Studieklimatundersökningen Resultatrapport Ole Karlsson Monica Nerdrum Tove Sjöblom

Transkript

1 Studieklimatundersökningen Resultatrapport 2012 Ole Karlsson Monica Nerdrum Tove Sjöblom

2 Innehåll 1 INLEDNING Om enkäten Om resultatrapporteringen BAKGRUNDSUPPGIFTER Svarens fördelning (kön, modersmål och institution) Egen aktivitet STUDIEPLANERING OCH RÅDGIVNING Åtgärdsförslag MINA STUDIEFÄRDIGHETER OCH STUDIEFÖRMÅGA Förutsättningar för studierna Utvecklingsförslag Osund stress och nedstämdhet Avslutande resonemang och åtgärdsförslag STUDIERNAS STRUKTUR OCH INNEHÅLL Studiegången och undervisningen Studiernas arbetsbörda Tentamina och bedömning Kursutvärdering Nätstöd Slutsatser Sammanfattande bedömning Åtgärdsförslag STUDIEMILJÖ Atmosfär Diskriminering Orättvis bedömning Avslutande resonemang MITT EGET KUNNANDE Utvecklingen av kunskaper Utvecklingen av allmänna färdigheter Utvecklingen av kommunikativa färdigheter Avslutande resonemang... 34

3 8 FRAMTIDEN Planer för nästa läsår Livet efter studierna Avslutande resonemang och åtgärdsförslag Separat sektion per enkät Introduktion till ÅA och studierna Studieorientering Tutorverksamheten Egenlärarverksamheten Handledning och avhandlingar Tidtabell för slutarbetet/i vilket skede är arbetet med avhandlingen? Avhandlingar, vetenskapligt skrivande och seminariearbete Informationssökning och referensteknik Handledning, handledare och handledningsprocessen Sammanfattande bedömning Åtgärdsförslag Åtgärdsförslag till utbildningarna Återkoppling till studieklimatundersökningen Åtgärdsförslag

4 Tabeller Figur 1. Antal svar per institution för alla tre enkäter... 6 Figur 2. Har du som ÅA-studerande deltagit i följande aktiviteter?... 7 Figur 3. I dina studier, har du behövt råd och hjälp med följande ärenden?... 9 Figur 4. I studiefrågor har jag besökt eller kontaktat följande Figur 5. I andra än studiefrågor har jag besökt eller kontaktat Figur 6. I andra än studiefrågor har jag besökt eller kontaktat (svar/institution) Figur 7. Studiernas framskridande Figur 8. Kraven på kunskaper i svenska Figur 9. Osund stresskänsla Figur 10. Osund stresskänsla pga. oklara förväntningar Figur 11. Kursutvärdering Figur 12. Hur skulle du beskriva atmosfären vid din utbildning? Figur 13. Har du under din studietid blivit felaktigt bemött eller diskriminerad? Figur 14. Har du blivit felaktigt/orättvist bedömd? Figur 15. Har dina studier utvecklat följande kunskaper? Figur 16. Har dina studier utvecklat följande förmåga? Figur 17. Har dina studier utvecklat följande kommunikativa färdigheter? Figur 18. Min hösttermin 2012 om det går som jag planerat, 1:a årets studerande Figur 19. Min hösttermin 2012 om det går som jag planerat, 3:e årets studerande Figur 20. Min hösttermin 2012 om det går som jag planerat, 5:e årets studerande Figur 21. Ifall du träffat din egenlärare, vilka teman har behandlats? Figur 22. I vilket skede är arbetet med avhandlingen? Figur 23. Attityder kring avhandlingar, vetenskapligt skrivande och seminariearbete Figur 24. Vilken typ av handledning har du upplevt och hur många gånger har du deltagit? Figur 25. Har du dragit nytta av följande stödformer?

5 1 INLEDNING Studieklimatundersökningen utgör en del av akademins system för studentrespons. Utöver studieklimatundersökningen ingår kursutvärdering och enkäter till utexaminerade i systemet för studentrespons. Enkäten har flera avsikter. Den första är givetvis att få information om hur studerandena uppfattar sin studietid. En annan aspekt är att få in konkreta förslag och idéer som stöder akademins utveckling av verksamheten. Den tredje avsikten är att via frågorna göra studerandena medvetna om att studierna har flera syften. Förutom sakkunskap ska studerandena uppöva olika former av allmänna färdigheter under studiernas gång. Avslutningsvis vill akademin via frågor om studerandena använt sig av akademins olika stödfunktioner göra dem uppmärksamma på vilka alla former av hjälp som erbjuds. Hur använder vi enkätens material? Material publiceras i form av denna huvudrapport, som främst presenterar det kvantitativa materialet, dock med vissa kvalitativa analyser. Den egentliga användningen är att utveckla utbildningarna i samråd mellan olika aktörer. Vid analysen lyfts vissa åtgärdsförslag fram och dessa kommuniceras till institutionernas studiechefer för åtgärder under november Arbetet med åtgärdsförslagen följs upp följande höst, då institutionernas kommunicerar hur arbetet framskrider. På så sätt samlas informationen om pågående utvecklingsprojekt så att god praxis kan spridas bland akademins enheter. Via personalutbildningar sprids resultat i form av både statistik och god praxis. Oftast är det då fråga om personalutbildning riktad till specifika grupper, t.ex. egenlärare eller handledare, varvid resultat för undersökningarna kommuniceras vidare. Materialet från både studieklimatundersökningar och arbetslivsenkäter erbjuds också till akademins ämnen och institutioner som underlag för avhandlingsarbete. Som exempel kan nämnas att vid andra universitet i Finland gjorts analyser av motsvarande material t.ex. genom att undersöka hur allmänfärdigheter uppövats eller hur något visst ämnes utexaminerade placerat sig på arbetsmarknaden. 1.1 Om enkäten Enheten för kvalitetshantering vid Åbo Akademi riktade i april 2012 en enkät till en definierad grupp av studerande, sammanlagt 1733 personer. Frågorna gällde studierna, lärande och studiemiljön. Sammanlagt 448 studerande valde att svara på enkäten. Den här rapporten presenterar resultat ur enkäten inklusive analyser av vissa svarsmönster. Motsvarande enkät har genomförts Avsikten är att få ett material ur vilket det går att observera trender i studerandenas svarsmönster. På basis av resultaten från de tidigare enkäterna har vi dock valt att ändra på en del frågor. Orsaken är t.ex. att frågan tolkats fel eller att svaret inte gett avsedd nytta. Förändringarna och begränsade personalresurserna gör att trendanalysen är svår att framställa. 3

6 Studieklimatenkäten är egentligen tre enkäter då den riktas till första, tredje och femte årets studerande. Enkäten är identisk för alla tre grupper förutom för en svarssektion. För första årets studerande finns en sektion om studieorienteringen. Treårsenkäten har en sektion om kandidatavhandlingen och dess handledning medan femte årets studerande har en sektion om avhandlingen pro gradu och dess handledning. Varje år riktas därtill särskilt intresse åt ett specifikt ämnesområde. År 2012 var detta område Internationalisering. Totalt bestod enkäten av åtta sektioner: 1) Bakgrundsuppgifter 2) Studieplanering och rådgivning 3) Mina studiefärdigheter och min studieförmåga 4) Studiernas struktur och innehåll 5) Studiemiljö 6) Mitt eget kunnande 7) Framtiden 8) Alternativ sektion per enkät (introduktion/kandidatavhandling/magisteravhandling) 9) Fördjupning 2012: Internationalisering Studerandena hade möjligheten att besvara den webbaserade enkäten under tre veckor i april. Uppmaning om att delta skickades ut tre gånger (i början av varje vecka) via e-post. Enkätfrågorna fanns endast på svenska. Enkäten för första årets studerande skickades till 756 personer som påbörjat studierna på hösten 2011 och varit närvaroanmälda under hela året. Till gruppen räknas även studerande som antagits 2009 eller 2010 men varit frånvaroanmälda två år (2009) eller ett år (2010). Enkäten för tredje årets studerande skickades till 503 personer som påbörjat studierna på hösten 2009 och varit närvaroanmälda i tre år. Till gruppen räknas även studerande som antagits 2007 eller 2008 men varit frånvaroanmälda två år (2007) eller ett år (2008) men därefter varit närvaroanmälda. Enkäten till femte årets studerande skickades till 432 personer som påbörjat studierna på hösten 2007 och varit närvaroanmälda i fem år. Till gruppen räknas även studerande som antagits 2005 eller 2006 men varit frånvaroanmälda två år (2005) eller ett år (2006) men därefter varit närvaroanmälda. Femårsenkäten skickades även till studerande som påbörjat magisterstudier på hösten 2010 och varit närvaroanmälda i två år. Till gruppen räknas även studerande som antagits 2008 eller 2009 men varit frånvaroanmälda i två år (2008) eller ett år (2009) men därefter varit närvaroanmälda. En nyhet 2012 var att enkäten även skickades ut till studerande i engelskspråkiga magisterprogram. Enkäten skickade till 42 studerande som påbörjat magisterstudier på hösten 2010 och varit närvaroanmälda i två år. Till gruppen räknas även studerande som antagits 2008 eller 2009 men varit frånvaroanmälda i två år (2008) eller ett år (2009) men därefter varit närvaroanmälda. 4

7 1.2 Om resultatrapporteringen Rapporten består av en resultatrapportering som följer enkätens rubriksättning. Under varje rubrik presenteras ett urval av resultatet från de tre enkäterna. Resultaten från de tre enkäternas redovisas oftast i en och samma figur. I texten sker rapporteringen kronologiskt så att ettårsenkäten kommer först. I rapporteringen anges svarsfrekvenserna i procent då årsklasserna jämförs. Valet kan diskuteras då antalet svarande är ganska lågt men enligt vår bedömning ger procentutfallet läsaren en bättre uppfattning om enkäternas svarsbeteende i förhållande till varandra. Exempelvis är det lätt att tolka ett svar där alla tre enkäterna angett 12 ja-svar som att alla årsklasser är av samma åsikt. Mäter man den procentuella andelen av det totala antalet svar per enkät så får man en annan bild. I procent skulle 12 ja-svar i årets enkät motsvara 7,2 %, 9,1 % och 10,4 % av alla svar för respektive enkät. För jämförelsen mellan institutioner har vi bedömt att antalet svar ger den bästa överblicken. En skillnad från tidigare år är att vi för ganska många frågor frångått flervalsalternativen (1-5) och istället satt in alternativen ja/nej/ingen åsikt. Det här var dels ett svar på kritiken att enkäten tar alltför lång tid, dels att vi i analysskedet märkte att vi egentligen inte har så stor nytta av en bredare skala. Med våra begränsade resurser för analysarbetet hann vi inte bedöma skillnaden mellan t.ex. bra och mycket bra utan istället måste vi slå ihop svaren till resultatet positiva. Det här var inte ändamålsenligt och fel mot svararna som satt ner tid på att avväga vilket alternativ de skulle fylla i. I år fick vi dock kritiken att antalet svarsalternativ var för få. På grund av enkätprogrammet måste vissa frågor ha ja/nej-alternativ fastän det endast var ja-svaren som var intressanta. Här instruerades studerandena att ett icke ifyllt svar räknas som nej. Därmed gick det snabbare att fylla i enkäten. Metoden verkar ha fungerat bra men förhoppningsvis går den redovisningstekniska detaljen att lösa till nästa enkät. Studerandenas kommentarer presenteras som sådana trots att de ibland innehåller om inte sakfel så åsikter som avspeglar att studerandena inte känner till verksamhetens förutsättningar. Å andra sidan så är det väl studerandenas sak att komma med önskemål och utbildningarnas sak att bedöma realismen i dem. Resultatrapporteringen har genomförts av lärcentret och internationella enheten. Samarbetet var en bra lösning såtillvida att för vissa områden sköttes genomgången av den person som jobbar med att utveckla just den verksamheten. Det underlättade analysen samtidigt som studerandenas svar kom direkt till rätt adress för fortsatta åtgärder. Tack till Harriet Klåvus på internationella enheten och praktikanten Tove Sjöblom för er insats. Ett stort tack till Monica Nerdrum och Camilla Lundström, utan er hade rapporten aldrig blivit klar. Åbo, 2013 Ole Karlsson, kvalitetskoordinator 5

8 2 BAKGRUNDSUPPGIFTER Hur många har svarat på varje enkät? Hur ser fördelningen ut per kön, modersmål och institution? Vilka aktiviteter har studerandena deltagit i under studierna? I det första kapitlet presenteras uppgifter om deltagarna i undersökningen. En avsikt är att granska ifall någon grupp är över- eller underrepresenterad i enkäten. Bakgrundsuppgifterna är centrala för att förklara svarsmönster längre fram i enkäten. 2.1 Svarens fördelning (kön, modersmål och institution) Svarsprocenten på 27 % från årets undersökning är högre än fjolårets reslutat på 24 %. Fördelningen mellan svarsprocenten per enkät visar ett jämnt resultat. Av första årets studerande besvarade 198 personer (26 %) enkäten, av tredje årets studerande 137 (27 %) och av femte årets studerande 113 (26 %). Humaniora 30 (15%) 22 (16%) 25 (22%) Pedagogik 25 (13%) 26 (19%) 18 (16%) Psykologi och logopedi 13 (7%) 6 (4%) 7 (6%) Teologi 4 (2) 6 (4%) 7 (6%) Handelshögskolan Rättsvetenskap Socialvetenskap 15 (8%) 13 (7%) 19 (10%) 10 (7%) 8 (6%) 5 (4%) 9 (7%) 11 (10%) 4 (3) 1 3 Statsvetenskap Biovetenskaper 21 (11 %) 31 (16%) 17 (12%) 9 (7%) 4 (3) 8 (7%) 5 Informationsteknologi 6 (3%) 10 (7%) 5 (4%) Kemiteknik 8 (4%) 8 (6%) 8 (7%) Naturvetenskaper 11 (6%) 6 (4%) 10 (9%) Vill inte uppge inst 2 1 Antal svar Figur 1. Antal svar per institution för alla tre enkäter, inom parenteserna den procentuella andelen per enkät Humanistiska och pedagogiska fakulteten står för nästan en tredjedel (32,6 %) av det totala antalet svar och är framträdande i alla tre enkäter. Enkäten för första årets studerande avviker emellertid där statsvetenskapliga institutionen dominerar antalet svar med 15,7 %, tätt följd av humanistiska (15,2 %) och pedagogiska fakulteten (12,6 %). Resultaten motsvarar institutionsfördelningen inom Åbo Akademi där pedagogiska och humanistiska hör till de större fakulteterna. 6

9 En könsfördelning av deltagarna visar att enkäten besvarats av betydligt fler kvinnor än män (72 % av totala antalet deltagare), vilket motsvarar fjolårets reslutat. En jämförelse med det totala antalet närvaroanmälda kvinnor för hösten 2011 (62 %) visar att kvinnor är överrepresenterade i den här undersökningen. 13 % av första årets studerande uppgav finska som deras modersmål, av tredje årets studerande 8, 8 % och av femte årets studerande 8,0 %. Sammanlagt uppgav fyra studerande att de hade ett annat språk som sitt modersmål. För närvarande finns enbart statistik över språkfördelningen bland nyinskrivna studerande vid ÅA. Undersökningsresultatet för språkfördelningen bland första årets studerande är helt i linje med statistiken för nyinskrivna studerande, som visar att 13,5 % har angett finska som modersmål. Tyvärr finns det ingen mer utförlig statistik för hur det ser ut inom hela ÅA. Studerande med annat språk än svenska eller finska som modersmål är klar underrepresenterade i den här undersökningen. Det framkommer i en jämförelse mellan resultatet från första årets studerande och statistiken över nyinskrivna studerande hösten Statistiken visar att 5 % av studerandena har ett annat språk som modersmål, medan undersökningsresultatet bland första årets studerande visar knappa 1 %. Även i det här fallet saknas utförlig statistik för hur situationen ser ut för hela ÅA. 2.2 Egen aktivitet Till bakgrundsuppgifter hör, förutom personuppgifter, även frågor om studerandenas egna aktiviteter som är relaterade till studierna. Till dessa hör frågor om t.ex. deltagande i kår- och studentföreningsaktiviteter, förtroende uppdrag på olika nivåer och studier utanför ÅA. Kåraktivitet/studentföreningar 52 % 67 % 57 % Förtroendeuppdrag i ÅA:s beslutsfattande organ Studier vid annan högskola i Finland Jobb eller praktik relaterat till utbildningen Studier utomlands Praktik utomlands Studentverksamhet på nationell nivå % % 59 % 1 (%) 3 (%) 5 (%) Annan föreningsverksamhet/ förtroendeuppdrag utanför ÅA 20 % 29 % 34 % Figur 2. Har du som ÅA-studerande deltagit i följande aktiviteter? Procentuell fördelning per enkät 7

10 En stor del av studerandena i alla enkäter har varit aktiva deltagare inom kåraktiviteter och studentföreningar. Bland första årets studerande svarade 52 % att de deltagit i någon av dessa aktivitetsformer, av tredje årets studerande 67,2 % och av femte årets 56,6 %. Resultaten för tredje samt femte årets studerande motsvarar fjolårets resultat, bland första årets studerande finns en nedgång från fjolårets 63 %. När det kommer till jobb eller praktik relaterat till utbildningen är skillnaderna mellan studerandena och institutionerna stora. 14 % av första årets studerande har haft utbildningsrelaterat arbete eller praktik, vilket är ett helt bra resultat med tanke på att dessa just inlett sina studier. Största delen av dessa studerande kommer från pedagogiska fakulteten och institutionen för psykologi och logopedi. Bland femte årets studerande var resultatet 59 %. Även om resultatet för femte årets studerande gäller för de två senaste åren, är resultatet oroväckande med tanke på att dessa studerande är i slutskedet av sina studier och att närmare hälften av dem inte har haft någon utbildningsrelaterad praktik eller arbete. Fjolårets undersökning visade ett betydligt bättre resultat, hela 76 % av femte årets hade angett hatt de hade haft utbildningsrelaterad praktik eller arbete. Den stora skillnaden kan ha att göra med den för närvarande osäkra arbetsmarknaden, som kan göra det svårare för studerande att hitta arbete eller praktik. För tredje årets studerande varierade resultatet inte lika mycket i jämförelse med fjolårets undersökningsresultat på 52 %. I årets undersökning uppgav 45 % av tredje årets studerande att de hade haft arbete eller praktik relaterat till utbildningen. Resultatet kan ses som nöjaktigt med tanke på att en stor del av tredje årets studerande har för avsikt att fortsätta med den pågående kandidatutbildningen (26 %) eller med magisternivån inom samma utbildning vid ÅA (47 %) och har på det sättet ännu tid att skaffa sig erfarenheter under studietiden. 8

11 3 STUDIEPLANERING OCH RÅDGIVNING Kring vilka frågor behöver studerandena hjälp? Vet de vart de ska vända sig ifall det uppstår frågor? Vem vänder sig studerandena till för att få stöd? Studieklimatundersökningen 2012 Vid Åbo Akademi använder studerande studieplaneringsverktyget MinPlan för att göra en årlig personlig studieplan. Därtill erbjuder universitetet en mängd rådgivande verksamhet. I kapitlet utreds vilka områden som upplevs särskilt utmanande och hur rådgivningen fungerar. I dina studier, har du behövt råd eller hjälp med följande ärenden? Jag har Jag vet inte Jag har Jag vet inte Jag har Jag vet inte Svaren i % behövt hjälp vart jag ska vända mig behövt hjälp vart jag ska vända mig behövt hjälp vart jag ska vända mig Uppgörande av studieplan i MinPlan 70 % 28 % 63 % 20 % 50 % 19 % Bibliotekstjänster Val av biämne IT-relaterade ärenden Språkstudier och -test Studiemotivation och studiernas framskridande Internationella ärenden (t.ex. Utbytesstudier) Inlärning och studiefärdigheter Karriärplanering Studier vid andra finländska högskolor Arbetspraktik Figur 3. I dina studier, har du behövt råd och hjälp med följande ärenden? Studieplanering och rådgivning utreds med en dubbelfråga, dels om man behövt hjälp med ett visst ämnesområde, dels om man vet vart man ska vända sig för att få svar på sina frågor. Jämfört med 2011 var den procentuella andelen som anser sig ha behövt hjälp klart lägre i år. Vad behöver man hjälp med? Precis som tidigare ligger studieplaneringen i MinPlan på en egen nivå. Den berör alla, involverar många detaljer och många använder studieplaneringsverktyget ganska sällan. I ettårsenkäten angav 70 % att de behövt hjälp, i det två övriga enkäterna 63 % och 50 %. Av första årets studerande visste 28 % inte vart de skulle vända sig för att få hjälp, i de två övriga enkäterna 20 %. Precis som ifjol behövde mer än 30 % av studerandena i varje enkät hjälp med bibliotekstjänsterna. Procenten studerande som inte vet vart de ska vända sig är förvånande hög i enkäterna (26 %, 15 % 9

12 och 15 %). En förklaring är eventuellt att studerandena inte vet till vilket bibliotek man ska vända sig eller vem inom biblioteket som sköter en viss service. I många frågor är det oklart för studerandena vart de ska vända sig. En korsanalys i treårsenkäten visade en logisk förklaring. I frågor som inte intresserar har studerandena inte brytt sig om att ta reda på vart man ska vända sig. För tre områden fanns det fler än tio studerande som önskade få hjälp men inte visste vart de skulle vända sig; studieplanering i MinPlan, studiemotivation och studiernas framskridande samt IT-relaterade ärenden. De öppna svaren visar liknande åsikter i alla tre årsklasserna. Ett vanligt problem är att studenterna upplever att ingen marknadsför stödtjänsterna eller erbjuder hjälp flera studerande säger att de gärna skulle diskutera studiemotivation och studieplanering, men att tröskeln att kontakta någon är hög. Många skulle vilja ha ett naturligt tillfälle att tala med studierådgivaren eller egenläraren. Studerande har oklarheter med sin studieplan och studieplanering och skulle vilja få bekräftat att de har alla obligatoriska kurserna med och att allt är som det ska. Detta behov gäller framförallt studerande som snart ska ta ut examen. Det är även oklart hur man ansöker om betyg. Många skulle vilja diskutera biämnesval och karriärplanering. Studerandena behöver information om vad de kan bli när de utexamineras och hurudana biämnesval de ska göra om de siktar på någon specifik bransch. Personalen får även kritik för att vara ovetande. Studerande bollas mellan flera olika personer eftersom de inte blir hänvisade till rätt person. Studierådgivning 82 första årets studerande och 47 tredjeåringar svarade att de inte varit i kontakt med studierådgivaren. Bara 56 av 198 förstaåringar respektive 61 av 137 tredjeåringar svarade att de personligen besökt studierådgivaren. Även bland femteåringarna finns det 29 personer som svarat att de inte varit i kontakt med studierådgivaren. 65 av 113 har personligen besökt studierådgivaren. 70 studerande på första året, 65 på tredje och 67 på femte året har kontaktat studierådgivaren via e-post. Kommentarerna visar att studerande önskar att studierådgivarna skulle vara närmare studenten och lättare att kontakta. Speciellt bland förstaåringarna vet många inte vem studierådgivaren är eller i hurudana frågor man kan kontakta studierådgivaren. Av studerande i Åbo frågades ifall de föredrar att studierådgivningen är centraliserad i Gripen eller utlokaliserad vid institutionerna. Resultatet visar att merparten (202 studerande) önskar att studierådgivningen skulle vara utlokaliserad. 10

13 Egenläraren 49 % 74 % 73 % Studenttutorn 55 % 36 % 20 % Studierådgivaren 39 % 43 % 51 % Lärcentret Biblioteken Centret för språk och kommunikation Internationella enheten % 31 % 7 30 % 55 % 55 % 29 % 52 % 45 % Arbetsforum 7 26 % 24 % Studentkåren Någon annan Figur 4. I studiefrågor har jag besökt eller kontaktat följande (även hjälp via enheternas webbsidor beaktas) Helt väntat har studenttutorn en viktig funktion under första året för att sedan ge plats för egenläraren och studierådgivaren. Frågan är aningen modifierad jämfört med 2011 så det går inte med säkerhet att säga om egenlärarens betydelse ökar. Procentuellt har många varit i kontakt med egenläraren senare i studierna. Per institution finns det tydliga skillnader. I kemiteknik har 3 av 16 från treårs- och femårsenkäten kontaktat egenläraren medan 18 av 21 har gjort det vid handelshögskolan. I kemiteknik är äldre studerande oftast kopplade till forskargrupper. Sannolikt är att de får nödvändigt stöd via forskargruppens personal. Fortfarande är vi aningen skeptiska till att så många studerande skulle fortsätta ta stöd av studenttutorn senare under studierna. Sannolikt har flera studerande glömt att de ska bedöma bara de två senaste åren i treårs- och femårsenkäten. Centret för språk och kommunikation har en hög procent i alla tre enkäter. Är behovet av hjälp så här stort eller har studerandena också kryssat för centret om de deltagit i en språkkurs? A) Egenläraren 7 15 % 31 % B) Studenttutorn C) Studierådgivaren D) Studiebetjäningen E) Studentkåren F) Arbetsforum G) Datacentralen H) Teknisk service I) Studenthälsan J) Någon annan 2 Figur 5. I andra än studiefrågor har jag besökt eller kontaktat (även hjälp via enheternas webbsidor beaktas). Svar för alla enkäter, svar i %. 11

14 Den här frågan (figur 5) måste utvecklas då den i nuläget inte innehåller anvisningar för egenläraren, studenttutorn eller studierådgivaren. I de här fallen blir det upp till studeranden att tolka om ärendet är relaterat till studier eller inte. För årets enkät blir det t.ex. oklart varför hela 31 % av femte årets studerande skulle ha varit i kontakt med egenläraren i andra än studieärenden. Av de mer lättanalyserade enheterna kan man se att studenthälsans tjänster används av många. Studerandena har också uppfattat att de kan få hjälp med sina IT-relaterade ärenden via Datacentralens helpdesk. Humanistiska fakulteten 18 (77) Pedagogiska fakulteten 13 (69) Teologiska fakulteten 5 (17) Institutionen för psykologi och logopedi 8 (26) Handelshögskolan 6 (36) Socialvetenskapliga institutionen Statsvetenskapliga institutionen Rättsvetenskapliga institutionen Institutionen för biovetenskaper 8 (32) 9 (42) 11 (26) 14 (48) Har kontaktat Datacentralen (Oraklet, helpdesk för IT-stöd i Åbo och Vasa) Institutionen för informationsteknologi 8 (21) Institutionen för kemiteknik 8 (24) Institutionen för naturvetenskaper 14 (27) Jag vill inte uppge institution 0 (3) Figur 6. I andra än studiefrågor har jag besökt eller kontaktat (även hjälp via enheternas webbsidor beaktas). Svar för alla enkäter. Siffrorna är antalet svar/institution och inom parentes antal svar i procent/institution. 3.1 Åtgärdsförslag Personalen vid Åbo Akademi skall vara medveten om vilka stödtjänster det finns och kunna hänvisa studerande till rätt enhet eller person. Speciellt egenlärarna och handledarna kunde ta en aktivare roll i att rekommendera t.ex. arbetsforums tjänster eller ett besök hos studierådgivaren. Alla egenlärare ska inbjuda studenterna till egenlärarsamtal och i samband med det tala om biämnesval och studieplanering. Ifall biämnesvalen är oklara hänvisas studenten till studierådgivaren. Studierådgivningen borde vara närmare studerande och studerande borde informeras om studierådgivarnas och studiesekreterarnas roll (t.ex. gentemot egenlärarens roll). 12

15 4 MINA STUDIEFÄRDIGHETER OCH STUDIEFÖRMÅGA Hur ser studeranden på sina studier? Finns det omständigheter som fördröjer studierna? Orsakar studierna osund stress? Studerandes studiefärdigheter och studieförmåga bildar grunden för framgångsrika studier. Men lika viktigt för inlärningen är också den sociala gemenskap och de relationer man har i inlärningssituationer. För att kunna rikta sin uppmärksamhet, fokusera och koncentrera sig på det man skall göra behövs både inre och yttre strukturer. Vilka de inre strukturer och verktyg för att klara av sina studier som studerande har varierar från individ till individ. Inre strukturer och verktyg utvecklas också med hjälp av yttre strukturer och en person med bra inre verktyg för sin inlärning påverkas också av bärande eller bristande yttre strukturer för studierna. I detta kapitel har studerande fått bedöma olika förutsättningar både på det inre och på det yttre planet för sina studier. De har också fått ta ställning till upplevelsen av osund stress och känslan av ensamhet samt bedömt sin känsla av glädje i studierna. 4.1 Förutsättningar för studierna Tillräckliga förkunskaper Studiernas framskridande Ta ställning till följande påståenden Ja Nej Kan inte bedöma Jag känner glädje av att studera 75,3 13,1 11,6 72,3 14,6 13,1 81,4 8,8 9,7 Jag har hittills uppnått mina egna målsättningar för läsåret 65,7 24,2 10,1 55,5 36,5 7,3 68,1 25,7 6,2 Figur 7. Studiernas framskridande Majoriteten av alla tre årskurser uppgav att de haft tillräckliga förkunskaper för kurser de deltagit i (ettårsenkäten 84 %, treårsenkäten 78 % och femårsenkäten 88 %). Av tredje årets studerande var det 15 % som tyckte att de inte hade tillräckliga förkunskaper för kurser de deltagit i emedan första och femte årets studerande hade en lägre procent (9 % respektive 6 %) i upplevelsen av bristande förkunskaper. Det här är glädjande och tyder på att kursbeskrivningarna är informativa så att eventuella förkunskapskraven tydligt framgår. Genom att studerande till största delen upplever att studierna framskrider en önskad takt, medför det också en motivationshöjande faktor. Ja Nej Kan inte bedöma Ja Nej Kan inte bedöma Jag har haft tillräckliga förkunskaper för kurserna jag deltagit i 83,8 9,1 7,1 78,1 15,3 6,6 87,6 6,2 5,3 Min studieteknik passar bra för studierna 61,1 19,7 19,2 70,8 19,0 10,2 76,1 12,4 11,5 Studietekniken En klar majoritet upplevde sig ha en passande studieteknik (ettårsenkäten 60 %, treårsenkäten 71 % och femårsenkäten 76 %) och upplevelsen av ändamålsenlig studieteknik verkar utvecklas under studietiden. Av första årets studerande var det 20 % som uppgav att de inte har passande studieteknik och nästan 1/5 (19 %) som in kunde bedöma om de har passande studieteknik för studierna. Nästan en femtedel av tredje årets studerande och lite mer än en tiondel (12 %) av femte årets studerande uppgav att de inte har för studierna passande studieteknik. 13

16 Studerandes kommentarer En del av förstaåringarna verkar uppleva att de har bristande studieteknik samt dålig information om hur man borde lägga upp studierna inför de kurser de tar redan första året. Glädje i studierna (alla högre än i fjol) Över 70 % av samtliga studeranden uppgav att de kände glädje av att studera. De flesta av femte årets studerande uppgav att de kände glädje över att studera (81 %) och av första årets studerande uppgav ¾ (75 %) och av tredje årets studerande 72 % att det kände glädje över att studera. Har uppnått sina egna målsättningar för läsåret & fördröjda studier Första och femte årets studerande är de grupper där nästan 70 % (1:a året 66 % och 5:e året 68 %) upplevt att de uppnått sina egna målsättningar för läsåret. Motsvarande procent för tredje årets studerande är 56 %. När det gäller de studerande som svarat att de inte uppnått sina egna målsättningar för läsåret låg svarsprocenten på 24 % för första årets studerande, 37 % för tredje och 26 % för femte årets studerande. En aning oroväckande är att nästan hälften av tredje årets studerande inte når upp till sina egna studiemålsättningar för läsåret och någon entydig förklaring till detta går inte att vaska ut ur resultaten. Orsakerna till fördröjda studier kan vara många. I de öppna svaren kan man skönja orsaker som handlar om en kanske för hög individuell ambitiös studieplanering, privata orsaker, hälsoskäl eller svacka i motivationen. Men många lyfter också fram orsaker som handlar om snävt kursutbud, kurser som ändrar tider med kort varsel, föreläsningskrockar och inhiberade kurser. Fördröjda studier - om studietakten varit långsammare än planerat, vad beror det på? På frågan om fördröjda studier kunde studerande välja mellan följande påståenden om vad som fördröjt deras studier: För svåra kurser trots satsningar i tid, krav på språk som fördröjande faktor, förtroendeuppdrag/föreningsverksamhet, lönearbete, familje- eller hälsoskäl. Av de olika fördröjande faktorerna uppgav 14 % av första årets studerande att hälsoskäl fördröjde studietakten. Lite över 10 % uppgav att lönearbete och kursernas svårighet trots satsningar i tid var fördröjande faktorer för studietakten. En femtedel (20 %) av tredje årets studerande uppgav att trots satsningar i tid har kurserna varit för svåra vilket fördröjt deras studietakt. Studerandes olika livssituationer kom tydligt fram i svaren om studietakt. Andelen studeranden som upplevde att studietakten blev långsammare på grund av lönearbete ökade från årskurs till årskurs (13 %, 18 % och 31 %). På frågan om förtroendeuppdrag gör studietakten långsammare stod årskurs tre för det högsta procenttalet (24 %) men årskurs fem hade också ett nästan lika högt procenttal på denna fråga (22 %). För femte årets studerande var lönearbete den största fördröjande faktorn för studietakten. Därefter var förtroendeuppdrag (22 %) och familjeskäl (18 %) och hälsoskäl (16 %) det som upplevdes fördröja studietakten. Av tredje årets studerande ansåg 24 % att förtroendeuppdrag och föreningsverksamhet fördröjde studietakten emedan 20 % uppgav att trots satsningar i tid, upplevdes kurserna för svåra vilket ansågs fördröja studietakten. Lönearbete (18 %) och hälsoskäl (17 %) var också för en del fördröjande faktorer. 14

17 Krav på Språkkunskaper verkade i samtliga årskurser generellt inte upplevas som fördröjande faktorer för studietakten. Tittar man på svaren utifrån en indelning i vilket modersmål man har ser resultaten annorlunda ut. Av första årets studerande med annat modersmål än svenska uppgav 50 % att kraven på kunskaper i svenska varit en fördröjande faktor för studietakten. Ett resultat som man kan förvänta sig att studerande med annat modersmål. Av det finskspråkiga första årets studerande uppgav 19 % och 17 % av tredje årets studerande att kraven på kunskaper i svenska fördröjde studietakten. Svarsfördelning enligt modersmål Ja Nej Totalt Ja Nej Totalt Ja Nej Totalt Finska Svenska Annat Antal svar Figur 8. Kraven på kunskaper i svenska Utvecklingsförslag Studerandenas kommentarer (finns det andra saker som påverkat studiernas framskridande?) 1:a årets studerande Första årets studerande beskriver svårigheten med att gestalta hur allt är uppbyggt samt svårigheter med att hitta rätt information, som en faktor som påverkat deras förmåga att vara på rätt ställe på rätt tid. Studerandena önskade att kurser inte skulle krocka och vara fördelade på enstaka perioder. Kurserna kunde med fördel planeras in med en större spridning under läsåret. Man önskade också scheman som inte skulle komma upp alltför sent vilket ibland lett till svårigheter med planerandet av kursval. 3:e årets studerande Tredje årets studerande nämner i huvudsak 4 huvudorsaker till studiernas dåliga framskridande. Kurser som krockar eller inte blir av, motivationsbrist, bristande skrivhandledning för kandidatavhandlingen samt struligheter med biämnesstudierna. Kurser som krockar, flyttas eller inhiberas p.g.a. för få deltagare. För dåligt uppbyggda och opedagogiska kurser samt kurser med höga krav som inte motsvarar mängden erlagda studiepoäng nämndes. Många tog också upp motivationsbristen som påverkande orsak till studiernas framskridande. Bristande information om biämnesstudier, möjlighet att ta biämnet i önskad takt p.g.a. att kurser ordnas så sällan var en faktor som några lyfte fram. 5:e årets studerande Bland femte årets studerande kan man likaså skönja 4 olika huvudfaktorer som de upplevt att fördröjt studierna. Kurser som krockar, inhiberas eller går för sällan, bristande motivation, utbytesstudier samt 15

18 kursupplägg och utbildningsstrukturen. Deras upplevelse motsvarar långt samma upplevelse som tredje årets studerande har. Studerandenas kommentarer (Kan ÅA göra något för att underlätta din studiesituation? Andra kommentarer om studiefärdigheter och studieförmåga) Vad kunde ÅA göra för att underlätta studerandes studiesituation? 1:a årets studerande Studerandena efterlyste tydlig information om när kurser infaller och att tiderna som uppgetts i MinPlan verkligen skulle stämma. Föreläsare borde eftersträva samma tentanmälningssätt eftersom olika tillvägagångssätt förvirrar en del och leder till onödig resurs användning för studerandena då de ska hålla reda på de olika föreläsarnas krav på tentanmälningskutym. Tentdatum skulle också behöva koordineras så att de inte krockar med varandra. Vissa kursers dåliga balans mellan uppgifter och arbetsmängd har också påverkat studenters tidsplanering i negativ bemärkelse. Allt för få tenttillfällen upplevdes också bromsa studierna. Man önskar en bättre och tydligare information om rekommenderade kurser. Detta skulle underlätta första årets studerande att planera sina studier och därmed hålla den förväntade studietakten. Man efterlyste också tydligare och konkretare vägledning och handledning i början av studierna samt information om studiestrukturen. Mera stöd åt första års studeranden och mera klassundervisning i stället för nätundervisning och ensamma självstudier det första året, då man just flyttat till en ny stad och ännu inte hittat så många nya vänner, efterlystes. Studerandena efterlyste ett vardagsrum att vistas i. Man önskade också ett studierum utan datorer där man kunde sitta i lugn och ro och läsa tillsammans med andra studerande. Därtill önskade man att studiekansliet i Åbo/Gripen skulle vara öppet på lunchen kl så man kunde göra sina ärenden där då man har ledigt mellan föreläsningarna. Någon ville lära känna sina lärare bättre för att sedan våga be om hjälp. En del uppgav allmän motivationsbrist utan specifikation som orsak till fördröjda studier. Av alla öppna svar kunde man också läsa om studerande som varit nöjda med den service de fått. Man har upplevt studierådgivare som mycket tjänstvilliga och vänligt bemötande när man behövde hjälp med sin studieplanering för nästa år. Det fanns också de som varit nöjda med servicen och som upplevde att de själva orsakat stress genom att ta kurser i egen fritt vald ordning. Någon utryckte det som en bra sak att studietakten är fri vilket ger en möjligheter att själv välja den mängd kurser som passar en själv och att det vid problemsituationer nog finns en mängd olika människor man vid behov kan kontakta för att få hjälp med sin situation. 3:e årets studerande På frågan om vad Akademin kunde göra efterlyste tredje årets studerande klarare och enhetligare information om studierna. Fler studiecirklar vilket studenterna kunde skapa själva och mindre självstudier. Orättvisa i arbetsmängd mellan ämnena ville man också föra fram. Bristande pedagogiska färdigheter hos undervisande personalen var också något som en del ville föra fram som en sak man 16

19 önskade att skulle utvecklas. Klara riktlinjer och krav efterlystes så man inte skulle behöva vara tankeläsare! Mera information om vad som krävs på kandidat nivå för att kunna gå vidare till magisters nivå efterlystes. Men det fanns också åsikter om mera möjligheter till självstudier i form av e-tent, nätkurser mm eftersom kurser och tenter går på varandra och därmed gör studietakten långsammare. 5:e årets studerande Femte årets studerande lyfta långt fram samma brister som tredje årets studerande. Brister i MinPlan och ändringar i kurser på kort varsel var något man önskade att ÅA kunde förbättra. Man efterlyste också mera engagerade föreläsare med bättre pedagogisk kompetens. Klarare lärandemål i kurserna i början så man kan orientera sig och styra in sin uppmärksamhet på förväntad inlärning nämndes. Studierna kunde anpassas som helheter och innehålla mera arbetslivsorientering utan att pruta på den vetenskapliga nivån. Inom vissa ämnen ville man utvidga egenlärares uppgift till att innehålla mera kontakt och vägledning och inte bara studieplans godkännande. Man ansåg också att förändringar i kursutbud (benämningar och innehåll) gör det svårt att veta vilka kurser man skall göra och vilka man redan har gjort. Kraven på studerandena varierar kraftigt för olika kurser vilket också ansågs beklagligt. Vissa kräver alldeles för mycket och andra förvånansvärt lite. Femte årets studerande efterlyste också bättre förutsättningar att studera på campus (=mera läsesalsplatser). Någon svarade också att den upplever sig har blivit väl bemött och lösningar har funnits. En annan kommentar handlade om att man upplevde sin studiesituation som krävande nu som då, men att man klarar den ändå. Man kan i de öppna svaren se att studerande är mycket olika och att de har olika behov. Individuella skillnader kan vara svåra att i alla lägen beakta men på de punkter man kan förtydliga och enhetliga undervisningen och kursutbudet och beakta studerandes åsikter och förslag torde lösningarna för att stöda studieframgången vara lätta att finna. 4.2 Osund stress och nedstämdhet Trots svårigheter i tolkningen har Åbo Akademi valt att upprätthålla en fråga om osund stress och nedstämdhet. Utmaningen ligger i att få rätt grupp att svara eftersom universitetsstudier i alla händelser har perioder och uppgifter som stressar studerandena. Det vi skulle vilja utreda är i vilken mån stressen övergår till en ohälsosam press. I enkäten ges följande definition i samband med frågan Med osund stressnivå avses situationer där stressen dominerar dina tankar och upplevs klart negativ. Arbetsmängden känns övermäktig. Ensamhet och nedstämdhet har indirekt ofta effekt även på studierna. 17

20 Osund stresskänsla pga. ogjorda studieprestationer & Osund stresskänsla p.g.a. oklara förväntningar Har du upplevt något av följande? Ja Nej Kan inte Ja Nej Kan inte Ja Nej Kan inte bedöma bedöma bedöma Osund stresskänsla pga. 45,5 44,4 6,6 61,3 35,8 1,5 55,8 39,8 4,4 ogjorda studieprestationer Osund stresskänsla pga. 27,3 59,6 6,1 41,6 48,2 8,8 35,4 54 7,1 oklara förväntningar Oönskad ensamhet 22,2 68,2 5,6 21,9 73 2,2 21,2 67,3 8 Nedstämdhet (orsak i 15,7 72,7 5, ,6 9, ,5 6,2 studiemiljön vid ÅA) Nedstämdhet (orsak utanför studiemiljön vid ÅA) 29,8 57,1 7,6 33,6 59,1 4,4 35,4 51,3 9,7 Figur 9. Har du upplevt något av följande? Osund stresskänsla pga. oklara 1:a årets studerande 3:e årets studerande 5:e årets studerande förväntningar Kan Kan Kan Ja, Ja % inte Ja, Ja % inte Ja, Ja % inte Institution antal bedö antal bedö antal bedö ma ma ma Handelshögskolan 3 6 % % % 0 Humanistiska fakulteten % % % 6 Institutionen för informationsteknologi 0 0 % % % 0 Institutionen för biovetenskaper 3 6 % % % 0 Institutionen för kemiteknik 0 0 % % % 1 Institutionen för naturvetenskaper 3 6 % % % 0 Institutionen för psykologi och logopedi 1 2 % % % 0 Pedagogiska fakulteten 8 15 % % % 0 Rättsvetenskapliga institutionen 4 7 % % % 1 Socialvetenskapliga institutionen 5 9 % % % 0 Statsvetenskapliga institutionen % % % 0 Teologiska fakulteten 1 2 % % % 0 Figur 10. Osund stresskänsla pga. oklara förväntningar Nästan hälften av första årets studerande och lite över hälften av femte årets studerande uppgav en osund stresskänsla pga. ogjorda studieprestationer. Tredje årets studerande uppgav en något högre nivå av osund stress (61 %) pga. ogjorda studieprestationer. Tredje årets studerande uppgav också i större antal att de inte nått upp till sina förväntade mål för läsåret. Antalet som upplevde osund stress pga. oklara förväntningar var något lägre (ettårsenkäten 27 %, treårsenkäten 42 % och femårsenkäten 35 %) än upplevelsen av osund stress pga. ogjorda studier, men trots allt en ganska hög procent speciellt bland tredje årets studerande. 18

21 Oönskad ensamhet, nedstämdhet (orsak i studiemiljön vid ÅA) & nedstämdhet (orsak utanför studiemiljön vid ÅA) Kring 20 % i alla tre årskurser uppgav upplevelser av oönskad ensamhet. 15 % av första och femte årets studerande samt 19 % av tredje årets studeranden uppgav en känsla av nedstämdhet pga. orsak i studiemiljön vid ÅA. Kring 30 % av alla årskurser uppgav en upplevelse av nedstämdhet pga. orsak utanför studiemiljön vid ÅA (30 %, 34 % och 35 %). Av tredje och femte årets studerande uppgav kring 10 % (1/10) att de inte kunde bedöma om de upplevde osund stresskänsla pga. oklara förväntningar. Av tredje årets studerande svarade också 10 % att de inte kunde bedöma om de upplevde nedstämdhet pga. orsak i studiemiljön inom ÅA. Av femte årets studerande uppgav i sin tur 10 % att de inte kunde bedöma känslan av oönskad ensamhet eller nedstämdhet pga. orsak utanför ÅA. Studerandes kommentarer kring oönskad ensamhet: Studenterna lyfter fram behovet av mera kurser där man träffar andra människor. Självstudier eller nätkurser under det första året upplevdes som negativt då man annars också är ny i stan och inte ännu hittat så mycket nya vänner. Ett sätt för ÅA att råda bot på den höga procent av första årets studerande som upplever sig ensamma (SÄTKY, %, jfr 13 % i hela landet) skulle kunna vara att ordna kurser med närvaro och uppmuntra studerande att själva bilda studiecirklar. Att inrätta läsesalar utan datorer där man tillsammans kunde studera kunde också vara ett sätt att minska upplevelsen av oönskad ensamhet Avslutande resonemang och åtgärdsförslag Det är glädjande att mellan % av studerande som svarat på enkäten känner glädje av att studera. Att finna glädje i sina studier där en viktig källa till energi och motivation. När det gäller upplevelsen av studieframgång och upplevda faktorer som gör att man inte alltid kommer dit man planerat uppstår intrycket att det är att det är tredje årets studerande som kämpar mest! De når inte i lika hög grad upp till sina förvänta målsättningar. En orsak ligger säkert i förtroendeuppdragen, men enligt öppna kommentarer påverkar också kursutbudet, inhiberade kurser samt eventuella kurser som krockar med varandra. En annan fråga som väcker tankar kring möjliga åtgärder är att nästan 20 % av första årets studerande upplever att de inte har passande studieteknik eller att de inte kan bedöma om de har rätt studieteknik för studierna. Detta är förstås väntat med tanke på att de inlett sina studier och inte ännu har hittat rätt sätt att studera på inom universitetet. Första årets studerande har många nya saker att lära sig. De ska lära sig att gestalta och orientera sig i en universitetsmiljö med inslag av att hitta rätt, anmäla sig till kurser, veta vilka kurser som är bra att ta samt hur man anmäler sig till tentamen. Därtill ska de utveckla och hitta rätt anpassad studieteknik för olika inlärningsmoment. De ska utveckla sitt kritiska och abstrakta tänkande och sin förmåga till självreglering vilket är färdigheter som behövs i universitets studier. Som stöd för sina studier efterlyser alla tre årskurser tydligare och enhetligare strukturer för olika tillvägagångssätt i studierna. Man vill också ha klara riktlinjer och krav så man som studerande vet vad som gäller och vilka krav som finns. Man föreslår att studierna kunde anpassas som helheter, lärandemål och balansen mellan arbetsmängd och erhållna studiepoäng ses över. Närmare uppföljning av studierna kunde också stödja studiernas framskridande. Studerandenas önskemål understryker vikten av att det finns en rekommenderad studiegång och att den är väl gjord, bl.a. så att kollisioner inte uppstår. Lika viktigt är att informationen om den 19

22 rekommenderade studiegången kommuniceras inte bara i början utan också längre in i studierna. Eftersom studerande ofta tar kurser över institutionsgränser, kunde en målsättning vid akademin vara att alla institutioner uttrycker den rekommenderade studiegången på samma sätt och att informationen också finns samlad på webben på en adress. Därtill kunde ÅA ta fram förenhetligande regler om tentamensanmälningar och -rutiner. Studerandena önskade flera sociala tillfällen i form av kurser där man träffas, studiecirklar osv., som stöd för inlärningen och för att minska på känslan av ensamhet. Första årets studerande behöver mera hjälp med att gestalta sina studier, kurser med mera människokontakter/socialt utbyte samt riktlinjer och tydlig information, d.v.s. en tydligt rekommenderad studiegång om vilka kurser man borde ta för att kunna ta följande nivås kurser. Idealet skulle vara en färdigt planerat studieprogram åtminstone för första årets studerande. Tredje årets studerande efterlyste ändamålsenligare handledning för kandidatavhandlingen och tydligare upplägg av kandidat- och graduprocessen så att man bättre kunde gestalta hur man bäst kunde bygga upp sitt arbete. För att underlätta att studierna skulle framskrida lyfter samtliga årskurser upp kursplaneringens brister. Man upplever ändringar i kursplaner som en stor orsak till att studierna inte framskrider i förväntad takt. Man önskar att planerade kurser skulle hållas enligt de datum man marknadsfört och inte plötsligt ändra datum. Kurser eller tentdatum på grundkurser skulle helst inte få krocka med varandra. Det vore också bra om kurser inte skulle inhiberas i sista stund då det för en del blir svårt att i så sent skede hoppa på någon annan kurs, vilket skulle förutsättas för att få ihop alla förväntade studiepoäng. Man önskade därtill jämnare kursfördelning mellan de olika perioderna under läsåret så att arbetsmängden är realistiskt genomförbar. Bättre föreläsare och modernare föreläsningsmetoder efterlystes också om ÅA i framtiden vill vara med och tävla om nya studerande. Nästan hälften av första årets studerande och lite över hälften av femte årets studerande uppgav en osund stresskänsla pga. ogjorda studieprestationer. Tredje årets studerande uppgav en något högre nivå av osund stress (61 %) pga. ogjorda studieprestationer. Ogjort arbete och att inte nå upp till sina målsättningar (egna eller utifrån ställda) förorsakar stress. Att vara stressad påverkar som känt arbetsoch funktionsförmågan i negativ bemärkelse. Men vi kan försöka underlätta studerandes studiepress och stress genom att åtminstone se till att erbjuda dem enhetliga strukturer, tydliga krav, tillräckligt kursutbud och inlärningsbefrämjande undervisning. Att känna sig ensam, vilket oroande många av Akademins studerande gör, påverkar också den psykiska hälsan så att studieförmågan kan försämras. Att öka samvaron i studieformerna är en investering eftersom man då inte enbart skulle förebygga ensamhet utan också samtidigt stödja studieförmågan. 20

23 5 STUDIERNAS STRUKTUR OCH INNEHÅLL Studieklimatundersökningen 2012 Arbetet med detta avsnitt har gjorts med målet att identifiera vissa temaområden som särskilt träder fram i både det kvantitativa och det kvalitativa materialet. Materialtyperna kompletterar sålunda varandra. Detta avsnitt har en betoning på ett mera kvalitativt angreppssätt genom att materialet tolkas av författaren som också kommer att dra slutsatser i form av en sammanfattande bedömning. Målsättningen har varit att förutom att identifiera utvecklingsområden också att komma med förslag på åtgärder för utveckling inom hela akademin. 5.1 Studiegången och undervisningen Avsnittet med studiernas struktur och innehåll tar till först upp praktiska studiearrangemang. Största delen av första, tredje och femte årets studerande svarar att kurserna uppfyller sina lärandemål, att kursernas svårighetsgrad är lämplig, att undervisningen stöder inlärningen, att den uppmuntrar till diskussioner/argumentation samt att studierna är uppbyggda så att det är möjligt att få 60sp/läsår. Det sistnämnde påståendet är något lägre antal ja-svar för femteåringarnas del. Största delen av gulnäbbarna anser att kursutbudet är tillräckligt, medan endast hälften av tredje- och under hälften av femteåringarna anser detsamma. Något flere än hälften av gulnäbbarna anser att kurserna är välbalanserade och att studerande har möjlighet att delta i utvecklingen av utbildningen. För tredjeåringarna har procenttalet sjunkit till något färre än hälften som svarar jakande, medan antalet som svarar att de är välbalanserade igen stiger för femteåringarna. Då det gäller de obligatoriska kurserna anser hälften av gulnäbbarna att de erbjuds tillräckligt ofta, medan cirka en fjärdedel anser att de inte gör det och en fjärdedel inte kan bedöma. Det är förståeligt att gulnäbbar inte kan bedöma påståendet, men bekymmersamt att studerande redan första året anser att obligatoriska kurser inte erbjuds tillräckligt ofta. När det gäller tredje- och femteåringarna har antalet som anser att kurserna erbjuds tillräckligt ofta stigit jämfört med gulnäbbarnas svar. Det här kan också bero på att gulnäbbarna inte ännu i tillräckligt hög grad har information om kurserna och därför anser att kurser inte erbjuds så ofta. När det gäller sommarstudier svarar största delen av gulnäbbarna att de inte kan bedöma om det finns tillräckliga möjligheter till sommarstudier, vilket är helt förståeligt eftersom de ännu inte hunnit uppleva en sommar mellan läsår. Läget för tredje- och femteåringarna verkar ha ändrats, för av dem svarar nästan hälften att det inte finns tillräckligt med sommarstudier, medan ca en tredjedel inte kan bedöma. Beträffande utbytesstudier anser cirka hälften av gulnäbbarna att studieplanen möjliggör utbytesstudier och andra hälften att man inte kan bedöma. För tredje- och femteåringar är läget ungefär detsamma, med undantaget av att andelen som inte kan bedöma har minskat. När det gäller att få studiepoäng för arbetsrelaterad praktik svarar största delen av gulnäbbarna att man inte kan bedöma. Läget har något förändrats för tredjeåringarna, där hälften svarar att man får 21

24 studiepoäng och för femteåringarna har antalet ytterligare stigit. Detta är glädjande för det visar att studerande verkar ha möjlighet att få synliggjort sina ökande arbetslivsfärdigheter. När man granskar kommentarerna från de öppna frågorna kan man lyfta fram följande synpunkter: Om studiegången 1:a årets studerande - flera kurser kunde erbjudas första året och tillräcklig information om de alternativa kurser som kan tas redan första året - kursutbudet kunde vara större, särskilt under första året svårt att få 60 sp - svårt att studera på distans 3:e årets studerande - studiestrukturen borde ändras så den möjliggör studiernas framskridande i förväntad takt - kurserna borde vara mera utspridda under året, vissa perioder finns inga kurser - huvud- och biämnets kurser går inte att studera samtidigt vilket gör att studierna fördröjs 5:e årets studerande - studierna kunde schemaläggas så de går på fyra år i stället för fem - gemensam struktur för ämnena och en klar bild av vad som förväntas av studerandena - svårt att få ihop 60 sp/läsår Om undervisningen 1:a årets studerande - undervisningen kunde vara mera varierande - kurserna skiljer sig mycket från varandra genom att en del är inspirerande och motiverande och andra inte - bra om man kunde få sp av arbetsrelaterad praktik - mera föreläsningskurser och inte så många litteraturtenter - undervisningen skulle stöda inlärningen bättre med föreläsningar, jämfört med att måsta lära sig på egen hand - många kurser går via Öpu, vilket innebär kvälls- och veckoslutsföreläsningar, vilket inte är lyckat - snabbare takt på vissa kurser, t.ex. flera dagar i veckan under färre antal veckor - feedback på provsvar skulle underlätta inlärningen 3:e årets studerande - kursers innehåll borde inte överlappa varandra utan bättre samordnas för då sjunker intresset drastiskt - mera praktiskt innehåll i kurserna - obligatoriska kurser borde vara föreläsningskurser - ofta väldigt pressade och snabba kurser - intensivkurser fungerar mycket bra 5:e årets studerande - nya kurser som behandlar aktuella fenomen borde införas - mera föreläsningar i stället för läskurser - flera interaktiva kurser och färre boktenter 22

25 5.2 Studiernas arbetsbörda Största delen av alla tre årskurser anser att studiernas arbetsbörda och studietakten är lämpliga. När man granskar kommentarerna från de öppna frågorna kan man lyfta fram följande synpunkter: Om studiernas arbetsbörda 1:a årets studerande - kurserna har ojämn arbetsbörda och belastningen varierar åt båda hållen, kursernas svårighetsgrad är inte lämplig - mängden kurslitteratur är inte alltid i proportion till antalet sp 3:e årets studerande - studietakten i kurser ordnade av Öpu är ofta väldigt intensiva 5.3 Tentamina och bedömning På frågan om kurserna kan avläggas på tillräckligt många alternativa sätt svarar hälften av gulnäbbarna att de inte kan bedöma, medan cirka en fjärdedel anser att det finns tillräckligt många alternativ respektive inte finns. Läget för tredjeåringarna har ändrat så att nästan hälften svarar nej på frågan om det finns tillräckligt många alternativ och antalet är ungefär lika för femteåringarnas del. Det här pekar på att det kunde vara ändamålsenligt att erbjuda en större flexibilitet för att kunna avklara kurser. När man granskar kommentarerna från de öppna frågorna kan man lyfta fram följande synpunkter: Om tentamina och bedömning 1:a årets studerande - flera tentamina - tentamina borde samordnas så de inte krockar 3:e årets studerande - få stora kurser med enorma tenter är inte lyckat 5:e årets studerande - tydligt utskrivet vad som förväntas av studerandena för att få bra vitsord 5.4 Kursutvärdering Bedöm hur kursutvärderingen genomförts i dina studier, svar i % Inga kurser har utvärderats (0 %) 0,5 0,7 3,5 Få kurser har utvärderats (25 %) 13,6 24,1 27,4 Ungefär hälften av kurserna har utvärderats (50 %) 16,7 24,1 31,0 Största delen av kurserna har utvärderats (75 %) 37,9 31,4 17,7 I princip alla kurser har utvärderats ( %) 29,3 19,7 19,5 Figur 11. Kursutvärdering 23

26 Nästan alla vid alla årskurser svarar att lärandemålet för en kurs har presenterats i början av kursen, vilket är mycket glädjande. Beträffande de följande frågorna om fjolårets utvärdering av kursen presenterades i början av kursen, om läraren redovisade resultaten av studerandes egen grupps kursutvärdering eller för sin egen utvärdering av studerandes kurs i slutet eller efter kursen svarar de flesta nej. Svaren visar att vi vid ÅA inte systematiskt kommunicerar resultaten av utvärderingar tillbaka till de studerande, vilket är något som vi också tidigare anat oss till. När det gäller hur kursutvärdering genomförs svarar de flesta att största delen eller nästan alla kurser har utvärderats, vilket är glädjande. För tredjeåringarnas del har skett en förskjutning mot att något över hälften av kurserna utvärderas. För femteåringarnas del har en ytterligare förskjutning skett så att ännu flera kurser har utvärderats. De flesta studerande vid alla årskurser har stött på elektronisk utvärdering efter kursen och skriftlig utvärdering i samband med tentamen. Mera ovanliga metoder har varit elektronisk, skriftlig eller muntlig utvärdering under kurser samt diskussion i slutet av kursen. Resultatet visar sålunda att utvärdering efter kurser är rådande, med vissa undantag. När man granskar kommentarerna från de öppna frågorna kan man lyfta fram följande synpunkter: Om kursutvärdering 1:a årets studerande - man får en känsla av att lärarna verkligen vill utveckla kurserna genom att ha kursutvärdering 3:e årets studerande - kursutvärderingen borde också påverka så kurserna utvecklas 5:e årets studerande - man borde få veta resultatet av kursutvärderingar - intressant om man skulle få ta del av en sammanställning av kursutvärderingar och att lärarna skulle presentera den - kursutvärderingen borde vara seriös, så att man inte känner att man talar för döva öron 5.5 Nätstöd I alla enkäterna ställdes de öppna frågorna I vilken typ av kurser/för vilka situationer skulle du vilja ha nätstöd (t.ex. Moodle, videoföreläsningar, möjlighet att delta i seminarier/föreläsningar på distans, e- tent)? och Hurudan form av nätstöd skulle i så fall stöda ditt lärande och dina studier?. Frågorna var inte obligatoriska. Det visade sig frågorna inte var helt väl formulerade, utan studenterna svarade i vissa fall samma sak på båda frågorna, så i sammanställningen av resultaten har svaren kombinerats. På frågan i vilken typ av kurser studenterna önskar nätstöd svarade 15 på åk 1 och 14 på åk 3, men färre på åk 5, att de önskade nätstöd på alla kurser; dessutom önskade ett antal studenter nätstöd på fler kurser än det finns nu. Respondenterna nämnde särskilt följande typer av kurser där de önskar nätstöd: obligatoriska kurser (flera nämnde CSK:s obligatoriska språkkurser), läskurser, sommarkurser och kurser som går sent period 4, kurser som går på annan ÅA-ort, kurser som ges vartannat åt, biämnen och för kand-/pro graduarbetet. 24

27 Ett exempel på en superbra kurs är Databaser på ÖPU, den går över två perioder så att man verkligen hinner förstå vad man sysslar med. Ca 20 studenter önskade uttryckligen möjligheten att avlägga kurser eller delta i föreläsningar/handledning på distans. Ca 5 studerande på resp. åk 1, 3 och 5 påpekade att de inte önskar nätstöd eller åtminstone inte endast nätstöd. I alla fyra enkäter var det framför allt Moodle som nämndes som det nätstöd studenterna önskade. (31 på åk 1, 22 på åk 3, 16 på åk 5 och 5 bland Masters-studerande). Studenterna ville framför allt att material (inkl. föreläsningsmaterial) skulle distribueras via Moodle. Moodle är ett väldigt bra sätt att samla allt genomgånget kursmaterial på (stående ovationer för kursen Organisk kemi I) och bör i mitt tycke användas på samtliga kurser som går igenom information utöver det som står i någon av kursböckerna. Studenterna tyckte också att Moodle var bra för att se till att kursinformation var tillgänglig, och för diskussioner och inlämning av övningsuppgifter. Överraskande få såg dock Moodle som en kanal för att få feedback. Moodle fick också väldigt lite kritik, fastän man kunde tänka sig att programvaran redan kunde anses en aning föråldrad. Det någon påpekade var att det är viktigt att kursernas Moodle-sidor är tydliga. Det kom också kommentarer om att kurssidor borde centraliseras till Moodle, så att man hittar alla kurser material på samma ställe och inte behöver irra runt på en massa webbsidor. E-tent nämndes av överraskande många studerande, trots att det inte ännu erbjudits särskilt mycket. Totalt 8 stud. på åk 1, 14 på åk 3 och 11 på åk 5 nämnde e-tent. Vissa uttryckte bara ett allmänt önskemål om e-tent, medan fem studenter skrev att det borde erbjudas e-tentmöjlighet i alla kurser. E-tent önskades också för följande typer av kurser: fördjupade studier (flest enskilda önskningar, totalt 10 studerande), läskurser, sommarstudier, då tenter kolliderar, i valbara kurser. Videoföreläsningar önskades av totalt ca 35 studerande (i vissa fall avsågs online-föreläsningar, medan de flesta torde ha avsett inspelade föreläsningar). Här nämner flera den möjlighet till repetition det ger eller att det är bra om man missar en föreläsning. Jag önskar verkligen att ÅA skulle komma igång med videoföreläsningar. Vore ypperligt som alternativ/komplement om man varit frånvarande! Slutsatser Moodle borde användas i alla kurser åtminstone för distribution av material och för kursinformation. Videoföreläsningar borde erbjudas i högre grad, särskilt i syfte att ge studenterna möjlighet att repetera/lyssna på en föreläsning (hela eller delar) på nytt eller för att de ska kunna ta del av föreläsning de missat. 25

28 E-tent borde erbjudas för att ge flexiblare tentamensmöjligheter särskilt inom fördjupade, läskurser, sommarstudier och i valbara kurser. Om studenterna kunde tentera dessa på valfri tidpunkt skulle det minska risken att tentamina som bör avläggas på allmänna tentdagar kolliderar Sammanfattande bedömning Slutsatser man kan dra är att våra studerande efterlyser tydligt utskrivet vad som förväntas av dem. Man efterlyser en studiegång som visar ett tillräckligt antal kurser och som visar hur 60 sp/kan avklaras under ett läsår och att kurserna borde sprida jämnt under året och följa en tydligt utstakat studiegång. Det här är fenomen som kommer fram i svar från alla tre årskurser. Beträffande första året efterlyses särskilt flera kurser och också tillräcklig information om alternativa kurser. Vi bör därför särskilt vinnlägga oss om att se till att gulnäbbarna får en god studiestart. Beträffande enskilda kurser kan konstateras att arbetsbördan verkar vara ojämn i många fall och borde därför ses över. Likaså borde kursers innehåll ses över så att innehållet inte överlappar varandra. Studerande önskar flera föreläsningar i stället för läskurser, vilket anses öka motivationen. Det här är fenomen som särskilt framkommer i svaren från de två första årskurserna, vilket kunde tolkas som om man blivit mera van vid akademiska studier och de krav som finns när man kommer till det femte året. Igen bör påpekas att det borde finnas tydligare utskrivet vad som förväntas och vilka krav som kommer att ställas när man studerar vid ett universitet. De flesta öppna kommentarerna gäller undervisningen. Man önskar mera varierande undervisning och färre överlappningar i kursinnehåll. Något som starkt kommer fram i svaren från alla årskurser är att man önskar flera föreläsnings- och interaktiva kurser i stället för litteraturtenter. Nya kurser som behandlar aktuella fenomen nämns i ett svar från en studerande på femte årskursen. Beträffande tentamina och bedömning önskas också här samordning så krockar kan undvikas samt tydligt utskrivet vad som förväntas för att få bra vitsord. Kursutvärderingar anses vara värdefulla och man hoppas de används för att förbättra verksamheten. Till slut kan konstateras att så gott som alla önskemål som studerande framför bottnar i att man efterlyser tydlighet och klarhet i vad som förväntas Åtgärdsförslag När det gäller studiegången bör vi skapa en studiegång som tydligt visar vilka 60 sp/läsår som är möjliga att avklara och vilka alternativ som eventuellt finns. Studerande på första året är en nyckelgrupp. För att de ska uppleva att studierna är motiverande och inspirerande borde vi starta med denna grupp i vår planering av en ny studiegång och struktur. Vi bör följa upp studerandes studiegång och se att det system vi skapat också fungerar i praktiken. Av den anledningen föreslås att gulnäbbar uppföljs och vid behov erbjuds studierådgivning två gånger per år, vid slutet av första och andra terminen, då man granskar antalet sp och vilka kurser i den rekommenderade studiegången som eventuellt inte är avklarade. Därefter försöker man komma fram till individuella lösningar för att gulnäbbarna när hösten och följande läsår startar ska ha hunnit upp sina studiekamrater. 26

29 Vi bör därtill se över det material vi förmedlar åt studerande. Gulnäbbar behöver en studienyckel med centrala regler och traditioner nedtecknade om studiegången och undervisningen. Vi ska använda den studentrespons som studerande ger för att systematiskt förbättra utbildning och undervisning. Vid planering av enskilda kurser bör vi samarbete med andra för att undvika innehållsmässig överlappning och vi bör se till att ordna inspirerande kurser med varierande undervisningsmetoder. De som planerar kurser vara omsorgsfulla vid inmatning och uppdatering av information i kursdatabasen så att studerande upplever att de fortlöpande får korrekt information. När det gäller tydlighet för att uttrycka alla regler och krav är webbinformationen central. Ett förenhetligande av hur vi uttrycker strukturer och krav vid akademin skulle vara välkommet, likaså att det finns en tydlig webbadress, där informationen kan hämtas. 27

30 6 STUDIEMILJÖ Hur ser studiemiljön ut? Hur uppfattar studerandena att de blir behandlade? Studiemiljön är en central faktor för studieresultaten, den egna utvecklingen och uppfattningen om studiernas kvalitet. I en positiv studieerfarenhet ska ingå en oproblematisk kontakt med personalen. Det är också viktigt att studeranden kan känna sig trygg. En trygg person är aktivare på t.ex. föreläsningar, vilket förbättrar den egna och andras inlärning. Universitetet kan påverka många av aktiviteterna som bedöms i det här kapitlet. 6.1 Atmosfär Hur skulle du beskriva atmosfären vid din utbildning? Svaren i % Ja Nej Ja Nej Ja Nej Det är lätt att ta kontakt med personalen Det råder god stämning mellan personalen och studerandena Det råder god stämning studerande emellan Studerandena får jämlik behandling av personalen Studerandena är representerade i utbildningens utvecklingsarbete (t.ex. arbetsgrupper) Figur 12. Hur skulle du beskriva atmosfären vid din utbildning? Svar i % I de öppna svaren får studiemiljön mycket beröm. De flesta upplever att det är trevligt att komma till universitetet och att atmosfären mellan studeranden är bra. Även tutorerna och studentföreningarna beröms i detta sammanhang. Kontakten mellan studerande och personal verkar fungera väldigt bra på en del ämnen medan det finns problem inom andra enheter. Överlag är jag otroligt nöjd med studiemiljön. Både personalen och studerandena är mycket trevliga, hjälpsamma och omtänksamma. I det stora hela en trevlig miljö, men jag efterlyser mera informell interaktion mellan studenter och personal där man kunde framföra idéer utan att behöva vara väldigt formell (till exempel i form av ämnesrådslag). Tummen upp för bioklubben som stöds av institutionen! Första årets studerande anser att stora grupper på grundkursernas massföreläsningar gör det svårt att skapa samhörighet. Det finns flera kommentarer om svårigheten med att få vänner eftersom man inte har naturliga kontexter att bli bekanta. Många hoppas att de skulle vara på en klass, för då får man lättare vänner och skapar gemenskap. Detta stöds även av tredje årets studerande som anser att det skulle ha behövts träffar och kurser med närvaro i början av studiedan för att skapa en gemenskap. 28

31 Studiegemenskapen lider också av mycket självstudier. Studerandena önskar fler ställen där studerande kan träffas i form av studentrum, kafferum, grupparbetsrum och små läsesalar. Studentrum behövs också för att skapa en bra kontakt mellan personal och studerande. Studerandena önskar att utrymmena är bra placerade och tillräckligt stora. Flera kommentarer visar att tröskeln för att kontakta personalen är hög vid en del ämnen; personalen ses som stressad, väldigt upptagen, ofta bortrest och ointresserade av att tala med studerande eftersom de bara är intresserade av sin forskning. Många påpekar att det finns mycket stora skillnader inom personalen. Det finns många som är trevliga och lätta att kontakta medan det finns andra som inte är det. Där det finns en dålig atmosfär mellan personal och studerande finns bland studenterna den allmänna uppfattningen att studerandes åsikter inte tas på allvar och att de röstas ner. Kommunikationen mellan studerande och personal är inte alltid den bästa och ofta behandlas man som en "elev" i en skola. Studenterna uppmuntras inte alls att delta i planering och utvärdering av studierna och studenterna uppfattas ofta vara ett problem, något som tar tid av all den övriga verksamheten personalen ska ägna sig åt. Oroväckande många kommenterar även den dåliga stämningen personalen emellan vid vissa ämnen. Om personalen inte kommer överens påverkas studiemiljön mycket negativt. Studiemiljön påverkas också negativt av inbesparingar och renoveringar. 6.2 Diskriminering Diskriminering (jakande svar) Har du under din studietid blivit felaktigt bemött eller diskriminerad? Figur 13. Har du under din studietid blivit felaktigt bemött eller diskriminerad? 17 sade att de blivit felbemötta av en i personalen, fem av flera i personalen, fyra av en studerande, sex av flera studerande och två av både personal och studerande. Orsaken till felbehandlingen var i fem fall kön, i två fall social bakgrund, tre sade att det var ålder, två att det var språk, två att det var religiös eller politisk åskådning och en angav hälsotillstånd som orsak. Åtta sade att det inte fanns någon uppenbar orsak till felbehandlingen. En del svarande har uppgett fler än en orsak. Felbemötandet har i enskilda fall berott på åsikter om studierna, att man sagt emot en lärare och att läraren behandlar studeranden ojämnlikt. 6.3 Orättvis bedömning Har du blivit felaktigt/orättvist bedömd? (jakande svar) Figur 14. Har du blivit felaktigt/orättvist bedömd? (4 %) 29 (21,2 %) 24 (21,2 %) De som ansåg sig blivit orättvist bedömda ombads kommentera händelsen. De allra vanligaste orsakerna till felbedömning som beskrevs var olika former av favorisering och inkonsekvent 29

32 bedömning. Studerandena upplever att det finns olika krav och regler för olika studeranden och att bedömningen är orättvis och en del studerande favoriseras. Många ifrågasätter om läraren alls läser inlämningsuppgifterna eftersom alla får samma vitsord, medan andra säger att samma svar/uppgift ger olika vitsord. Det finns också oklarheter beträffande vad som förväntas av ett tentsvar/inlämningsuppgift och studerandena säger att läraren inte ger feedback. Orättvisa bedömningen gäller såväl inlämningsuppgifter, tentsvar som grupparbeten. Speciellt bedömning av grupparbeten är problematiskt. Kommentarerna rymmer både fall där gruppmedlemmar som inte deltagit i arbetet fått samma vitsord som resten av gruppen trots att föreläsaren meddelats om situationen, medan studerande i andra fall blir bedömd olika trots att de upplever sig ha gjort samma arbetsinsats som de andra i gruppen. Även bedömning av kandidat- och pro graduavhandlingar upplevs i vissa fall vara orättvis. Jag fick inte feedback och möjlighet att göra rättelser på ett arbete där den chansen borde ha getts utan fick vitsord för den första inlämnade versionen till skillnad från de flesta andra. Valet av graduämne påverkar bedömningen alltför mycket. Vissa professorer favoriserar klart studenter som skriver arbeten om ämnen som professorerna forskar i. De får mera och bättre handledning (kand) Ett annat område som kommenteras mycket är hur deadlines påverkar eller inte påverkar bedömningen. Det finns en stor variation mellan kurser och många studerande tycker att lärarna borde hålla sina deadlines. Flera studerande skriver att det är orättvis att bedömningen inte påverkas trots att arbeten lämnats in många veckor för sent, för då har dessa studeranden mycket mera tid att satsa på uppgiften. Det finns också exempel av den andra ytterligheten där lärarna är oflexibla trots att det finns bakomliggande orsaker som har påverkat att tidtabellen inte hållit. om man missar en deadline händer inget, det tycker jag är orättvist mot dem som lämnar in i tid. En föreläsare gav mig en 1:a i en kurs då jag var försenad med slutuppgiften. Jag hade det själv jobbigt just då och försökte förklara detta för läraren, utan resultat. Inte presterar jag sämre eller kan mindre fastän jag lämnar in något arbete en timme senare än andra Ett ämne som kommer upp i många kommentarer har att göra med hur man behandlats ifall man varit frånvarande från en obligatorisk föreläsning. Många kommenterar att man får orimliga kompensationsuppgifter och lägre vitsord. En del har inte getts möjlighet att kompensera frånvaron och alla behandlas inte lika, en del kommer undan med mindre kompensationsuppgifter än andra. Frånvaro pga. av sjukdom, begravning och dylikt har gjort att man blivit underkänd eller fått dåligt vitsord. Lärarna upplevs som väldigt oflexibla och studerandena anser att lärarna inte beaktar studenternas förklaringar och livssituationer. Många lärare vägrar erbjuda alternativa/flexibla lösningar trots att det finns specialbehov till det.... varit borta och får ersättande men ändå sänks betyget för att man missat en lektion. Det borde vara antingen ersättande el sänkt inte båda. 30

33 I ett par kommentarer kritiseras lärarna för att de skickat ut/satt upp tentamensresultat med namn och matrikelnummer och diskuterar om sina studerande med andra studerande. Det finns några kommentarer om bedömning på basis av personlighet i stället för kunskap och färdigheter. Lärarna sägs bete sig oprofessionellt och kommentera studentens personlighet, sätt att tala m.m. Även andra faktorer såsom arbete, modersmål och ålder påverkar hur läraren bedömer. Två kommenterade att om man argumenterar emot läraren sjunker vitsordet. Om det blivit debatter, eller argumentationer med läraren så har vitsordet sjunkit, bara för att man har olika åsikt. Om du arbetar under studierna så bedöms du som en dålig studerande. 6.4 Avslutande resonemang Atmosfären får även i år höga vitsord inom Åbo Akademi och responsen är till största delen positiv. Trots det goda läget så hoppas vi att alla funderar på funktioner och aktiviteter som gör att stämningen fortgående kan hållas hög. Kärnan i atmosfären är de små enheterna där personer har lätt att bli bekanta med varandra. Lärarna måste vara uppmärksamma på att de har tydliga bedömningskriterier, eftersom resultaten visar att det lätt kan uppfattas att någon studerande får fördelar jämfört med de andra. En del av lösningen är tydliga och preciserade beskrivningar av enskilda prestationers, kursers och större studiehelheters lärandemål. Kursbeskrivningarna utgör grunden för bedömningen och i beskrivningen borde anges hur sammanvägning görs eller vad som ska bedömas. Lärandemål som tröskel för en godkänd prestation är infört vid Åbo Akademi. Arbetet med att informera om och införa modellen är central för universitetet, även med tanke på samarbete med andra högskolor. 31

34 7 MITT EGET KUNNANDE Hur utvecklas kunnandet under studietiden? På vilket sätt utvecklas allmänfärdigheterna? Såsom framhölls redan i senaste års studieklimatundersökning är avsnittet om eget kunnande ytterst aktuellt. En studerande ska kunna redovisa för sitt kunnande i olika situationer, inte minst då det gäller kontakten till arbetsmarknaden. 7.1 Utvecklingen av kunskaper Den första delen i detta avsnitt handlar om kunskaper som är utmärkande för ett vetenskapligt förhållningssätt. På några av frågorna kan man utläsa en ökning av uppnått kunnande, t.ex. beträffande aktivt medborgarskap och förmåga att verka i en mångkulturell miljö. Överraskande nog har ett utökat kunnande inte uppnåtts beträffande t.ex. ÅA:s forskning eller arbetsmarknad. Här skulle finnas utrymme för att stöda detta inom utbildningarna. Kunskap om vetenskapens etiska regler: 64% 80% 73% Kunskap om ÅA:s forskning i ämnet/ämnesinriktningen: 60% 62% 64% Kunskap om ämnesrelaterade yrken och arbetsmarknader: 57% 55% 62% Kunskap i att tillämpa teoretisk kunskap i praktiken: 60% 61% 61% 1 Aktivt medborgarskap (intresse att engagera sig i samhället): 37% 42% 51% 3 5 Förmåga att verka i en mångkulturell miljö: 45% 58% 61% Figur 15. Har dina studier utvecklat följande kunskaper? 7.2 Utvecklingen av allmänna färdigheter Den följande frågehelheten handlade om kunnande i form av allmänna, generiska eller arbetslivsfärdigheter, d.v.s. sådana färdigheter som igår i utbildningarna, men inte alltid synlig- och tydliggörs. De är viktiga, inte minst för att många av dem är sådana som Arbetsforums enkäter med utexaminerade visar att utexaminerade behöver i arbetslivet, och önskar att de skulle ha fått uppöva detta kunnande i högre utsträckning under studietiden. Glädjande är att det verkar som om progressionen inom studierna är den önskade, d.v.s. att studerande från årskurs till årskurs uppvisar en positiv utveckling gällande de olika färdigheterna. Särskilt stor är ökningen beträffande ledarskapsförmåga och förmåga att hantera ett projekt. 32

35 Reflektion över mina egna värderingar: Analytiskt och kritiskt tänkande: Anpassningsförmåga/flexibilitet: Initiativförmåga: Förmåga att organisera och tidsplanera den egna verksamheten: Förmåga att lösa problem: Förmåga att hantera projekt: Informationssökning i bibliotekskataloger och databaser: IT-färdigheter: Ledarskap/förmanskunskaper: Kännedom om lagstiftningen inom eget område: Ekonomihantering och budgetering: 72% 82% 83% 87% 88% 92% 78% 82% 81% 64% 72% 68% 69% 80% 87% 63% 80% 86% 57% 72% 74% 73% 88% 81% 48% 68% 65% 19% 40% 46% 45% 44% 52% 22% 26% 28% Figur 16. Har dina studier utvecklat följande förmåga? 7.3 Utvecklingen av kommunikativa färdigheter Förmåga att uttrycka mig i skrift på svenska: 53% 82% 84% Förmåga att uttrycka mig muntligt på svenska (t.ex. debatter, diskussioner): 56% 68% 67% Kommunikation på finska: Kommunikation på engelska: Kommunikation på andra språk: 24% 29% 25% 18% 25% 19% 67% 33% 62% Presentationsförmåga: 55% 64% 79% Förmåga att samarbeta med andra: 70% 78% 79% Förhandlingsförmåga: 38% 56% 54% Figur 17. Har dina studier utvecklat följande kommunikativa färdigheter? I den avslutande frågehelheten inom Mitt kunnande togs det upp olika former av kommunikativa färdigheter. Mångsidiga språkkunskaper har alltid lyfts fram i marknadsföringen av akademins utbildningar. En särskilt stor ökan uppvisar punkten presentationsförmåga, medan kommunikation på finska uppvisar en minskning i kunnandet. Problem med minskande kunskaper i finska har också kommit fram i andra sammanhang, vilket gör att ÅA borde kunna erbjuda möjligheter att uppöva kunnandet under studietiden. Kanske man kunde finna någon lösning att uppöva finska i en mera informell form än genom direkt undervisning? 33

36 Några studerande påpekar att deras kommunikativa färdigheter har uppövats genom deltagande i studentföreningar. Via förtroendeuppdrag nämns också att man uppövat färdigheter i projekthantering, flexibilitet, ledarskapsförmåga m.m. Med andra ord kan konstateras att kunnandet uppövas under studietiden, men inte alltid via studier, utan också i andra sammanhang. Flera kommenterar att man inom studierna önskar mera grupparbete, diskussioner och övning i att presentera. 7.4 Avslutande resonemang Det avslutande resonemanget från senaste års studieklimatundersökning kunde gott upprepas detta år. Det verkar inte som det skulle ha skett någon särskild ändring i jämförelse med det senaste årets undersökning. Akademin och de enskilda utbildningarna borde fortsättningsvis begrunda vad begreppet på forskning baserad undervisning innebär och hur vi inom olika ämnen kan omsätta detta i praktiken på ett meningsfullt sätt. Förhållandet till de s.k. allmänfärdigheterna borde också fortsättningsvis diskuteras. Allmänfärdigheter och substanskunskap kompletterar varandra och bör uppövas samtidigt. I nuläget är det viktigaste att synliggöra allmänfärdigheterna i kursbeskrivningarna så att man kan analysera hur förbättringar kan genomföras. 34

37 8 FRAMTIDEN Hur ser planerna ut för nästa läsår? Hur ser planerna ut efter studierna? Skulle studerandena göra samma val om de fick börja studierna på nytt? Med det här kapitlet önskar vi få en mer konkret bild av hur studerandena planerar sin framtid. Vi vill få studerandena att fundera på livet efter studierna och kommunicera att akademin förväntar sig att studerandena genast från första året börjar planera sin framtid som utexaminerad. 8.1 Planer för nästa läsår Min hösttermin 2012: första årets studerande Fortsätter med samma utbildning vid ÅA Söker till annan utbildning vid ÅA Söker till annan utbildning vid annat universitet Söker till yrkeshögskola Planerar andra studier Planerad paus i studierna Slutar studera Oklara planer Figur 18. Min hösttermin 2012 om det går som jag planerat, 1:a årets studerande Av första årets studerande avser 81,3 % av de som svarade på enkäten fortsätta med sin nuvarande utbildning medan 6,1 % avser söka till annan utbildning vid akademin. Åtta personer söker till ett annat universitet. Min hösttermin 2012: tredje årets studernade Fortsätter med den pågående kandidatutbildningen Fortsätter med magisternivån inom samma ÅA- Påbörjar annan kandidatutbildning vid ÅA Påbörjar annan magisterutbildning vid ÅA Inleder magisternivån vid annat universitet Påbörjar annan typ av studier Börjar arbeta eller söka arbete med min nya Börjar arbeta eller söka arbete utan examen från Andra planer än studier/arbete Oklara planer Figur 19. Min hösttermin 2012 om det går som jag planerat, 3:e årets studerande Av tredje årets studerande fortsätter 73,7 % med den nuvarande utbildningen, 47,4 % fortsätter på magisternivån och 26,3 % på kandidatnivån. Sju personer börjar arbeta eller söka arbete och sex personer börjar annan typ av studier

38 Fortsätter med den pågående magisterutbildningen Påbörjar forskarutbildning vid ÅA Påbörjar annan utbildning vid ÅA Påbörjar annan typ av studier Börjar arbeta utgående från min nya examen Börjar arbeta utan examen från nuvarande studier Slutar studera, andra planer än studier/arbete Oklara planer Min hösttermin 2012: femte årets studerande Figur 20. Min hösttermin 2012 om det går som jag planerat, 5:e årets studerande Av den som svarade på enkäten för femte årets studerande fortsätter 58,4 % med den pågående magisterutbildningen och 29,2 % börjar arbeta utgående från sin examen. En person planerar påbörja forskarutbildning vid akademin. Fyra personer byter utbildning eller typ av studier och fyra personer börjar arbeta utan examen från nuvarande studier. 8.2 Livet efter studierna På frågan: Hur ser du på livet efter studierna? svarade 53,5 % av första årets studerande och 56,2 % av tredje årets studerande att de siktar på en specifik bransch eller ett specifikt yrke. 31,8 % respektive 34,3 % har inte kunnat fastställa en målsättning för ett yrke eller en bransch. Tio första årets studerande och fem tredje årets studerande siktar på att bli forskare, medan motsvarande siffrorna för de som kan tänka sig bli företagare är fem och tre. 11 gulnäbbar och fem tredje årets studerande har inte funderat på den framtida yrkesrollen. Av studeranden på femte studieåret siktar 67,3 % på en specifik bransch eller ett specifikt yrke, sju personer siktar på att bli forskare och två vill bli företagare. Hela 23,9 % har inte kunnat fastställa en målsättning för yrke eller bransch, trots att de studerat i fem år. Detta är oroväckande och visar att det finns behov till mer praktik och kunskap om arbetslivet inom det egna området. Många av tredje åringarna kommenterar att de inte vet vad de kan bli eftersom de upplever att utbildningen är för allmän eller för att de tror att läraryrket är den enda möjligheten. Däremot uppskattas möjligheten att läsa biämnen och kurser vid andra institutioner för att skapa ett brett kunskapsområde, vilket i sin tur möjliggör flera arbetsuppgifter. Bland femte årets studerande finns det osäkerhet inför livet efter studierna. De som tar en examen som ger dem en titel i stället för ett specifikt yrke vet inte vad de kan arbeta med. I några fall är läraryrket eller en akademisk karriär de enda arbetsalternativen de hört om. Det önskas att man under studietiden kunde få kontakt med potentiella arbetsgivare och mer information om olika yrkesmöjligheter. Man borde kanske bli bättre på att marknadsföra andra karriärer än rent akademiska, vilket kanske skulle minska osäkerheten bland nya studenter och öka genomströmningen. Enligt mig har mina studier inte förberett mig på vad som väntar efter ut examination. Jag har under hela min graduprocess känt stress över att jag inte vet vad jag kan förvänta mig efter min examen. Framtiden verkar väldigt osäker och skrämmande. Om jag hade vetat hur osäker jag känner mig nu i 36

39 slutskedet av mina studier hade jag kanske valt en studieinriktning var man utbildas till något mer specifikt Tredje och femte studieårets studerande frågades vilket val de skulle göra om de med sin nuvarande erfarenhet fick välja studieinriktning på nytt. 68,6 % av tredje - och 76,1 % av femte årets studerande svarade att de skulle välja samma utbildning vid Åbo Akademi och 10,2 respektive 9,7 % skulle välja en annan utbildning vid akademin. Betydligt färre femteåringar än förra året skulle välja samma utbildning vid ett annat universitet, vilket är positivt. Däremot är motsvarande siffra för tredje årets studerande märkbart högre än år De öppna svaren förklarar delvis resultatet då det nämns att andra universitet skulle ha erbjudit ett större kursutbud och den inriktning eller de ämneskombinationer man ville studera. Även lärarnas kompetens får kritik. Många av femte årets studerande kommenterar att de nog är nöjda med sin utbildning, men att de skulle ha gjort annorlunda val beträffande val av biämne och kurser samt satsat mera på sin studieteknik. Dessa personer önskar att de fått bättre handledning i studiefrågor under de första studieåren. Flera anser också att de borde ha tagit ett mellanår före de började studera eller mitt i studierna för att mogna och fundera på vad de vill. 8.3 Avslutande resonemang och åtgärdsförslag 24 % av femte årets studerande som svarade på enkäten har inte kunnat fastställa en målsättning för ett yrke eller bransch. Resultatet ger anledning att tro att studiernas arbetslivsrelevans och kunskap om vilka yrken och arbetsuppgifter den egna utbildningen ger möjlighet till borde förbättras. Detta kan göras genom att inkludera mera inslag från arbetslivet i kurser, t.ex. i form av praktik, projektkurser och gästföreläsare från arbetslivet. Det skulle även vara bra att presentera resultaten från arbetslivsenkäten för studenterna för att visa med hurudana uppgifter utexaminerade från det egna ämnet arbetar. Det är glädjande att 76 % av femte årets studerande skulle välja samma ämne vid Åbo Akademi om de nu skulle få välja studieinriktning och universitet på nytt. Det tyder på att studerandena i slutskedet av studierna är nöjda med sina studier. Trots detta visar de öppna svaren att det finns behov att öka studiehandledningen och hjälpa studerande bygga upp vettiga studiehelheter. Undervisningen skall utvecklas så att den ännu bättre stöder inlärningen och studerande borde också få hjälp med att utveckla en bra studieteknik. 37

40 9 Separat sektion per enkät Varje enkät har en specifik del för att få fram information om en viss del i studierna. I ettårsenkäten är det introduktionen till studierna, i treårsenkäten ställs frågor om kandidatavhandlingen och dess handledning och i femårsenkäten gäller frågorna magisteravhandlingen och dess handledning. 9.1 Introduktion till ÅA och studierna Första årets studerande stöds på många olika sätt. I studieklimatundersökningen har vi valt att fokusera på tre centrala delar för hur informationen ges till de nya studerandena, nämligen genom studieorienteringen, studenttutor- och egenlärarverksamheten. Modellerna för verksamheten varierar en del p.g.a. olika traditioner och det faktum att alla institutioner inte har antagning direkt till ett specifikt ämne Studieorientering 187 av de 198 första årets studerande som besvarat enkäten deltog i studieorienteringsveckan, 91 % av deltagarna tyckte att den var nyttig. Resultatet stöds av studerandenas kommentarer. Många ansåg att studieorienteringsveckan var nyttig men att kom alldeles för mycket information på en gång, vilket resulterade i att man lätt glömde viktig information medan annat gick helt förbi. Några nämner även att vissa saker kändes lösryckta eller att de kändes som om de blev hängande i luften. En del nämner även att de inte deltagit i studieorienteringen eftersom de tidigare studerat vid ÅA men med ett annat huvudämne. Något färre studerande deltog i studieorienteringskursen i Moodle, 149 av 198, varav 65 % tyckte de hade nytta av kursen. Få studerande kommenterade studieorienteringskursen i Moodle. Sammanfattningsvis kan sägas att Moodle-kursen var bra eftersom den sparar tid, men att den inte kändes motiverande och innehöll för många inlämningsuppgifter. Vad gäller broschyren MinGuide tyckte 67 % av de som besvarat enkäten och som hade läst broschyren, 145 av 198, att den var nyttig. 27 % av de som besvarat enkäten hade inte läst den. Inga kommentarer gällande MinGuide hade getts. Åtgärdsförslag: De nyaste undersökningarna inom universitetspedagogiken betonar att det mest kritiska skedet för att studierna ska löpa bra, är en lyckad integrering i det akademiska samfundet genast från början. Enkätsvaren ger oss därför anledning att fundera över vad vi inom akademin vill uppnå med att ordna en studieorienteringsvecka. Hur definierar ÅA introducering till och tillhörighet i den akademiska miljön och studierna vid ÅA? Vilket är det stoff som gulnäbbarna ska tillägna sig och inom vilken tidsrymd? Vilka undervisningsmetoder eller examinationsformer stöder de olika inlärningsstilar som vår heterogena grupp av studerande representerar? Vad ska den studerande kunna efter genomgången studieorientering uttryckt i lärandemål? En kvalitativ aspekt som måste inräknas är att alla studerande vid akademin ska kunna erbjudas samma rättigheter och behandlas lika genast i början av sin studietid genom att erbjudas motsvarande studieorienteringsmöjligheter oberoende av institution och ämne. 38

41 Slutsatser som kan dras för att utveckla studieorienteringen är att våra kommande gulnäbbar skulle tjäna på att ÅA bättre strukturerar studieorienteringen och också tydliggör vad vi vill uppnå. Alla gulnäbbar borde erbjudas samma möjligheter till introduktion oberoende av institutionstillhörighet. Informationen och introduktionen för alla borde komma in gradvis i kursform under en längre tid, t.ex. under första höstterminen. Kursen kunde ha Moodle som bas och övriga aktiviteter tillfogas enligt behov. Kursmaterialet en kunde därefter vara tillgängligt för gruppen studerande under t.ex. hela kandidatstudietiden Tutorverksamheten 80 % av de första årets studerande som besvarat enkäten ansåg att tutorverksamheten var nyttig för dem. 15 % uppgav att de inte deltagit i tutorverksamheten eftersom de ansåg att de inte hade behov av att träffa tutorn, medan 5 % inte hade kontaktats av någon tutor (0-2 studerande per institution). Tutorna får mycket beröm för sin verksamhet. De flesta anser att deras tutorer har varit mycket hjälpsamma, tillgängliga och engagerade samt att de kunnat förena gruppen. Studerandena upplever att verksamheten har varit bra för att komma in i studielivet och komma igång med studierna, men också för att träffa nya människor. Att tutorn fanns där och kunde svara på eventuella frågor var en egenskap som uppskattades bland första årets studerande. Några nämner också att de själva blivit inspirerade att ställa upp som tutorer följande år. Ur kommentarerna kommer det även fram önskemål för fler tutorträffar, gärna under en längre tidsperiod. Det framkommer även önskemål om större noggrannhet vid valet av tutorer. Av studerandenas kommentarer framkommer att det tyvärr även funnits tutorer som varit oengagerade, inaktiva och inte kunnat sköta sin uppgift ordentligt. Någon nämnde att antalet tutorer var litet på den stora gruppen studerande. Slutsatser som kan dras är att tutorverksamheten i regel verkar fungera, den är jämlik och stöder på ett positivt sätt introduktionen i den akademiska miljön Egenlärarverksamheten För varje ny studerande utser institutionen eller ämnet en kontaktperson bland lärarkåren. Egenläraren tar kontakt med studeranden direkt i studiernas början. Tillsammans med egenläraren kan studeranden bygga upp en ram för studierna som motsvarar hans/hennes förväntningar på framtiden och planera vilka kurser och biämnen det lönar sig att ta för att stöda målsättningen. Egenläraren följer med hur studierna framskrider och stöder studeranden med råd och studiehandledning. 35 % av första årets studerande hade en gång varit i kontakt med sin egenlärare, medan 30 % varit flera gånger i kontakt med sin egenlärare. Totalt 65 % har alltså träffat sin egenlärare under första studieåret och av dessa ansåg 80 % att de hade nytta av egenlärarträffen. Av första årets studerande hade 26 stycken (13 %) inte kontaktats av sin egenlärare. De vanligaste teman som behandlades under träffen var studiernas målsättning, allmän information om utbildningen och personalen samt uppgörandet av studieplan. Det som studenterna dock skulle vilja behandla mer med sin egenlärare än som nu är fallet är val av biämne. 39

42 Allmän info om utbildningen och personalen Vägledning i att göra studieplan Målsättningarna med studierna Studieteknik Vägledning i val av biämne Allmän info om forskningen vid ämnet Presentation av ÅA-stödtjänster Presentation av akad.termer Temat har behandlats Önskar att temat skulle behandlas Figur 21. Ifall du träffat din egenlärare, vilka teman har behandlats? Procentuell fördelning i ettårsenkäten. Utgående från studerandenas kommentarer framkommer det att det finns stora variationer i egenlärarverksamheten, framförallt vad gäller egenlärarens engagemang och i vilken mån han/hon tar kontakt med studenterna. Vissa studerande upplever att deras egenlärare är oengagerad och otillgänglig. Det framkommer bland annat att det finns studerande som inte kontaktats av en egenlärare och som inte vet när eller hur man kan kontakta sin egenlärare. Studenterna önskar fler träffar med egenläraren och man önskar också mer initiativ från egenlärarens sida. De mer aktiva egenlärarna beskrivs som engagerade och hjälpsamma och i dessa fall upplevs verksamheten i sin helhet som positiv. Slutsatser som kan dras är att egenläraren bör inbjuda egenstuderandena till träffar - och fler än en gång per år (alla träffar behöver inte nödvändightvis vara individuella). 9.2 Handledning och avhandlingar Tidtabell för slutarbetet/i vilket skede är arbetet med avhandlingen? De flesta av tredjeårsstuderandena svarade att arbetet på kandidatavhandlingen pågår eller att den är färdig. Detta är ett rätt bra resultat, men i princip borde ju nog alla redan vid den tidpunkt då enkäten utskickades ha inlett arbetet med avhandlingen. I vilket skede är kandidatavhandlingen? Avhandlingen är färdig 38 Skrivarbetet pågår 67 Planerat till hösten Planerat till våren Jag har inte funderat på tidtabellen Antal svar 40

43 I vilket skede är avhandlingen pro gradu/diplomarbetet? Avhandlingen är färdig 14 Påbörjades under höstterminen Påbörjades under vårterminen Inleddes vårterminen Inleder hösten Inleder våren Jag har inte funderat på tidtabellen Figur 22. I vilket skede är arbetet med avhandlingen? Antal svar När det gäller examensarbetet inom högre högskoleexamen har 37 % inte ännu inlett arbetet med avhandlingen, utan meddelar att de avser inleda hösten 2012 (26 %), våren 2013 (7 %) eller att de inte funderat på tidtabellen (4 %). Det här är ju något bekymmersamt, eftersom idealet vore att alla åtminstone skulle ha påbörjat avhandlingsarbetet under det femte läsåret. Avhandlingsprocessen pågår under en längre tid och därför fanns en fråga som gäller om man haft samma handledare under hela processen och de flesta besvarade denna fråga jakande. De allra flesta meddelade att de genast då arbetet inleddes fick en handledare. Största delen av skribenterna inom båda årskurserna ansåg också att handledaren var engagerad och stödde arbetet samt gav respons som förde det framåt. Arbetet med detta avsnitt har gjorts med målet att identifiera vissa temaområden som särskilt träder fram både i det kvantitativa och i det kvalitativa materialet. Materialtyperna kompletterar sålunda varandra. Detta avsnitt har en betoning på ett mera kvalitativt angreppssätt genom att materialet tolkas av författaren som också kommer att dra slutsatser i form av en sammanfattande bedömning. Målsättningen har varit att förutom att identifiera utvecklingsområden också att komma med förslag på åtgärder för utveckling inom hela akademin Avhandlingar, vetenskapligt skrivande och seminariearbete Kandidat Magister Ja Nej Ja Nej Jag fick en klar bild av vad som förväntades av en avhandling Jag fick sakkunnig hjälp vid val av avhandlingens ämne och specificering av forskningsfrågor Min handledare var engagerad och stödde mitt arbete Jag fick respons av handledaren som förde arbetet framåt Jag fick handledning i vetenskapligt skrivande Jag fick hjälp med att strukturera mitt arbete Jag fick handledning i informationssökning i databaser (Alma, Nelli) Jag fick handledning i referenshantering (RefWorks) Figur 23. Attityder kring avhandlingar, vetenskapligt skrivande och seminariearbete 41

44 Den första frågan gäller om man fick en klar bild av vad som förväntas av en avhandling och på den svarar endast lite flera än hälften av både tredje- och femteårsskribenterna ja. Cirka % av skribenterna ansåg sig ha fått sakkunnig hjälp vid val av ämne inom båda årskurserna. Trots det blir det % som upplevde att man inte fick detta stöd. Ungefär samma förhållande verkar råda när det gäller hjälp med att strukturera samt handledning i vetenskapligt skrivande för kandidatskribenterna. När det gäller femteåringarna sjunker den procentuella andelen på dem som anser sig ha fått handledning i vetenskapligt skrivande. Kandidatavhandlingsseminarier verkar vara vanliga, eftersom ca 90 % meddelar att man deltagit i sådana. Antalet gånger som man deltagit varierar rätt jämnt mellan grupperna 1-4, 5-8 respektive 9- gånger. Handledning inom projekt verkar däremot inte vara särskilt vanligt. Av de som fått handledning inom projekt verkar vanligen ha haft cirka 1-4 gånger handledning. Seminarier inom högre högskoleexamen verkar likaså vara vanliga. Antal gånger varierar också här, och av dem som deltagit har hälften deltagit i mera än 9 seminarier. Procentandelen personer som deltagit i projekthandledning har stigit och det vanligaste antalet verkar ha varit 1-4 gånger projekthandledning. När man granskar kommentarerna från de öppna frågorna kan man lyfta fram följande synpunkter: Om seminariearbete: - bra med seminarier varje vecka + att handledaren skickade kommentarer till avhandlingen > fanns inte behov av enskilda handledningssamtal, vilket handledaren bjöd in till så ofta man ville - strukturerade seminarier som stöder inspirationen och motivationen - dåliga seminarier som kändes onyttiga - borde ordnas kandidatseminarier i mitt ämne Om regler och bestämmelser: - ordentlig deadline för inlämning av slutarbeten och tydliga datum på nätet - alla ska följa deadlines och överenskommelser - tydligt utskrivet vad handledaren förväntar sig och tydliga regler för hur man ska skriva Om vetenskapligt skrivande - bättre vetenskaplig beredskap för att kunna arbeta med modeller och teorier - bättre referensramar för hur en avhandling i ämnet kunde se ut - mera övningsuppgifter i att skriva på förhand under studierna Informationssökning och referensteknik Över 80 % ansåg sig ha fått handledning i informationssökning av tredjeåringarna, men när det gäller femteåringarna sjunker den procentuella andelen till färre än hälften. Det lägsta antalet ja-svar fick frågan om man fick handledning i referensteknik (t.ex. RefWorks), där över hälften svarade nej inom båda årskurserna. 42

45 9.2.4 Handledning, handledare och handledningsprocessen Vilken typ av handledning har du upplevt Inte deltagit 1-4 gånger 5-8 gånger 9 eller fler i avhandlingsprocessen och hur många gånger har du deltagit? Kand Mag Kand Mag Kand Mag Kand Mag Avhandlingsseminarier Handledning inom projekt Handledningssamtal på handledarens initiativ Handledningssamtal på eget initiativ Handledning via elektroniska medier (t.ex. e-post) på handledarens initiativ Handledning via elektroniska media (t.ex. e-post) på eget initiativ Diskuterat arbetet med en annan lärare/forskare än handledaren Diskuterat arbetet med studiekamrater/anhöriga Figur 24. Vilken typ av handledning har du upplevt i avhandlingsprocessen och hur många gånger har du deltagit? Handledare inom båda årskurserna verkar inte särskilt ofta ta initiativ till samtal och inte heller via elektroniska medier. Något över hälften av studerandena svarar att sådant aldrig skett, medan cirka hälften haft 1-4 gånger handledning på handledarens initiativ. Det vanligaste verkar vara att ha handledningssamtal på eget initiativ inom båda grupperna. Studerande har också tagit initiativ till handledning via elektroniska medier i ungefär samma utsträckning. Cirka 60 % av tredjeårs- och cirka 45 % av femteårsskribenterna har inte diskuterat sin kandidatavhandling med andra lärare eller forskare än handledaren. Däremot har så gott som varje studerande diskuterat sin avhandling med studiekamrater eller anhöriga. Det här kan tolkas som ett gott tecken, för det visar att studerande inte är ensamma utan har ett socialt kontaktnät inom vilket man kan diskutera sina studier. De följande frågorna behandlar stödformer. Ungefär hälften av tredjeårs-, men mycket färre av femteårsskribenterna svarar att de läst utbildningens stödmaterial om vetenskapligt skrivande. Det är dock svårt utgående från denna fråga att bilda sig en uppfattning om studerandes behov av material om skrivande varit stort eller litet och om de fått svar på de frågor de behövt. När det gäller andra stödformer som kontakt med studierådgivare, ÅA:s webbsidor, kand- och gradukliniken eller studiepsykologen har de flesta inte använt sig av dessa. Femteårsstuderandena hade frågor om arbetet är en del av ett forskningsprojekt, involverar externa kunder eller om man får ersättning för arbetet. De allra flesta svarade nej på frågorna. Har du dragit nytta av följande stödformer? Kandidat Magister Ja Nej Ja Nej Läst utbildningens stödmaterial om vetenskapligt skrivande Varit i kontakt med studierådgivaren Besökt ÅA:s webbsidor om skrivprocessen Vägledning via kand- och gradukliniken (lärcentret) Figur 25. Har du dragit nytta av följande stödformer? Antal svar. 43

46 När man granskar kommentarerna från de öppna frågorna kan man lyfta fram följande synpunkter: Om handledningsprocessen: - mera och bättre handledning, trots många träffar får man inte mycket ut av handledningen - gärna två handledare, för då har någondera bättre tid och engagemang - konstruktiv handledning, positiv feedback och bra handledningsteknik önskas - flera handledare än en per tio studerande, borde finnas en övre gräns för hur många en person får handleda - handledning under skrivprocessen är önskvärd - möjlighet till respons per e-post borde ökas - handledare som är insatta i ämnesområdet och har breda kunskaper inom det egna ämnet - snabb respons, flera veckors väntetid är för lång tid - svårt att få tag på handledaren som är endast vissa dagar i veckan på studieorten Sammanfattande bedömning Slutsatser man kan dra är att vi i utbildning av handledare borde understryka vilka uppgifter en handledare har samt att vi borde förtydliga skriftligt material om avhandlingsprocessen och vad som förväntas av en skribent. Seminariearbete verkar förekomma allmänt, men kvaliteten på seminariearbetet verkar behöva höjas i vissa fall t.ex. med tydligare strukturer, deadlines, krav och arbetssätt. Ytterligare borde vi göra en djupare satsning på systematiserad handledning i referensteknik, informationshantering och vetenskapligt skrivande, vilket kunde ingå t.ex. i samband med seminarierna. Svaren visar att man inte kan utgå ifrån att färdigheterna hos femteårsstuderande är mera utvecklade än hos tredjeåringarna. Det här beror säkert också på arbetets art, att det krävs djupare färdigheter för en avhandling inom högre högskoleexamen jämfört med lägre högskoleexamen Åtgärdsförslag Strukturerat seminariearbete införs vid alla ämnen åtminstone på kandidatnivån. Tydligare skriftliga lärandemål för avhandlingar formuleras och inskrivs i kursbeskrivningarna liksom beskrivningar av hela handledningsprocessen. Inom det strukturerade seminariearbetet inleder man med att klargöra vilka krav som gäller för avhandlingar och skrivarbetet och visar också modeller av tidigare avhandlingar. Vetenskapligt skrivande behandlas under ett eller flera seminarier, t.ex. så att en språkexpert kommer in i början och klargör allmänna riktlinjer. I slutskedet kommenterar språkexperten färdiga texter. Information om språkcentrets skrivhandledning för enskilda skribenter bör ges i början av seminariearbetet. Färdigheterna i informationssökning. Bibliotekets experter på sökning inbjuds till ett seminarium, alternativt kommer seminarieledaren överens med biblioteket att man möts i datorklass för att gemensamt lära sig informationssökning. Samma systematik kan användas för att uppöva elektronisk referensteknik och att hantera källor (RefWorks). 44

47 10 Åtgärdsförslag till utbildningarna Studieklimatundersökningen ger mängder av information. I enlighet med Åbo Akademis system för studentrespons kommer vi att varje år ta fasta på ett eller ett par teman som vi uppmanar utbildningarna att ägna särskilt intresse under nästa planeringsperiod. Innan åtgärdsförslaget ägnas några rader åt att redovisa åtgärder på basis av fjolårets enkät samt en reflektion av studerandenas svar i årets studieklimatundersökning Återkoppling till studieklimatundersökningen 2011 Studieklimatundersökningens målsättningar preciseras i inledningen av den här rapporten. En av dem är att få fram information som leder till förbättringar inom universitetet. Fjolårets studieklimatundersökning har beaktats i flera processer, bl.a. Egenlärarsystemet Fr.o.m. hösten 2011 omfattar egenlärarsystemet alla första årets studerande. Studerandenas åsikter har beaktats i de utbildningar som ges för egenlärarna. Handledningsprocessen Examensstadgans bestämmelser för handledningen av lärdomsprov förnyades. En guide riktad till handledare gavs ut (Handledarens a-ö) och en guide om arbetet med kandidatavhandling riktad till studerande utkommer på hösten Handledningen har uppmärksammats via olika utbildningar och artiklar på webben och i Meddelanden för Åbo Akademi Åtgärdsförslag Utbildningarna uppmanas ägna särskilt intresse åt följande teman under nästa planeringsperiod Examination I studieklimatundersökningen framgår att studerandena önskar varierande studiemetoder och examinationsformer. Ett uppenbart problem var också att examinationen för olika kurser inte tog varandra tidsmässigt i beaktande. Med tanke på inlärning och genomströmning är det bekymmersamt om särskilt kurser studerandena på en viss årskurs förväntas gå samtidigt inte är koordinerade på ett sätt som möjliggör bra förberedelser för examinationen. En konkurrerande examinationstidtabell torde gå att undvika via kursarrangemang och ökad koordinering. Exempelvis kan man i högre grad använda kontinuerlig examination genom olika typer av övningsuppgifter under kursens gång. Studerande har olika lärstilar varför varierade examinationsuppgifter stöder lärandet. E-tent möjliggör att studerandena kan tentera mer flexibelt. Åtgärdsförslag för institutionerna att behandla Institutioner och ämnen uppmanas analysera examinationen. Har enheten försökt undvika konkurrerande examinationstidtabeller? Finns det god praxis vid enheten för att undvika problemet? Vilka svårigheter har uppdagats i planeringen på ämnesnivån och på institutionsnivån? Bedöm och kommentera användningen av alternativa examinationsmetoder vid ämnet och vid institutionen? Alla rapporter och resultat samt enkätfrågorna hittas på adressen 45

48 Lärcentret vid Åbo Akademi 46