Stimulansmedel. Projektrapport: För insatser inom vård och omsorg för äldre personer Delprojekt: Förebygga fallolyckor

Transkript

1 Projektrapport: Stimulansmedel För insatser inom vård och omsorg för äldre personer Delprojekt: Förebygga fallolyckor Projektperiod Maria Niles Sundby, projektledare Vård- och omsorgsförvaltningen Östersunds kommun

2 1. SAMMANFATTNING 3 Förslag 4 2. BAKGRUND 5 Fall 5 Höftfraktur 6 Ekonomi 6 Vad kostar livskvalitet? 7 Fallförebyggande arbete 7 3. SYFTE OCH MÅL 9 4. METOD 9 5. RESLUTAT 9 Kartläggning 9 Kartläggning av fallincidenter på särskilt boende 9 Efter höftfraktur 10 Inventering 11 Fallpreventiva åtgärder i Östersunds kommun 11 Fallpreventiva åtgärder i övriga Sverige 12 Bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap 12 Synliggöra och sprida kunskap 12 Intern kunskapsspridning/informationsarbete 12 Externt kunskapsspridning/informationsarbete 13 Informationsmaterial 13 Föreslå och initiera ett strukturerat arbetssätt för att förebygga fall 13 Strukturerat fallförebyggande arbetssätt 13 Fallförebyggande hembesök 14 Program för träning vid fallrisk 14 Fysisk aktivitet 14 Uppföljning SÄBO och hemtjänst 14 SÄBO 15 Hemtjänst DISKUSSION REFERENSER 17 2

3 1. Sammanfattning Att förebygga fallolyckor innefattar åtgärder som berör många olika områden och yrkeskompetenser. Fallförebyggande arbete är ett samlingsbegrepp och innehåller fysisk aktivitet (förbättrad balans, styrka och uthållighet), läkemedelöversyn, god omvårdnad av personer med demens, nutrition, förbättra syn- och hörselförmåga, öka säkerheten i hemmiljön och mycket mera. Ju äldre och skörare en person är desto större är risken för att falla och drabbas av en höftfraktur. Höftfrakturer ger upphov till ökat hjälpbehov och minskad självständighet för individen. En person som drabbats av en höftfraktur har 2,5 gånger högre risk att drabbas av en ny och därför är det viktigt att lägga resurser på att förebygga nya frakturer. Höftfrakturer kostar Östersunds kommun ca varje år. Till detta kommer kostnader för andra fallrelaterade frakturer. Om även livskvalitet värderas kan ytterligare miljoner läggas till kostnaderna. Genom att minska på antalet frakturer kan stora ekonomiska resurser frigöras och mycket lidande förhindras. Syftet med projektet var att finna och implementera strukturerade arbetssätt med målet att minska antalet fall och fallskador. En kartläggning av det fallpreventiva arbetet i Östersunds kommun har gjorts. För att ta del av erfarenhet runt om i landet har även en kartläggning av andra kommuners fallpreventiva arbete gjorts. Vetenskapliga artiklar har sökts och genomlästs. Eftersom riskfaktorerna kan vara många och varierande är teamarbetet av största vikt och det bästa sättet för att förhindra fall och fallskador. Ett strukturerat arbetssätt är betydelsefullt. En utredning ska ligga till grund för de insatser som ges och kontinuerlig utvärdering tillsammans med brukaren är av högsta vikt. Ett flertal åtgärder och aktiviteter är genomförda: Ett strukturerat arbetssätt för fallprevention har utarbetats och införts i kommunens verksamhet Kunskap har spridits internt och externt genom träffar, föreläsningar och utbildningar. Kunskapssammanställningar om fakta runt fallprevention har gjorts, publicerats och finns att hämta på kommunens hemsida. Utbildningsmaterial har framtagits. Information riktad till äldre om hur man kan undvika fallolyckor finns numera på kommunens hemsida. Broschyren Stå på dig, goda vanor för att inte ramla är framtagen i samarbete med landstinget och används aktivt av vårdgivare i hela länet, både i kommunerna och av landstingets verksamhet. År 2010 dokumenterades 3038 fallhändelser inom vård- och omsorgsförvaltningen. Av dessa ledde 68 till en höftfraktur. Vi hjälper personer med allt större omvårdnadsbehov i hemmen. 3

4 Antalet frakturer har hållit sig konstant de sista fyra åren trots att antalet hemtjänsttimmar under denna tid har ökat med timmar och vi har 46 stycken fler SÄBO platser. Under första halvåret 2012 har antalet höftfrakturer minskat med nästan 30 %. Detta visar att vi är bra på förebyggande arbete i kommunen men fortfarande faller våra brukare i onödan och får frakturer i onödan. Det finns all anledning att fortsätta utveckla det förebyggande arbetet. Den 1 januari 2011 trädde en ny patientsäkerhetslag i kraft. I den får vårdgivaren ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Förslag Det är viktigt att vi fortsätter med det goda fallpreventiva arbetet vi gör och utvecklar det vidare. Chefernas roll i den fortsatta verksamhetsutvecklingen är central och att följa upp och efterfråga resultat är ett viktigt redskap. 1. Följa upp det fallförebyggande arbetet på särskilda boenden via Senior Alert På särskilda boenden i Östersund är kvalitetsregistret Senior Alert infört i verksamheten. Senior Alert stödjer yrkesgrupperna inom vård- och omsorg att arbeta förebyggande på ett systematiskt sätt inom områdena fall, undernäring och trycksår. Registret ger chefer och beslutsfattare goda möjligheter att följa upp det fallförebyggande arbete som sker på enheterna och i förvaltningen. Enhetschefer är ansvariga för att uppgifter hämtas ur registret för uppföljning. Uppföljning görs av antal fallriskbedömningar, planerade fallpreventiva åtgärder, uppföljningar samt antal fall. 2. Föra ut resultat av det fallförebyggande arbetet regelbundet till vård- och omsorgspersonal i kommunen Att föra ut resultat till vård- och omsorgspersonalen är viktigt för att hålla lågan uppe och ökar motivationen till att arbeta fallförebyggande. Enhetschefen ansvarar för att resultat av uppföljningarna i Senior Alert förs ut på möten med vård- och omsorgspersonal minst en gång/månad. På mötena identifieras eventuella förbättringsområden, beslut om åtgärder görs och uppföljningar planeras. Vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för att uppföljning 2-4 gånger/år görs för hela förvaltningen och förs ut till vård- och omsorgspersonal samt chefer. 3. Införa Senior Alert inom hemsjukvården Senior Alert är även en hjälp inom hemsjukvården för att arbeta fall förebyggande på ett systematiskt sätt. Vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för att Senior Alert införs inom hemsjukvården. 4

5 4. Följa upp det fallförebyggande arbetet via journalgranskning enligt SKL:s rekommendation Det är viktigt att göra journaluppföljningar av det fallförebyggande arbetet och inte enbart göra registeruppföljningar i Senior Alert. I SKL:s nationella satsning för ökad patientsäkerhet ger man rekommendationer vad gäller uppföljning av följsamhet till det man beskriver som obligatoriska fallförebyggande åtgärder (se sida 16). Mätetalet är andel patienter för vilka samtliga obligatoriska åtgärder har utförts. Vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för att granska minst tio journaler på patienter med förhöjd fallrisk en gång i månaden och kontrollera mot en checklista med de obligatoriska åtgärderna. Mätetalet följs och data analysera varje månad. Redovisning sker av andel patienter där samtliga åtgärder har utförts. Resultatet återförs till berörda enhetschefer som redovisar resultaten på möten med vård- och omsorgspersonal 2. Bakgrund Fall Fallskador bland äldre utgör idag ett av våra mest omfattande folkhälsoproblem. Det är fler än fem gånger så många som vårdas på sjukhus till följd av fallolyckor än till följd av olyckor i vägtrafiken. Fall är den vanligaste dödsorsaken till följd av olycka för äldre procent av den äldre befolkningen (+65 år) faller en eller flera gånger om året. Drygt hälften av dem som faller har fallit tidigare och 31 procent har fallit vid två eller fler tillfällen. Ju äldre och skörare en person är desto större är risken för att falla. Personer över 70 år som vårdas på institution, sjukhem och sjukhus, faller 3 gånger oftare än personer som bor i ordinärt boende. Män och kvinnor faller lika ofta. Personer som faller blir ofta mindre aktiva och rädda för att falla. De får en försämrad livskvalitet och förlorar självständighet. Bland äldre hemmaboende leder nästan hälften av alla fall till någon sorts skada. Cirka ett av 20 fall leder till fraktur. För de som bor på institution är risken dubbelt så hög. En person som faller ofta drabbas i högre utsträckning av påföljande svårigheter. Det finns cirka 400 olika publicerade riskfaktorer som är associerade med fallrisk för äldre. Risken att falla ökar dramatiskt med antal riskfaktorer. Följande fyra riskfaktorer är i nämnd ordning de som innebär störst fallrisk - nedsatt neuromuskulär förmåga, nedsatt syn, nedsatt kognitiv förmåga och återkommande blodtrycksfall. 5

6 Höftfraktur Höftfrakturer ger upphov till invaliditet och för tidig död hos den äldre delen av befolkningen. Antalet höftfrakturer dubbleras varje 5-års period mellan åldrarna 70 och 90 för båda könen. Medelåldern för att drabbas av höftfraktur är 82 år. Generellt löper kvinnor en större risk att drabbas av frakturer än män. Relationen kvinnor/män är 3/1. Denna skillnad beror framför allt på att kvinnor blir äldre än män och i högre grad drabbas av benskörhet och får en s.k. skörhetsfraktur till följd av detta. En person som drabbats av en höftfraktur har 2,5 gånger ökad risk att drabbas av en ny. Risken är bestående över tid och lika stor för kvinnor som för män. Därför är sekundärprevention för denna grupp av yttersta vikt. Andra riskfaktorer för fraktur är t.ex. upprepade fall, låg vikt som ger sämre polstring vid fall, framskriden ålder samt tobaksrökning. I en studie (Marottoli et al., Journal of the American Geriatrics Society, 1992) undersöktes 120 personer med höftfraktur. Innan frakturen kunde 86 procent klä sig självständigt, 75 procent gick självständigt och 65 procent kunde gå i trappa. Sex månader efter frakturen hade dessa procenttal fallit till respektive 49, 15 och 8 procent. Tjugofem procent av dem som drabbats av höftfraktur klarar inte att återvända till sina hem och 50 procent återfår aldrig normal funktion. I Jämtlands län år 2007 drabbades 303 personer av en höftfraktur varav 125 i Östersunds Kommun (tabell 1). Tabell 1. Höftfrakturer 2007 i Östersund (källa: statistik Jämtlands läns landsting) Boendeform År 2007 Eget boende utan hemtjänst 52 Eget boende med hemtjänst 27 Särskilt boende 44 På sjukhus 3 Summa 125 I jämförelse med övriga län i landet låg Jämtland enligt Socialstyrelsens statistik år 2007 sämst till när det gällde antalet höftfrakturer i åldersgruppen år i förhållande till befolkningsmängden och i bottenskiktet även för de som var äldre än 79 år. I SKL:s Öppna jämförelsers jämförelseindikator fallskador låg Östersund på 220:e plats bland Sveriges kommuner och tillhörde den sämsta kvartilen. Jämförelseindikatorn är antal fallskador per 1000 invånare, 80 år och äldre, som medför besök eller inläggning på sjukhus. Ekonomi Ekonomiskt är konsekvenserna betydande. SCB beräknade år 2002 de faktiska kostnaderna för en höftfraktur de första två åren till vilket i 2009 års prisindex innebär ca kr, (tabell 2). Till detta tillkommer kostnader för andra fallrelaterade frakturer t.ex. kotfraktur (ca kronor/fraktur), axelfraktur ( kronor), handledsfraktur ( kronor) och 6

7 även dödsfall ( kronor). Höftfrakturer står för 56 procent av alla fallrelaterade frakturer för äldre, kotfrakturer för 17 procent, axel/överarm 17 procent och handledsfrakturer för 9 procent. År 2010 drabbades 126 personer bosatta i Östersunds kommun av en höftfraktur. Det innebär en kostnad för landsting och kommun på och för enbart kommunen en kostnad på kronor. Tabell 2. Kostnader för en höftfraktur de första två åren (källa: SCB) Kostnadsbärare Kronor Procent per fraktur Landsting % Kommun % Individ % Totalt % Vad kostar livskvalitet? Statens folkhälsoinstitut kom 2009 ut med en skrift där man bl.a. beräknat kostnader i livskvalitetsförsämring, räknat i QUALY, i samband med en höftfraktur. QUALY är ett mått för att mäta hälsovinster och tar hänsyn till både livskvalitet och livslängd. En QUALY motsvarar ett levnadsår med perfekt livskvalitet ( eller t.ex. två levnadsår med halverad livskvalitet). Betalningsviljan 1 för en QUALY varierar kraftigt, från till kronor. En svensk åring har en genomsnittlig QUALY på 0,8. Man räknar med en QUALY förlust på 0,17 första året efter en höftfraktur och vid en kotfraktur 0,26. Om man räknar med den lägsta betalningsviljan får man således lägga till kronor till de faktiska kostnaderna första året efter en höftfraktur. Detta ger en totalt QUALY-förlust kostnad på kronor för Östersund och en totalkostnad på Vid den högsta betalningsviljan får man istället lägga till kronor per fraktur och totalkostnaden blir kronor. Fallförebyggande arbete Gemensamt för lyckade fallförebyggande program har varit när flera yrkesgrupper är involverade i bedömning och i det förebyggande arbetet. En bred kompetens ökar möjligheterna för lyckade resultat och kan bättre möta upp mot fallolyckornas mångfacetterade orsaksbakgrund. Fallförebyggande arbete kan riktas mot olika målgrupper (figur 1). För att uppnå goda resultat och för att skydda individer från att falla är det gynnsamt att rikta sig till målgrupper med tydlig ökad risk för fall. 1 Betalningsvilja är den värdering samhället sätter på en vunnen QUALY. Vetenskapliga studier för att värdera en QUALY har gjorts bland Sveriges befolkning. 7

8 C D C Åtgärder för att förhindra skador Åtgärder för att förhindra fall B B B A A A A Åtgärder för att förhindra att fallrisk uppstår Hälsofrämjande åtgärder Befolkning Äldre Personer Personer med risk för fall med risk för fallskador Figur 1. Målgrupper och fallförebyggande åtgärder Nivå A Nivå B Nivå C Nivå D Hälsofrämjande åtgärder på samhällsnivå som skapat förutsättningar för människor att leva ett bra och aktivt liv. Information om egenvård som t.ex. fysisk aktivitet, näringsrik kost, vistas i solen, social gemenskap, rökstopp m.m. Åtgärder på individnivå för att förhindra att fallrisk uppstår. Riktade enstaka åtgärder som kontroll av syn och hörsel, läkemedelgenomgång, ökad fysisk förmåga, översyn av inne- och utemiljön m.m. Åtgärder på individnivå för att förhindra fall. Fallpreventivt arbete i team med individuellt anpassade åtgärder med uppföljning och utvärdering. Exempel på åtgärder: Åtgärder för att förbättra den fysiska förmågan dvs. träning av balans, styrka, kondition och rörlighet Justera medicinering som innebär ökad fallisk Äta en välbalanserad kost Översyn av hemmiljön för en ökad säkerhet i omgivningen Följa upp och vid behov förbättra synen Åtgärder för att stabilisera blodtrycket Åtgärder på individnivå för att förhindra skador som t.ex., larmmatta, tillsyn och höftskyddsbyxa. Beträffande höftskyddsbyxa så bekostas den i dagsläget av brukaren. En byxa kostar ca 700 kronor och brukaren bör ha minst två. Brukare som uppfyller fastställda behovskriterier rekommenderas att köpa byxan och många avböjer pga. kostnaderna. Personer som omfattas av vård- och omsorgsförvaltningens ansvarsområde befinner sig i hög utsträckning i nivå C och D. 8

9 3. Syfte och mål Syftet med projektet är att finna och implementera strukturerade arbetssätt med målet att minska antalet fall och fallskador. 4. Metod 1. Kartläggning av samtliga fallincidenter på särskilda boenden med dygnsersättning i Östersunds kommun Inventera vilka fallpreventiva åtgärder som görs i kommunen. 3. Undersöka hur man gör i andra kommuner i Sverige 4. Kunskapsinventering via genomgång av vetenskapliga artiklar och annan vetenskaplig litteratur 5. Synliggöra och sprida kunskap om: a. risker och orsaker till fall b. åtgärder för att förhindra fall. 6. Föreslå och initiera fallpreventiva åtgärder. 7. Uppföljning och utvärdering av genomförda åtgärder 5. Reslutat Kartläggning Kartläggning av fallincidenter på särskilt boende års fallrapporter som lett till avvikelse/skada har sammanställts. Dåvarande fallrutin innefattade enbart särskilda boenden. Totalt gjordes en genomgång på 220 fallrapporter. Fall som ledde till höftfraktur skiljde sig inte från övriga fall i något avseende i fallrapporterna. Åttio procent av de som föll var kvinnor och medelåldern var 86 år. Vid de flesta fall fanns det inget vittne och vad som hände i fallögonblicket var oklart. Följaktligen visste man ofta inte om brukarna upplevde/hade några speciella symptom vid tidpunkten för fallet. Endast i 8 procent av fallen uppgavs hinder i miljön som bidragande orsak. Sextiotvå procent av fallen skedde dagtid, ganska jämnt fördelat över dagen. De inträffade i första hand i vardagsrum/sovrum efter att brukaren har rest sig upp och tagit 2-5 steg. Drygt hälften av brukarna hade rollator och i 10 procent av fallhändelserna hade rollatorn på olika vis varit en bidragande orsak till olyckan. Den vanligast rapporterade skadan var sårskada, vanligast på armar eller huvud. Tjugofem procent av fallincidenterna ledde till någon typ av fraktur varav 15 procent till höftfraktur. 9

10 Kommentar: För att förebygga att en individ faller igen är fallrapporten ett viktigt hjälpmedel. Med hjälp av fallrapporten kan en noggrann analys av en fallhändelse göras och även äldre fallrapporter/fallhändelser kan tas med för ytterligare fördjupning. Eventuella mönster kan upptäckas så att man kan ge riktade individuella insatser för att undvika ytterligare fall. Fallrapporten har omarbetats för att kunna ge en så bra bild som möjligt om omständigheterna runt fallhändelsen för att underlätta arbetet med att förebygga nya fall. Efter höftfraktur En journalgenomgång gjordes på 28 brukare som under 2007 vårdplanerades på Östersunds sjukhus efter en höftfraktur. Medelåldern var 82 år. För sex brukare var det andra gången de fick en höftfraktur och ytterligare sex hade tidigare drabbats av annan fallfraktur eller kotkompression. Samtliga hade två sjukdomsdiagnoser eller fler sen tidigare. Sexton brukare vårdplanerades först till kortidsenheten och fem av dessa flyttade därefter till särskilt boende. Hos de 23 brukare som kom hem till ordinärt boende, direkt eller via korttidsavdelningen, var både sjukgymnast och arbetsterapeut inkopplade i hemmet. Arbetsterapeuten träffade brukaren i genomsnitt upp till en månad. Hjälpmedel, duschbedömning/träning och bostadsanpassning var de vanligaste insatserna. Sjukgymnasten var vanligtvis inkopplad längre, ibland upp till flera månader. Två personer fick enbart råd och stöd medan resten fick styrke-, rörlighets- och/eller gångträning. Distriktssköterskan var inkopplad hos knappt hälften av brukarna, oftast vid enbart ett tillfälle Före höftfrakturen använde 9 av de 23 brukare som vårdplanerades till ordinärt boende gånghjälpmedel. Fyra använde gånghjälpmedel både inne och ute och 5 enbart ute. Vid avslut använder 17 personer gånghjälpmedel, 14 inne och ute och 3 personer enbart ute. Kommentar: Personer som drabbats av höftfraktur löper stor risk att drabbas av en ny fraktur. Långtidsuppföljning saknades för de brukare som drabbats av höftfraktur. Brukarna avslutades när de klarade sig med sitt gånghjälpmedel och det fungerade hemma. Det fanns ingen fokus på att förhindra ytterligare fall. Under projektets gång har långtidsuppföljning i förebyggande syfte på olika sätt betonats och lyfts. I de nya fallrutinerna ska långtidsuppföljning göras för brukare som drabbats av höftfraktur. Brukare på särskilt boende fick enligt journalerna ingen träning efter en höftfraktur av rehabiliteringsutbildad personal. Studier har visat att personer som bor på särskilt boende kan minska sin fallrisk genom individuellt utformad träning. Sjugymnastresurserna på SÄBO i Östersund är begränsade. Enligt den nya fallrutinen ska sjukgymnast och eller/arbetsterapeut alltid kontaktas för bedömning i samband med höftfraktur och upprepade fallhändelser. 10

11 Inventering Fallpreventiva åtgärder i Östersunds kommun Samtliga hemtjänstenheter samt utvalda boenden inom varje hemtjänstområde besöktes under januari-mars Gruppintervjuer gjordes med representanter från arbetsplatsernas olika yrkesgrupper. Hemtjänst: På alla enheter arbetade man med fallprevention men på olika sätt. Ett fallpreventivt tankesätt fanns i bakhuvudet hos många men enheterna hade ingen intern strategi och målsättning saknades för det fallpreventiva arbetet. Personalen upplevde ibland att de famlade i mörkret och visste inte hur de skulle gå tillväga. Mycket fokus lades på att ta bort snubbelrisker i hemmiljön. Tips och råd om hur man ordnar det i hemmet för att undvika snubbelrisker kunde dock vara svårt att få gehör för bland brukarna. Många äldre ville ha kvar t.ex. mattorna trots att det kunde innebära en fallrisk. Fallprevention togs inte upp vid introduktion av nyanställda. Kommentar: Arbetsmetoder för att på ett strukturerat sätt arbeta med fallprevention inom hemtjänsten har utarbetats. Eftersom man i dagsläget redan arbetar bra med förändringar i hemmiljön har projektet lagt stort fokus på att sprida kunskap om andra viktiga fallförebyggande åtgärder. Stödmaterial har tagits fram för att kunna göra en grundlig utredning av bakomliggande orsaker till att brukaren faller. Utredningen är viktig för att kunna erbjuda individuellt utformade insatser mot brukarens specifika problem. Utbildningsmaterial är framtaget för utbildning av vikarier och tillsvidareanställda. SÄBO: På särskilda boenden fanns en rutin sedan tidigare som man arbetade efter. Fallprevention kopplades i första hand ihop med justering av yttre faktorer. Översyn av miljön verkade väl förankrat hos personalen. Man tittade också på skor och informerade boende och anhöriga om vikten av att ha bra skor och hur de ska se ut. Efter ett fall såg man ofta över läkemedelslistan. Översyn av hjälpmedel var också vanligt samt installering av säng och mattlarm. Erfarenheter av höftbyxor var god men kostnaden var ett problem. Det var en vanlig inställning att när man blir äldre så faller man och det är det inget att göra något åt. Fallpreventionsarbetet kändes svårt och man visste inte riktigt vad man skulle göra. Tidsbrist var också ett problem. Fysisk aktivitet var inte prioriterat, erbjöds ej regelbundet och förekom sällan utöver vardagsaktiviteter. På sommaren försökte man gå ut med de boende men fokus var då på utevistelsen och beroende på aktiviteten kunde den ske i rullstol. På tre boende erbjöds regelbundet olika typer av fysisk aktivitet som sittgymnastik och promenadgrupper. 11

12 Kommentar: Det görs redan en hel del bra fallförebyggande arbete inom särskilda boenden i Östersunds kommun. Stimulansprojekten om läkemedelsgenomgångar samt kost och nutrition stärker det fallförebyggande arbetet ytterligare. Arbetet med att öka den fysiska aktiviteten på särskilda boenden är ett utvecklingsområde. Studier har visat ett en individuellt inriktad träning för sköra äldre, med eller utan demens, på särskilda boenden kan minska fallrisken. Detta handlar om träning som kräver sjukgymnastkompetens men resurserna på särskilda boenden i Östersund är begränsade. Fallpreventiva åtgärder i övriga Sverige Sökningar på Internet har gjorts angående olika kommuners och landstings arbete med fallprevention. Information har hittats bl.a. på MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) hemsida under Äldres säkerhet samt på olika kommuners och landstings hemsidor. Kommentar: Gemensamt för samtliga fallpreventionsprogram var vikten av ett tvärprofessionellt arbete och åtgärder mot flera olika riskfaktorer. Bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap Kunskapsinventering har skett genom sökning och genomläsning av vetenskapliga artiklar och facklitteratur. Kommentar: Allt arbete i fallpreventionsprojektet bygger på bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap i ämnet som inhämtats genom kunskapsinventeringen. Synliggöra och sprida kunskap Ett flertal aktiviteter har genomförts för att sprida kunskap om fallprevention. Intern kunskapsspridning/informationsarbete Informationsträffar med legitimerad personal. Information och diskussioner i samband med träffar med arbetsterapeuter och sjukgymnaster har genomförts. Informationsträffar till samtliga chefer har genomförts. Utbildningsmaterial har tagits fram för att underlätta för enheterna att sprida kunskap vidare till vårdpersonal. En länsövergripande fallpreventionsdag Ett kliv framåt. På stadiga ben i Jämtland har genomförts i samarbete med landstinget. Ett självstudieprogram har tagits fram som riktar sig till utförare av servicetjänster. Tillsammans med projektet för läkemedelsgenomgångar har en utbildning om läkemedel och fallrisk hållits i apotekets regi. Så gott som samtliga sjuksköterskor och distriktssköterskor i Östersunds kommun deltog. 12

13 Externt kunskapsspridning/informationsarbete Information om projektet och om att vad man som äldre kan göra för att förebygga fall har skrivits i Magasinet Östersund. Föredrag har hållit hos pensionärsorganisationer, osteoporosföreningen, seniorernas hus och andra mötesplatser för äldre Föredrag har hållits på en länsövergripande osteoporosdag som uppmärksammades av tv och tidningar. Information finns på kommunens hemsida (Stöd/vård/omsorg - Äldre eller i behov av stöd - Förhindra fallskador) med tips och råd om vad man som äldre kan göra för att undvika fallolyckor. Här finns även broschyren Stå på dig (bilaga 1) tillgänglig. Informationsmaterial Broschyren Stå på dig goda vanor för att inte ramla har tagits fram i samarbete med landstinget. Broschyren sprids i kommunen av hemteamen. Ett flertal kommuner i länet använder sig av broschyren. Primärvården sprider broschyren på sina hälsocentraler. Informationsblad om vikten av fysisk aktivitet (bilaga 2) för en god ålderdom har tagits fram och har spridits bl.a. vid uppsökande hälsosamtal och på kommunens mötesplatser. Kunskapssammanställningen Fakta om fallprevention (bilaga 3). Faktahäftet riktar sig till vårdpersonal. Informationsmaterialet finns tillgängligt på kommunens intranät. Föreslå och initiera ett strukturerat arbetssätt för att förebygga fall Strukturerat fallförebyggande arbetssätt I inventeringen av enheternas fallpreventiva arbete framkom det att genomgång av hemmiljön var ofta den enda fallpreventiva åtgärden som gjordes. Man upplevda att man famlade i mörkret och saknade struktur på arbetet. I projektet har det därför varit viktigt att lyfta vikten av att göra strukturerade fallriskbedömningar, att låta en individuell fallutredning ligga till grund för de åtgärder som görs och att de fallförebyggande insatserna fortlöpande utvärderas. Förslag på ett strukturerat arbetssätt för att förebygga fall har tagits fram i arbetsgrupper med representanter från olika enheter och yrkesgrupper. Förslaget för hemtjänst testades av ett team och justerades därefter. Samtliga enheter har getts möjlighet att ge synpunkter på föreslagna strukturerade arbetssätt. Stödmaterial för att underlätta ett strukturerat arbetssätt för att förebygga fall har utarbetats. Utbildningsmaterial har tagits fram. Stöd- och utbildningsmaterialet finns tillgängligt på HSLsidorna på intranätet. Träffar har skett på ett flertal enhet där förslag på fallförebyggande arbetsmetoder har framförts, diskuterats och sedan beaktats i projektet. Arbetssättet har diskuterats och bearbetats på gemensamma träffar med arbetsterapeuter och sjukgymnaster. 13

14 Förslag på tre olika fallpreventiva rutiner är framtagna i syfte att underlätta ett strukturerat arbetssätt. Dessa är införda i verksamheten: 1. Förebyggande av fall ordinärt boende och SÄBO nivå (ny) Började gälla den 21/8-09. Våren -10 reviderades rutinen och fokus lade på att förebygga fall hos riskgrupper för fraktur. 2. Förebyggande av fall SÄBO med dygnersättning (revidering) Ersatte äldre rutin den 13/ Förebyggande av fall - gruppbostad (revidering) Ersatte äldre rutin den 8/7-10 Fallförebyggande hembesök Under våren -09 gjordes försök med fallförebyggande hembesök. Via biståndshandläggarna erbjöds nya brukare på två hemtjänstområden ett hembesök av områdets sjukgymnast. Under besöket erbjöds en översiktlig fallförebyggande genomgång av hemmiljön och samtal om fallprevention. I samtalet berördes fysisk aktivitet specifikt. Försöken avslutades då frågeställningar om sjukgymnasten prioriteringar kom upp. Fallförebyggande hembesök rymdes inte inom prioriteringsordningen för sjukgymnaster och försöken avslutades. Program för träning vid fallrisk Fysisk aktivitet och träning spelar en central roll vid fallprevention. Framgångsrika fallförebyggande program har varit individuellt anpassade, utmanande och svårighetsgraden har ökat allt eftersom. Ett program för träning vid fallrisk (bilaga 4) har utarbetats av en sjukgymnastgrupp vid Östersunds kommun. Programmet är byggt på vetenskaplig evidens. Träningen bygger på egenträning med stöd av sjukgymnast och vid behov, efter ordination, med vård- och omsorgspersonal. Under 2011 kommer programmet att utvärderas av kommunens sjukgymnaster tillsammans med MAR och inte som en del av projektet. Fysisk aktivitet Fallpreventionsprogram som enbart innehållit promenader har inte gett någon effekt. Ett individuellt utformat träningsprogram som kombineras med promenader kan däremot ge ytterligare fallförebyggande vinster. Fysisk aktivitet ger en mängd positiva effekter för den äldre. Ju mer otränad den äldre är desto större blir effekterna av träning. I november 2010 var 310 brukare beviljade promenader som biståndsbeslut. Andelen brukare med hemtjänst som beviljas promenader har ökat från 14 % till 22 % mellan 2006 till Väderleksförhållandena i Jämtland gör att brukaren ibland tackar nej till att komma ut och gå. I broschyren Stå på dig finns ett enkelt fallförebyggande träningsprogram som vård- och omsorgspersonalen kan hjälpa brukaren med istället för promenader. Ytterligare övningar har tagits fram som komplettering till Stå på dig. Uppföljning SÄBO och hemtjänst En genomgång i kommunens journalsystem har gjorts angående dokumenterade fallriskbedömningar och fallhändelser för personer med hemtjänst/hemsjukvård och boende 14

15 på särskilda boenden (tabell 3). Uppgifter har hämtats fr.o.m. oktober -09 i samband med en uppgradering av journalsystemet. Privata utförare anslöts till journalsystemet under första halvåret. Innan de nya rutinerna infördes gjordes inte fallriskbedömningar på ett strukturerat sätt och eventuella bedömningar journalfördes/rapporterades inte så att det går att göra statistiska sammanställningar. Därför finns inga siffror att jämföra dagen uppgifter med. Dagens uppgifter är inte heller helt tillförlitliga eftersom dokumentation inte till fullo sker efter anvisningar. Bakom sökordet fallriskbedömning i journalsystemet döljer sig ibland annan dokumentation än fallriskbedömning. En stor majoritet av dokumentationen är ändå riktig och fel görs i ungefär samma utsträckning på samtliga områden. Samma sak gäller dokumentation under sökordet fallhändelse Tabell 3. Antal dokumenterade fallriskbedömningar och fallhändelser för samtliga utförare i Östersunds kommun (källa: Procapita, Östersunds kommun). Tidsperiod Fallriskbedömningar Fallhändelser Totalt Särskilt Hemtjänst Totalt Särskilt Hemtjänst Boende Boende År 2010 dokumenterades 3038 fallhändelser. Av dessa ledde 68 till en höftfraktur enligt uppgifter från ortopedkliniken (tabell 4). Utöver höftfrakturer sker även andra typer av skador. Vid skada (kotkompression, höftfraktur, annan fraktur, större sårskada eller skallskada) skickas avvikelserapport till MAS. Avvikelserapporten skickas ofta innan man vet vilken skada som diagnostiseras och därför stämmer avvikelsestatistik gällande höftfrakturer inte alls överens med ortopedklinikens statistik. Tabell 4. Antal höftfrakturer i Östersund kommun år (källa VAS, Jämtlands läns landsting). År Totalt Med hemtjänst Boende på SÄBO Hemtjänst +SÄBO ingen uppgift ingen uppgift ingen uppgift ingen uppgift ingen uppgift ingen uppgift ingen uppgift ingen uppgift ingen uppgift SÄBO Enligt SKL faller personer som bor på särskilt boende i genomsnitt 2-4,3 gånger/år. I Östersund är siffran 2,51 gånger/år. 15

16 På särskilda boenden i Östersund under perioden skedde 1639 fallhändelser fördelade på 391 personer. Dessa 391 personer föll i genomsnitt 4,1 gånger under året. Trettiofem personer föll 10 gånger eller fler och 75 personer föll 5-9 gånger. År 2007 fanns det 605 platser på särskilt boende med dygnsersättning i Östersunds kommun hade antalet platser ökat till 651. Antalet höftfrakturer varierar något från år till år och det är därför svårt att säga något om förändringar över tid steg antalet höftfrakturer på SÄBO för att sedan gå ner året efter. Hitintills under 2011 har antalet minskat. Hemtjänst För brukare med hemtjänst under perioden skedde 1702 fallhändelser fördelade på 497 personer. Dessa 497 personer föll i genomsnitt 3,4 gånger under året. Tjugosju personer föll 10 gånger eller fler och 95 personer föll 5-9 gånger. Bland de brukare som faller vid upprepade tillfällen är alkohol inte sällan orsaken. Enligt statistik från vård- och omsorgsförvaltningen så har antalet hemtjänstärenden minskat från 2007 till 2010 medan antalet hemtjänsttimmar har ökat (tabell 5). Trots ökat antal hemtjänsttimmar har inte höftfrakturer ökat för brukare med hemtjänst. Tabell 5. Antal personer med hemtjänst och antal hemtjänsttimmar år 2007 och 2010 (källa: statistik Vård- och omsorgsförvaltningen, Östersunds kommun). År/månad Antal personer med hemtjänst och larm Antal hemtjänsttimmar 2007/oktober /december Diskussion Det fallpreventiva arbetet är i full gång. Mellan fallriskbedömdes 985 brukare, 259 brukare boende i ordinärt boende och 723 på särskilt boende. Under vintern infördes Senior alert på särskilda boenden i Östersunds kommun. Senior alert är ett kvalitetsregister vars syfte är att ge en systematik i det förebyggande arbetet med fall, undernäring och trycksår. Detta har gett en extra skjuts på det fallpreventiva arbetet. Att systematiskt utvärdera fallpreventiva insatser som utförs och använda resultatet för verksamhetsutveckling är viktigt för att förändringar ska ske på lång sikt. Den 1 januari 2011 trädde en ny patientsäkerhetslag i kraft. I och med den bli vikten av fallpreventivt och övrigt förebyggande arbetet ytterligare klargjort. I lagen får vårdgivaren ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Vårdgivare ska både arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador och utreda såväl händelser som lett till en skada som händelser som skulle kunna ha lett till en skada. 16

17 Som ett led i SKL:s nationella satsning för ökad patientsäkerhet gavs i år ut en skrift om åtgärder för att förebygga fall och fallskador. I skriften beskriver man obligatoriska åtgärder och som ska ingå i ett systematiskt förbättringsarbete för att minska risken för en patient att falla i samband med vård. Åtgärderna är följande: Initial fallriskvärdering/fallriskbedömning Fallriskutredning Genomförande och utvärdering av fallförebyggande insatser Uppföljande fallriskvärdering/fallriskbedömning Fallhändelserapportering Information till patient och anhöriga och eventuell överrapportering till andra vårdenheter Åtgärderna ingår i Östersunds fallförebyggande arbetssätt. Vi hjälper personer med allt större omvårdnadsbehov i hemmen. Det totala antalet hemtjänsttimmar ökar liksom antalet platser på särskilda boenden. Trots detta har inte antalet frakturer ökat. Vi gör ett bra arbete men fortfarande faller våra brukare i onödan och får frakturer i onödan. Det finns all anledning att fortsätta utveckla det förebyggande arbetet. 7. Referenser Att förklara kommunala skillnader i fallskador bland äldre en kunskapssammanställning. Sveriges kommuner och landsting, Fallolyckor bland äldre. En samhällsekonomisk analys av effektiva preventionsåtgärder. Statens folkhälsoinstitut, Fallolyckor bland äldre. Räddningsverket, Fysisk aktivitet och äldre. Danska sundhetsstyrelsen, Jönköping: Vårdprogram för fallprevention. Gemensamt vårdprogram för Landstinget och länets kommuner Nationell satsning för ökad patientsäkerhet. Fall och fallskador åtgärder för att förebygga. SKL, Skador bland äldre personer i Sverige. Räddningsverket, Stephen Lord m.fl. Falls in older people. Risk Factors and Strategies for Prevention. Cambridge University Press, Stockholms läns landsting: Regionalt vårdprogram Fallprevention Sörmland: Gemensamt program för fallprevention i Sörmland f%c3%b6r%20fallprevention%20inkl%20bilagor.pdf 17