E-giro webbhotell. Teknisk manual. BG 9070, december Copyright Bankgirocentralen BGC AB 2000.

Transkript

1 Oktober 2002 version 6.3 E-giro webbhotell Teknisk manual BG 9070, december Copyright Bankgirocentralen BGC AB 2000.

2 Innehåll Innehåll Inledning... 4 Översikt...4 Presentation... 6 E-giro privat och e-giro webbhotell... 9 Skillnader och likheter...9 Förberedelser och kundtest Checklista...11 Kommunikation med BGC...13 Informationssida...18 Anmälningssida...20 Defaultvärden i e-giro webbhotell...22 Kundtester...24 Hantering av mottagarens anmälan Översikt...26 Krav på ekonomisystemet...27 Faktura- eller dokumentmottagaren ansluter sig hos sin bank...28 Underlag för anmälan...29 Underlag för anmälan filinnehåll och matchning av kundreskontra...36 Kvitterad anmälan skickas BGC...37 BGC:s återredovisning av kvitterad anmälan...40 Avanmälan...41 Fakturering via e-giro webbhotell Översikt...43 Webbfaktura, e-dokument och mallar...44 Faktura- och dokumentunderlag...47 Redovisning av felaktiga faktura- eller dokumentunderlag...53 Betalning och rättelse av webbfakturor...54 E-giro webbhotells säkerhetslösning Översikt...55 Ytterligare information Om e-giro webbhotell...56 Ordlista Ord och begrepp i e-giro webbhotell...58 Bilaga Post- och filbeskrivning, Anmälningar, bekräftelser kvitterad anmälan och avanmälan...61 Postbeskrivningar Postbeskrivningar Postbeskrivningar Bilaga Faktura- eller dokumentunderlag i XML-format...78 Filbeskrivning:...78 Startpost, fast postlängd, 50 positioner...79 Faktura- och dokumentunderlag i XML-format...81 Faktura- eller dokumentunderlag i XML-format...83 Taggar som ingår i fakturan...95 E-giro webbhotell teknisk manual 2 (111)

3 Innehåll Slutpost. Fast Postlängd, 50 positioner Bilaga Bilaga Post- och filbeskrivning, redovisning av felaktiga fakturaunderlag Felkoder och feltexter E-giro webbhotell teknisk manual 3 (111)

4 Inledning Inledning Översikt Inledning E-giro webbhotell Skapar nya möjligheter till direktkommunikation med faktura- och dokumentutställarens kunder Är en integrerad elektronisk fakturerings- och betalningstjänst. Underlättar för fakturautställarens kunder att betala. Höjer kvaliteten i redovisningen av betalningar till fakturautställaren, i och med att er kund betalar genom ett enkelt klick och inte behöver knappa in långa referensnummer. Innehåller en avancerad säkerhetslösning som innebär trygghet för utställaren och dess kunder. En kanal för elektroniska dokument e-dokument, till exempelvis kunder och anställda. Fakturera via e-giro webbhotell: Med e-giro webbhotell sänder fakturautställaren elektroniska fakturaunderlag till BGC. Kunderna når sina fakturor genom att klicka på en länk i sin internetbank. I och med att webbfakturan lagras i webbhotellet, behöver fakturautställaren inte investera i dyr infrastruktur. Presentera dokument via e-giro webbhotell: Grunden för e-dokument och webbfakturor via e-giro webbhotell är gemensam: Utställaren sänder ett underlag till BGC. Mottagaren når dokumentet genom en länk i internetbanken. E-giro webbhotell är ett samarbete mellan Handelsbanken, SEB, Östgöta Enskilda Bank och Bankgirocentralen BGC AB. Målgrupp Detta dokument är avsett för dig som arbetar med de tekniska lösningarna kring e- giro webbhotell. Manualen ger dig riktlinjer för hur ekonomi- och faktureringssystemet ska anpassas. Dokumentet beskriver även de krav som ställs för anslutning till e-giro webbhotell. Fortsättning på nästa sida E-giro webbhotell teknisk manual 4 (111)

5 Inledning Översikt, fortsättning Förutsättningar Beskrivningen av fakturaunderlag i XML-format förutsätter att du har kunskaper i XML. Frågor Om du har frågor om e-giro webbhotell är du välkommen att kontakta Programservice på BGC. - Telefon Fax e-post program.dialog@bankgirot.se E-giro webbhotell teknisk manual 5 (111)

6 Presentation Presentation Inledning I detta kapitel presenterar vi e-giro webbhotell och berättar hur det fungerar. Syftet är att ge dig en övergripande presentation av vad e-giro webbhotell är och hur faktura- eller dokumentutställaren kan dra nytta av e-giro webbhotell. Fakturor via Internet E-giro webbhotell innebär att fakturautställaren sänder fakturaunderlag till BGC, som gör webbfakturorna tillgängliga för fakturautställarens kunder. I och med att webbfakturorna lagras på webbhotellet behöver fakturautställaren inte bygga upp någon egen infrastruktur för webbfakturapresentation. Enkla och korrekta betalningar Genom e-giro kan fakturautställarens kund enkelt se webbfakturan genom att klicka på en länk i sin internetbank. Fakturamottagaren godkänner fakturan för betalning genom ett enkelt klick och behöver inte registrera till exempel långa referensnummer. Detta gör att fakturautställaren uppnår 100% automatisk prickningsfrekvens för dessa betalningar i sin kundreskontra. Det är möjligt att använda e-dokument i e-giro webbhotell. E-dokument innebär att dokumentutställaren kan sända elektroniska dokument med konfidentiellt innehåll via en säker kanal. Mottagaren kan ta del av sina e-dokument via sin internetbank, där de finns bekvämt samlade. Exempel på ett användningsområde för e-dokument är till exempel lönespecifikationer. E-dokument via internetbanken Marknadsförings kanal Webbfakturan blir en ny marknadsföringskanal till fakturautställarens kunder. Genom till exempel banners och länkar kan de genomföra riktade marknadsföringsåtgärder mot skilda kundgrupper. E-dokument innebär även en informationskanal till dokumentutställarens anställda och kunder. Webbfakturans och e-dokumentets utseende styrs av mallar, som utformas av utställaren. De kan använda mer än en mall, utformade för olika målgrupper. Fortsättning på nästa sida E-giro webbhotell teknisk manual 6 (111)

7 Presentation Presentation, Fortsättning Så fungerar webbfakturor Så här fungerar fakturering och kreditavisering med e-giro webbhotell, steg för steg: Fas Beskrivning 1 När fakturautställaren fakturerar eller skickar en kreditavisering till sin kund sänder de ett elektroniskt fakturaunderlag till BGC. Från fakturaunderlaget skapar BGC en webbfaktura och en betalrad. Webbfakturan lagras hos BGC. Betalraden vidarebefordras till kundens internetbank. 2 I internetbanken ser fakturamottagaren betalraden på sin skärm. I betalraden finns en länk till webbfakturan. 3 Fakturamottagaren klickar på länken och länkas till webbfakturan. All överföring sker insynsskyddat, krypterat och har tidsbegränsad giltighet. Fakturautställaren kontrollerar webbfakturans innehåll. 4 När fakturamottagaren ska betala kan han klicka direkt på OK, gäller endast för faktura, för betalning utan att behöva fylla i belopp eller referensnummer. Om fakturautställaren tillåter det kan kunden ändra beloppet före betalning. 5 När fakturamottagaren betalat sin räkning får fakturautställaren redovisning från BGC. Så fungerar e- dokument Så här fungerar e-dokument med e-giro webbhotell, steg för steg: Fas Beskrivning 1 Dokumentutställaren sänder ett dokumentunderlag till BGC. Från detta skapar BGC ett e-dokument och ett dokumentsammandrag. E-dokumentet lagras hos BGC. Dokumentsammandraget vidarebefordras till mottagarens internetbank. 2 Mottagaren ser dokumentsammandraget i sin internetbank. I sammandraget finns en länk till e-dokumentet. 3 När mottagaren klickar på länken, visas e-dokumentet. All överföring sker insynsskyddat, krypterat och har tidsbegränsad giltighet. E-dokumentets innehåll kontrolleras av ert företag. Fortsättning på nästa sida E-giro webbhotell teknisk manual 7 (111)

8 Presentation Presentation, fortsättning Kunden anmäler sig enkelt Betalning via webbfaktura: Fakturamottagaren kan anmäla sig till e-giro på fyra sätt Direkt till fakturautställaren, via till exempel dennes kundtjänst eller webbplats. Länkning via internetbanken till anmälningsärendet på egen webbplats eller e- giro anmälningsärende, om denna tjänst tecknats med banken. Vid betalning i internetbanken. Genom att anmäla till sin bank att han önskar webbfaktura från alla fakturautställare som han betalar till via Autogiro och som deltar i e-giro. Hanteringen av anmälningar och makulering av anmälningar sker elektroniskt. Fakturautställaren kan bygga upp helt automatiska rutiner för denna hantering. E-dokument: Mottagaren kan anmäla sig till exempel via dokumentutställarens kundtjänst eller webbplats. Dessa kunder når fakturaeller dokumentutställaren Antalet kunder i svenska internetbanker växer snabbt. I e-giro webbhotell når faktura- eller dokumentutställarna kunderna i Handelsbankens, FöreningsSparbankens, Nordeas, SEB:s, Skandiabankens och Östgöta Enskilda Banks internetbanker. E-giro webbhotell teknisk manual 8 (111)

9 E-giro privat och e-giro webbhotell Skillnader och likheter E-giro privat och e-giro webbhotell Inledning I detta kapitel sammanfattar vi skillnaderna i krav och möjligheter mellan e-giro privat och e-giro webbhotell. Hanteringen av anmälningar, bekräftelser och makuleringar kan automatiseras Hur sänds material till/från BGC? Hur presenteras betalraden för kunden? Var lagras webbfakturan? E-giro privat Ja (identisk i bägge tjänsterna). Ett flertal överföringssätt kan användas. Vid överföring till BGC krävs förändringsskydd av filerna. Betalraden skapas av fakturautställaren, som sänder det till BGC, för vidare befordran till fakturamottagarens internetbank. Internetbanken presenterar betalraden för kunden. Webbfakturan lagras i fakturautställarens webbserver. Fakturamottagaren når den genom en länk i betalraden. E-giro webbhotell Ja (identisk i bägge tjänsterna). Ett flertal överföringssätt kan användas. Vid överföring till BGC krävs förändringsskydd av filerna. Betalraden skapas av BGC utifrån det fakturaunderlag fakturautställaren sänder till BGC. BGC vidarebefordrar det till Internetbanken, som presenterar det för kunden. Webbfakturan skapas av BGC utifrån fakturaunderlaget från fakturautställaren. Webbfakturan lagras i en webbserver hos BGC. Fakturamottagaren når webbfakturan genom en länk i betalraden. Fortsättning på nästa sida E-giro webbhotell teknisk manual 9 (111)

10 E-giro privat och e-giro webbhotell E-giro privat och e-giro webbhotell skillnader och likheter, Fortsättning Krav på faktura- eller dokumentutställarens system Hur redovisas betalningen till fakturautställaren? E-giro privat Kunna sända filer till och ta emot filer från BGC. Kunna förändringsskydda filer till BGC. Kunna hantera följande filer till BGC: - Anmälningar. Kvitterad anmälan (ej obligatoriskt). Avanmälan Betalrader eller dokumentsammandrag. Kunna hantera följande redovisning från BGC: - Felmeddelanden avseende anmälningar, kvitterad anmälan och avanmälan. Felmeddelanden avseende betalrader och/eller dokumentsammandrag. Hålla webbfakturor tillgängliga på egen webbserver. Hantera e-girots säkerhetslösning. Via Bankgirots Autogiro Inbetalningsservice OCR E-giro webbhotell Kunna sända filer till och ta emot filer från BGC. Kunna förändringsskydda filer till BGC. Kunna hantera följande filer till BGC: - Anmälningar. Kvitterad anmälan (ej obligatoriskt). Avanmälan Faktura- eller dokumentunderlag. Kunna hantera följande redovisning från BGC: - Felmeddelanden avseende anmälningar, kvitterad anmälan och avanmälan. Felmeddelanden avseende faktura- och/eller dokumentunderlag. Via Bankgirots Autogiro Inbetalningsservice OCR E-giro webbhotell teknisk manual 10 (111)

11 Förberedelser och kundtest Förberedelser och kundtest Checklista Inledning Innan fakturautställaren kan börja använda e-giro webbhotell, måste vissa krav på ekonomisystemet vara uppfyllda och vissa förberedelser vara genomförda. Detta kapitel är tänkt att användas som en enkel checklista för vad fakturautställaren behöver åtgärda före start i e-giro webbhotell. Checklista i ii iii iv v = Åtgärd Hänvisning Besluta om leveranssätt till och från BGC inklusive metod för förändringsskydd. Kundregistret ska vara förberett för hantering av Anmälningar, Kvitterad anmälan (ej obligatoriskt), Avanmälan, samt Elektroniskt redovisning från BGC. Utforma en eller flera mallar för fakturor eller e-dokument. Besluta om val av format för faktura- och dokumentunderlag. Kundreskontran ska kunna skapa fakturaunderlag samt ta emot och tolka redovisning av felaktiga fakturaunderlag. Motsvarande program ska kunna skapa dokumentunderlag samt ta och emot och tolka redovisning av felaktiga dokumentunderlag. Se avsnittet Kommunikation med BGC i detta kapitel. Se kapitlet Hantering av mottagarens anmälan Se kapitlet Webbfaktura, e-dokument och mallar. Se kapitlet Webbfaktura, e-dokument och mallar Se kapitlet Webbfaktura, e-dokument och mallarunderlag. vi Upprätta en informationssida på Internet. Se avsnittet Informationssida i detta kapitel. vii Upprätta en anmälningssida på Internet. Obligatoriskt för att nå samtliga internetbankskunder, ej obligatorisk för att nå kunder i Handelsbanken, SEB, Skandiabanken och Östgöta Enskilda Bank Se avsnittet Anmälningssida i detta kapitel. Fortsättning på nästa sida E-giro webbhotell teknisk manual 11 (111)

12 Förberedelser och kundtest Checklista, Fortsättning Checklista (fortsättning) viii = Åtgärd Anmärkning Fastställa vilket eller vilka defaultvärden som ska användas i faktura- eller dokumentunderlaget, samt defaultvärdenas värden. Se avsnittet Defaultvärden i e- giro webbhotell i detta kapitel. ix Skriva avtal om e-giro webbhotell med banken. Se avsnittet Defaultvärden i e- giro webbhotell i detta kapitel. xi Förbereda för att kunna ta emot redovisning av betalningsredovisning i Inbetalningsservice OCRformat (eventuellt även i Autogiro Privat) (Endast vid webbfakturor inte vid enbart e-dokument. Genomföra en godkänd kundtest för e-giro webbhotell. Se dokumentet Inbetalningsservice OCR manual för betalningsmottagare. Se dokumentet e-giro webbhotell handledning för kundtest. E-giro webbhotell teknisk manual 12 (111)

13 Förberedelser och kundtest Kommunikation med BGC Inledning Faktura- eller dokumentutställaren kan sända filer till och ta emot filer från BGC på ett flertal sätt. I detta avsnitt går vi igenom vilka metoder för kommunikation (kallas även leveranssätt) som faktura- eller dokumentutställaren kan använda, samt förutsättningarna för kommunikationen med BGC. Krav på fakturautställarens system Fakturautställarens system måste kunna = Sända filer till och ta emot filer från BGC. Förändringsskydda filer till BGC. Tillgängliga leveranssätt Följande leveranssätt kan användas för e-giro webbhotell: Leveranssätt BgCom (kan inte användas för fakturaoch dokumentunderlagsfiler) Connect:Direct Netview/FTP TCP/IP FTP via X.25 Metod för förändringsskydd (se nedan) Integrerad kommunikations- och säkerhetslösning Nexus Elektroniskt sigill, MAA Nexus Elektroniskt sigill, MAA Nexus Elektroniskt sigill, MAA Fortsättning på nästa sida E-giro webbhotell teknisk manual 13 (111)

14 Förberedelser och kundtest Kommunikation med BGC, fortsättning Filnamn Filer till BGC: Alla filer som sänds till BGC ska namnsättas enligt nedan: Produktion Test Filer med bekräftelser och anmälningar BFEP.IAGAG.K0XXXXXX XXXXXX=Kundnummer BFEP.IAGZZ.K0XXXXXX XXXXXX=Kundnummer Filer med faktura- eller dokumentunderlag BFEP.IFHOT.K0XXXXXX XXXXXX=Kundnummer BFEP.IFHOT.K0XXXXXX XXXXXX=Kundnummer Filer till faktura- eller dokumentutställaren: Filer som sänds till faktura- eller dokumentutställaren kan namnsättas enligt utställarens önskemål. Om faktura- eller dokumentutställaren vill använda unika namn för varje dag används datum (DÅÅMMDD). Den 31 december 2002 skrivs exempelvis D BGC kan inte använda t ex Buntid eller tid i filens namn. Metod för förändringsskydd Förändringsskydd innebär att filer förses med en krypterad kontrollpost som beräknas från filens innehåll och en unik kod (även kallad sigillnyckel), innan filen sänds till BGC. BGC kontrollerar kontrollposten och kan därmed säkerställa att filen inte förändrats efter det att avsändaren förändringsskyddade den. Förändringsskydd är obligatoriskt för samtliga filer som sänds till BGC. För närvarande används tre metoder för förändringsskydd: Metod för förändringsskydd BgCom (kan inte användas för fakturaoch dokumentunderlagsfiler) MAA (Message Authentication Algoritm) Nexus Elektroniskt sigill Anmärkning BgCom är en integrerad kommunikations- och säkerhetslösning, baserad på Elektroniskt ID-kort och stark kryptering. Fri algoritm för förändringsskydd anpassad för Bankgirot. Metod utvecklad av Nexus (före detta SÄKData). Fortsättning på nästa sida E-giro webbhotell teknisk manual 14 (111)

15 Förberedelser och kundtest Kommunikation med BGC, fortsättning Avsnittssigill eller leveranssigill? Nexus Elektroniskt sigill och MAA kan förekomma som avsnittssigill och som leveranssigill. Följande tabell visar vilken av dessa metoder som går att använda för filerna i e-giro webbhotell: Filtyp Anmälningar, bekräftelser, makuleringar Faktura- eller dokumentunderlag Avsnitts-/helfilssigill Avsnitts- eller leveranssigill Leveranssigill Viktigt: Vissa moduler för förändringsskydd kan ha begränsningar vad gäller postlängden. Det är därför viktigt att fakturautställaren före produktionsstart bekräftar med sin programleverantör att deras programvara för förändringsskydd fungerar för e-giro webbhotell. Filens uppbyggnad vid leveranssigill Vid leveranssigill skapar utställaren en start- och en slutpost för sigillet som omsluter hela leveransen oavsett hur många avsnitt filen innehåller. Startposten med transaktionskod 00 läggs allra först i filen och slutposten med transaktionskod 99, som innehåller ett framräknat kondensat, läggs allra sist. Kondensatet är för båda algoritmerna ett resultat av fyra komponenter algoritmen, regelverket, filen och sigillnyckeln. När BGC tar emot en sigillerad fil görs exakt samma sigillberäkning som skett hos utställaren med samma komponenter. De båda framräknade kondensaten jämförs och ska vara lika för att filen ska godkännas för vidare behandling. I annat fall kontaktas faktura- eller dokumentutställaren av BGC. Beräkning av startpost Vid beräkning av leveransskydd, skapas först 00-posten. Den skickas till förändringsskyddsmodulen med längden 80, samt skrivs först i filen. Övriga poster beräknas på hela postlängden (om posten är exempelvis 250 tecken ska alla 250 beräknas). Postlängd Om kommunikationsarean mellan anropande program och förändringsmodulen är kortare än posten, ska posten delas. Exempel: Om posten är 250 tecken och arean är 100 tecken, skickas först position i posten till modulen, sedan position , båda med längd 100. Därefter skickas de återstående 50 tecknen till modulen, då med längd 50. Postavskiljare sigillberäknas inte. Fortsättning på nästa sida E-giro webbhotell teknisk manual 15 (111)

16 Förberedelser och kundtest Kommunikation med BGC, fortsättning Beräkning av slutpost När alla poster beräknats skickas stängningsanrop till modulen, vilket ger kondensatet i retur. Detta läggs i den skapade 99-posten som skrivs sist i filen. KVV-värde MAA använder så kallade KVV-värde (Key Verification Value) för att beräkna sigillnyckeln. KVV-värde beräknas med samma algoritm och samma sigillnyckel som MAC-värdet men alltid på infilen , det vill säga åtta nollor. Detta ger möjlighet att enkelt kontrollera om utställaren och BGC använder samma sigillnyckel om filen stoppas på grund av missavstämning i kondensat. Sigillnyckel För att kunna sigillera filerna behöver faktura- och dokumentutställaren en sigillnyckel,. Sigillnycklar beställs via banken och sänds till utställaren direkt från BGC. En sigillnyckel kan bara skrivas ut en gång och sigillnyckeln kan inte läsas av BGC:s personal. Skulle utställarens sigillnyckel förkomma, måste därför ny nyckel beställas via banken. Testsigillnyckel Vid test används följande sigillnycklar: Nexus Elektroniskt sigill: MAA: Observera: Sista siffran i sigillnyckeln är endast en checksiffra beräknad enligt 10-modul. Fortsättning på nästa sida E-giro webbhotell teknisk manual 16 (111)

17 Förberedelser och kundtest Kommunikation med BGC, fortsättning Ytterligare information Leveranssätt Ytterligare information om leveranssätt och metoder för förändringsskydd finner du i Leveranssätt BgCom Connect:Direct Netview/FTP TCP/IP FTP via X.25 Dokumentets namn Leveransvägledning BgCom Leveransvägledning - Connect:Direct Leveransvägledning Netview/FTP Leveransvägledning TCP/IP FTP Dessa dokument kan du beställa från din bank eller ladda ner från under För programföretag / Om våra tjänster / Kommunikation och säkerhet. MAA förändringsskydd MAA är en öppen metod för förändringsskydd. Om du önskar information om hur du konstruerar egna moduler för MAA, kontakta BGC Programservice. E-giro webbhotell teknisk manual 17 (111)

18 Förberedelser och kundtest Informationssida Inledning I e-giro innebär begreppet informationssida en sida som är tillgänglig på Internet, där faktura- eller dokumentutställaren anger de namn, adresser, e-postadresser och/eller telefonnummer, dit faktura- eller dokumentmottagaren kan vända sig vid störningar i faktura- eller dokumentpresentationen eller vid klagomål. Regler för informationssidan Informationssidan lagras på en webbserver hos utställaren eller hos BGC. Faktura- eller dokumentmottagaren anger i avtalet informationssidans URL. BGC vidareförmedlar därefter denna uppgift till de internetbanker som deltar i e- giro. I internetbanken finns en förteckning över de faktura- eller dokumentutställare som deltar i e-giro privat. I denna förteckning finns länkar till företagens informationssida. För faktura- och dokumentutställare som sänder både webbfakturor och e- dokument ska texten på informationssidan avse både webbfakturor och e- dokument. Textexempel Här följer ett exempel på text på informationssidan: [Fakturautställarens logotype] Så här kontaktar Du oss om Du har frågor eller problem [Fakturautställarens namn] deltar i bankernas e-giro Privat, som gör det enkelt, bekvämt och säkert att betala räkningar via Internet. Har du synpunkter på fakturan, kontakta oss [Fakturautställarens postadress obligatorisk uppgift] [Fakturautställarens telefonnummer obligatorisk uppgift] [Fakturautställarens faxnummer] [Länk Fakturautställarens e-postadress obligatorisk uppgift] [Fakturautställarens öppettider obligatorisk uppgift] [Länk till fakturautställarens webbplats i förekommande fall] Om du inte kan se din webbfaktura, kontakta din bank. Fortsättning på nästa sida E-giro webbhotell teknisk manual 18 (111)

19 Förberedelser och kundtest Informationssida, Fortsättning Att skapa informationssidan Så här gör faktura- eller dokumentutställaren för att skapa eller uppdatera uppgifterna på informationssidan (om den ligger på BGC:s webbserver): Fas Beskrivning 1 Faktura- eller dokumentutställaren utformar informationssidan som ett HTML-dokument. HTML-filen och eventuella bildfiler packas som ett Zip-arkiv och sänds till Teknisk support på BGC, antingen via e- post eller på en diskett. Namnet på HTML-dokumentet ska vara information.htm 2 BGC testar att dokumentet fungerar och lägger in det på webbservern. 3 Fakturautställaren får information från Teknisk support på BGC när informationssidan publicerats. Om informationssidan ligger på utställarens egen webbserver behöver BGC bara informeras om ändringar i de fall ändringen avser länkadressen till informationssidan. Information om ny länkadress skickas till Teknisk Support på BGC. Viktigt: Det är fakturautställaren som ansvarar för att uppgifterna på informationssidan är korrekta. E-giro webbhotell teknisk manual 19 (111)

20 Förberedelser och kundtest Anmälningssida Inledning I e-giro innebär begreppet anmälningssida en webbsida tillgänglig på Internet, där fakturamottagaren kan anmäla sig som fakturamottagare. Genom att koppla svaren som fakturautställaren får via anmälningssidan till kundreskontrasystemet, kan fakturautställaren automatisera anmälningsprocessen till e- giro. Regler för anmälningssidan Det är inte obligatoriskt att använda en anmälningssida för att nå kunder i Handelsbanken, SEB, Skandiabanken och Östgöta Enskilda Bank. Anmälningssida krävs dock för att nå kunder i samtliga internetbanker. Anmälningssidan kan lagras på fakturautställarens egen webbplats eller köpas som en tjänst, e-giro anmälningsärende, där BGC skickar fakturautställaren fil med anmälningar. Se dokumentet e-giro anmälmingsärende teknisk manual. Internetbanken skickar vid kundens länkning med personnummer och bank. Informationen skyddas under överföringen mha Devise Security och SSL. Anmälningssidan ska kunna ta emot ett formulär (FORM), med följande obligatoriska fält: Kundnummer (eller motsvarande). Personnummer (fås från internetbanken vid länkning, om kunden anmäler sig direkt till fakturautställaren så måste kunden ange personnummer). Vilken bank som fakturan ska skickas till (fås från internetbanken vid länkning, om kunden anmäler sig direkt till fakturautställaren så måste kunden ange personnummer). Fakturautställaren översätter banknamn till en bankidentitet som består av 9 tecken Bank Förkortning Bankidentitet SEB SEB Handelsbanken SHB Östgöta Enskilda Bank OEB SkandiaBanken SKB Föreningssparbanken FSPA Nordea NB Sparbanken Finn FINN Sparbanken Gripen* GRIP Stadshypotek Bank SHYB ICA Bank* ICA Länsfösäkringar Bank* LFB COOP Bank* COOP *Sparbanken Gripen, Länsförsäkringar Bank, ICA Bank och COOP Bank deltar ej ännu i e-giro, E-giro webbhotell teknisk manual 20 (111)

21 Förberedelser och kundtest Fakturamottagarna har via sin internetbank tillgång till en katalog över fakturautställare som deltar i e-giro. Katalogen innehåller fakturautställarnas namn och en länk till deras anmälningssida. Fakturautställaren kan delta i denna katalog, genom att kontakta sin bank. Information om hur biljett utformningen är, biljettens DTD finns att hämta på under manualer. E-giro tillhandahåller även ett testverktyg där fakturautställaren själv kan generera test biljetter. Verktyget finns på under fliken devise security och ticket dispenser. Exempel Här följer ett exempel på hur anmälningssidan kan utformas: E-giro webbhotell teknisk manual 21 (111)

22 Förberedelser och kundtest Defaultvärden i e-giro webbhotell Inledning I samband med att faktura- eller dokumentutställaren skriver avtal om tjänsten e- giro webbhotell med sin bank, anger han ett antal defaultvärden för uppgifter i faktura- eller dokumentunderlaget. Med defaultvärden menas föranmälda värden, som gäller om uppgiften inte är ifylld i faktura- eller dokumentunderlaget. För vissa av defaultvärdena finns dessutom fasta värden, som gäller om uppgiften saknas både i underlaget och som föranmält defaultvärde. Prioritetsordning Faktura- eller dokumentutställaren bestämmer om han vill ange ett värde för Ett enskilt faktura- eller dokumentunderlag värdet anges i varje enskild faktura- eller dokumentunderlagspost. För samtliga faktura- eller dokumentunderlag i en bestämd leverans (fil) värdet anges i filens startpost. I samtliga faktura- eller dokumentunderlag som kunden sänder in BGC använder det värde som angivits som defaultvärde i avtalet om e-giro webbhotell. Denna tabell anger i vilken ordning värden i faktura- eller dokumentunderlaget respektive defaultvärden används av e-giro webbhotell: Prioritet (1 är högst) Värde 1 Värde i enskild faktura- eller dokumentunderlagspost 2 Värde i Faktura- eller dokumentunderlagets startpost 3 Frivilligt defaultvärde enligt avtal 4 Fast värde i e-giro webbhotell Viktigt: Om ett värde inte är angivet i faktura- eller dokumentunderlaget och både frivilligt och fast värde saknas, avvisar e-giro webbhotell faktura- eller dokumentunderlaget (eller underlagen). Dessa redovisas till faktura- eller dokumentutställaren med en felkod. Dessa har markerats med *) i tabellen. Fortsättning på nästa sida E-giro webbhotell teknisk manual 22 (111)

23 Förberedelser och kundtest Defaultvärden i e-giro webbhotell, Fortsättning Defaultvärden Följande tabell visar vilka defaultvärden som kan anmälas i avtalet om e-giro webbhotell. De avtalade defaultvärdena gäller för både webbfakturorna och e- dokumenten. Om olika värden ska gälla för webbfakturor och e-dokument, måste dessa anges i faktura- ellere-dokumentunderlaget: Fältnamn (Inom parantes XML-taggnamn) Valutakod (CURCO- DE) Transaktionskod (TRANSACTION- CODE) Ändringsbart belopp (CHGAMT) Betalningssättskod (PMTTYPE) Mallidentitet (INVOI- CEID) Typ av fakturamottagaradress (CUSTTY- PE) SEK Möjliga avtalade defaultvärden SEK 82,32 och Fast värde J eller N N J = ja N = nej Kommentar 32 = kreditfaktura 52 = e-dokument 82 = debetfaktura EA eller EG *) EA = Betalning via Autogiro EG = Betalning via e- giro Numeriskt, högst 9 siffror *) Fastställes av BGC när mallen skapas. BE BE BE = Betalarnummer. Valda defaultvärden gäller i förekommande fall för både faktura- och dokumentunderlag. E-giro webbhotell teknisk manual 23 (111)

24 Förberedelser och kundtest Kundtester Inledning För att kunna börja använda e-giro webbhotell, måste faktura- eller dokumentutställaren genomföra en kundtest. Denna kundtest bygger på att faktura- eller dokumentutställaren går igenom ett antal fördefinierade testfall, som beskrivs i ett separat dokument e-giro webbhotell handledning för kundtest. Syftet med kundtesten är att säkerställa att faktura- eller dokumentutställarens system kan hantera filformaten som används i e-giro och att de uppgifter som systemet skapar är korrekta. Delmoment i kundtestprocessen När faktura- eller dokumentutställaren har tecknat avtal om e-giro med sin bank och beställt en kundtest av sin handläggare på BGC, görs kundtestsystemet tillgängligt för faktura- eller dokumentutställaren. Denna illustration visar de olika stegen i kundtestprocessen: Förberedelser Teckna avtal med banken Utföra kundtest Fastställa informationssida Göra fakturadata tillgängligt för presentation via Internet Preparering av kundreskontra Val av kommunikationssätt Anmälningsförfarandet Faktureringsförfarandet Kontroll av betalrad Kontroll av informationssida Godkänd anslutning Fastställa anmälningssida, (valfritt) Tid Förberedelsemomenten kan genomföras oberoende av varandra. Innan kundtestmomenten kan genomföras, måste alla förberedelser vara genomförda. För att testen ska bli godkänd krävs att varje testmoment är utfört i rätt ordning och att faktura- eller dokumentutställaren använt de testdata som beskrivs i respektive avsnitt. Fortsättning på nästa sida E-giro webbhotell teknisk manual 24 (111)