Organisationspsykologi

Transkript

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Anvisningar till kursen Organisationspsykologi (7,5 hp) Masterprogrammet och Forskarutbildningen Höstterminen 2011

2 Hej. Snart är det dags för kursen i organisationspsykologi. Undervisningen bedrivs i seminarieform. En förutsättning för detta är att litteraturen inför varje seminarium lästs in i förväg så att det blir intressanta diskussioner. Vid seminarietillfälle 2, 3, 4 och 5 kommer några deltagare att ha huvudansvaret för någon artikel vardera och introducera denna samt leda diskussionen kring den (totalt diskuteras ca tre papers/seminarietillfälle). Examinationen äger rum onsdag den 11/ (heldag 9-16 med lunchuppehåll) och består i opposition på varandras papers samt diskussion. Papers, som baseras på centrala begrepp i kursen, cirkuleras i god tid före slutseminariet (dock senast torsdag 5/1 kl. 12). Nedan finner du information i form av kursbeskrivning, schema och kursbeskrivning. Övriga frågor om kursen före kursstart besvaras av Magnus Sverke. Välkommen till kursen! Magnus Sverke, professor Johnny Hellgren, docent FHv 14, rum 354 FHv 14, rum magnus.sverke@psychology.su.se jhn@psychology.su.se Kursens innehåll Det finns flera olika sätt att teoretiskt beskriva organisationer och olika sätt att faktiskt organisera verksamhet. Inom modernt management-tänkande rör man sig ofta med begrepp som ytterst rör psykologiska fenomen. Forskning och litteratur om management tenderar att anta en mer beteendevetenskaplig karaktär. Verkligheten föregår dock ofta forskningen, dvs forskningen anlitas för att förklara vad som hänt och ge innebörd åt existerande begrepp. Utifrån ett forskningsperspektiv belyser och granskar kursen några centrala begrepp och fenomen inom organisationspsykologin, sådana som är generellt relevanta eller som aktualiseras via nya organisationsmodeller och omvärldsbetingelser. Uppläggning Kursen arrangeras i form av en seminarieserie. Med undantag för det inledande lärarledda seminariet baseras resterande seminarier på individuellt tilldelade vetenskapliga artiklar/bokkapitel, som behandlar teman eller delteman inom ramen för seminariets övergripande rubricering. Den deltagare som tilldelats ansvaret för en given artikel läser in, förbereder kortfattat skriftligt underlag och presentationsmaterial, föredrar huvudbudskapet för övriga deltagare, problematiserar samt leder den efterföljande diskussionen. Kursen avslutas med ett examinationsseminarium som baseras på redovisning och diskussion av individuellt författade papers. Kursens lärandemål Efter avslutad kurs förväntas deltagarna kunna: Redogöra för grundtankarna i standardmodeller om individer i organisationer Beskriva olika former för styrning av organisationer Analysera hur individens attityder och beteenden kan påverkas genom olika typer av styrning av organisationer Redogöra för centrala utvecklingslinjer för organisationspsykologin Diskutera vad moderna fenomen inom organisationspsykologin representerar och kritiskt reflektera kring deras ursprung

3 Schema 1. Organisationer som fenomen. Vad är organisationer? Antaganden och standardmodeller om individer i organisationer. (måndag 7/11 kl ) Lokal: Konferensrum 357, Frescati hagväg 14, 3 tr. 2. Motivation. Motivationsteorier, engagemang, förhållande mellan attityd och beteende. (måndag 21/11 kl ). Lokal: Relationer i organisationer. Psykologiska kontrakt, tillit, rättvisa. (måndag 28/11 kl ). Lokal: Styrning av organisationer. Parameteraspekter, ledarskap, incitament, bemanningsstrategier. (måndag 5/12 kl ). Lokal: Organisatoriska förutsättningar och konsekvenser. Human resource management, effektivitet, organisationers gränser och sociala ansvar. (måndag 12/12 kl ). Lokal: Slutseminarium. Opposition på varandras papers. (onsdag 11/1 kl. 9 16). Lokal: 357. Litteratur Kursen tar sin utgångspunkt i artiklar och bokkapitel ( state-of-the-art, review, metaanalys, forskningsartiklar) i anslutning till diskuterade fenomen. Tidskriftsartiklarna kan laddas ned (exempelvis genom att söka i E-tidskrifter på Mitt SU), medan vi ordnar med tillgång till bokkapitel (vid introduktionstillfället). Härutöver används en kursbok som tar upp moderna organisationsteoretiska perspektiv och kopplar dessa till individnivå. Ett billigt alternativ är internetbokhandlar (ca-pris hos Bokus sommaren 2011 är 370 kr). Pfeffer, J. (1997). New directions for organization theory: Problems and prospects. New York: Oxford University Press. Seminarium 1: Organisationer som fenomen (måndag 7/11): Pfeffer kap 1, 3, 8. Seminarium 2: Motivation (måndag 21/11): Pfeffer kap 2 Fineman, S. (2006). On being positive: Concerns and counterpoints. Academy of Management Review, 31 (2), Harrison, D.A., Newman, D.A., & Roth, P.L. (2006). How important are job attitudes? Metaanalytic comparisons of integrative behavioral outcomes and time sequences. Academy of Management Journal, 49 (2), Locke, E.A., & Latham, G.P. (2004). What should we do about motivation theory? Six recommendations for the twenty-first century. Academy of Management Review, 29 (3), LePine, J.A., Erez, A., & Johnson, D.E. (2002). The nature and dimensionality of organizational citizenship behavior: A critical review and meta-analysis. Journal of Applied Psychology, 87, (1), Seo, M-G., Feldman Barret, L., & Bartunek, J.M. (2004). The role of affective experience in work motivation. Academy of Management Review, 29 (3),

4 Seminarium 3: Relationer i organisationer (måndag 28/11): Pfeffer kap 4 Colquitt, J.A., Conlon, D.E., Wesson, M.J., Porter, O.L.H., & Ng, K.Y. (2001). Justice at the millennium: A meta-analytic review of 25 years of organizational justice research. Journal of Applied Psychology, 86 (3), Jones, G.R., & George, J.M. (1998). The experience and evolution of trust: Implications for cooperation and teamwork. Academy of Management Review, 23 (3), Rousseau, D.M. (1989). Psychological and implied contracts in organizations. Employee Responsibilities and Rights Journal, 2 (2), Sverke, M., & Hellgren, J. (2002). The nature of job insecurity: Understanding employment uncertainty on the brink of a new millennium. Applied Psychology, 51 (1), Tsui, A.S., Porter, L.W., & Egan, T.D. (2002). When both similarities and dissimilarities matter: Extending the concept of relational demography. Human Relations, 55 (8), Seminarium 4: Styrning av organisationer (måndag 5/12): Pfeffer kap 5, 6 Arnold, K.A., Turner, N., Barling, J., Kelloway, E.K., & McKee, M.C. (2007). Transformational leadership and psychological well-being: The mediating role of meaningful work. Journal of Occupational Health Psychology, 12 (3), Bowen, D.E., & Ostroff, C. (2004). Understanding HRM firm performance linkages: The role of the strength of the HRM system. Academy of Management Review, 29 (2), Seibert, S.E., Silver, S.R., & Randolph, W.A. (2004). Taking empowerment to the next level: A multiple level model of empowerment, performance, and satisfaction. Academy of Management Journal, 47 (3), Sorensen, J.N. (2002). Safety culture: A survey of the state-of-the-art. Reliability Engineering & System Safety, 76(2), Zenger, T.R., & Marshall, C.R. (2000). Determinants of incentive intensity in groupbased rewards. Academy of Management Joumal, 43 (2), Seminarium 5: Organisatoriska förutsättningar och konsekvenser (måndag 12/12): Pfeffer kap 7, 9. Aguilera, R., Rupp, D., Williams, C., & Ganapathi, J. (2007). Putting the S back in Corporate Social Responsibility: A multilevel theory of social change in organizations. Academy of Management Review, 32 (3), Ancona, D.G., Okhuysen, G.A., & Perlow, L.A. (2001). Taking time to integrate temporal research. Academy of Management Review, 26 (4), Colbert, B.A. (2004). The complex resource based view: Implications for theory and practice in strategic human resource management. Academy of Management Review, 29 (3), Hernes, T. (2004). Studying composite boundaries: A framework of analysis. Human Relations, 57 (1), Herscovitch, L., & Meyer, J.P. (2002). Commitment to organizational change: Extension of a three-component model. Journal of Applied Psychology, 87 (3),

5 Slutseminarium: Opposition på varandras papers. (ons 11/1) Underlag för seminariet utgörs av deltagarnas individuellt författade papers. Paper cirkuleras i gruppen senast den 5/1 kl. 12. Var och en är ansvarig för att lägga upp sitt paper på Mondo *. Examination och kurskrav På kursen tillämpas ett sjugradigt, målrelaterat betygssystem för masterstuderande (se nedan) medan betygen godkänd/icke godkänd används för forskarstuderande. Kursens uppläggning innebär att man läser, diskuterar och examineras kontinuerligt. Kursexaminationen bygger på (1) medverkan i diskussionsseminarier och (2) individuellt författat paper. Diskussionsseminarier För att få slutbetyg på kursen krävs att följande kurskrav är uppfyllda: Skriftligt PM (1-2 sidor) för respektive tilldelad artikel (inlämnas i samband med aktuellt seminarium samt läggs upp på Mondo*) Presentation av huvudbudskap i respektive tilldelad artikel, problematisering av fenomenet samt ledande av efterföljande diskussion (presentation läggs upp på Mondo*) Aktivt deltagande i samtliga seminarier (frånvaro kompenseras med extrauppgift) För dessa kurskrav används endast betygen godkänd och underkänd (med möjlighet till komplettering). Bedömning sker med utgångspunkt från följande kriterier: Förmåga att föra en ämnesrelevant diskussion i tal och skrift Inslag av reflektion och eget resonemang Individuellt författat paper Kursens slutexamination utgörs av ett individuellt författat paper som utgår från något/några av de centrala begrepp som kursen behandlar samt dess/deras organisationsteoretiska bakgrund. Detta paper, som ska ha en omfattning av 6 8 sidor (enkelt radavstånd, inklusive referenser), examineras och betygsätts med den sjugradiga ECTS-skalan (A, B, C, D, E, Fx, F) för masterstuderande och med godkänd/icke godkänd för forskarstuderande. Bedömning av paper sker med utgångspunkt från följande kriterier: Problematisering av området och identifiering av frågeställning Koppling till relevant kurslitteratur Koppling till annan litteratur relevant för uppgiften Tydlighet och struktur i framställningen Inslag av reflektion och eget resonemang Gradering på hela betygsskalan sker med utgångspunkt från kvaliteten i det individuella papret (enligt ovan) och med hänsyn tagen till den muntliga redovisningen vid examinationsseminariet. * Externa studenter som inte har inloggningsrättigheter till Mondo går in på och klickar sig vidare via Mondo-länken. Väl där får man välja login others och sedan länken Register a Guest Identity. Därefter får man kontakta vår IT-administratör Henrik Dunér (hdr@psychology.su.se) och meddela namn, användarnamn och att det handlar om masterkursen. Sedan kan man fortsättningsvis komma åt kursmaterial via login others. Men det kan alltså vara bra att vara ute i god tid.

6 Betygskriterier Betygsättningen utgår från följande betygskriterier (masterstuderande) * : A. De förväntade studieresultaten har uppfyllts i exceptionellt hög utsträckning Studenten kan kombinera begrepp, teorier och modeller för att förklara verkliga exempel, men också peka ut begränsningar i begreppens/teoriernas/modellernas förklaringsvärde, antingen utifrån det verkliga exemplets art eller alternativt teoretiskt synsätt. Studenten argumenterar och diskuterar självständigt i förhållande till litteraturen på ett sätt som skapar nya synteser och tankegångar som går utöver kurslitteraturen B. De förväntade studieresultaten har uppfyllts i mycket hög utsträckning Studenten kan kombinera och jämföra begrepp, teorier och modeller för att förklara verkliga exempel. Studenten argumenterar och diskuterar självständigt på ett sätt som går utöver kurslitteraturen och i viss mån skapar nya synteser. C. De förväntade studieresultaten har uppfyllts i hög utsträckning Studenten kan applicera begrepp, teorier och modeller från litteraturen för att förklara verkliga exempel. Studenten kopplar i viss mån självständigt ihop olika teorier och tankegångar som presenteras i litteraturen. D. De förväntade studieresultaten har uppfyllts helt godtagbart Studenten kan redogöra för begrepp, teorier och modeller med egna ord. Studenten kan använda dessa för att diskutera verkliga exempel. E. De förväntade studieresultaten har uppfyllts, trots vissa brister Studenten kan definiera begrepp och redogöra för vad teorier och modeller avser att förklara. Studenten kan i viss mån använda sådana tankegångar för att beskriva skeendet i verkliga exempel. Fx. Otillräckligt Lärandemålen har inte uppfyllts. Insatsen på ett eller flera områden bedöms som att det finns vissa brister som måste åtgärdas, men inget område har bedömts som ej godtagbart. Komplettering krävs. F. Helt otillräckligt Lärandemålen har inte uppfyllts och bedöms inte vara möjliga att uppfylla. Insatsen på ett eller flera områden bedöms som ej godtagbart. * För forskarstuderande används endast betygen godkänd (vilket motsvarar betygsnivåerna A-E) och icke godkänd.