantbalar under handelsnamnet Suvi-hösilage via Agrimarket runt om i Finland. En del av höet säljs till stall också i Sverige. Där har yrkesmässig odling av hästhö längre traditioner än i Finland och man betalar upp till trettio procent mer för hö av god kvalitet än i Finland, berättar Härmälä. Det finns alltid efterfrågan på högklassigt hösilage. I synnerhet den här vintern har efterfrågan varit livlig, eftersom förra sommarens torka minskade vallskördarna med cirka en fjärdedel jämfört med normalt. Man kan rentav säga att bristen på hö var förfärlig i vintras när folk dagligen frågade efter hö och det inte räckte till för alla. HURDANT ÄR BRA HÖ? Kunderna bestämmer vad som är bra hösilage för deras stall och vilken smältbarhet och proteinhalt som eftersträvas. Lämplig proteinhalt i hösilage är 7,5 8,5 procent för de flesta hästar, men det finns också efterfrågan på hö med över 10 procents proteinhalt. Proffstränarna föredrar hö med bara 6 7procents proteinhalt under tävlingssäsongen. Målet för torrsubstanshalten är procent. Tävlingshästarna äter cirka 8-10 kilogram hö per dag, men avelsstona rentav15 20 kilogram under digivningen. Det viktigaste är att säkerställa att hästens mage fungerar bra. Man får på inga villkor ändra foder under pågående tävlingssäsong. TIDPUNKTEN AVGÖR Den röda tråden inom höproduktion är att producera god kvalitet, mängden får variera, slår Härmälä fast. Tidpunkten för bärgning är till stor del avgörande för skördens näringsmässiga och hygieniska kvalitet. Under bärgningstiden följer vi noggrant med väderprognoserna, man vinner mycket genom att vara förutseende. Om bärgningen drar ut på tiden ökar vallens stråskjutning och proteinhalten sjunker. Om en lång regnperiod är att vänta kör man ut på åkern fastän skördemängden blir lite mindre än förväntat, för att proteinhalten ska förbli hög. Kalium är ett viktigt näringsämne som ökar vallarnas tålighet mot torka och kyla. Ur kvalitetssynpunkt är det av största vikt att höet är torrt. Kvalitetsriskerna inom höproduktionen har reducerats genom tillräcklig mekanisering. GÖDSLING Vallarna gödslas på våren så tidigt som möjligt genast när markerna bär maskinerna, vanligen i slutet av april. I våras kom vi rekordtidigt ut på åkern, vi började sprida gödsel redan i mitten av april. Det är viktigt att spridningen är jämn. Här på gården har vi goda erfarenheter av Amazones spridare försedd med våg och Switch- styrning samt Trimbles automatikstyrning: dubbel spridning undviks och å andra sidan blir det inga ogödslade remsor heller. Jämn spridning garanterar jämn kvalitet på vallens tillväxt och fodret, säger Jussi Jokinen. Vid den första gödselspridningen ger vi kilogram kväve per hektar. Jordarna är i huvudsak mullrika jäsleror och under växtperioden frigörs därför kväve för växterna också från marken. Precision i fråga om kväveanvändningen säkerställer att vallen inte bildar liggväxt. Ett upprätt växtbestånd torkar upp jämnt. Tidigare odlades sockerbetor på en del av åkrarna vilket gjort dem bördiga. Fosforhalterna är alltjämt bra. Gödselmedlen väljs enligt markkarteringen: YaraMila Vall Spårämnes Y eller YaraBela Finlandssalpeter är lämpliga. MER KALIUM Gödslingen för den andra skörden utförs genast efter den första slåttern, efter midsommar. Kvävegivan är kilogram per hektar. Vi har börjat fundera på kaliumets betydelse här på gården när markkarteringarna visar på sjunkande kaliumtal i jordarna, berättar Hannu Härmälä. Man vet att en vallskörd för bort upp till 120 kilogram kalium per hektar. Vid valet av gödselmedel har vi uppmärksammat saken och gödselmedlen har på vissa skiften bytts från rena kvävegödselmedel till NK-gödselmedel. Med kaliumgödsling vill man se till att vallens stråskjutning är bra och strået starkt, vilket är viktigt framför allt för hösilagets struktur. Kalium är också ett viktigt näringsämne när det gäller vallarnas förmåga att klara av torka och kyla. För att säkerställa övervintringen ska den andra gödslingen innehålla tillräckligt med kalium. MINERALÄMNENA I SKICK Vi har sluppit oroa oss för fodrets mineralämnesinnehåll när vi har använt Yaras sammansatta gödselmedel som också innehåller selen. Jag kommer fortfarande ihåg selenbristerna på 1970-talet innan selengödslingen började. Det var hemskt att se när djuren led av bristsymptom, minns Härmälä. Vallblandningarna består antingen till hundra procent av timotej eller blandningar av timotej och ängssvingel. TÄTÄ VALLAR Timotejvall övervintrar bra och producerar foder av god hygienisk kvalitet också under regniga somrar. En torr sommar blir det däremot problem på grund av att timotej har svag återväxt. Av timotejsorterna har Grinstad aggressivare återväxt än traditionella Tammisto. Kompletteringssådd av vall är ett viktigt led i skötseln av fleråriga vallar och därför skaffades en ny såmaskin till Sukkinen. Genom kompletteringssådd hålls vallarna tillräckligt täta och avkastningsförmågan förbättras. Man måste ändå akta sig för att ha alltför tät vall: under regniga somrar kan vallarna ruttna. Alltför täta vallbestånd producerar också för mycket blad och skjuter inte strå. En bra hösilageväxtlighet får bra struktur när den innehåller tillräckligt med strån. Foto: Janne Viinanen 8 Yara Suomi Växtpressen 1/2014