Kontext Population Utvärderingsmetod (inklusive uppföljningstid) Psykiatrisk slutenvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kontext Population Utvärderingsmetod (inklusive uppföljningstid) Psykiatrisk slutenvård"

Transkript

1 En systematisk översikt av insatser i syfte att minska avskiljningar och andra tvångsingripande åtgärder inom ungdomsvården institutionsvård i fokus Bilaga 7 Originalstudier indelade efter studie, kontext, population, utvärderingsmetod och utfall Studie: Författare Antoinette, Iyengar, & Puig-Antich (1990) USA (Pennsylvania) 1 (The Children s Psychiatric Treatment Center, Mayview State Hospital) Barn upp till 13 år fördelade på tre avdelningar med totalt 32 platser: På avdelning 1 (intagsavdelning) med totalt 11 bäddar skrevs barn in med varierande psykiatriska diagnoser samt barn med allvarliga beteendestörningar. På avdelning 2 med totalt 10 bäddar skrevs endast unga barn in, i åldern 6 10 år, med uppförandestörning. På avdelning 3 med totalt 11 bäddar skrevs endast äldre barn (10 13 år) in med allvarliga emotionella störningar, som i tidigare behandling visat att de kunde tolerera en mindre högstrukturerad miljö. före-eftermätning utan Period 1 (låst avskiljning) jämförs med period 2 (olåst avskiljning) och period 3 (olåst avskiljning kombinerat med belöningssystemet). Cirka 9 månader mellan för- och Ett urval utfallsmått redovisas från den avdelning som vårdade de äldsta barnen. (Valet motiveras av att detta stickprov och dessa utfall har störst relevans för SiS ungdomsvård.) Antal dagar utan avskiljningar Antal avskiljningar per dag = + (signifikansprövat; förändring sker mellan period 1 och 2, samt 2 och 3). Dagar utan avskiljningar (i procent) Genomsnittligt antal doser vid behovsmedicinering/dag = + (signifikansprövat) (förändring sker mellan period 1 och 3). Antal dagar utan vid behovsmedicinering (procent) Antal dagar utan avskiljningar med minst en administrering av vid behovsmedicinering = + (ej signifikansprövat). En systematisk översikt av insatser i syfte att minska avskiljningar och andra tvångsingripande åtgärder inom ungdomsvården 1

2 Crosland, Cigales, Dunlap, Neff, Clark, Giddings, & Blanco (2008) USA (Florida) 2 Institutionsvård (Short-term children s shelter; locked residential treatment facility) Barn och ungdomar (huvudsakligen fosterbarn) placerade i två olika institutionsmiljöer: En låst/sluten institution ( locked residential treatment facility ) med totalt 17 bäddar för ungdomar i åldern år med bland annat allvarliga beteendeproblem, aggressionsproblem, självskade-beteenden, emotionella och psykologiska problem. N Ett korttidsboende ( children s shelter ) med totalt 20 bäddar för barn och ungdomar av båda könen, uppdelade på två separata enheter, i åldern 8 18 år med bland annat beteendeproblem som förhindrade placering i mindre restriktiva miljöer, till exempel i fosterfamiljer. före-eftermätning utan Cirka 3 månader mellan för- och eftermätning på korttidsboendet och cirka 4 månader mellan mätningarna på den slutna institutionen. Korttidsboendet: Antal fysiska fasthållningar mot golvet ( take down ) Antal time-outs = 0 (ej signifikansprövat). Antal fysiska fasthållningar mot golvet ( take down ) och time-outs Fysisk fasthållning genom fasthållning av armbågen ( elbow control ) (antal) Andra typer av restriktiva procedurer (till exempel björnkram ) (antal) = + (ej signifikansprövat). Slutna institutionen: Vid behovsmedicinering (antal) Avskiljning (antal) Fastspänning ( mechanical restraint ) (antal) Fysisk fasthållning (antal) 2 En systematisk översikt av insatser i syfte att minska avskiljningar och andra tvångsingripande åtgärder inom ungdomsvården

3 Dean, Duke, George, & Scott (2007) Australien (Queensland) 3 (Avdelning med 10 platser) En slutenpsykiatrisk barn- och ungdomsavdelning med totalt 10 bäddar. Populationen hade en medelålder på 13,61 år (förmätning) respektive 13,59 år (eftermätning), varav 56,9 % (förmätning) och 60,5 % (eftermätning) var flickor. 45,8 % (förmätning) respektive 45,6 % (eftermätning) skrevs in på grund av aggressivt beteende. Vid förmätningen var 65 barn och ungdomar inskrivna på avdelningen (33,8 % barn och 66,2 % ungdomar). Vid eftermätningen var 86 barn och ungdomar inskrivna på avdelningen (47,7 % barn och 52,3 % ungdomar). före-eftermätning utan Cirka 6 månader mellan för- och Antal aggressiva incidenter = (signifikansprövat). Antal skador på patienter och personal = (signifikansprövat). Antal gånger säkerhetspersonal behövde tillkallas = 0 (signifikansprövat). Antal episoder av fysisk fasthållning = (signifikansprövat). Antal episoder av avskiljning = 0 (signifikansprövat). Antal episoder av någon form av låst isolering (avskiljning och låst time out ) 1 = 0 (signifikansprövat). Andel patienter som fick lugnande vid behovsmedicinering = 0 (signifikansprövat). Sjukskrivning (timmar) = 0 (signifikansprövat). HoNOSCA (The Health of the Nation Outcome Scales for Children and Adolescents 2 ) = 0 (signifikansprövat). Användning av inhyrd personal (timmar) = 0 (signifikansprövat). Duration episoder av låst isolering = (signifikansprövat). 1 Låst time-out var den tvångsingripande åtgärd som var tillåten att använda på patienter under 13 år. Först var time-out -rummet olåst men om barnet fortsatte att göra motstånd låstes rummet. I praktiken skiljer sig inte låst time-out från avskiljning, men författarna valde att kalla det så för att göra personalen uppmärksam på att en förändring av rutinerna skett jämfört med tidigare, det vill säga när dörren låstes direkt. 2 Kortfattat kliniskt bedömningsinstrument, konstruerat att mäta allvarlighetsgrad gällande emotionella och beteendemässiga problem (global psykisk hälsa). En systematisk översikt av insatser i syfte att minska avskiljningar och andra tvångsingripande åtgärder inom ungdomsvården 3

4 Donovan, Plant, Peller, Siegel, & Martin (2003b) (utfallet) Donovan, Siegel, Zera, Plant, & Martin (2003a) (insatsen) USA (Connecticut) 4 Fowler (2006) USA (Maryland) 5 (Riverview Hospital for Children and Youth, a state psychiatric hospital) Institutionsvård (The Jefferson School, a residential treatment center) Två stickprov bestående av barn och ungdomar i åldern 5 18 år. Stickprov 1 (mätning år 2000), = 231, varav 67 barn (under 12 år) och 164 ungdomar (13 18 år), varav totalt 36 % flickor med bland annat psykotiska syndrom, förstämningssyndrom (uni- och bipolära) och externaliserings-syndrom. Stickprov 2 (mätning år 2001), N = 211, varav 55 barn (under 12 år) respektive 156 ungdomar (13 18 år), varav 38 % flickor med bland annat psykotiska syndrom, förstämningssyndrom (uni- och bipolära) och externaliserings-syndrom. Ett stickprov bestående av 43 barn och ungdomar i åldern år med kliniskt diagnostiserad mental störning. Frequently has residents with histories of trauma and, as a result, poor attachment to others. These adolescents typically display poor coping and social skills as exhibited through impulsive, explosive, verbal, and physically aggressive behavior (sidan 69). eftermätning utan Cirka 1 år mellan för- och Dels jämförs data från första kvartalet år 2000 med data från sista kvartalet år 2001, dels jämförs data från respektive kvartal och år med varandra. Cirka 4 månader mellan för- och Ett urval BV redovisas. (Valet motiveras av att dessa utfallsmått har störst relevans för denna översikt.) Antal minuter i restraints = (signifikansprövat). Antalet minuter i avskiljning = 0 (signifikansprövat). Antal episoder av avskiljningar och restraints (kvartalsvis) Patientskador (antal kvartalsvis) = + (signifikansprövat). Personalskador (antal kvartalsvis) = 0 (signifikansprövat). Vid behovsmedicinering (antal gånger det getts kvartalsvis) = + (signifikansprövat). Ett urval BV redovisas. (Valet motiveras av att dessa variabler har störst relevans för denna översikt). Antal episoder i avskiljning och restraints = 0 (signifikansprövat). Vid behovsmedicinering (antal gånger det getts) = 0 (signifikansprövat). 4 En systematisk översikt av insatser i syfte att minska avskiljningar och andra tvångsingripande åtgärder inom ungdomsvården

5 Foxx (1998) USA (Pennsylvania) 6 Holstead, Lamond, Dalton, Horne, & Crick (2010) USA (Indiana) 7 Institutionsvård (Co-educational residential unit) Institutionsvård (Damar Services Inc., a private non-profit residential treatment provider) Antalet inskrivna barn (under 12 år) och ungdomar (13 18 år) under perioden varierade från 37 till 49 med bland annat mild mental retardation, olika personlighets- och/eller karaktärsstörningar, olika affektiva störningar och schizo-freni. Populationen beskrivs som extremt aggressiv och/ eller mycket störande (sidan 69). Institutionsvård för barn och ungdomar i åldern 6 22 år (klienterna delas in i grupper: pojkar i åldern 6 13 år, pojkar i åldern år, flickor i åldern 6 22 år och barn och ungdomar med olika typer av autistiska syndrom i åldern 6 22 år) med flera utvecklingsmässiga och beteendemässiga tillstånd (totalt 215 platser), varav cirka 50 % suffer from issues attributed to prior abuse and neglect (sidan 3). Cirka 7 månader mellan för- och Cirka 4 år mellan för- och Antal krossade fönster Antal ungdomar som krossar fönster Antal gånger fastspänning använts Antal ungdomar som fastspänts Vid behovsmedicinering (antal ggr det getts) Antal ungdomar som fått vid behovsmedicinering Procentandel ungdomar som stod på psykofarmaka Tvångsmedicinering (procentandel ungdomar) Antal restraints (ospecificerat vilken typ, men sannolikt fastspänning och fysisk fasthållning) = (ej signifikansprövat). Antal minuter personal ägnar åt restraint -episoder Personalskador i genomsnitt/personal och år Antal klientskador till följd av restraints En systematisk översikt av insatser i syfte att minska avskiljningar och andra tvångsingripande åtgärder inom ungdomsvården 5

6 Kalogjera, Bedi., Watson, & Meyer (1989) USA (Wisconsin) 8 (Adolescent psychiatric inpatient program of a large midwestern public mental health complex) Ungdomar av båda könen från tre avdelningar i åldern år, varav totalt 82 stycken vid mätning 1 (år 1980) och 109 stycken vid mätning 2 (år 1981). Populationen beskrivs som störande ungdomar. Cirka 1 år mellan för- och Antal minuter i avskiljningsrum och i fastspänningsanordning = (signifikansprövat). Antal patienter som blivit avskiljda samt blivit fastspända = (signifikansprövat). Antal episoder av avskiljningar och fastspänning = (signifikansprövat). Lebel, Stromberg, Duckworth, Kerzner, Goldstein, Weeks, Harper, LaFlair & Sudders (2004) USA (Massachusetts) 9 (A state initiative) Barn (i åldern 5 12 år) och ungdomar (ospecificerat åldersintervall) från samtliga slutenpsykiatriska sjukhus i Massachusetts, varav åtta barnpsykiatriska enheter, 13 ungdomspsykiatriska enheter och 4 mixade enheter. Populationen beskrivs som psykiatriskt heterogen. Totalt ingår psykiatriska enheter på 60 privata och offentliga sjukhus i Massachusetts, men studien fokuserar endast på barn- och ungdomsenheterna på dessa sjukhus, 25 stycken, varav 13 för ungdomar. Knappt 2 år mellan för- och eftermätning (22 månader). Ett urval utfallsmått redovisas, nämligen de resultat som gäller ungdomsenheterna (vilket motiveras av att detta stickprov har störst relevans för SiS ungdomsvård). Antal episoder av avskiljningar och fastspänning/1 000 patientdagar Antal timmar i avskiljningsrum och bälte = (ej signifikansprövat). 6 En systematisk översikt av insatser i syfte att minska avskiljningar och andra tvångsingripande åtgärder inom ungdomsvården

7 Lebel & Goldstein (2005) USA (Massachusetts) 10 Singh, Singh, Davis, Latham, & Ayers (1999) USA (Virginia) 11 (A private, long-term co-educational adolescent inpatient service at Westborough State Hospital) (An inpatient child and adolescent psychiatric hospital) Två stickprov bestående av ungdomar i åldern år. Stickprov 1 (mätning år 2000), N = 81 med bland annat schizofreni och andra psykotiska syndrom, PTSD, affektiva syndrom (uni- och bipolära) samt olika uppförande-störningar. Stickprov 2 (mätning år 2003), N = 75 med bland annat schizofreni och andra psykotiska syndrom, PTSD, affektiva syndrom (uni- och bipolära) samt olika uppförande-störningar. Barn och ungdomar (ålder, antal och kön ospecificerat) med bland annat allvarliga problembeteenden och hög grad av aggressivitet mot andra patienter och personal (sidan 245). Cirka 3 år mellan för- och Institutionell före-eftermätning utan kontrollgrupp ( changing criterion design ). Cirka 1 år mellan för- och Ett urval utfallsmått redovisas (av totalt 27 stycken). Valet motiveras av att dessa variabler har störst relevans för denna översikt. Antal episoder av fastspänning, fysisk fasthållning och tvångsmedicinering Antal timmar i bälte, av fysisk fasthållning och tvångsmedicinering (duration) Antal personalskador Antal patientskador som uppstått i samband med fastspänning, fysisk fasthållning och tvångsmedicinering Antal tillfällen då inredning förstörts = + (ej signifikansprövat). Antal timmar fastspänning och fysisk fasthållning Antal timmar i avskiljning En systematisk översikt av insatser i syfte att minska avskiljningar och andra tvångsingripande åtgärder inom ungdomsvården 7

8 Witte (2008) USA (Michigan) 12 Psykiatrisk öppen-, sluten-, institutions- och missbruksvård (Pine Crest Christian Mental Health Services) Barn och ungdomar (åldersintervall, antal och problematik ospecificerat). Institutionell före-eftermätning utan kontrollgrupp. Cirka 1 år mellan för- och Antal episoder i avskiljning och restraint (ospecificerat vilken typ, men sannolikt samtliga typer, det vill säga fastspänning, fysisk fasthållning och tvångsmedicinering) Antal patientskador till följd av hotfull eller våldsam interaktion mellan patienter eller mellan patienter och personal Antal personalskador relaterade till vård av patienter Antal gånger vid behovsmedicinering administrerats = 0 (ej signifikansprövat). 8 En systematisk översikt av insatser i syfte att minska avskiljningar och andra tvångsingripande åtgärder inom ungdomsvården

Adolescents selling sex and sex as self injury

Adolescents selling sex and sex as self injury Adolescents selling sex and sex as self injury Cecilia Fredlund, medicine doktor, BUPs forskningsenhet, Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN), Institutionen för klinisk och experimentell

Läs mer

GRADE-tabell över nytta och risker med läkemedelsbehandling

GRADE-tabell över nytta och risker med läkemedelsbehandling Bilaga till rapport Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter GRADE-tabell över nytta och risker

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,

Läs mer

Underrapportering och bristande dokumentation

Underrapportering och bristande dokumentation Underrapportering och bristande dokumentation Den som bedriver psykiatrisk tvångsvård är skyldig att lämna uppgifter om tvångsåtgärder till patientregistret. Inrapporteringen är viktig om tvångsåtgärder

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen

Läs mer

Minskat tvång inom barn- och ungdomspsykiatrin

Minskat tvång inom barn- och ungdomspsykiatrin Minskat tvång inom barn- och ungdomspsykiatrin Andrea Larsson och Louise Aronsson S2015:09 Visa Vägar, 2017-05-10 Uppdrag tvångsåtgärder mot barn och unga under 18 år enligt LPT Göra en översyn av bestämmelserna

Läs mer

Varför bältar vi så mycket?

Varför bältar vi så mycket? Varför bältar vi så mycket? Sammanställning av tvångsvården i Sverige Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2016 Svenska psykiatrikongressen 2016-03-17 Eller bältar vi

Läs mer

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Per Lytsy Leg läk, Med Dr Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar

Läs mer

Områdesbeskrivning Norrköping

Områdesbeskrivning Norrköping Stina Öberg 1(5) Områdesbeskrivning Norrköping -verksamheten i Norrköping Alla siffror avser relevanta enheter på Norrköping, det vill säga, mellanvården och gemensamt samt åldersgruppen 0-17 år. Fördelningen

Läs mer

Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)

Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111) Remissvar 1 (5) Datum Vår beteckning 2018-04-23 SBU2018/53 Regeringskansliet Socialdepartementet Er beteckning S2018/00232/FS Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Metoder för stöd till barn som anhöriga Metoder för stöd till barn som anhöriga Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Pågående arbeten Arbetet pågår nu med två kunskapsöversikter: Metoder för stöd till barn och unga med föräldrar som har

Läs mer

Vilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Vilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Vilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Tonårsplaceringar på grund av beteende Utfall Placerade Pojkar Övriga pojkar Placerade

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet Med dr, studierektor Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Specialist i klinisk psykologi Kompetenscentrum för Psykoterapi, KCP Institutionen

Läs mer

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem Stockholm 181017 Majlis Winberg Salomonsson Dept. of Women s and Children s Health Child and Adolescent Psychiatric

Läs mer

Instrument för bedömning av suicidrisk

Instrument för bedömning av suicidrisk Instrument för bedömning av suicidrisk En systematisk litteraturöversikt September 2015 SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment

Läs mer

From the Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden

From the Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden From the Department of Clinical Neuroscience, Stockholm, Sweden ACT TREATMENT FOR YOUTH A CONTEXTUAL BEHAVIORAL APPROACH Fredrik Livheim Stockholm 2019 2 Till Lo, Leon, & Alve, och resten av mänskligheten.

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Två viktiga uppdrag för socialtjänsten: 1 utreda behov (stöd och skydd) 2 erbjuda lämpliga insatser

Läs mer

Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA

Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA Clara Hellner, Professor, verksamhetschef Centrum för Psykiatriforskning Projektägare Stockholmsnoden, NSP Johan Bjureberg & Hanna Sahlin Leg psykologer, doktorander

Läs mer

Socialstyrelsens patientregister för f

Socialstyrelsens patientregister för f Socialstyrelsens patientregister för f tvångsv ngsvård vad säger s det oss? Herman Holm Emma Björkenstam Svenska Psykiatrikongressen, 14 mars Bakgrund 1 januari 1992: Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Läs mer

Hantering av hot och våld inom psykiatri riskfaktorer, riskbedömning och hanteringsstrategier för unga

Hantering av hot och våld inom psykiatri riskfaktorer, riskbedömning och hanteringsstrategier för unga Hantering av hot och våld inom psykiatri riskfaktorer, riskbedömning och hanteringsstrategier för unga sbu kommenterar kommentar och sammanfattning av utländska kunskapsöversikter 20 december 2016 www.sbu.se/2016_14

Läs mer

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser 1 (av 10) Hässleholms sjukhusorganisation Inger Andersson, 0451-86176 Lennart Kanelind, 0451-86634 En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser Konklusion

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services SBU:s sammanfattning och

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

PROTOKOLL. Inspektion av Stockholms läns landsting, Psykiatri Södra Stockholm, Psykiatriska vårdenheten Haninge, avdelning Lotsen, den 26-27 mars 2014

PROTOKOLL. Inspektion av Stockholms läns landsting, Psykiatri Södra Stockholm, Psykiatriska vårdenheten Haninge, avdelning Lotsen, den 26-27 mars 2014 PROTOKOLL NPM-enheten Dnr 1698-2014 Sid 1 (5) Inspektion av Stockholms läns landsting, Psykiatri Södra Stockholm, Psykiatriska vårdenheten Haninge, avdelning Lotsen, den 26-27 mars 2014 Inledning På uppdrag

Läs mer

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.

Läs mer

PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet

PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet De diagnostikmetoder som används för att kategorisera psykisk sjukdom

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, handledare, verksamhetschef, Röda Korsets Center för torterade flyktingar, Stockholm

Läs mer

Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2. version

Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2. version Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2 Strukturerad Vårddokumentation Varför strukturerad? Vad dokumenterar vi och varför? Journaler inom BUP, då och nu Repetition tidslinjen, journalmallar

Läs mer

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1 Ungdomar på Maria Ungdom 100 80 60 40 20 0 Ingen förälder

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Hur har de mobila omvårdnadsteamen påverkat användningen av psykiatrisk slutenvård?

Hur har de mobila omvårdnadsteamen påverkat användningen av psykiatrisk slutenvård? Delrapport 3, augusti 2016 Hur har de mobila omvårdnadsteamen påverkat användningen av psykiatrisk slutenvård? Rapport från ett utvecklingsarbete i Landstinget Sörmland MATS EKERMO ROLAND SVENSSON Delrapport

Läs mer

Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa

Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa 2018-03-21 Art.nr: 2018-3-12 1(5) Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa Knappt 40 procent av 20-åringarna som varit placerade under hela sista året i grundskolan hade avslutat treårigt

Läs mer

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens

Läs mer

BUS Becks ungdomsskalor

BUS Becks ungdomsskalor Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor

Läs mer

Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder

Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder Stockholm 21 maj 2014 Eva Skärstrand Cannabisanvändning i Sverige 2004-2013 30 25 20 15 10 5 Andel som någon gång använt cannabis 0 2004 2005 2006 2007

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15Vb Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Tillämpningen av avskiljningar inom statlig ungdomsvård med fokus på skillnader mellan flickor och pojkar

Tillämpningen av avskiljningar inom statlig ungdomsvård med fokus på skillnader mellan flickor och pojkar Institutionsvård i fokus n nr 5 2012 Tillämpningen av avskiljningar inom statlig ungdomsvård med fokus på skillnader mellan flickor och pojkar Caroline Björck Catarina Brisman Carola Åberg Institutionsvård

Läs mer

2014-09-03. Why do we need to protect children? Children at risk

2014-09-03. Why do we need to protect children? Children at risk Children at risk Steven Lucas, MD PhD Pediatrician Akademiska barnsjukhuset Uppsala Why do we need to protect children? 1. Children can t (and shouldn t need to) protect themselves from adults 2. Children

Läs mer

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Konferens 28 januari 2015, Burgårdens utbildningscentrum Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet Specialistpsykolog,

Läs mer

DÖVENHETEN. Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog. Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm

DÖVENHETEN. Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog. Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm DÖVENHETEN Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm 180426 INNEHÅLL Presentation Dövenheten som verksamhet - råd, stöd och service till vuxna teckenspråkiga

Läs mer

Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson

Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson Historik Finska krigsbarn Barn som evakuerades från London under 2:a Världskriget Olika åldrar- olika sårbarhet/ känslighet Vilket trauma har barnet upplevt?

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA) EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk

Läs mer

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00132) giltigt till mars 2019 Utarbetad av

Läs mer

Jämställd vård. Primärvårdsdelegationen 2015-12-11

Jämställd vård. Primärvårdsdelegationen 2015-12-11 Jämställd vård Primärvårdsdelegationen 2015-12-11 En god hälsa och en vård på lika villkor till hela befolkningen God vård innebär att vården är kunskapsbaserad, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för

Läs mer

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:

Läs mer

Handlingsplan för år 2015

Handlingsplan för år 2015 Mall-ID 111115 Handlingsplan minskat behov av Handlingsplan för år 2015 Prestationsmål B2 minska behovet av tvångsåtgärder Landstinget Gävleborg Division medicin/psykiatri - Vuxenpsykiatri Arbetsgruppen

Läs mer

Extramaterial från registerstudien

Extramaterial från registerstudien Bilaga till rapport Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter Extramaterial från registerstudien

Läs mer

Nationellt perspektiv

Nationellt perspektiv Nationellt perspektiv Sammandrag ur Socialstyrelsens lägesrapport Individ- och familjeomsorg 2017 Områden Social barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Våld i nära relation Missbruks- och beroendevård

Läs mer

Risk för framtida kriminalitet

Risk för framtida kriminalitet Presentation vid Barnpsykiatriska föreningens möte i Göteborg 21-22/9 2000 Evidensbaserad behandling av Trotssyndrom Uppförandestörning Niklas Långström, med dr, leg läk Sektionen för Rättspsykiatri Karolinska

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING ATT UTVÄRDERA STUDIER - OM LIKHET OCH OLIKHET - NON-INFERIORITY Malmö 6 maj 2015 Paracetamol eller ibuprofen för vrickade anklar? Ibuprofen ger bättre smärtlindring

Läs mer

DRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin

DRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin DRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 2007 Bengt Kron Bakgrund och uppdrag Regionstyrelsen beslöt den 6 februari 2007 att ett nytt ersättningssystem

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Utvecklingsstörning och psykisk ohälsa

Utvecklingsstörning och psykisk ohälsa Projektet Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning Roger Larsson, psykolog, utbildare i projektet kontakt : roger.larsson@vannas.se mobil: 070-264 89 49 Utvecklingsstörning och psykisk

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 52 Deltagande team Peter Koffed, avdelningschef Lisa Grandalen Forss, specialistsjuksköterska i psykiatri Roger Andersson, specialistsjuksköterska

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Valda ICD-koder för patientgrupperingar

Valda ICD-koder för patientgrupperingar Bilaga till rapport Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter Valda ICD-koder för patientgrupperingar

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Vård- och behandlingshem Genomgång --9 Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Avdelningen för hälso-

Läs mer

Svar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa

Svar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa 1 (5) Sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg (FP) INTERPELLATIONSSVAR 2013-10-22 LS 1309-1125 Svar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa Tomas Eriksson

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod: Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN

SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN Diana Stark Ekman, Docent Public Health Sciences Bild 1 MAN SKA ALDRIG BÖRJA MED EN URSÄKT En stor utmaning Säg till om ni inte hänger med Bild 2 www.expressen.se www.svd.se

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk

Läs mer

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT) Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3

Läs mer

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010 Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma Presentation Konferens kring Ensamkommande barn och ungdomar 19 januari 2010 Ole Hultmann, psykolog, psykoterapeut Disposition Hur mår ensamkommande ungdomar?

Läs mer

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram

Läs mer

Rekommendationer för Barn- och ungdomspsykiatri 2015

Rekommendationer för Barn- och ungdomspsykiatri 2015 Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri Swedish Association for Child and Adolescent Psychiatry er för Barn- och ungdomspsykiatri 2015 Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri 2016-10-31

Läs mer

Handlingsplan för att minska behov av tvångsvårdstillfällen

Handlingsplan för att minska behov av tvångsvårdstillfällen Handlingsplan för att minska behov av tvångsvårdstillfällen Datum för handlingsplanens upprättande 30 SEPT 2014 Vem/vilka som gjort handlingsplanen: Anna Karin Tyrefors, Öppenvård, Affektiva sjukdomar,

Läs mer

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år Asperger syndrom Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år Minst 6 barn/1000 individer (0,6%) med svårigheter inom det autistiska spektrumet Underdiagnostisering av flickor Asperger

Läs mer

Välkomna till konferensen Ställer vi frågor om sex, våld och droger?

Välkomna till konferensen Ställer vi frågor om sex, våld och droger? Välkomna till konferensen Ställer vi frågor om sex, våld och droger? 2016-10-26. Organisation Social utveckling Verksamhetschef Enhetschef Enhetschef Enhetschef Enhetschef Alkohol, narkotika, dopning och

Läs mer

Värdering av samverkan mellan universitet och samhälle 25 november 2014. Maria Landgren Chefsstrateg

Värdering av samverkan mellan universitet och samhälle 25 november 2014. Maria Landgren Chefsstrateg Värdering av samverkan mellan universitet och samhälle 25 november 2014 Maria Landgren Chefsstrateg Sverige rankas högt - innovation och konkurrenskraft Innovation Union Scoreboard 2014 Global Competitiveness

Läs mer

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Agenda Ungdomstiden

Läs mer

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Ross Greene Gee e Collaborative Problem Solving (CPS) Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Mats Johnson Enheten för Barnneuropsykiatri (BNK) Gillbergcentrum, Sahlgrenska

Läs mer

Sex som självskada. Cecilia Fredlund, Medicine doktor och ST-läkare Psykiatriska kliniken, Linköping

Sex som självskada. Cecilia Fredlund, Medicine doktor och ST-läkare Psykiatriska kliniken, Linköping Sex som självskada Cecilia Fredlund, Medicine doktor och ST-läkare Psykiatriska kliniken, Linköping Icke suicidal självskada DSM-5, American Psychiatric Association (2013) a) Självorsakad skada mot den

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen

Läs mer

Vi blir också äldre 14 november 2013. Barry Karlsson Specialist i neuropsykologi och forskare, Uppsala

Vi blir också äldre 14 november 2013. Barry Karlsson Specialist i neuropsykologi och forskare, Uppsala Vi blir också äldre 14 november 2013 Barry Karlsson Specialist i neuropsykologi och forskare, Uppsala Aktuell forskning vid problemskapande beteende hos personer med utvecklingsstörning Barry Karlsson

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information

Läs mer

33 Svar på skrivelse från Miljöpartiet om tvångsbältning av barn, unga och vuxna som vårdas inom slutenpsykiatrin i Stockholms läns landsting HSN

33 Svar på skrivelse från Miljöpartiet om tvångsbältning av barn, unga och vuxna som vårdas inom slutenpsykiatrin i Stockholms läns landsting HSN 33 Svar på skrivelse från Miljöpartiet om tvångsbältning av barn, unga och vuxna som vårdas inom slutenpsykiatrin i Stockholms läns landsting HSN 2018-0532 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Svar på interpellation 2013:20 av Åsa Brunius (V) om psykiatrisk tvångsvård av barn

Svar på interpellation 2013:20 av Åsa Brunius (V) om psykiatrisk tvångsvård av barn 1 (5) Sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg (FP) INTERPELLATIONSSVAR 2013-10-22 LS 1309-1126 Svar på interpellation 2013:20 av Åsa Brunius (V) om psykiatrisk tvångsvård av barn Åsa Brunius (MP) har ställt

Läs mer

ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER

ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER Lisa B Thorell SEKTIONEN FÖR PSYKOLOGI, INSTITUTIONEN FÖR KLINISK NEUROVETENSKAP, KI KAROLINSKA INSTITUTET CENTER FOR NEURODEVELOPMENTAL DISORDERS

Läs mer

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)

Läs mer

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE /E Fernell, Gillbergcentrum och Skaraborgs sjukhus DSM-5 (2013) Intellectual Disability (Intellectual Developmental Disorder) Hur blir den svenska

Läs mer

Hantering av hot och våld inom psykiatri interventionsstrategier vid pågående våldshändelser

Hantering av hot och våld inom psykiatri interventionsstrategier vid pågående våldshändelser Hantering av hot och våld inom psykiatri interventionsstrategier vid pågående våldshändelser sbu kommenterar kommentar och sammanfattning av utländska kunskapsöversikter 20 december 206 www.sbu.se/206_3

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie

Läs mer

FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom

FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Dagens innehåll BUP - organisation och uppdrag Bas - fakta för FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Kliniska frågor Lagstiftning Stöd till Anhöriga 2 Organisation

Läs mer

Metod för bedömning av adaptivt kriterium vid utredning av lindrig utvecklingsstörning

Metod för bedömning av adaptivt kriterium vid utredning av lindrig utvecklingsstörning Metod för bedömning av adaptivt kriterium vid utredning av lindrig utvecklingsstörning Slutrapport Ulla Ek Elisabeth Fernell DNR 322 1781/05 Proj nr 634-10398 Lindrig utvecklingsstörning diagnos kräver

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Effektiva insatser för barn med autism

Effektiva insatser för barn med autism Effektiva insatser för barn med autism -en fråga om kunskap, inställning och handledning? Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut Medicine doktor Certifierad beteendeanalytiker ulrika.langh@sll.se 2 Early Intensive

Läs mer