Studieklimatundersökningen 2011

Transkript

1 7.9.0 Studieklimatundersökningen 0 Resultatrapport Ole Karlsson Monica Nerdrum Camilla Lundström

2 Studieklimatundersökningen 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning.... Om enkäten.... Om resultatrapporteringen... Bakgrundsuppgifter Svarens fördelning (kön, modersmål och institution) Egen aktivitet Avslutande resonemang... 7 Studieplanering och rådgivning Avslutande resonemang Mina studiefärdigheter och studieförmåga Förutsättningar för studierna Osund stress och nedstämdhet Avslutande resonemang... 4 Studiemiljö.... Studiernas struktur.... Undervisningsmetoder och examinationsformer Orättvis bedömning Kursutvärdering Atmosfär och diskriminering....6 Avslutande resonemang... 6 Mitt eget kunnande Utvecklingen av kunskaper Utvecklingen av allmänna färdigheter Utvecklingen av kommunikativa färdigheter Avslutande resonemang Framtiden Planer för nästa läsår Livet efter studierna Avslutande resonemang... i

3 Studieklimatundersökningen 0 8 Separat sektion per enkät Introduktion till ÅA och studierna Studieorientering Tutorverksamheten Egenlärarverksamheten Kandidatavhandlingen Tidtabell för avhandlingen Handledningen Avhandlingen pro gradu/diplomarbetet Tidtabell för slutarbetet Handledningen Avslutande resonemang Studieplaneringsverktyget MinPlan Avslutande resonemang Åtgärdsförslag till utbildningarna Återkoppling till studieklimatundersökningen Avslutande reflektioner Åtgärdsförslag ii

4 Studieklimatundersökningen 0 Tabeller Kapitel Bakgrundsuppgifter Figur. Antal svar per institution för alla tre enkäter... Figur. Har du som ÅA-studerande deltagit i följande aktiviteter?... 6 Figur Har deltagit i utbytesstudier Kapitel Studieplanering och rådgivning Figur 4: I dina studier, har du fått råd och hjälp med följande saker?... 8 Figur : Av vem har du fått information och hjälp angående studiefrågorna?... 9 Figur 6: Antal studerande som kontaktat Arbetsforum... 0 Kapitel 4 Mina studiefärdigheter och studieförmåga Figur 7. Studiernas framskridande.... Figur 8: Jag känner glädje av att studera... Figur 9: Stress och nedstämdhet... Kapitel Studiemiljö Figur 0. Bedöm studierna.... Figur : Kurserna är välbalanserade... 6 Figur : Studiernas arbetsmängd Figur : Vanlig undervisningsmetod... 7 Figur 4: Vanlig examinationsform... 7 Figur : Nätstudier är en vanlig undervisningsform... 8 Figur 6: Portfolio är en vanlig examinationsform... 8 Figur 7: Bedöm hur kursutvärderingen har genomförts i dina studier... 9 Figur 8: Bedöm hur kursutvärderingen har utförts i dina studier, per institution... 0 Figur 9: Hur skulle du bedöma atmosfären vid din utbildning?.... Figur 0: I undervisningssituationer uppmuntras studeranden till diskussion... Figur : Diskriminering... Kapitel 6 Mitt eget kunnande Figur : Har dina studier utvecklat följande kunskaper?... 4 Figur : Studierna har utvecklat kunskapen om ämnets forskning Figur 4: Har dina studier utvecklat följande förmågor?.... Figur : Har dina studier utvecklat förmågan att lösa problem? Figur 6. Har dina studier utvecklat följande kommunikativa färdigheter? Figur 7: Har studierna utvecklat presentationsförmågan?... 7 Kapitel 7 Framtiden Figur 8: Mina planer för nästa läsår, treårsenkäten Figur 9: Mina planer för nästa läsår, femårsenkäten Figur 0: Hur ser du på livet efter studierna? Figur : Vilket val skulle du göra om du med din nuvarande erfarenhet fick välja på nytt?... iii

5 Studieklimatundersökningen 0 Kapitel 8. Studieorientering Figur. Har du personligen träffat din tutor?... Figur : Har du personligen träffat din egenlärare?... 4 Figur 4: Ifall du träffat din egenlärare, vilka teman har behandlats?.... Kapitel 8. Kandidatavhandlingen Figur : I vilket skede är arbetet med kandidatavhandlingen?... 6 Figur 6: I vilket skede är arbetet med kandidatavhandlingen, per institution Figur 7: Besvara följande påståenden om arbetet med avhandlingen Figur 8: Kandidatavhandlingens handledning... 7 Figur 9: Har du dragit nytta av följande stöd? Kapitel 8. Avhandlingen pro gradu/diplomarbetet Figur 40: I vilket skede är arbetet med avhandlingen pro gradu/diplomarbetet?... 9 Figur 4: Besvara följande påståenden om arbetet med avhandlingen... 9 Figur 4: Handledningen i avhandlingsprocessen Figur 4: Har du dragit nytta av följande stöd? Figur 44: Mitt slutarbete är en del av ett forskningsprojekt... 4 Kapitel 9 Studieplaneringsverktyget MinPlan Figur 4: Hur ofta använder du MinPlan?... 4 Figur 46: Vad granskar du i MinPlan? Figur 47: Av vem har du fått råd och hjälp med MinPlan? iv

6 Sammanfattning Studieklimatundersökningen 0 Studieklimatundersökningen genomförs varje år till första, tredje och femte årets studerande. Undersökningen granskar studier, studiemiljö och lärande. Den består av åtta sektioner av vilka sju i princip är identiska medan en sektion är specifik för varje årsklass. Ettårsenkäten särskilda sektion gäller studieorienteringen, treårsenkäten har en sektion om kandidatavhandlingen och dess handledning medan femårsenkäten har en sektion om magisteravhandlingen och dess handledning. Av de identiska sektionerna inriktas en på ett nytt ämnesområde varje år. År 0 var detta område användningen av studieplaneringsverktyget MinPlan. År 0 kontaktades 70 närvaroanmälda studerande av vilka 44 (4 %) valde att besvara enkäten. Fördelningen per årsklass var 66 svar (4 % av de tillfrågade) för ettårsenkäten, ( %) för treårsenkäten och 6 ( %) för femårsenkäten. Analysen av svaren visar att MinPlan orsakar många frågor men att de flesta studerandena vet varifrån man kan få hjälp med frågorna. Vart frågor om studieteknik och motivation ska ställas var inte lika klart. Studerandena tyckte att de kan planera sina studier och har tillräckliga förkunskaper men på femte året uppgav 4 % att arbete vid sidan av studierna försämrar studietakten. Många har känt osund stress som främst berott på att prestationer ska avläggas till flera kurser samtidigt. Studerandena var relativt nöjda med undervisningen och kursernas svårighetsgrad och mångsidighet. Femte årets studerande var mer kritiska än de övriga årsklasserna. I samtliga enkäter påtalades brister i balansen mellan kurserna, samma material kan återkomma i flera kurser medan det i andra fall är svårt att se hur kurserna bygger upp en helhet. Studerandena ansåg att atmosfären vid Åbo Akademi är bra. Det gäller såväl mellan studerande som mellan studerande och personal. Studerandena tyckte även att det är lätt att ta kontakt med personalen. Helt utan problem är Åbo Akademi inte utan några studerande uppgav att de upplevt orättvist eller felaktigt bemötande. Studerandenas bedömer att kunskapen om vetenskaplig etik, reflektion över de egna värderingarna och samarbetsförmågan har utvecklats under studierna. Kunskapen om ämnets forskning och projekthanteringsförmåga hade lägre svarsandel. Även förmågan att kommunicera på finska hade inte utvecklats men många har givetvis stark finska redan då studierna inleds. Merparten av första årets studerande ansåg att egenlärarsystemet fungerar men de hade gärna fått information om flera ämnesområden. När det gäller handledningen i avhandlingsskedet är bilden tudelad. Ganska många har fått eller valt att ta emot ganska lite stöd medan andra träffat sin handledare väldigt ofta. Graden av systematik i handledningen varierar mellan utbildningarna. MinPlan fungerar tillfredsställande men det finns utvecklingsbehov. Åtgärdsförslag till utbildningarna På basis av resultaten i undersökningen uppmanas utbildningarna att under nästa planeringsperiod ägna särskilt intresse åt den innehållsliga balansen mellan kurserna och hur kurserna bildar en gradvis fördjupande helhet. Vid sidan av substanskunskaperna bör även olika allmänfärdigheter tränas upp.

7 Studieklimatundersökningen 0 Inledning Studieklimatundersökningen utgör en del av akademins system för studentrespons. Utöver studieklimatundersökningen ingår kursutvärdering och enkäter till utexaminerade i systemet för studentrespons. Enkäten har flera avsikter. Den första är givetvis att få information om hur studerandena uppfattar sin studietid. En annan aspekt är att få in konkreta förslag och idéer som stöder akademins utveckling av verksamheten. Den tredje avsikten är att via frågorna göra studerandena medvetna om att studierna har flera syften. Förutom sakkunskap ska studerandena träna fram olika former av allmänna färdigheter och egenskaper under studiernas gång. Avslutningsvis vill akademin via frågor om studerandena använt sig av akademins olika stödfunktioner göra dem uppmärksamma på vilka alla former av hjälp som erbjuds.. Om enkäten Enheten för kvalitetshantering vid Åbo Akademi riktade i april 0 en enkät till en definierad grupp av studerande, sammanlagt 70 personer. Frågorna gällde studierna, lärande och studiemiljön. Sammanlagt 44 studerande valde att svara på enkäten. Den här rapporten presenterar resultat ur enkäten inklusive analyser av vissa svarsmönster. Motsvarande enkät har genomförts även 009 och 00. Avsikten är att få ett material ur vilket det går att observera trender i studerandenas svarsmönster. På basis av resultaten från de tidigare enkäterna har vi dock valt att ändra på ganska många frågor. Orsaken är t.ex. att frågan tolkats fel eller att svaret inte gett avsedd nytta. Förändringarna gör att trendanalysen tills vidare är mycket begränsad. Studieklimatenkäten är egentligen tre enkäter då den riktas till första, tredje och femte årets studerande. Enkäten är identisk för alla tre grupper förutom för en svarssektion. För första årets studerande finns en sektion om studieorienteringen. Treårsenkäten har en sektion om kandidatavhandlingen och dess handledning medan femte årets studerande har en sektion om avhandlingen pro gradu och dess handledning. Varje år riktas därtill särskilt intresse åt ett specifikt ämnesområde. År 0 var detta område användningen av studieplaneringsverktyget MinPlan. Totalt bestod enkäten av åtta sektioner: ) Bakgrundsuppgifter ) Studieplanering och rådgivning 4) Mina studiefärdigheter och min studieförmåga ) Studiemiljö, undervisningsformer och examinationsmetoder 6) Mitt eget kunnande 7) Framtiden 8) Alternativ sektion per enkät 9) Fördjupning 0: MinPlan

8 Studieklimatundersökningen 0 Studerandena hade möjligheten att besvara den webbaserade enkäten under tre veckor i april. Uppmaning om att delta skickades ut tre gånger (i början av varje vecka) via e-post. Enkätfrågorna fanns endast på svenska. Enkäten för första årets studerande skickades till 68 personer som påbörjat studierna på hösten 00 och varit närvaroanmälda under hela året. Till gruppen räknas även studerande som antagits 008 eller 009 men varit frånvaroanmälda två år (008) eller ett år (009). Enkäten för tredje årets studerande skickades till 6 personer som påbörjat studierna på hösten 008 och varit närvaroanmälda i tre år. Till gruppen räknas även studerande som antagits 006 eller 007 men varit frånvaroanmälda två år (006) eller ett år (007) men därefter varit närvaroanmälda. Enkäten till femte årets studerande skickades till personer som påbörjat studierna på hösten 006 och varit närvaroanmälda i fem år. Till gruppen räknas även studerande som antagits 004 eller 00 men varit frånvaroanmälda två år (004) eller ett år (00) men därefter varit närvaroanmälda. Femårsenkäten skickades även till studerande som påbörjat magisterstudier på hösten 009 och varit närvaroanmälda i två år. Till gruppen räknas även studerande som antagits 007 eller 008 men varit frånvaroanmälda i två år (007) eller ett år (008) men därefter varit närvaroanmälda.. Om resultatrapporteringen Rapporten består av en resultatrapportering som följer enkätens rubriksättning. Under varje rubrik presenteras ett urval av resultatet från de tre enkäterna. Resultaten från de tre enkäternas redovisas oftast i en och samma figur. I texten sker rapporteringen kronologiskt så att ettårsenkäten kommer först. I rapporteringen anges svarsfrekvenserna i procent då årsklasserna jämförs. Valet kan diskuteras då antalet svarande är ganska lågt men enligt vår bedömning ger procentutfallet läsaren en bättre uppfattning om enkäternas svarsbeteende i förhållande till varandra. Exempelvis är det lätt att tolka ett svar där alla tre enkäterna angett ja-svar som att alla årsklasser är av samma åsikt. Mäter man den procentuella andelen av det totala antalet svar per enkät så får man en annan bild. I procent skulle ja-svar i årets enkät motsvara 7, %, 9, % och 0,4 % av alla svar för respektive enkät. För jämförelsen mellan institutioner har vi bedömt att antalet svar ger den bästa överblicken. En skillnad från tidigare år är att vi för ganska många frågor frångått flervalsalternativen (-) och istället satt in alternativen ja/nej/ingen åsikt. Det här var dels ett svar på kritiken att enkäten tar alltför lång tid, dels att vi i analysskedet märkte att vi egentligen inte har så stor nytta av en bredare skala. Med våra begränsade resurser för analysarbetet hann vi inte bedöma skillnaden mellan t.ex. bra och mycket bra utan istället måste vi slå ihop svaren till resultatet positiva. Det här var inte ändamålsenligt och fel mot svararna som satt ner tid på att avväga vilket alternativ de skulle fylla i. I år fick vi dock kritiken att antalet svarsalternativ var för få. På grund av enkätprogrammet måste vissa frågor ha ja/nej-alternativ fastän det endast var ja-svaren som var intressanta. Här instruerades studerandena att ett icke ifyllt svar räknas som nej. Därmed gick

9 Studieklimatundersökningen 0 det snabbare att fylla i enkäten. Metoden verkar ha fungerat bra men förhoppningsvis går den redovisningstekniska detaljen att lösa till nästa enkät. Studerandenas kommentarer presenteras som sådana trots att de ibland innehåller om inte sakfel så åsikter som avspeglar att studerandena inte känner till verksamhetens förutsättningar. Å andra sidan så är det väl studerandenas sak att komma med önskemål och utbildningarnas sak att bedöma realismen i dem. Resultatrapporteringen har genomförts som ett samarbete mellan enheten för kvalitetshantering och lärcentret. Samarbetet var en bra lösning såtillvida att för vissa områden sköttes genomgången av den person som jobbar med att utveckla just den verksamheten. Det underlättade analysen samtidigt som studerandenas svar kom direkt till rätt adress för fortsatta åtgärder. Ett stort tack går till praktikanten Camilla Lundström för hennes arbete med att sammanställa materialet från enkäterna. Åbo den 6 september 0 Ole Karlsson, kvalitetskoordinator Bakgrundsuppgifter Hur många har svarat på varje enkät? Hur ser fördelningen ut per kön, modersmål och institution? Vilken studieerfarenhet har de nya studerandena? Vilka andra erfarenheter har studerandena skaffat under studierna? I det första kapitlet presenteras uppgifter om deltagarna i undersökningen. En avsikt är att granska ifall någon grupp är över- eller underrepresenterad i enkäten. Bakgrundsuppgifterna är centrala för att förklara svarsmönster längre fram i enkäten.. Svarens fördelning (kön, modersmål och institution) Svarsfrekvensen motsvarade fjolårets resultat då man beaktar att utskicket till studerandena på femte året gick till en bredare grupp i år. Av första årets studerande besvarades enkäten av 66 personer (svarsfrekvens 4 %). Statistiken för tredje året var personer ( %). Av femte årets studerande svarade 6 personer ( %). Könsfördelningen visade att kvinnorna svarat flitigare på enkäten i alla tre enkäter. Procentuellt var andelen kvinnliga svar för första årets studerande 8 % då kvinnornas andel i utskicket var 69 %. För tredje årets studerande var förhållandet 70, % mot utskickets 69 %. I enkäten för femte årets studerande svarade 7, % kvinnor mot utskickets 6 %. När det gäller språkfördelningen uppgav 8 %, 4 % respektive 8 % av de svarande att de hade finska som modersmål. Bland akademins alla närvaroanmälda hösten 00 var % finskspråkiga. Under studieklimatundersökningens första tre år har studerande med finska som modersmål genomgående haft färre svarare än den procentuella fördelningen. Två studerande uppgav ett annat modersmål än År 00 gjordes ett fel i definieringen av studentgruppen för femte året vilket gjorde att inte alla fick enkäten. 4

10 Studieklimatundersökningen 0 svenska eller finska. För den här undersökningen gick det totala antalet studerande med annat modersmål som studerar på svenska inte att få fram men utan tvivel är gruppen underrepresenterad i enkäten. Humaniora 9 (4 %) 6 (0 %) 9 (6 %) Pedagogik 6 ( %) 7 ( %) (8 %) Psykologi och logopedi 7 (4 %) 8 (6 %) 7 (6 %) Teologi () () 4 (4 %) Handelshögskolan 7 (0 %) 8 (6 %) 0 (9 %) Rättsvetenskap 8 ( %) 8 (6 %) Socialvetenskap Statsvetenskap Biovetenskaper 8 ( %) 4 () 4 () 0 (8 %) 6 (0 %) 9 (8 %) 9 (8 %) 8 (6 %) 9 (8 %) Informationsteknologi 0 (6 %) 9 (7 %) 8 (7 %) Kemiteknik 4 () (0 %) (0 %) Naturvetenskaper (8 %) 8 (6 %) 7 (6 %) Vill inte uppge inst () ( %) Figur. Antal svar per institution för alla tre enkäter, inom parenteserna den procentuella andelen per enkät Av statistiken kan man konstatera att humaniora och pedagogik dominerade alla tre enkäter. Det här är dock i linje med akademins totala antal närvaroanmälda. I ettårsenkäten står institutionerna tillsammans för 46 % av svaren, i utskicket står enheterna för 4 % av alla studerande. Fördelningen jämnar ut sig lite mer i de två övriga. I treårsenkäten är andelen 4 % mot utskickets 40 % och i femårsenkäten står institutionerna för 4 % av svaren medan andelen närvaroanmälda är %. Kemiteknik och statsvetenskap hade färre svar i ettårsenkäten jämfört med de två andra enkäterna. Procentuellt får det ganska stort utslag då ettårsenkäten totalt hade flest svarande. Rättsvetenskap hade inga svar i femårsenkäten. En analys mot utskicket visar att studerandena inom humaniora var aktiva. Institutionens andel av studentsvaren var 0 % medan motsvarade andel av utskicket var 6 %. Andra med klart positiv fördelning var kemiteknik (svar 7 % / närvaroanmälda 4 %) och naturvetenskaper (7/4). Pedagogik hade många svar men ändå var andelen lägre än utskicket (0/). Även informationsteknologi har en negativ andel i statistiken (7/9). Då medeltalet för undersökningen landade på 4 % svarade endast 8 % av IT-studerandena som fått utskicket. Lägsta svarsprocenten hade teologi 4 % vilket även syns i fördelningen (svar % / närvaroanmälda 4 %). I samma andetag måste konstateras att antalet som fick utskicket totalt var endast 70 personer. Andelen närvaroanmälda för flera institutioner är lågt så redan ett fåtal svar syns i utslaget. För de samhällsvetenskapliga institutionerna var det omöjligt att sammanställa en svarsprocent då 0 av 94 studerande, jämnt fördelat för alla tre årsklasser, inte hade ett registrerat huvudämne. Räknar man ihop alla samhällsvetare var de aktivare än medeltalet, 0 % av svaren mot 7 % av utskicket. Av första årets studerande hade 94 % gymnasiebakgrund, % hade kombinerat gymnasium med yrkesinstitututbildning medan % uppgav enbart institutbakgrund. Av de svarande hade 8 % erfaren-

11 Studieklimatundersökningen 0 het av annan utbildning vid ÅA, 0 % av utbildning vid annat universitet och 9 % av yrkeshögskolestudier.. Egen aktivitet Förutom frågor kopplade direkt till personen innehöll enkätens Bakgrunduppgifter en sektion vilken har för avsikt att ge en mer omfattande bilda av profilen på dem som deltagit i undersökningen. Kåraktivitet/studentföreningar 6 % 6 % 6 % Annan föreningsverksamhet/förtroendeuppdrag utanför ÅA 4 % 40 % 9 % Jobb eller praktik relaterat till utbildningen % % 76 % Studier vid annan högskola i Finland 8 7 % 7 % Studentverksamhet på nationell nivå 8 % 8 % Studier utomlands 8 6 % Förtroendeuppdrag i ÅA:S beslutsfattande organ % Praktik utomlands % Antalet svar Figur. Har du som ÅA-studerande deltagit i följande aktiviteter? Procentuell fördelning per enkät Medverkan i kåraktivitet eller studentföreningar låg på 6 %, 6 % resp. 6 % för de tre årsklasserna. För första och tredje årets studerande är antalet lägre än fjolåret då båda hade över 70 % medan de svarande på femte året var aningen aktivare trots flera svar ( % 00). Minskningen är värd att notera med anledningen av att det år Humanistiska fakulteten 7 00 även fanns ett skilt alternativ Pedagogiska fakulteten specialföreningar som antagligen drog Teologiska fakulteten 0 ner procenten för kåraktivitet/studentföreningar då en del studerande enbart Handelshögskolan Institutionen för psykologi och Rättsvetenskapliga institutionen är engagerade i dem. Av de svarande på 0 Socialvetenskapliga institutionen 0 tredje och femte året var drygt hälften Statsvetenskapliga institutionen av de studentföreningsaktiva även Institutionen för biovetenskaper aktiva i motsvarande verksamhet utanför akademin. Det utgör % resp. 9 % Institutionen för kemiteknik Institutionen för Institutionen för 0 av alla svarande. Motsvarande medverkan bland sådana som inte medver- Jag vill inte uppge institution kat i studentföreningar var 8 % och %. När det gäller utbytesstudier är det missvisande att räkna med första årets Figur Har deltagit i utbytesstudier. Antal svar per institution för treårsoch femårsenkäterna. Femte årets studerande bedömer de senaste två åren. studerande. Av dem hade endast tre hunnit med utbytesstudier och det är inte heller förväntat att man reser utomlands under det första året. Statistiken för tredje årets studerande visade att 0 av 6

12 Studieklimatundersökningen 0 prövat på utbytesstudier. Antalet var 8 av 6 för femte årets studerande som bedömde de två senaste åren. Per institution hade pedagogik litet utbyte ( av 48 svarande) i jämförelse med humaniora (9/6). Förutom teologi har övriga institutioner -0 svarande. Utbytet varierade från 0 till 4. Det fanns inte möjligheter att inom ramen för rapporten jämföra svaren mot det verkliga antalet studerande per årsklass som deltar i utbyte. Förutom utbyte får en del studerande utlandserfarenheter via sommarjobb och praktik. Internationaliseringen sker även på hemmaplan via kontakter med utländska studerande men kräver ett aktivt grepp av ämnet alternativt egen aktivitet hos studerandena.. Avslutande resonemang Bakgrundsuppgifterna visar det vanskliga med att analysera svaren per institution. Akademin har flera verkligt små institutioner där antalet närvaroanmälda på särskilt femte året är få. Trots det har vi valt att redovisa vissa siffror eftersom vi gissar att det intresserar enheterna. Ett antagande med enkäter till studerande är att personer som även annars är mycket aktiva är mer benägna att svara. Fördelningen för de 4 % som svarat på enkäten visar dock inga tydliga tecken på det här. En ganska stor mängd medverkar i studentföreningar men så är också utbudet på verksamhet stort samtidigt som det är ett bra sätt att träffa nya vänner i en ny studiestad. Snarare speglar det här den aktivitet som andra undersökningar visat att präglar den finlandsvenska populationen. Jämförelsen mellan utskick och svarande pekar alltså på att enkätens svarsfördelning motsvarar hela populationen på ett ganska bra sätt. En grundlig bortfallsanalys per årsklass kräver en arbetsinsats som inte ryms inom ramen för den här rapporten utan kräver ett eget projekt inbegripande analys av flera studieklimatundersökningar. En potentiell avhandling för en studerande? Studieplanering och rådgivning Kring vilka frågor behöver studerandena hjälp? Vet de vart de ska vända sig ifall det uppstår frågor? Vem vänder sig studerandena till för att få stöd? Studieplaneringen är av yttersta vikt för att få med alla nödvändiga kurser men även för att få en balanserad studiegång. En viktig del i bra studieframgång är att ha en jämn arbetsmängd för varje läsår och inom det för varje termin. Åbo Akademi har tagit fram planer, modeller och verktyg för att ge varje studerande möjlighet att ta fram en bra studieplan. Därtill erbjuder universitetet en mängd rådgivande verksamhet. I kapitlet utreds vilka områden som upplevs särskilt utmanande och hur rådgivningen fungerar. 7

13 Studieklimatundersökningen 0 I dina studier, har du fått råd och hjälp med följande saker? Svaren i % Jag har behövt hjälp Jag vet vart jag ska vända mig Jag har behövt hjälp Jag vet vart jag ska vända mig Jag har behövt hjälp Jag vet vart jag ska vända mig Andel som svarat Ja Andel som svarat Nej Andel som svarat Ja Andel som svarat Nej Andel som svarat Ja Andel som svarat Nej Uppgörande av studieplan i MinPlan 7 % 8 % 7 % 0 % 6 % 4 % Informationssökning Språkstudier och -test Val av biämne IT-färdigheter Studiemotivation och studiernas framskridande Inlärning och studiefärdigheter Internationella ärenden Arbetspraktik Studier vid andra finska högskolor Karriärplanering Figur 4: I dina studier, har du fått råd och hjälp med följande saker? Procentuell fördelning per enkät. Med en dubbelfråga om man har behövt information och hjälp samt om man vet vart man ska vända sig för att få det utreddes om behov och stödfunktioner hittar varandra. Granskningen av enkäterna visade att studieplaneringsverktyget MinPlan i särklass skapat mest frågor och behov av hjälp hos studerandena. I ettårsenkäten uppgav 7 % att de behövt råd medan fördelningen var 7 % och 6 % för de två övriga årsklasserna. En förklaring är att de nya studerandena sannolikt inte har erfarenhet av ett liknade verktyg från tidigare. För övriga årsklasser påverkas svarsmönstret antagligen av att studieplaneringsverktyget samlar många funktioner gällande studierna i ett och samma program. Bra i sammanhanget var att majoriteten av studerandena visste vart de skulle vända sig för att få stöd. MinPlan utgjorde årets specialområde som granskades noggrannare i undersökningen. Mer om MinPlan i kapitel 9 och den skilda rapporten om MinPlan. Näst på listan över aktiviteter som skapat frågor hittas informationssökning (44 %, 49 % och 48 %). Övriga ärenden hade lägre procenttal och spridningen mellan årsklasserna var större. Första årets studerande hade naturligt nog större behov av IT-stöd medan femte årets studerande lyfte fram frågor om arbetspraktiken. I svarsbilden för frågan om studerande vet vart de ska vända sig hade två aktiviteter högre procent. Den aktivitet som flest studerande inte visste till vem de skulle vända sig var studiemotivation och studiernas framskridande (antalet nej-svar per enkät var 60 %, 7 % resp. 0 %). Den andra var Studier vid andra inhemska högskolor (6 %, 6 % resp. 7 %). Skillnaden ligger i behovet av hjälp. Där minst % per enkät hade behov av hjälp med studiemotivation var den bara kring % för studier vid andra inhemska högskolor. Om ärendet inte har varit aktuellt så har man antagligen inte heller funderat på vart man ska vända sig med eventuella frågor. 8

14 Studieklimatundersökningen 0 Även inlärning och studiefärdigheter visade ganska hög negativ fördelning (46 %, % resp. 46 %). En korsanalys för frågan, dvs. en kontroll av hur många av dem som svarat att det behövt hjälp som också kryssat i att de inte vet vem de ska kontakta gav resultatet %, % och 9 %. Omräknat var det 4 personer i undersökningen som behövde hjälp med inlärning och studiefärdigheter men som inte visste vart de skulle vända sig. Med tanke på att akademin gjort och gör satsningar på att utveckla det här området är det bekymmersamt att en del av målgruppen inte känner till möjligheterna till hjälp. Egenlärare 4 % 66 % 7 % Lärare 69 % 79 % 7 % Studenttutor 77 % 47 % % Andra studerande 9 % 96 % 89 % Studierådgivaren % 8 % 9 % Bibliotekets personal 7 % 7 % 7 % Internationella enheten Studentkåren 7 % 0 8 % % Studenthälsan % 0 % 7 % Arbetsforum % 6 % 7 % Någon annan 6 % Antalet svar Figur : Av vem har du fått information och hjälp angående studiefrågorna? Procentuell fördelning per enkät. Någon annan: Amanuens, sekreterare, avdelningssekreterare, studiekanslist, släktingar När det gäller hjälpande krafter var kamraterna och lärarna i topp. Studenttutorn är central under första året medan egenläraren hade kontaktats främst längre fram i studierna. Var tredje studerande hade varit i kontakt med studierådgivaren. En korsanalys visar ingen tendens till att en studerande som vänt sig till en rådgivare är mer benägen att söka sig till andra. Frågan betonar information och hjälp i studiefrågor men ändå fick Studenthälsan en hög andel svar. Det här tyder på att ganska många studerande antingen tolkat ärenden gällande studier vidare än enkätskaparna eller att de glömt frågeställningen då de fyllt i svaret. Studenthälsan, t.ex. studentpsykologen har inte kapacitet att ta emot den här mängden kontakter vid sidan av rent hälsoinriktade problem som utgör den absolut största delen av verksamheten. Bland de s.k. specialisterna dvs. enheter för specifika helheter, var antalet svar generellt sett lägre. Det är helt naturligt då studerandena endast kommer till dem då de har ämnesinriktade frågor. En analys av antalet kontakter till Arbetsforum per institution visar klara skillnader. De samhällsvetenskapliga institutionerna har högre aktivitet i förhållande till totala antalet svar. En förklaring är att behovet av Arbetsforums tjänster är högre då arbetsmarknaden efter studierna inte är så definierad som inom de klart yrkesinriktade utbildningarna. 9

15 Studieklimatundersökningen 0 Humanistiska fakulteten Pedagogiska fakulteten Teologiska fakulteten Institutionen för psykologi och logopedi Handelshögskolan Rättsvetenskapliga institutionen Socialvetenskapliga institutionen Statsvetenskapliga institutionen Institutionen för biovetenskaper Institutionen för informationsteknologi Institutionen för kemiteknik Institutionen för naturvetenskaper Jag vill inte uppge institution (0) (6) 8 () 7 (6) 0 () 0 () 8 () 4 (7) (8) (8) 0 () 4 (70) 8 (84) Har kontaktat Arbetsforum Figur 6: Antal studerande som kontaktat Arbetsforum, inom parentes totala antalet svar per institution för alla tre enkäter Studerandenas kommentarer Studerandenas kommentarer för avsnittet var kritiska mot informationsgången. Studerandena måste ta omvägar för att hitta fram till rätt person. Flera nämnde att de nog når fram till informationen men att de alltid måste gå via egenläraren eller någon annan i personalen för att bli hänvisade till rätt person. Det ansågs att informationsgången borde klargöras både på institutionsnivå och inom hela akademin. För att informera studerande och personal om vem som ansvarar för vad, borde det finnas lättillgänglig och bättre organiserad information. Frågor som nämndes som viktiga var hjälp med MinPlan, kursval och val av biämne. Det verkar finnas behov av att lättare få hjälp med studierådgivning. Frågor som studerande skulle vilja ha svar på är t.ex. frågor som berör framtida yrkesval, såsom vad man borde läsa mera av för att kunna arbeta inom vissa områden. Fastän man vet vart man ska vända sig så kan hjälpen man får upplevas bristfällig. Man måste själv vara aktiv för att få uttömmande svar på sina frågor.. Avslutande resonemang Informationsgången får i princip alltid kritik i undersökningar eller utvärderingar av en organisations verksamhet. Det innebär inte att man kan förbise kritiken. Det går säkert inte att hitta en modell för informationsgången som tillfredställer alla eftersom människors preferenser för att söka och ta till sig information varierar obegränsat. Idén måste vara att informera på många olika sätt. På basis av kritiken i den här undersökningen bör man fråga sig om den redan tillgängliga informationen måste kanaliseras på ett nytt sätt? Finns det resurser att föra fram informationen i även andra medier? En annan fråga är var man ska dra gränsen för informationsspridning? På basis av kritiken får man lite den bilden att studerandena har för stora krav på personalen. T.ex. egenläraren ska inte sitta med alla svar utan veta till vem man ska vända sig. Kritiken mot webben är säkert i viss mån befogad men ibland har studerandena inte ens bemödat sig att kontrollera. Bland kommentarerna efterlystes tydligare information om studierådgivning på webben. En kontroll visade att studierådgivning finns som huvudrubrik genast under Studera-portalen. Innehållet under rubriken verkade på alla sätt ändamålsenligt. 0

16 Studieklimatundersökningen 0 4 Mina studiefärdigheter och studieförmåga Hur ser studeranden på sina studier? I vilken mån fördröjs studierna av olika omständigheter? Orsakar studierna osund stress? Studerandes studiefärdigheter och studieförmåga bildar grunden för framgångsrika studier. Vid planeringen av utbildningarna har universitetet olika riktlinjer att följa för att stöda studierna och ge sådana förutsättningar för studierna är de kan bedrivas effektivt. En av de viktigaste utgångspunkterna är bestämmelsen i universitetslagen om att universitetet ska ordna undervisningen och studiehandledningen så att heltidsstuderande kan avlägga examen inom den föreskrivna målsatta tiden. En annan bestämmelse är vår egen examensstadga, där bl.a. anges att studerandes olika livssituationer ska beaktas vid planeringen av undervisningen. Studerande bygger vid universitetet vidare på det kunnande och de erfarenheter de har från tidigare, därför är det centralt att vid kursplaneringen ange tydliga förkunskapskrav. 4. Förutsättningar för studierna De flesta av enkätsvararna ansåg att de kan schemalägga och planera sina studier (8 %, 8 % resp. 94 %). En klar majoritet av studerandena tyckte även att de hade tillräckliga förkunskaper. Här var procenten lägre (77 %) i ettårsenkäten jämfört med de två övriga (8 %). Att mer erfarna studerande känner sig mer förberedda för uppgifterna är inte konstigt men sannolikt har även en del studerande med svårigheter avbrutit sina studier. Studiernas framskridande. Ta ställning till följande påståenden Svaren i % Ja Nej Ja Nej Ja Nej Jag kan schemalägga och planera mina studier 8 % % 8 % % 94 % % Jag har tillräckliga förkunskaper Jag känner glädje av att studera Jag är motiverad Jag har rätt studieteknik Studietakten blir långsammare pga. lönearbete Studietakten blir långsammare pga. hälsoskäl Studietakten blir långsammare pga. förtroendeuppdrag/föreningsverksamhet Studietakten blir långsammare pga. familjeskäl Figur 7. Studiernas framskridande. Procentuell fördelning per årsklass. Kring 70 % av studerandena uppgav att de kände glädje av att studera samt att de är motiverade. På motsvarande sätt ansåg ca % i alla tre årsklasser att de inte var motiverade. Nivån för dem som uppgav att de inte kände glädje av att studera var aningen lägre för första årets studerande ( %) men 6-7 % för de två övriga. Vårt antagande var att samma personer har kryssat in ett negativt svar för båda frågorna men det visade sig att procenten där båda faller in var klart lägre (ettårsenkäten 7 %, treårsenkäten 0 % och femårsenkäten 9 %). Intressant var också att kring % inte hade någon åsikt i frågan.

17 Studieklimatundersökningen 0 Humanistiska fakulteten Pedagogiska fakulteten Teologiska fakulteten Institutionen för psykologi och logopedi Handelshögskolan Rättsvetenskapliga institutionen Socialvetenskapliga institutionen Statsvetenskapliga institutionen Institutionen för biovetenskaper Institutionen för informationsteknologi Institutionen för kemiteknik Institutionen för naturvetenskaper Jag vill inte uppge institution Ingen åsikt Ja Nej Figur 8: Jag känner glädje av att studera. Antal svar per institution för alla tre enkäter Per institution sticker statsvetenskapliga institutionen ut med en jämnare fördelning av svaren jämfört med övriga institutioner där andelen positiva överväger. En analys av statskunskapens svar visar att första årets studerande är positivare medan svaren fördelas 0/0 mellan ja och nej för de två övriga årsklasserna. Det totala antalet svar är dock lågt men frågan tål följas upp likaväl. Studietekniken verkar utvecklas under studierna men 6 % upplevde ännu på femte året ett behov att hitta bättre metoder. Studerandes olika livssituationer kom tydligt fram i svaren om studietakten. Andelen studerande som upplevde att studietakten blev långsammare på grund av lönearbete ökade från årskurs till årskurs. Det här är både på gott och ont, eftersom arbetspraktik ofta är en förutsättning för att få arbete efter utexaminering, men samtidigt förlängs studietiden. På frågan om förtroendeuppdrag gör studietakten långsammare stod årskurs tre för det högsta procenttalet (0 %). Detta är logiskt, för då torde studerandena ha blivit varma i kläderna och upplever att de har tid, kunskap och möjlighet att delta i olika typer av föreningsverksamhet. En femtedel av studerandena på årskurs fem var ännu aktiva men här påverkar slutarbetet och siktet på utexaminering säkert aktiviteten. Studerandenas kommentarer Studerande önskade att tidsgränserna skulle planeras bättre, t.ex. så att inte allt arbete infaller samtidigt. För mycket arbete gör det omöjligt att fördjupa sig i ämnet. Idealiskt skulle vara en tidtabell som gör att man kan bedöma arbetsbördan kombinerat med klara och lättförståeliga instruktioner. Det skulle också vara bra om studiernas koppling till arbetslivet är tydlig. Lärarna borde ägna mer tid åt att förklara syftet och nyttan med kursen och arbetsuppgifterna. Om uppgifterna känns meningslösa försvinner motivationen. Studerandena ansåg vidare att självstudier tar ner motivationen och inlärningen är inte effektiv. I flera fall förvånades studerandena över att lärarna var ointresserade och saknade engagemang i undervisningen. Pedagogisk variation efterlystes så att studerandenas olika inlärningsstyrkor beaktas. Förhållandet mellan arbetsbördan och studiepoängen ansågs variera mellan kurserna, ofta krävs mycket

18 Studieklimatundersökningen 0 jobb för studiepoängen. En del obligatoriska kurser upplevdes ha för svår nivå och orsaka för mycket arbete. Flera skrev att deras studier skulle underlättas om det fanns mera svenskspråkig kurslitteratur. Studerandena upplevde att föreningsliv och deltidsjobb har gett dem färdigheter som stöder utbildningen. Att kombinera dem med studierna var svårt och orsakade stress. Det kan också vara svårt att genomföra biämnesstudierna, speciellt om man väljer studier vid ett annat universitet. Andra problem som nämndes var osäker ekonomi och att man inte bor på studieorten. 4. Osund stress och nedstämdhet Trots svårigheter i tolkningen har Åbo Akademi valt att upprätthålla en fråga om osund stress och nedstämdhet. Utmaningen ligger i att få rätt grupp att svara eftersom universitetsstudier i alla händelser har perioder och uppgifter som stressar studerandena. Det vi skulle vilja utreda är i vilken mån stressen övergår till en ohälsosam press. I enkäten ges följande definition i samband med frågan Med osund stressnivå avses situationer där stressen dominerar dina tankar och upplevs klart negativ. Arbetsmängden känns övermäktig. Ensamhet och nedstämdhet har indirekt ofta effekt även på studierna. Osund stresskänsla pga. tentamina: 4 % 4 % % Osund stresskänsla pga. inlämningsarbete: 7 % 64 % % Osund stresskänsla pga. presentation eller annat framträdande i studiesammanhang: 8 % 0 % 0 % Osund stresskänsla pga. grupparbete: 0 % % 4 % Oönskad ensamhet: 4 % 4 % 9 % Nedstämdhet (orsak i studiemiljön vid ÅA): 6 % % 6 % Nedstämdhet (orsak utanför studiemiljön vid ÅA): 4 % 9 % 7 % Antalet svar Figur 9: Stress och nedstämdhet. Har du upplevt följande? Procentuell fördelning per årsklass Svaren visade att klart fler studerande ansåg att inlämningsarbeten stressar mer än förberedelserna inför tentamen. Det låter rimligt eftersom man kan styra tentläsningen dvs. välja olika strategier för hur man förbereder sig. Ett inlämningsarbete är en kreativare process som kombinerar informationssökning, analys av texter och presentation av egna åsikter på en mer avancerad nivå. Slutresultatet kan förfinas i oändlighet. Fördelningen för första årets studerande motsvarar förväntningarna, antalet presentationer och grupparbeten är antagligen färre än för tredje årets studerande. Många söker ännu sin plats vilket sannolikt resulterar i större ensamhet än övriga grupper. Tredje årets studerande uppgav en något högre nivå av osund stress och var också mer nedstämda pga. orsaker i studiemiljön. Det är förväntat eftersom studierna är inne i sitt kanske intensivaste skede med många kurser och inlämningsarbeten inkl. slutarbetet samtidigt som aktiviteten i olika föreningar är hög. Femte årets studerande hade

19 Studieklimatundersökningen 0 aningen lägre fördelning för flera av frågorna. Oönskad ensamhet och nedstämdhet pga. orsaker utanför studiemiljön var högre än för tredje årets studerande. Tolkningen är svår då många faktorer spelar in. En orsak är säkert att medverkan i studentaktiviteterna minskat samtidigt som det finns en större önskan att stadga sig i en parrelation bland femte årets studerande. Att detta inte lyckats för alla syns sannolikt i statistiken. Studerandenas kommentarer De flesta kommentarerna om stress påpekade att det inte är en enskild uppgift som stressar, utan när saker hopar sig och arbetsmängden blir för stor, t.ex. för att kurser går samtidigt. Då upplever man att tiden inte räcker till. Stressen går dock snabbt över när man fått arbetena färdiga. En ojämn studietakt var ett problem, ibland går för många kurser på varandra och ibland går inga kurser alls. Det ojämna studieflödet gör att man blir avtrubbad och för många kurser på samma gång gör att man inte kan satsa fullt på allt. Obalansen i studierna ledde till allmän trötthet och ångest över att få allting klart. Det kommenterades också att brist på pengar gör att man inte kan njuta av fritiden eller hålla på med hobbyn, vilket gör det svårt att koppla av från studierna och då påverkas den mentala hälsan. Den begränsade studietiden orsakar också stress. Oönskad ensamhet berodde ofta på självstudier som gör att man sällan träffar studiekamraterna. Den snabba studietakten medför en stor arbetsmängd som leder till att tiden för social samvaro och föreningsaktivitet minskar. 4. Avslutande resonemang Andelen som känner glädje av att studera minskar för de två senare årsklasserna medan andelen motiverade studerande hålls på samma nivå. Givetvis spelar dagsformen in hur man svarar i en undersökning men något säger resultaten alltid. Oberoende av om det gäller studier eller yrkeslivet är det en utmaning att hålla igång inspirationen för sina arbetsuppgifter. Längre in i studierna ökar andelen självstudier som studerandena själva ansåg vara psykiskt tunga. Utbildningarna borde ställa sig frågan om man kan underlätta självstudierna på något vis. En studerandes förslag att koppla samman alla som är inne i avhandlingsskedet via sociala medier är säkert värt att utreda. En viktig del för motivationen är att stressnivån hålls på en lämplig nivå. Här kommer vi in på vikten att balansera arbetsmängden mellan kurserna (svårt) och inom enskild kurser (lättare). Att studerandenas svar inte alltid är lätta att tolka syns bra i korsanalysen av motivation och studieglädje. Kan man verkligen vara motiverad trots att man inte känner glädje av att studera eller vice versa? Många studerande verkar vara osäkra på om de använder rätt studieteknik. Här borde ytterligare åtgärder genomföras för att marknadsföra det utbud av stödfunktioner som redan finns. Utbildningarna borde fundera på hur man får sina studerande att ta del av kurserna i olika allmänfärdigheter. 4

20 Studieklimatundersökningen 0 Studiemiljö Är studerandena nöjda med hur studierna är planerade? Är arbetsbelastningen i balans? Har studerandena möjlighet att utvärdera sina studier? Vilka undervisningsmetoder används i studierna? Vilka examinationsmetoder används i studierna? Är studiemiljön bra vid Åbo Akademi? Frågorna i det här kapitlet försöker utreda hur studerandena uppfattar att de kan genomföra sina studier. Till skillnad från studerandenas personliga förutsättningar kan universitetet påverka många av aktiviteterna som bedöms i det här kapitlet.. Studiernas struktur Bedöm studierna genom att värdera följande påståenden. Svaren i % Ja Nej Ja Nej Ja Nej Undervisningen stöder inlärningen 8 % % 7 % % 70 % 8 % Kursernas svårighetsgrad är lämplig Studierna är tillräckligt mångsidiga Kurserna är välplanerade Kurserna är upplagda så att det är möjligt att få 60 sp/läsår Kursutbudet är tillräckligt Kurserna är välbalanserade (samma innehåll tas inte upp i flera kurser) De obligatoriska kurserna erbjuds tillräckligt ofta Studerande har möjlighet att delta i utvecklingen av utbildning och undervisning Studieplanen möjliggör utbytesstudier Man får studiepoäng av arbetsrelaterad praktik Det finns tillräckliga möjligheter till sommarstudier Figur 0. Bedöm studierna. Procentuell fördelning per årsklass. En analys av frågor om studiernas planering visar att första årets studerande var ganska nöjda med undantag för hur välbalanserade kurserna är. Tredje årets studerande var mer kritiska och lyfte fram att kursutbudet är otillräckligt och möjligheten att medverka i utvecklingen av verksamheten kunde utvecklas. Balansen mellan kurserna kunde också förbättras. Gällande kursernas svårighetsgrad var antalet nöjda klart färre än för de två övriga årsklasserna. Även för femte årets studerande gällde kritiken främst det otillräckliga kursutbudet och balansen mellan kurserna. I alla grupper önskade man att möjligheten till sommarstudierna kunde utvecklas.

21 Studieklimatundersökningen 0 Humanistiska fakulteten 9 9 Pedagogiska fakulteten 6 49 Teologiska fakulteten 9 Institutionen för psykologi och logopedi 4 6 Handelshögskolan 9 Rättsvetenskapliga institutionen Socialvetenskapliga institutionen Statsvetenskapliga institutionen ja nej Institutionen för biovetenskaper 7 Institutionen för informationsteknologi 4 Institutionen för kemiteknik 0 Institutionen för naturvetenskaper 8 7 Jag vill inte uppge institution Figur : Kurserna är välbalanserade. Antal svar per institution för alla tre enkäter En analys av frågan välbalanserade kurser per institution visade en negativ fördelning för pedagogik och biovetenskaper. En noggrannare granskning visade att andelen kritiska röster ökade från årsklass till årsklass inom pedagogik. För biovetenskap var fördelningen jämnare. I det senare fallet var antalet svar per årsklass ganska få. När det gäller studiernas arbetsmängd låg svarsnivån för alternativet alltför stor på 6 %, % och % för årsklasserna. Andelen som ansåg att det gick för långsamt underskred 4 % medan resten ansåg att arbetsbördan var lämplig. Humanistiska fakulteten Pedagogiska fakulteten Teologiska fakulteten Institutionen för psykologi och logopedi Handelshögskolan Rättsvetenskapliga institutionen Socialvetenskapliga institutionen Statsvetenskapliga institutionen Institutionen för biovetenskaper Institutionen för informationsteknologi Institutionen för kemiteknik Institutionen för naturvetenskaper Jag vill inte uppge institution Alltför liten Lämplig Allftför stor Figur : Studiernas arbetsmängd. Antal svar per institution för alla tre enkäter. Per institution ansåg alla inom teologi och många inom biovetenskap att arbetsmängden var lämplig. Bland enheterna med många svar, humaniora och pedagogik, uppgav drygt 0 % att arbetsmängden var för stor. 6

22 Studieklimatundersökningen 0 På frågan om studietakten i kurserna valde 7 %, 9, % och 6 % av respektive årsklass alternativet alltför snabb. Under % ansåg att det gick för långsamt så det stora flertalet tyckte att tempot var lämpligt. Studerandenas kommentarer De flesta kommentarerna pekade på att motivation är det som mest påverkar studiernas framskridande för alla årsklasserna. Motivationen påverkas av kvaliteten på studierna och kurserna. Läskurser upplevs försämra motivationen och fördröjer därför studierna. Dåliga föreläsare orsakar också motivations- och kunskapsbrist. Kurser som upplevs irrelevanta och abstrakta känns tunga och poänglösa att fullgöra. Det skulle vara viktigt att se nyttan med det man studerar och att det skulle finnas en klar förbindelse mellan studierna och arbetslivet. Det kunde göras en rensning bland kurserna och diskuteras kursinnehåll, så att man skulle få ut mesta möjliga kunskap av de studiepoäng man samlar. Tidsbrist var en annan vanlig orsak till att studiernas framskridande blir långsammare.. Undervisningsmetoder och examinationsformer Rent generellt kan konstateras att i princip alla studerande ansåg att föreläsningar är en vanlig undervisningsmetod vid Åbo Akademi. Självstudier och grupparbeten är andra metoder som största delen av studerandena ofta stött på. Föga förvånande ökade andelen seminarier under utbildningens gång. Mer ämnesinriktade undervisningsmetoder som räkneövningar och laborationer var givetvis vanliga vid några institutioner trots att de bland alla svarande var ovanliga. Undervisningsmetod Svaren i % Vanlig metod Vanlig metod Vanlig metod Föreläsning 98 % 96 % 94 % Självstudier Grupparbete Seminarier Räkneövningar 40 0 Projektarbete 7 7 Nätstudier Laborationer Praktik 7 8 Studiecirkel Fältarbete 7 Examinationsform Svaren i % Vanlig form Vanlig form Vanlig form Skriftlig tentamen 9 % 9 % 8 % Skriftlig inlämningsuppgift Kontinuerliga, korta uppgifter Grupparbete 4 48 Hemtentamen Projektarbete 8 4 Labbrapport 4 Portfolio Muntlig tentamen 0 Annat Figur 4: Vanlig examinationsform Annat 6 Figur : Vanlig undervisningsmetod Bland examinationsformerna ansåg 9 av 0 studerande att skriftliga tentamina och inlämningsuppgifter var vanligt förekommande. Över hälften av de svarande uppgav att grupparbeten som bedöms är en vanlig examinationsmetod. Intressant är att 0 % av de svarande på femte året uppgav att muntlig tentamen är en vanlig examinationsmetod. Är det verkligen så eller har man missat frågans formulering? 7