3. UTREDNINGSALTERNATIV
|
|
- Britt-Marie Lindberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 3. UTREDNINGSALTERNATIV spendeln - Järnvägsutredning Figur Utredningsalternativ UA2o utgör en möjlig fortsättning på UA1v till en genomgående bana 73
2 3. UTREDNINGSALTERNATIV spendeln - Järnvägsutredning 3.7 Avförda alternativ och länkar Korridor väst I förstudien redovisades tre möjliga korridorer för stickspår till. Av dessa tre korridorer fanns två likvärdiga alternativ; Väst och Öst. Sträckningen enligt korridor Väst går delvis på väster sida om svägen och skulle därför kräva fler korsningar av svägen än korridor Öst. Korridor Öst är det alternativ som visat flest fördelar och har därför studerats vidare. Korridor Öst har studerats vidare genom alternativ UA1v. Korridor Väst illustreras ej i figur UA2v (ursprunglig) UA2v var det ursprungliga alternativet med lokalisering väster om Björkesåkrasjön. UA2v (ursprunglig) har avförts därför att korridoren delvis korsar Björkesåkrasjön. UA2v1 UA2v1 är en utveckling av alternativ UA2v med lokalisering väster om Björkesåkrasjön och med anslutning till Ystadbanan i öster, i samma läge som UA2o. Korridoralternativet har avförts med anledning av att det skär sönder många brukningsenheter på ett olämpligt sätt, dess relativt låga plangeometriska standard, samt dess intrång i Björkesåkrasjöns omgivningar och Österskog. UA2v2 För att undvika intrång i Björkesåkrasjöns omgivning har man i detta alternativ valt att göra en liten horisontalradie för järnvägen direkt efter passagen under landningsbanan. Plangeometrin i övrigt är bra. Korridoralternativet är lokaliserat väster om Björkesåkrasjön med en gen anslutning till Ystadbanan. Korridoren har avförts då det korsar två Natura 2000 områden; Hunneröds mosse och Lemmeströtorp. UA2v3 Korridoralternativet UA2v3 är en utveckling av alternativ UA2v2. Alternativet går väster om Björkesåkrasjön. Alternativet innebär en gen sträcka som är placerad mellan den befintliga Björkesåkrasjön och är placerat nära den befintliga landningsbanan, vilket är en fördel ur bullersynpunkt eftersom sträckningen ligger inom ett redan bullerstört område. Alternativet har avförts på grund av intrånget i två Natura 2000-områden; Hunneröds mosse och Lemmeströtorp. Länk väg/jvg Länk väg/jvg har studerats i samband med de parallella utredningarna för s terminal och alternativa lägen och utformningar för framtida trafikplats vid korsningen av väg E65 och svägen (väg 813). Studierna visade att länken inte uppvisar några trafikmässiga fördelar. Länken skulle innebära att svägen flyttas österut större delen av sträckan, för att ge plats åt den nya järnvägen. Länken har därför utgått som tänkbar alternativ järnvägssträckning. Länk Nord Länk Nord har studerats som ett alternativ till tunneln under landningsbanan för en genomgående bana. Detta alternativ har avförts på grund av närheten till befintlig landningsbana samt att det står i konflikt med Luftfartsverkets utbyggnad av ny landningsbana norrut. Även intrånget i Häckeberga naturreservat och riksintresseområdet för naturvården har varit viktiga motiv för avförande av alternativet. Länk triangel väst Länk triangel väst har studerats då den är ett komplement till, och förutsättning för att, UA1v ska kunna fungera som stickspårsalternativ. Länk triangel väst har avförts eftersom den innebär konflikter med markanvändningen vid Börringe kloster, dess läge inom riksintressen för naturvården och kulturmiljön samt den snäva radien på linjen. Länk triangel väst är inte aktuell eftersom UA1v är planerad som en etapp av en genomgående bana. Länk Skurup Länk Skurup har studerats som en alternativ sträckning till anslutningen till Ystadbanan i öster. Länken skall jämföras med den sträcka för UA2o, där länken och linjen för utredningsalternativet går samman och fram till anslutningen till Ystadbanan. Länk Skurup har avförts eftersom den innebär komplikationer i och med den starka konflikten med den kulturhistoriskt värdefulla miljön i Stjärneholm och intrånget i riksintresset för kulturmiljövården samt våtmarken strax söder om Stjärneholm. Bana söder om flygplatsen I förstudien anges ett alternativ som innebär att en genomgående järnväg ansluter till söder om befintlig landningsbana i syfte att förkorta korridorlängden. Detta förutsätter en flyttning av terminal/stationsbyggnaden till ett läge söder om nuvarande landningsbana. Alternativet har avförts eftersom det inte överensstämmer med Luftfartsverkets planering för utveckling av. I PM1:s benämningar ingår Bana söder om flygplatsen i den så kallade Alternativserie 2. Alternativet har också avförts av kostnadsskäl. Luftfartsverket har bedömt kostnaden för en flytt av flygterminalen till 1,8 miljarder kronor. Banan söder om flygplatsen illustreras ej i figur Alternativserie 3 I Trafik- och kapacitetsanalysen (PM1) anges ett alternativ som innebär att genomgående järnväg ansluter till utan att passera Svedala och Skurup. Alternativserie 3 är en teoretisk korridor för en ny järnvägsdragning som förbinder Malmö och Ystad. Korridoren går norr om Svedala och Skurup tätort. Alternativet har avförts därför att det innebär stora intrång samt att det inte passerar befolkningscentra längs sträckan. Alternativserie 3 illustreras ej i figur Tunnel vid Principutformningen av terminalområdet presenteras i en separat utredning (Malmö flygplats Terminalområdet. Principförslag till trafik- och landskapsutformning). I UA1v läggs järnvägsstationen i en tunnel på nivån ca +57,9. Tunneln fortsätter i alternativ UA2v4 eller UA2o under landningsbanan. Då landningsbanan ligger lägre än terminalen måste järnvägstunneln gå ned drygt 2 meter djupare. Från tunnelmynningen vid km byggs två separata tunnlar med en längd av 700 meter. Mellan km och byggs en plattform och en gemensam stationshall. Här föreslås en mellanplattform för att förenkla orienteringen för passagerarna. Alternativt kan sidoplattformar användas då de kan vara något billigare att anlägga. Även öster om stationen utformas tunneln med två separata rör. Dessa har en längd av ca 650 meter, vilket gör att tunnlarna mynnar vid km Passagen under landningsbanan sker i tunnel mellan km och Tunneln utförs av betong och grävs ned. Av säkerhetsskäl utformas sträckan med två tunnelrör och med utrymningsmöjligheter från den ena tunneln till den andra. I UA1o förutsätts att järnvägsstationen byggs i ett nedsänkt höjdläge på en nivå ca + 62,7 med en överdäckning för flygterminalen Flygbränsleterminal Under utredningens gång har möjligheten att frakta flygbränsle till med tåg aktualiserats. En föreslagen plats för en sådan lokalisering är väster om flygplatsen på östra sidan av spåren med en spåranslutning vid km (UA1v). Det innebär att anslutningen till denna plats ligger ca 600 m söder om den västra tunnelmynningen. Schematisk lokalisering, se figur och i avsnitt 3.6 Studerade utredningsalternativ. I redovisade utredningsalternativ ingår inga särskilda åtgärder för att kunna frakta farligt gods. 74
3 spendeln - Järnvägsutredning Avförda alternativ och länkar UTREDNINGSALTERNATIV
4 3. UTREDNINGSALTERNATIV spendeln - Järnvägsutredning 3.8 Samordning väg E65 och järnväg Planering pågår för ombyggnad av väg E65 mellan Svedala och Börringe i syfte att höja trafiksäkerheten och förbättra framkomligheten längs sträckan eftersom trafikmängden förväntas öka. Under 1999 gjordes en vägutredning för att studera alternativa lokaliseringar av en ombyggnad av väg E65 till motorväg för sträckan Svedala - Börringe. Utredningen utfördes av Vägverket. Vägutredningen presenterar fem huvudalternativ för sträckan. För alternativ 1 och 2 finns två varianter varför utredningen totalt presenterar sju alternativ. På uppdrag av saxelns Exploaterings AB har även två studier med förslag till trafik- och landskapsutformning kring s flygplats genomförts. Syftet med den ena studien har varit att studera möjliga lösningar för lokaliseringssamordning av väg- och järnvägskorridorerna till samma korridor. Studien har resulterat i förslag till en ny sträckning för väg E65 vid Börringe med tre huvudalternativ, för anslutningen väg E65 - väg 813. Utifrån tidigare utredningar och studier som behandlar förändringar av väg E65 kan de totalt tio vägalternativen indelas i två huvudkorridorer som benäms: norra korridoren och södra korridoren. E65 kan byggas ut oberoende av järnvägens utbyggnad och det är möjligt att anpassa järnvägen till vägens läge i plan och profil. En fortsatt samordning bör dock ske för att begränsa konsekvenserna av projekten. Generellt gäller att en järnvägsprofil med maximal lutning på 25 promille innebär att det är betydligt enklare att anpassa spårens höjd till både den nya motorvägen E65 och till befintlig marknivå jämfört med om 10 promilles lutning används. Dessutom är det lättare att anpassa järnvägen till en motorväg E65 i den norra korridoren än i den södra. Detta beror på att en ny E65 i södra korridoren ligger på en relativt hög nivå i ett höjdparti där det är svårt att sänka vägen. Resultatet blir höga och långa bankar för järnvägen om den skall gå över nya E65 eller djupa och breda skärningar om man väljer att gå under. Den största negativa påverkan ger kombinationen ny motorväg E65 i södra korridoren och en järnvägsprofil med högst 10 promilles lutning för alternativ UA1v. Studier av profilerna för UA1v och E65 presenteras i Teknisk bilaga, flik 8. E65 i norra korridoren Järnvägsalternativ UA1v Den norra korridoren innebär att väg E65 får en ny sträckning norr om befintlig väg. En ny trafikplats anläggs vid anslutningen av väg 813. Befintlig E65 blir i detta fall lokalväg, vilket innebär att vägen kan sänkas vid korsningen med järnvägen. Järnvägen går då på bro över lokalvägen (bef. E65). Detta gäller både för järnvägsprofil med maximal lutning 10 och 25. Korsningen mellan UA1v och ny E65 i norra korridoren samt väg 813 sker på ett öppet fält. E65 läggs i skärning medan järnvägen läggs på en bank med två broar över de båda vägarna. Järnvägsalternativ UA1o med triangel öst Liksom för UA1v kan den befintliga E65 sänkas vid korsningen med järnvägen. Det innebär att höjden på järnvägsbanken kan begränsas till cirka 4 m vid korsningen med den befintliga E65 medan den blir cirka 7 m vid korsningen med den nya E65. Det naturliga är att järnvägen går över vägen i båda fallen. E 65 i södra korridoren Järnvägsalternativ UA1v Den södra korridoren innebär att befintlig sträckning för väg E65 i huvudsak bibehålls med mindre förändringar i planläget. Vid korsningen med järnvägen ligger den nya motorvägens profil högt och i samma nivå som den befintliga väg E65. Denna kombination med en ny motorväg i Södra korridoren och järnväg i korridoren UA1v är mest komplicerad. För järnvägsprofilen med 25 promille läggs järnvägen på en bro över vägen och anslutande bankar blir lokalt upp till 11 m höga. Med en järnvägsprofil på högst 10 promille måste passagen ske så att järnvägen går under motorvägen i en djup skärning för att undvika väldigt höga bankar på de öppna fälten mellan km 1 och km 2. Resultatet blir en lång och djup skärning mellan km 2+1 och km 3+1. Djupet blir upp till 13 meter och järnvägsområdet blir då närmare 70 meter brett. Med motorvägen i den södra korridoren och järnvägen i korridor UA1v passerar järnvägen delvis genom motorvägens trafikplats. Detta kräver mer samordning i planeringen eftersom det kan finns trafikplatslösningar med ramper som är svåra att kombinera med järnvägen. Järnvägsalternativ UA1o med triangel öst I korsningen mellan den södra korridoren för ny motorväg E65 och järnväg i korridor UA1o ligger vägen i höjd med befintlig E65. Järnvägen föreslås gå över vägen på bro. Detta medför dock höga bankar, upp till 11 m, i det öppna landskapet. Alternativet att lägga järnvägen under den nya motorvägen i denna korridor är dock ett sämre alternativ med djupa skärningar Figur Vägkorridorer för utbygnad av E65 till motorväg fram till Börringe
5 3.9 Tunnel vid Principutformningen av terminalområdet presenteras i en separat utredning (Malmö flygplats Terminalområdet. Principförslag till trafik- och landskapsutformning.).. I UA1v läggs järnvägsstationen i en tunnel på nivån ca +57,9. Tunneln fortsätter i alternativ UA2v4 eller UA2o under landningsbanan. Då landningsbanan ligger lägre än terminalen måste järnvägstunneln gå ned drygt 2 meter djupare vid passage av landningsbanan. Från tunnelmynningen vid km byggs två separata tunnlar med en längd av 700 meter. Mellan km och byggs en plattform och en gemensam stationshall. Här föreslås en mellanplattform för att förenkla orienteringen för passagerarna. Alternativt kan sidoplattformar användas då de kan vara något billigare att anlägga. Även öster om stationen utformas tunneln med två separata rör. Dessa har en längd av ca 650 meter, vilket gör att tunnlarna mynnar vid km Passagen under landningsbanan sker i tunnel mellan km och Tunneln utförs av betong och grävs ned. Av säkerhetsskäl utformas sträckan med två tunnelrör och med utrymningsmöjligheter från den ena tunneln till den andra. I UA1o förutsätts att järnvägsstationen byggs i ett nedsänkt höjdläge på en nivå ca + 62,7 med en överdäckning för flygterminalen Flygbränsleterminal Under utredningens gång har möjligheten att frakta flygbränsle till med tåg aktualiserats. En föreslagen plats för en sådan lokalisering är väster om flygplatsen på östra sidan av spåren med en spåranslutning vid km (UA1v). Det innebär att anslutningen till denna plats ligger ca 600 m söder om den västra tunnelmynningen. Schematisk lokalisering, se figur och i avsnitt 3.6 Studerade utredningsalternativ. 3. UTREDNINGSALTERNATIV Figur Schematisk illustration av tunneln vid genomgående bana (UA1v+UA2v4/UA2o) spendeln - Järnvägsutredning 77
6 spendeln - Järnvägsutredning 4. UPPNÅDD FUNKTION 4. UPPNÅDD FUNKTION Sammanfattning I spendeln, Trafi k och kapacitetsanalys med tillhörande miljöanalys, Pm 1 har prognosbearbetningar genomförts. Tidigare prognoser som gjorts av SIKA och LFV har använts som underlag. Som basår har 1999 valts och prognosår Två alternativ har beräknats, ett lägre och ett högre: 2010 A Basprognos med kända tillväxtfaktorer och utbudsförändringar baserat på stickspårsalternativet för spendeln B Med en strukturell omfördelning av charter och lågprisfl ygverksamhet mellan Kastrup och och utbudsförändringar baserat på genomgående spendel. Prognoserna 2010A och 2010B ger 3,3 resp 4,3 miljoner fl ygpassagerare per år på. Utredningsalternativen kan kombineras till olika spårsystem. Spårsystemen kan trafi keras med fl ygskyttel, eller Pågatåg. Trafi kförsörjningen sammanfattas i tabellen nedan. Tabell Sammanfattning 4 Trafikförsörjning till s flygplats Nollalternativ Trafikslag Buss Flygskyttel och Skillnaden mellan de olika alternativen kan beskrivas på följande sätt : Nollalternativ med fl ygbuss innebär jämfört med idag ett bredare trafi knät med tre olika Flygbusslinjer och något snabbare restid. Antal destinationer som nås direkt begränsas till ca 10 stycken. Spårsystem stickspår med Flygskyttel innebär en halverad restid jämfört med nollalternativet med fl ygbuss till Malmö. Turtätheten är normalt var 30:e minut, men glesare mot Ystad. Antal destinationer som nås direkt begränsas till fem stycken. Alternativet beräknas endast klara kapaciteten för den lägre prognosen motsvarande 3,3 miljoner fl ygpassagerare på per år. Spårsystem stickspår med innebär en halverad restid jämfört med nollalternativet med fl ygbuss till Malmö. Eftersom tågen mellan Danmark och går via Malmö är restiden minst 15 minuter längre än för alternativet med fl ygskyttel. Antalet destinationer som nås utan byte bedöms till nio stycken. Alternativet beräknas endast klara kapaciteten för den lägre prognosen motsvarande 3,3 miljoner fl ygpassagerare på per år. Spårsystem genomgående bana via medför att både Pågatågstrafi ken och Bornholmstrafi ken (en) trafi kerar med genomgående tåg. Det innebär att antalet destinationer som kan nås utan byte är i särklass störst, bedöms till 37. Restiderna är bland de kortaste, ungefär lika den i Flygskyttelalternativet. Alternativet har också bäst kapacitet och beräknas inte bara klara den högre prognosen 4,3 miljoner fl ygpassagerare på per år, utan ger också utrymme för en stor tillväxt. Genomgående bana via Pågatåg och via Restid till Malmö 40 min 20 min 21 min 22 min Turtäthet min 30 min 30 min 30 min Antal destinationer utan byte Ca Allmänt De olika alternativa sträckningarna UA1o, UA1v, UA2v4 och UA2o kombineras till olika spårsystem på det sätt som redovisas i tabell Uppnådd funktion är en beskrivning av den järnvägstrafikering som respektive spårsystem ger möjlighet till och förväntas ge. I detta kapitel beskrivs uppnådd funktion för olika trafikeringsalternativ (se avsnitt 3.1 Trafiksystem): Tabell Trafikeringsalternativ Spårsystem Nollalternativ Genomgående bana via Trafikeringsalternativ Ingen järnväg till. Trafikering med flygbussar Två olika trafikeringsupplägg: Flygskyttel resp Ett trafikeringsupplägg för alla spårsystem: Pågatåg och via Bland utredningsalternativen i kapitel 3 presenteras även en etapputbyggnad av den västra delen av en genomgående bana (UA1v). Trafikeringen i denna redovisas inte separat, men den fungerar som ett stickspår utan triangelspår vid anslutningen till befintlig bana. Det innebär att man inte kan trafikera direkt mellan och Ystad. För genomgående bana via finns två olika alternativ för godstrafik. Gods kan gå på den befintliga eller den nya banan. Eftersom godstrafiken endast skall passera denna sträcka har det ingen större betydelse för funktionen vilken väg denna trafik går. Samma funktion för godstrafiken uppnås i alla alternativ. Om man vill frakta gods till flygplatsen, t ex i form av flygbränsle, ger alla alternativ samma möjlighet att bygga en separat terminal för att ta emot kortare godståg. I spendeln, Trafik och kapacitetsanalys med tillhörande miljöanalys, Pm 1 beskrivs trafikering och kapacitet mer detaljerat. Rapporten utgör underlag för detta avsnitt. 4.2 Trafikering Färdmedelsval Färdmedelsvalet avgörs av en lång rad faktorer. Tre delmarknader med delvis olika krav finns i korridoren utmed Ystadbanan samtidigt som förutsättningar för alternativa färdmedel är relativt goda med en utbyggd motorväg och motortrafikled. Reseavstånden är också relativt korta vilket innebär att bilinnehavet påverkar känsligheten för utbudsförändringar. En viktig barriär finns dock för bilismen i regionen då betydande avgifter krävs vid passage av Öresundsbron. Kollektivtrafikandelen i Skåne är ca 14% och på Själland är den extremt hög, drygt 50 %, vilket innebär att resvanorna för kollektivtrafik i området är väl utvecklade. Detta har förstärkts sedan introduktionen av en. Utredningsalternativens påverkan på färdmedelsvalet bedöms därför som mycket påtaglig. Det är fyra faktorer som starkt bidrar till detta : Restiderna med tåg är jämförelsevis korta Priset med och Pågatåg är relativt lågt Tågen är nya med hög komfort Antalet destinationer utan byte är relativt många och tillgängligheten därmed hög Jämförelser mellan alternativ Kortfattat kan skillnaden i de olika alternativen beskrivas på följande sätt : Nollalternativ med flygbuss innebär jämfört med idag ett bredare trafiknät med tre olika Flygbusslinjer och något snabbare restid än idag. Spårsystem stickspår med Flygskyttel innebär en halverad restid mellan Malmö och jämfört med nollalternativet med flygbuss. Spårsystem stickspår med innebär dubbelt så många destinationer utan byte jämfört med Flygskyttelalternativet. Restiden till Malmö är lika lång medan restiden till Kastrup och Köpenhamn blir längre. Spårsystem genomgående bana med både Pågatåg och bedöms täcka 37 destinationer utan byte. Restiden är ungefär lika lång som i Flygskyttel-alternativet. 78
7 Trafi kering till s fl ygplats Spårsystemalternativen ger restider och turtäthet till Malmö C från enligt tabell I tabellen anges även hur många övriga destinationer som kan nås utan byten. En genomgående bana kan ge direkta förbindelser med flest destinationer. Restider I tabell presenteras restider för 10 olika resrelationer med bil, buss och tåg för respektive alternativ. I de flesta fall innebär tågtrafik kortare restider än bil och busstrafik. Tabell 4.2.1Trafikförsörjning till s flygplats från Malmö C Spårsystem Nollalternativ Tabell Restider i olika relationer med bil, buss och tåg för olika alternativ Spårsystem Vägavstånd km Nuvarande situation Nuvarande situation Nollalternativ Trafikslag Biltrafik Genomgående bana via Trafikslag Buss Flygskyttel Pågatåg och via Restid till Malmö 40 min 20 min 21 min 22 min Turtäthet min 30 min 30 min 30 min Antal destinationer utan byte Ca Kollektivtrafik (Flygbuss) 2000 Kollektivtrafik (Flygbuss) 2010 Flygskyttel 2010A 2010A Genomgående bana via Pågatåg och via 2010B -Malmö C 36 km 30 min 45 min 40 min 20 min 21 min 22min -Lund 30 km 25 min 30 min 30 min * * 35 min -Ystad 40 km 30 min * 35 min 22 min 22 min 22 min -Köpenhamn 66 km 60 min 55 min 55 min 40 min 57 min 42 min -Kastrup 53 km 40 min * 45 min 27 min 43 min 29 min 4. UPPNÅDD FUNKTION -Roskilde 88 km 1 tim 10 min * * * 1 tim 3 min 50 min Köpenhamn-Ystad 96 km 1 tim 20 min 1 tim 20 min 1 tim 5 min 1 tim 5 min 1 tim 20 min 1 tim 4 min Malmö-Ystad 66 km 60 min 46 min 46 min 47 min 46 min 47 min Malmö-Skurup 40 km 35 min 30 min 30 min 30 min 30 min 30 min Malmö-Simrishamn 100 km 1 tim 10 min 1 tim 45 min 1 tim 20 min 1 tim 20 min 1 tim 20 min 1 tim 20 min * Ingen direktförbindelse Källa: Bo-Lennart Nelldal, KTH Turtärhet I tabell presenteras turtätheten för kollektivtrafiken. I samtliga alternativ förbättras turtätheten jämfört med idag. Tabell Turtäthet (intervall min) för kollektivtrafik i olika relationer för olika alternativ Spårsystem Nuvarande situation Nollalternativ Trafikering Kollektivtrafik (Flygbuss) 2000 Kollektivtrafik (Flygbuss) 2010 Flygskyttel 2010A 2010A Genomgående bana via Pågatåg och via 2010B -Malmö min min 30 min 30 min 30 min -Lund min 30 min * * 30 min -Ystad * 30 min 60 min 60 min 20 min -Köpenhamn 4 turer/dag 60 min 60 min 60 min 60 min -Kastrup * 60 min 60 min 60 min 60 min -Roskilde * * * 60 min 60 min * Ingen direktförbindelse spendeln - Järnvägsutredning 79
8 4. UPPNÅDD FUNKTION spendeln - Järnvägsutredning Tabell Destinationer som nås direkt från med tåg Trafikeringsalternativ Destinationer Restid till Turtäthet Bandel Persborg 16 min 30 min -Malmö Flygskyttel Malmö C 20 min 30 min Kastrup 29 min 60 min Öresundsbanan Köpenhamn 40 min 60 min Ystad * 25 min 60 min -Ystad Persborg 16 min 30 min -Malmö Genomgående Malmö C 20 min 30 min Triangeln 24 min 30 min Hyllie 27 min 30 min Kastrup 45 min 30 min Öresundsbanan Köpenhamn 57 min 60 min Höje Tåstrup 55 min 60 min Roskilde 75 min 60 min Ystad * 25 min 30 min -Ystad Genomgående bana via Svedala 6 min 30 min -Malmö Ny Ystadbana via till Ystad Oxie 8 min 30 min med Pågatåg och via Hyllie 18 min 30 min Triangeln 20 min 30 min Malmö C 22 min 30 min Burlöv 26 min 30 min Malmö-Lund Åkarp 28 min 30 min Hjärup 31 min 30 min Lund 35 min 30 min Gunnesbo 38 min 60 min Lund-Helsingborg Kävlinge 45 min 60 min Dösjebro 48 min 60 min Häljarp 51 min 60 min Landskrona 58 min 60 min Glumslöv 65 min 60 min Rydebäck 70 min 60 min Ramlösa 73 min 60 min Helsingborg C 75 min 60 min Stångby 40 min 60 min Lund-Höör Örtofta 42 min 60 min Eslöv 45 min 60 min Stehag 49 min 60 min Höör 55 min 60 min Kastrup 29 min 30 min Öresundsbanan Köpenhamn 42 min 60 min Höje Tåstrup 39 min 60 min Roskilde 60 min 60 min Skurup 5 min 30 min -Ystad Rydsgård 8 min 30 min Svarte 14 min 30 min Ystad 20 min 20 min Köpingebro 24 min 60 min Ystad-Simrishamn Tomelilla 35 min 60 min Smedstorp 40 min 60 min Gärsnäs 42 min 60 min Järrestad 48 min 60 min Simrishamn 60 min 60 min * Detta förutsätter triangelspår vid anslutning till befi ntlig bana. Det fi nns i Stickspårsalternativ, men ej i Etapp av genomgående bana. Antal destinationer Trafikeringsalternativen för stickspår och genomgående bana skiljer sig påtagligt beträffande turtäthet och restider till och från. Utredningsalternativens effekter på trafi kförsörjningen och operatörerna Ett stickspår till kommer att begränsa marknadsmöjligheterna: Pågatågstrafiken kommer att passera utmed Ystadbanan och ej ansluta till flygplatsen. (Skånetrafiken bedömer att Ystadbanan prioriteras och att regionalbuss är bättre till flygplatsen) En vändande flygskyttel till Malmö C kommer att få ett begränsat trafikunderlag vilket gör att operatörer har ett svagt intresse (jämför Arlandabanan där flygtågen har ett dåligt företagsekonomiskt utfall trots höga priser, stort trafikunderlag och hög medelhastighet) Den genomgående Öresundstrafiken från Danmark till Ystad kommer att vända ute på flygplatsen med restidsförlängning för Bornholmsresenärer (DSB tveksamma till prioriteringen av med tågvändning). Förutsätter triangelspår. En genomgående bana genom kommer att maximera marknadsmöjligheterna och innebär att Pågatågtrafiken med ett mycket omfattande linjenät mellan Österlen och Helsingborg/Höör via Citytunneln passerar med en mycket måttlig restidsförlängning tack vare partiellt dubbelspår och flygande tågmöte (Skånetrafiken ser positivt på ett ökat trafikunderlag) Den genomgående Öresundstrafiken mellan Danmark och (och Ystad) blir frekvent och snabb med korta restider och en förbindelse till Kastrup varje halv timme varpå trafiken delar sig på Själland (DSB mycket intresserade av en konkurrensfördel) 80
3. UTREDNINGSALTERNATIV
3. UTREDNINGSALTERNATIV Figur 3.6.1 Översikt över studerade alternativ 65 3. UTREDNINGSALTERNATIV UA1o med triangel öst UA1o innebär att Ystadbanan bibehålls och kompletteras med ett stickspår till Sturups
4. UPPNÅDD FUNKTION. Effekter på resandet
Effekter på resandet Utgångsläge - delmarknader För att kunna analysera olika alternativ för trafik till Sturup måste totalresandet i korridoren längs Ystadbanan beaktas. Gjorda analyser visar att totalresandet
Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31
Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till
3 Utredningsalternativ
3 U T R ED N I N GS A LT ER N AT I V O CH U R VA L SPRO CESS 3 Utredningsalternativ Det finns tre korridorer (Röd, Blå och Grön) för Ostlänken mellan Norrköping och Linköping som skiljer sig åt genom att
Skånetrafikens tågresande Sammanställning och analys av tågresandet i oktober 2016 jämfört med samma period föregående år
Skånetrafikens tågresande 2016 Sammanställning och analys av tågresandet i oktober 2016 jämfört med samma period föregående år Innehåll Inledning... 2 Tågresandet i Skåne 2016... 3 Resandeförändringar...
Tågstrategi 2037. Miljoner tågresor/år i Skåne 1975-2006 med prognoser till år 2037 401. Låg 3%/år. Medel 6%/år. Hög 9%/år
Tågstrategi 2037 400 Miljoner tågresor/år i Skåne 1975-2006 med prognoser till år 2037 401 350 Låg 3%/år 300 250 200 Medel 6%/år Hög 9%/år 180 150 100 78 50 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2007 2010 2015
PÅGATÅG NORDOST 2009
Älmhult Markaryd Vittsjö Osby Killeberg Bjärnum Hästveda Perstorp Tyringe Sösdala Vinslöv Önnestad Kristianstad Fjälkinge Bromölla Sölvesborg Tjörnarp Höör NIO KOMMUNER I SAMVERKAN BROMÖLLA HÄSSLEHOLM
Kust till Kustbanan Göteborg-Borås
Kust till Kustbanan Göteborg-Borås Analys av etappen Mölnlycke-Rävlanda/Bollebygds anslutning till etappen Bollebygd-Borås Bakgrund I samband med beslutet om val av alternativ i järnvägsutredningen Mölnlycke-Rävlanda/Bollebygd
5. ALTERNATIV. Tvärsektion för ny pendel- och regionaltågsstation i tunnel med öppen station genom Sundbyberg.
5. A LT E R N AT I V )A?F:;6;4 6 =.C697
Västlänken Underlagsrapport Linjesträckningar
BRVT 2006:03:09 2006-02-09 Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Västlänken en tågtunnel under Göteborg Underlagsrapporter 03 Byggskedet 04 Gestaltning 05 Grundvatten 06 Kapacitet
Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik
Bilaga PLG 47/12 2012-06-13, rev 2012-08-29 (FP, AN och DM) Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för
3.4 Kommunikationer. Planförslag
Planförslag 3.4 Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god
Överdäckning, kostnader för alternativa utföranden
Alingsås kommun Överdäckning, kostnader för alternativa utföranden Göteborg 2016-03-21 Överdäckning, kostnader för alternativa utföranden Datum 2016-03-21 Uppdragsnummer 1320000906-012 Utgåva/Status Förhandskopia
Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25
Planförslag Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god med
Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007
Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 2007-12 Jan Rafstedt AB INNEHÅLL 1. BAKGRUND 1 2. UPPDRAGET 1 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 1 4. TRAFIK 2 Trafikgenerering 3 5. STUDERADE LÖSNINGAR 4 Tpl Hofterup
Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping
Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala 2009-09-02 Komplettering terrängstudie
Vi bygger fyra spår mellan Lund och Arlöv
Vi bygger fyra spår mellan Lund och Arlöv Fyra spår 11 kilometer Ökad kapacitet Färre trafikstörningar Minskat buller Fyra spår ökar kapaciteten Södra stambanans två spår är idag mycket hårt belastade.
FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE
Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt transportsystem är en förutsättning för hållbar tillväxt där regional tillgänglighet påverkar arbetsmarknad,
Vi bygger fyra spår mellan Lund och Arlöv
Vi bygger fyra spår mellan Lund och Arlöv Fyra spår 11 kilometer Ökad kapacitet Färre trafikstörningar Minskat buller Fyra spår ökar kapaciteten Södra stambanans två spår är idag mycket hårt belastade.
Beskrivning av Kista korridor Inre Korridorernas namn och indelning
5. A LT E R AT I V Beskrivning av Kista korridor Inre Korridorernas namn och indelning Delen Tomteboda Solna E18 Spårområde Hagalund Kallhäll Jakobsberg Frösunda Kista Barkarby Spånga E4 Solna Sundbyberg
Vi bygger fyra spår mellan Lund och Arlöv
Vi bygger fyra spår mellan Lund och Arlöv Fyra spår 11 kilometer Ökad kapacitet Färre trafikstörningar Minskat buller Fyra spår ökar kapaciteten Södra stambanans två spår är idag mycket hårt belastade.
Bilaga 6 Bytespunkter och tillgänglighetsanpassning
Bilaga 6 Bytespunkter och tillgänglighetsanpassning Tillgänglighetsanpassning bytespunkter- buss Som bytespunkter för buss inräknas dels större och viktiga hållplatser med mycket resenärer men även hållplatser
Utredning om järnvägsförbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn
Utredning om järnvägsförbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn Maj 2013 1 PM 2013-05-07 angående möjlig spårförbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn Bakgrund I en pm daterad 2012-09-17 beskrevs två
5.4 Ombyggnadsalternativet. Alternativstudier 33. Vapelnäs kopplas via parallellvägnätet till E4 via intilliggande trafikplatser.
Vapelnäs kopplas via parallellvägnätet till E4 via intilliggande trafikplatser. 5.4 Ombyggnadsalternativet Teknisk standard Akzo obels industriområde försörjs via en trafikplats. Här bör E4 höjas för att
6 Alternativ. 6.2 Nollalternativ. 6.1 Metod. 6 Alternativ
Utredningsalternativen 6.1 Metod 6.1.1 Framtagande av utredningsalternativ och nollalternativ Nollalternativet Enligt miljöbalkens 6 kapitel, 7 och EU:s MKB-direktiv 85/337/EG ska en miljökonsekvensbeskrivning
Regionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-03-06 Dnr 1500318 1 (5) Regionala utvecklingsnämnden Avsiktsförklaring för Malmöpendeln
Delen Jakobsberg. Beskrivningen omfattar sträckan från strax norr. sen för Jakobsberg. Korridorernas namn och indelning
5. A LT E R N AT I V Korridorernas namn och indelning Delen Jakobsberg Kallhäll Jakobsberg Kista Vattmyran Barkarby Spånga Ulriksdal Solna Sundbyberg Tomteboda Beskrivningen omfattar sträckan från strax
DEL 3 AV 3: DET SKÅNSKA ERBJUDANDET MAJ 2013
hela DEL 3 AV 3: DET SKÅNSKA ERBJUDANDET MAJ 2013 Trängseln i Skåne hotar tillväxten! enom det geografiska läget spelar den skånska infrastrukturen en viktig roll, bland annat som del i en transitregion
Kollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden Johan Gomér Planeringschef 0451-29 89 79 johan.gomer@skanetrafiken.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-04-10 Dnr 1500318 1 (5) Kollektivtrafiknämnden Malmöpendeln och avtal om Malmöringen
Sammanställning etapper Nya Ostkustbanan
2017-08-30 1 av 10 Sammanställning etapper Nya Ostkustbanan Korta beskrivningar, nyttor, längder, kostnader och restider för Nya Ostkustbanans etapper utifrån Trafikverkets utredningsmaterial - samrådshandlingar
Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt
Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan Järna
I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:
4 Alternativ 4.1 Förutsättningar för lokaliseringen I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats: Vägkorridorer för ny sträckning av väg 44 studeras, se avsnitt 2.5.1 Geografiska
Ny förbindelse Kvarnholmen- Nacka Centrum
Nacka kommun Ny förbindelse Kvarnholmen- Nacka Centrum Stockholm 2010-02-03 Ny förbindelse Kvarnholmen Nacka Centrum Datum 2010-02-03 Uppdragsnummer 612008307 Utgåva/Status Version 2 Carl Chytraeus Eva-Lena
Simrishamnsbanan med på banan
Utvecklingsplan Simrishamnsbanan med på banan Sammanfattning av rapport från februari 2010 Gemensamt initiativ Kommunal samverkan för ett genomförande En stråkplanering med en livskvalitativ samhällsbyggnad
Underlag för samråd VÄGUTREDNING. Uppgifter om projektet. E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer
Uppgifter om projektet Underlag för samråd VÄGUTREDNING E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer 87 914 002 2008-11-04 Bakgrund E22 ingår i det nationella vägnätet. Vägens funktion är att
VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING
VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING Utökat samråd Maj 2005 UTREDNING FÖR VÄG 68 SAMT JÄRNVÄG FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN INLEDNING Om uppdraget Tyréns AB utreder på uppdrag av Stora Enso Fors AB
Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg
Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan
Ådalsbanan. - den viktiga länken
Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.
Delen Sundbyberg Ulvsundaleden
Delen Sundbyberg Ulvsundaleden Kallhäll Jakobsberg Allén Barkarby Kista Annedal Järnvägsgatan Spånga Ulriksdal Sundbyberg C Solna Sundbybergbe Tomteboda Bällstavägen Landsvägen Beskrivningen omfattar sträckan
Trelleborgsbanan. Snart kommer tåget!
Trelleborgsbanan Snart kommer tåget! Ett Pågatåg varje halvtimme När Trelleborgsbanan öppnar i december 2015 kommer Pågatågen att gå varje halvtimme mellan Trelleborg och Malmö via de nya stationerna i
VÄGFÖRSLAG 3 PLAN PROFIL. Väg 226 Tumba - Flemingsberg, via Riksten. Flemingsbergsleden. Tpl Hälsovägen Tpl Högskolan
rgs- gsbe en oväg Häls in Flemn lede Södertörnsleden VÄGFÖRSLAG 3 Flemingsberg stn Tpl Hälsovägen Tpl Högskolan Flemingsbergsleden PLAN +40 +40 +30 +30 +20 +20 +10 +10 5/500 6/000 6/500 7/000 7/500 PROFIL
Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm
Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen
Utreda behovet av och former för prioriterad kollektivtrafik. Utgöra ett underlag för fortsatt planering. Garantera att man inte bygger fast sig.
Kollektivtrafikstråket Helsingborg - Höganäs Juliet Leonette-Lidgren Samråd med allmänheten i Höganäs avseende Förstudie enligt lag om byggande av järnväg 2012-11-07 1 Förstudien ska... Utreda behovet
av övergripande trafikutredning
Komplettering 2 av övergripande trafikutredning över Västra Bodarnas trafiknät 2013-05-29 2 (10) Komplettering 2 av övergripande trafikutredning över Västra Bodarnas trafiknät 2013-05-29 Beställare: ALINGSÅS
SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne
SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt
2015 jämfört. Sida 1 av 6
Skånetrafikens tågresande 2015 Sammanställning och analys av tågresandet i oktober 20152 jämfört med samma period föregående år Sida 1 av 6 Innehåll Inledning... 2 Tågresandet i Skåne 2015... 3 Resandeförändringar...
Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör
Mål och riktlinjer Ny bebyggelse ska lokaliseras så att kollektivtrafik och cykling främjas. Kommunen ska arbeta för att öka trafiksäkerheten med inriktning mot att nå nollvisionen. Ett sätt är att genomföra
PM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d
1(13) PM Trafik Södra Årby 20111031 Tyréns - Arvid Gentele 2(13) Inledning En ny stadsdel, Södra Årby, planeras i anslutning till Läggesta station. Området omfattar bostäder, verksamheter och samhällsservice.
PM FÖRPROJEKTERING GÅNG- OCH CYKELVÄG
FÖRPROJEKTERING GÅNG-OCH CYKELVÄG, STRÄCKAN VERKEBÄCK - VÄSTERVIK Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 2 Förutsättningar 4 2.1 Gång- och cykelvägens standard 4 2.2 Grundläggningsförhållanden
Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm
Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen
Längs delsträcka 11 föreslås fyra hållplatslägen:
Vid handelsområdet i Väla lokaliseras den norra ändhållplatsen av spårvägen mellan Väla centrum och IKEA, spårvägen lokaliseras söderut under Djurhagshusvägen och Ängelholmsleden (E4) till norra änden
Helsingborg - Lund - Malmö - Trelleborg
Helsingborg - Lund - Malmö - Trelleborg Alla tåg Lund-Malmö-Hyllie tab 106, alla tåg Lund-Malmö-Köbenhavn tab 101, fler tåg Helsingborg-Kävlinge-Malmö tab 109 11 dec 2016-9 dec 2017 Skåne Ø-tåg Skåne Ø-tåg
Kommunikationer. Järnvägar
Kommunikationer De allra flesta är idag beroende av bra kommunikationer i sin vardag. I detta avsnitt redovisas frågor som rör vägar och järnvägar, flyg, sjöfart och kollektivtrafik. Översiktsplanen ska
Pågatågstrafik till Karlshamn Rapport
Pågatågstrafik till Karlshamn Rapport 2014-02-26 Uppdraget Pågatåg Nordost är en samverkan mellan 12 kommuner och 3 regioner som arbetar för att utveckla regionen genom en förbättrad tågtrafik på 5 bandelar.
Studie Transportkorridor. Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan. BILAGA Transportkorridoren
Studie Transportkorridor Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan BILAGA Transportkorridoren Februari 2012 INNEHÅLL 1 NORRA DELEN 2 2 MELLERSTA DELEN 6 3 SÖDRA DELEN 10 Beställare: Trafikverket
108B Ängelholm - Helsingborg - Lund - Malmö - Hyllie (-København) Alla tåg Lund-Malmö-Hyllie tab 106,
Skåne Skåne Skåne Skåne Ø-tåg Skåne Ø-tåg Skåne Ø-tåg Skåne Skåne Ø-tåg Ø-tåg Ø-tåg Tågnummer 1781 11681 11697 1785 1145 11699 1015 1703 1319 1705 11605 1021 1021 1323 Dagar L,SoH Dagl L,SoH L,SoH Dagl
MalmöLundregionen - fakta
MalmöLundregionen - fakta MalmöLundregionen är ett strategiskt samarbete mellan Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge. Halva Skånes befolkning
9 Banverkets ställningstagande
Regeringen har givit Banverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny järnväg på sträckan Umeå- Luleå, Norrbotniabanan. I Framtidsplanen finns tre miljarder anvisade för en första etapp av Norrbotniabanan
Två projekt som hänger samman
hänger samman s. 77-83: Två projekt som Två projekt som hänger samman Spåren från Västlänken ansluter i Olskroken så att framkomligheten i denna viktiga knutpunkt allvarligt skulle försämras om inte flera
Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING
Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar
Banverkets planering Behov, Idé, efterfrågan När vi planerar nya järn vägar sker det i flera steg. Först analyseras brister och Idéskede Förstudie lösningar i ett idéskede. Idéer som inte bedöms genomför
VÄGUTREDNING VÄG 226 Vårsta - Flemingsberg
Publikation 2004:63 VÄGUTREDNING VÄG 226 Vårsta - Flemingsberg En utredning om utbyggnad av väg genom eller förbi Tullinge Underlag för dig som vill bidra med synpunkter på ovanstående vägutredning April
Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna
Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Vägplan Samrådshandling oktober 2013 1 Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Väg 268 är en viktig tvärförbindelse mellan Upplands Väsby och Vallentuna/Åkersberga.
Ny stambana Stockholm - Malmö 2:28 Stockholm - Göteborg 2:00
oktober 2015 Ny stambana - 2:28-2:00 STOCKHOLM NYKÖPING/SKAVSTA GÖTEBORG LANDVETTER BORÅS LINKÖPING NORRKÖPING JÖNKÖPING VÄXJÖ ÄLMHULT HÄSSLEHOLM LUND MALMÖ KÖPENHAMN/CPH KASTRUP läs mer om vårt förslag
Järnvägssystemet Järna Stockholm
Järnvägssystemet Järna Stockholm Kapacitetsanalys och objektsbeskrivning Underlag till Sverigeförhandlingen Stockholm C Älvsjö Flemingsberg Södertälje Syd Saltå Ostlänken Titel: Järnvägssystemet Järna
PM Justering av korridor med större avstånd till sjön Skiren. Komplettering till ansökan om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken
PM Justering av korridor med större avstånd till sjön Skiren Komplettering till ansökan om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Trafikverket Postadress: Adress, Post
ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad
ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning
Tågplan 2015 startar vilken definierar alla körplaner för tågen under året Annonserade restider för Öresundstågens stomtåg som avgår vart
2014-12-14 Tågplan 2015 startar vilken definierar alla körplaner för tågen under året Annonserade restider för Öresundstågens stomtåg som avgår vart tjugonde minut i respektive riktning: Avgång Malmö C
PM om kollektivtrafik som berörs av Marieholmstunneln
Marieholmstunneln 1 (7) 2009-10-19 BILAGA PM om kollektivtrafik som berörs av Marieholmstunneln Göteborgs Stad har genom Trafikkontoret i PM 2009-09-07 beskrivit planerad trafikering som i framtiden direkt
Järnvägssträckning genom Tullgarn N2000. Påverkan av olika alternativ
PM Järnvägssträckning genom Tullgarn N2000 Påverkan av olika alternativ TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Järnvägssträckning
RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0. Kristianstadslänken. ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum
RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0 Kristianstadslänken ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum Dokumentinformation Titel: Kristianstadslänken ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum Serie
Befintlig korridor Inre Korridorernas namn och indelning
5. A LT E R AT I V Befintlig korridor Inre Korridorernas namn och indelning Delen Huvudsta Kallhäll Solnavägen Huvudstagatan Polishuset i Solna Jakobsberg Kista Barkarby Spånga Ulriksdal Huvudsta Solna
FÖRSTUDIE. Kiruna ny järnväg. Ny järnvägsstation i Kiruna. Slutrapport februari 2013 Dnr TRV2012/18220
FÖRSTUDIE Kiruna ny järnväg Ny järnvägsstation i Kiruna Slutrapport februari 2013 Dnr TRV2012/18220 Slutrapport Bakgrund Den pågående samhällsomvandlingen i Kiruna medför att befintlig järnvägsstation
TMALL 0141 Presentation v 1.0. Norrbotniabanan Välkommen till samrådsmöte
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Norrbotniabanan Välkommen till samrådsmöte 2017-05-18 Samrådsmöte för Norrbotniabanan i Skellefteå 1. Om Norrbotniabanan 2. Pågående linjestudier och utredningar 3. Samrådsprocessen
Järnvägsplan -samrådshandling val av lokalisering. Enånger Idenor Stegskogen Hudiksvalls kommun
Järnvägsplan -samrådshandling val av lokalisering Enånger Idenor Stegskogen Hudiksvalls kommun 2016-10-05 Iggesund 2016-10-06 Hudiksvall Kenth Nilsson Tony Andersson Susann Sandegård Oskar Jansson TMALL
Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6
Kommunikationer 91 92 KOMMUNIKATIONER Skurups kommun ligger i ett bra kommunikationsläge, med goda möjligheter att resa både in- och utrikes. Köpenhamn nås inom en timme med tåg och från hamnarna i Trelleborg
Helsingborg - Lund - Malmö - Trelleborg
Alla tåg Lund-Malmö-Hyllie tab 106, 13 dec 2015-10 dec 2016 Ø-tåg Ø-tåg Skåne Ø-tåg Skåne Ø-tåg Ø-tåg Ø-tåg Skåne Skåne Ø-tåg Ø-tåg Skåne Skåne 2 2 2 2 2 2 Påga Påga Påga Påga Påga Påga Tågnummer 1127
Tillgänglighet Regionala kärnor
TemaBLAD: Tillgänglighet Regionala kärnor Strukturbild för Skåne TemaBLAD: Tillgänglighet Regionala kärnor December 2012 Analyser: DanielsonDosk Kartlayout: Johanna Hellsten Textbearbetning: Johanna Hellsten,
Befintlig förbindelse och passage i plan väster om stationshuset ersätts med planskild passage.
Etapp 1c Flyttat stationshus och passage (G1c) Utrymmet mellan stationshuset och spår 1 är för smalt för att uppfylla dagens krav på plattform och används därför bara som gångpassage. Om huset flyttas
Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö
Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett
Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne
Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Ingemar Bryman, Utvecklingsstrateg, Mejl: ingemar.bryman@skanetrafiken.se Tel: 0451-288 571 Från vision till verklighet om resvanor idag och
ALTERNATIVA PLACERINGAR AV BUSSTATION I BROBY
PM ALTERNATIVA PLACERINGAR AV BUSSTATION I BROBY SLUTRAPPORT 2017-10-05 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIG BUSSTATION... 3 2.1 TÄNKBARA BUSSKÖRVÄGAR... 4 2.2 KOMMENTARER... 4 3 NY BUSSTATION
Tågstrategi 2037 Seminarium 24 januari 2008
Tågstrategi 2037 Seminarium 24 januari 2008 400 Miljoner tågresor/år i Skåne 1975-2006 med prognoser till år 2037 401 350 Låg 3%/år 300 250 200 Medel 6%/år Hög 9%/år 180 150 100 78 50 0 1975 1980 1985
Figur 12. Principskiss, södra korridoren
Södra korridoren innebär: Att det nya spåret läggs ihop med det befintliga spåret, för övrigt samma som norra. Västra stambanan kan behöva flyttas i sidled för att skapa utrymme. Utöver detta anordnas
Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.
Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.
UPPDRAGSLEDARE. Perry Ohlsson UPPRÄTTAD AV. Perry Ohlsson
-14 UPPDRAG DP Tingshuset utredningar komplettering UPPDRAGSNUMMER 13007455 UPPDRAGSLEDARE Perry Ohlsson UPPRÄTTAD AV Perry Ohlsson DATUM Kompletterande beskrivning buller för detaljplan Tingshuset 13,
Arlandabanan, Skavstaby-Arlanda
Arlandabanan, Skavstaby-Arlanda Sigtuna och Upplands Väsby kommun, Stockholms län Järnvägsplan med status samrådshandling för val av lokalisering : Datum: : Version 1.0 BANAN, SKAVSTABY- 2 (8) Objektdata
Trafikutredning Hallerna, Stenungsund Utredning rörande övergripande trafikförsörjning på Hallerna
Trafikutredning Hallerna, Stenungsund Utredning rörande övergripande trafikförsörjning på Hallerna Beställare: Stenungsunds kommun 444 82 STENUNGSUND Beställarens representant: Kristina Hellström Konsult:
8.14 Samlad bedömning
8.14 Samlad bedömning I detta och tidigare kapitel har förutsättningarna för och effekterna av en dragning av Norrbotniabanan inom respektive korridor redovisats. För att ge en mer helhetlig bild görs
Trafikutredning. Tillfart Sydväst. Utredning av kompletterande vägförbindelse
Trafikutredning Tillfart Sydväst Utredning av kompletterande vägförbindelse till Mariestad Norra 2010-11-19 Medverkande Beställare: Mariestads kommun, kommunledningskontoret Konsult: WSP Samhällsbyggnad,
Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.
Elenore Bjelke Trafikplanering 08-508 260 35 elenore.bjelke@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-03-15 Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.
Samråd Cykelled Brösarp/Haväng - Vitemölla
Samråd 2014-06-18 Cykelled Brösarp/Haväng - Vitemölla Bakgrund Cykelväg mellan Brösarp och Vitemölla saknas idag. Idag används främst väg 9 som är smal, krokig och med ett tidvis högt trafikflöde även
Förstudie Linköping C Mantorp Sammanfattning av remisshandling
Nytt resecentrum i Linköping Ny pendeltågsstation i Malmslätt Götalandsbanan mellan Linköping och Mantorp Förstudie Linköping C Mantorp Sammanfattning av remisshandling En region att växa i Götalandsbanan
Kollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden Johan Gomér Planeringschef 0451-29 89 79 johan.gomer@skanetrafiken.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-02-06 Dnr 1500318 1 (6) Kollektivtrafiknämnden Avsiktsförklaring Malmö stad med koppling
Skånetrafikens tågresande 2014
Rapport 2015:09, Version 1.0 Skånetrafikens tågresande 2014 Sammanställning och analys av tågresandet i oktober 2014 jämfört med samma period föregående år Dokumentinformation Titel: Skånetrafikens tågresande
Trafikomfördelning. E22 Fjälkinge - Gualöv Ärendenummer: TRV 2017/1732
PM Trafikomfördelning E22 Fjälkinge - Gualöv 2017-10-11 Ärendenummer: TRV 2017/1732 Trafikverket Postadress: Box 366, 201 23 Malmö E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004
PM TILL DETALJPLAN. Detaljplaneområde Vena 1:3 KUNGÄLVS KOMMUN GBG VA-SYSTEM GATU-UTFORMNING SWECO ENVIRONMENT AB JOHAN JOHANSSON
repo001.docx 2012-03-2914 KUNGÄLVS KOMMUN Detaljplaneområde Vena 1:3 GATU-UTFORMNING GBG VA-SYSTEM LISA EKSTRÖM SWECO ENVIRONMENT AB JOHAN JOHANSSON repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Orientering
TRAFIKUTREDNING NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE I ROSERSBERG
TRAFIKUTREDNING NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE I ROSERSBERG 2012-10- INNEHÅLL Bakgrund och Syfte 3 Förutsättningar 3 Effekter av planerat verksamhetsområde 3 Framkomlighet 3 Alternativ 1 - anslutning till Skansvägen