Handlingar till Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts sammanträde den 22 januari 2014

Transkript

1 Handlingar till Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts sammanträde den 22 januari 2014

2

3 Sidan 3 av 162 Ärende 1

4 Sidan 4 av 162

5 Sidan 5 av 162 Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Henric Carlson, Dnr Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsutskott Norra Stäksön - Programuppdrag Förslag till beslut 1. Tillväxtschefen får i uppdrag att utreda lämpligheten för att planlägga för ny bebyggelse på Norra Stäksön genom att ta fram ett förslag till detaljplaneprogram. Uppdraget åsätts prioritet två. 2. Projektnamnet blir planprogram för Norra Stäksön. Sammanfattning En ansökan om att planlägga norra delen av Stäksön har kommit in till Kommunstyrelsen. Ansökan gäller fastigheterna Stäket 1:32 och 1:19. Förutom en liten del där ön har landkontakt med Kungsängen vid Ryssgraven omfattar dessa fastigheter hela den delen av Stäksön som ligger norr om E18. Området är ca 164 ha stort. Syftet med uppdraget är att utreda lämpligheten för att planlägga för ny bebyggelse på Norra Stäksön genom att ta fram ett förslag till detaljplaneprogram. Om området bedöms lämpligt för ny bebyggelse ska planprogrammet också ange utgångspunkter och mål för eventuellt fortsatt detaljplanearbete. Uppdraget åsätts prioritet två. I kommunens översiktsplan, ÖP 2010 (antagen ) är området utpekat som ett utredningsområde. I ÖP beskrivs området på ett sätt som väl beskriver vilka kommunala hänsyn som är viktiga och vilka frågor som behöver utredas vid en planering. I den ansökan som har inkommit görs en beskrivning av ambitionerna med den tilltänkta bebyggelsen. Den övergripande visionen är att skapa en trygg stadsdel med närhet till naturen, vattnet och olika idrotts- och fritidsaktiviteter. De sökande beskriver ett område med 2500 bostäder av blandad karaktär i olika upplåtelseformer. Inom området ska också finnas inslag av kommunala verksamheter såsom förskola, skola och äldreboende men även av kommersiella verksamheter som kaféer och en marina. Man har även idéer om allmänna anläggningar i form av badplats och park. Bebyggelsen är tänkt att ordnas i en gatustruktur med en klassisk kvartersstruktur som tar hänsyn till öns topografi. Beslutsunderlag ÖP 2010, Kf Planansökan Stäket 1:32,1:19, Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den

6 Sidan 6 av 162 Ärendet En ansökan om att planlägga norra delen av Stäksön har kommit in till kommunstyrelsen. Ansökan gäller fastigheterna Stäket 1:32 och 1:19. Förutom en liten del där ön har landkontakt med Kungsängen vid Ryssgraven omfattar dessa fastigheter hela den delen av Stäksön som ligger norr om E18. Området är ca 164 ha stort. I kommunens översiktsplan, ÖP 2010 (antagen ) är området utpekat som ett utredningsområde. Ett utredningsområde är, till skillnad från ett utvecklingsområde, ett område som långsiktigt bedöms kunna vara intressant för tätortsutveckling men där kommunen inte har tagit ställning till om så är lämpligt. I ÖP beskrivs området på ett sätt som väl beskriver vilka kommunala hänsyn som är viktiga och vilka frågor som behöver utredas vid en planering. Det står: Norr om E18 på Stäksön kan bebyggelse av varierande typ och täthet utredas. Området är ej detaljplanelagt. Om utredningar visar att planläggning av området är aktuell, så ska detta föregås av en fördjupad översiktsplan eller ett detaljplaneprogram där olika alternativa scenarier med olika stor exploatering i relation till nödvändiga investeringar i form av infrastruktur och kommunal service ska utredas. Bebyggelsen kan vara av blandad karaktär och innehålla publika anläggningar. Området närmast E18 lämpar sig mindre bra för bostadsbebyggelse p.g.a. bullerstörning, Området innehåller idag även en pågående bergtäkt som har tillstånd till den 1 maj Eventuell bostadsetablering förutsätter att täkten upphör och att ett återställande påbörjats. Huvudledningar för kommunens vatten och avlopp går över Stäksön och området förses med kommunalt VA och lokal trafikstruktur med koppling till Enköpingsvägen. Området måste ges en effektiv trafikmässig koppling till befintliga Kungsängens tätort i väst. Exploatering förutsätter sannolikt en ut- /tillbyggnad av trafikplats Kungsängen på E18. Området omfattas av riksintresse för Mälaren med öar och strandområden enligt 4 kap Miljöbalken. Den gröna kopplingen mellan Stäksön och fastlandet måste beaktas. Höga naturvärden på de norra delarna av ön skyddas och utvecklas. Rekreativa värden i form av befintlig ridstig samt ny vandringsled/strandpromenad utvecklas. Exploatering ska ske med hänsyn till strandskyddet. I den ansökan som har inkommit görs en beskrivning av ambitionerna med den tilltänkta bebyggelsen. Den övergripande visionen är att skapa en trygg stadsdel med närhet till naturen, vattnet och olika idrotts- och fritidsaktiviteter. De sökande beskriver ett område med 2500 bostäder av blandad karaktär i olika upplåtelseformer. Inom orådet ska också finnas inslag av kommunala verksamheter såsom förskola, skola och äldreboende men även av kommersiella verksamheter som kaféer och en marina. Man har även idéer om allmänna anläggningar i form av badplats och park. Bebyggelsen är tänkt att ordnas i en gatustruktur med en klassisk kvartersstruktur som tar hänsyn till öns topografi. Barnperspektiv En väl genomförd utbyggnad på Norra Stäksön har goda förutsättningar att bli en god miljö för barn och ungdomar att växa upp i. Området har potential att bidra till att utveckla Kungsängen som tätort och att utveckla tillgängligheten till olika rekreationsområden.

7 Sidan 7 av 162 TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtschef Elisabeth Mårell Tf. plan- och exploateringschef Henric Carlson Planarkitekt Bilagor: Utdrag ur Planansökan Stäket 1:32 och 1:19 Karta över Kungsängen ur ÖP 2010 Karta över Norra Stäksön med fastighetsindelning

8 Sidan 8 av 162

9 Sidan 9 av 162

10 Kungsängen (se även kartbilaga i större format) Sidan 10 av 162 Teckenförklaring!! Tätortsavgränsning Kommunlinje för kollektivtrafik, förslag, principiell dragning Livgardets övnings- och skjutfält Ny vägförbindelse, beslutad Ny vägförbindelse, förslag Örnässjön Brunna 15 32!!!!!!!! Reservat att möjliggöra fyrspår Trafikplats Kungsängen, tillbyggd/kockbacka, ny Grön koppling Prioriterat rekreativt promenadstråk ÈÈÈÈÈÈ Grönstråk Upplands-Broleden, vandringsled Totalförsvarets påverkansområde Kommundelspark, förslag Golfbana Broviken Lillsjön Kasmo Tibble 26 Sylta Tibbleviken 24 Centrum 32 Stäksön 31 Tätortsnära naturområde Naturreservat, förslag Bostadsbebyggelse, befintlig Bostadsbebyggelse, ny Prioriterat omvandlings-/ förtätningsområde Utredningsområde Verksamhetområde, befintligt Verksamhetsområde, nytt Verksamhetsområde, färdig plan men ännu ej utbyggt ± Meter Görväln ANTAGANDEHANDLING, FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR UPPLANDS-BRO KOMMUN SID 91

11 Sidan 11 av 162

12 Sidan 12 av 162

13 Sidan 13 av 162 Ärende 2

14 Sidan 14 av 162

15 Sidan 15 av 162 Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Henric Carlson, Dnr Zeinab Jama, Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsutskott Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7, m.fl. (Kraftvärmeverk och biogasanläggning vid Högbytorp) - Beslut om utställning Förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsutskottet beslutar att samrådsredogörelsen tillhörande samrådsförslaget till detaljplanen godkänns. 2. Samhällsbyggnadsutskottet beslutar att det reviderade detaljplaneförslaget för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl. ska skickas ut för utställning enligt 5 kap 23 ÄPBL (1987:10). Sammanfattning Syftet med planen är att möjliggöra för E.ON Värme Sverige AB och E.ON Gas Sverige AB att bygga en kraftvärmeanläggning vid Högbytorp för samtidig produktion av fjärrvärme och el samt en biogasanläggning för produktion av fordonsgas. Planområdet avgränsas av E18 i sydväst och väg 269 samt fastigheten Klöv och Lilla Ullevi 1:10 i öster. Norr om planområdet ligger Ragn-Sells avfalls- och kretsloppanläggning och skog gränsar mot planområdet i väster. Planområdets totala areal är ca 43 ha. Planområdet är utpekat i kommunens översiktsplan, ÖP 2010 (antagen ) som ett föreslaget verksamhetsområde. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade 18 september 2013, 38 om att skicka ut ett detaljplaneförslag till samråd. Samrådet genomfördes mellan 21 oktober och 18 november 2013 och detta annonserades i lokalpressen. Ett öppet hus hölls på Sätra gård 31 oktober då allmänheten hade möjlighet att träffa representanter både från E.ON Värme Sverige AB, E.ON Gas Sverige AB samt kommunens plan- och exploateringsavdelning. Anläggningen kommer att uppfattas som ett tydligt landmärke från E18. En miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram för planen. Parallellt med planprocessen har E.ON sökt och fått tillstånd från Mark- och miljödomstolen i Nacka för uppförande och drift av anläggning för produktion av el, fjärrvärme och fordonsgas i Högbytorp (dom daterad med ändring ) Efter samrådstiden har detaljplaneförslaget ändrats utifrån de yttranden som har inkommit. De ändringar som har gjorts framgår av samrådsredogörelsen. Beslutsunderlag ÖP 2010, Kf Beslut om planprogram, Kommunstyrelsen,

16 Sidan 16 av 162 Planprogram, godkänt Kommunfullmäktige Beslut om plansamråd, SBU, Plankarta, Planbeskrivning, Genomförandebeskrivning, Gestaltningsprogram, Miljökonsekvensbeskrivning, Samrådsredogörelse, Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den Ärendet Syftet med planen är att möjliggöra för E.ON Värme Sverige AB och E.ON Gas Sverige AB att bygga en kraftvärmeanläggning i Högbytorp för samtidig produktion av fjärrvärme och el samt en biogasanläggning för produktion av fordonsgas. Planområdet avgränsas av E18 i sydväst och väg 269 samt fastigheten Klöv och Lilla Ullevi 1:10 i öster. Norr om planområdet ligger Ragn-Sells avfalls- och kretsloppanläggning och skog gränsar mot planområdet i väster. Planområdets totala areal är ca 43 ha. Planområdet är utpekat i kommunens översiktsplan, ÖP 2010 (antagen ) som ett föreslaget verksamhetsområde och att E.ON planerar att etablera en kraftvärmeanläggning för fjärrvärme och el vid Högbytorp. ÖP 2010 säger vidare att ett planprogram ska tas fram för området. Ett planprogram har tagits fram för del av fastigheterna Bro-Önsta 2:10 och Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl. Planprogrammet godkändes i kommunfullmäktige I samband med godkännandet av planprogrammet meddelades även planuppdrag för detaljplaneetapp 1, kraftvärme-/energianläggning. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade 18 september 2013, 38 att skicka ut ett detaljplaneförslag till samråd. Samrådet genomfördes mellan 21 oktober och 18 november 2013 och detta annonserades i lokalpressen. Materialet ställdes ut på biblioteket i Bro samt i kommunhuset i Kungsängens centrum. Det fanns också tillgängligt på kommunens webbplats och skickades ut till berörda fastighetsägare samt myndigheter m.m. enligt remisslista och fastighetsförteckning. Ett samrådsmöte hölls internt med den tekniska avdelningen på Tillväxtkontoret. Ett öppet hus hölls på Sätra gård 31 oktober då allmänheten hade möjlighet att träffa representanter både från E.ON Värme Sverige AB, E.ON Gas Sverige AB samt kommunens plan- och exploateringsavdelning. Efter samrådstidens slut hölls även ett möte mellan representanter från E.ON, från kommunen och Naturskyddsföreningen. E.ON bedriver fjärrvärmeverksamhet i såväl de nordöstra som nordvästra delarna av Storstockholmsregionen. I nordvästra regionen driver E.ON fjärrvärmeverksamheten i Kungsängen, Bro, Bålsta och Järfälla. Idag finns det ett behov av att modernisera och effektivisera energiförsörjningen. Den nya kraftvärmeanläggningen möjliggör en sammankoppling av de idag separata fjärrvärmenäten i kommunerna Järfälla, Upplands-Bro och Håbo. Sammankopplingen innebär att flera äldre och mindre lämpligt lokaliserade anläggningar kan avvecklas.

17 Sidan 17 av 162 E.ON Gas är en ledande fordonsgasaktör i Sverige och Stockholmsområdet är ett prioriterat expansionsområde. E.ON Värme Sverige AB och E.ON Gas Sverige AB planerar därför att gemensamt bygga en anläggning i Högbytorp. Anläggningen kommer att bestå dels av en kraftvärmeanläggning för samtidig produktion av fjärrvärme och el, dels av en biogasanläggning för produktion av fordonsgas. Anläggningen tar tillvara energin ur avfall genom förbränning i kraftvärmeanläggningen och rötning i biogasanläggningen. Anläggningen kommer att uppfattas som ett tydligt landmärke från E18. De synliga byggnaderna kommer främst att utgöras av pannbyggnad samt tillhörande kontors- och kontrollrumsdel och en högre skorsten. För att balansera uttrycket av den stora pannbyggnaden bör utsidan kring volymen ges en egen enhetlig och stark form som uppfattas både i farten från motorvägen och från närmare håll. För att förtydliga de högt ställda ambitionerna för anläggningens utformning har ett gestaltningsprogram tagits fram. En miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram för planen. Verksamheten inom detaljplanerområdet kommer att medföra utsläpp till luft, dels genom transporter till och från anläggningen, dels genom själva verksamheten. Den planerade kraftvärmeanläggningen kommer att ersätta drift i befintliga och mer centralt belägna enheter för produktion av fjärrvärme. Produktionen av biogas i biogasanläggningen kommer att ersätta fossila drivmedel. Utsläppen från produktionsanläggningen inklusive transporter till och från anläggningen kommer inte att medföra att luftkvalitetsnormerna kommer att överskridas. I ett globalt perspektiv bedöms påverkan från den planerade verksamheten på växthuseffekten bli ca ton koldioxidekvivalenter lägre per år jämfört med nollalternativet. Parallellt med planprocessen har E.ON sökt och fått tillstånd från Mark- och miljödomstolen i Nacka för uppförande och drift av anläggning för produktion av el, fjärrvärme och fordonsgas i Högbytorp (dom daterad med ändring ). Efter samrådstiden har detaljplaneförslaget ändrats utifrån de yttranden som har inkommit. De ändringar som har gjorts framgår av samrådsredogörelsen. Barnperspektiv Genom att bygga ett nytt kraftvärmeverk kan flera mindre lämpligt lokaliserade anläggningar avvecklas. Genom att samlokalisera miljöfarliga verksamheter, kan andra områden frigöras och den sammanlagda miljöpåverkan och störningar kan minska i områden där barn vistas. För att planera för framtida bebyggelseutveckling och kontinuerlig inflyttning behövs långsiktiga energi- och uppvärmningslösningar, som tar hänsyn till miljöaspekterna. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtkontorschef Elisabeth Mårell Tf. plan- och exploateringschef Henric Carlson Planarkitekt Zeinab Jama Projektledare exploatering

18 Sidan 18 av 162 Bilagor: Plankarta Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Gestaltningsprogram Miljökonsekvensbeskrivning Samrådsredogörelse

19 Sidan 19 av 162

20 Sidan 20 av 162 Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl. nr 1101 (Kraftvärme- och biogasanläggning i Högbytorp) Bro Upplands-Bro kommun Normalt planförfarande Planbeskrivning Översiktskarta med ungefärligt planområde markerat.

21 Sidan 21 av 162 Innehållsförteckning: Handlingar 3 Övriga handlingar 3 Sammanfattning av planförslaget 3 Planens syfte, bakgrund och huvuddrag 5 Planprocessen 6 Handläggning 6 Preliminär tidplan 7 Planuppdrag 7 Behovsbedömning för miljöbedömning 7 Plandata 7 Läge och areal 7 Markägoförhållanden 8 Gällande planer och tidigare ställningstaganden 8 Riksintressen 8 Regional utvecklingsplan för stockholmsregionen 8 Översiktliga planer 8 Planprogram 8 Tillstånd enligt miljöbalken 9 Befintliga detaljplaner 9 Angränsande planer 9 Förutsättningar 10 Natur 10 Bebyggelse 11 Trafik och kommunikationer 11 Teknisk försörjning 12 Vatten 12 Planförslag 13 Kraftvärme- och biogasanläggningens processer 13 Övergripande gestaltningsprinciper 16 Trafik och transporter 22 Teknisk försörjning 25 Mark, geologi och vegetation 25 Vatten 25

22 Sidan 22 av 162 Risk och säkerhet 26 Samlad miljökonsekvensbedömning 26 Administrativa frågor 27 Genomförandetid 27 Genomförande 27 Medverkande i projektet 28 Handlingar Plankarta med bestämmelser i skala 1:3000 och tillhörande illustrationsplan Denna planbeskrivning Genomförandebeskrivning Gestaltningsprogram Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Fastighetsförteckning Övriga handlingar Planprogram för Högbytorp, område för miljö- och energianknutna verksamheter, Upplands- Bro kommun, Förstudie Väg 269, Högbytorp, Upplands-Bro kommun, Stockholms län, samrådshandling Trafikverket, december 2010 jan Kraftvärme- och biogasanläggning, Högbytorp, Ljudutredning, WSP, Miljöriskanalys för en kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp. RS Miljökonsulter, och komplettering Tillstånd från Mark- och miljödomstolen i Nacka för uppförande och drift av anläggning för produktion av el, fjärrvärme och fordonsgas i Högbytorp (dom daterad med ändring ) Särskild arkeologisk utredning inför detaljplaneetapp 1 i Högbytorp, fastigheterna Klöv och Lilla Ullevi 1:7 samt Bro-Önsta 2:10, Upplands-Bro kommun. (Meddelande från Länsstyrelsen i Stockholms län, , ) Ny energianläggning vid Högbytorp. MKB för påverkan av utsläpp från rejekt- och dagvatten till Mälaren. IVL, och komplettering IVL, Sammanfattning av planförslaget E.ON Värme Sverige AB och E.ON Gas Sverige AB planerar att bygga en kraftvärmeanläggning i Högbytorp för samtidig produktion av fjärrvärme och el samt en biogasanläggning för produktion av fordonsgas. Anläggningen tar tillvara energin ur avfall genom förbränning i kraftvärmeanläggningen och rötning i biogasanläggningen. Den nya kraftvärmeanläggningen möjliggör en sammankoppling av de idag separata fjärrvärmenäten i Järfälla, Upplands-Bro och Håbo kommuner. Sammankopplingen innebär att flera äldre och mindre lämpligt lokaliserade anläggningar kan avvecklas. Anläggningen ska spegla kommunens och E.ONs höga målsättningar inom miljöområdet och synliggöra verksamheten på ett positivt sätt. Planområdet avgränsas av E18 i sydväst och väg 269 samt fastigheten Klöv och Lilla Ullevi 1:10 i öster. Norr om planområdet ligger Ragn-Sells avfalls- och kretsloppanläggning och skog gränsar mot planområdet i väster. Planområdets totala areal är ca 43 ha.

23 Sidan 23 av 162 I ett globalt perspektiv bedöms påverkan från den planerade verksamheten på växthuseffekten bli ca ton koldioxidekvivalenter lägre per år jämfört med nollalternativet. Nollalternativet innebär att man fortsätter driva befintliga anläggningar och rusta upp värmepumpsanläggningen i Slammertorp. Det blir inte aktuellt att sammanbinda de olika fjärrvärmenäten i nollalternativet. På grund av begränsningar i produktionskapaciteten och höga produktionskostnader, kommer det heller inte bli möjligt att öka anslutningen av nya kunder i någon större utsträckning. Ingen produktion av fordonsgas och biogödsel kommer att ske i nollalternativet. Anläggningen kommer främst att uppfattas från E18 med de synliga byggnaderna som främst utgörs av pannbyggnad (med ungefärliga måtten: 25 m bred, 100 m lång och 55 m hög) samt tillhörande kontors- och kontrollrumsdel och en högre skorsten. För att balansera uttrycket av den stora pannbyggnaden bör utsidan kring volymen ges en egen enhetlig och stark form som uppfattas både i farten från motorvägen och från närmare håll. Detta kan förslagsvis ske genom att en skärm byggs, där nödvändiga lokaler innanför anpassas på ett flexibelt sätt utan att den yttre enhetliga formen går förlorad. Med exempelvis en organisk form på skärmen möter den naturen och skapar spänning i förhållande till pannans mer strikta geometriska form. Bakom pannbyggnaden på en högre marknivå syns övre delen av en ackumulatortank. Bränslelager och tankar för biogödsel döljs helt av vegetation. På längre håll, såsom Bro tätort, är det främst skorstenen som kommer vara synlig pga. vegetation och naturformationer. Från E18 kommer dessa delar att exponeras under ca 10 sekunder i hög fart. Det ställer krav på tydliga former som hinner uppfattas under den korta tiden. En alltför småskalig detaljrikedom går inte fram på långt håll. Det krävs därför ganska kraftfulla tag utan att det blir monotont i det nära perspektivet. Förslag till möjlig utformning av anläggningen, vy från sydost på E18 (SWECO) Alla transporter till anläggningen leds via en ny infart från väg 269 bakom skogspartier och fram till pannbyggnadens baksida. Där sker mottagning av avfallsbränsle och råvaror till biogasanläggningen. En ca 40 meter bred trädridå kommer bevaras mellan E18 och den interna transportvägen. Det görs

24 Sidan 24 av 162 med hänsyn till landskapsbilden och för att skärma av strålkastare från fordon som kör inom området så att de inte bländar mötande trafik på E18. Möjlig utformning av kraftvärme- och biogasanläggning. Illustrationsplan för hela planområdet (Ramböll/Sweco) Planens syfte, bakgrund och huvuddrag E.ON bedriver fjärrvärmeverksamhet i såväl de nordöstra som nordvästra delarna av Storstockholmsregionen. I nordvästra regionen driver E.ON fjärrvärmeverksamheten i Kungsängen, Bro, Bålsta och Järfälla. Idag finns det ett behov av att modernisera och effektivisera energiförsörjningen. Den nya kraftvärmeanläggningen möjliggör en sammankoppling av de idag separata fjärrvärmenäten i kommunerna Järfälla, Upplands-Bro och Håbo. Sammankopplingen innebär att flera äldre och mindre lämpligt lokaliserade anläggningar kan avvecklas. E.ON Gas är en ledande fordonsgasaktör i Sverige och Stockholmsområdet är ett prioriterat expansionsområde. E.ON Värme Sverige AB och E.ON Gas Sverige AB planerar därför att gemensamt bygga en anläggning i Högbytorp. Anläggningen kommer att bestå dels av en kraftvärmeanläggning för samtidig produktion av fjärrvärme och el, dels av en biogasanläggning för produktion

25 Sidan 25 av 162 av fordonsgas. Anläggningen tar tillvara energin ur avfall genom förbränning i kraftvärmeanläggningen och rötning i biogasanläggningen. Avfallet är sådant som annars inte återanvänds eller återvinns på annat sätt. Genom att samlokalisera en biogasanläggning med en avfallsförbränningsanläggning vid en befintlig deponi kan flera synergieffekter uppnås. Det gäller bland annat insamling av avfall, återanvändning av värme och skyddsåtgärder för att minska risk för omgivningspåverkan. Den planerade anläggningen erbjuder även goda samordningsfördelar med Ragn-Sells befintliga verksamhet genom att avfall, som kan utgöra bränsle vid förbränning eller råvara vid rötning i de planerade anläggningarna, redan hanteras på Högbytorp. Restprodukterna från avfallsförbränningen kan även omhändertas där, vilket i sin tur innebär ett minskat transportbehov. Dessutom kan deponigas från Högbytorps deponiområden utnyttjas under hela året i den planerade anläggningen. E.ON har fått tillstånd från Mark och miljödomstolen i Nacka att uppföra och driva en kraftvärme- och biogasanläggning enligt miljöbalken (miljödom daterad med rättelse ). I kommunfullmäktige beslutades om uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för etapp 1, med syftet att möjliggöra etableringen av en ny kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp. Detaljplanen föregås av ett planprogram, enligt Kommunstyrelsen beslut , för del av fastigheterna Bro-Önsta 2:10 samt Klöv och Lilla Ullevi 1:7. Detta enligt inkommen förfrågan till kommunen från E.ON Värme Sverige AB. Samråd om planprogrammet genomfördes mellan den 8 december 2010 och den 25 januari Planprogrammet godkändes i kommunfullmäktige Planprogrammet omfattar förutom kraftvärme- och biogasanläggning ytterligare tre detaljplaneetapper: Sätra Gård, Högbytorp avfalls- och kretsloppsanläggning (utveckling av Ragn- Sells verksamhet) samt verksamhetsområde för hantering av bland annat anläggningsmaterial. Under perioden 21 oktober 2013 till 18 november 2013 var detaljplanen ute på plansamråd efter beslut om samråd i kommunsstyrelsens samhällsbyggnadsutskott, Planprocessen Handläggning Detaljplanearbetet inleddes 2011 och handläggs enligt den äldre Plan- och bygglagen (ÄPBL 1987:10). Detaljplanen har föregåtts av ett planprogram. Handläggning av detaljplanen sker med normalt planförfarande. SBU SBU SBU KS, KF Utställning Det aktuella planskedet är utställning då remissinstanser, fastighetsägare och andra berörda får ta del av det reviderade förslaget och återigen komma med synpunkter. Efter utställningstiden upprättas ett utställningsutlåtande där yttranden som framförts redovisas. Planförslaget kan komma att justeras och kompletteras med mindre redaktionella ändringar innan en antagandehandling upprättas.

26 Sidan 26 av 162 Preliminär tidplan Beslut om utställning januari 2014 Utställning februari-mars 2014 Beslut om antagande maj 2014 Laga kraft juni-juli 2014 Byggstart oktober 2014 Planuppdrag I kommunfullmäktige beslutades om uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för etapp 1, kraftvärme-/energianläggning. Behovsbedömning för miljöbedömning Den planerade verksamheten inom planområdet antas enligt miljöbalkens förordning 1998:905 3, medföra betydande miljöpåverkan och därmed ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. För det aktuella detaljplaneförslaget har en miljökonsekvensbeskrivning upprättats enligt kraven i den äldre plan- och bygglagen (ÄPBL 1987:10, 5 kap 18 ). Dessutom har en tillståndsansökan för miljöfarlig verksamhet tagits fram enligt kap 9 i miljöbalken med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Plandata Läge och areal Planområdet i Högbytorp är beläget ca 3 km från Bro centrum. Planområdet avgränsas av E18 (35 meter från vägkant) i sydväst samt väg 269 och fastigheten Klöv och Lilla Ullevi 1:10 i öster. Norr om planområdet ligger Ragn-Sells avfalls- och kretsloppsanläggning medan skog gränsar mot planområdet i väster. Se Figur 3 nedan. Planområdets totala areal är ca 43 ha. Planområdet med omgivningar. (Ur Översiktskartan, Lantmäteriet, Gävle Medgivande ).

27 Sidan 27 av 162 Foto 1 och 2. Planområdet sett från E18 med energiskog i förgrunden (Foto: Sweco). Markägoförhållanden Planområdet omfattar del av fastigheterna Bro-Önsta 2:10 samt Klöv och Lilla Ullevi 1:7 som ägs av privatpersoner och förvaltas av Fastighets AB Väderholmen. Planområdet omfattar även del av Klöv och Lilla Ullevi 1:10 som ägs av privatperson. E.ON har förvärvat del av fastigheten Bro-Önsta 2:10. Gällande planer och tidigare ställningstaganden Riksintressen Planområdet ingår inte i något riksintresse. Men området för den planerade anläggningen avvattnas mot Broviken, ett Natura 2000-område ca 5 km söder om området. Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för nate- och/eller dybladsvegetation. Dessutom är Brovikarnas mjukbottenområden viktiga yngelkammare för fisk och sällsynta vattenväxter. Broängarna, som ingår i Natura 2000-området, är ett naturreservat och ett våtmarksområde vid Mälaren, en av Stockholms läns fågelrikaste platser med skyddsvärd flora i hagmarkerna. Vidare utgör E18 riksintresse för väg. Regional utvecklingsplan för stockholmsregionen I den regionala utvecklingsplanen för stockholmsregionen, RUFS 2010 pekas Högbytorp ut för befintlig deponi- och avfallsanläggning (Ragn-Sells) och som ny produktionsplats för energianläggningar. Översiktliga planer Planområdet är utpekat i kommunens översiktsplan, ÖP 2010 (antagen ) som ett föreslaget verksamhetsområde och att E.ON planerar att etablera en kraftvärmeanläggning för fjärrvärme och el vid Högbytorp. ÖP 2010 säger vidare att ett planprogram ska tas fram för området. Planprogram Kommunstyrelsen beslutade om att ta fram förslag till planprogram för del av fastigheterna Bro-Önsta 2:10 samt Klöv och Lilla Ullevi 1:7. Detta enligt inkommen förfrågan till kommunen från E.ON Värme Sverige AB om att etablera en kraftvärmeanläggning vid Högbytorp. Samråd om planprogrammet genomfördes mellan den 8 december 2010 och den 25 januari Planprogrammet godkändes i kommunfullmäktige Planprogrammet omfattar

28 Sidan 28 av 162 förutom kraftvärme- och biogasanläggning ytterligare tre detaljplaneetapper: Sätra Gård, Högbytorp avfalls- och kretsloppsanläggning (utveckling av Ragn-Sells verksamhet) samt verksamhetsområde för hantering av bland annat anläggningsmaterial. Planerad indelning av detaljplaneetapper enligt planprogrammet där DPL 1 utgör aktuellt planområde för planerad kraftvärme- och biogasanläggning (Planprogram för Högbytorp, 2010) Tillstånd enligt miljöbalken E.ON har lämnat in en ansökan för tillstånd för den planerade anläggningen enligt miljöbalken. Ansökan lämnades in till Mark- och miljödomstolen i Nacka i november Miljödom vann laga kraft i januari Befintliga detaljplaner Området är inte detaljplanelagt. Angränsande planer Tillväxtkontoret fick den 22 februari 2012 (KS SBU 5) i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för del av fastigheten Bro-Önsta 2:10 m.fl, numera Bro-Önsta 2:11. Svensk galopp AB har förvärvat fastigheten Bro-Önsta 2:11. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra etablering av en hästsportanläggning, om ca 190 ha, och en flytt av Svensk Galopps tränings- och tävlingsanläggning i Täby till Önsta gård i Bro. Detaljplaneförslaget har ställts ut för granskning under sommaren Enligt beslut i kommunsstyrelsens samhällsbyggnadsutskott ska lämpligheten av att planlägga för nya verksamheter utredas genom planprogram för området strax söder om E18, i Kärrrängen och Klöv (del av Bro-Önsta 2:10 samt Klöv och Lilla Ullevi 1:5).

29 Sidan 29 av 162 Enligt översiktsplanen finns även förslag till ett nytt verksamhetsområde öster om Bro trafikplats samt en utökning i riktning nordost av det befintliga verksamhetsområdet Skällsta. Figur 5. Angränsande planer till planområdet (Sweco). Förutsättningar Natur Mark, geologi och vegetation Marken inom planområdet består till största delen av blandskog på delvis kuperad mark. En del närmast E18 utgörs av energiskog. Planområdet ligger i huvudsak på fast mark, berg och morän och har goda grundläggningsförhållanden. Det finns även mark som består av lera, grus och sand. Hela planområdet ligger utanför de områden som nyttjas för Ragn-Sells verksamhet. Därför bedöms inte marken innehålla några föroreningar. Landskapsbild Landskapsbilden i och kring planområdet präglas idag av tydliga konstraster mellan det odlade kulturlandskapet, kuperad skogsmark, verksamhetsområden och storskaliga trafikmiljöer. Tydliga landmärken, som syns på avstånd, inom och i anslutning till planområdet är telemasten på en höjd intill väg 269 samt avfallsanläggningens kullar som sticker upp ovan trädtaket. Ett mindre landskapsrum utgörs av en energiskogsodling och ett mindre åkerparti. I söder i nära anslutning till planområdet finns inga unika miljöer eller sällsynta landskapselement.

30 Sidan 30 av 162 Fornlämningar Under hösten 2011 genomförde Länsstyrelsen en arkeologisk utredning inom aktuellt planområde. Resultaten var fynd av fyra gränsmärken och en svårbedömd stensamling, som undersöktes och borttogs i samband med utredningsgrävning. Inga andra fornlämningar kunde konstateras i detta område. Länsstyrelsen bedömer att det inte krävs vidare arkeologiska åtgärder inom utredningsområdet (Meddelande från Länsstyrelsen i Stockholms län ). Bebyggelse Kommersiell och allmän service Planområdet är beläget ca 3 km från Bro centrum där service finns i form av dagligvarubutik, småbutiker och restauranger samt även apotek och vårdcentral m.m. Trafik och kommunikationer Omgivande vägar Söder om planområdet sträcker sig E18 i nordvästlig-sydostlig riktning. E18 är av Länsstyrelsen utpekad som primär transportled för farligt gods vilket innebär att vägen ingår i ett huvudvägnät för genomfartstrafik för transport av farligt gods. Till störst del utgörs dessa transporter av icke brandfarliga och icke giftiga gaser, brandfarliga vätskor, frätande ämnen och övriga farliga ämnen och föremål. Hastighetsbegränsningen på E18 i höjd med Högbytorp är i dagsläget 110 km/h. Öster om planområdet sträcker sig väg 269 i nord-sydlig riktning. Väg 269 utgör sekundär led för farligt gods. Det innebär att vägen används för transporter av farligt gods mellan primär transportled för farligt gods (E 18) och lokala mottagare eller producenter längs vägen. I första hand rör det sig idag om transporter av farligt gods till Högbytorp. Hastighetsbegränsningen är 60 km/h förbi befintlig infart till Högbytorp och ca 200 meter före och efter korsningspunkten. Därefter är hastighetsbegränsningen 80 km/h. Enligt Länsstyrelsens rekommendationer ska olycksriskerna analyseras och en riskanalys upprättas om verksamheter eller bebyggelse ska lokaliseras inom 100 m från en väg som används för transporter för farligt gods. En miljöriskanalys (framtagen av RS Miljökonsulter, ) har upprättats i samband med tillståndsansökan för kraftvärme- och biogasanläggningen. Transporter E18 vid Bro trafikplats väster om väg 269 trafikeras med ca fordon per dygn (2006) där den tunga trafiken utgör ca 10 %. E18 vid Bro trafikplats öster om väg 269 trafikeras med ca fordon per dygn (2002) där den tunga trafiken utgör knappt 10 %. Länsväg 269 trafikeras av ca fordon per dygn (2009). Andelen tung trafik på väg 269 är ca 15 % varav omkring hälften går till Högbytorps avfallsanläggning. (Mängden fordon avser årsmedeldygntrafik). Gång- och cykeltrafik Inga gång- och cykelbanor finns i anslutning eller inom planområdet. Kollektivtrafik Närmsta pendeltågsstation finns i Bro, 3 km bort, med halvtimmestrafik till Stockholm. Idag finns ingen busslinje på väg 269 förbi Högbytorp. Närmsta busshållplats ligger vid Fliesbergs och Willys. Parkering Ingen parkering sker inom planområdet idag.

31 Sidan 31 av 162 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Befintliga vatten- och spillvattenledningar försörjer Ragn-Sells avfallsanläggning. Vattenledningarna passerar igenom planområdets östra delar medan spillvattenledningar går i väg 269 och korsar planområdets norra delar. El Inom planområdet finns inget elledningsnät. Ragn-Sells anläggning är elförsörjd. Värme Inom eller i nära anslutning till planområdet finns inget fjärrvärmeledningsnät. Tele och bredband Inom planområdet finns inget utbyggt tele- eller bredbandsledningsnät. Vatten Dagvatten, vattenrecipient och dikesföretag Grundvattenströmmarna för området är i princip samma riktningar som för ytvattnet (Tyréns, 2006). Hela den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen ligger på samma sida vattendelaren närmast E18. Vidare ligger vattendelaren mellan Ragns-Sells befintliga verksamhetsområde och E.ONs planerade verksamhet. Vissa vattenströmmar, yt- och grundvatten, kommer att vara gemensamma för E.ON verksamhetsområde och delar av naturmark på fastigheterna Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7, bland annat salixodling. Inom planområdet ligger Önsta Lång och Kärrängens dikningsföretag. Vattnet från dikningsföretagen mynnar i Sätrabäcken och går därefter vidare till Broviken i Mälaren. Området för den planerade verksamheten ligger utanför Östra Mälarens vattenskyddsområde. Eventuellt överskott av renat avloppsvatten från anläggningen, som utgörs av renat dag- och processavloppsvatten, kommer dock att rinna genom vattenskyddsområdet. Den planerade verksamheten anses därmed vara inom den sekundära skyddszonen för vattenskyddsområdet. För Östra Mälarens vattenskyddsområde gäller skyddsföreskrifter enligt beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län, daterade

32 Sidan 32 av 162 Avrinningsväg från den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen till vattenrecipient (Sweco). Planförslag Kraftvärme- och biogasanläggningens processer Planerad verksamhet innebär att det byggs en ny kraftvärmeanläggning i Upplands-Bro och att fjärrvärmenätet i Järfälla och de olika näten i Upplands-Bro och Håbo kommuner kopplas samman. Den planerade verksamheten innebär att samtliga E.ON:s panncentraler i Bro och Kungsängen avvecklas. Det blir vidare möjligt att ansluta både befintlig och ny bebyggelse till fjärrvärmenätet. Därtill kommer den nya anläggningen även innebära tillskott av lokalt producerad el. Den planerade anläggningen kommer att bestå dels av en kraftvärmeanläggning för samtidig produktion av fjärrvärme och el, dels av en biogasanläggning för produktion av fordonsgas. En möjlig utformning av den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen visas nedan.

33 Sidan 33 av 162 Möjlig utformning av kraftvärme- och biogasanläggning. Illustrationsplan för hela planområdet (Ramböll/Sweco) Kraftvärmeanläggningen I kraftvärmeanläggningen produceras fjärrvärme och el samtidigt. Kraftvärmeanläggningen kommer bland annat att bestå av mottagningshall, ångpanna, turbin, rökgasreningssystem och rökgaskondensering som huvudsakliga enheter. De bränslen som i huvudsak kommer förbrännas är hushållsavfall och verksamhetsavfall, men även trädbränslen kan eldas i anläggningen. För att utnyttja bränslet maximalt utrustas kraftvärmeanläggningen med en rökgaskondensor för att ta till vara ytterligare energi ur rökgaserna. I samband med detta sker en viss avskiljning av föroreningar ur rökgaserna och det som avskiljs i rökgaskondensorn hamnar i rökgaskondensatet. Rökgaskondensatet

34 Sidan 34 av 162 kommer att renas i en reningsutrustning med flera reningssteg. Allt rökgaskondensat kommer normalt att återanvändas inom anläggningen. Möjlig utformning av kraftvärme- och biogasanläggning. Inzoomad illustrationsplan för del av planområdet (Ramböll/Sweco). För att svara mot el- och värmebehovet planeras den totalt tillförda bränsleeffekten till pannan att vara mellan 95 och 120 MW. Avfallsmängden kan maximalt komma att bli ton per år, normalt förväntas förbrukningen vara ca ton per år. Den årliga produktionen förväntas bli ca 360 GWh fjärrvärme och 150 GWh el per år. Som jämförelse var fjärrvärmeproduktionen GWh och elanvändningen GWh i Sverige år 2010 (Energimyndighetens statistik).

35 Sidan 35 av 162 Biogasanläggningen Biogasanläggningen kommer att bestå av utrustning för mottagning, förbehandling och rötning av avfall, rening och uppgradering av biogas och högtryckskomprimering för distribution av fordonsgas samt lagring av biogödsel. Biogasanläggningen beräknas ta emot maximalt ton råvaror per år vid fullt utbyggd anläggning. Råvarorna kommer i huvudsak att bestå av matavfall från hushåll (källsorterat organiskt hushållsavfall), restauranger och verksamheter, organiskt avfall från industrier, gödsel, restprodukter från växtodling och grödor. Biogasproduktionen från dessa råvaror beräknas till ca 90 GWh per år. Den biogödsel som återstår efter rötningsprocessen innehåller alla de näringsämnen som fanns i inkommande råvaror. Biogödsel ska därför återföras till åkermark som gödselmedel och ersätter då användning av konstgödsel. Den årliga produktionen av biogödsel bedöms till ca ton (vattentillsats i processen gör att gödselmängden är större än mängden råvaror). Som jämförelse var Sveriges drivmedelsanvändning för transporter totalt GWh år 2010, därav var GWh förnybart (600 GWh biogas) (Energimyndighetens statistik). Som jämförelse till avfallsmängderna som kommer att behandlas i anläggningen var den totala mängden behandlat hushållsavfall 2010 ca 460 kg per person (Avfall Sverige). Gemensam utrustning Det kommer att finnas en utjämnings- och avskiljningsdamm som är gemensam för kraftvärme- och biogasanläggningen för att ta emot dagvatten och eventuellt överskott av processavloppsvatten. Renat vatten från dammen kommer att återanvändas i den planerade anläggningen och normalt kommer inget vatten att släppas ut till recipient från anläggningen. Utjämnings- och avskiljningsdammen kommer att dimensioneras för att kunna lagra släckvatten från en eventuell brandbekämpning. Ett område för upplag av bränslelager samt biogödsel kommer att finnas inom anläggningen. I det fall att luktstörningar från lagren skulle förekomma finns möjlighet att uppföra lagerbyggnader inom området så att lukten stängs in. Övriga funktioner inom planområdet I anslutning till infarten från väg 269 ges möjlighet till att uppföra ett besökscenter. Det är en byggnad där information om kraftvärme- och biogasanläggningen ges till besöksgrupper. Byggnaden uppförs i maximalt två plan och en byggnadsarea om 350 kvm. Förutom reception finns plats för utställning och konferenslokal. Byggnaden kan med fördel samordnas ihop med Ragn-Sells avfallsanläggning. Inom planområdet ges möjlighet till att uppföra ett tankställe för biogas som i första hand är till för de lastbilar som kör transporter till och från E.ONs och Ragn-Sells anläggningar. På längre sikt kan tankstället komma att tillgängliggöras för tankning av allmänhetens fordon. Tankstället lokaliseras i anslutning till biogasanläggningen eller bredvid ett besökscenter i anslutning till infarten från väg 269. Övergripande gestaltningsprinciper Anläggningens utformning ska spegla kommunens och E.ONs höga målsättningar inom miljöområdet och synliggöra verksamheten på ett positivt sätt. Se även separat gestaltningsprogram. Genom anläggningens framträdande placering ställs höga krav på dess estetiska utformning. Särskilt de fasader som vänder sig ut mot E18 ska gestaltas med omsorg. All tyngre verksamhet placeras bakom vegetation och andra byggnader för att ge ett sammanhållet intryck. Inom området planeras ett flertal byggnader. Pannbyggnaden med turbinhall tillsammans med ackumulatortank kommer att vara

36 Sidan 36 av 162 de dominerande byggnaderna. Pannbyggnaden vänder sin långsida ut mot E18 och blir därigenom en skärm mellan vägen och den sida av anläggningen där tyngre verksamhet försiggår. Kontor, personallokaler och besöksutrymmen placeras framför/väster om pannbyggnaden. De bidrar till att artikulera pannbyggnadens tekniska karaktär och står med ett annorlunda formspråk i kontrast till denna. Även ackumulatortanken är hög och placeras i högre terräng norr om pannbyggnaden för att ge maximalt tryck i ledningarna ut till användarna. Skorstenen placeras i anslutning till byggnader för rökgasrening. Verkstads- och servicebyggnader är låga och skyms från vägen av pannbyggnaden. Tankar för biogasproduktion kan delvis grävas ner där det är möjligt. De placeras i övrigt så att de döljs av skog eller andra byggnader. Alla transporter till anläggningen leds via en ny infart från väg 269 bakom skogspartier och fram till pannbyggnadens baksida. Där sker mottagning av avfallsbränsle och råvaror till biogasanläggningen. Landskapsbild och betraktelseavstånd Ragn-Sells avfallsanläggning, E18 och odlingsmarken påverkar idag upplevelsen av landskapet i stor utsträckning. Den föreslagna kraftvärme- och biogasanläggningen kan anpassas till landskapet förutsatt att främst pannbyggnaden med tillhörande kontorsdel får en omsorgsfullt bearbetad gestaltning. Det är främst från E18 som man kommer att uppfatta anläggningen med de synliga byggnaderna som främst utgörs av pannbyggnad med tillhörande kontors- och kontrollrumsdel samt skorsten. Bakom denna på en högre marknivå syns övre delen av ackumulatortanken. Bränslelager och tankar för biogödsel döljs helt av vegetation. På längre håll, såsom Bro tätort, är det främst skorstenen som kommer vara synlig. Övriga delar av anläggningen döljs av vegetation och naturformationer. Från E18 kommer dessa delar att exponeras under ca 10 sekunder i hög fart ca 110 km/h. Det ställer krav på tydliga former som hinner uppfattas under den korta tiden. En alltför småskalig detaljrikedom går inte fram på långt håll. Det krävs därför ganska kraftfulla tag utan att det blir monotont i det nära perspektivet. Anläggningen får dock inte uppfattas som alltför spektakulär så att den kan komma att utgöra ett trafikstörande inslag. Den befintliga skogen inom planområdet kommer behållas i största möjliga utsträckning och utnyttjas som avskärmning mot E18. Det görs med hänsyn till landskapsbilden och för att skärma av strålkastare från fordon som kör inom området så att de inte bländar mötande trafik på E18. En bred trädridå om minst 40 meter behålls mellan E18 och den interna transportvägen. Transportvägen planeras även att sänkas utifrån befintlig marknivå vilket motverkar risk för bländning. Odlingsmarken mellan väg och anläggning, som idag hyser energiskog, kommer med jämna mellanrum att skördas och kan inte ses som en permanent avskärmning. Marken mellan odlingen och pannbyggnaden utformas med tanke på att den kan utgöra en gräns mot ett nyskördat fält. Där landskapet måste schaktas ur bearbetas skärningar, stödmurar och branter som landskapselement för att undvika sprängytor och sårigheter. Se foton, nästa sida.

37 Sidan 37 av 162 Exempel på hur man kan utforma en sprängd eller schaktad slänt (Viacon) Förslag till gestaltning av pannbyggnad Pannbyggnaden är ca 25 m bred, 100 m lång och 50 m hög. Ihop med pannbyggnaden placeras en påbyggnad för kontrollrum, omklädning och kontor för ca 20 personer. För att balansera den stora pannbyggnaden bör den kompletterande volymen ges en egen och stark form med tillräcklig storlek. Det kan ske genom att fasaden utformas som en skärm, bakom vilket nödvändiga verksamhetslokaler till anläggningen på ett flexibelt sätt inpassas utan att den yttre formen går förlorad. Pannbyggnadens form präglas av pannans funktioner. Tekniskt sett består den av en stålkonstruktion i vilket både själva pannan och byggnadens fasad är infäst. Denna tekniska funktion uttrycks i fasadens gestaltning i form av ett kraftfullt stålskelett med en fasad som en hinna underordnad konstruktionen. Glasade väggar kan användas där det av inomhusklimatskäl är möjligt. Den sydöstra gavelfasaden kan i sin helhet glasas för att ge förbipasserande en blick in i anläggningen. Byggnadens långfasad utformas med hjälp av form och ljus så att den ger olika upplevelse beroende på i vilken riktning man passerar på motorvägen. Ackumulatortanken har en geometrisk form och kommer att höja sig ca 55 meter över marknivån. Framför allt dess avslutning uppåt är viktig ur gestaltningshänseende. Skorstenen är anläggningens signatur med sina 80 meter över marknivån, ståendes i kuperad terräng. Det gör att den kommer att synas på långt håll. Även om skorstenen har en teknisk funktion är den skulpturala effekten viktig ur gestaltningshänseende.

38 Sidan 38 av 162 Förslag till möjlig utformning av anläggningen, dagvy från nordväst på E18. Arkitekt/visualisering: Sweco Förslag till möjlig utformning av anläggningen, kvällsvy från nordväst på E18. Arkitekt/visualisering: Sweco

39 Sidan 39 av 162 Förslag till möjlig utformning av anläggningen, kvällsvy från sydost på E18. Arkitekt/visualisering: Sweco Exempel på hur pannbyggnadens fasad kan gestaltas med synliggörande av dess tekniska funktion, närbild ur visualiserad modell. Illustration: Sweco

40 Sidan 40 av 162 Jönköping Energi, Torsvik. Arkitekt: Liljewall Arkitekter. Foto: Sweco Tekniska Verken, Linköping Arkitekt: Berg Arkitekter AB Foto: Sweco Ackumulatortank för Jämtkraft Östersund, Arctura. Arkitekt/foto: Sweco Ackumulatortank för Norrenergi, Solna Arkitekt/foto: Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB. Söderenergi, Igelstaverket, Södertälje. Arkitekt: Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB. Foto: Åke E:son Lindman

41 Sidan 41 av 162 Trafik och transporter Vägtransporter Transporter till och från anläggningen sker med bil. Mest transportkrävande är bränslen och råvaror till anläggningen och fordonsgas och biogödsel från anläggningen. Med de förutsättningar som antagits bedöms transporterna för den planerade verksamheten bli ca lastbilar enkel väg per år. Idag hanteras avfall vid Ragn-Sells verksamhet som skulle kunna utgöra bränsle i kraftvärmeanläggningen och råvaror till biogasanläggningen. Ragn-Sells sorterar ut avfallsbränslen ur inkommande avfall som sedan transporteras vidare till avfallsförbränningsanläggningar. Omlastning sker även av avfall, som kommer med små lastbilar från lokal insamling, till stora lastbilar (containerbilar med släp) för vidare transport till avfallsförbränningsanläggningar. Ragn-Sells tar idag hand om komposterbart material i en öppen kompost vid Högbytorp. Detta material skulle kunna användas som råvara till biogasanläggningen. Vidare avpaketerar och bearbetar Ragn-Sells idag rötbart material som transporteras vidare som råvaror till biogasanläggningar. Om de material som idag går till Ragn-Sells anläggning istället skulle transporteras till E.ONs planerade anläggning som bränsle och råvaror till biogasanläggningen, blir transportbehovet totalt till Högbytorpsområdet betydligt mindre (ca transporter enkel väg per år). Ny infart från väg 269 Planområdet trafikförsörjs från väg 269. Trafikverket har tagit fram en förstudie till följd av behovet av ombyggnadsåtgärder på väg 269 i anslutning till Högbytorp. Vid utbyggnad av Ragn-Sells verksamhet samt vid etablering av nya verksamheter vid Högbytorp kommer transportvolymerna att öka. Idag råder kapacitetsproblem i befintlig infart till Högbytorp. Lastbilar kan köa ut på väg 269 vid hög belastning till vågkontrollen. Behov finns att skapa en säkrare in- och utfart till väg 269 med utökad magasinskapacitet. Detta för att uppnå en bättre logistik och ökad trafiksäkerhet. Översiktlig trafiklösning för infarten till planområdet (Trafikverket)

42 Sidan 42 av 162 Den åtgärd som föreslås är en förflyttning av befintlig infart till Ragn-Sells avfalls- och kretsloppsanläggning. I en ny trevägskorsning ansluts infart till både avfalls- och kretsloppsanläggningen och den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen. Den nya infarten anläggs ca 100 meter söder om den befintliga. Infarten utformas som en vänstersväng söderifrån med separat körfält. Således kommer Ragn-Sells och E.ON att utnyttja samma infart. Angöring och parkering En ny körbar angöringsväg föreslås på kvartersmark från den nya infarten från väg 269 till anläggningen. All parkering och uppställning av transportfordon ska ske inom kvartersmark på egen fastighet. Gång- och cykeltrafik Nya gång- och cykelstråk föreslås inom planområdet. I samband med byggnation av fjärrvärmeledningar för distribution av värme från den planerade anläggningen har E.ON och kommunen en gemensam ambition att till största del ovanpå ledningsbäddar, förlägga gång- och cykelvägar (gc) där så är lämpligt. Att förlägga gc-vägar ovanpå fjärrvärmeledningar gör att etableringen blir billigare samt att värmen från fjärrvärmeledningarna gör att vägarna kan hållas isfria längre utan halkbekämpning. En allmänt tillgänglig gång- och cykelväg föreslås bland annat i samma sträckning som angöringsvägen till anläggningen, ner till passagen under E18 i planområdets sydöstra del. Av säkerhetsskäl kan gc-vägen med fördel anläggas i separat körbana från biltrafiken, som förväntas trafikeras av främst lastbilar. Det ska även vara möjligt att kunna ta sig till fots eller med cykel till/från anläggningen. Ledningsgata Principsektion för ny angöringsväg samt gång- och cykelväg med underliggande ledningsgata som kan bidra till uppvärmning av vägen och därmed hålla den snö- och isfri. Kollektivtrafik Kommunen ser gärna att en busslinje kan komma till stånd för arbetspendling då både E.ON och Ragn-Sells har uttryckt starka önskemål om det. Det potentiella resandeunderlaget till en busshållplats i höjd med infarten på väg 269 utgörs av ca årsanställda inom Ragn-Sells och E.ONs anläggningar. (Ragn-Sells anläggning bemannas av lite över 100 personer mellan ca 7-16 varje dag. E.ON planeras få årsarbeten mellan 8-17 beroende på hur många av E.ONs olika verksamheter som kommer att lokaliseras här. 35 personer är miniminivå bara för att sköta anläggningen). Den planerade galoppanläggningen, belägen ca 2 km söderut utmed väg 269 i höjd med Bro, planeras få ca 100 arbetstillfällen. Det finns även planer på nya verksamheter för området Kärrängen och Klöv, söder om E18, vilket kan ge ytterligare reseunderlag för busstrafik.

43 Sidan 43 av 162 Hållplatsläge för buss är möjligt i höjd med den nya infarten från väg 269, där det finns möjlighet att vända med buss. Gångavstånd från hållplatsen till den nya kraftvärme- och biogasanläggningen blir uppskattningsvis meter. Till Ragn-Sells område blir dock avståndet närmare. Skiss på möjligt hållplatsläge. Järnvägsanslutning Förutsättningar för att ansluta ett industrispår från Mälarbanan till Högbytorp har studerats översiktligt av både E.ON och Ragn-Sells. Studierna visar att det inte är möjligt att inrymma en rangerbangård med tillhörande område för omlastning norr om E18 utan mycket stora ingrepp i naturen. Det skulle också innebära mycket höga kostnader att gå fram med ett industrispår hela vägen till Högbytorp. Däremot kan det vara möjligt att gå fram med ett industrispår till ett rangerområde direkt söder om E18 och där omlasta till lastbil för vidare transport till kraftvärme- och biogasanläggningen samt till Ragn-Sells verksamhet. Investeringskostnader för denna typ av industrispår är mycket höga. E.ON eller Ragn-Sells har idag inte några planer på att bygga en spåranslutning. Ett industrispår är heller inte förenlig med den plan för hästsportsanläggning som är på väg att tas fram för området kring Önsta Gård. Det finns idag två verksamheter med industrispår som är lokaliserade relativt nära Högbytorp, dels Coops rikslager i Bro, dels Benders i Bålsta. Dessa verksamheter önskar utveckla sina respektive industrispår. Möjligheter finns att i framtiden utnyttja dessa anläggningar för transporter till kraftvärme- och biogasanläggningen.

44 Sidan 44 av 162 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Sanitärt avloppsvatten, det vill säga avloppsvatten som uppkommer till följd av personalen vid anläggningen, ansluts till det kommunala avloppsledningsnätet och leds till Käppalaverket. Allt vatten som uppkommer från processen och allt dagvatten från takytor och hårdgjorda ytor tas om hand inom anläggningen. Vattnet leds till en utjämnings- och avskiljningsdamm. Normalt återanvänds allt vattnet i processen. Dricksvatten ansluts till det kommunala nätet. El Anslutning av el till och från anläggningen läggs under mark. Värme Fjärrvärmeledningar kommer att förläggas under mark längs gamla Enköpingsvägen mot Håbo respektive Järfälla samt från centrala Bro längs väg 840 upp mot Högbytorp. Ansökan om ledningsrätt är inlämnad till Lantmäterimyndigheten. Lokaler och personalutrymmen för kraftvärme- och biogasanläggningen kommer att ha lokal försörjning avseende värme och kyla. Avfallshantering Branschspecifikt avfall från kraftvärmeanläggningen kommer att utgöras av slagg och rökgasreningsprodukt. Slagg och aska kan komma att omhändertas vid Ragn-Sells anläggning vid Högbytorp. Det uppkommer inget branschspecifikt avfall från biogasanläggningen. Icke branschspecifikt avfall kommer att sorteras och hanteras enligt gällande regler. Där så är lämpligt kan avfall komma att omhändertas i den planerade anläggningen för förbränning eller rötning (dispens kommer att sökas för att transportera bort hushållsavfall) eller omhändertas i till exempel Ragn-Sells anläggning vid Högbytorp. Mark, geologi och vegetation En grundläggande tanke med planförslaget är att skog och odlingsmark ska bevaras intakt i så hög grad som möjligt i de delar som inte nyttjas för själva anläggningen och ytor för lagring av bränsle etc. Skog avses bevaras framförallt i de västra och östra delarna av planområdet liksom utmed vissa utsnitt av E18, där en 40 meter bred trädzon skiljer av mot vägen. Även befintlig energiskog utmed E18 ska behållas som odlingsmark. Byggnationen av anläggningen och infartsvägen kommer medföra massuttag i form av sprängning och schaktning. Massor kommer också behövas för utfyllnader. Målsättningen är att massbalans ska uppnås, dvs. att bortforsling av massor ska undvikas. Vatten Dagvatten, vattenrecipient och dikesföretag Vid normal drift kommer inget utsläpp att ske till recipient från den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen. Det kommer att finnas en utjämnings- och avskiljningsdamm som är gemensam för kraftvärme- och biogasanläggningen för att ta emot allt dagvatten och eventuellt överskott av processavloppsvatten. En minsta tillgänglig yta för dagvattendamm regleras i plankartan enligt beräkningar i dagvattenutredning. Det renade avloppsvattnet från anläggningen kommer att anslutas till de två befintliga dikningsföretagen. Som ett alternativ kan det eventuellt vara aktuellt att leda ut vissa rena vatten via infiltration. Den planerade verksamheten ligger utanför Östra Mälarens vattenskyddsområde. Men renat avloppsvatten från anläggningen som eventuellt avleds till Mälaren kommer att rinna genom vattenskyddsområdet. Avrinningsområdet för den planerade verksamheten är därmed inom den

45 Sidan 45 av 162 sekundära skyddszonen för vattenskyddsområdet. För Östra Mälarens vattenskyddsområde gäller skyddsföreskrifter daterade enligt beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län. Risk och säkerhet Miljöriskanalys En miljöriskanalys har genomförts av RS Miljökonsulter för den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen. Syftet med miljöriskanalysen är att utreda om miljöriskerna inom den planerade anläggningen är acceptabla. Analysen innebär en systematisk identifiering och bedömning av riskerna för miljöolyckor som kan orsakas av de planerade verksamheterna. Med miljöolyckor avses här onormala händelser som på ett påtagligt sätt medför en påverkan på miljön eller på människor utanför verksamheten. En inledande grovanalys utfördes för anläggningen och inga händelser med höga eller medelhöga risknivåer har identifierats. Miljöriskerna för den planerade anläggningen kan därför sägas vara tolerabla. Resultatet av den fördjupade analysen pekar också på att samtliga analyserade scenarier innebär låga risknivåer. Anläggningen berörs inte av lagen (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor ( Sevesolagen ). Olyckshändelserna som har identifierats inom den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen bedöms ha en lokal karaktär och bedöms inte beröra annan verksamhet på ett sådant sätt att sekundära olyckor kan inträffa. Olyckshändelser i den angränsande avfallsanläggningen har inte heller bedömts kunna leda till dominoeffekter vid anläggningen. Farligt godsolycka på E18 har också analyserats beträffande dominoeffekter och bedöms som en acceptabel risk. Med dominoeffekter avses dels olyckshändelser inom en verksamhet som påverkar omgivningen och som där leder till sekundära olyckor, dels motsvarande effekter i andra riktningen. Brandsäkerhet Utrymme ska finnas för räddningsfordon att kunna angöra vid anläggningen vid eventuell räddningsinsats. Konventionellt system för brandvatten ordnas enligt Svenskt Vattens rekommendationer. Flyghinder En flyghinderanalys för höga byggnadsverk inom planområdet ska tas fram innan detaljplanen antas. Samlad miljökonsekvensbedömning Verksamheten inom detaljplanerområdet kommer att medföra utsläpp till luft, dels genom transporter till och från anläggningen, dels genom själva verksamheten. Den planerade kraftvärmeanläggningen kommer att ersätta drift i befintliga och mer centralt belägna enheter för produktion av fjärrvärme. Produktionen av biogas i biogasanläggningen kommer att ersätta fossila drivmedel. Utsläppen från produktionsanläggningen inklusive transporter till och från anläggningen kommer inte att medföra att luftkvalitetsnormerna kommer att överskridas. Anläggningen kommer att byggas för att begränsa risken för luktstörningar genom olika typer av skyddsåtgärder, bland annat genom sluten hantering av inkommande avfall och råvaror. Ljudnivån från verksamheten inklusive transporter inom anläggningen kommer att uppfylla gällande bullervillkor. Vägtrafiken till och från anläggningen på allmänna vägar medför varken att riktvärde för ekvivalent ljudnivå eller maximal nivå överskrids.

46 Sidan 46 av 162 Vid förväntad drift kommer inget utsläpp att ske till recipient från den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen på grund av att anläggningen utformas så att vatten som uppkommer från anläggningen kan återföras till processen i såväl normalfall som maxfall. Som beräkningsfall för miljökonsekvensbedömningen har ett värsta fall bedömts. Då går allt dagvatten från hårdgjorda ytor till recipient via dammen. Dessutom beräknas en viss del renat rökgaskondensat gå till recipient via dammen. Sammantaget bedöms den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen vid Högbytorp inte medföra några negativa miljökonsekvenser för Brobäcken, Broviken eller Mälaren. Metalltillskottet från anläggningen bedöms rymmas inom dagens naturliga variationer. Bedömningen för vart och ett av de kriterier som är relevanta för recipienten är att det inte kvalitativt försämras även i händelse av kontrollerat utsläpp från den planerade anläggningen. Den planerade anläggningen bedöms inte äventyra recipientsystemets kvalitet, status eller värden på annat sätt. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra att varken de nationella, regionala eller lokala miljömålen överskrids. Globalt sett kommer den planerade anläggningen att innebära betydligt mindre utsläpp av växthusgaser jämfört med nollalternativet, cirka ton koldioxidekvivalenter lägre per år. Den planerade biogasanläggningen kommer att kunna ta emot det matavfall som ska samlas in i enlighet med de nationella målsättningarna. Fördelarna gäller framförallt ökad resurshushållning och begränsad klimatpåverkan. Detta gäller såväl kraftvärme- som biogasanläggningen, vilka båda ersätter användning av fossil energi samt bidrar till ökad resurshushållning genom effektiv kraftproduktion, produktion av förnybar fordonsgas samt återföring av näringsämnen. Med den nya kraftvärmeanläggningen kan fjärrvärme ersätta lokala uppvärmningsformer genom ökad anslutning av fastigheter som använder elvärme och oljepannor. Elförbrukningen i samband med fjärrvärmeproduktion kommer att minska genom att de eldrivna värmepumparna som idag ingår i fjärrvärmesystemet inte längre kommer att behöva användas. Ett flertal av de mindre, centralt belägna produktionsanläggningarna planeras att ersättas av den nya kraftvärmeanläggningen vilket innebär minskad belastning när det gäller bränsletransporter och en bättre landskapsbild inne i tätorterna. Biogasen kommer att användas för att ersätta fossil energi i form av bensin och diesel. Användning av biogasen till fordonsdrift kommer förutom att minska påverkan på växthuseffekten att innebära minskade utsläpp av kväveoxider, partiklar och kolväteföreningar vilket framförallt minskar problemen med luftföroreningar i trafikmiljön. Producerad biogödsel bidrar till att sluta kretsloppen genom att näringsämnen från råvarorna återförs till jordbruket. Detta innebär också att användningen av konstgödsel kan minska. Målet är att certifiera biogödsel enligt standarden SPCR 120 vilket då också öppnar för möjligheter för KRAV-odling. Administrativa frågor Genomförandetid Genomförandetiden för detaljplanen är satt till tio år från det att planen vinner laga kraft. Genomförande Fastighetsbildningsfrågor, servitut med mera hanteras av lantmäteriet.

47 Sidan 47 av 162 Medverkande i projektet Plan- och exploateringsavdelningen i Upplands-Bro kommun genom Henric Carlson och Zeinab Jama ansvarar för upprättande av detaljplanen. Till sin hjälp har E.ON anlitat SWECO med följande medarbetare: Anna-Brita Krakenberger, Henrik Svensson och Anna Härlin. Anna-Karin Hjalmarsson, Miljökraft AB, har upprättat miljökonsekvensbeskrivning och medverkat i framtagandet av planbeskrivning. Upprättad Plan-och exploateringsavdelningen Elisabeth Mårell Henric Carlson Zeinab Jama Tf. plan- och exploateringschef Planarkitekt Projektledare exploatering

48 Sidan 48 av 162 Detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 m.fl. nr 1101 (Kraftvärme- och biogasanläggning i Högbytorp) Bro Upplands-Bro kommun Normalt planförfarande Genomförandebeskrivning Handlingar Plankarta med bestämmelser i skala 1:3000 och tillhörande illustrationsplan Planbeskrivning Denna Genomförandebeskrivning Gestaltningsprogram Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Fastighetsförteckning Övriga handlingar Planprogram för Högbytorp, område för miljö- och energianknutna verksamheter, Upplands- Bro kommun, Förstudie Väg 269, Högbytorp, Upplands-Bro kommun, Stockholms län, samrådshandling Trafikverket, december 2010 jan Kraftvärme- och biogasanläggning, Högbytorp, Ljudutredning, WSP, Miljöriskanalys för en kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp. RS Miljökonsulter, och komplettering Tillstånd från Mark- och miljödomstolen i Nacka för uppförande och drift av anläggning för produktion av el, fjärrvärme och fordonsgas i Högbytorp (dom daterad med ändring ) Särskild arkeologisk utredning inför detaljplaneetapp 1 i Högbytorp, fastigheterna Klöv och Lilla Ullevi 1:7 samt Bro-Önsta 2:10, Upplands-Bro kommun. (Meddelande från Länsstyrelsen i Stockholms län, , ) Ny energianläggning vid Högbytorp. MKB för påverkan av utsläpp från rejekt- och dagvatten till Mälaren. IVL, och komplettering IVL, Allmänt Genomförandebeskrivningen redovisar de organisatoriska, fastighetsrättsliga och ekonomiska åtgärder som behövs för ett ändamålsenligt och i övrigt samordnat plangenomförande.

49 Sidan 49 av 162 Genomförandebeskrivningen har inte någon självständig rättsverkan utan skall fungera som vägledning för de olika genomförandeåtgärderna. Avgöranden i frågor som rör fastighetsbildning mm regleras således genom respektive speciallag. Organisatoriska frågor Planens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra etableringen av en ny kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp i Upplands-Bro kommun. Planförfarande Vid handläggningen av detta planärende skall normalt planförfarande tillämpas enligt den äldre planoch bygglagen (ÄPBL 1987:10). Tidplan Beslut om utställning januari 2014 Utställning februari-mars 2014 Beslut om antagande maj 2014 Laga kraft juni 2014 Byggstart oktober 2014 Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från det planen vunnit laga kraft. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Upplands-Bro kommun är huvudman för allmän platsmark inom planområdet. Trafikverket är väghållare för väg 269. I övrigt gäller enskilt huvudmannaskap inom planområdet. Exploatören ansvarar och står för avtal med ledningsägare i området, och bekostar alla erforderliga åtgärder (där så krävs) som är nödvändiga för planens genomförande, t.ex. flytt av ledningar. Avtal Planavtal som reglerar principer för ansvarsförhållanden och kostnader för detaljplaneläggning av del av fastigheterna Bro-Önsta 2:10 och Klöv och Lilla Ullevi 1:7 har tecknats mellan kommunen och E.ON Värme Sverige AB. Exploateringsavtal ska upprättas mellan kommunen och exploatören senast i samband med att detaljplanen antas. Fastighetsrättsliga frågor Ägoförhållanden Planområdet omfattar del av fastigheterna Bro-Önsta 2:10 samt Klöv och Lilla Ullevi 1:7 som ägs av privatpersoner och förvaltas av Fastighets AB Väderholmen. Planområdet omfattar även del av Klöv och Lilla Ullevi 1:10 som ägs av privatperson. Fastighetsbildning Exploatören har genom köp förvärvat en del av fastigheten Bro-Önsta 2:10 som enligt detaljplaneförslaget är avsett för kraftvärme- och biogasanläggning. Ansökan om avstyckning av aktuellt område hanteras av Lantmäteriet parallellt med att planprocessen fortskrider. Prövningen av styckningslottens lämplighet bedöms kunna ske och beslut om fastighetsbildning bedöms kunna meddelas utan stöd av lagakraftvunnen detaljplan.

50 Sidan 50 av 162 De fastighetsbildningsåtgärder som behövs för kraftvärme- och biogasanläggningen ansöks och bekostas av exploatören. Klöv och Lilla Ullevi 1:10 har rätt till ersättning för mark som inlöses av kommunen för ny infart på väg 269. Servitut och ledningsrätt Servitut för angöringsvägen mellan utfart till väg 269 och den nybildade fastigheten är tänkt att bildas inom planområdet, ungefärligen i illustrerad vägs sträckning på plankarta/illustrationsplan. I detaljplanen finns mark som ska hållas tillgänglig för begränsad rätt för allmännyttiga ändamål, allmän gång- och cykelväg (x-områden). Rättighet kan bildas genom avtal med fastighetsägaren eller genom lantmäteriförrättning som kommunen ansöker om. Inom planområdet finns inskrivna rättigheter för avloppsledning (akt IM5-81/7192.1) och vattenledning (akt IM5-87/8495.1) till förmån för Klöv och Lilla Ullevi 1:7. Allmännyttiga ledningar för fjärrvärme- eller eldistribution på kvartersmark förläggs inom u-område inom planområdet, alternativt på prickmark. Rätten att ha ledningar inom planområdet ska i första hand säkerställas genom ledningsrätt. En befintlig genomgående vattenledning och spillvattenledning går igenom östra delen av planområdet (Ragn-Sells ledningsrätter). För att ge ledningarna ett planmässigt skydd införs u-område i plankartan. En ny vattenledning planeras av Norrvatten inom planområdet, den planerade sträckningen införs som u-område inom kvartersmark på plankartan. Inom föreslaget u-område finns även en befintlig ledningsrätt för gas, akt /5.1. Ledningshavare är Graningeverkens AB. En befintlig teleledning finns inom planområdet. Då information om exakt sträckning saknas hanteras detta i anläggningsskedet. Tekniska frågor Tekniska utredningar/undersökningar Geoteknik, radon Byggnaderna ska utföras radonsäkert i det fall att hög radonförekomst påträffas. Tekniska anläggningar Planområdet ansluts till befintligt ledningsnät för vatten och spillvatten vid förbindelsepunkter vid väg 840 samt till befintliga ledningar för fjärrvärme, el och bredband i anslutning till planområdet. Ekonomiska frågor Planekonomi/Plankostnader Exploatören bekostar framtagande av planhandlingarna samt erforderliga utredningar som krävs som underlag för detaljplanen i enlighet med upprättat planavtal. Fördelning, ansvar och kostnader för planens genomförande regleras i det exploateringsavtal som antas senast i samband med planens antagande. Bygglov, bygganmälan Ansökan om bygglov och marklov samt bygganmälan sänds till Bygg- och miljönämnden i

51 Sidan 51 av 162 Upplands-Bro kommun. Avgifter erläggs enligt gällande taxa för bygg- och miljönämndens verksamhet. Avgift för vatten och avlopp Planområdet ligger inom det kommunala verksamhetsområdet och avgift erläggs enligt vid varje tillfälle gällande VA-taxa. Lantmäteriförrättning Ansökan om lantmäteriförrättning söks hos Lantmäteriet i Stockholms län. Medverkande tjänstemän Genomförandebeskrivningen har upprättats av Henric Carlson, ansvarig planarkitekt och Zeinab Jama, ansvarig projektledare exploatering, på Upplands-Bro kommun i samarbete med Henrik Svensson och Anna Härlin, planarkitekter på Sweco. Plan- och exploateringsavdelningen Elisabeth Mårell Zeinab Jama Henric Carlson Tf. plan- och exploateringschef Projektledare exploatering Planarkitekt

52 Sidan 52 av 162 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR KRAFTVÄRME- OCH BIOGASANLÄGGNING I HÖGBYTORP Detaljplan för BRO-ÖNSTA 2:10, KLÖV OCH LILLA ULLEVI 1:7 i Bro, Upplands-Bro kommun Utställningshandling, januari 2014

53 Sidan 53 av 162 Innehåll BAKGRUND 3 ÖVERGRIPANDE GESTALTNINGSMÅL 3 LANDSKAPSBILD 4 ANLÄGGNINGENS FUNKTIONER 5 BETRAKTELSEAVSTÅND 5 GESTALTNINGSPRINCIPER 6 Uttryck 6 Material 7 Ljus 8 Skyltning 8 MÖJLIG TOLKNING AV GESTALTNINGSPRINCIPERNA 9 Medverkande E.ON Värme Sverige AB och E.ON Gas AB Anna-Brita Krakenberger, arkitekt Sweco Architects AB Petter Appelfeldt, visualisering, Sweco Architects AB

54 BAKGRUND E.ON Värme Sverige AB och E.ON Gas Sverige AB planerar att bygga en kraftvärmeanläggning i Högbytorp för samtidig produktion av fjärrvärme och el samt en biogasanläggning för produktion av fordonsgas. Anläggningen tar tillvara energin ur avfall genom förbränning i kraftvärmeanläggningen och rötning i biogasanläggningen. ÖVERGRIPANDE GESTALTNINGSMÅL Anläggningen ska spegla kommunens och E.ON:s höga målsättningar inom miljöområdet och synliggöra verksamheten på ett positivt sätt. Genom anläggningens framträdande placering ställs höga krav på den estetiska utformningen. Särskilt de fasader som vänder sig ut mot E18 ska gestaltas med omsorg. Sidan 54 av 162 Jönköping Energi, Torsvik. Arkitekt: Liljewall Arkitekter. Foto: Sweco Nedanstående bilder visar olika projekt som kan utgöra inspiration till gestaltning av den aktuella kraftvärme- och biogasanläggningen i Högbytorp. Ackumulatortank för Jämtkraft Östersund, Arctura. Arkitekt/foto: Sweco Ackumulatortank för Norrenergi, Solna Arkitekt/foto: Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB Tekniska Verken, Linköping Arkitekt: Berg Arkitekter AB Foto: Sweco

55 LANDSKAPSBILD Ragn-Sells avfallsanläggning, E18 och odlingsmarken påverkar idag upplevelsen av landskapet i stor utsträckning. Kommunen bedömer att den föreslagna kraftvärme- och biogas anläggningen kan anpassas till landskapet förutsatt att främst pannbyggnaden med tillhörande kontorsdel får en omsorgsfullt bearbetad gestaltning. Den befintliga skogen inom planområdet kommer behållas i största möjliga utsträckning och utnyttjas som avskärmning mot E18. Det görs med hänsyn till landskapsbilden och för att skärma av strålkastare från fordon som kör inom området så att de inte bländar mötande trafik på E18. En bred trädridå om minst 40 meter behålls mellan E18 och den interna transportvägen. Transportvägen planeras även att sänkas utifrån befintlig marknivå vilket motverkar risk för bländning. Odlingsmarken mellan väg och anläggning, som idag hyser energiskog, kommer med jämna mellanrum att skördas och kan inte ses som en permanent avskärmning. Marken mellan odlingen och pannbyggnaden utformas med tanke på att den kan utgöra en gräns mot ett nyskördat fält. Där landskapet måste schaktas ur bearbetas skärningar, stödmurar och branter som landskapselement för att undvika sprängytor och sårigheter. Dagvattendamm utformas så att den blir en tilltalande del av landskapet. Sidan 55 av 162 Exempel på hur man kan utforma en sprängd eller schaktad slänt (Viacon) respektive en dagvattendamm (VegTech)

56 ANLÄGGNINGENS FUNKTIONER Inom området planeras ett flertal byggnader. Pannbyggnaden med turbinhall tillsammans med ackumulatortank kommer att vara de dominerande byggnaderna. Den vänder sin långsida ut mot E18 och bildar därigenom en skärm mot vägen. All tyngre verksamhet avses placeras bakom vegetation och byggnader för att ge ett sammanhållet intryck. Kontor, personallokaler och besöksutrymmen placeras framför pannbyggnaden. De bidrar till att artikulera pannbyggnadens tekniska karaktär och står med ett annorlunda formspråk i kontrast till denna. Ackumulatortanken placeras i högre terräng norr om pannbyggnaden för att ge maximalt tryck i ledningarna ut till användarna. Skorstenen placeras i anslutning till byggnader för rökgasrening. Verkstadsoch servicebyggnader är låga och skyms från vägen av pannbyggnaden. Tankar för biogasproduktion kan där så är möjligt delvis grävas ner. De placeras i övrigt så att de döljs av skog eller andra byggnader. Alla transporter till anläggningen leds via en ny infart från väg 269 bakom skogspartier och fram till pannbyggnadens baksida. Där sker mottagning av avfallsbränsle och råvaror till biogasanläggningen. Sidan 56 av 162 BETRAKTELSEAVSTÅND Det är främst från E18 som man kommer att uppfatta anläggningen med de synliga byggnaderna som främst utgörs av pannbyggnad med tillhörande kontors- och kontrollrumsdel samt skorsten. Bakom denna på en högre marknivå syns övre delen av ackumulatortanken. Bränslelager och tankar för biogödsel döljs helt av vegetation. På längre håll, såsom Bro tätort, är det främst skorstenen som kommer vara synlig då övriga delar av anläggningen döljs av vegetation och naturformationer. Från E18 kommer dessa delar att exponeras under ca 10 sekunder i hög fart. Det ställer krav på tydliga former som hinner uppfattas under den korta tiden. En alltför småskalig detaljrikedom går inte fram på långt håll. Det krävs därför ganska kraftfulla tag utan att det blir monotont i det nära perspektivet. Anläggningen får dock inte uppfattas som alltför spektakulär så att den kan komma att utgöra ett trafikstörande inslag. Schematisk bild som redovisar faktiska storleksförhållanden mellan pannbyggnad, ackumulatortank, skorsten med rökgasrening och övriga bilokaler. (Sweco)

57 GESTALTNINGSPRINCIPER Uttryck Den process som äger rum i anläggningen är organisk och kan associeras till metabolism. Det kan tillföra gestaltningen en rörlig och levande aspekt, i motsats till ett mer monumentalt uttryck. Analogin med en kroppslig förbränningsprocess kan symboliskt förstärkas av likheten mellan funktionerna stomme och skelett, fasad och hud. Genom att använda den process som pågår i byggnaden med inflöde, förbränning och utflöde som gestaltningstema uppnås en önskvärd koppling mellan verksamhet och utformning. Pannbyggnaden är ca 25 m bred, och i storleksordningen 100 m lång och 50 m hög. Ihop med pannbyggnaden placeras en påbyggnad för kontrollrum, omklädning och kontor för ca 20 personer. För att balansera den stora pannbyggnaden bör den kompletterande volymen ges en egen och stark form med tillräcklig storlek. Det kan ske genom att fasaden utformas som en skärm, bakom vilket erforderliga lokaler på ett flexibelt sätt inpassas utan att den yttre formen går förlorad. Med en organisk form möter den naturen och skapar spänning i förhållande till pannans mer geometriska form. Pannbyggnadens form är betingad av pannans funktioner. Tekniskt sett består den av en stålkonstruktion i vilket både själva pannan och byggnadens fasad är infäst. Denna tekniska funktion uttrycks i fasadens gestaltning i form av ett kraftfullt stålskelett med en fasad som en hinna underordnad konstruktionen. Glasade väggar kan användas där det av inomhusklimatskäl är möjligt. Där värmeinstrålningen kan begränsas, exempelvis vid den sydöstra gavelfasaden, kan större partier glasas för att ge förbipasserande en blick in i anläggningen. Byggnadens långfasad utformas med hjälp av form och ljus så att den ger olika upplevelse beroende på i vilken riktning man passerar på motorvägen. Även ackumulatortanken har en geometrisk form och kommer att höja sig ca 55 meter över marknivån. Framför allt dess avslutning uppåt är viktig ur gestaltningshänseende. Skorstenen är anläggningens signatur med sina 80 meter över marknivån, ståendes i kuperad terräng. Det gör att den kommer att synas på långt håll. Även om skorstenen har en teknisk funktion är den skulpturala effekten viktig ur gestaltningshänseende. Sidan 57 av 162 Exempel på byggnader där skillnaden mellan stomme och beklädande fasad upprätthålls

58 Fasadmaterial De material som används ska associera till lätthet. Material som inte har en porös yta, såsom plåt i olika former, suger inte upp smuts och åldras därför bättre i en industriell miljö än exempelvis betong eller puts. Glas har i det avseendet goda egenskaper och kan användas både som ytterväggsytskikt och i form av solpaneler. Plåt är också ett utmärkt material som låter sig bearbetas och formas ganska fritt. Med enkla medel kan rörelse skapas i den stora skalan och detaljrikedom i den lilla. Materialens varierande egenskaper när det gäller reflektion av ljus bör utnyttjas för att ge ett levande och över dagen varierat ljus- och skuggspel över fasaderna. Perforerad plåt och andra halvtransparenta material har intressanta egenskaper vad gäller att vackert sila ljus från bakomliggande ljuskällor. Den kan fungera som genomsiktlig solavskärmning dagtid och ge spännande ljuseffekter kvällstid. Sidan 58 av 162 Exempel på lämpliga fasadmaterial: Glas, slät och perforerad plåt.

59 Ljus Ljussättningen är viktig för totalupplevelsen och integreras i framförallt pannbyggnaden och ackumulatortanken. Genom att använda transparenta skikt i fasaden och belysa bakom dem kan spännande ljuseffekter uppnås. Ljussättning ska ta hänsyn till läget vid E18 och inte vara störande för trafiken främst avseende bländning. Skyltning Skyltning placeras med fördel separerat från byggnaden. Eventuell rörlig informations skyltning som redovisar exempelvis aktuell energiproduktion i anläggningen bör utformas med tanke på att inte störa trafiken på E18. Sidan 59 av 162 Arkitekt: White. Foto: Scanlight. Exempel på en byggnad där ljus silas genom en semitransparent yta Exempel på hur ljus silas genom byggnad där ljus silas genom en semitransparent yta en semitransparent yta

60 Sidan 60 av 162 MÖJLIG TOLKNING AV GESTALTNINGSPRINCIPERNA Här redovisas exempel på hur principerna i gestaltningsprogrammet kan tolkas. Samtliga bilder från Sweco Stommens struktur framträder och fasaden upplevs som en hinna utanpå en process. Semitransparenta material ger både solavskärmning och variation i fasaden Dagvy från nordväst på E18. De valda materialen uttrycker lätthet och speglar skiftningarna i dagsljuset. Kontorsbyggnaden kontrasterar genom sin organiska form mot pannbyggnadens geometri. Genom olika diagonala linjer ges ett intryck av rörelse.

61 Sidan 61 av 162 Nattvy från sydväst. Fasaden glasas där inomhusklimatet tillåter och här möjliggörs intressanta inblickar i verksamheten, som bedrivs dygnet runt. Nattvy från nordväst. Nattetid silas ljuset genom de olika skikten av semitransparenta material och ger liv åt den stora byggnaden

62 Sidan 62 av 162 Handläggare: Anna-Karin Hjalmarsson Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för en kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp, Upplands-Bro kommun

63 Sidan 63 av 162 SAMMANFATTNING E.ON Värme Sverige AB och E.ON Gas Sverige AB planerar att gemensamt bygga en anläggning i nära anslutning till Ragn-Sells avfalls- och kretsloppsanläggning vid Högbytorp. Anläggningen kommer att bestå dels av en kraftvärmeanläggning för samtidig produktion av fjärrvärme och el, dels av en biogasanläggning för produktion av fordonsgas. Genom att samlokalisera en biogasanläggning med en avfallsförbränningsanläggning kan flera synergieffekter uppnås. Det gäller bland annat insamling av avfall, återanvändning av processvatten och värme samt skyddsåtgärder för att minska risk för omgivningspåverkan. Anläggningen tar tillvara energin ur avfall genom förbränning i kraftvärmeanläggningen och rötning i biogasanläggningen, avfall som annars inte återanvänds eller återvinns på annat sätt. Den nya kraftvärmeanläggningen möjliggör en sammankoppling av de idag separata fjärrvärmenäten i Järfälla, Upplands-Bro och Håbo kommuner. Sammankopplingen innebär att flera äldre och mindre lämpligt lokaliserade anläggningar kan avvecklas. Den planerade anläggningen erbjuder goda samordningsfördelar med Ragn-Sells verksamhet genom att avfall, som kan utgöra bränsle vid förbränning eller råvara vid rötning i de planerade anläggningarna, redan hanteras på Högbytorp och att också restprodukterna från avfallsförbränningen kan omhändertas där. Det i sin tur innebär ett minskat transportbehov. Dessutom kan deponigas från Högbytorps deponiområden utnyttjas under hela året i den planerade anläggningen. E.ON har fått tillstånd från Mark och miljödomstolen i Nacka att uppföra och driva en kraftvärme- och biogasanläggning enligt miljöbalken (miljödom daterad med rättelse ). Området för den planerade anläggningen är inte planlagt. Detaljplanen har föregåtts av ett planprogram för hela Högbytorpsområdet. Planområdet avgränsas av E18 i sydväst och väg 269 samt fastigheten Klöv och Lilla Ullevi 1:10 i öster. Norr om planområdet finns Ragn-Sells befintliga avfalls- och kretsloppsanläggning. Verksamheten inom detaljplanerområdet kommer att medföra utsläpp till luft, dels genom transporter till och från anläggningen, dels genom själva verksamheten. Den planerade kraftvärmeanläggningen kommer att ersätta drift i befintliga och mer centralt belägna enheter för produktion av fjärrvärme. Biogas från biogasanläggningen kommer att ersätta fossila drivmedel. Utsläppen från produktionsanläggningen inklusive transporter till och från anläggningen kommer inte att medföra att luftkvalitetsnormerna kommer att överskridas. Anläggningen kommer att byggas för att begränsa risken för luktstörningar genom olika typer av skyddsåtgärder, bland annat genom sluten hantering av inkommande avfall och råvaror. Ljudnivån från verksamheten inklusive transporter inom anläggningen kommer att uppfylla gällande riktvärden för buller. Vägtrafiken till och från anläggningen på allmänna vägar medför varken att riktvärde för ekvivalent ljudnivå eller maximal nivå överskrids.

64 Sidan 64 av 162 Vid förväntad drift kommer inget utsläpp att ske till recipient från den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen på grund av att anläggningen utformas så att vatten som uppkommer från anläggningen kan återföras till olika processdelar i såväl normalfall som maxfall. Som beräkningsfall för miljökonsekvensbedömningen har ett maxfall bedömts. Då går allt dagvatten från hårdgjorda ytor till recipient via dammen. Dessutom beräknas en viss del renat rökgaskondensat gå till recipient via dammen. Sammantaget bedöms den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen vid Högbytorp inte medföra några negativa miljökonsekvenser för Brobäcken, Natura 2000-området, Broviken eller vattenförekomsten Mälaren-Görväln. Metalltillskottet från anläggningen bedöms rymmas inom dagens naturliga variationer. Bedömningen för vart och ett av de kriterier som är relevanta för recipienten är att det inte kvalitativt försämras även i händelse av kontrollerat utsläpp från den planerade anläggningen. Den planerade anläggningen bedöms inte äventyra recipientsystemets kvalitet, status eller värden på annat sätt. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra att varken de nationella, regionala eller lokala miljömålen överskrids. Den planerade biogasanläggningen kommer att kunna ta emot det matavfall som ska samlas in i enlighet med nationella och regionala målsättningar. Globalt sett kommer den planerade anläggningen att innebära betydligt mindre utsläpp av växthusgaser jämfört med nollalternativet, cirka ton koldioxidekvivalenter lägre per år.

65 Sidan 65 av 162 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund och syfte Planförhållanden Översiktsplan Planområde för ny detaljplan Övriga planer Lokalisering och områdesbeskrivning OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR I MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN VERKSAMHETSBESKRIVNING Den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen vid Högbytorp Nollalternativ Alternativa lokaliseringar MILJÖKONSEKVENSER Väg- och transportaspekter Luftkvalitet Vattenmiljö Buller Landskapsbild Miljörisker Naturvärden och friluftsliv Kulturvärden Riksintressen Spridning biogödsel Resurshushållning ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖMÅL (NATIONELLA, REGIONALA OCH LOKALA)... 31

66 Sidan 66 av Nationella miljömål Regionala miljömål SAMLAD MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING UPPFÖLJNING SAMRÅD REFERENSER... 37

67 Sidan 67 av Inledning 1.1 Bakgrund och syfte E.ON bedriver fjärrvärmeverksamhet i såväl de nordöstra som nordvästra delarna av Storstockholmsregionen. I nordvästra regionen driver E.ON fjärrvärmeverksamheten i Kungsängen, Bro, Bålsta och Järfälla, där det finns behov av att modernisera och effektivisera energiförsörjningen. E.ON är en ledande fordonsgasaktör i Sverige och Stockholmsområdet är ett prioriterat expansionsområde. E.ON Värme Sverige AB och E.ON Gas Sverige AB planerar därför att gemensamt bygga en anläggning i Högbytorp. Anläggningen kommer att bestå dels av en kraftvärmeanläggning för samtidig produktion av fjärrvärme och el, dels av en biogasanläggning för produktion av fordonsgas. Anläggningen tar tillvara energin ur avfall genom förbränning i kraftvärmeanläggningen och rötning i biogasanläggningen. Avfallet är sådant som annars inte återanvänds eller återvinns på annat sätt. Genom att samlokalisera en biogasanläggning med en avfallsförbränningsanläggning kan flera synergieffekter uppnås. Det gäller bland annat insamling av avfall, återanvändning av värme och skyddsåtgärder för att minska risk för omgivningspåverkan. Den nya kraftvärmeanläggningen möjliggör en sammankoppling av de idag separata fjärrvärmenäten i Järfälla, Upplands-Bro och Håbo kommuner. Sammankopplingen innebär att flera äldre och mindre lämpligt lokaliserade anläggningar kan avvecklas. Den planerade anläggningen erbjuder goda samordningsfördelar med Ragn-Sells befintliga verksamhet genom att avfall, som kan utgöra bränsle vid förbränning eller råvara vid rötning i de planerade anläggningarna, redan hanteras på Högbytorp. Restprodukterna från avfallsförbränningen kan även omhändertas där, vilket i sin tur innebär ett minskat transportbehov. Dessutom kan deponigas från Högbytorps deponiområden utnyttjas under hela året i den planerade anläggningen. E.ON har fått tillstånd från Mark och miljödomstolen i Nacka att uppföra och driva en kraftvärme- och biogasanläggning enligt miljöbalken (miljödom daterad med rättelse ). I kommunfullmäktige formulerades ett uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för etapp 1 (kraftvärme-/energianläggning). Syftet med detaljplanen är att möjliggöra etableringen av en ny kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp. 1.2 Planförhållanden Översiktsplan Planområdet är i kommunens översiktsplan, ÖP 2010 (antagen ) angivet som ett föreslaget verksamhetsområde med pågående planuppdrag. I den

68 Sidan 68 av 162 tidigare översiktsplanen, ÖP 2000, anges området som möjligt för att lokalisera miljö- och energiföretag Planområde för ny detaljplan Högbytorpsområdet är ännu inte planlagt, men Ragn-Sells verksamhet har tillstånd enligt Miljöbalken. E.ONs planerade anläggning är intill den befintliga avfalls- och kretsloppsanläggningen. Detaljplanen har föregåtts av ett planprogram för hela Högbytorpsområdet, se Figur 1. Programområdet omfattades av Högbytorps avfalls- och kretsloppsanläggning samt Sätra gård, ett besöks- och informationscenter. Dessutom finns skogs- och jordbruksmark inom området. Beslut fattades om att dela in det fortsatta arbetet med detaljplanering i etapper, se Figur 1. Den första etappen utgör området för den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen. Övriga etapper utgör delområden för Ragn-Sells befintliga verksamhet med planerade utökningar. Figur 1 Planerad indelning av detaljplaneetapper enligt planprogrammet där området DPL 1 är området för den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen, utdrag ur Planprogrammet för Högbytorp, 2010 Enligt beslut i kommunfullmäktige har samhällsbyggnadschefen fått i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för etapp 1 (kraftvärme- /energianläggning). Figur 2 visar planområdets utbredning.

69 Sidan 69 av 162 Figur 2 Planområdets utbredning Planområdet omfattar delar av fastigheterna Bro-Önsta 2:10 samt Klöv och Lilla Ullevi 1:7, som ägs av Erik Sellberg, Gertrud Jackson och Kristina Östlund. Fastigheterna förvaltas av Fastighets AB Väderholmen. E.ON har förvärvat del av Bro-Önsta 2: Övriga planer Tillväxtkontoret fick den 22 februari 2012 (KS SBU 5) i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för fastigheterna Bro-Önsta 2:11 m.fl, numera Bro-Önsta 2:11. Svensk galopp AB har förvärvat del av fastigheten Bro-Önsta 2:11. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra etablering av en hästsportanläggning och en flytt av Svensk Galopps tränings- och tävlingsanläggning i Täby till Önsta gård i Bro. Detaljplaneförslaget har ställts ut för granskning.

70 Sidan 70 av 162 Figur 3 Övriga planer angränsande till planområdet Enligt översiktsplanen finns förslag till nya verksamhetsområden runt Bro trafikplats. De föreslagna områdena är dels Klöv verksamhetsområde, ett nytt mindre verksamhetsområde väster om trafikplatsen, dels utökning i riktning nordost av det befintliga verksamhetsområdet Skällsta, öster om trafikplatsen. För områdena Kärrängen och Klöv har Tillväxtkontoret fått i uppdrag att ta fram ett planprogram för att utreda lämpligheten av planläggning för verksamheter. 1.3 Lokalisering och områdesbeskrivning Planområdet är beläget cirka 3 km från Bro centrum mellan E18 och väg 269 med infart från väg 269, se Figur 4. I direkt anslutning till den planerade anläggningen i nordost ligger Högbytorp avfalls- och kretsloppsanläggning som drivs av Ragn-Sells. Till denna verksamhet kommer avfall av olika slag med lastbil. Inga andra verksamheter finns i närområdet. För övrigt omges området av skogs- och åkermark. Åkermarken är bevuxen med salix längs med E18. Avståndet till närmaste permanenta bostäder är cirka meter åt sydost.

71 Sidan 71 av 162 Området för den planerade anläggningen tillhör Sätrabäckens avrinningsområde som via Brobäcken slutligen mynnar ut i Broviken i Mälaren, vilket är ett Natura 2000-område. Figur 4 Den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen med omgivningar Geotekniska förhållanden och markföroreningar Marken är kuperad och skogsbevuxen. Platsen ligger i huvudsak på fast mark och har goda grundläggningsförhållanden. Hela området för den planerade anläggningen är utanför områden som har utnyttjats för Ragn-Sells verksamhet. Därför bedöms inte marken innehålla några föroreningar. Dagvatten I Figur 5 visar ytavrinning med strömningsriktningar och vattendelare i det planerade området för kraftvärme- och biogasanläggningen. Grundvattenströmningarna för området är i princip samma riktningar som för ytvattnet. Hela den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen ligger på samma sida vattendelaren närmast E18. Avrinningen från den planerade anslutningsvägen till området kommer också

72 Sidan 72 av 162 att ske mot Sätrabäcken. Vidare ligger vattendelaren mellan Ragn-Sells befintliga verksamhet och E.ONs planerade anläggning. E18 Figur 5 Ytvatten avrinning inom delar av Högbytorp (Tyréns, 2006) Det renade process- och dagvattnet från kraftvärme- och biogasanläggningen kommer att anslutas till befintliga dikningsföretag (Önsta Lång och Kärrängens dikningsföretag). Enligt granskningshandlingarna för detaljplan för galopp och hästsportsanläggningen kommer dikningsföretagen inom detta planområde att upplösas och flyttas över till kommunens verksamhet. Vattnet från kraftvärme- och biogasanläggningen rinner vidare till Sätrabäcken och därefter till Broviken i Mälaren, se Figur 6.

73 Sidan 73 av 162 Figur 6 Avrinningsväg från den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen till vattenrecipient Området för den planerade verksamheten ligger utanför Östra Mälarens vattenskyddsområde. Eventuellt överskott av renat avloppsvatten från anläggningen, som utgörs av renat dag- och processavloppsvatten, kommer dock att rinna genom vattenskyddsområdet. Den planerade verksamheten anses därmed vara inom den sekundära skyddszonen för vattenskyddsområdet. För Östra Mälarens vattenskyddsområde gäller skyddsföreskrifter enligt beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län daterade Riksintressen Området för den planerade anläggningen avvattnas mot Broviken, ett Natura område cirka 5 km söder om området. Det övergripande syftet med Natura området är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för nate- eller och

74 Sidan 74 av 162 dybladsvegetation. Dessutom är Brovikarnas mjukbottenområden viktiga yngelkammare för fisk och sällsynta vattenväxter. Broängarna, som ingår i Natura 2000-området, är ett naturreservat och ett våtmarksområde vid Mälaren, en av Stockholms läns fågelrikaste platser, med omkring 225 observerade fågelarter. Förutom fågellivet är floran i hagmarkerna skyddsvärd. Bro riksintresseområde för kulturmiljövård domineras av Bro kyrka och herrgårdsmiljön. Av lokalt intresse är Önsta gård och BroGård. Önsta gård är en välbevarad mindre herrgård i gustaviansk stil från tidigt 1800-tal. På gården ligger socknens största järnåldersgravfält. I områdets södra del återstår en rest av en av Sveriges äldsta landsvägar. Hela denna ålderdomliga miljö har stora upplevelsekvaliteter och är unik i länet. Den centrala delen av Mälaren inklusive Norra Björkfjärdens övärld omfattas av riksintresse för friluftslivet. Mälaren är ett riksintresse för fiske. Vidare utgör E18 riksintresse för väg. 2 Omfattning och avgränsningar i miljökonsekvensbeskrivningen Den planerade verksamheten antas enligt förordning 1998:905 3, medföra betydande miljöpåverkan och därmed ska en miljökonsekvensbeskrivning alltid upprättas. I tillståndsansökan för miljöfarlig verksamhet enligt kap 9 i miljöbalken har därför en miljökonsekvensbeskrivning tagits fram. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning har upprättats enligt kraven i den äldre plan- och bygglagen (ÄPBL) 5 kap 18, SFS 1987:10. De miljöaspekter som har definierats som viktiga att belysa utifrån detaljplanens intentioner är: Väg- och transportaspekter Luftkvalitet Vattenmiljö Buller Landskapsbild Natur-, kultur- och rekreationsvärden Miljörisker Riksintressen Resurshushållning

75 Sidan 75 av Verksamhetsbeskrivning 3.1 Den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen vid Högbytorp Ny planerad verksamhet innebär att det byggs en kraftvärmeanläggning i Upplands- Bro och att fjärrvärmenätet i Järfälla och de olika näten i Upplands-Bro och Håbo kommuner kopplas samman. Den planerade verksamheten innebär att samtliga E.ONs panncentraler i Bro och Kungsängen avvecklas. Det blir vidare möjligt att ansluta både befintlig och ny bebyggelse till fjärrvärmenätet. Därtill kommer den nya anläggningen även innebära tillskott av lokalt producerad el. Den planerade anläggningen kommer att bestå dels av en kraftvärmeanläggning för samtidig produktion av fjärrvärme och el, dels av en biogasanläggning för produktion av fordonsgas. En möjlig utformning av den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen visas i Figur 7.

76 Sidan 76 av 162 Figur 7 Möjlig utformning av den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen vid Högbytorp (Ramböll/Sweco) Kraftvärmeanläggningen I kraftvärmeanläggningen produceras fjärrvärme och el samtidigt. Kraftvärmeanläggningen kommer bland annat att bestå av mottagningshall, ångpanna, turbin, rökgasreningssystem och rökgaskondensering som huvudsakliga enheter. De bränslen som i huvudsak är aktuella är hushållsavfall och verksamhetsavfall. Det kommer även att vara möjligt att elda trädbränslen i anläggningen. Principiellt schema för panna, rökgasrening och rökgaskondensering visas i Figur 8.

77 Sidan 77 av 162 Figur 8 Enkel schematisk anläggningsbeskrivning av kraftvärmeanläggningen med reningsutrustning Avfallet kommer i huvudsak att tömmas direkt i bunkrarna i mottagningshallen. Behov kan komma att uppstå att lagra avfall under perioder när behovet av fjärrvärme är lågt och när pannan stängs av för underhåll. Finns behov att lagra hushållsavfall kommer det att lagras inplastat i balar på bränsleplan. För att minska utsläppen av svavel och andra försurande ämnen kommer anläggningen att förses med våttorr eller torr rökgasrening där kalk tillsätts för att reducera utsläppen av försurande ämnen. Stoftet i rökgaserna från pannan kommer att avskiljas med ett slangfilter. För att begränsa utsläppen av kvicksilver och andra tungmetaller samt dioxiner kommer aktivt kol doseras före slangfiltret. För att ytterligare rena utsläppen i rökgaserna kommer även ett efterföljande vått skrubbersteg att installeras, en så kallad polerskrubber. Allt vatten från skrubbern återanvänds i processen, inget avloppsflöde uppstår. Bildade kväveoxider kommer att reduceras med tillsats av ammoniak i vattenlösning med en selektiv icke-katalytisk rening. För att utnyttja bränslet maximalt utrustas kraftvärmeanläggningen med en rökgaskondensor för att ta till vara ytterligare energi ur rökgaserna. I samband med detta sker en viss avskiljning av föroreningar ur rökgaserna och det som avskiljs i rökgaskondensorn hamnar i rökgaskondensatet. Rökgaskondensatet kommer att renas i en reningsutrustning med flera reningssteg. Allt rökgaskondensat kommer normalt att återanvändas inom anläggningen. För att svara mot el- och värmebehovet planeras den totalt tillförda bränsleeffekten till pannan att vara mellan 95 och 120 MW. Avfallsmängden kan maximalt komma att bli ton per år, normalt förväntas förbrukningen vara cirka ton per år. Den årliga produktionen förväntas bli cirka 360 GWh fjärrvärme och 150 GWh el per år. Som jämförelse var fjärrvärmeproduktionen GWh och elanvändningen GWh i Sverige år 2010 (Energimyndighetens statistik).

78 Sidan 78 av 162 Biogasanläggning Biogasanläggningen kommer att bestå av utrustning för mottagning, förbehandling och rötning av avfall, rening och uppgradering av biogas, utrustning för uppgradering och högtryckskomprimering för distribution av fordonsgas samt lagring av biogödsel. Råvarorna kommer i huvudsak att bestå av matavfall från hushåll (källsorterat organiskt hushållsavfall), restauranger och verksamheter, organiskt avfall från industrier, gödsel, restprodukter från växtodling och grödor. De avfallsslag som är aktuella följer vad som krävs för att kunna certifiera biogödseln som en produkt från anläggningen. Mottagning av råvaror sker i mottagningshallen, som är sammanbyggd med mottagningshallen för kraftvärmeanläggningen. All hantering av råvaror kommer att vara sluten. Biogödseln återförs till lantbruket. En möjlig utformning av biogasanläggningen visas i Figur 7 och Figur 9 visar ett principiellt flödesschema för biogasanläggningen. Figur 9 Principiellt flödesschema för biogasanläggningen Biogasanläggningen beräknas ta emot maximalt ton råvaror per år vid fullt utbyggd anläggning. Biogasproduktionen från dessa råvaror beräknas till cirka 90 GWh per år. Den biogödsel som återstår efter rötningsprocessen innehåller alla de näringsämnen som fanns i inkommande råvaror. Biogödsel ska därför återföras till åkermark som gödselmedel och ersätter då användning av konstgödsel. Den årliga produktionen av biogödsel bedöms till cirka ton (vattentillsats i processen gör att gödselmängden är större än mängden råvaror). Som jämförelse var Sveriges drivmedelsanvändning för transporter totalt GWh år 2010, därav var GWh förnybart (600 GWh biogas) (Energimyndighetens statistik).

79 Sidan 79 av 162 Som jämförelse till avfallsmängderna som kommer att behandlas i anläggningen var den totala mängden behandlat hushållsavfall i Sverige år 2010 cirka 460 kg per person (Avfall Sverige). Gemensamma delar Det kommer att finnas en utjämnings- och avskiljningsdamm som är gemensam för kraftvärme- och biogasanläggningen för att ta emot dagvatten och eventuellt överskott av processavloppsvatten. Renat vatten från dammen kommer att återanvändas i den planerade anläggningen och normalt kommer inget vatten att släppas ut till recipient från anläggningen. Utjämnings- och avskiljningsdammen kommer att dimensioneras för att kunna lagra släckvatten från en eventuell brandbekämpning. Som bas för dimensioneringen av dammen har valts ett 10-årsregn. Avfall från den planerade anläggningen Branschspecifikt avfall från kraftvärmeanläggningen kommer att utgöras av slagg och rökgasreningsprodukt. Slagg och aska kan komma att omhändertas vid Ragn- Sells anläggning vid Högbytorp. Det uppkommer inget branschspecifikt avfall från biogasanläggningen. Icke branschspecifikt avfall kommer att sorteras och hanteras enligt gällande regler. Där så är lämpligt kan avfall komma att omhändertas i den planerade anläggningen för förbränning eller rötning (dispens kommer att erhållas från att transportera bort hushållsavfall) eller omhändertas i till exempel Ragn-Sells anläggning vid Högbytorp. 3.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär att det inte kommer att byggas en kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp. Området kommer då att förbli ett obebyggt skogsparti. Nollalternativet är att fortsätta med befintliga anläggningar och rusta upp värmepumpsanläggningen i Slammertorp. Det blir inte aktuellt att sammanbinda de olika fjärrvärmenäten. På grund av begränsningar i produktionskapaciteten och höga produktionskostnader, kommer det heller inte bli möjligt att öka anslutningen av nya kunder i någon större utsträckning. Ingen produktion av fordonsgas och biogödsel kommer att ske i nollalternativet. 3.3 Alternativa lokaliseringar För att identifiera möjliga lokaliseringsalternativ har E.ON bland annat studerat översiktsplaner i de kommuner som den planerade anläggningen är tänkt att leverera fjärrvärme till. Möjligheter att utöka befintliga anläggningar i de aktuella

80 Sidan 80 av 162 kommunerna har också studerats, men det saknas tillräckligt utrymme på samtliga nuvarande lokaliseringar. De platser som identifierats redovisas i Figur 10. Draget Högbytorp Bro-Vallby 1:9 Brunna Norrboda Pettersborg Västra Slammertorp Säbyverket Ur Översiktskartan Copyright Lantmäteriverket, Gävle Medgivande MEDGIV Figur 10 Alternativa lokaliseringar för en kraftvärme- och biogasanläggning De alternativ som är de mest lämpliga är alternativen i anslutning till Högbytorp och i anslutning till Dragets trafikplats vid Bålsta (se Lokaliseringsutredning för en kraftvärme- och biogasanläggning i nordvästra storstockholmsregionen, ). E.ON anser att lokaliseringen vid Högbytorp är mer fördelaktigt än lokaliseringen i närhet av Dragets trafikplats i Bålsta. Miljömässigt bedöms fördelarna vara att lokalisering i anslutning till Högbytorpsområdet ger möjligheter till samarbete med Ragn-Sells verksamhet genom att avfall, som kan utgöra bränsle vid förbränning och råvara vid rötning i de planerade anläggningarna, redan hanteras på Högbytorp och att också restprodukterna från avfallsförbränningen omhändertas där. Det i sin tur innebär ett mindre behov av transporter till och från avfallsbehandlingsanläggningen. Dessutom kan deponigas från Högbytorps deponiområden utnyttjas under hela året i den planerade anläggningen. I området finns redan likartad verksamhet. Lokalisering vid Högbytorp innebär även tekniska och ekonomiska fördelar. Hur man kommit fram till bästa lokaliseringen i anslutning till Högbytorp redovisas i planprogram för Högbytorp.

81 Sidan 81 av Miljökonsekvenser 4.1 Väg- och transportaspekter Det finns goda möjligheter för vägtransporter till anläggningen, då området ligger i anslutning till E18. Det krävs en ny väganslutning från väg 269 till det planerade anläggningsområdet för kraftvärme- och biogasanläggningen. Trafikverket har utrett en ny avfart från väg 269 till Högbytorpsområdet som ska vara gemensam för Ragn- Sells verksamhet och E.ONs planerade verksamhet (Förstudie, väg 269, Trafikverket). Den planerade avfarten är något söder om den befintliga avfarten till Ragn-Sells verksamhet. Planerad ny avfart från väg 269 till E.ON och Ragn-Sells Ny anslutningsväg till E.ON Figur 11 Planerad ny infartsväg från väg 269 till Högbytorpsområdet och vidare till den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen

82 Sidan 82 av 162 Transporter till och från anläggningen kommer att ske med lastbil. Mest transportkrävande är bränslen och råvaror till anläggningen och fordonsgas och biogödsel från anläggningen. Med de förutsättningar som antagits bedöms transporterna på allmänna vägar för den planerade verksamheten bli cirka lastbilar enkel väg per år. Därtill kommer transporter av förbränningsrester från kraftvärmeanläggningen inom området till Ragn-Sells område, cirka lastbilar enkel väg inom området. Dessa transporter kan komma att ske på annat sätt, till exempel med transportband. Idag hanteras avfall vid Ragn-Sells verksamhet som skulle kunna utgöra bränsle i kraftvärmeanläggningen och råvaror till biogasanläggningen. Ragn-Sells sorterar ut avfallsbränslen ur inkommande avfall som sedan transporteras vidare till avfallsförbränningsanläggningar. Omlastning sker även av avfall, som kommer med små lastbilar från lokal insamling, till stora lastbilar (containerbilar med släp) för vidare transport till avfallsförbränningsanläggningar. Ragn-Sells tar idag hand om komposterbart material i en öppen kompost vid Högbytorp. Detta material skulle kunna användas som råvara till biogasanläggningen. Vidare avpaketerar och bearbetar Ragn-Sells idag rötbart material som transporteras vidare som råvaror till biogasanläggningar. Om dessa material, istället för att gå till Ragn-Sells anläggning, transporteras till E.ONs planerade anläggning som bränsle och som råvaror till biogasanläggningen, blir transportbehovet totalt till Högbytorpsområdet betydligt mindre, cirka transporter enkel väg per år. E.ON har gjort en uppskattning av förväntade transportavstånd (som redovisas i bilaga B2 till tillståndsansökan enligt miljöbalken). Antaganden om transporter har använts för att beräkna utsläpp från transporter i ett räkneexempel. I räkneexemplet ingår att alla transporter sker med lastbil till anläggningen samt att cirka ton även transporteras med båt. Dessa beräkningar är baserade på att inget av det bränneller rötbara material som idag går till Ragn-Sells, istället går till kraftvärme- och biogasanläggningen. I Figur 12 redovisas de beräknade koldioxidutsläppen från transporter i relation till den totala påverkan på växthuseffekten. Utsläppen från transporter beräknas utgöra mindre än 10 procent av utsläppen från förbränning i kraftvärmeanläggningen. Totalt beräknas den planerade verksamheten medföra ett minskat bidrag till växthuseffekten. I Figur 13 redovisas motsvarande påverkan på växthuseffekten från nollalternativet.

83 Sidan 83 av Utsläpp från förbränning i anläggningarna Ton koldioxidekvivalenter per år Utsläpp från transporter Fordonsgas ersätter bensin Biogödsel ersätter konstgödsel Elproduktion, minskade utsläpp i andra anläggningar Nettobidrag från planerad verksamhet Figur 12 Beräknade påverkan på växthuseffekten från den planerade verksamheten i det planerade sammankopplade fjärrvärmenätet, ton koldioxidekvivalenter per år Figur 13 Beräknade påverkan på växthuseffekten från nollalternativet från anläggningar i det planerade sammankopplade fjärrvärmenätet, ton koldioxidekvivalenter per år Förutsättningar för att ansluta ett industrispår från Mälarbanan till Högbytorp har studerats översiktligt av både E.ON och Ragn-Sells. Studierna visar att det inte är möjligt att inrymma en rangerbangård med tillhörande område för omlastning norr om E18 utan mycket stora ingrepp i naturen och att det skulle innebära mycket höga kostnader att gå fram med ett industrispår hela vägen till Högbytorp. Däremot kan det vara möjligt att gå fram med ett industrispår till ett rangerområde direkt söder om E18 (Önsta) och där omlasta till lastbil för vidare transport till kraftvärme- och biogasanläggningen samt till Ragn-Sells verksamhet. Investeringskostnader för

84 Sidan 84 av 162 denna typ av industrispår är mycket höga. Varken E.ON eller Ragn-Sells har idag några planer på att bygga en spåranslutning. Transportkostnader med järnväg kan vara konkurrenskraftiga om transportavstånden överstiger cirka 150 km, men det beror på ett antal faktorer i den totala transportkedjan. I de antaganden som E.ON har tagit fram för den planerade anläggningen bedöms transportavståndet vara större än cirka 100 km för drygt ton av totalt tusen ton material som beräknas att transporteras till eller från anläggningsområdet. I Figur 14 redovisas jämförelse av beräkningsexempel utan järnvägstransporter respektive där transporter över cirka 100 km istället sker med järnväg. Antalet bilar bedöms vara likvärdigt eftersom det krävs omlastning till bil för sista delsträckan till anläggningen vid järnvägstransporter. Räkneexemplet ger att om längre transporter med lastbil ersätts med järnvägstransporter blir utsläppen av koldioxid cirka ton lägre per år. Detta i relation till den beräknade totala utsläppen av koldioxidekvivalenter för projektet, en nettominskning av utsläppen med cirka ton per år (se även Figur 12). Resultaten som visas i Figur 14 är baserade på att inget av det bränn- eller rötbara material som idag går till Ragn-Sells, istället går till kraftvärme- och biogasanläggningen. Om det sker ett samarbete med Ragn-Sells blir effekten av en eventuell järnväg mindre Ton koldioxid per år Fartyg Väg 0 Inga järnvägstransporter Med järnvägstransporter Figur 14 Koldioxidutsläpp från transporter till och från anläggningen, jämförelse av beräkningsexempel utan järnvägstransporter respektive där långväga vägtransporter istället sker med järnväg Det finns idag två verksamheter med industrispår som är lokaliserade relativt nära Högbytorp (Önsta), dels Coops rikslager i Bro, dels Benders i Bålsta. Dessa verksamheter önskar utveckla sina respektive industrispår. Möjligheter finns att i framtiden utnyttja dessa anläggningar för transporter till kraftvärme- och biogasanläggningen. Figur 15 visar att utsläppen från biltransporter från järnväg till anläggningen ökar med avståndet från anläggningen. Skillnaden är dock försumbar, upp till 30 ton koldioxid per år i jämförelse med de totala utsläppen som redovisats i Figur 14, cirka ton koldioxid per år från vägtransporter i beräkningsexemplet med att längre vägtransporter istället sker med järnväg.

85 Sidan 85 av 162 Ton koldioxidutsläpp per år Önsta Coop Bro Benders Bålsta Figur 15 Grov uppskattning av utsläpp från biltransporter från alternativa placeringar av bangård till den planerade anläggningen 4.2 Luftkvalitet Luftföroreningar kan skada människors hälsa, påverka mark, växter, luft och vatten samt skada kulturminnen. Regeringen har utfärdat luftkvalitetsförordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Miljökvalitetsnormer anger en förorenings- eller störningsnivå som människor får utsättas för utan fara för olägenhet av betydelse eller som naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller för hela landet. Normerna kan även ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. Det finns idag normer för: kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), ozon, benso(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel. Faktaruta Inandningsbara partiklar PM10 Partiklar mindre än 10 µm PM2,5 Partiklar mindre än 2,5 µm Nuläget Det sker inga mätningar av luftkvaliteten i Upplands-Bro kommun utan SLB-Analys gör modellberäkningar baserade på resultat från olika mätstationer i Stockholms län. Hur kommer den planerade verksamheten att påverka luftkvaliteten? För att bedöma påverkan från den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen på luftkvaliteten i området har spridningsberäkningar utförts av SLB-Analys.

86 Sidan 86 av 162 Beräkningar har gjorts för kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ) och partiklar (PM10). En bedömning av halten av små partiklar (PM2,5) har även utförts. Dessa parametrar har studerats för att det har bedömts som en risk att de skulle kunna påverka uppfyllandet av respektive miljökvalitetsnormer. Övriga utsläpp bedöms vara så små att de inte påverkar övriga miljökvalitetsnormer för utsläpp till luft. Spridningsberäkningar för utsläpp av partiklar, kväveoxider och svaveldioxid till luft från den planerade verksamheten visar att miljökvalitetsnormerna för luft för dessa ämnen inte kommer att överskridas. Kommer den planerade verksamheten att medföra luktstörningar? Största riskerna för lukt som har identifierats är hantering och lagring av avfallsbränslen och råvaror. Hushållsavfall utgör den största risken för luktstörning och risk för nedskräpning mm. Anläggningen kommer att byggas för att begränsa risken för att luktstörningar och nedskräpning ska förekomma, bland annat genom sluten hantering av inkommande avfall och råvaror. Det kommer även att finnas rutiner och egenkontroll som begränsar risken att störningar uppkommer. Dålig omsättning i avfallsbunkern är ett exempel på driftsförhållanden som kan förebyggas genom driftrutiner som säkerställer god omsättning. Mottagningshallen för avfallsbränslen till kraftvärmeanläggningen och råvaror till biogasanläggningen kommer att ventileras så att ett mindre undertryck förhindrar att illaluktande ämnen släpps ut då portar eller dörrar öppnas. Även luft från mottagnings- och hygieniseringstankar kommer att tas om hand för luktreduktion. Ventilationsluften kommer att användas som förbränningsluft till pannan. När pannan inte är i drift kommer andra luktbegränsade åtgärder att vidtas, exempelvis kolfilter. Om det uppstår behov att lagra brännbart hushållsavfall, kommer det att lagras i inplastade balar. Verksamhetsavfall kommer att lagras med spridningsskydd för att förhindra kringblåsning. Samtliga steg i de delar av biogasanläggningen där det produceras biogas är slutna dels för att förhindra att lukt uppkommer men främst för att få maximal gasproduktion. Biogasbildningen sker i syrefri miljö, varför slutna tankar är en förutsättning för metanbildningen. Alla illaluktande luftströmmar från biogasanläggningen kommer att tas om hand för reduktion av illaluktande ämnen genom förbränning i kraftvärmeanläggningen. När inte pannan är i drift kommer andra typer av åtgärder att vidtas för att minska risken för luktstörningar, exempelvis kolfilter. För att följa upp hur lukt upplevs i omgivningen planerar E.ON och Ragn-Sells att gemensamt utföra luktbesvärsutredningar. Ragn-Sells har tidigare utfört luktbesvärsutredningar. I samband med den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen kommer Ragn-Sells och E.ON att genomföra ytterligare en luktbesvärsutredning innan E.ONs anläggning har byggts. När E.ONs planerade kraftvärme- och biogasanläggning tagits i drift kommer en ny utredning att genomföras.

87 Sidan 87 av Vattenmiljö Nuläge Det betraktade recipientsystemet kan schematiskt delas in i tre delar; Brobäcken, Broviken och Mälaren. Bäcken består av två armar, Sätrabäcken och Önstabäcken, som rinner samman till Brobäcken strax söder om Bro samhälle och mynnar i Broviken, Mälaren. Bro Hofs golfbana vid Brovikens strand har genomfört omfattande arbeten under senare år, bland annat återmeandring av tidigare uträtade vattendrag. Västra och Östra Broviken utgör ett sammanhängande område av grunda mjukbottnar, bladvassområden och angränsande strandängar. De höga naturvärdena har resulterat i att området är utpekat som riksintresse för naturvården, naturreservat samt Natura 2000-område. Natura 2000-området Broviken inrättades 1998 och klassificeras som naturligt eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation. Broviken ingår i vattenförekomsten Mälaren Görväln som har en god ekologisk status. Bedömningen av den kemiska statusen har enligt preliminära bedömningar under hösten 2013 förändrats från god status till att den inte uppnår god kemisk status. Bedömningen av den ekologiska statusen baseras på kvalitetsfaktorerna bottenfauna, växtplankton och vattenkemi och allmänna förhållanden. (VISS, 2013). Mälaren-Görväln ingår även i Östra Mälarens vattenskyddsområde. Hur kommer den planerade verksamheten att påverka vattenkvaliteten? Vid normal drift kommer inget utsläpp att ske till recipient från den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen på grund av att anläggningen utformas så att vatten som uppkommer från anläggningen kan återföras till processen. Som beräkningsfall för miljökonsekvensbedömningen har ett värsta fall bedömts. Då går allt dagvatten från hårdgjorda ytor och viss del renat rökgaskondensat till recipient via en utjämnings- och avskiljningsdamm. IVL har gjort bedömningar av påverkan på recipienten (IVL 2011 och 2013). Sammantaget bedöms den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen vid Högbytorp inte medföra några negativa miljökonsekvenser för Brobäcken, Broviken eller Mälaren. Metalltillskottet från anläggningen bedöms rymmas inom dagens naturliga variationer. Bedömningen för vart och ett av de kriterier som är relevanta för recipienten är att det inte kvalitativt försämras även i händelse av kontrollerat utsläpp från den planerade anläggningen. Den planerade anläggningen bedöms inte äventyra recipientsystemets kvalitet, status eller värden på annat sätt, se Tabell 1.

88 Sidan 88 av 162 Tabell 1 Sammanfattning av bedömning av relevanta värdeaspekter för den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen (IVL, 2011 och 2013) 4.4 Buller WSP har genomfört en ljudutredning för att bedöma påverkan från den planerade anläggningen. Nuläge Det dominerande bidraget till ljudmiljön i den planerade anläggningens närhet är trafikbuller från E18 och från länsväg 269 som trafikeras med cirka respektive fordon per dygn. Hur kommer den planerade verksamheten att påverka bullernivån? Beräkningarna av ljudpåverkan visar att den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen uppfyller Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller från nyetablerad industri vid närmaste bostäder. Transporter till och från anläggningen bidrar inte till att öka det ekvivalenta ljudnivåbidraget vid bostäder, utom vid två bostäder nära länsväg 269 där nivån ökar med en knapp decibel. Transporterna bidrar inte heller till att öka de maximala ljudnivåerna vid bostäder. Bedömningen utgår från att allt material till kraftvärme- och biogasanläggningen kommer specifikt till denna anläggning utan samarbete med Ragn-Sells beträffande tillförsel av bränslen och råvaror som ändå omhändertas vid Högbytorp. Ju mer utbrett ett eventuellt samarbete blir med Ragn-Sells för leverans av bränslen och råvaror desto färre ytterligare transporter krävs för den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen. Det innebär att det ekvivalenta ljudbidraget från trafiken, på de allmänna vägarna, till och från den planerade anläggningen kan komma att vara uppemot 4 decibel lägre med samarbete med Ragn-Sells jämfört med utan samarbete.

89 Sidan 89 av Landskapsbild Högbytorps avfallsanläggning, E18 och energiskogsodlingen påverkar idag upplevelsen av landskapet i stor utsträckning. Kommunen bedömer att den föreslagna kraftvärme- och biogasanläggningen kan anpassas till landskapet förutsatt att främst pannbyggnaden med tillhörande kontorsdel får en omsorgsfullt bearbetad gestaltning. Det är främst från E18 som man kommer att uppfatta anläggningen med de synliga byggnaderna som främst utgörs av pannbyggnad med tillhörande kontors- och kontrollrumsdel samt skorsten. Bakom denna på en högre marknivå syns övre delen av ackumulatortank. Bränslelager och tankar för biogödsel döljs helt av vegetation. På längre håll, såsom Bro tätort, är det främst skorstenen som kommer vara synlig på grund av att vegetation och naturformationer döljer resterande delar av anläggningen. Det ställer krav på tydliga former som hinner uppfattas under den korta tiden. En alltför småskalig detaljrikedom går inte fram på långt håll. Det krävs därför ganska kraftfulla tag utan att det blir monotont i det nära perspektivet. Anläggningen får dock inte uppfattas som alltför spektakulär så att den kan komma att utgöra ett trafikstörande inslag. Den befintliga skogen inom planområdet kommer att behållas i största möjliga utsträckning och utnyttjas som avskärmning mot E18. Det görs med hänsyn till landskapsbilden och för att skärma av strålkastare från fordon som kör inom området så att de inte bländar mötande trafik på E18. En bred trädridå behålls mellan E18 och den interna transportvägen. Den är som smalast cirka 40 meter. Transportvägen planeras även att sänkas utifrån befintlig marknivå vilket motverkar risk för bländning. Energiskogsodlingen mellan väg och anläggning kommer med jämna mellanrum att skördas och kan inte ses som en permanent avskärmning. Där landskapet måste schaktas ur bearbetas skärningar, stödmurar och branter som landskapselement för att undvika sprängytor och sårigheter. 4.6 Miljörisker En miljöriskanalys har genomförts av RS Miljökonsulter för den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen. Syftet med miljöriskanalysen är att utreda om miljöriskerna inom den planerade anläggningen är acceptabla. Analysen innebär en systematisk identifiering och bedömning av riskerna för miljöolyckor som kan orsakas av de planerade verksamheterna. Med miljöolyckor avses här onormala händelser som på ett påtagligt sätt medför en påverkan på miljön eller på människor utanför verksamheten. En inledande grovanalys utfördes för anläggningen och inga händelser med höga eller medelhöga risknivåer har identifierats. Miljöriskerna för den planerade anläggningen kan därför sägas vara tolerabla. Resultatet av den fördjupade analysen pekar också på att samtliga analyserade scenarier innebär låga risknivåer.

90 Sidan 90 av 162 Ett antal skadeförebyggande och skadebegränsande åtgärder har planerats. Några av de viktigaste är: Beredskapsplan för hur en brand, kemikaliespill utsläpp av miljöfarliga ämnen i samband med trafikolyckor mm kommer att finnas framtagen när anläggningen tas i drift. Personalen kommer att vara utbildad beträffande agerande före, under och efter olyckor. Tillräckligt antal personer inom verksamheten kommer att med kort varsel kunna starta en insats. Brandskyddet inom samtliga delar av verksamheterna kommer att utformas så att säkra verksamheter skapas. Det kan innebära vattensprinkler, brandlarm, gnistsläckningssystem, brandsektionering m m. Avfallet på bränsleplan kommer att lagras i limpor med tillräckligt avstånd mellan dessa. Spridning av brand till andra delar av lagret kan då förhindras och räddningstjänstens insats möjliggörs. Om brand uppkommer kan maskiner användas för att sära på avfallet i limporna. Lastmaskiner med förare för omdisponering av avfallshögar ska finnas att tillgå med kort varsel. Lagringsytorna är hårdgjorda. En utjämnings- och avskiljningsdamm på cirka m 3 planeras. Hit kommer dagvatten och processavloppsvatten att ledas och behandlas. Dammen kommer att vara avstängningsbar för att förhindra utlopp av vatten vid eventuella incidenter. Om en släckningsinsats startas kommer dammen att kunna användas för uttag av brandvatten. Dammen kommer också att ta emot det släckvatten som rinner av från ytorna. Utformningen av nya infarten från väg 269 är viktig ur olyckssynpunkt. Riskerna kommer att beaktas vid utformningen. Hastighetsbegränsning, ljussignaler, skyltning mm kan övervägas. Kemikalier inom verksamheterna som förvaras i större mängder och som kan ge negativa miljöeffekter förses med invallningar eller är dubbelmantlade. Läckage från biogödsellager och rötkammare kommer att tas om hand med hjälp av vallar eller liknande. Anläggningen berörs inte av lagen (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor ( Sevesolagen ). Olyckshändelserna som har identifierats inom den planerade anläggningen bedöms ha en lokal karaktär och bedöms inte beröra annan verksamhet på ett sådant sätt att sekundära olyckor kan inträffa. Olyckshändelser i den angränsande avfallsanläggningen har inte heller bedömts kunna leda till dominoeffekter vid kraftvärme- och biogasanläggningen. Farligt godsolycka på E18 har också analyserats beträffande dominoeffekter och bedöms som en acceptabel risk. Med dominoeffekter avses dels olyckshändelser inom en verksamhet som påverkar omgivningen och som där leder till sekundära olyckor, dels motsvarande effekter i andra riktningen.

91 Sidan 91 av Naturvärden och friluftsliv Inga naturvärden av större betydelse berörs. Lokaliseringen innebär inte någon påverkan på rekreation och friluftsliv, varken i form av ianspråktagen mark eller i form av störningar. Området ligger inte i närheten av naturreservat eller ekologiskt känsligt område. Högbytorp tillhör Sätrabäckens avrinningsområde. Sätrabäcken går samman med Brobäcken och mynnar slutligen ut i Broviken i Mälaren, vilket är ett Natura 2000-område. 4.8 Kulturvärden Lokaliseringen påverkar en fornlämning (en äldre vägbank) som kommer att korsas av anläggningens tillfartsväg. Inga kända kulturvärden finns inom området för den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen. I samband med planarbetet beslutades att länsstyrelsen skulle göra en arkeologisk utredning. Resultaten från den arkeologiska utredningen slutredovisades i Länsstyrelsens meddelande daterat I utredningen av området för detaljplanen framkom det inte några arkeologiska lämningar som kräver vidare arkeologiska åtgärder. 4.9 Riksintressen Området för den planerade anläggningen avvattnas mot Broviken, ett Natura område. Den ökade belastningen av kväve och fosfor som kan komma att uppkomma från den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen är helt obetydlig och ryms inom de naturliga variationerna. Användningen av biogödsel som gödningsmedel på åkermark kommer att ersätta andra typer av gödningsmedel som används idag. De regelverk som finns beträffande gödsling kommer att säkerställa att läckage av närsalter inte kommer att öka. Därför bedöms inte skyddsvärdena i Natura området att påverkas. Bedömningen visar även att eventuellt föroreningstillskott från den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen inte strider mot intentionerna i vattenskyddsområdet. Den planerade anläggningen bedöms inte heller påverka något av riksintressena för E18, fiske eller friluftsliv Spridning biogödsel Biogödsel produceras i den planerade biogasanläggningen. Den producerade biogödseln i biogasanläggningen används för att ersätta konstgödsel. Den areal som behövs för spridning av biogödseln beror på näringsinnehållet i inkommande material till biogasanläggningen. All den näring som finns i det organiska materialet som tillsätts biogasanläggningen finns kvar i biogödseln. Biogödseln innehåller även

92 Sidan 92 av 162 kol som bidrar till att halten organiskt material i jorden ökas, och jordens kvalitet förbättras. För en näringsrik biogödsel krävs cirka ha åkermark för avsättning av hela mängden från den planerade biogasanläggningen. En genomgång av tillgängliga spridningsarealer visar att huvudparten av all biogödsel kan avsättas inom km från anläggningen och resterande del inom 30 km från anläggningen. Spridning av biogödseln kommer att ske enligt de regler som gäller för spridning av organiska gödselmedel. Därmed vidtas de försiktighetsåtgärder som finns för att minska riskerna med läckage till luft och vatten för exempelvis skyddszoner till vattendrag, begränsningar i tillåtna givor av fosfor och kväve samt snabb nedmyllning. Hänsyn tas också till nitratkänsliga områden samt till fosforklassningen i de områden som bedömts som aktuella för spridning av biogödsel från den planerade anläggningen. Biogödseln avses att certifieras i enlighet med certifieringssystemet SPCR 120, Certifierad återvinning Resurshushållning Det planerade projektet innebär hushållning med naturresurser genom att avfall kan återanvändas som bränsle i en kraftvärmeanläggning för produktion av fjärrvärme och el och som råvara en biogasanläggning för produktion av fordonsgas och biogödsel. I den planerade kraftvärmeanläggningen kommer rökgaskondensering att installeras för att ytterligare ta tillvara energin i rökgaserna. Genom vattenrening av kondensatet från rökgaskondensering i kraftvärmeanläggningen och rening av övrigt processavloppsvatten tillsammans med dagvatten från hårdgjorda ytor, kan allt vatten återanvändas i den planerade anläggningen. Användningen av kommunalt vatten kan därmed minskas. Den planerade anläggningen innebär att biogas kan ersätta fossila drivmedel. En produktion av 90 GWh fordonsgas räcker till cirka personbilar som kör cirka mil per år. Näringsinnehållet i det avfall som används som råvara i biogasanläggningen återförs till åkermark i form av biogödsel. Biogödsel ersätter därmed mineralgödsel vilket innebär minskad energiåtgång för produktion av kvävegödsel samt att förbrukning av den ändliga resursen fosfor minskar. 5 Överensstämmelse med miljömål (nationella, regionala och lokala) Den planerade verksamheten bedöms inte försvåra att varken de nationella, regionala eller lokala miljömålen uppfylls. Bland annat beräknas den planerade anläggningen att innebära betydligt mindre utsläpp av växthusgaser jämfört med nollalternativet ur ett globalt perspektiv, cirka ton koldioxidekvivalenter per år.

93 Sidan 93 av 162 Den planerade biogasanläggningen kommer att kunna ta emot det matavfall som ska samlas in i enlighet med nationella, regionala och lokala målsättningar. 5.1 Nationella miljömål I april 1999 fastställde Sveriges riksdag femton nationella miljömål. I november 2005 antogs ytterligare ett miljömål. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö och dess natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. Riksdagen har också fattat beslut om delmål som anger inriktning och tidsperspektiv på vägen till att nå miljömålen. För att konkretisera miljöarbetet finns nu både nationella, regionala och lokala delmål. Regeringen beslutade den 26 april 2012 om reviderade preciseringar för alla miljökvalitetsmål utom preciseringen till, "Begränsad klimatpåverkan", som ligger fast eftersom den är beslutad av riksdagen. Regeringens utgångspunkt vid utformningen av preciseringarna har varit att de ska ange ett miljötillstånd, vara åtgärdsneutrala, inte för omfattande och så långt som möjligt vara likartat utformade. Inom fyra prioriterade områden - luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald - fastställdes dessutom sammanlagt 13 nya etappmål. Begränsad klimatpåverkan Globalt sett kommer den planerade anläggningen att innebära betydligt mindre utsläpp av växthusgaser jämfört med nollalternativet, cirka ton koldioxidekvivalenter lägre per år. I jämförelse av utsläppen av växthusgaser mellan planerad verksamhet och nollalternativet ingår E.ONs anläggningar som finns i det planerade sammankopplade fjärrvärmenätet. Utsläpp från transporter till och från dessa anläggningar ur ett globalt perspektiv ingår också. Dessutom beräknas vad det innebär om nettoelproduktionen skulle ske i andra anläggningar på marginalen. E.ON anser att bedömningen att förändringar i elbalansen ska betraktas i ett europeiskt perspektiv, det vill säga att redovisningen baserad på marginalel. I beräkningarna ingår även bedömning av minskning av fossila koldioxidutsläpp när fordonsgas från den planerade biogasanläggningen ersätter bensin. Biogödseln som produceras i biogasanläggningen ersätter konstgödsel. Alla beräkningar redovisas i MKB för tillståndsansökan, Frisk luft Den planerade verksamheten försvårar inte uppfyllandet av något av de beräknade ämnena. Spridningsberäkningar för utsläpp till luft av partiklar, svavel och kvävedioxider visar att respektive miljökvalitetsnorm klaras för dessa ämnen. Bara naturlig försurning Deposition av försurande ämnen genom utsläpp från den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen bedöms som försumbar. Den planerade verksamheten beräknas dock medföra några enstaka ton lägre utsläpp av svaveldioxid och upp till cirka 70 ton högre utsläpp av kväveoxider per år jämfört med nollalternativet. Det totala utsläppet av svaveldioxid i Sverige var 2009 knappt ton och det äldre

94 Sidan 94 av 162 delmålet kommer att uppnås. Utsläppen av kväveoxider i Sverige var 2009 cirka ton och det krävs fortsatt minskning för att det äldre delmålet ska uppnås. Den dominerande källan för utsläpp av kväveoxider är transporter. Den planerade verksamheten bedöms dock inte medföra att miljömålen inte kommer att uppnås. Giftfri miljö E.ON arbetar aktivt med att ständigt välja kemikalier med minst påverkan på människors hälsa och miljön. Utsläpp till luft och vatten av metaller såsom kvicksilver, bly och kadmium kommer att reduceras så långt det är tekniskt och ekonomiskt rimligt. Ingen övergödning Påverkan på nedfall av föroreningar i luften bedöms som liten eftersom den största delen av nedfallet beror på långväga transporterade föroreningar. Den planerade verksamheten beräknas dock medföra upp till cirka 70 ton högre utsläpp av kväveoxider och cirka 5 ton ammoniak till luft per år jämfört med nollalternativet. Utsläppen av kväveoxider i Sverige var 2009 cirka ton och det krävs fortsatt minskning för att det äldre delmålet ska uppnås. Den dominerande källan för utsläpp av kväveoxider är transporter. Utsläppen av ammoniak till luft i Sverige var 2009 cirka ton, vilket motsvarar en minskning med 25 procent jämfört med 1995 och betyder att det äldre delmålet är uppnått. Användningen av biogödsel som gödningsmedel på åkermark kommer att ersätta andra typer av gödningsmedel som används idag. De regelverk som finns beträffande gödsling kommer att säkerställa att läckage av närsalter inte kommer att öka. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra att miljömålen inte kommer att uppnås. Levande sjöar och vattendrag Den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen bedöms inte att medföra några negativa miljökonsekvenser för Brobäcken, Broviken eller vattenförekomsten Mälaren-Görväln. Användningen av biogödsel som gödningsmedel på åkermark kommer att ersätta andra typer av gödningsmedel som används idag. De regelverk som finns beträffande gödsling kommer att säkerställa att läckage av närsalter inte kommer att öka. Sammantaget bedöms den planerade verksamheten inte ha någon direkt inverkan för möjligheterna att uppnå det nationella miljömålet. God bebyggd miljö Ett av de nya etappmålen som beslutades 26 april 2012 gäller utnyttjande av matavfall: Etappmålet om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan innebär att insatser ska vidtas senast 2018 så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara. Den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen innebär nyttjande av avfall i produktionen av dels värme och el genom förbränning, dels fordonsgas genom rötning. Den planerade verksamheten bidrar till att delmålen om återvinning av avfall uppnås.

95 Sidan 95 av 162 Den planerade verksamheten kommer att innebära ett större antal transporter jämfört med nollalternativet. Detta bedöms dock inte påverka möjligheterna att uppnå det äldre delmålet beträffande trafikbuller. 5.2 Regionala miljömål Länsstyrelsen i Stockholms län kommer inte att ta fram några nya regionala miljömål, utan arbetar med åtgärder direkt kopplade till de nationella miljökvalitetsmålen istället. Undantag är att regionala mål för klimat kommer att tas fram i och med Klimat- och energistrategin för länet som planeras att antas i slutet av 2013 ( Miljömålen för Stockholms län följs upp i den regionala miljömålsdialogen (Fokus 2013, Länsstyrelsen i Stockholms län). 6 Samlad miljökonsekvensbedömning Verksamheten inom detaljplanerområdet kommer att medföra utsläpp till luft, dels genom transporter till och från anläggningen, dels genom själva verksamheten. Den planerade kraftvärmeanläggningen kommer att ersätta drift i befintliga och mer centralt belägna enheter för produktion av fjärrvärme. Produktionen av biogas i biogasanläggningen kommer att ersätta fossila drivmedel. Utsläppen från produktionsanläggningen inklusive transporter till och från anläggningen kommer inte att medföra att luftkvalitetsnormerna kommer att överskridas. Anläggningen kommer att byggas för att begränsa risken för luktstörningar genom olika typer av skyddsåtgärder, bland annat genom sluten hantering av inkommande avfall och råvaror. Ljudnivån från verksamheten inklusive transporter inom anläggningen kommer att uppfylla gällande bullervillkor. Vägtrafiken till och från anläggningen på allmänna vägar medför varken att riktvärde för ekvivalent ljudnivå eller maximal nivå överskrids. Vid förväntad drift kommer inget utsläpp att ske till recipient från den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen på grund av att anläggningen utformas så att vatten som uppkommer från anläggningen kan återföras till processen i såväl normalfall som maxfall. Som beräkningsfall för miljökonsekvensbedömningen har ett värsta fall bedömts. Då går allt dagvatten från hårdgjorda ytor till recipient via dammen. Dessutom beräknas en viss del renat rökgaskondensat gå till recipient via dammen. Sammantaget bedöms den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen vid Högbytorp inte medföra några negativa miljökonsekvenser för Brobäcken, Broviken eller Mälaren. Metalltillskottet från anläggningen bedöms rymmas inom dagens naturliga variationer. Bedömningen för vart och ett av de kriterier som är relevanta för recipienten är att det inte kvalitativt försämras även i händelse av kontrollerat utsläpp från den planerade anläggningen. Den planerade anläggningen bedöms inte äventyra recipientsystemets kvalitet, status eller värden på annat sätt.

96 Sidan 96 av 162 Den planerade verksamheten bedöms inte medföra att varken de nationella, regionala eller lokala miljömålen överskrids. Globalt sett kommer den planerade anläggningen att innebära betydligt mindre utsläpp av växthusgaser jämfört med nollalternativet, cirka ton koldioxidekvivalenter lägre per år. Den planerade biogasanläggningen kommer att kunna ta emot det matavfall som ska samlas in i enlighet med de nationella målsättningarna. Fördelarna gäller framförallt ökad resurshushållning och begränsad klimatpåverkan. Detta gäller såväl kraftvärme- som biogasanläggningen, vilka båda ersätter användning av fossil energi samt bidrar till ökad resurshushållning genom effektiv kraftproduktion, produktion av förnybar fordonsgas samt återföring av näringsämnen. Med den nya kraftvärmeanläggningen kan fjärrvärme ersätta lokala uppvärmningsformer genom ökad anslutning av fastigheter som använder elvärme och oljepannor. Elförbrukningen i samband med fjärrvärmeproduktion kommer att minska genom att de eldrivna värmepumparna som idag ingår i fjärrvärmesystemet inte längre kommer att behöva användas. Ett flertal av de mindre, centralt belägna produktionsanläggningarna planeras att ersättas av den nya kraftvärmeanläggningen vilket innebär minskad belastning när det gäller bränsletransporter och en bättre landskapsbild inne i tätorterna. Biogasen kommer att användas för att ersätta fossil energi i form av bensin och diesel. Användning av biogasen till fordonsdrift kommer förutom att minska påverkan på växthuseffekten att innebära minskade utsläpp av kväveoxider, partiklar och kolväteföreningar vilket framförallt minskar problemen med luftföroreningar i trafikmiljön. Producerad biogödsel bidrar till att sluta kretsloppen genom att näringsämnen från råvarorna återförs till jordbruket. Detta innebär också att användningen av konstgödsel kan minska. Målet är att certifiera biogödsel enligt standarden SPCR 120 vilket då också öppnar för möjligheter för KRAV-odling. 7 Uppföljning De åtgärder som föreskrivs i detaljplanen följs upp i bygglovsskedet. Uppföljning och övervakning av betydande miljöpåverkan av anläggningen föreslås ske på samma sätt som för kraftvärme- och biogasanläggningen som planeras av E.ON. I tillståndet från Mark- och miljödomstolen i Nacka för att uppföra och driva anläggningen enligt miljöbalken ( ) har villkor fastställts för att begränsa risken för miljöpåverkan från den planerade verksamheten.

97 Sidan 97 av 162 Kontroll för byggnads- och driftskede kommer att ske genom egenkontrollprogram som tas fram av verksamhetsutövaren, E.ON. Tillsyn utförs av tillsynsmyndigheter av att egenkontrollprogram följs. Ytterligare möjlighet att följa upp verksamheten på det aktuella området under driftskedet kan göras genom den årliga miljörapporten av verksamheten. 8 Samråd Samråd har skett i samband med framtagande av detaljplanen. Samråd har skett med Länsstyrelsen beträffande miljökonsekvensbeskrivningen för planprogrammet.

98 Sidan 98 av Referenser Bilagor till ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för kraftvärme- och biogasanläggningen vid Högbytorp i Upplands-Bro kommun: Ny energianläggning vid Högbytorp. Spridningsberäkning av halter kvävedioxid, svaveldioxid och inandningsbara partiklar (PM10) (SLB- Analys), Ny energianläggning vid Högbytorp. MKB för påverkan av utsläpp från rejekt- och dagvatten till Mälaren. IVL, och komplettering IVL, Kraftvärme- och biogasanläggning, Högbytorp, Ljudutredning, WSP, Miljöriskanalys för en kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp. RS Miljökonsulter, med komplettering Transporter till och från Högbytorp och deras miljöpåverkan, Miljökraft i Sverige AB, Förstudie; väg 269, Högbytorp, Upplands-Bro kommun, Stockholms län. Samrådshandlingar december 2010-januari Trafikverket. Planprogram för Högbytorp med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Godkänt i kommunfullmäktige Resultatet av särskild arkeologisk utredning inför detaljplaneetapp 1 i Högbytorp, fastigheterna Klöv och Lilla Ullevi 1:10 samt Bro-Önsta 2:10, Upplands-Bro kommun. Meddelande från Länsstyrelsen i Stockholms län, , Översiktsplan för Upplands-Bro kommun, ÖP 2010, antagen Miljöplan med lokala miljömål , antagen av kommunfullmäktige , 108, Upplands-Bro kommun. Fokus 2013 den regionala miljömålsdialogen 2013, Länsstyrelsen i Stockholms län. Klimat- och energistrategi för Stockholms län, remiss juni Rapport 2011:25 Länsstyrelsen i Stockholms län. Energiläget 2011, Energimyndigheten 2011, Svensk Avfallshantering 2011, Avfall Sverige,

99 Sidan 99 av Precisering av miljökvalitetsmålen och etappmål i miljömålssystemet. Regeringsbeslut M2012/1171/Ma, Östra Mälarens vattenskyddsområde-skyddsföreskrifter. Länsstyrelsen i Stockholms län, VISS-VattenInformationsSystem för Sverige-Sjö-Mälaren-Görväln, VISS, Planbeskrivning för detaljplan för Bro-Önsta 2:11 m.fl. (Hästsportanläggning Önsta gård), Bro, Upplands-Bro kommun, granskningshandlingar Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för detaljplan för Bro-Önsta 2:11 m.fl. (Hästsportanläggning - Önsta gård), Bro Upplands-Bro kommun, granskningshandlingar

100 Sidan 100 av 162 Innehållsförteckning Bakgrund till detaljplanearbetet... 2 Planens syfte och huvuddrag... 2 Hur samrådet bedrivits... 2 Inkomna yttranden, lista... 3 Statliga myndigheter... 3 Kommunala nämnder... 3 Övriga remissinstanser... 3 Privatpersoner... 3 Inkomna yttranden med kommentarer... 4 Statliga myndigheter... 4 Kommunala nämnder... 6 Övriga remissinstanser... 7 Privatpersoner Resultat av samrådet Bilaga 1 (Länsstyrelsens yttrande över detaljplaneförslaget)

101 Sidan 101 av 162 Bakgrund till detaljplanearbetet Detaljplanen föregås av ett planprogram, enligt Kommunstyrelsens beslut , för Bro- Önsta 2:10 samt Klöv och Lilla Ullevi 1:7. Detta enligt inkommen förfrågan till kommunen från E.ON Värme Sverige AB. Samråd om planprogrammet genomfördes mellan den 8 december 2010 och den 25 januari Planprogrammet godkändes i Kommunfullmäktige Planprogrammet omfattar förutom kraftvärme- och biogasanläggning ytterligare tre detaljplaneetapper: Sätra Gård, Högbytorp avfalls- och kretsloppsanläggning (utveckling av Ragn-Sells verksamhet) samt verksamhetsområde för hantering av bland annat anläggningsmaterial. I kommunfullmäktige beslutades om uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för etapp 1, kraftvärme-/energianläggning. Detaljplanearbetet inleddes 2011 och handläggs enligt den äldre Plan- och bygglagen (ÄPBL 1987:10). Handläggning av detaljplanen sker med normalt planförfarande. En miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram för planen. Parallellt med planprocessen har E.ON sökt och fått tillstånd från Mark- och miljödomstolen i Nacka för uppförande och drift av anläggning för produktion av el, fjärrvärme och fordonsgas i Högbytorp (dom daterad med ändring ) Planens syfte och huvuddrag Syftet med planen är att möjliggöra för E.ON Värme Sverige AB och E.ON Gas Sverige AB att bygga en kraftvärmeanläggning i Högbytorp för samtidig produktion av fjärrvärme och el samt en biogasanläggning för produktion av fordonsgas. Anläggningen tar tillvara energin ur avfall genom förbränning i kraftvärmeanläggningen och rötning i biogasanläggningen. Den nya kraftvärmeanläggningen möjliggör en sammankoppling av de idag separata fjärrvärmenäten i Järfälla, Upplands-Bro och Håbo kommuner. Sammankopplingen innebär att flera äldre och mindre lämpligt lokaliserade anläggningar kan avvecklas. Anläggningen kommer att uppfattas som ett tydligt landmärke från E18 och den ska spegla kommunens och E.ONs höga målsättningar inom miljöområdet och synliggöra verksamheten på ett positivt sätt. Planområdet avgränsas av E18 i sydväst och väg 269 samt fastigheten Klöv och Lilla Ullevi 1:10 i öster. Norr om planområdet ligger Ragn-Sells avfalls- och kretsloppanläggning och skog gränsar mot planområdet i väster. Planområdets totala areal är ca 43 ha. Hur samrådet bedrivits Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade om att skicka ut detaljplaneförslaget för samråd. Förslaget i sin helhet var ute på samråd från till och med och detta annonserades i lokalpressen. Det ställdes också ut på biblioteket i Bro samt i kommunhuset i Kungsängens centrum. Materialet fanns tillgängligt på kommunens webbplats och skickades ut till berörda fastighetsägare samt myndigheter m.m. enligt remisslista och fastighetsförteckning. Ett samrådsmöte hölls internt med den tekniska avdelningen på Tillväxtkontoret. Ett öppet hus hölls på Sätra gård 31 oktober då allmänheten hade möjlighet att träffa representanter både från E.ON Värme Sverige AB, E.ON Gas Sverige AB samt kommunens plan- och exploateringsavdelning. Efter samrådstidens slut hölls även ett möte mellan representanter från E.ON, från kommunen och Naturskyddsföreningen.

102 Sidan 102 av 162 Inkomna yttranden, lista Med anledning av förslaget till detaljplan har tjugo (20) yttranden inkommit till kommunen. Av dessa inkom elva yttranden efter samrådsperiodens slut. Dessa har behandlats på samma sätt som de yttranden som inkommit under remisstiden. Skrivelserna är numrerade 1-20 i följande ordning: Statliga myndigheter 1) Försvarsmakten inkom ) Skogsstyrelsen inkom ) Lantmäteriet inkom ) Trafikverket inkom ) Länsstyrelsen i Uppsala Län inkom ) Länsstyrelsen Stockholm inkom ) Vattenmyndigheten för Norra Östersjön inkom Kommunala nämnder 8) Bygg- och miljönämnden inkom Övriga remissinstanser 9) Telia Sonera Skanova inkom ) Brandkåren Attunda inkom ) Svensk Galopp inkom ) Käppalaförbundet inkom ) Naturskyddsföreningen inkom ) Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting inkom ) Ragn-Sells AB inkom ) Swedavia, Stockholm Arlanda Airport inkom ) Vattenfall Eldistribution AB inkom ) Handelskammaren i Uppsala Län inkom ) Norrvatten inkom ) E.ON Elnät Stockholm AB inkom Privatpersoner 21) Krister Sjögård inkom

103 Sidan 103 av 162 Inkomna yttranden med kommentarer I det följande kommenteras synpunkter på förslag till detaljplan för del av Bro-Önsta 2:10, Klöv och lilla Ullevi 1:7, m.fl. (Högbytorp). Synpunkter som inte innebär särskilda överväganden med avseende på planens utformning eller innehåll, kommenteras inte. Synpunkterna redovisas kortfattat utan inbördes rangordning. För den fullständiga lydelsen av respektive synpunkt hänvisas till de ursprungliga yttrandena som kan erhållas från kommunen. I anslutning till inkomna yttranden redovisas plan- och exploateringsavdelningens kommentarer. Statliga myndigheter (1) Försvarsmakten Försvarsmakten har inget att erinra. (2) Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen noterar följande: I skogsstyrelsens register finns inga kända nyckelbiotoper eller områden med högre naturvärden. Det kan dock finnas detaljhänsyn, exempelvis gamla grova träd, som kräver specifik skötsel. Kommentar Ingen inmätning av träd har gjorts för planen. För en stor del av planen är det dock marklovspliktigt att fälla trän med en stamdiameter större än 25 cm. (3) Lantmäteriet Lantmäteriet skriver att det i planen redovisas områden med bestämmelserna u och x men att man har svårt att förstå texten som är kopplad till bestämmelserna. Det kan tolkas som att gång- och cykelvägen ska byggas söder om det utpekade området. Vidare skriver man att det inom området finns ett servitut för väg till förmån för Bro-Önsta 2:10 över Klöv och Lilla Ullevi 1:7. Det saknas i plankartan och genomförandebeskrivningen. Man påpekar också att kommunen är huvudman för allmän plats men det enda området som är utlagt för allmän plats är den väg där Trafikverket är väghållare. Det kanske är lämpligare att lämna vägområdet utanför planen. Det bör framgå att Klöv och Lilla Ullevi 1:10 ska avstå mark och att de har rätt till ersättning för detta. Kommentar Områden för u och x begränsas för att tydligare visa de områden som kommer att vara aktuella att använda för underjordiska ledningar och för gång- och cykelväg. En illustration över tänkt sektion har även lagts till i planbeskrivningen. Det är oklart viket servitut som åsyftas då detta även saknas i fastighetsförteckningen. Vägområdet är med i planen för att möjliggöra för planläggning av den nya infarten från väg 269 med planläggningstyp 1 (se även Trafikverkets yttrande) Ett förtydligande görs genomförandebeskrivningen om att Klöv och Lilla Ullevi 1:10 har rätt till ersättning om kommunen löser in den marken.

104 Sidan 104 av 162 (4) Trafikverket Trafikverket skriver att en förstudie är framtagen (Förslagshandling mars 2011, Trafikverket) som visar på hur planområdet kan anslutas till väg 269, ca 100 m söder om befintlig anslutning. Trafikverket anger i sitt ställningstagande (dat ) att en arbetsplan (benämns i nya planläggningsprocessen vägplan) och bygghandlingar ska tas fram. Det är möjligt att den västra anslutningen till väg 269 kan genomföras enligt planläggningstyp 1. I så fall skulle inte en vägplan behöva upprättas. Trafikverket kommer att utreda denna fråga. En förutsättning är att det under detaljplanesamrådet inte kommer in några negativa synpunkter på väganslutningen samt att frivillig markåtkomst kan erhållas. Ett avtal måste också upprättas mellan kommunen och Trafikverket senast innan detaljplanen antas. Trafikverket äger fastigheten Klöv och Lilla Ullevi 1:9 som planen berör och man menar att plangränsen bör flyttas så att denna fastighet inte ingår i planområdet. Vidare ifrågasätter man om detaljplaneområdet ska omfatta väg 269. Trafikverket skriver att det runt alla instrumentflygplatser finns höjdbegränsande ytor (MSA-ytor) med en radie av 55 km. I detta fall berörs fyra flygplatser, nämligen Uppsala, Västerås, Bromma och Arlanda, samtliga riksintresse för kommunikationer. Uppsala flygplats är även riksintresse för totalförsvaret. Eftersom Uppsala flygplats är militär måste Försvarsmakten få detaljplanen på remiss. Kritiskt höjdmässigt kan vara den skorsten som har en högsta angiven byggnadshöjd av 120 m, speciellt för Västerås flygplats. Trafikverket anser att det bör göras en flyghinderanalys innan planarbetet går vidare. Flyghinderanalysen kan komma att resultera i att högsta höjd för skorstenen måste justeras till granskningsskedet. Man skriver också att höga objekt måste förses med belysning. Krav på hindermarkering ställs lämpligen i bygglovsskedet. Kommentar Plangränsen ändras så att Trafikverkets fastighet inte längre omfattas av planen. En flyghindersanalys är påbörjad. Om det skulle vara nödvändigt ändras planen senast inför antagande gällande högsta byggnadshöjd för skorsten. (5) Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Uppsala län finner det positivt att fjärrvärmenäten samordnas mellan kommunerna och har i övrigt ingen synpunkt över lokaliseringen ur ett mellankommunalt perspektiv (6) Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Stockholm skriver i en sammanfattande bedömning att man inte har något att erinra mot planförslaget men påpekar ändå att det behöver visas att den maximalt tillåtna totalhöjden i meter över nollplanet inte kommer i konflikt med flygplatser som är utpekade som riksintresse för kommunikationer och för totalförsvaret. Vidare skriver man att Miljökonsekvensbeskrivningen behöver uppdateras med nya uppgifter från VISS rörande kemisk status på berörd vattenförekomst.

105 Sidan 105 av 162 Det behöver även tydliggöras vilket underlag som ligger till grund för bedömningen av om miljökvalitetsnormer för vatten kan följas. Recipienten för planområdets dagvatten är Broviken. I miljökonsekvensbeskrivningen står att vattenförekomsten har god ekologisk respektive kemisk status, enligt uppgifter från VISS, Vatteninformationssystem Sverige. VISS har dock uppdaterats den senaste månaden och den preliminära bedömningen är numera att vattenförekomsten inte uppnår god kemisk status. Denna bedömning baseras på nyligen gjorda mätningar av halten tungmetaller i vattnet och sediment samt halter av oorganiska föroreningar i sediment. Vidare skriver man att med hänsyn till eventuella kumulativa effekter, miljökvalitetsnormer, skyddsföreskrifter för grundvattentäkten och pågående klimatförändringar är det angeläget att dagvattenhanteringen utformas med behövlig kapacitet. Kommunen bör därför överväga att på nu aktuell plankarta tydligare ange lämplig plats för dagvattendammens lokalisering och utbredning, för att säkerställa dagvattendammens nödvändiga funktion. Länsstyrelsen påpekar att verksamheten som kommer att bedrivas inom planområdet har beviljats tillstånd enligt miljöbalken av mark- och miljödomstolen (Mål nr M ) och att tillståndet är förenat med villkor rörande utsläpp till vatten och luft, maximala ljudnivåer, lukt och damning, kemikalier och avfall. För verksamheten ska finnas ett kontrollprogram av vilket det framgår hur verksamheten som helhet ska planeras och kontrolleras för att förebygga skadliga verkningar på människors hälsa och miljön. Man anser att miljöaspekterna har beaktats på ett lämpligt sätt utifrån innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen och föreskrivna villkor i miljötillståndet men att ett kommande kontrollprogram behöver göras med ett helhetsperspektiv avseende påverkan på Natura 2000-området. Inom det aktuella avrinningsområdet pågår en rad exploateringar som alla sammantaget innebär en ökad belastning på en och samma vattenförekomst och man menar därför att det finns ett behov av en övergripande dagvattenutredning för att klarlägga planeringsförutsättningarna. En sådan dagvattenutredning skulle med fördel kunna kompletteras med en samordnad recipientkontroll för att verifiera att planläggningen inom vattenförekomsten klarar uppsatta krav. Kommentar En flyghindersanalys är påbörjad. (Se Trafikverkets yttrande och kommentar till denna). Miljökonsekvensbeskrivningen ändras för att stämma överens med de nya uppgifterna i VISS. Ett PM har gjorts av IVL som kompletterar den dagvattenutredning som tagits fram inför tillståndsansökan och det utvecklas där att det i normalfallet inte ska komma något dagvatten från verksamheten. Om detta ändå skulle inträffa är den beräknade mängden tillförda föroreningar så liten att den är försumbar. Vad gäller ett samordnat kontrollprogram för recipienten så regleras inte det i detaljplanen men E.ON har i processen med att ta fram ett miljötillstånd för verksamheten uttalat sig positivt till att ingå i ett sådant. (7) Vattenmyndigheten för Norra Östersjön Vattenmyndigheten avstår från att yttra sig.

106 Sidan 106 av 162 Kommunala nämnder (8) Bygg- och miljönämnden Bygg- och miljönämnden skriver i sitt yttrande att gestaltningsprogrammet bör visa hur funktion och god arkitektur är ett och att det är önskvärt att anläggningen tydligt annonserar sin processkaraktär och att den är en del av ett hållbart samhälle. Därför menar man att gestaltningsprogrammet bör förtydligas inför bygglovsansökan.. Bygg- och miljönämnden har inga synpunkter ur ett miljö- och hälsoskyddsperspektiv. Kommentar Gestaltningsprogrammet uppdateras så att det tydligare beskriver vilken inriktning anläggningens gestaltning är tänkt att ha. Övriga remissinstanser (9) Telia Sonera Skanova Skanova skriver att man inom EG markerat område har en markförlagd kabel som försörjer befintliga byggnader inom området och att man generellt önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i sitt nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flytt. Om man tvingas vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova generellt att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Kommentar Planen bör inte betyda någon påverkan på Skanovas befintliga ledningar. Frågan kan hanteras i anläggningsskedet. (10) Brandkåren Attunda Brandkåren Attunda påpekar att brandstationen i Upplands-Bro inte är bemannad nattetid och att det har påverkan på insatstiderna. Detta kan leda till högre krav på det byggnadstekniska brandskyddet. Man hänvisar till lagen om skydd mot olyckor för befintlig byggnation 2003:778 Vidare vill man att åtkomligheten för räddningstjänstens fordon ska säkerställas i kommande planarbete. Man påpekar att den damm för vatten som är utpekad i planen också är tänkt som vatten för brandsläckning. Man skriver att man förutsätter att det också ordnas ett konventionellt system för brandvattensförsörjning. När det gäller den miljöriskanalys som gjorts för verksamheten så skriver brandkåren att de saknar en analys av konsekvenser från verksamheten på E18 och även att de saknar analyser av vilka risker anläggningen utsätts för från E18 och Ragn-Sells verksamheter. Då detta saknas menar man att risksituationen för verksamheten inte är tillfredsställande utredd.

107 Sidan 107 av 162 Kommentar Tillgänglighet för utryckningsfordon är en fråga som regleras i kommande bygglovsprövning. Ett konventionellt system för brandsläckningsvatten är tänkt att ordnas. Den miljöriskanalys som Brandkåren hänvisar till togs fram i samband med ansökan om miljötillstånd. Denna har i ett tidigare skede uppdaterats utifrån önskemål i samrådprocessen för miljötillståndet men denna komplettering saknades i samrådshandlingarna. De ytterligare risker som studerats är snarlika de som Brandkåren har framfört. Resultatet visar på acceptabla nivåer för de påpekade riskerna. (11) Svensk Galopp Svensk galopp påpekar att deras verksamhet kommer att ha höga krav på sig vad gäller vattenhanteringsfrågor och att det är av största betydelse att vatten från E.ONs anläggning inte försvårar för Svensk Galopps hantering av vatten. Man förordar därför att ett kontrollprogram inrättas så att det är möjligt att säkerställa kvalité och volym på avrinningen till Svensk Galopps mark. Vidare påpekar man att man bedriver en verksamhet som bygger på en publik upplevesle och att det därför är av utomordentlig betydelse att inga luktstörningar uppstår. Man menar att det är viktigt att göra utredningar över luktstörningar på ett tidigt stadium så att det finns möjlighet att agera proaktivt för att undvika dessa. Kommentar För kommentar om dagvatten, se Länsstyrelsens i Stockholm yttrande och kommentar till detta. Vad gäller luktstörningar har den frågan utretts i samband med prövningen av miljötillståndet. Stor vikt har lagts vid att reducera alla möjliga källor till obehaglig lukt. Kommunen har bedömt att de åtgärder som vidtagits bör vara tillräckliga men ändå förtydligat möjligheten att bygga en hall på den yta som är tänkt att ge möjlighet till lagring av bränsle. Det finns också en möjlighet att Ragn-Sells låter det organiska material, som man idag komposterar för att göra till biogödsel, istället gå in i biogasanläggningen som med största sannolikhet bör lukta betydligt mindre. (12) Käppalaförbundet Käppalaförbundet skriver att om processvatten från anläggningen ansluts till det kommunala spillvattennätet kommer det påverka det utgående spillvattnets kvalitet. Man skriver att man därför förutsätter att man får yttra sig i den senare tillståndsprocessen för de båda verksamheterna. Man nämner också rökgaskondensat som ett exempel på sådant avloppsvatten som man inte kan ta emot. Kommentar Tillståndsprocess inklusive samråd har redan skett och Käppalaförbundet har meddelats om detta. Då vattnet i anläggningen är tänkt att vara i ett slutet system är det inte aktuellt att släppa något processvatten till spillvattennätet.

108 Sidan 108 av 162 (13) Naturskyddsföreningen Naturskyddsföreningen skriver i sitt yttrande att det i området inte finns några höga naturvärden och att det heller inte är attraktivt för friluftslivet. Man skriver också att man är positiv till biogastillverkning av organiskt avfall. Däremot är man negativ till förbränning av avfall långväga ifrån. Man menar att det finns en möjlighet att mängden sopor för förbränning minskar i och med utvecklad återvinningsteknik och insamling av matavfall och att hämtningsavståndet då successivt måste öka för att få tillräckligt med bränsle till den stora pannan. I ett längre perspektiv ser inte föreningen storskalig sopförbränning och långa lastbilstransporter som något som gynnar omställningen till ett hållbarare samhälle. Det finns också, enligt föreningens uppfattning, en risk för att utvecklingen av återvinning och återanvändning i kommunen hämmas av anläggningens stora behov av sopor för förbränning. Såvitt föreningen vet finns inte heller någon 100- procentigt effektiv rening av rökgaser från sopförbränningsanläggningar. Föreningen saknar också utförlig beskrivning av hur Ragn-Sells verksamhet kommer in i bilden. Vidare beklagar man att kommunen inte planerar för någon järnvägsanslutning till Högbytorpområdet. Höga kostnader för järnvägsanslutning anges också som ett skäl mot järnväg. Detta upplever föreningen som ett mycket kortsiktigt synsätt, som innebär att omställningen till ett hållbarare samhälle försvåras, sannolikt med ännu högre framtida kostnader som följd. Föreningen skriver vidare att miljökonsekvensbeskrivningen bara beskriver konsekvenserna av föreslagen anläggning och att en jämförelse endast sker med noll-alternativet. Man menar att ett stort värde hade varit om miljökonsekvensbeskrivningen varit en del i hela planeringsprocessen och således redovisat olika alternativ och avvägningar. Föreningen kan inte heller bortse från riskerna med dålig lukt från anläggningen vid vissa tillfällen. När det gäller dålig lukt räcker det bra med Högbytorp. Naturskyddsföreningen menar att man därför inte kan tillstyrka detaljplanen. Kommentar Vad gäller användningen av avfall som bränsle för en kraftvärmeanläggning är det viktigt att ha i åtanke att det i Sverige sedan 2002 är förbjudet att deponera brännbart och organiskt avfall. Avfall är dock inte det enda bränsle som är möjligt att bränna i den tilltänkta anläggningen utan det kan skifta utifrån förändrade situationer på bränslemarknaden. Ett samarbete med Ragn-Sells är också avsiktligt utelämnat ur beskrivningen av verksamheten för att inte göra sig beroende av sådant som inte kan kontrolleras i planprocessen. Möjligheten till synergieffekter är dock betydande och kan i praktiken innebära stora miljövinster, bl.a. i form av minskade transporter och minskade luktstörningar. Avseende järnvägsspår så finns det en möjlighet att transportera detta till befintliga anläggningar i Bro och/eller Bålsta som ur ett miljöperspektiv är lika tillfredsställande som till en nybyggd bangård utan att det medför de stora investeringskostnader som tillkommer. Miljökonsekvensbeskrivningen redovisar ett antal alternativa platser som alla har studerats men bedömts vara sämre. Den stora fördelen med att placera anläggningen vid Högbytorp är möjligheten till samordningseffekter med den befintliga avfallshanteringsverksamheten. I planprogrammet

109 Sidan 109 av 162 studerades tre olika lägen för anläggningen vid Högbytorp och där redovisas vilka bedömningar som lett fram till att den nu aktuella platsen valts. Efter samrådstidens slut hölls även ett möte mellan representanter från E.ON, från kommunen och Naturskyddsföreningen där ovanstående kommentarer framfördes och utvecklades. (14) Trafikförvaltningen, Stockholms Läns Landsting (f.d. SL) SL konstaterar att ingen kollektivtrafik finns i anslutning till planområdet idag men att kommunen i samband med diskussioner om busstrafik till den nya hästsportsanläggningen framfört önskemål om att förlänga vissa turer till Högbytorpsområdet. Man skriver att man i det fortsatta planarbetet måste studera hur och var bussar kan vända inne på området samt lämpliga lägen för busshållplatser beroende av gångavstånd inne på området. Eventuellt inrättandet av busstrafik till området är beroende bl. a av hur stort resande som kan förväntas. För att få ett så stort resandeunderlag och en god trafikekonomi som möjligt bör arbetstiderna samordnas mellan den befintliga och den tillkommande verksamheten. Ett planprogram för nya verksamheter för området Kärrängen och Klöv, söder om E18, ska tas fram vilket kan ge ytterligare resandeunderlag för busstrafik i området. Man skriver också att in- och utfarten till området från/till väg 269 måste också studeras ytterligare med tanke på busstrafikens behov. Kommentar En illustration över möjligt busshållplatsläge har lagts in i planbeskrivningen. Detta ligger visserligen en bit ifrån kraftvärme- och biogasanläggningen men det ligger nära ingången till Ragn-Sells område och nära det tilltänkta besökscentrets möjliga läge. (15) Ragn-Sells AB Ragn-Sells skriver att man, när nuvarande deponeringsverksamhet är färdigställd, kan ha anledning att leda opåverkat dagvatten från området väster om avfallsanläggningen till Brobäcken. Man anser att det i planen måste säkerställas att det bereds möjlighet att i framtiden kunna leda dagvatten från Högbytorp till Brobäcken via det område där det idag växer energiskog. Kommentar Det område som Ragn-Sells syftar på är i planen anordnad som odlingsmark med begränsningen att det inte får bebyggas. Det innebär att inget i planen hindrar att man vid ett framtida behov kan leda vatten där. (16) Swedavia, Stockholm Arlanda Airport Swedavia har inget att erinra.

110 Sidan 110 av 162 (17) Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall har inget att erinra. (18) Handelskammaren i Uppsala Län Handelskammaren anser att etableringen innebär övervägande fördelar för näringslivet och tillstyrker förslaget. (19) Norrvatten Norrvatten påpekar att man i sitt tidigare remissvar (över programmet) svarat att man inte berörs men att det inte gäller längre, då Norrvatten inlett en förstudie för att anlägga en ny vattenledning från Norrvattens befintliga slutpunkt i Upplands Bro kommun till Sigtuna Preliminära ritningar på dragning bifogas till yttrandet. Kommentar Plankartan har uppdaterats med ett utpekat område för framtidaunderjordiska ledningar (u-område) som följer Norrvattens planer. (20) E:ON Elnät Stockholm AB E.ON Elnät Stockholm påpekar att det behövs en nätstation inom området Kommentar Förklaringen för teknisk anläggning i planbestämmelserna har uppdaterats och nämner nu även nätstationen. Privatpersoner (21) Krister Sjögård Krister Sjögård skriver att belastningen på väg 269 redan idag är stor och att den förväntas öka. Av den anledningen borde man redan på planeringsstadiet överväga en separat avfart från E18. Vidare skriver han att han redan idag är utsatt för lukt från befintlig verksamhet från Ragn-Sells och att den omfattande verksamheten, trots omfattande reningsåtgärder, vid viss typ av väderlek kommer att få betydande obehag av den planerade verksamhet. Han skriver vidare att han som närboende fastighetsägare kommer att bli ekonomiskt drabbad då kraftvärmeanläggningen skulle kunna innebära att det blir mindre attraktivt att hyra ut hus till permanent boende, något som idag bidrar med intäkter till näringsverksamheten. Även möjligheten att i framtiden avyttra fastigheten och att få bygglov till bostad eller annan byggnad minskar.

111 Sidan 111 av 162 Kommentar Trafikverket har tydligt avvisat möjligheten till en separat avfart från E18 till anläggningen. En ombyggnad av Väg 269 syftar till att åtgärda de problem som Krister Sjögård nämner i sitt yttrande. Vad gäller lukt, se kommentar till Svensk Galopps yttrande. Då anläggningen ligger i anslutning till en befintlig avfallshanteringsverksamhet är en rimlig bedömning att den kommer att innebära mycket liten, om ens någon, negativ påverkan på fastighetsvärden eller möjligheter att få bygglov. Placeringen gör också att den till största delen kommer att vara skymd från praktiskt taget alla andra lägen än E18. Resultat av samrådet Efter samrådet har förslaget reviderats efter inkomna synpunkter. Lägen för områden för u och x har förtydligats i plankartan. En illustration över tänkt sektion har även lagts till i planbeskrivningen. Genomförandebeskrivningen har förtydligats avseende inlösen av mark från Klöv och Lilla Ullevi 1:10 Plangränsen är justerad för att inte omfatta Klöv och Lilla Ullevi 1:9 En flyghindersanalys är påbörjad. Miljökonsekvensbeskrivningen är uppdaterad för utifrån nya uppgifter i VISS Gestaltningsprogrammet har förtydligats för att ge bättre vägledning inför kommande bygglovsprövning. Förtydliganden angående brandsäkerhet har gjorts i planbeskrivningen och MKB utifrån synpunkter från Brandkåren Attunda. Möjligheten att skapa en hall för att rymma viss lagring inomhus har skapts i plankartan. En illustration över möjligt busshållplatsläge har lagts in i planbeskrivningen. Ett u-område för att möjliggöra för eventuella nya ledningar för Norrvatten har skapats. Ett förtydligande har gjorts till användningen teknisk anläggning för att även inrymma en elnätsstation. Upprättad av Plan-och exploateringsavdelningen Elisabeth Mårell Henric Carlson Zeinab Jama Tf Plan- och exploateringschef Planarkitekt Projektledare exploatering

112 Sidan 112 av 162

113 Sidan 113 av 162 Ärende 3

114 Sidan 114 av 162

115 Sidan 115 av 162 Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Henric Carlson, Dnr Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsutskott Säbyholm - Programuppdrag Förslag till beslut 1. Tillväxtschefen får i uppdrag att ta fram förslag till planprogram för del av Säbyholm 5:1. Uppdraget åsätts prioritet två 2. Projektnamnet blir planprogram för Säbyholm. Sammanfattning En begäran om planbesked har kommit in för del av Säbyholm 5:1. Fastigheten har tidigare ägts av Locum och landstinget har där bedrivit naturbruksgymnasium. För den aktuella fastigheten önskar man bygga ca 100 nya bostäder och anlägga en småbåtshamn. Området är ca 27 ha stort. Platsen runt Låssa kyrka är utpekat som riksintresse för kulturmiljön enligt miljöbalken 3 kap. 6. Vid planering kommer det ställas stora krav på att tillkommande bebyggelse tar tillvara på och passar in i den mycket speciella karaktär som platsen har idag. Området tangerar ett område som är utpekat som utredningsområde i ÖP I ÖP anges även ett antal punkter som inriktning vid planering på landsbygden som kommer att vara viktiga vid framtida planering. Ambitionen från den nya fastighetsägaren är att utveckla den bebyggelse som finns på platsen i dag med tillägg som passar in i karaktären. Förutom hänsyn till den kulturhistoriska miljön kommer en del frågor av teknisk karaktär vara viktiga att utreda, bl.a. tillgänglighet för ökad trafik och tillgång till kommunalt VA. Beslutsunderlag ÖP 2010, Kf Begäran om planbesked, del av Säbyholm 5:1 med kartbilaga Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den Ärendet En begäran om planbesked har kommit in för del av Säbyholm 5:1. Fastigheten har tidigare ägts av Locum och landstinget har där bedrivit naturbruksgymnasium. För den aktuella fastigheten önskar man bygga ca 100 nya bostäder och anlägga en småbåtshamn. Området är ca 27 ha stort. Platsen runt Låssa kyrka är utpekat som riksintresse för kulturmiljön enligt miljöbalken 3 kap. 6. Platsen beskrivs av Riksantivkarieämbetet på följande

116 Sidan 116 av 162 sätt: Centralbygd i viktig korsning mellan norra Mälarvägen och den forna vattenleden Birka-Uppsala, med unik fornlämningsmiljö på och kring ett åskrön, med den troliga kultplatsen Rösaring och gravfält som visar på en omfattande bosättning från bronsåldern till vikingatid. Det öppna, sammanhängande odlingslandskapet i de lägre landskapspartierna, med inslag av herrgårdar, bosättningsmönster som har kontinuitet ner i den yngre järnåldern och Låssa medeltidskyrka, som uppfördes som patronatskyrka till Säbyholms gård. (Sockencentrum). Vid planering kommer det ställas stora krav på att tillkommande bebyggelse tar tillvara på och passar in i den mycket speciella karaktär som platsen har idag. Området tangerar ett område som är utpekat som utredningsområde i ÖP I ÖP anges även ett antal punkter som inriktning vid planering på landsbygden: Karaktären i kulturlandskapet bör bevaras, bl.a. genom fortsatt jordbruk. Viktiga element i kulturlandskapet såsom äldre bebyggelse, vägar, alléer, åkerholmar m.m. bör bevaras och de kulturhistoriska sambanden i landskapet inte minst kontakterna med Mälaren -bör ej brytas. Vid förändring eller komplettering av bebyggelse eller anläggningar ska en särskild prövning ske av anpassningen till kulturmiljön. Kommunen kommer att, inom de utpekade och avgränsade områdena för kulturhistoriska miljöer, ställa högre krav vid förändringar än de generella riktlinjerna angående anpassning till befintlig miljö och varsamhetskrav på bebyggelsen. För att säkerställa kulturminnesvårdens intressen i olika områden kan särskilda hänsynskrav eller utökad lovplikt läggas fast i detaljplaner eller områdesbestämmelser. Alla dessa punkter kommer att vara högst relevanta vid kommande planläggning. Ambitionen från den nya fastighetsägaren är att utveckla den bebyggelse som finns på platsen i dag med tillägg som passar in i karaktären. Man vill även hitta verksamheter som kan flytta in i de byggnader som står där idag. För skolbyggnaden tänker man sig förskole-/skolverksamhet och kontakter har tagits med ett mikrobryggeri som skulle använda sig av något av de växthus som finns. Förutom hänsyn till den kulturhistoriska miljön kommer en del frågor av teknisk karaktär vara viktiga att utreda, bl.a. tillgänglighet för ökad trafik och tillgång till kommunalt VA. Under planeringen ska även förutsättningarna för anläggande av en småbåtshamn utredas, bl.a. med avseende på strandskyddsfrågan. Barnperspektiv En väl genomförd utbyggnad vid Säbyholm har goda förutsättningar att bli en god miljö för barn och ungdomar att växa upp i. En av de ambitioner som finns i projektet är att skapa en förskole-/skolverksamhet som kan bidra till Upplands-Bro kommuns möjligheter att erbjuda goda skolmiljöer.

117 Sidan 117 av 162 TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtschef Elisabeth Mårell Tf. plan- och exploateringschef Henric Carlson Planarkitekt Bilagor: Begäran om planbesked, del av Säbyholm 5:1 med kartbilaga

118 Sidan 118 av 162 Upplands Bro kommun Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott KUNGSÄNGEN BEGÄRAN Planbesked Del av Säbyholm 5:1 Bakgrund Säbyholms intressenter AB har nyligen haft ett mycket positivt möte med ansvarig politiker och tjänstemän angående våra projektutvecklingstankar, varvid vi anmodades att inkomma med en begäran om planbesked. Locum har således sålt Säbyholms lantbruksskola med tillhörande jordbruksmark. Störste delägaren i Säbyholms Intressenter AB är Ladza Förvaltnings AB, vilket också som helägare förvärvat skogsdelen av fastigheten (ca 300 ha inkl ca 70 ha vatten). Tillträdet har nu skett den 1 oktober. Själva lantbruksskolan är på ca 100 ha, varav 67 ha är åkermark, 10 ha är skog och 24 ha är park/bostadsområde. Därtill finns ca 15 ha vatten. Låssa kyrka, som är en avstyckad fastighet, ligger mitt i området mellan skolområdet och åkermarken i väster. Ändamål Avsikten med förvärvet och denna ansökan är att utveckla fastigheten. Utöver direkt start med renovering och anpassning av planlösningar i elevhemmen, så planeras för en utveckling av tre större delar med nyexploatering av småhus om totalt ca 100 stycken, och då krävs en detaljplan. I detta projekt ingår också en plan för en småbåtshamn i Säbyviken. De befintliga elevhemmen och delar av skolbyggnaderna avses planeras för lägenheter. Skolbyggnaderna kommer att rymma knappt 20 lgh, medan elevhemmen kommer innehålla ca lgh. I området finns ett antal lokaler, som kan konverteras till olika ändamål. Att omforma lokaler till en förskola ingår då i våra planer. Här finns också lokaler lämpliga för mindre kontor och hantverk. Redan idag har vi ett antal intressenter på växthusen.

119 Sidan 119 av 162 Planbesked Härmed hemställes således om ett positivt planbesked med en snar planstart för dels skolområdet öster om vägen förbi kyrkan, dels en småbåtshamn i Säbyviken. Områdena är markerade med röd begränsningslinje på bilagd kartbilaga. Som nämnts ovan har tillträde just skett och alla hus är tomställda, så av både praktiska, ekonomiska och bevarandeskäl är det mycket fördelaktigt om planprocessen kan påbörjas inom en kort tidsrymd. Med vänlig hälsning Säbyholms Intressenter AB Enligt fullmakt Björn IM Svensson BIMS Projektutveckling bjorn.i.m.svensson@telia.com Örnbogatan Bromma

120 Sidan 120 av 162

121 Sidan 121 av 162 Ärende 4

122 Sidan 122 av 162

123 Sidan 123 av 162 Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Susanna Huttunen, Vår beteckning Dnr 2014/0031 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Lokal trafikföreskrift om 30 km/h på Syrénvägen Förslag till beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar 1. Den lokala trafikföreskriften om 30 km/h på Syrénvägen antas 2. Den lokala trafikföreskriften träder i kraft 3 mars 2014 Sammanfattning Tillväxtkontoret har fått in önskemål från boende på Syrénvägen om införande av en hastighetsbegränsning på 30 km/h. Syrénvägen är en lokalgata som ligger i östra Finnsta i Bro och trafikeras främst av de boende längs med gatan. Idag är den föreskrivna hastigheten 50 km/h. I Upplands-Bro har man i dagsläget den föreskrivna hastigheten 30 km/h i områden där många oskyddade trafikanter rör sig, såsom vid skolor och i ett antal av kommunens bostadsområden. På Syrénvägen delar oskyddade trafikanter och motorfordon på samma körbana och gatan är utformad för 30 km/h snarare än 50 km/h. Baserat detta bedömer Tillväxtkontoret 30 km/h som en lämplig hastighetsbegränsning även på Syrénvägen. Tillväxtkontoret föreslår därmed att den föreslagna lokala trafikföreskriften om 30 km/h på Syrénvägen antas och att den träder i kraft den 3 mars Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 11 december 2013 Ärendet Tillväxtkontoret har fått in önskemål från de boende på Syrénvägen om införande av en hastighetsbegränsning på 30 km/h. Syrénvägen är en lokalgata som ligger i östra Finnsta i Bro och trafikeras främst av de boende längs med gatan. Idag är den föreskrivna hastigheten 50 km/h. Tillväxtkontoret arbetar för närvarande med en översyn av hastigheterna på de kommunala vägarna samt en revidering av gränsen för tättbebyggt område. Ett förslag om en ny gräns för tättbebyggt område har tagits fram och behandlats av Samhällsbyggnadsutskottet, men ska nu den närmaste tiden ut på en ny

124 Sidan 124 av 162 remissrunda hos berörda instanser för inhämtande av aktuella synpunkter innan ärendet tas upp i utskottet på nytt. Tillväxtkontoret ser emellertid inget hinder för att man parallellt med detta ser över hastighetsbegränsningar i bostadsområden på initiativ av de boende. I Upplands-Bro har man i dagsläget den föreskrivna hastigheten 30 km/h i områden där många oskyddade trafikanter rör sig, såsom vid skolor. Man har även infört hastighetsbegränsningen i några av kommunens bostadsområden. På Syrénvägen delar oskyddade trafikanter och motorfordon på samma körbana. Dessutom är gatans utformning mer lämplig för 30 km/h, snarare än 50 km/h. Baserat på detta bedömer Tillväxtkontoret 30 km/h som en lämplig hastighetsbegränsning även på Syrénvägen. Tillväxtkontoret föreslår därmed att den föreslagna trafikföreskriften om 30 km/h på Syrénvägen antas och att den träder i kraft den 3 mars Kontoret planerar att före och efter ett eventuellt införande av 30 km/h genomföra trafikmätningar för att utvärdera resultatet och undersöka om behov av ytterligare åtgärder finns. Barnperspektiv Tillväxtkontoret bedömer hastigheten 30 km/h som lämplig i områden där många barn rör sig, såsom vid skolor och i bostadsområden. En lägre hastighet innebär lägre risk för olyckor och allvarliga personskador samt minskade bullernivåer vilket är positivt ur ett barnhälsoperspektiv. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Ida Mattfolk Teknisk chef Susanna Huttunen Trafikingenjör Bilagor: 1. Förslag till Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om hastighet 30 km/h på Syrénvägen

125 Sidan 125 av Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om hastighet på Syrénvägen; beslutade den <beslutsdatum>. Upplands-Bro kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 15 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerade sträckor på Syrénvägen enligt kartbild får fordon inte föras med högre hastighet än 30 kilometer i timmen. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnadsutskottets vägnar. Yvonne Stein, ordförande Marianne Hagman, kontorschef

126 Sidan 126 av 162

127 Sidan 127 av 162 Ärende 5

128 Sidan 128 av 162

129 Sidan 129 av 162 Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Susanna Huttunen, Dnr 2014/00029 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Lokal trafikföreskrift om 30 km/h på Jordlottsvägen och Torparvägen Förslag till beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar 1. Den lokala trafikföreskriften om 30 km/h på Jordlottsvägen och Torparvägen antas 2. Den lokala trafikföreskriften träder i kraft 3 mars 2014 Sammanfattning Tillväxtkontoret har fått in önskemål från boende längs med Jordlottsvägen och Torparvägen om införande av hastighetsbegränsningen 30 km/h på gatan. Jordlottsvägen och Torparvägen är lokalgator i de nybyggda bostadsområdena Kockbacka och Sandhagen, öster om Bro tätort. I Upplands-Bro har man i dagsläget den föreskrivna hastigheten 30 km/h i områden där många oskyddade trafikanter rör sig, såsom vid skolor och i ett antal av kommunens bostadsområden. Jordlottsvägen och Torparvägen är, med en vägbredd på ungefär fem meter, dimensionerade för låga hastigheter och cyklister och motorfordon delar på samma körbana. Baserat på detta bedömer Tillväxtkontoret 30 km/h som en lämplig hastighetsbegränsning på Torparvägen och Jordlottsvägen. Tillväxtkontoret föreslår att den föreslagna lokala trafikföreskriften om 30 km/h på Jordlottsvägen och Torparvägen antas och att den träder i kraft den 3 mars Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 13 december 2013 Ärendet Tillväxtkontoret har fått in önskemål från boende längs med Jordlottsvägen och Torparvägen om införande av hastighetsbegränsningen 30 km/h på gatan. Jordlottsvägen och Torparvägen är lokalgator i de nybyggda bostadsområdena Kockbacka och Sandhagen, öster om Bro tätort.

130 Sidan 130 av 162 Tillväxtkontoret arbetar för närvarande med en översyn av hastigheterna på de kommunala vägarna samt en revidering av gränsen för tättbebyggt område. Ett förslag om en ny gräns för tättbebyggt område har tagits fram och behandlats av Samhällsbyggnadsutskottet, men ska nu den närmaste tiden ut på en ny remissrunda hos berörda instanser för inhämtande av aktuella synpunkter innan ärendet tas upp i utskottet på nytt. Tillväxtkontoret ser emellertid inget hinder för att man parallellt med detta ser över hastighetsbegränsningar i bostadsområden på initiativ av de boende. I Upplands-Bro har man i dagsläget den föreskrivna hastigheten 30 km/h i områden där många oskyddade trafikanter rör sig, såsom vid skolor. Man har även infört hastighetsbegränsningen i några av kommunens bostadsområden. Jordlottsvägen och Torparvägen är, med en vägbredd på ungefär fem meter, dimensionerade för låga hastigheter och cyklister och motorfordon delar på samma körbana. Baserat på detta bedömer Tillväxtkontoret 30 km/h som en lämplig hastighetsbegränsning på Torparvägen och Jordlottsvägen. Tillväxtkontoret föreslår att den föreslagna lokala trafikföreskriften om 30 km/h på Jordlottsvägen och Torparvägen antas och att den träder i kraft den 3 mars Barnperspektiv Tillväxtkontoret bedömer hastigheten 30 km/h som lämplig i områden där många barn rör sig, såsom vid skolor och i bostadsområden. En lägre hastighet innebär lägre risk för olyckor och allvarliga personskador samt minskade bullernivåer vilket är positivt ur ett barnhälsoperspektiv. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Ida Mattfolk Teknisk chef Susanna Huttunen Trafikingenjör Bilagor: 1. Förslag till Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om hastighet 30 km/h på Jordlottsvägen och Torparvägen

131 Sidan 131 av Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om hastighet på Jordlottsvägen och Torparvägen; beslutade den <beslutsdatum>. Upplands-Bro kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 15 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerade sträckor på Jordlottsvägen enligt kartbild får fordon inte föras med högre hastighet än 30 kilometer i timmen. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnadsutskottets vägnar. Yvonne Stein, ordförande Marianne Hagman, kontorschef

132 Sidan 132 av 162

133 Sidan 133 av 162 Ärende 6

134 Sidan 134 av 162

135 Sidan 135 av 162 Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Susanna Huttunen, Dnr 2014/00028 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Lokal trafikföreskrift om 30 km/h på Ekhammarsvägen Förslag till beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar 1. Den lokala trafikföreskriften om 30 km/h på Ekhammarsvägen antas 2. Den lokala trafikföreskriften träder i kraft 3 mars 2014 Sammanfattning Tillväxtkontoret har fått in önskemål från boende på Ekhammarsvägen om införande av hastighetsbegränsningen 30 km/h. Ekhammarsvägen är en lokalgata i centrala Kungsängen och trafikeras av ett hundratal fordon per vardagsdygn. Den föreskrivna hastigheten är idag 50 km/h men de verkliga hastigheterna är betydligt lägre, omkring 30 km/h. I Upplands-Bro har man i dagsläget den föreskrivna hastigheten 30 km/h i områden där många oskyddade trafikanter rör sig, såsom vid skolor och i ett antal av kommunens bostadsområden. Ekhammarsvägen utgör en skolväg för många barn och ungdomar. Cyklister och motorfordon delar på samma vägbana och dessutom är gatan utformad för låga hastigheter, med en vägbredd på mellan fem och sex meter. Baserat på detta samt de boendes önskemål bedömer Tillväxtkontoret 30 km/h som en lämplig hastighet på Ekhammarsvägen. Tillväxtkontoret föreslår att den föreslagna lokala trafikföreskriften om 30 km/h på Ekhammarsvägen antas och träder i kraft den 3 mars Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 11 december 2013 Ärendet Tillväxtkontoret har fått in önskemål från de boende på Ekhammarsvägen om införande av en hastighetsbegränsning på 30 km/h. Ekhammarsvägen är en lokalgata i centrala Kungsängen och trafikeras av ett hundratal fordon per vardagsdygn. Den föreskrivna hastigheten är idag 50 km/h, men de verkliga hastigheterna är betydligt lägre, omkring 30 km/h.

136 Sidan 136 av 162 Tillväxtkontoret arbetar för närvarande med en översyn av hastigheterna på de kommunala vägarna samt en revidering av gränsen för tättbebyggt område. Ett förslag om en ny gräns för tättbebyggt område har tagits fram och behandlats av Samhällsbyggnadsutskottet, men ska nu den närmaste tiden ut på en ny remissrunda hos berörda instanser för inhämtande av aktuella synpunkter innan ärendet tas upp i utskottet på nytt. Tillväxtkontoret ser emellertid inget hinder för att man parallellt med detta ser över hastighetsbegränsningar i bostadsområden på initiativ av de boende. I Upplands-Bro har man i dagsläget den föreskrivna hastigheten 30 km/h i områden där många oskyddade trafikanter rör sig, såsom vid skolor. Man har även infört hastighetsbegränsningen i några av kommunens bostadsområden. Ekhammarsvägen utgör en skolväg för många barn och ungdomar. Cyklister och motorfordon delar på samma vägbana och dessutom är gatan utformad för låga hastigheter, med en vägbredd på mellan fem och sex meter. Baserat på detta samt de boendes önskemål bedömer Tillväxtkontoret 30 km/h som en lämplig hastighet på Ekhammarsvägen. Tillväxtkontoret föreslår att den föreslagna lokala trafikföreskriften om 30 km/h på Ekhammarsvägen antas och träder i kraft den 3 mars Tillväxtkontoret planerar att följa upp ett eventuellt införande av 30 km/h med trafikmätningar. Barnperspektiv Tillväxtkontoret bedömer hastigheten 30 km/h som lämplig i områden där många barn rör sig, såsom vid skolor och i bostadsområden. En lägre hastighet innebär lägre risk för olyckor och allvarliga personskador samt minskade bullernivåer vilket är positivt ur ett barnhälsoperspektiv. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Ida Mattfolk Teknisk chef Susanna Huttunen Trafikingenjör Bilagor: 1. Förslag till Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om hastighet 30 km/h på Ekhammarsvägen

137 Sidan 137 av Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om hastighet på Ekhammarsvägen; beslutade den <beslutsdatum>. Upplands-Bro kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 15 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerade sträckor på Ekhammarsvägen enligt kartbild får fordon inte föras med högre hastighet än 30 kilometer i timmen. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnadsutskottets vägnar. Yvonne Stein, ordförande Marianne Hagman, kontorschef

138 Sidan 138 av 162

139 Sidan 139 av 162 Ärende 7

140 Sidan 140 av 162

141 Sidan 141 av 162 Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Susanna Huttunen, Dnr 2014/00030 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Lokal trafikföreskrift om förbud att parkera på in- och utfart till järnvägsspår på Kungsängens infartsparkering Förslag till beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar 1. Den lokala trafikföreskriften om parkeringsförbud på in- och utfart till järnvägsspår på Kungsängens infartsparkering antas 2. Den lokala trafikföreskriften träder i kraft 3 mars 2014 Sammanfattning Tillväxtkontorets entreprenör för parkeringsövervakning på kommunala gator och parkeringsplatser har uppmärksammat ett problem med att infartsparkerare ofta parkerar framför grindarna till in- och utfarten till järnvägsspåret på Kungsängens infartsparkering. In- och utfarten används vid drift och underhåll av järnvägsspåren samt plattformen vid Kungsängens station. Den kan även användas som räddningsväg vid en akut situation, såsom en olycka eller brand. Därför är det viktigt att in- och utfarten inte blockeras av parkerade fordon. För att uppmärksamma infartsparkerare på att det inte är tillåtet att parkera på in- och utfarten till järnvägsspåret föreslår Tillväxtkontoret att parkeringsförbud införs. Tillväxtkontoret föreslår att den föreslagna lokala trafikföreskriften om förbud att parkera på in- och utfart till järnvägsspåret antas och träder i kraft 3 mars Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 11 december 2013 Ärendet Tillväxtkontorets entreprenör för parkeringsövervakning på kommunala gator och parkeringsplatser har uppmärksammat ett problem med att infartsparkerare ofta parkerar framför grindarna till in- och utfarten till järnvägsspåret på Kungsängens infartsparkering.

142 Sidan 142 av 162 In- och utfarten används vid drift och underhåll av järnvägsspåren samt plattformen vid Kungsängens station. Den kan även användas som räddningsväg vid en akut situation, såsom en olycka eller brand. Därför är det viktigt att in- och utfarten inte blockeras av parkerade fordon. För att uppmärksamma infartsparkerare på att det inte är lämpligt att parkera på in- och utfarten till järnvägsspåret föreslår Tillväxtkontoret att parkeringsförbud införs. Med parkeringsförbudet är det fortfarande möjligt för exempelvis drift- och underhållsfordon med nyttoparkeringstillstånd att parkera på in- och utfarten. För övriga fordon är det förbjudet att parkera, men däremot är det tillåtet att stanna för exempelvis på- och avstigning. Tillväxtkontoret föreslår att den föreslagna lokala trafikföreskriften om förbud att parkera på in- och utfart till järnvägsspåret antas och träder i kraft 3 mars Barnperspektiv Parkeringsförbudet underlättar drift och underhåll av järnvägsspåret samt plattformen vilket förbättrar resandet för alla kollektivtrafikresenärer, även barn och ungdomar. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Ida Mattfolk Teknisk chef Susanna Huttunen Trafikingenjör Bilagor: 1. Förslag till Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud mot att parkera fordon på in- och utfart till järnvägsspår på Kungsängens infartsparkering

143 Sidan 143 av Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud mot att parkera fordon på in- och utfart till järnvägsspår på Kungsängens infartsparkering; beslutade den <beslutsdatum>. Upplands-Bro kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 16 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerade sträckor på Kungsängens infartsparkering enligt kartbild får fordon inte parkeras. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnadsutskottets vägnar. Yvonne Stein, ordförande Marianne Hagman, kontorschef

144 Sidan 144 av 162

145 Sidan 145 av 162 Ärende 8

146 Sidan 146 av 162

147 Sidan 147 av 162 Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Susanna Huttunen, Dnr 2013/0562 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Lokal trafikföreskrift om cirkulationsplats och 70 km/h på delar av Granhammarsvägen Förslag till beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar 1. Den lokala trafikföreskriften om cirkulationsplats för Granhammarsrondellen antas och ersätter då om stopp vid vägkorsning på Konstvägen. 2. Den lokala trafikföreskriften om 70 kilometer i timmen på delar av Granhammarsvägen antas och ersätter då De båda föreskrifterna träder i kraft den 3 februari Sammanfattning För att öka trafiksäkerheten anläggs i dagsläget en cirkulationsplats i korsningen mellan Granhammarsvägen, Konstvägen och Symmetrivägen. Denna ombyggnation medför att de lokala trafikföreskrifterna behöver anpassas. Idag finns lokala trafikföreskrifter om stopplikt vid utfart från Konstvägen samt 70 kilometer i timmen på delar av Granhammarsvägen. I övrigt gäller 50 kilometer i timmen på Granhammarsvägen, då vägen ligger inom tättbebyggt område. Tillväxtkontoret föreslår att en ny lokal trafikföreskrift om cirkulationsplats beslutas och ersätter den gamla föreskriften om stopplikt. Vidare föreslås att den föreskrivna hastigheten om 70 kilometer i timmen anpassas så att hastigheten sänks till 50 kilometer i timmen närmast före och efter cirkulationsplatsen. Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 5 november 2013 Ärendet För att höja trafiksäkerheten och dämpa hastigheterna pågår i dagsläget en byggnation av en cirkulationsplats i korsningen mellan Granhammarsvägen, Konstvägen och Symmetrivägen. I projektet, som presenteras närmare i Trafiksäkerhetsprogram 2013, ingår även nya gång- och cykelanslutningar samt tillgänglighetsanpassning av närliggande busshållplatser.

148 Sidan 148 av 162 På grund av ombyggnationen behöver de lokala trafikföreskrifterna anpassas. Idag finns lokala trafikföreskrifter om stopplikt vid utfart från Konstvägen samt 70 kilometer i timmen på delar av Granhammarsvägen. I övrigt gäller 50 kilometer i timmen på Granhammarsvägen, då vägen ligger inom tättbebyggt område. Tillväxtkontoret föreslår att en ny lokal trafikföreskrift om en cirkulationsplats vid Granhammarsvägen beslutas. Denna föreskrift föreslås ersätta den gamla lokala trafikföreskriften om stopplikt vid utfart från Konstvägen. Vidare föreslås att föreskriften om hastighet 70 kilometer i timmen anpassas så att hastigheten sänks till 50 kilometer i timmen cirka 100 meter före och efter cirkulationsplatsen. Barnperspektiv Enligt Kf 4 Införande av barnkonsekvensanalys i alla nämnders beslut] Ombyggnationen i kombination med en anpassning av den föreskrivna hastigheten, de nya gång- och cykelanslutningarna samt de ombyggda busshållplatserna förväntas öka barns trafiksäkerhet och tillgänglighet. Lägre hastigheter bidrar till mindre buller och lägre utsläpp, vilket påverkar barns hälsa och livsmiljö positivt. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Ida Mattfolk Teknisk chef Susanna Huttunen Trafikingenjör Bilagor: Om fler än en bilaga ange ordningen med hjälp av numrering. 1. Förslag till Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om cirkulationsplats för Granhammarsrondellen 2. Förslag till Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om hastighet på delar av Granhammarsvägen

149 Sidan 149 av Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om cirkulationsplats för Granhammarsrondellen; beslutade den <beslutsdatum>. Upplands-Bro kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 4 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. Markerade sträckor på Granhammarsvägen enligt kartbild ska vara cirkulationsplats. Denna författning träder i kraft den 16 december 2013 då om stopp vid vägkorsning på Konstvägen skall upphöra att gälla. På Samhällsbyggnadsutskottets vägnar. Yvonne Stein, ordförande Marianne Hagman, kontorschef

150 Sidan 150 av Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om hastighet på Granhammarsvägen; beslutade den <beslutsdatum>. Upplands-Bro kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 14 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerade sträckor på Granhammarsvägen enligt kartbild får fordon inte föras med högre hastighet än 70 kilometer i timmen. Denna författning träder i kraft den <ikraftträdandedatum>. På Samhällsbyggnadsutskottets vägnar. Yvonne Stein, ordförande Marianne Hagman, kontorschef