Handlingsplan för krisberedskap, krisledningsgrupp för Hagaborgsskolan. Krishantering för skolområdet

Transkript

1 Karlstads kommun Barn- och ungdomsförvaltningen Skolområde Syd Hagaborgsskolan Karlstad Rektor Anna Hjärpe Telefon Handlingsplan för krisberedskap, krisledningsgrupp för Hagaborgsskolan Sid 1 är en översikt över Herrhagsskolans, Hagaborgskolans och Norrstrandsskolans kri shantering Sid 2 utgör katastrofplan snabböversikt medan övriga sidor är mer utförliga Avsteg från planen görs när situationen så kräver. Krishantering för skolområdet Krisledningsgrupp Krisgrupp Krisgrupp Krisgrupp Krisgrupp Förskolan Hagaborgsskolan Herrhagsskolan Norrstrandsskolan Utöver dessa grupper finns olika resurser knutna till krisarbetet. I samtliga nivåer finns POSOM-gruppen som kommunens stöd i krissituationer. Områdets krisledningsgrupp består av: Rektor Anna Hjärpe Rektor Bert Falk Rektor Christine Henningsson Förskolechef Maria Wennberg Förskolechef Britt-Marie Karlsson Skolintendenten förskolan Samordnare Annica Jenshammar Samordnare Catharina Skåhlberg Krisledningsgruppen har det övergripande ansvaret att leda och fördela arbetet i olika krissituationer. Beroende på vad som hänt är det ansvarig rektor som beslutar om krisledningsgruppen ska hantera situationen eller om det räcker att den lokala krisgruppen har hand om händelsen. Vid krissituationer är det alltid den närmaste chefen som ska kontaktas. Om inte personen nås ska någon annan i krisledningsgruppen kontaktaṡ

2 Hagaborgsskolan, Karlstad dress: Länsmansgatan 1, Org.nr: Säte: Karlstad Tel: Postgiro: Bankgiro: A Vid olycksfall med allvarliga följder 4. Ge alltid en första hjälp och lämna aldrig om möjligt den olycksdrabbade ensam. Tillkalla behövlig hjälp 112 om så bedöms nödvändigt. En kort förstahjälpenhandledning finns som bilaga till denna plan 2 Någon av personalen på olycksplatsen kontaktar omgående och i tur och ordning: 5. Samordnare Catharina Skåhlberg , bostad 1. Rektor Anna Hjärpe , Skyddsombud Christina Andersson , bostad Gruppen samlas i Hagaborgsskolans personalrum. Om Hagaborgsskolans rektor inte kan nås och ytterl igare stöd önskas, kan skolledare på Norrstrandsskolan kontaktas: 8. Rektor Bert Falk Rektor Christine Henningsson Skolområdets krisledningsgrupp eller Hagaborgsskolans krisgrupp (se nedan) kallas in vid behov av Anna Hjärpe, Catharina Skåhlberg eller Christina Andersson (eller någon av ovan rektorer). 4 Kontakt tas av rektor med kommunens stödgrupp POSOM via SOS-Alarm 112 för samråd. 5 Någon som kan svara vårdnadshavare om vad som hänt sätts vid telefon. Vederbörande ska vara välinformerad om läget. 6 Om en olycka inträffat ring till de vårdnadshavare vars barn är inblandade i olyckan. Om så bedöms vara lämpligt kan föräldrar/anhöriga samlas i Hagaborgsskolans personalrum. Vid brand sker samling på gräsytan söder om skolan. Det är polisens ansvar att meddela dödsfall. Ge endast relevant information till berörda: barn, vårdnadshavare och/eller anhöriga. 9. Om en olycka/driftstörning inträffar som leder/kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljö, ska kommunens miljö- och hälsoskyddskontor kontaktas. Ansvar för att kontakt tas har i tur och ordning rektor Anna Hjärpe, samordnare Catharina Skåhlberg och vaktmästare Ulf Haglund Kontakt kan tas med Siv Johansson eller Emma Eckerwall

3 10. Håll grupperna krisledningsgruppen, krisgruppen, personal och eventuella andra grupper med barn och vårdnadshavare - samlade fram till att beslut tagits om fortsatt hantering av händelsen. Krisgrupp Hagaborg Rektor är samordnare och informationsansvarig. Fler personer kan kallas in. Samordnare Catharina Skåhlberg , Rektor Anna Hjärpe , Skyddsombud Christina Andersson , Skolsköterska Kristin Harstad , Resurspersoner All personal på Hagaborgsskolan kan i olika sammanhang vara resurspersoner och ha olika funktioner: Lärare, förskollärare, fritidspedagoger, elevassistenter, vaktmästare, skolmåltidspersonal, skolsköterskan och skolläkare. Resurspersonerna sammankallas vid behov för att fördela praktiska uppgifter, t ex söka efter barn, ring runt och efterfråga eller informera, hjälpa annan övrig personal osv. Skolsköterskan (och i viss mån skolläkare) har en särställning genom sitt yrke och prioriteras därför i ett aktuellt läge. Viktiga telefonnummer Nödnummer, POSOM (brådskande) 112 Vårdcentr. Gripen SOS-Alarm (ej brådskande) Giftinfocentralen Polis Räddningschef , räddningstjänsten vx Centralsjukhuset i Karlstad vx Norrstrandskyrkan vx Dödsfall elev Direkt efter dödsfallet 11. Om dödsfallet inträffar under skoldag/fritids omhändertas eventuella syskon på lämplig plats av någon som barnet känner mycket väl. Föräldrarna kontaktas av sjukvården eller polisen. Ev. följer någon från skolan med.

4 Den som får kännedom om dödsfallet underrättar rektor och platsansvarig om vad som hänt. Krisgrup pen samlas av rektor eller platsansvarig. Berörd klassföreståndare deltar i mötet och får stöd för att kunna gå vidare med klassen. 12. Övrig personal informeras. 3. Den berörda klassen informeras av personal. Det är viktigt att tala öppet och konkret om det som hänt 4. låta eleverna tala om sina tankar och känslor 15. Övriga i krisgruppen finns till hands för personalen och de n berörda gruppen om det behövs 5. Skolans övriga klasser/fritidsgrupper underrättas av sin personal. 6. När samtliga klasser underrättats, hissas flaggan på halv stång 7. Minnesstund i elevens klass helst dagen efter meddelandet om dödsfallet. Andra kamrater än de i kla ssen kan också delta. Prästen deltar i planering och genomförande. Familjen informeras och kontakt tas även efter minnesstunden. 8. Berörd personal ges möjlighet till handledning. Dagen för begravningsgudstjänsten 20. Prästen frågar de anhöriga om de önskar låta elevens klasskamrater delta i begravnings gudstjänsten. 2. Fortsättningen förutsätter ett positivt besked vid punkt 2.1. Fortsättningen förutsätter också att eleve rnas vårdnadshavare anser att deras barn ska delta i begravningsgudstjänsten, samt vidare att skolans personal bedömer det vara lämpligt. 5. Det kan vara bra om många av eleverna är närvarande vid begravningsgudstjänsten. Detta kan vara av stor betydelse för bearbetningen av sorgen den närmaste tiden. 6. När det gäller yngre barn är det viktigt att eleverna har en vuxen med sig hemifrån vid begravningen. 7. Klassläraren informerar hemmen skriftligen om datum, tid och plats för begravningen och om den avlidnes föräldrar har några speciella önskemål i samband med begravningen. 3. Diskutera ingående i klassen vad som kommer att ske vid begravningen. Här är prästen till sto r hjälp. Detta är viktigt oavsett om eleverna ska delta i begravningen eller inte. 4. Begravningsdagen håller personalen klassen samlad. Elever som känner behov av att vara tillsammans med sina vårdnadshavare bör dock om möjligt få lov till detta. 5. Begravningsdagen hålls en kort minnesstund för övriga elever på skolan / fritids. Flaggan hissas på halv stång. Familjen informeras och kontakt tas också efter minnesstunden. Uppföljning 28. Det är viktigt att berörd personal får stöd från krisgrupp och kolleger. 2. Samtliga vuxna på skolan ska vara observanta på elevernas olika sorgereaktioner. Skuldkänslor är ett vanligt inslag hos barn och ungdomar. Dessa kan hänga samman med magitänkandet Dog hon för att jag sa att hon var dum? Dog hon för att jag sparkade henne en gång? I detta sammanhang är rådgivning och tillrättaläggande av största betydelse! 30. Klassamtal där man sätter ord på tankar och känslor i relation till det som hänt är viktiga framöver. Även här kan personalen behöva stöd och hjälp från krisgrupp och kolleger.

5 Fundera också över vilka resurspersoner det kan finnas utanför skolan. 3.4 Det kan vara av betydelse att: 31. Den avlidnes bänk får stå tom en tid. Även andra konkreta ting som påminner om eleven kan vara kvar. 9. Klassen vid bestämda tillfällen gemensamt besöker den avlidne elevens grav. 10. Att elever vid behov får tillfälle till enskilda samtal med skolpersonal. Dödsfall personal Direkt efter dödsfallet 34. Rektor eller platsansvarig samlar all personal och underrättar om det inträffade. Informationen måste vara säker och bekräftad. 2. Krisgruppen samlas för att diskutera situationen och för att finnas till hand som ett stöd. 3. Klasserna informeras av personal som barnen känner väl. 11. Klassen/fritidsgruppen bör hållas samman resten av dagen. När det gäller yngre barn, bör man se till att ingen går hem till ett tomt hus. 12. Samtala öppet och konkret om det som hänṫ 13. Låt eleverna tala om sina tankar och känsloṙ 4. När samtliga klasser underrättats hissas flaggan på halv stång. 5. Vårdnadshavarna i den berörda klassen kontaktas av någon ur krisgruppen. 6. Minnesstund hålls i den berörda klassen eller klasserna helst dagen efter meddelandet om dödsfallet. Familjen informeras. 43. Vid skoldagens slut samlar platsansvarig eller rektor åter personalen till en minnesstund. 8. Skriftlig inbjudan till föräldramöte i berörd klass. På föräldramötet deltar skolledning och lärare. Inför begravningen 45. Rektor eller platsansvarig informerar personalen och ev. den berörda klassen om begravningen, anhörigas önskemål osv. 2. Prästen är här en viktig resurs. Om klassen skall delta vid begravningen r ädet viktigt att de får nnedom om hur begravningsceremonin går till. kä Dagen för begravningen 47. Flaggan hissas på halv stång. 2. Personal som önskar delta i begravningen bereds i möjligast mån möjlighet till detta. 3. Berörd klass hålls samlad under dagen, om detta bedöms vara lämpligṫ (Detta om klassen inte ska delta i begravningen.) 4. Om så bedöms vara lämpligt, kan minnesstund hållas på skolan för personal och ev. för elever. tta kan planeras och genomföras i samråd med prästen. Familjen informeras. De Uppföljning 51. Det är viktigt med kollegialt stöd och hjälp. Krisgruppen har här en vikt ig uppgift i att försöka v

6 erka för stöd i sorgarbete och krishantering. 2. Var observant på elevernas sorgereaktioner. Bearbetning av sorgarbete är mycket individuellt. D et är inte ovanligt med skuldkänslor. Elev som mister nära anhörig Om dödsfall inträffar medan barnet är i skolan/fritids bör någon familjemedlem, helst en av föräldrarna, komma till skolan/fritids och underrätta barnet personligen. Om så ej är möjligt kontaktas sjukvården som tillsammans med anhörig underrättar det berörda barnet. Riktlinjer 53. Gör skolan/fritids till en plats där eleverna känner att de kan uttrycka sina känslor och tankar, men se samtidigt till att rutiner och strukturer upprätthålls under krisperioden. 54. Följ upp elever och personal för att garantera att de som behöver får särskilt stöd. 3. Se till att professionell hjälp utifrån finns tillgänglig för elever med långvariga katastrofre aktioner. 4. Planera ingående eventuella drabbade/skadade elevers/personals återkomst till skolan.. 5. Personalen håller vårdnadshavarna informerade Tiden närmast efter dödsfallet 58. I samband med att skolan underrättas om dödsfallet tillfrågar man familjen om elevens klass kan meddelas. 2. Diskutera med familjen om ämnet får tas upp närmare i klassen. 3. Om familjen gett sitt tillstånd, tala öppet i klassen medan eleven är borta. Informera familjen ef teråt. 4. Berätta om möjligt vad som hänt. Förbered kamraterna på att eleven kan vara känsligare än van ligt och att de därför bör visa extra omtanke. Uppföljning 62. Personalen följer upp eleven. 2. Var observant på elevens sorgereaktioner. Somliga kommer snabbt igång med sorgearbetet e fter dödsfallet. Andra uppvisar inga märkbara reaktioner förrän längre fram. Skuldkänslor är ett typiskt inslag i sorgreaktioner hos barn och ungdomar. 3. Personalen bereds möjlighet till handledning. Större olyckor eller katastrof 65. Vid kännedom om stor olycka eller katastrof underrättas rektoreller platsansvarig. Rektor s ammankallar skolområdets krisledningsgrupp för vidare hantering. 2. Kommunens stödgrupp POSOM och ev. annan extern personal kontaktas. 3. Rektor samlar och informerar personalen.

7 4. Eleverna informeras av den för ändamålet lämpade. 5. Jourtelefoner inrättas för information och stöd. Bemannas av väl informerad personal. Inkommande samtal registreras. 6. Rektor ansvarar för att berörda föräldrar informeras på lämpligt sätt. 7. Rektor eller av honom utsedd person ansvarar för kontakten med pressen. 8. Mobilisera extra stöd till elever, personal och ev. andra berörda. 9. Se till att skolan hålls underrättad om tillståndet för de som skadats. 10. Låt eleverna medverka aktivt i stödet till de som skadats genom sjukbesök, brevskrivning mm. Elev som drabbas av olycka i skolan/fritids. (Försvinnande, brand, stor olycka) Akutåtgärder på olycksplatsen efter att första hjälpen givits och ambulans ev. tillkallats 75. Den personal som kommer först till platsen ser till att platsansvarig och rektor meddelas, samt försöker hålla andra elever borta från olycksplatsen. 2. Tag kontakt med skolsköterskan om hon finns på plats. 3. Den personal som först kommit till olycksplatsen, skall försöka registrera de elever som finns där, för att senare rätt omsorg kan ges till dessa elever. Eleverna kan också behövas som vittnen. 4. Personalen kontaktas. Underrättande 79. Någon ur krisgruppen eller personalen meddelar elevernas/elevens hem om olyckan. Vid allvarlig olycka underrättas familjen av sjukhus, polis eller präst. 80. Platsansvarig eller rektor meddelar personalen. Elev som försvinner under skoldagen Om elev försvinner och inte återfinns inom rimlig tid kontaktas i första hand vårdnadshavarna, därefter i samråd med vårdnadshavarna larmas polis. Att tänka på vid utflykter: Förbandslåda Mobiltelefon Elevlistor med telefonnummer Meddela någon som är kvar på skolan var man är Elev som utsatts för sexuella övergrepp/trakasserier Vid misstanke om att ett barn utsätts för sexuella övergrepp gäller anmälningsplikt. Följ rutinen för anmälan till socialtjänsten. Om ett barn berättar något som gör dig misstänksam kan du agera i följande steg. 81. Lyssna på barnet, vifta inte bort något av det som sägs även om det känns jobbigt. 2. Ställ inte närgångna frågor. 3. Ring till socialtjänstens anonyma konsultation. För barn upp till 12 år är det barn och familjeavdelningen De kan hjälpa dig att avgöra om en anmälan ska göras. 4. En god policy är att prata med skolledningen innan anmälan görs.

8 5. Anmälan kan göras både skriftligt och muntligt. Elevattack Vad gör vi om en kollega/elev på skolan/fritids drabbas av en attack från en elev? Hur ser vår beredskap ut? Med god beredskap kan följande fyra åtgärder vidtas inom några minuter. 1.1 Kollegan/eleven tas om hand. 1.2 Annan person tar kollegans plats 1.3 Tredje person tar hand om den attackerande eleven 1.4 Samordnare kontaktas och rektor informeras. Vad gör du som tar hand om en chockad kollega/elev? Det ska vara en person som har bra kontakt med kollegan. Några allmänna råd 2.1 Var beredd att ta ansvar för enkla saker. Kom vi går in i konferensrummet och sätter oss det är tomt där nu. Be kollegan sätta sig. Försök se till att ni blir ostörda. Sätt dig själv ganska nära. 2.2 Koppla av själv, du ska inte prestera något. Du ska främst vara där. 2.3 Låt situationen avgöra. Om kollegan är tyst - låt henne vara tyst en god stund. Om hon pratar - låt henne prata. Om hon gråter - låt henne gråta, trösta inte. 2.4 Var inte rädd för tystnaden. Det är framför allt inte du som ska prata. 2.5 Om det känns riktigt att röra vid kollegan, gör det. 2.6 Försök inte trösta. Ord som t ex Det är inte så farligt blir lätt som ett hån. Hj älp henne att sörja istället Säg hellre Jag förstår att det känns svårt 2.7 Var inte rädd för gråten. Det är kroppens eget sätt att uttrycka en starkänsla. Håller man tillbaka gråten, stoppar man också känslan, och då kan den dyka upp senare i stället. 2.8 Så småningom, senare (efter gråt, tystnad, prat eller annat) kan du kanske säga: Vad var det egentligen som hände? Har du lust att berätta från början? Att prata om det som skedde, att prata av sig - det är att bearbeta. 2.9 Låt kollegan prata fritt. Eventuellt kan du lägga in frågor ibland för att det ska bli tydligare för dig själv. Men, det är ingen utredning eller liknande. Du ska inte heller alltid besvara hennes frågor. Det är ofta frågor till sig själv hon ställer, t ex varför gjorde han så? Gjorde jag rätt? Varför ska detta hända mig? 2.10 Senare kan du fråga: Hur känns det just nu? Alla svar är OK Ha tålamod och visa förståelse när kollegan kanske för elfte gången berättar samma sak. En del av bearbetningen består just i att älta det som skett, om och om igen När ni skiljs - kontrollera vilka egna kontakter hon har hemma och kan utnyttja. Om möjligt - kom överens om att hon eller du ringer en eller några gånger under kvällen. Vad gör du som tar hand om klassen/fritidsgruppen? Om eleverna inte är direkt berörda fortsätter arbetet som vanligt i klassen/gruppen. Var dock lyhörd för om elever verkar frånvarande, onormalt oroliga eller dyl. Då bryter du lektionen/aktiviteten och ni pratar om det som hänt. Om eleverna är direkt berörda, tänk på att vissa eller flera av eleverna kan vara chockade. En del kan också vara upprörda och arga. En form av masshysteri kan råda, där eleverna jagar upp varandra. Försök hålla klassen/gruppen samlad. Om någon eller några elever gråter, be andra elever sitta tillsammans med dem, men låt dem gråta. En normal lektion/aktivitet kan i detta läge vara omöjlig att genomföra. Eleverna behöver få ur sig sina känslor.

9 Ett förslag kan vara att de sitter i smågrupper om 2-4 elever och lågmält berättar för varandra hur de själva kände vid den akuta attacken och hur de känner nu. Påminn om att känslor handlar om ilska, förtvivlan, rädsla, sorg osv. Föreslå att en i taget berättar och att alla får berätta i gruppen. Undvik absolut diskussion i hela klassen eller i stora grupper. Du bör också själv undvika att gå i svaromål eller in i en diskussion. Ett alternativ till samtal i smågrupper är att eleverna får skriva ned vad de själva kände och känner. Att rita kan vara bra för de yngre barnen. Man kan då också eventuellt föreslå att de så ärligt som möjligt skriver ned dels vad de tror att den som attackerat kände och känner, dels vad de tror den drabbade läraren kände och känner. Detta arbete med klassen/gruppen är viktigt av två skäl. Man får dels möjlighet att klara av den aktuella situationen samt dels hjälpa klassen att fungera normalt så snart som möjligt. Vad gör du som tar hand om den som attackerat? Först och främst bör eleven skiljas från klassen/gruppen. Man bör inte heller låta eleven söka upp klasskamrater eller andra kamrater. Eleven mår troligen så dåligt att eleven just då inte klarar av normal kamratkontakt utan att tala kränkande och förnedrande om den utsatte läraren. Kamraterna riskerar i så fall att också dras med i elevens destruktiva attityd. Eleven är troligen också något chockad eller starkt uppjagad. Du bör inte lämna eleven ensam eller förlora eleven ur sikte. I början bör du inte gå nära eleven - eleven kan vara så desperat och uppjagad att eleven kan börja slåss. Håll dig i närheten och försök närma dig försiktigt. Föreslå vänligt kan vi prata lite? Leta upp ett ledigt rum. Din roll är att vara neutral, trygg, vuxen. Denna attityd är viktig av många skäl, bl a för att eleven ska slippa gå med taggarna utåt. Har du rätt attityd, kan man ganska snart ha ett bra samtal med eleven. Det blir annars svårt om eleven är försvarsinställd med taggarna utåt. Eventuella frågor från dig: Hur känns det? Är du ledsen? Vill eleven gråta så låt eleven göra det. Har du lust att berätta vad som hände? Du är enbart lyssnare! Inga förmaningar eller dyl. Din uppgift är att få eleven mindre uppjagad. Observera, vid elevattack, att den föreslagna beredskapen handlar om de omedelbara åtgärderna direkt efter elevattacken och rör den allra närmaste tiden. Därefter måste medlemmarna i Hagaborgsskolans krishanteringsgrupp engagera sig och vårdnadshavarna kontaktas. Reaktioner vid chock och kris En psykisk krisreaktion inleds ofta med en chock. Detta är en övergående process, som kan ta olika lång tid från några dagar till flera år. Processen kan indelas i fyra faser: 86. Chockfasen 15. Reaktionsfasen 16. Bearbetningsfasen 17. Nyorienteringsfasen Chockfasen inleder krisförloppet. Vid kraftig chock pågår chockfasen från ett kort ögonblick till några dygn. Under denna fas försöker man med all kraft att hålla verkligheten ifrån sig. Man har svårt att förstå vad som hänt. En del råkar i affekt och skriker. Andra blir tysta och paralyserade. Några gråter och pratar forcerat. Då behöver man omvårdnad och kroppskontakt. Man är inte mottaglig för information och goda råd. Man ska heller inte lämnas ensam. En människa kan vara chockad utan att det märks utåt. Andra personer i närheten måste därför utifrån det som inträffat räkna med att personen kan vara chockad. I sitt handlande måste de agera som om hon vore chockad. Reaktionsfasen inträffar när den drabbade inte längre kan hålla verkligheten ifrån sig eller inte kan förneka det som hänt. Hon börjar förstå innebörden av det som hänt och förtvivlan är total. Hon ser

10 inte hur hon ska kunna uthärda och är rädd för att bli galen. Hon ältar problem och frågor. Varför, varför skulle det här hända? Detta är ett led i att närma sig det som känns svårt. Inslag av ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter förekommer. Bearbetningsfasen innebär att den akuta delen av krissituationen är över. Man börjar känna att man är på väg att klara svårigheterna. Vid akut kris infaller bearbetningsfasen efter 4-6 veckor. Det innebär att man på ett djupt plan lyckas acceptera det inträffade. Fasen kan pågå under ett halvt till ett år. Nyorienteringsfasen har man kommit långt i krisförloppet och man börjar se hoppfullt på framtiden. Fasen är tydligast vid större krissituationer, vilka sammanlagt varar ett år eller längre. Vid smärre chocker kan chockfasen, reaktionsfasen och delvis bearbetningsfasen gå in i varandra och nästan sammanfalla till en fas, som kan vara över inom några dygn. Definition av kris: En situation som vi inte längre kan hantera. Det vi tidigare i livet varit med om kan inte hjälpa oss i den uppkomna situationen. Råd och riktlinjer för barns sorgarbete Öppen och ärlig kommunikation 90. Ge åldersriktiga förklaringar 19. Reducera förvirring 20. Undvik abstrakta förklaringar 21. Omskriv inte döden till en resa eller sömn i. Ge tid till tankemässig bearbetning 22. Tillåt frågor och svar 23. Låt samtalen blir korta 24. Se på bilder, album mm 25. Besök kyrkogården 26. Acceptera barnens lek i. Gör förlusten verklig 27. Visa dina egna känslor 28. Låt barnen om möjligt delta i begravningen 29. Låt minnen och ägodelar vara framme i. Stimulera känslomässig bearbetning 30. Bevara kontinuitet i hem, skola och fritids 31. Undvik onödiga uppdelningar i vuxna och barn 32. Prata med barnen om eventuella skuldkänslor i. Var öppen för religiösa frågor 33. Nonchalera inte frågor om evigt liv 34. Våga tala om tro och tvivel 35. Var äkta i dina svar 36. Tänk på att symbolspråk är viktigt och fullt begripligt för barn i. Försök inte trösta 37. Ord som Det är inte så farligt kan bli till ett hån i den här situationen 38. Det här är det farligaste och hemskaste som kunde hända. Hjälp barnen att sörja i st f att trösta i. Var nära och närvarande 39. Visa att du ställer upp, att du finns, att du deltar 40. Våga visa din egen sorg och bestörtning i. Lyssna aktivt 41. Det finns inga aldrig så välmenande råd som hjälper 42. Lyssna, ta in, bekräfta känslan. Var delaktig i. Kroppskontakt 43. När man inget kan säga räcker det långt med att hålla en hand eller kramas 44. Barn som inte har ord kan man hålla om

11 Var inte rädd för gråten Gråten är kroppens eget sätt att uttrycka en stark känsla. Håller man tillbaka den, stoppar man också känslan och då dyker den upp senare, ibland efter många år. Ge hjälp med orden Fråga försiktigt hur det var, vad som hände, hur det kändes. Ett sätt att få ur sig något av sorgen är faktiskt att klä den i ord. Samtidigt är detta det första steget av en bearbetning som senare kan hjälpa en vidare. För krisgruppen att tänka på 117. Att ha tillgång till många telefoner 46. Möjlighet att göra kaffe, te, saft 47. Telefonlistor med tfn till båda föräldrarnas hem och arbetsplatser, samt till någon närstående skall finnas lätt tillgängliga. 48. Ett bestämt rum där krisgruppen samlas, exp. 49. Ett rum för anhöriga, konferens- personalrum 50. Pressrum långt bort från skolan, t ex på fritidsgården 51. Namnskyltar med personalens namn och funktion, gjorda så att man lätt kan byta namnet 52. Skyltar till ytterdörrarna var man kan hitta t ex anhörigrummet 53. Att krisgruppens medlemmar vet exakt vad var och en ska göra 54. Ett bestämt samtalsrum för enskilda samtal 55. Kontinuerlig information om riskelever 56. Krisplanen bör finnas i förbandslådorna 57. Krisplanen skall aktualiseras på konferenstid i början av varje termin. Litteratur som finns på skolområdet F-6 Ordkällan/Pedaktiv: Vuxna stöttar varandra. Karl Ljungström, Rädda Barnen: Beredskapsplan för skolan: Barn i sorg; Atle Dyregrov, Karlstads Stift: När barn sörjer; Elenor Kemnäs, Studentlitteratur: Skolan och elever i sorg; Steinar Ekvik, Skolverket: Beredd på det ofattbara, Sveriges Begravningsbyråers Förbund: Min farfar och lammen; Ulf Nilsson Pärlemor: Min pappa vill inte leva; Margareta J Runvik