Nyhetsbrev. Centrala Barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän April Amning EPDS

Transkript

1 Centrala Barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän April 2013 Amning Nya dokument på CBHV:s hemsida under riktlinjer amning. Reviderade Riktlinjer angående amning för att skydda, främja och stödja amning i hela vårdkedjan. Gäller för Obstetrik och Neonatologi inom Sahlgrenska universitetssjukhuset samt MVC och BVC Göteborg/Södra Bohuslän. Allergi och amning, information om vilka läkemedel mot allergi som kan användas vid amning. Råd vid pollenallergi för dig som ammar. Information om egenvård vid pollenallergi till mammor som ammar Artikel om amning på hemsidan Amning och tillvänjning till fast föda för friska fullgångna barn En kunskapsöversikt från Barnläkarföreningen och livsmedelsverket Fler artiklar om amning finns på under fortbildning, material från tidigare utbildningar. Boktips Amning i vardagen av Marit Olanders Sverige påstås vara ett amningsvänligt land, men ändå minskar amningen. Vad beror det på? En anledning kan vara att amning för nyblivna föräldrar kan hamna i skymundan för annat. Krav och förväntningar inför att få barn kan få vem som helst att ibland prioritera bra och dåligt. Amning i vardagen är en bok utan pekpinnar och krav om amning. Den tar upp hur viktigt amning är men samtidigt hur svårt det kan vara och att det inte alltid är självklart. Boken fokuserar på den ammande mamman och barnet men också på pappa/partner. Amningsfilm gangnamstyle Amningshjälpen släpper filmen Du kan amma här i samband med att de firar 40 år. Filmen är ett inlägg i debatten om amning i det offentliga rummet. EPDS Att uppmärksamma pappor Psykolog Pamela Massoudi har i sin avhandling Depression and distress in Swedish fathers in the postnatal period (2013) undersökt hur arbetet med EPDS uppfattats av BVC-sjuksköterskor, hur nyblivna pappor uppmärksammas, genomfört en valideringsstudie av EPDS för pappor och undersökt nyblivna pappors psykiska hälsa. Cirka 6 procent av papporna hade tecken på oro, stress och depression 12 veckor efter förlossningen. De vanligaste bakomliggande orsakerna var relationsproblem, mindre stöd från partnern än förväntat, tidigare depressioner, stressfyllda livshändelser och låg utbildning. 1.3 procent av papporna uppfyllde DSM-kriterierna för egentlig depression. I gruppen med utfall på EPDS (12 p eller högre) var det många falskt

2 positiva, så en klinisk bedömning är nödvändig för att fastställa om en pappa verkligen lider av depression eller inte. Bland pappor med mildare symtom sammankopplade de flesta själva inte sitt mående till föräldrablivandet utan såg andra skäl. Majoriteten var inte heller motiverade till någon intervention utan uppgav att de helst sökte stöd hos sin partner eller någon vän. Männen med symtom på egentlig depression var motiverade att påbörja eller hade redan behandling. Eftersom vi vet att psykisk ohälsa hos en förälder innebär en påfrestning för hela familjen och att barn till föräldrar med psykisk ohälsa har ökad risk att få problem med exempelvis koncentration, beteende och socialt samspel behöver barnhälsovården utveckla sina metoder för att uppmärksamma nyblivna pappor. Sammanfattningsvis finns det ännu inte evidens att använda EPDS-skalan för screening av alla pappor. Rekommendationen är att vid tecken på psykisk ohälsa kan EPDS användas i ett samtal med pappan för att få en fördjupad bedömning så att insatser erbjuds på rätt nivå. Riktlinjer kring EPDS på hemsidan Riktlinje för Dokumentation vid EPDS screening och åtgärd. Riktlinje för Rutiner för EPDS vid annat modersmål än svenska. Dokumenten finns på under riktlinjer EPDS. Monika Lidbeck Vaccinationer Hur kan BVC göra med rotavirusvaccination Nyligen tog Göteborgs Posten in en artikel ( vaccinera-alla-barn-mot-magsjukan) med påståendet att alla BVC-barn bör erbjudas rotavirusvaccination. Leif Dotevall på Smittskyddet, Göteborg, och jag skrev en kommentar till artikeln, som Du kan läsa nedan. Kommentaren togs inte in i papperstidningen utan endast på nätdebattsidan. I korthet går det ut på att vi är positiva till att BVC erbjuder rotavirusvaccination till dem, som efterfrågar det. Samtidigt vill vi inte att föräldrar på BVC skall mötas av att tidigt behöva ta ställning till ett antal kostnadsbelagda erbjudanden. Man kan tillhandahålla vaccininformation genom att i väntrummet ha uppsatt, och vid förfrågan dela ut, barnhälsovårdens skrivelse om vacciner, som inte ingår ordinarie program. En uppdaterad version av dokumentet kommer i dagarna att läggas på vår hemsida. Verksamhetschefen står för beslutet om eventuell rotavirusvaccination och rutinerna för denna. Om man tänker sälja Rotavirusvaccin så gäller att man har en läkare på vårdcentralen, som lär sig indikationer och kontraindikationer och som kan stå för information och ordination. I annat fall bör man hänvisa till vaccinationsmottagning. Vaccinet ges peroralt och passar väl in i BVC-rutinen. Rotarix ges i 2 doser, tidigast från 6 veckors ålder, minst 4 veckors intervall och sista dosen senast vid 24 veckor. Det lämpligaste är att ge första dosen vid 6-8 veckor och nästa dos vid 3 månader. Då ger man Rotarix omedelbart före injektionsvaccinerna. Rotarix är sött, så vaccinet kan faktiskt i viss mån ersätta en smärtlindrande sockerdos eller bröstmjölk före sticken. 2

3 Rotateq, konkurrentvaccinet, ges i 3 doser inom i praktiken samma ålderintervall, men detta är inte så etablerat på marknaden än. Kommentar till artikel i GP Är vaccination mot rotavirus lösningen på små barns maginfektioner! Pontus Johansson framför i en debattartikel i dagens (21/2) GP att det är dags att erbjuda alla spädbarn vaccination mot rotavirus. Det är ett förslag som redan är föremål för utredning i Västra Götalandsregionen och nationellt. Sedan årsskiftet är det dock regeringen som beslutar om vilka vacciner som skall ingå i det allmänna nationella barnvaccinationsprogrammet efter utredning och förslag från Socialstyrelsen. Framför allt i låginkomstländer är rotavirusinfektioner en vanlig orsak till allvarlig magsjuka hos små barn. Även i Sverige orsakar rotavirus ofta maginfektion hos barn där sjukhusinläggning behövs. Aktuell statistik visar dock att andra tarmvirus för närvarande är mer vanligt förekommande som orsak till magsjuka hos barn i regionen. Merparten av utbrott av magsjuka inom förskoleverksamheten i Västra Götaland under de senaste åren har i de fall provtagningen skett orsakats av calicivirus ( vinterkräksjukevirus ), adenovirus eller astrovirus. Dessa virusinfektioner förhindras inte av vaccin mot rotavirus. God handhygien inom hemmet och förskoleverksamheten är därför i en ytterst viktig åtgärd för att minska risken för maginfektioner hos barn. Rotavirusvaccinet är väl beprövat, effektivt och lätt att ge till barnet, men dyrt. Vaccinet ges med 2 eller 3 doser under barnets första 6 månader. Det är ett viktigt vaccin för de barn som lever i låginkomstländer och för de svenska barn, som skall tillbringa sina första år i sådana länder. Många vårdcentraler säljer vaccinet och det finns tillgängligt på vaccinationsmottagningar. Vi vill att föräldrar på BVC skall få information om vacciner som inte ingår i programmet, men som ändå kan vara lämpliga att ge. Till det finns en liten skrivelse, som varje BVC, och förälder, kan hämta från Smittskyddsenhetens hemsida. Vi vill också att föräldrar, som tidigt skall flytta till länder där sjukvård och levnadsförhållanden gör att en maginfektion lättare får allvarligt förlopp, uppmärksammas på behovet av rotavirusvaccination. På sikt finns goda skäl att införa rotavirusvaccination i Sverige, men detta måste också vägas mot införandet av andra angelägna vacciner som hepatit B-vaccin. Thomas Arvidsson Barnhälsovårdsöverläkare Göteborg o S:a Bohuslän Leif Dotevall Bitr smittskyddsläkare Västra Götaland Informationsblad om vaccinationer på hemsidan Informationsblad till BVC om vaccination av prematura barn. Informationsblad om vilka barn som ska erbjudas vaccination mot tuberkulos och hepatit B. Dokumenten finns på under riktlinjer vaccinationer. 3

4 Svevac Frågor och svar om Svevac En sammanställning av de frågor som har kommit till Centrala Barnhälsovården. Fråga 1. Vem ska jag kontakta för att få en felregistrering i Svevac borttagen? Det gör man själv genom att ta fram barnets vacciner i Svevac och går in under det röda registreringsfältet där står "historik/ändra" där får man fram vaccinerna och kan stryka/radera ett vaccin. Man ser historiken, att vaccinet är registrerat men sen också datum för när det är struket. Fråga 2. Hur inaktiverar man utskrivna barn i Svevac? Inaktiveringen har bara betydelse för urvalet på den egna listan. Det är en god idé att inaktivera barnen som flyttar, då är listan aktuell när det är dags att hämta vaccinations statistiken. Du kan aktivera ett nyinflyttat barn även om det inte är inaktiverat på en annan BVC. Fråga 3. Hur gör jag för att dokumentera en vaccination som är gjord av någon annan person eller på annan enhet? Välj registrera vaccination och välj flik högst upp till höger: Tidigare vaccination. Där kan man välja person på den egna enheten eller okänd. Fråga 4. Det är tre sjuksköterskor som arbetar på BVC och registrerar i Svevac. Två av sjuksköterskorna har inloggning vårdcentralen och en har inloggning BVC. Detta gör att de inte kan se varandras vaccinationer. Ska jag lägga upp dubbla inloggningar till var och en? Vad händer om jag byter från VC till BVC? Kan de då se vad de tidigare har vaccinerat? Vaccinerar man på både vårdcentral och BVC ska man ha inloggning på både vårdcentral och BVC. När man går in i Svevac väljer man vilken roll man vaccinerar i. För se patientens tidigare registrerade vaccinationer skriv in personnumret och välj fliken sammanhållna vaccinationer. Länk till avhandlingen: Nya remisskriterier vid utfall språkscreening Det är nya remisskriterier vid utfall i 4 eller 5,5 års språkscreening och detta gäller alla som skickar remisser till Enheten för Barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. De nya remisskriterierna har medfört att det även finns nya testblanketter till både Thelander & Kvarnevik /Värmlandstestet och till Johan & Lena "testet" att användas vid 4 och 5,5 års språkscreening. Ni som har lokala logopeder (Mölndal, Kungälv/Ale, Stenungsund, Tjörn och Öckerö) fortsätter som tidigare. Ni som har frågor hör av Er till BHV logopederna AnnaKarin Larsson telefon eller till Eva Sandberg telefon

5 Viltkött, tungmetaller och andra farligheter! Livsmedelsverket kommer med en utökad rapport kring tungmetaller och maten vi äter. SLV har analyserat blodprover från 250 svenskar och jämfört dessa med personernas matvanor. I analyserna sågs bland annat att personer som åt viltkött mer än en gång per månad hade högre blodblyhalter än övriga. Läs mer Det finns sedan tidigare rekommendationer angående viltkött till barn under sju år och kvinnor som är eller planerar att bli gravida. De bör undvika att äta färs och grytbitar från vilt oftare än en gång per år. Läs mer Halter av miljögifterna dioxiner och PCB är fortsatt höga i fet fisk från Östersjöområdet, ofta över de högt satta gränsvärdena. Sik från Vänern har oväntat höga halter av dessa miljögifter. En uppdatering av vilka fiskar som är bra att äta får du i filmen som ligger på Frågor och svar World Cancer Research Fund* rekommenderar bland annat att vi inte skall äta mer än 500 g rött kött per vecka på grund av förhöjd risk för cancer, främst colorektal cancer. Vad ingår i benämningen rött kött Rött Kött är kött som har mer röda än vita muskelfibrer. Nötdjur, gris, lamm och get räknas som rött kött. Det är mest kött från tamdjur som ingått i de flesta studier där cancerrisken undersökts men vid klassificering av kött räknas viltkött oftast som rött kött. World Cancer Research Fund* (WCRF) är en organisation som arbetar med frågeställningen hur matvanor påverkar cancerrisken. Organisationen bedömer vetenskapliga studier och ger råd om hur man kan minska risken för cancer. Läs mer: Barn och unga Utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder Hur har hälsan bland barn och unga i Sverige utvecklats över tid? Vilka faktorer påverkar deras hälsa, och hur har de utvecklats över tid? Skiljer sig förutsättningarna för hälsa mellan olika grupper av barn och unga? Vilka åtgärder har nuvarande regering genomfört för att förbättra förutsättningarna för barns och ungas hälsa? Den här rapporten är resultatet av uppdraget att samordna folkhälsorapporteringen med fokus på barn och unga som Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen fick av regeringen hösten Rapporten finns att hämta på 5

6 Rapport från FOU i väst/gr Kvinnors erfarenheter av stöd från Mödra-Barnhälsovårdsteamet i Haga Fou i Väst/GR har genomfört en studie av stöd till kvinnor med missbruk och deras barn vid Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, Göteborg. Studiens övergripande syfte var att söka kunskap om mödrarnas (och till viss del den andra förälderns) upplevelser av det stöd som erbjuds, vilken betydelse stödet får för deras föräldraskap samt för kvinnornas möjligheter att avstå från alkohol och droger. Studien har genomförts av Monica Nordenfors och Ingrid Höjer. FoU-rapport 4:2012 Studien finns att beställa på Pris 125 kr. Hej och TACK för mig Jag vill tacka alla för en härlig tid tillsammans, jag har haft det roligaste arbete man kan tänka sig. Nu har jag gått i pension och skall hitta på andra roliga saker. Min sista dag blir 25 april. Petra Råberg blir min efterträdare. petra.raberg@vgregion.se Kram på Er alla. Agnetha Strömbom, assistent för Centrala Barnhälsovården 6