Beslutsfattande. Kategorisering. Sidan 1. Översikt. Olika fasetter av intelligent tänkande. Exempel på artificiella kategorier

Transkript

1 Översikt Beslutsfattande Kategorisering rtificiella vs. naturliga kategorier Logiskt tänkande Vi klarar konkreta problem bättre Beslutsfattande Vi är beroende av hur alternativen framställs Hur känslor och upplevelse spelar in Somatic marker hypothesis Kulturell och social påverkan Olika fasetter av intelligent tänkande Resonerande (logiskt tänkande) Följa strikta regler vgöra om utsaga är sann eller falsk Beslutsfattande Välja mellan alternativa handlingar Bestämma sannolikheten för en viss händelse eller olika utfall av en viss handling Problemlösning Inriktad mot ett givet mål Hitta möjliga lösningar, välja en av dessa Kategorisering Kategorisering i laboratoriemiljö Exempel på artificiella kategorier Klura ut vilka exemplar som ingår i kategorin Kategorin definieras mha definierande särdrag (till skillnad från naturliga kategorier) Särdragen kan vara kvantitativa Stor-liten (kontinuerlig skala, värdena går att jämföra) Eller kvalitativa Fyrkantsformad, cirkelformad lla kort på bordet med framsidan upp Fd väljer ett kort i taget Fl säger om kortet tillhör den tänkta kategorin eller inte Uppgift: tt gissa korrekt kategoridefinition T.ex. stora figurer med tunna kantlinjer Sidan 1

2 Kategorisering vs. naturlig kategorisering Laboratoriekategorier Skarpa kategorigränser Endast i laboratoriemiljö Baserat på resonerande Medveten begreppsbildning Naturliga kategorier Mjuka kategorigränser Förekommer naturligt Till stora delar omedvetna, perceptuella processer Logiskt tänkande Logiskt tänkande (syllogismer) Härledning av slutsats givet ett antal premisser: Om så B B Framåtresonemang (deduktion) Situationsberoende logik lla kort har bokstav på ena sidan och siffra på andra sidan Regel: Om det finns vokal på ena sidan, så finns det ett jämnt nummer på andra sidan D 4 7 Om så B B Bakåtresonemang (abduktion) Vilka kort måste du vända på för att se om regeln gäller? Effekten av konkretisering lla kuvert har öppningen på ena sidan och adress och frimärke på andra sidan Om kuvertet är slutet, så krävs dyrare porto, dvs. konfidentiellt brev kräver blått, dyrare frimärke. Vilka kuvert måste du vända på för att se om portot är rätt? Syllogismer Svåra när grader/schatteringar ska bedömas: lla är B x är x är B Några är B lla Några B är B är C C Några är C x B B? B B Sidan 2

3 Människan arbetar med mentala modeller Philip Johnson-Laird: Fd bildar en mental föreställning av situationen Ex. konkret representation av individer i premisserna Författare: Föreställ ett antal personer med gåspenna i handen som står i ett rum och samtalar Om några av dessa är biodlare föreställ att några av författarna bär biodlarhatt (låt åtminstone en vara utan biodlarhatt) Mentala modeller Konkret repr. av elementen i premisserna Kan bli fel när alternativa situationer möjliga Några författare är biodlare (f) f f b b (b) Några biodlare är kemister k k k (k) Några författare är kemister (kan vara rätt, kan vara fel) Mentala modeller Experiment tyder på att Ju lättare att visualisera Ex. fiskare jfr med politik och ju naturligare samband Ex. Om det regnar, tar jag mitt paraply med Om det regnar, känner mannen av sitt myggbett desto lättare att dra korrekta slutsatser Vi verkar återanvända våra perceptuella och rumsliga områden Visuella klotterplanket (komponent i arbetsminnet) Hur pass bra är vi på att tänka rätt? Kända tankefällor Reifiering: tt betrakta en abstrakt sak som en person Ex. Staten kontrollerar för mycket! Ex. I cant count how many times adobe pop up has interfered with something I was doing No adobe, you are not the only piece of software on my computer, stop acting like you are, enough is enough. Kända tankefällor Upplevelse-argument: tt generalisera utifrån enstaka egen upplevelse Ex. Jag har sett fyrklöver, därför vet jag att de finns (OK) Ex. Jag har sett en alkoholist köpa ut T-röd alkoholister dricker T- röd (inte OK) Sidan 3

4 Kända tankefällor Majoriteten måste ha rätt Ex. Mamma har alltid sagt att det är viktigt att tvätta händerna Hör samma sak i skolan Läkaren säger samma sak (OK eftersom oberoende källor) Ex. Irak har kärnvapen enligt inspektörerna (källa TT) TV4 nyheter rapporterar att Irak har kärnvapen TV1 Rapport tar upp samma sak Kompisarna pratar om vad de hört på TV hela nästa dag i skolan Slutsats: Irak har kärnvapen (inte OK) Kommer från samma ursprungskälla (TT)? Är den källan pålitlig? Kända tankefällor Straw man -argument: ngripa en bisak i ett argument Ex. Debattör : Jag vill poängtera hur viktigt det är att mazonas regnskogar bevaras viktig för koldioxid-balansen, urinvånarnas behov, hem för vrålaporna. Debattör B: men det vet ju alla att vrålaporna finns i överflöd, på minst tre andra ställen i världen Exempel Hur bra är på sannolikeheter? Vill inte träffa mitt X Bjuden på fest hos gemensam kompis Går ändå Ser X:s gula folkvagn samma reg.nr! parkerad utanför?! Ska jag ringa på eller ska jag gå hem? Exempel Vad är sannolikheten att kompisen är okänslig (eller har glömt att jag inte vill träffa X)? Grundsannolikhet att X är på festen (base rate) Vad är sannolikheten att folkavagnen är såld/utlånad? Hur pålitlig indikator är folkavagnen? Bayes teorem X är på festen (H) givet att bilen är parkerad framför huset (E) Bilen som evidens: Bilen tillhör X X bjuden på festen base rate 0,9 0,05 P H E 0,9 0,05 0,1 0,95 Bilen tillhör inte X Bilen togs hit av X Bilen hamnade här på något annat sätt Sidan 4

5 Bayes teorem Thomas Bayes, matematiker på 1700-talet Hur pålitlig indikation är E? P H E P Sannolikhet för H i normala fall P E H P H E H P H P E H P H Sannolikhet för H i normala fall Vanliga misstag Egna upplevelser Tendens att bedöma sannolikhet baserat på hur lätt vi kan dra fram exempel Tendens att tro att X är mer sannolik eftersom vi nyligen har sett flera X (men inga Y) Ex. gula taxibilar i city, vanligare Egentligen finns det fler blå taxibilar, men de kör i utkanten av stan och är inte lika synliga just nu/just för mig Sannolikhet att E orsakades av H Sannolikhet för att E döljer H Vanliga misstag Svårt att uppskatta grundsannolikhet ( base rate ) Ex. Felaktig tendens att tro att K förekommer oftare i början på ord än i tredje position Trolig orsak: Vi använder strategin att räkna upp ett antal ord (exempel) som har den sökta egenskapen Vår mentala ordlista är alfabetiskt organiserad Vi har lättare att komma åt ord som börjar på en viss bokstav Vanliga misstag Ordning och reda Tendens att underskatta sannolikhet givet evidens (konservativ bedömning, dras mot 50%) Tendens att bedöma sannolikheten för slumphändelser utifrån hur ordnat det ser ut Ex. sex ettor i rad på tärningar Hur stor är chansen för detta? Lika stor som för Lika stor som för Beslutsramar (= kontextuell påverkan) Kan man påverkas av kontexten? Kahneman & Tversky: Decision frames Ex: Förberedelser inför dödlig epidemi som förväntas smitta 600 människor Om åtgärd, 200 personer kommer att räddas Om åtgärd B, 1/3-dels sannolikhet att alla räddas Majoriteten (72%) väljer Sidan 5

6 Beslutsramar Beslutsramar Liten omformulering! Om åtgärd, 200 personer kommer att räddas Om åtgärd C, 1/3-dels sannolikhet att alla ingen räddas dör Majoriteten (72%) väljer Majoriteten (78%) väljer C!!! Se upp med värdeladdade formuleringar Negativ formulering inbjuder till chansning (och kanske till större risktagande) Ram = omedveten begränsning, påverkansfaktor Vi vill ha säker vinst, men chansar gärna när det finns möjlighet till (mindre) förlust The Iowa gambling task Känslor och beslutsfattande Resultat från experimentet Replikering av experimentet Fd visar kroppsliga tecken på stress när ofördelaktig hög Detta före det att Fd har förstått vilken hög som ofördelaktig Känslorna snabbare (intelligentare?) än det medvetna Sidan 6

7 Somatic marker hypothesis Somatic marker : Taggning (markering) av olika valmöjligheter mha kroppsliga (somatiska) tillstånd Naturligt beslutfattande (naturalistic decision making) Om en valmöjlighet känns bra tar vi den Ingen jämförelse mellan alternativ, utan rakt på det som känns rätt T.ex. brandmän i action Vinst och förlust Upplevd vinst - förlust Situationsberoende Ex. Fall : Planerar att gå på bio. Råkar tappa 100 kr på restaurangen. Går och köper biobiljetten ändå? Fall B: Har köpt en biobiljett för 100 kr. Råkar tappa biljetten på restaurangen. Köper ny biljett? Upplevd vinst - förlust Kahneman & Tversky: Vinst / förlust uppfattas i relativ bemärkelse Spara 50 kr på matinköp Spara 50 kr på datorinköp Väger lika mycket i plånboken 1000 kr extra för att få blå klädsel i bilen / 1000 kr för kurslitteratur!!! Upplevd vinst och förlust Icke-linjärt samband mellan faktisk vs. upplevd vinst/förlust upplevd Sammanfattning Vinst/förlust upplevs relativt, inte absolut Känns mindre, ju mer man har vunnit/förlorat Situationsberoende Ex. biobiljett Förlust känns oftast starkare än vinst Blir mer deppig vid förlust än lycklig vid vinst faktisk Sidan 7

8 Ekologisk validitet Är vi verkligen så här ointelligenta? 1. Experiment utförs i onaturlig miljö 2. Själva uppgifterna onaturliga Frågorna som ställs kan kännas konstiga 3. Vi har en tendens att resonera i termer av vad vi ser, vad vi direkt kan uppleva Kulturell och social påverkan Fallet med de ryska studenterna Undersökning om hur bra folk är på syllogismer Urinvånare testas: Snabba Hjorten jagar alltid tillsammans med Stora Björnen Snabba hjorten är ute och jagar Vad gör Stora Björnen? Fallet med de ryska studenterna Ryska studenter testas: Ivan och Boris äter alltid tillsammans Ivan äter Vad gör Boris? Ibland blir det riktigt fel Hur vi resonerar och fattar beslut påverkas av många olika faktorer, ex.vis. sociala Milgram (1960-talet): Elchock experiment vsikt: Förmå Fp att utföra omoraliska, farliga handlingar mot sina medmänniskor Resultat: Fp ser den andra lida Kan förmås att ge elchocker på dödande nivå Tror på auktoriteten (försöksledaren) som säger: Jag försäkrar att det är ofarligt Sidan 8