Konjunktur och räntor Nummer 3 24 augusti 2010

Transkript

1 Konjunktur och räntor Nummer 3 augusti 1 Sidan Räntemarknaden är för pessimistisk Sidan 3 Kraftig uppgång i boräntorna Sidan Global återhämtning på halvfart Sidan 1 Tudelad svensk ekonomisk politik Sidan 1 Bolånetaket och bolånemarknaden

2 Räntemarknaden är för pessimistisk Förväntningarna på räntemarknaden är inställda på en ny kris i världsekonomin. Oro för deflation har pressat ner långräntorna till extremt låga nivåer. Vi tror att pessimismen är överdriven och räknar med en god tillväxt de närmaste åren. Obligationsräntorna kommer då att stiga kraftigt och de bundna boräntorna kommer att dras upp. Våren 9 drog räntemarknaden en suck av lättnad; den värsta fasen av finanskrisen verkade vara över. Riskbenägenheten ökade och obligationsräntorna steg från tidigare bottennivåer. Därefter har det insmugit sig en tveksamhet om styrkan i återhämtningen av konjunkturen. Nödvändiga statsfinansiella åtstramningar i många länder efter krisen har kommit i fokus. En del svag statistik har också tolkats som att risken ökat för ett nytt bakslag. Det verkar som om räntemarknaden allt mer börjar tro på ett japanskt deflationsscenario. Långräntorna handlats ner igen och ligger nu på samma låga nivåer som när finanskrisen kulminerade. Räntor på tioåriga statsobligationer Tyskland Sverige USA Japan ,,,, 3, 3,,, 1, 1,, Source: Reuters EcoWin Vi tror att räntemarknadens pessimism är överdriven och räknar med en hyfsad men inte fantastisk internationell tillväxt. Budgetsaneringen i flera länder kommer att dämpa efterfrågan, framför allt under nästa år, men inte orsaka något nytt ras i konjunkturen. För OECD-området väntas den årliga BNP-tillväxten bli cirka, procent 1-1. Förändringen i prognosen för OECD-området sedan konjunkturbedömningen i juni är liten men sammansättningen har skiftat. BNP-prognosen för USA har justerats ner medan den tyska ekonomin överraskat positivt i år. För den svenska ekonomin har BNPtillväxten i år och nästa år justerats upp med, respektive, procentenheter. Tillväxten i länderna utanför OECD, som Kina, fortsätter att vara stark. Försörjningsbalans, procentuell volymförändring USA -,,8,9 3,3 Japan -, 3, 1,8 1,3 Tyskland -,7, 1,, Frankrike -, 1, 1,, Euroområdet -,1 1, 1, 1,9 Storbritannien -,9 1,,, Sverige -,1 3,,9 3, OECD, totalt -3,,,,7 Kina 9,1 1, 9, 9, Även om vi inte tror på ett deflationsscenario så räknar vi med att en stramare finanspolitik i många länder och ett lågt resursutnyttjande efter finanskrisen medför att inflationstrycket kommer att vara lågt. Centralbankerna i USA och euroområdet kommer därför bara att höja styrräntorna i långsam takt. Styrkan i den svenska ekonomin medför att Riksbanken går snabbare fram med räntehöjningarna. När räntemarknaden blir övertygad om att världsekonomin inte står inför en ny djup kris, så kommer långräntorna att stiga kraftigt. Vi räknar med att ränteuppgången tar fart under nästa år. Då kommer de längre bundna boräntorna också att stiga rejält. Den fördel som vi bedömer att det för närvarande finns för längre bundna boräntor blir således inte långvarig. Riskerna i prognosen ligger på nedsidan. En svag bostadsmarknad kan dämpa tillväxten i USA mer än vi räknar med. Den finanspolitiska åtstramningen kan också möta hinder i några länder med ökad oro på finansmarknaden som följd. en avslutades den 3 augusti 1 Internationella förutsättningar Oljepriset, Brent, antas ligga på 8 dollar per fat i slutet av 1 för att till slutet av 11 och 1 stiga till 8 respektive 9 dollar per fat. Växelkursen för dollarn förutsätts under prognosperioden stärkas till cirka 1,1 mot euron. Kronans växelkurs mot euron antas vara 9, i slutet av 1, 9, i slutet av 11 och 9,3 i slutet av 1. Detta ger en växelkurs mot dollarn på 7, kronor under 1 och 8, under 11 och 1. Kronans nominella effektiva växelkurs, mätt med TCW-index, ligger kring nuvarande nivå på 13 under prognosperioden. SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER 3 AUGUSTI 1

3 Kraftig uppgång i boräntorna Riksbanken höjer styrräntan snabbt till 1, procent till början av nästa år. Därefter går räntehöjningarna in i ett lugnare skede och styrräntan stannar vid procent i slutet av 11 och 3, procent i slutet av 1. Nedpressade långa marknadsräntor och stigande korta boräntor gör att det för närvarande är fördel för längre bundna boräntor. Det skulle bara vara en allvarlig kris på finansmarknaden som skulle kunna hindra Riksbanken från att höja styrräntan vid nästa räntemöte den 1 september. Vi räknar inte med en ny kris och utgår därför från att styrräntan höjs med, procentenheter till,7 procent. Snabba räntehöjningar följs av paus Det finns en stabil majoritet i Riksbankens direktion för fortsatta räntehöjningar och vår prognos är att styrräntan höjs med, procentenheter vid vart och ett av räntemötena i oktober, december och i februari nästa år. En stark BNP-tillväxt och Riksbankens strävan att normalisera räntenivån talar för räntehöjningar i snabbt tempo även om inflationstrycket inte är särskilt högt. Riksbankens räntemöten och prognos för styrräntan 1 Förändring Nivå 1 september,,7 oktober, 1, 1 december, 1, 11 1 februari, 1, 19 april, 1, juli, 1, Riksbanken har emellertid ett inflationsmål och under nästa år går räntehöjningarna därför in i ett lugnare tempo som mer fokuserar på inflationsutvecklingen. Vi räknar därför med att styrräntan hålls oförändrad vid räntemötena i april och juli för att sedan höjas med, procentenheter under andra halvåret till procent i slutet av 11. Vår prognos om en fortsatt bra fart i ekonomin under 1 leder till att resursutnyttjandet börjar normaliseras. Riksbanken fortsätter därför med räntehöjningarna så att styrräntan når 3, procent till slutet av detta år. Den bana för styrräntan som vi räknar med ligger nära Riksbankens ränteprognos. Förväntningarna på räntemarknaden, enligt FRA-kontrakten, är emellertid inställda på en betydligt lägre styrränta under 1. En förklaring till avvikelsen kan vara att räntemarknaden tror att den dämpning av exporten som vi räknar med under 11 blir kraftigare och mer utdragen. En annan förklaring kan vara att man på räntemarknaden bedömer att den normala styrräntan är betydligt lägre än den nivå på procent som vi utgår från att den anpassas till under 13. er av styrräntan SBAB:s prognos Riksbankens prognos Finansmarknadens förväntan, FRA Percent, jun-1 dec-1 jun-11 dec-11 jun-1 dec-1 Nya regler höjer boräntorna Det är inte styrräntan i sig som är det centrala för Riksbanken, utan dess effekter i ekonomin. Riksbanken måste därför framöver ta hänsyn till de striktare regler på finansmarknaden som kommer att införas och som driver in en kil mellan styrräntan och utlåningsräntorna. Hur det nya regelverket, Basel III, kommer att se ut är fortfarande oklart. Vi har överslagsmässigt räknat med att skärpningen av reglerna leder till att skillnaden mellan den kortaste boräntan, som är bunden på tre månader, och tremånaders statsskuldväxelränta ökar med cirka, procentenheter. För den femåriga boräntan uppskattar vi att skillnaden gentemot den femåriga statsobligationsräntan ökar med ungefär, procentenheter. 1 Räntan som låntagarna möter ökar således jämfört med underliggande riskfria räntor. Vi räknar därför med att de striktare reglerna på finansmarknaden leder till att Riksbanken inte höjer styrräntan lika mycket som man skulle ha gjort med det nuvarande, 3, 3,,, 1, 1,, 1 Se Konjunkturbedömningen från juni 1 för en utförligare diskussion av regeländringarnas effekter på boräntorna. SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 3 NUMMER 3 AUGUSTI 1

4 regelverket. en är därför att det dröjer till slutet av 13 innan styrräntan når en normal nivå på procent. Dyster stämning på räntemarknaden Investerare har ökat efterfrågan på säkra placeringar i samband med de statsfinansiella problemen i flera europeiska länder. De långa marknadsräntorna i länder med goda statsfinanser har därför pressats ner. Oron för ett bakslag i konjunkturen som skulle kunna leda till nya stora köp av räntepapper från centralbanker har också dragit ner långräntorna. Amerikanska, tyska och svenska statsobligationer handlas nu på ungefär samma låga nivåer som när finanskrisen var som värst. Tioåriga statsobligationsräntor kring, procent tyder på förväntningar om att realräntan och/eller inflationen kommer att vara nära noll under de närmaste tio åren. Vårt huvudscenario är att effekten på finansmarknaden av de statsfinansiella problemen gradvis kommer att dämpas. Vi räknar inte heller med ett nytt bakslag i den internationella konjunkturen eller med en förestående deflationsperiod. Bedömningen är därför att långräntorna kommer att stiga från nuvarande nedpressade nivåer men att det dröjer till nästa år innan räntemarknaden delar vår bedömning och obligationsräntorna börjar stiga på allvar. Räntor på femåriga statsobligationer Sverige Tyskland USA jan-7 jan-8 jan-9 jan-1 jan-11 jan-1 Vi räknar med att räntan på femåriga svenska statsobligationer stiger från nuvarande knappt procent till,3 procent till slutet av 1, till, procent till slutet av 11 och till, procent till slutet av 1. Ränteuppgången väntas således framför allt komma under 11 för att sedan plana ut under 1. Riskpremierna krymper Oron på finansmarknaden i samband med de statsfinansiella problemen i många länder har bidragit till att skillnaden mellan räntor med olika risk ökat. Skillnaden mellan räntan på femåriga bostadsobligationer och femåriga statsobligationer har ökat, liksom skillnaden,,,,, 3, 3,,, 1, 1, mellan tremånaders interbankränta och ränta på tremånaders statsskuldväxlar. Mönstret är detsamma som under finanskrisen men uppgången i riskpremierna har den här gången varit betydligt mindre. Vår bedömning är att när riskbenägenheten gradvis ökar, så kommer dessa ränteskillnader att normaliseras. en av boräntorna beror således på tre olika faktorer: stigande styrränta och statsobligationsräntor, minskade riskpremier och högre finansieringskostnader i bankerna på grund av striktare regleringar. Under nästa år är vår bedömning att effekten av minskade riskpremier kommer att vara större än effekten av högre finansieringskostnader. Under 1 leder emellertid genomslaget av de striktare reglerna för bankerna till att skillnaden mellan boräntor och underliggande riskfria räntor ökar. Skillnad mellan boräntor och riskfria räntor Boränta 3 mån - ränta statsskuldväxel 3 mån Medelvärde Boränta år- ränta på statsobligation år Medelvärde enheter jan- jan-7 jan-8 jan-9 jan-1 jan-11 jan-1 Under perioden 1997-, innan finanskrisen, var skillnaden mellan tremånaders boränta och ränta på tremånaders statsskuldväxel i genomsnitt 1,1 procentenheter och skillnaden mellan femårig bunden boränta och ränta på femåriga statsobligationer var 1, procentenheter. Vi räknar, som nämnts, med att de striktare reglerna kommer att öka dessa ränteskillnader med, respektive, procentenheter. Effekten av de striktare reglerna blir således mer kännbar för den korta boräntan på grund av ökade kostnader för längre upplåning. Boräntorna stiger kraftigt Förändringarna i prognosen av boräntorna är små. Vår bedömning av styrräntan har inte ändrats och prognosen för tremånaders boränta är därför oförändrad. Tvååriga och femåriga boräntor har justerats ner något, framför allt i år, eftersom vi bedömer att det tar längre tid innan räntemarknaden anammar vår räntesyn. 3,,, 1, 1,,, SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER 3 AUGUSTI 1

5 för SBAB:s boräntor, olika bindningstider 3 aug 1 Dec 1 Dec 11 Dec 1 3 mån,,7 3,,8 år,9 3,3 (-,),, år 3,8, (-,), (-,1), Anm: Förändringen i prognosen från Boräntenytt 9 juli anges inom parentes. Boräntorna kommer således att stiga för alla bindningstider. Uppgången till slutet av 1 blir något mindre för boräntan med femårig bindningstid än för två års och tre månaders bindningstid men för samtliga boräntor handlar det om en ökning med mer än procentenheter. Fördel för bunden boränta För att kunna jämföra nuvarande bundna boräntor på 1- år med den kortaste boräntan har prognosen för tremånadersräntan förlängts till 1. Styrräntan antas gradvis anpassas till en normal nivå på procent där den sedan ligger kvar, vilket ger en tremånaders boränta på cirka, procent. Det finns argument för att den normala styrräntan borde vara lägre än procent när reglerna på finansmarknaden skärps men vi har valt att hålla fast vid Riksbankens bedömning av en normal styrränta. Bundna boräntor och beräknad bunden tremånadersränta under bindningstiden SBAB:s bundna boränta SBAB:s prognos av bunden tremånaders boränta,71,,9 3,18 3,19 3,7 3,,17 3,8 1 år år 3 år år år Vår bedömning är att det för närvarande är fördelaktigt med bundna boräntor. Den beräknade skillnaden mellan nuvarande bundna boräntor med bindningstider på 1- år och genomsnittet för tremånadersräntan under motsvarande tid är,1-, procentenheter. Den minsta skillnaden finns för 1 års bindningstid och de största skillnaderna för - års bindningstid. Förklaringen till fördelen för bundna boräntor är dels de nedpressade långa marknadsräntorna, dels kommande höjningar av styrräntan och dyrare finansiering av kort utlåning som drar upp prognosen för tremånaders boränta. Det bör emellertid observeras att ränteprognoser alltid är osäkra och att den beräknade fördelen för bundna boräntor är liten i förhållande till ett normalt osäkerhetsintervall.,,,, 3, 3,,, Tomas Pousette ekonomiskasekretariatet@sbab.se SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER 3 AUGUSTI 1

6 Global återhämtning på halvfart Finanskrisen kastar fortfarande, nästan två år efter kulmen, sin skugga över den globala ekonomin. Den snabba uppgången i världsekonomin verkar ha bromsat in under sommaren. Det går trögt på flera håll och många länder brottas med svaga offentliga finanser och vikande tillväxt. Fortsatt låga räntor ger dock välbehövlig stimulans åt återhämtningen. I kölvattnet av finanskrisen har flera länder hamnat i statsfinansiella problem. Mest uppmärksammat är läget i Grekland, på grund av att landet är med i EMU. Men många andra länder dras också med stora statliga budgetunderskott och svällande statsskulder. Under våren och sommaren har flera räddningspaket och stödåtgärder sjösatts för att komma till rätta med skuldkrisen. De mest utsatta länderna har fått lån och lånegarantier av EMU-länderna och Internationella valutafonden (IMF) samtidigt som de aviserat kraftiga åtgärder för att komma till rätta med budgetunderskotten. Europeiska Centralbanken (ECB) har köpt statsobligationer på den öppna marknaden för att hålla nere långa marknadsräntor i de drabbade länderna. ECB har även, tillsammans med andra centralbanker, återöppnat olika former av kortsiktig utlåning till bankerna som egentligen var tänkt att avvecklas under 1. en kraftig konjunkturnedgång. Sammantaget verkar alla åtgärder ha återställt åtminstone en del av förtroendet och finansmarknaderna fungerar i dagsläget tillfredsställande. Det innebär dock inte att faran kan blåsas över. Risken för återkommande finansoro är fortfarande överhängande och kommer att hålla tillbaka tillväxten framöver. Även skuldproblemen och den anpassning som måste göras i många länder kommer att dämpa den ekonomiska utvecklingen. Vi bedömer dock att risken för en ny global finanskris och konjunkturnedgång är relativt liten. Stark återhämtning av internationell handel Under slutet av 8 och början av 9, när finanskrisen härjade som värst, sköt företag och hushåll större investeringar framåt i tiden. Företagen skar också ned på varulagren när efterfrågan avstannade. Sedan våren 9 har världsekonomin däremot varit inne i ett skede där finansmarknaderna har fungerat allt bättre. De finans- och penningpolitiska åtgärderna som satts in har fått avsedd stimulanseffekt. Kombination av uppskjuten efterfrågan och låga lagernivåer har fått produktion och handel att växa snabbare än på mycket länge. Sammantaget har världsekonomin återhämtat så gott som hela det tidigare produktionsfallet. Global industriproduktion och varuhandel, årlig procentuell ökningstakt Skillnad mellan högsta och lägsta 1-åriga statsobligationsränta samt varians bland Euroländerna 1, 9, 8, 7,,,, 3, enheter Högsta-Lägsta Varians 1, 9, 8, 7,,,, 3, Industriproduktion Varuhandel ,, 1,, jan- 7 apr- 7 jul- 7 okt- 7 jan- 8 apr- 8 jul- 8 okt- 8 I samband med skuldkrisen så har också finansmarknaderna fattat misstankar om de europeiska bankernas situation. För att återställa en del av förtroendet för det europeiska banksystemet har myndigheterna under sommaren publicerat resultaten av ett pan-europeiskt stresstest av de 91 största bankerna. Testet visade att de allra flesta bankerna skulle klara jan- 9 apr- 9 jul- 9 okt- 9 jan- 1 apr- 1 jul- 1 1,, Oro för den amerikanska konjunkturen Under sommaren har det dock kommit allt fler signaler om att tillväxten i USA, Kina och Japan dämpats. BNPsiffrorna visar att tillväxten i dessa länder var lägre under det andra kvartalet än under det första. Ledande indikatorer visar också att inbromsningen troligen fortsatt under det tredje kvartalet. I USA är det ganska tydligt att tillväxten i de sektorer som gynnats av stimulansåtgärderna går betydligt trögare när skattekrediter och andra stimulanser fasas ut. Detta gäller bland annat bostadsmarknaden, byggsektorn och bilhandeln. SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER 3 AUGUSTI 1

7 Arbetsmarknaden har också överraskat på nedsidan, med oväntat svag sysselsättningsutveckling de senaste månaderna. Indikationerna på att delar av den amerikanska ekonomin går lite svagare i kombination med att kreditmarknaderna fortfarande inte är helt återställda och ansträngda statsfinanser har fått en del konjunkturbedömare att varna för en ny låg konjunktur (en så kallad double-dip). hushåll och företag. I USA är till och med så att en del banker lättar på villkoren. Bankernas lånevillkor* USA, Bolån USA, Företagslån EMU, Bolån EMU, Företagslån Nettotal 1 8 USA, konjunkturindikatorer, procentuell tremånadersförändring glidande medelvärde 3 1 Godstransporter, höger skala Detaljhandelsomsättning, höger skala Industrins orderingång, varaktiga varor, vänster skala Påbörjade bostadsbyggen, vänster skala * Andelen banker som stramat åt lånevillkoren minus andelen banker som lättat på lånevillkoren jan-8 apr-8 jul-8 okt-8 jan-9 apr-9 jul-9 okt-9 jan-1 apr-1 Finansmarknaderna har reagerat negativt på signalerna med stora fall i både börskurserna, långräntorna och US-dollarn. Vi menar att oron är överdriven. Naturligtvis finns det risker med utvecklingen, inte minst med tanke på att hushåll, företag och banker fortfarande håller på att anpassa sig efter finanskrisen. Vi tror att det finns så mycket inneboende kraft i det globala konjunkturuppsvinget att det kommer att fortsätta trots att statsskuldsproblematik, avtagande stimulanseffekter och mindre snabb lageruppbyggnad kommer att dämpa uppgången. Vår prognos bygger därför på att den globala återhämtningen fortsätter men i långsammare takt 11-1 än under 9-1. Ökad finansiell stabilitet gynnar tillväxten Trots att det stormat en del på de finansiella marknaderna de senaste månaderna så har de flesta av marknaderna fortsatt att fungera, till skillnad från under hösten 8. Bankerna har därmed haft tillgång till den finansiering de behövt och en ny likviditetskris har kunnat undvikas. Även om många hushåll, företag, banker, kommuner och stater fortfarande har en lång väg att gå innan deras finanser är i balans så går utvecklingen åt rätt håll. För att underlätta rebalanseringen är det viktigt att kreditmarknaden och banksystemet fungerar som det ska. De (om)regleringar av finansmarknaderna som diskuteras på både nationell och internationell nivå kommer att bli viktiga steg mot ökad stabilitet. Ett tecken på att finanskrisen håller på att släppa greppet om den globala ekonomin är att allt färre banker uppger att de stramar åt lånevillkoren för jul-1 okt Blandade förutsättningar Osäkerhet skapar ofta dåliga förutsättningar för tillväxt. Större investerings- och inköpsbeslut, och därigenom en stor del av tillväxten, styrs till stor del av vilka förväntningar hushåll och företag har om framtiden. En ökad osäkerhet om arbetsmarknaden, den ekonomiska utvecklingen, finansmarknaderna eller något annat, kan därför leda till uppskjutna investeringar och lägre tillväxt. På samma sätt kan en ökad stabilitet leda till ökade investeringar och högre tillväxt. Hushållens förväntningar* Sverige Tyskland Japan Storbritannien USA jan- jan- jan-7 jan-8 jan-9 jan-1 * För att möjliggöra jämförelser mellan länderna har förväntningarna normaliserats. Skalan visar avvikelsen från medelvärdet 197-1, mätt i standardavvikelser. De ekonomiska förväntningarna präglas till stor del av den faktiska utvecklingen av ekonomin. Arbetslöshet, inkomstutveckling, huspriser, börsutveckling, statsfinanser och räntenivåer är exempel på faktorer som påverkar framtidstron. En jämförelse mellan olika länder visar på osedvanligt stora skillnader mellan hushållens förväntningar. I länder med välskötta ekonomier utan större statsfinansiella problem, exempelvis Sverige, Tyskland och Finland ligger hushållens framtidstro en bit över det historiska genomsnittet. I länder med ekonomiska problem eller dåliga statsfinanser, exempelvis medelhavsländerna, USA och Storbritannien, ligger framtidstron väl under det normala SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 7 NUMMER 3 AUGUSTI 1

8 Förändringar i riskbilden Den ekonomiska utvecklingen har varit blandad i omvärlden sedan förra prognosen. Ledande konjunkturindikatorer har överraskat på nedsidan i Amerika och Asien. Inbromsningen i Kina bedömer vi som önskvärd då vissa delar av den kinesiska ekonomin börjat uppvisa överhettningstendenser. Medan tillväxten har dämpats i USA och Asien så har tillväxten i Europa överlag varit överraskande stark. Exempelvis var den tyska BNP-tillväxten under det andra kvartalet den starkaste sedan återföreningen. Osäkerheten kring de europeiska statsfinanserna och kommande finanspolitiska åtstramningar kvarstår, men har minskat något under sommaren tack vare att vi nu börjar se åtstramningspaketen omsättas i praktiken. Risken för att den internationella finansoron ska blossa upp igen med börsfall, kreditåtstramning och bankproblem bedöms också ha minskat något under sommaren. De europeiska stresstesterna har skingrat en del osäkerhet. Risken för att den globala ekonomin kan fastna i en deflationsspiral, med mycket låg tillväxt, sjunkande priser, stigande statsskulder bedömer vi som liten, om än inte försumbar. Internationell BNP-tillväxt (årlig procentuell förändring) Kina (vä skala) USA EMU Japan Fortsatt dämpad tillväxt Sammantaget kvarstår vårt huvudscenario för den globala ekonomin under de kommande två till tre åren, med en konjunkturuppgång präglad av en stor försiktighet hos många hushåll och företag. De ändringar vi gör i prognosen är ganska små och beror mer på mindre förändringarna i riskbilden än på fundamentalt ändrade tillväxtförutsättningar. För USA räknar vi nu med en BNP-tillväxt på strax under 3 procent både i år och nästa år vilket följs av en tillväxt på drygt 3 procent under 1. Detta är en nedrevidering med drygt, procentenheter sedan förra prognosen. I EMU väntas tillväxten i år landa på knappt 1, procent, vilket är en upprevidering med, procentenheter. Nästa år väntas BNP tillväxten återigen vara nästan 1, procent för att under 1 stiga till knappt procent. Den förväntade tillväxten i Japan i år har reviderats ned med en dryg halv procentenhet till 3 procent. Under 11 och 1 väntas Japans BNP växa i långsammare takt, knappt respektive knappt 1, procent. Även den kinesiska tillväxten väntas bromsa in framöver. Inbromsningen är dock ganska marginell. En tillväxt i år på 1 procent följs av en tillväxt på 9 procent under 11 och 9, procent 1. Låg inflation trots stigande spannmålspriser För ett år sedan var inflationstakterna negativa i många länder och regioner, mycket på grund av den kraftiga råvaruprisnedgången som följde på finanskrisen. Det senaste året har dock råvarupriserna stabiliserats och även stigit något. Spannmålspriserna, framför allt vetepriserna, har rusat i höjden de senaste veckorna vilket kommer att leda till lite högre livsmedelspriser framöver. Vi räknar inte med någon bred och kraftig råvaruprisuppgång framöver men det är svårt att förutsäga hur råvarupriserna kommer att påverkas av kombinationen av snabb konjunkturuppgång i tillväxtländerna och dämpad konjunkturuppgång i västvärlden. Den underliggande inflationen, rensad från energipriser, ligger fortfarande på låga nivåer och det finns fortfarande en del ledig kapacitet i många länder samtidigt som inflationsförväntningarna är låga. Det är därför svårt att se något inflationstryck att tala om. Samtidigt väntas den globala tillväxten bli tillräckligt stark för att inte den underliggande inflationen ska sjunka ännu mer. Internationell inflation (årlig ökningstakt, KPI) USA EMU Japan Kina Vår sammantagna bedömning är, precis som i tidigare prognoser, att råvarupriserna stiger en del under prognosperioden. Oljepriset, som pendlat mellan 7 och 8 US-dollar/fat väntas ligga kring 8 US-dollar per fat i slutet av 1, 8 US-dollar per fat i slutet av 11 och 9 US-dollar per fat i slutet av 1. USdollarn väntas stärkas från dagens nivåer mot både yenen och euron. Detta dämpar den importerade inflationen i USA och även Kina, vars valuta väntas stärkas mest av de stora, men driver på den i andra länder SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 8 NUMMER 3 AUGUSTI 1

9 I USA kommer inflationstakten dämpas under resten av 1 och ligga under 1 procent vid årsskiftet för att därefter stiga och ligga kring procent under andra halvåret 11 och under 1. I EMU väntas inflationen ligga stabilt kring 1, procent under hela prognosperioden. I Japan väntas inflationstakten pendla kring nollstrecket under både 1, 11 och 1. I Kina påverkas inflationstakten mer av stigande livsmedelpriser än i andra länder. I Kina är också vissa sektorer nära kapacitetstaket, varför det finns ett visst underliggande inflationstryck. Därför väntas inflationen ligga mellan 3 och procent under prognosperioden. Uppskjutna räntehöjningar Medan centralbankerna har kunnat dra tillbaka vissa av de tidigare stödåtgärderna under sommaren så har de varit tvungna att återuppta vissa och till och med starta nya. Europeiska centralbanken har under sommaren köpt statsobligationer utgivna av de krisdrabbade EMU-länderna för att hålla nere marknadsräntorna i dessa länder. Amerikanska centralbanken tillkännagav nyligen att man, i ljuset av signalerna om en svagare ekonomisk utveckling, kommer att köpa mer statsobligationer. Sammantaget finns det således anledning att tro att de penningpolitiska åtstramningar som de stora centralbankerna planerade för några månader sedan återigen har skjutits fram. räntehöjningar och i slutet av 11 väntas styrräntan ligga på 1,7 procent i USA,, procent i EMU och, procent i Japan. Därefter fortsätter de gradvisa höjningarna under 1 och i slutet av prognosperioden ligger styrräntan på 3, procent i USA och EMU och på 1, procent i Japan. Rekyl för långräntorna Centralbankernas agerande och marknadsaktörernas förväntningar på centralbankerna är en viktig faktor bakom rörelser i de långa marknadsräntorna. Inflations- och tillväxtförväntningar är också viktiga liksom statsfinansernas skick. Under våren och sommaren har internationella statsobligationsräntor drivits ned till rekordlåga nivåer. Först var det den europeiska statskuldskrisen som fick placerare att fly från mer riskabla placeringar (aktier, små valutor, obligationer från medelhavsländerna osv) till säkra statsobligationer utgivna av stabila länder. Därefter fick de svaga amerikanska konjunkturindikatorerna marknadsaktörerna att tvivla på tillväxtprognoserna och att oroa sig för deflation. Resultatet blev ytterligare efterfrågan på statsobligationer och ytterligare räntenedgång. Femåriga statsobligationsräntor,,, Centralbankernas styrräntor USA EMU Japan, 3, 3,, 3 USA Tyskland , 1, 1, Både det ekonomiska läget och riskbilden talar för att det dröjer åtminstone ett halvår innan vi får se någon räntehöjning i USA, EMU eller Japan. Kvardröjande hög arbetslöshet, lågt kapacitetsutnyttjande, försiktiga hushåll och företag samt låga inflationsförväntningar bäddar för fortsatt lågt inflationstryck vilket betyder att det inte finns något omedelbart behov av att återställa styrräntorna till normala nivåer. Samtidigt innebär statsskuldsproblemen, de finanspolitiska åtstramningarna och risken för att finansoron ska blossa att centralbankerna lär vara försiktiga när de väl börjar strama åt. Vi räknar med att de första räntehöjningarna kommer under våren nästa år. Sedan följer ganska måttliga 1 Vi ser marknadens oro som väldigt överdriven och räknar därför med en rekyl uppåt i obligationsräntorna. Under de kommande månaderna Statsobligationsräntorna väntas ligga kring, procent i USA och, procent i Tyskland i slutet av året. Därefter fortsätter räntorna upp till, procent i USA och, procent i Tyskland i slutet av 11 innan uppgången stannar av under 1. Tor Borg ekonomiskasekretariatet@sbab.se SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 9 NUMMER 3 AUGUSTI 1

10 Tudelad svensk ekonomisk politik BNP-tillväxten i den svenska ekonomin blir cirka 3 procent per år under perioden 1-1. En expansiv finanspolitik motverkar Riksbankens höjningar av styrräntan. Resursutnyttjandet börjar normaliseras i slutet av prognosperioden. Den öppna arbetslösheten närmar sig 7 procent och den underliggande inflationen är i fas med inflationsmålet på procent. Den trevande återhämtningen efter finanskrisen under de tre sista kvartalen förra året har avlösts av ett betydligt snabbare tempo under första halvåret i år. BNP ökade med 1, procent under första kvartalet och med 1, procent under andra kvartalet, jämfört med föregående kvartal, och tillväxten från de två första kvartalen förra året var 3, respektive, procent. BNP samt varu- och tjänsteproduktion Tjänsteproducenter 1, 1, 1, 97, 9, Varuproduktionen, som drabbades hårdast av finanskrisen, har haft den snabbaste tillväxten under första halvåret men även i tjänstesektorn har utvecklingen varit positiv. Under andra kvartalet i år är dock BNP fortfarande cirka procent lägre än på toppen under fjärde kvartalet 7. Även om tudelningen mellan varu- och tjänsteproducenter börjar krympa så är skillnaden fortfarande stor; varuproduktionen är cirka 1 procent lägre än den tidigare toppnoteringen medan tjänsteproduktionen bara är procent lägre. Den kraftiga neddragningen av lagren under finanskrisen har vänts till ett kraftigt positivt lagerbidrag under första halvåret i år. Vår bedömning är dock att lagrens effekt på BNP-tillväxten nått sin kulmen och att den blir mindre under andra halvåret. Detta bidrar till att BNP-ökningen för 1 stannar vid 3, procent, vilket ändå är en uppjustering med, procentenheter från prognosen i juni. Nästa år räknar vi med en fortsatt god tillväxt i den svenska ekonomin. Valrörelsen talar för att finanspolitiken kommer att vara expansiv, vilket motverkar åtstramningen av penningpolitiken. Exporten dämpas visserligen av finanspolitiska åtstramningar hos flera viktiga handelspartner men importen dämpas ännu mer och bidraget från utrikeshandeln vänds därför från svagt negativt i år till neutralt nästa år. Ett mer normalt lagerbidrag medför dock att BNP-tillväxten under 11 dämpas till,9 procent, vilket är en uppjustering av juniprognosen med, procentenheter. I den här konjunkturbedömningen förlängs prognoshorisonten till 1. Vi räknar då med att en fortsatt stark inhemsk efterfrågan och ett växande bidrag från utrikeshandeln ger en BNP-tillväxt på 3, procent. Försörjningsbalans, procentuell volymförändring Hushållens konsumtion -,8,,,7 Offentlig konsumtion 1,7,9,8 1, Fasta investeringar -1,,,9, Lagerinvesteringar 1) -1, 1,,,1 Export -1, 9,7,,1 Import -13, 1,1,1,3 BNP Varuproducenter 9, 9, 87, 8, BNP -,1 3,,9 3, BNP, kalenderkorrigerad -, 3,1 3, 3, 1) Bidrag till BNP-förändringen, procentenheter. Index kv 7= , 8, Source: Reuters EcoWin Med en årlig BNP-tillväxt på cirka 3 procent 1-1, efter fallet i BNP med, procent 8-9, så börjar resursutnyttjandet normaliseras i slutet av prognosperioden. Den öppna arbetslösheten närmar sig 7 procent i slutet av 1 och den underliggande inflationen stiger till strax över procent. Antaganden om den ekonomiska politiken Penningpolitiken. Styrräntan höjs till 1, procent i slutet av 1 och vidare till, respektive 3, procent i slutet av 11 respektive 1. Finanspolitiken. Riksdagsvalet i september och ett jämnt opinionsläge gör en prognos av finanspolitiken osäker. Vi har antagit att nya ofinansierade överföringar till hushållen uppgår till 1 miljarder 11 och att beloppet växer till miljarder 1. Arbetsmarknadspolitiken. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder antas nå en topp på 18 i år för att 11 och 1 dras ner till 17 respektive 1 personer. Till det kommer nystartsjobb som beräknas minska från drygt 3 personer i år till cirka personer 1. SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 1 NUMMER 3 AUGUSTI 1

11 Finanspolitiken stimulerar konsumtionen Det stora raset för bilförsäljningen under 8 och 9 drog ner hushållens totala konsumtion med ungefär en halv procentenhet vartdera året. När bilförsäljningen nu tagit fart igen med en ökning på 37 procent under första halvåret, ger det ett lyft till den totala konsumtionen med drygt en halv procentenhet. BIL Sweden har gradvis höjt prognosen för årets nybilsförsäljning till 7 personbilar, jämfört med 13 förra året. Detaljhandeln uppvisar också en stark efterfrågan på kapitalvaror. För 1 räknar vi med att hushållens konsumtion ökar med, procent och under de två följande åren ökar konsumtionen i ungefär samma takt. en av hushållens disponibla inkomst är extra osäker under ett valår, med ideliga utspel från de olika blocken. Vi har överslagsmässigt räknat med 1 miljarder i ofinansierade överföringar (transfereringar och/eller skattesänkningar) till hushållen 11, som växer till miljarder 1. Tillsammans med ökad sysselsättning och högre löneökningar bidrar finanspolitiken till att hushållens reala disponibla inkomst, som i år beräknas öka med 1, procent, får ett lyft och ökar med, procent 11 och med 1,9 procent 1. en innebär att hushållens sparkvot minskar från 1, procent förra året till 11 procent 1. Hushållens finansiella sparkvot, exklusive sparande i tjänste- och premiepensioner, faller under motsvarande period från,1 till 1, procent. Hushållens konsumtion och disponibel inkomst Disponibel inkomst (vänster) Konsumtion (vänster) Sparkvot Finanspolitiken bidrar således till att dämpa Riksbankens åtstramning när styrräntan höjs. Hushållssektorn har en räntebärande nettoskuld på ungefär 1 miljarder. En höjning av ränteläget med 1 procentenhet som får full effekt motsvarar cirka 1 miljarder. De antagna finanspolitiska stimulanserna under 11 och 1 på miljarder är således av samma storleksordning som en höjning av ränteläget med procentenheter, vilket är vad den genomsnittliga styrräntan ökar med från 1 till Investeringarna ökar i snabb takt Återhämtningen i investeringarna efter finanskrisen inleddes under tredje kvartalet förra året men tog fart på allvar först under andra kvartalet i år. Bra efterfrågan, endast måttligt stigande räntor och normalare finansieringsvillkor talar för en fortsatt ökning av investeringarna. en är att investeringarna ökar med, procent i år och att takten accelererar till cirka 7 procent 11 för att sedan dämpas något till cirka procent 1. Investeringskvoten, investeringarna i förhållande till BNP i fasta priser, stiger från cirka 18 procent 9 till drygt 19 procent 1 men ligger fortfarande en bit under nivån före finanskrisen. Investeringskvot, bidrag från olika delar av ekonomin Bostäder Offentliga myndigheter Övrigt näringsliv Industri Investeringar/BNP Bostadsbyggandet har snabbt kommit igång och första halvåret påbörjades byggande av drygt 1 lägenheter. Den snabba neddragningen av byggandet under finanskrisen, stigande bostadspriser och en måttlig uppgång i räntorna talar för att bostadsbyggandet fortsätter att öka. Vi räknar med att antalet påbörjade lägenheter ökar från i år till drygt 3 1, vilket är en rejäl uppgång från förra årets 17 påbörjade lägenheter. Exporten överraskar positivt i år Exporten ökade kraftigt under första halvåret och industrins orderingång från exportmarknaden tyder på att exporten under 1 som helhet kommer att öka med cirka 1 procent. Det är betydligt mer än marknadstillväxten för svensk export, som vi uppskattar till cirka 7 procent. Fördröjda positiva effekter av den tidigare svaga kronan och en gynnsam produktsammansättning kan vara förklaringar till exportens överraskande starka utveckling. Under 11 räknar vi med att en stramare finanspolitik i många länder bidrar till att marknadstillväxten för svensk export dämpas till procent för att sedan stiga till 7 procent 1 när effekterna från finanspolitiken är mindre. Med en stabil handelsvägd växelkurs för kronan väntas exportökningen, liksom under perioden -8, bli något lägre än marknadstillväxten. 1 1 SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 11 NUMMER 3 AUGUSTI 1

12 Export och marknadstillväxt för varor och tjänster Arbetsproduktivitet Export av varor och tjänster Marknadstillväxt 1 Utfall Trend procent,3,1 1 Fullständig återhämtning, delvis återhämtning,9,7,, Förädlingsvärde per timme v1 kv1 kv1 kv1 kv1 8 kv1 1 kv1 1,1 3,9 3,7 3, Importen ökar snabbare än exporten under prognosperioden. Överskottet i utrikeshandeln i utgångsläget medför emellertid att nettoexportens bidrag till BNP-tillväxten vänds från svagt negativt i år till svagt positivt 1. Arbetslösheten minskar Arbetsmarknaden har överraskat under och efter finanskrisen. Fallet i sysselsättningen under krisen blev mindre än väntat (cirka 1 personer från toppen andra kvartalet 8 till botten tredje kvartalet 9) och uppgången kom tidigare än väntat (cirka 7 personer från botten tredje kvartalet 9 till andra kvartalet 1). Utbudet av arbetskraft har också överraskat genom att öka mer än vanligt under lågkonjunkturen. Nettot av utbud och efterfrågan på arbetskraft blev att den öppna arbetslösheten steg mindre än väntat under krisen. En förklaring till att sysselsättningen blivit bättre än väntat är att den arbetsintensiva tjänstesektorn klarat finanskrisen betydligt bättre än den mer kapitalintensiva industrin (se diagram sidan 1). Ramavtalet inom industrin om kortare arbetstid mot lägre lön samt satsningar på utbildning istället för uppsägning i en del företag, som Scania, har också hållit uppe sysselsättningen. ROT- och RUT-avdragen är andra åtgärder som påverkat sysselsättningen positivt, även om en del av effekten beror på att svarta jobb blivit vita. Arbetskraftsutbudet har sannolikt dragits upp av den ekonomiska politiken, med sänkta skatter på arbetsinkomster. Den öppna arbetslösheten har hållits nere genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som ökat i omfattning med cirka 1 personer från 7 till 1 samtidigt som nystartsjobben ökat med cirka. Baksidan med att sysselsättningen blivit bättre än väntat är att produktiviteten, produktion per arbetad timme, utvecklats mycket svagt. Produktiviteten minskade under perioden 7-9 med sammanlagt, procent. De senaste kvartalen har produktiviteten börjat öka igen men vår bedömning är att den inte kommer tillbaka till den tidigare trenden under prognosperioden. Vi räknar med att produktiviteten ökar med knappt 3 procent i år men att takten dämpas till drygt procent under 11 och 1. Tillväxten i ekonomin kommer därmed att vara tillräckligt hög för att sysselsättningen ska öka. en är att antalet sysselsatta ökar med ungefär, procent både i år och nästa år för att sedan öka med drygt 1 procent 1. Arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet,1,,9,8,7,, Arbetskraft (vänster) Sysselsatta (vänster) Arbetslöshet Miljoner personer, jan-7 jan-8 jan-9 jan-1 jan-11 jan-1 Utbudet av arbetskraft förutsätts i stort sett följa befolkningsutvecklingen. Vi räknar således inte med några extra utbudseffekter under prognosperioden. Den öppna arbetslösheten ligger därmed kvar på knappt 9 procent till nästa höst innan den börjar sjunka till 7, procent till slutet av 1. Lågt inflationstryck från lönesidan Den senast tillgängliga lönestatistiken visar att lönerna i hela ekonomin ökade med,7 procent januari-maj i år, jämfört med motsvarande period förra året. Å ena sidan brukar det första utfallet av lönestatistiken revideras upp men å andra sidan är lönepåslagen, som i många fall betalas ut i juni, enligt de nya avtalen låga. Vi räknar med att årets löneökningar i genomsnitt hamnar på,3 procent. Utifrån de nyligen ingångna avtalen och en måttlig löneglidning är det troligt att lönerna nästa år ökar i ungefär samma takt som i år. Under 1 kommer arbetsmarknaden att vara betydligt bättre än under årets avtalsförhandlingar och vi räknar med att löneökningarna då stiger till cirka 3 procent SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 1 NUMMER 3 AUGUSTI 1

13 Under perioden 1-1 kommer därmed arbetskostnaden att öka i ungefär samma takt som produktiviteten och enhetsarbetskostnaden blir i stort sett oförändrad. Det är ungefär samma utveckling som under åren - och bryter mönstret med den kraftiga ökningen av enhetsarbetskostnaden under perioden 7-9. Arbetskostnad, produktivitet och enhetsarbetskostnad Arbetskostnad Produktivitet Enhetsarbetskostnad Underliggande inflationen i fas med målet Oförändrade arbetskostnader per producerad enhet talar för ett lågt inhemskt inflationstryck. Kronan antas vara stabil och priserna på importerade industrivaror väntas bara öka måttligt. När det gäller energipriserna håller vi fast vid prognosen om ett oljepris på 8 dollar per fat i slutet av 1, 8 dollar per fat i slutet av 11 och 9 dollar per fat i slutet av 1. Elpriset antas följa terminspriset på kraftbörsen Nord Pool, vilket indikerar ett spotpris på cirka öre per KWh under prognosperioden. Råvarupriser, index i dollar Livsmedel Jordbruksråvaror exkl livsmedel Industrimetaller Index = Hyreskomponenten i KPI ser i år ut att öka med 1, procent. Stigande räntor och nya regler för hyressättning talar för att hyreshöjningarna blir högre under 11 och 1; prognosen är cirka, respektive 3 procent. Inflation, KPI, och underliggande inflation, KPIF Inflation (KPI) Inflationsmål Underliggande inflation (KPIF) 1 mån Sammantaget räknar vi med att den underliggande inflationstakten, KPIF, där ränteeffekten räknas bort, gradvis stiger till cirka procent i slutet av prognosperioden. Nedgången kring årsskiftet 1/11 beror på att elpriset då jämförs med den mycket höga nivån tolv månader tidigare. Inflationstakten, mätt med KPI, ökar betydligt mer eftersom den dras upp av stigande korta och långa räntor. I slutet av prognosperioden planar KPI-takten ut på drygt 3 procent. Nyckeltal, procentuell förändring om inte annat anges Timlön 3,,3,,9 Produktivitet -,,8,,1 Enhetsarbetskostnad, -,8,,8 KPI, årsgenomsnitt -,3 1,3, 3,3 KPIF, årsgenomsnitt 1,9,1 1,7,1 Real disponibel inkomst,9 1,, 1,9 Sparkvot, nivå 1) 1, 11, 11, 11, Sysselsättning -,1,, 1, Arbetslöshet, procent 8,3 8, 8,7 7,9 Industriproduktion -19,3 8,,, 1) Inklusive sparande i avtalspension och i premiepensionssystemet Source: Reuters EcoWin När det gäller övriga råvaror är det framför allt prisuppgången på vete som hamnat i fokus. Torka har minskat skörden, vilket fått vetepriset att rusa i höjden och har bidragit till att Economist prisindex för livsmedel har stigit med cirka 1 procent under sommaren. Vi har överslagsmässigt räknat med att högre spannmålspriser får en sammanlagd KPI-effekt på,1 procentenheter i år och nästa år och en effekt på -,1 procentenheter under 1 med mer normala spannmålspriser. Tomas Pousette ekonomiskasekretariatet@sbab.se SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 13 NUMMER 3 AUGUSTI 1

14 Bolånetaket och bolånemarknaden Bolånetaket får en ganska marginell effekt på bolånemarknaden, som väntas fortsätta växa i snabb takt. Ökat bostadsbyggande, stigande inkomster och en stabilisering på arbetsmarknaden väntas motverka både bolånetak och räntehöjningar. Hushållens skuldsättning fortsätter därmed att öka. Bolånetaket, som införs den 1 oktober, innebär att nya bolån endast får tecknas med en belåning upp till 8 procent av säkerhetens (bostadens) värde. Vill bolånetagarna låna mer så är de hänvisade till blancolån, som dels löper med högre ränta och dels brukar ha en amorteringstid på -1 år. Effekten på bostads- och bolånemarknaden bör dock bli marginell. I praktiken har bolåneföretagen redan anpassat sin utlåning till de nya reglerna. Redan i dagsläget tar de ut högre räntor vid högre belåningsgrader och kräver amorteringar då belåningsgraden ligger över 8 procent. Vi jämför kostnaden för att finansiera ett köp av ett genomsnittligt svenskt småhus (eller en liten bostadsrättslägenhet i Stockholms innerstad) med och utan bolånetak. När vi utvärderar regeländringen så antar vi att det hade gått att få ett amorteringsfritt lån med 9 procents belåningsgrad utan räntepåslag om inte bolånetaket införts. Vi antar också att blancolånet har procents ränta och amorteras på 1 år samt att bolånet löper till dagens tremånadersränta. Effekter av bolånetaket vid 9 procents belåning Bostadens värde Lånebelopp 1 9 Varav bolån (med,% ränta) 1 7 Varav blancolån (med,% ränta) Räntekostnad per månad (efter skatteavdrag) utan bolånetak Räntekostnad per månad (efter skatteavdrag) med bolånetak 9 81 Amortering per månad 1 7 Total kostnad per månad med bolånetak 81 Kostnadsökning per månad amorteringskravet som i räntetermer motsvarar en räntehöjning med drygt 1 procentenhet. Detta är naturligtvis en betydande kostnadsökning och kan innebära att en del potentiella bolånetagare kommer att avstå från bostadsköp. Amorteringar är dock en form av sparande så frågan är om inte amorteringskravet kommer att medföra att de berörda låntagarna istället riktar om en del av sitt regelbundna sparande från bank-, fond- och aktiesparande till amorteringar. Enligt Finansinspektionens granskning av bolåneföretagens kvar-att-leva-på-kalkyler (Finansinspektionen, Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning, 1--1) så har de flesta, även de yngre, låntagarna mycket stora överskott efter levnadsomkostnader vilket antyder att det finns ett stort utrymme för amorteringar. Små effekter på sparmarknaden Hur stora effekter kan de ökade amorteringskraven få på sparmarknaden? I Finansinspektionens stickprovsundersökning hade ungefär procent av de nya låntagarna en belåningsgrad över 8 procent. Räknat på att bolånemarknaden växte med omkring 1 miljarder under 9 så rör det sig således om lite drygt 3 miljarder kronor av lånen som hamnar över bolånetaket (om vi antar att den genomsnittliga belåningsgraden är 9 procent för dem som ligger över bolånetaket). Om vi antar att de amorteras på 1 år så innebär det att amorteringarna ökar med 3 miljoner kronor om året. Hushållens sparande har de senaste fem åren legat kring eller över 1 miljarder kronor om året (kollektivt försäkringssparande ej inräknat) så de ökade amorteringskraven lär inte få någon större omedelbar effekt. På 1 års sikt kommer de ökade amorteringarna att uppgå till miljarder om året, inte det heller någon betydande del av sparandet. Hushållens årliga sparande (exkl. kollektivt sparande), miljarder kronor Amorteringskravet kan få viss effekt Våra beräkningar visar att själva ränteeffekten är ganska liten. Räntekostnaden med bolånetak motsvarar, procent att jämföra med, procent utan bolånetak. Skillnaden motsvarar en extra räntehöjning från Riksbanken. Den stora effekten kommer från SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 1 NUMMER 3 AUGUSTI 1

15 Bolånemarknaden fortsätter växa De viktigaste drivkrafterna för bolånemarknaden enligt teoretiska och empiriska studier är: Räntenivåer Bostadspriser, byggande och omsättning på bostadsmarknaden Hushållens inkomst- och förmögenhetsutveckling Hushållens framtidsförväntningar och riskvilja Regler och villkor för utlåningen Med utgångspunkt i vårt konjunkturscenario och under antagandet att det inte sker några större förändringar av regler och villkor så har vi, med hjälp av enkla modellberäkningar, landat i en prognos för bolånemarknaden (inklusive den del som hamnar utanför bolånetaket) som visar att den kommer att växa med omkring nästan 1 procent om året fram till 1. Detta motsvarar en ökning med drygt miljarder kronor 11 och nästan 3 miljarder kronor 1. Räntenivåerna är förmodligen den viktigaste faktorn för bolånemarknaden. Den kommande ränteuppgången kommer att bromsa hushållens låneefterfrågan. Olika enkätundersökningar tyder dock på att hushållens ränteförväntningar ligger ganska väl i linje med vår ränteprognos så effekten bör inte bli allt för dramatisk. med en ökad bostadsproduktion framöver, vilket kommer att bidra till bolånemarknadens tillväxt. Omsättningen på andrahandsmarknaden för småhus, fritidshus och bostadsrätter ökade snabbt fram till 7 men har därefter stagnerat under 8 och 9. Framöver väntas omsättningen återhämta sig i takt med att ekonomin och arbetsmarknaden återhämtar sig. Även detta väntas gynna bolånemarknaden. Regler och villkor är svåra att förutsäga Förändringar i regelverk och villkor för utlåningen, är svåra att förutse och att prognostisera effekterna av. Många politiska beslut påverkar, direkt eller indirekt, bolånemarknaden. Direkta regleringar som exempelvis bolånetaket påverkar naturligtvis, men även förändringar av ränteavdraget och fastighetsbeskattningen kan få stora effekter. Exempel på andra områden där ändrade regler kan påverka bolånemarknaden är inkomstbeskattning, ROTavdrag, hyresreglering, byggsubventionering och ombildning till bostadsrätter av allmännyttans bostadsbestånd. en för marknadstillväxten bygger på oförändrad lagstiftning och reglering, utöver redan kända förändringar som bolånetaket och framtida omreglering av banksystemet. Bolån, årlig procentuell förändringstakt Konjunkturen driver på en för arbetsmarknaden och hushållens inkomster innebär en förbättring under 11-1 jämfört med 9-1. Inkomsterna ökar lite snabbare, dock inte i den takt som de ökade -8, samtidigt som arbetslösheten slutar öka och börjar minska något. I kombination med att högt sparande och stigande börskurser spär på förmögenheten och att en stabilare arbetsmarknad och starka offentliga finanser stimulerar framtidstron hos hushållen så är möjligheterna till fortsatt stigande låneefterfrågan goda. Mindre tryck från bostadspriserna Bostadspriserna är en stark drivkraft för bolånemarknaden. Stigande priser innebär dels att förmögenheten (och utrymmet för att realisera den via bolån) ökar för dem som äger en bostad, dels att förstagångsköparna behöver låna större summor. Vi räknar med prisökningar på någon enstaka procent per år i genomsnitt under de kommande två åren. Sammantaget kommer därför inte prisutvecklingen att driva bolånemarknaden på samma sätt som den gjort de senaste åren. Ingen dämpad skuldsättning Våra prognoser och beräkningar tyder på att bolånetaket inte kommer att bromsa in skuldsättningen. Hushållens skulder i förhållande till inkomsterna väntas fortsätta öka från redan höga nivåer. Frågan är om Riksbanken och andra myndigheter kommer att känna sig bekväma med denna utveckling. Mer efterfrågan från nybyggen Under finanskrisen så stannade i princip allt bostadsbyggande upp. Därefter har vi sett en återhämtning och för tillfället är många byggprojekt i gång. Vi räknar Tor Borg ekonomiskasekretariatet@sbab.se SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 1 NUMMER 3 AUGUSTI 1

16 SBAB:s konjunkturbrev är ett nyhetsbrev från SBAB. Konjunktur & räntor har sammanställts av SBAB:s Ekonomiska Sekretariat. Ansvariga för brevet: Tomas Pousette, tfn Tor Borg, tfn Det har baserats på källor som Sekretariatet bedömer som tillförlitliga. Dokumentet är inte gjort för att utgöra det enda redskapet vid enskilda beslut om lån och investeringar. SBAB påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust till följd av beslut grundade på detta dokument. Citera gärna Konjunktur & räntor men uppge alltid källa. Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag AB Besöksadress: Löjtnantsgatan 1 Postadress: Box Stockholm Tel Fax 8-11 Internet: E-post: headoffice@sbab.se (Org.nr ) SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 1 NUMMER 3 AUGUSTI 1