Svar på remiss Hemsjukvård inriktning

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Socialkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Marita Lindell-Jansson Dnr Socialnämnden Svar på remiss Hemsjukvård inriktning Förslag till beslut 1. Socialnämnden förslår Kommunstyrelsen att godkänna Socialkontorets skrivelse som svar på KSL:s remiss 2. Omedelbar justering Sammanfattning I Stockholms län pågår ett gemensamt projekt mellan Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms län vad gäller en kommunalisering av hemsjukvård, Hemsjukvård Projektet har under hösten 2012 presenterat ett inriktningsförslag avseende inriktning och omfattning av hemsjukvården efter en kommunalisering. Inriktningsförslaget har nu i remissform tillsänts kommunerna för synpunkter senast den 31 december Därefter kan nivå på skatteväxling fastställas. Definitivt beslut angående hemsjukvård fattas av landstinget och länets 26 kommuner senast den 31 december Bedömningen är att en kommunalisering av hemsjukvården tidigast kan genomföras från och med den 1 mars Socialkontoret är positivt till en kommunalisering av hemsjukvården i enlighet med inriktningsförslaget men tillägger vikten av att ett antal frågor utreds vidare och säkerställs innan ett definitivt beslut kan tas I enlighet med den presenterade definitionen av hemsjukvård samt av patientsäkerhetsskäl anser Socialkontoret att enstaka hembesök även fortsättningsvis ska utgöra landstingets ansvar, då det ej räknas som hemsjukvård, utan som öppen hälsooch sjukvård (SOU 2011:55). Socialkontoret anser också att medel för bland annat samverkan, utbildning, FoU, förbrukningsartiklar/inkontinenshjälpmedel, vårdhygienisk expertis, kommunens ökade kostnader för rekrytering bör beaktas vid beräkning av skatteväxlingsnivå. Ärendet har beretts i samverkan med nordvästkommunerna i Stockholms län. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse, daterad den 30 oktober 2012.

2 2(4) Ärendet Bakgrund Kommunförbundet Stockholms län (KSL) har i remiss begärt kommunernas synpunkter på förslag till inriktning och omfattning för en kommunaliserad hemsjukvård - Hemsjukvård Det förslag till inriktning och omfattning av hemsjukvården som nu tillställts kommunerna för synpunkter, innehåller framförallt förslag till definition av den hemsjukvård som ska utföras av kommunerna. Sammanfattningsvis föreslås att - hemsjukvård är all den hälso- och sjukvård som ges i individens bostad eller motsvarande till personer 18 år och äldre och som är sammanhängande över tid (förslaget innefattar inte hälso- och sjukvård som räknas till specialiserad nivå vilket är ett fortsatt ansvar för landstinget) - behov av hemsjukvård ska bedömas och överenskommas i gemensam vårdplanering mellan huvudmännens verksamheter - hemsjukvård ska kunna erhållas alla dagar, dygnet runt och består av både planerade och oplanerade besök hos de personer som är registrerade som hemsjukvårdspatienter - hemsjukvård är avsedd för de personer som på grund av sjukdom, hälsotillstånd, social situation eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till en öppenvårdsmottagning för att erhålla hälso- och sjukvårdsinsats eller om individen av synnerliga skäl bäst tillgodogör sig hälso- och sjukvården i hemmet - landstinget är huvudman för läkarinsatser och kommunen ansvarar för övriga insatser inom kommunal hemsjukvård som utförs av distriktssköterska, sjuksköterska eller av annan vårdpersonal med delegering enligt Patientsäkerhetslagen I remissunderlaget framkommer att områden för fortsatt utredning är enstaka hembesök för patienter ej inskrivna i hemsjukvård, rehabilitering samt hälsooch sjukvård inom LSS-boenden och daglig verksamhet som utreds i särskild ordning. I samband med en kommunalisering av hemsjukvården kommer Stockholms läns särskilda överenskommelse gällande hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet till personer som tillhör personkretsen för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) att förändras. En kommunalisering av hemsjukvården innebär att kommunerna då själva får ansvara för och organisera hälso- och sjukvårdsinsatser (exklusive läkarinsatser) som även inkluderar rehabilitering inom dessa verksamheter. Syftet med en kommunalisering av hemsjukvården är att följa regeringens viljeinriktning att på frivillig väg föra över delar av hemsjukvården till kommunerna för att erhålla en mer sammanhållen hemvård. Målet är dels en god, trygg och säker vård genom ökad helhetssyn och samordning av vård och omsorg som medför en ökad patientsäkerhet, samt en effektiv användning av samhällets resurser genom att huvudmännen tillser att utförarna samverkar och organiserar vården och omsorgen så att den utgår från den enskildes behov.

3 3(5) Beslutsordning Presidiegruppen (KSL och HSN) beslutade den 8 juni att godkänna förslaget till inriktning och omfattning för Hemsjukvård 2015 enligt bifogad remiss. Beslutsordningen är att landstinget och kommunerna lämnar synpunkter på förslaget gällande inriktning och omfattning senast den 31 december KSL sammanställer därefter synpunkterna från kommunerna och redovisar därefter kommunernas och landstingets synpunkter för presidiegruppen. Under förutsättning av att kommuner och landsting kommer överens om omfattning och inriktning för Hemsjukvård 2015, kommer under våren 2013 ett slutligt förslag inklusive avtal, skatteväxlingsnivå, definitioner med mera att presenteras för slutligt ställningstagande av landstinget och länets 26 kommuner senast den 31 december Socialkontorets synpunkter och behov av ytterligare utredning Socialkontoret är positivt till en kommunalisering av hemsjukvården i enlighet med inriktningsförslaget men tillägger vikten av att ett antal frågor utreds vidare och säkerställs innan ett definitivt beslut kan tas I enlighet med den presenterade definitionen av hemsjukvård, samt ur patientsäkerhetssynpunkt, anser Socialkontoret att enstaka hembesök även fortsättningsvis ska utgöra landstingets ansvar. Enstaka hembesök räknas ej som hemsjukvård, utan som öppen hälso- och sjukvård (SOU 2011:55). - Rehabilitering i hemmet (ej habilitering) i form av insatser från arbetsterapeut och sjukgymnast bör ingå i den kommunala hälso- och sjukvården. Frågan om hjälpmedel ska ingå i kommunernas hemsjukvårdsuppdrag bör dock utredas vidare, då organisering och hantering av hjälpmedelscentraler i 26 olika kommuner ej synes vara kostnadseffektivt. Hantering av hjälpmedel genom förtroendeförskrivning bör i detta sammanhang utredas. - En tydlig och gemensam beskrivning över de båda huvudmännens ansvar och uppdrag inom hemsjukvård behöver tas fram. Beskrivningen ska definiera omfattning, innehåll och gränssnittet mellan landstingets specialiserade hemsjukvård och den kommunala hemsjukvården. - Förslagets definition all den hälso- och sjukvård som ges i individens bostad, eller motsvarande till personer 18 år och äldre som är sammanhängande över tid behöver ett klargörande av vad som menas med begreppet sammanhängande över tid. Landstinget använder idag inom sin basala hemsjukvård kriteriet varaktiga insatser överstigande 14 dagar och behov av minst två besök per kalendermånad. - Ett klargörande behövs över vilken funktion som har legal beslutanderätt ifråga om vem som ska skrivas in i hemsjukvården utifrån definitionens hemsjukvård är avsedd för de personer som på grund av sjukdom, hälsotillstånd, social situation eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till en öppenvårdsmottagning för att erhålla hälso- och sjukvårdsinsats eller om individen av synnerliga skäl bäst tillgodogör sig hälso- och sjukvården i hemmet. - Tillgång och organisation av läkarstöd för den kommunala hemsjukvården måste fastställas i avtal mellan huvudmännen, där namngivna ansvariga läkare och möjlighet till hembesök av läkare har

4 4(4) stor betydelse för en fungerande hemsjukvård. En väl fungerande samverkan mellan huvudmännen är en förutsättning för god patientsäkerhet. - Tillgång för den kommunala hemsjukvården till nödvändig hälso- och sjukvårdsinformation om den enskilde måste säkerställas ur patientsäkerhetssynpunkt. - Informationsöverföring mellan hemsjukvård, primärvård, geriatrik och slutenvård måste säkerställas. Av särskild vikt är att information mellan landstingets läkare och legitimerad personal inom kommunerna säkerställs. - Med anledning av att en ansvarsförskjutning pågår från slutenvården till hemsjukvården på grund av bland annat färre platser inom slutenvården, fler äldre, mer avancerade medicintekniska insatser kommer att utföras i hemmet som kräver mer kostnadsdrivande utrustning och förbrukningsmaterial, kommer kostnaderna för hemsjukvård att stiga. Förutsättningarna för en uppdatering av kostnadsansvaret i form av ekonomiska kontrollstationer då ansvaret förskjuts till kommunerna bör utredas. - Medel för bland annat samverkan, utbildning, FoU, förbrukningsartiklar, inkontinenshjälpmedel, vårdhygienisk expertis, kommunens ökade kostnader för rekrytering bör beaktas vid beräkning av skatteväxlingsnivå. - En skatteväxling måste beräknas även på de insatser som kommuner i Stockholms län idag utför för landstingets räkning via delegering, då de kostnaderna i annat fall hade belastat landstingets hemsjukvård i form av fler utförda insatser. Även den skatteväxling som inte genomfördes i Stockholms län- men genomfördes i övriga landet avseende hälso- och sjukvårdsinsatser inom LSS-boenden och daglig verksamhet när dessa fördes över till kommunerna, bör beräknas och utgöra en del i denna kommande skatteväxling. Frågor för kommunen att beakta - Ansvaret för kommunal medicinskt ansvarig sjuksköterska måste ses över och preciseras inför övertagande av hemsjukvården. - LOV och kundval inom hemtjänsten - inför ett övertagande måste befintliga avtal skrivas om och nya förfrågningsunderlag inkluderande hemsjukvård, tas fram. - En fråga att utreda är om hemsjukvården i LSS-boenden ska organiseras tillsammans med övrig hemsjukvård i kommunens boenden och i ordinärt boende. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv.

5 5(5) SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Karin Lindbom Avdelningschef Kvalitet- och verksamhetsstöd Bilagor: Remiss Hemsjukvård inriktning, Kommunförbundet Stockholms län, KSL ( ) Kopia av beslut till: Kommunstyrelsen

6 PROMEMORIA Ärende Dnr: KSL/ 12/ 0054 Kansliet Gunilla Hjelm-Wahlberg Styrelsen Sammanträdesdatum: Hemsjukvård 2015 inriktning Förslag till beslut Sociala välfärdsberedningen föreslår styrelsen besluta att under förutsättning av Presidiegruppens godkännande den 8 juni 2012, efterhöra kommunernas synpunkter på inriktning och omfattning för hemsjukvård 2015 enligt föreliggande förslag. Ärendebeskrivning I Stockholms län har ett gemensamt projekt mellan landstinget och Kom m unförbundet Stockholm s län inletts på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium och Sociala välfärdsberedningen gällande kommunalisering av hemsjukvård Avsikten är att under presentera ett förslag på in nehåll och om fattning för den framtida hemsjukvården i länet. Därefter kan nivå på skatteväxling utredas och beslutas av landstinget och de 26 kommunerna. Bedömningen är att en kommunalisering/förändring av hemsjukvården kan genomföras från och med Övergripande målsättningar för arbetet kommer att vara en god, trygg och säker vård för den enskilde sam t att sam hällets resurser används effektivt. I samband med en huvudmannaskapsförändring kommer även Stockholms läns särskilda överenskommelse gällande hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet till personer som tillhör personkretsen för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) att förändras. En förändrad ansvarsfördelning kommer att innebära fortsatt behov av nära samverkan mellan landstinget och länets kommuner, inte minst mot bakgrund av att säkerställa vården och omsorgen av de mest sjuka äldre. Bakgrund Sedan början av 1990-talet och den s.k. Ädelreformen, har frågan om en mer sammanhållen hemvård varit aktuell i landet. Under de senaste två decennierna har ungefär två tredjedelar av landets kommuner övertagit ansvaret för hemsjukvård i

7 Ärende 12 KOMMUNFÖRBUNDET PROMEMORIA 2 (5) STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/ 12/ 0054 ordinärt boende från landstinget, i större eller mindre utsträckning. Erfarenheten av denna ansvarsförskjutning är, enligt Socialstyrelsen (Hemsjukvård i förändring En kartläggning av hemsjukvården i Sverige, 2008) positiv. Man har sett en större utbyggnad av hemsjukvård i kommuner med kommunaliserad hemsjukvård. Av Socialstyrelsens kartläggning framgår att patienterna har bättre och mer kontinuerlig tillgång till hälso- och sjukvårdsinsatser när hemsjukvårdsansvaret i ordinärt och särskilt boende samordnas i ett huvudmannaskap. Regeringen beslutade den 23 juni 2010 att tillsätta en nationell samordnare med uppgift att stödja landsting och kommuner att fortsätta processen med att överföra ansvaret för hemsjukvården från landstin gen till kom m unerna. I juni presenterades betänkandet Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55) som redovisar situationen i landet sam t förslag om en inriktning för en fortsatt frivillig ansvarsöverföring i de län där detta ännu inte genomförts. Enligt utredarens förslag kom m er läkarinsatserna även fortsättningsvis vara landstingets ansvar. Stockholms län - nuläge frivillig väg överföra delar av hemsjukvård till kommunerna och där de gemsamma målen, beslutade av Presidiegruppen (Hälso- och sjukvårdsnämnden och KSL:s sociala välfärdsberedning) är vägledande: En god, trygg och säker vård En kommunalisering av hemsjukvården innebär att det blir bättre för den enskilde genom en ökad helhetssyn, samordning av vård och omsorg och därm ed en ökad patientsäkerhet. Effektiv användning av samhällets resurser Huvudmännen ska se till att utförarna samverkar och organiserar vården och omsorgen så att den utgår från den enskildes behov och att resurserna används effektivt. Vad är hemsjukvård? Vad som räknas som hemsjukvård kan definieras på olika sätt och en enhetlig definition saknas. Hemsjukvård kan vara all den hjälp en individ får i hemmet oavsett vem det är som utför den. Hemsjukvård kan också vara enbart de insatser en individ får som landstin get och/ eller kom m unen finansierar. Enligt Socialstyrelsens Term ban k är defin itionen av hem sjukvård: - och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över ti - och omsorgsplanering. Hemsjukvård ges i såväl ordinärt som särskilt boende samt i daglig Hemsjukvård i Stockholms län Idag utförs hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet på flera vårdnivåer och av en mängd utförare som arbetar på uppdrag av Stockholms läns landsting. Det kan exempelvis vara det som ryms inom uppdragen för: Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Basal hemsjukvård kvällar och nätter (inklusive hembesök)

8 Ärende 12 KOMMUNFÖRBUNDET PROMEMORIA 3 (5) STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/ 12/ 0054 Prim ärvårdsrehabilitering (inklusive neuroteam) Hjälpm edelsverksam het Habilitering Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Sjukhus ansluten barnsjukvård (SABH) Mobila team från psykiatrin med flera. De insatser som utförs av kom m unalt finansierad personal sker m ed stöd av så kallade delegeringar till personal som bland annat arbetar inom hemtjänst och till personliga assistenter (i vissa fall ersätter landstinget för kostnader enligt särskild överenskommelse). Enligt en enkätstudie (Basal hemsjukvård vad har hänt sedan 2008? Resultat från undersökning hösten 2010) från landstingets Hälso- och sjukvårdsförvaltning fanns cirka hemsjukvårdspatienter 1 i länet Studien visar att två tredjedelar är kvinnor, hälften av kvinnorna är över 85 år och sju av tio bor ensamma. Av samtliga hemsjukvårdspatienter har en tredjedel demenssjukdom eller kognitiv svikt. Antalet besök en hemsjukvårdspatient får varierar, hälften får besök en gång per vecka eller mer sällan. En femtedel får flera besök per dag. 75 % av hemsjukvårdspatienterna har också hemtjänstinsatser från kommunen. Den vanligaste hemsjukvårdsinsatsen är medicindelning. Förslag till inriktning och omfattning av Hemsjukvård 2015 Definition av hemsjukvård Hemsjukvård i Stockholms län är ett gemensamt ansvar för landstinget och kommunerna och kännetecknas av att individen erhåller en god, trygg och patientsäker vård samt att vården tillhandahålls och utförs så att de gemensamma resurserna används effektivt. Hemsjukvård är all den hälso- och sjukvård som ges i individens bostad eller motsvarande till personer 18 år och äldre och som är sammanhängande över tiden. Behov av hemsjukvård ska bedömas och överenskommas i gemensam vårdplanering mellan huvudmännens verksamheter. Hemsjukvård kan erhållas alla dagar, dygnet runt och består av både planerade och oplanerade besök hos de personer som är registrerade som hemsjukvårdspatienter. Hemsjukvård är avsedd för de personer som på grund av sjukdom, hälsotillstånd, social situation eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till öppenvårdsmottagning för att erhålla hälso- och sjukvårdsinsats eller om individen av synnerliga skäl bäst tillgodogör sig hälso- och sjukvården i hemmet. Landstinget är huvudman för läkarinsatser och kommunen för övriga insatser inom kom m unal hemsjukvård och som utförs av distriktssköterska, sjuksköterska eller av annan vårdpersonal m ed delegering enligt Patientsäkerhetslagen. 1 För att erhålla hemsjukvård idag skall patienten bland annat ha ett varaktigt behov av insatser överstigande 14 dagar och vara i behov av minst två besök per kalendermånad.

9 Ärende 12 KOMMUNFÖRBUNDET PROMEMORIA 4 (5) STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/ 12/ 0054 Landstinget har ansvar för den typ av insatser som räknas till specialiserad n ivå och som därmed inte omfattas av den föreslagna förändringen. Frågor som utreds i särskild ordning Enstaka hembesök Insatser av tillfällig karaktär som hälso- och sjukvårdspersonal utför i hemmet räknas inte som hemsjukvård utan som öppen hälso- och sjukvård (SOU 2011:55 kap 2.1). Enstaka hembesök är besök av distriktssköterska, sjuksköterska eller undersköterska och gäller såväl planerade som oplanerade besök till personer, 18 år och äldre, som inte är registrerade i hemsjukvården. Hembesök bedöms oftast från landstingsfinansierade verksamheter men planeras gemensamt. En gemensam planering ska ske inför hembesök. Sociala Välfärdsberedningen som behandlade föreliggande förslag till inriktning och omfattning av Hemsjukvård 2015 vid sitt sammanträde den 31 maj 2012 föreslog att de enstaka hembesöken utreds i särskild ordning. Det gäller frågan om det finns lagstöd för att föra över oplanerad tillfällig hälso- och sjukvård som inte har samband med insatser från socialtjänst från landsting till kommun. Rehabilitering Frågan om rehabilitering utreds i särskild ordning och berörs inte i detta förslag. En arbetsgrupp är tillsatt för att kartlägga landstingets och kommunernas rehabiliteringsansvar och föreslå hur rehabilitering inom hemsjukvården bäst kan lösas efter en kommunalisering. Hälso och sjukvård i LSS-boenden och daglig verksamhet Hälso- och sjukvårdsinsatser i hem m et (och i vissa särskilda boenden) är landstinget till största delen ansvarig för. Kommunen är ansvarig för särskilda boendeformer. Kommunen har även ansvar för insatserna till personer som tillhör personkretsen för LSS och som bor i bostad med särskild service eller erhåller insats i form av daglig verksamhet. För denna grupp finns en särskild överenskommelse mellan huvudmännen. I den så kallade Principöverenskommelsens 11 i protokoll från mellan KSL och landstinget, förbinder sig landstinget att utan kostnad för kommunerna fullgöra vad som ankommer på kommunerna enligt HSL 18 och 18 a för personer som tillhör LSS personkrets. Landstinget utför hälso- och sjukvården enligt normaliseringsprincipen, vilket innebär att huvudregeln är att individerna besöker sin öppenvårdsm ottagnin g för hälso- och sjukvårsinsatser. Den som inte kan ta sig till m ottagning erhåller hem sjukvård eller får så kallade enstaka hembesök. Vid en kommunalisering av hemsjukvården förändras 11 i principöverenskommelsen och kommunerna får själva organisera hälso- och sjukvårdsinsatserna som även inkluderar rehabilitering. Landstinget är alltid huvudman för läkarinsatser oavsett boendeform.

10 Ärende 12 KOMMUNFÖRBUNDET PROMEMORIA 5 (5) STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/ 12/ 0054 En arbetsgrupp arbetar med att kartlägga hur hälso- och sjukvårdsansvaret för LSS målgrupp utförs idag och konsekvensbeskriva vad en förändring av ansvarsfördeln ingen skulle innebära för såväl brukare som verksam het. Arbets- och beslutsprocess Förslaget till innehåll och omfattning har presenterats för den styrgrupp med tjänstemän som utsetts för Hemsjukvård 2015 samt referensgruppen bestående av förtroendevalda från landsting och kom m un. Kommunerna ges möjliget att ge synpunkter på förslaget till inriktning och omfattning av hemsjukvården senast den 31 december Hösten kom m er ekonom i och skatteväxlingsfrågor att utredas. Ett antal seminarier och konferenser planeras, till exempel den 12 oktober 2012, sem inarium för ledande kom m un- och landstingspolitiker. En arbetsgrupp bestående av sakkunniga från ett antal kommuner har tagit fram underlag som bland annat ligger till grund för föreliggande tjänstemannaförslag. Arbetsgrupper med tjänstemän från landstinget, kommunerna och KSL kommer att arbeta vidare med frågor knutna till det fortsatta arbetet med Hemsjukvård 2015, ekonomi, IT-frågor, vårdplanring, läkaransvar, samverkan, uppföljning med mera. Slutligt förslag till avtal inklusive skatteväxlingsnivå underställs landstinget och kommunerna för beslut senast den 31 december Detta innebär att tid finns för att säga upp gällande avtal med mera inför ett ikraftträdande av den nya ansvarsfördeln ingen våren Sociala välfärdsberedningens förslag KSLs sociala välfärdsberedning beslutade vid sitt sammanträde den 31 maj att föreslå KSLs styrelse att, under förutsättning av Presidiegruppens godkännande, efterhöra kommunernas synpunkter på inriktning och omfattning för Hemsjukvård 2015 enligt föreliggande reviderade förslag. Bilaga Remiss/Förfrågan

11 REMISS/FÖRFRÅGAN Ärende Dnr: KSL/12/0054 För kännedom: Socialnämnd eller motsvarande Förvaltningschef med ansvar för äldre och funktionshindrade Kommunstyrelsen Hemsjukvård 2015 inriktning Remiss/Förfrågan Styrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 15 juni 2012 att efterhöra kommunernas synpunkter på inriktning och omfattning för Hemsjukvård 2015 enligt bilagda förslag. Svarsperiod KSL önskar få kommunernas synpunkter senast den 31 december 2012 med e-post till alternativt till adressen Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, Stockholm. Dialog och förankring Ett antal seminarier och konferenser om hemsjukvård planeras under hösten 2012, bland andra: Dialogkonferens runt innehåll och omfattning av hemsjukvården samt redovisning av konsekvenser för hälso- och sjukvård till personer som tillhör LSS personkrets och bor i bostad med särskild service eller har insatsen daglig verksamhet, om en kommunalisering genomförs. Dessa dialogkonferenser genomförs: måndagen den 27 augusti, eftermiddag och fredagen den 31 augusti, förmiddag (samma innehåll båda dagarna). Målgruppen är tjänstemän och förtroendevalda. Den 12 oktober, förmiddag - seminarium för ledande kommun- och landstingspolitiker. Innehållet är information om inriktning och omfattning. Arbetsgruppen runt rehabilitering presenterar sitt förslag. Information från utredningen av enstaka hembesök, arbetsgruppen ekonomi och skatteväxling m m. Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, Stockholm Besöksadress Södermalmsallén 36, Stockholm Växel Fax Hemsida Organisationsnummer

12 Ärende 12 KOMMUNFÖRBUNDET REMISS/FÖRFRÅGAN 2 (2) STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/0054 Frågor och information Frågor med anledning av detta besvaras av Gunilla Hjelm-Wahlberg, telefon , e-post gunilla.hjelm-wahlberg@ksl.se Med vänlig hälsning KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Erik Langby ordförande Lennart Dahlberg direktör Bilaga Hemsjukvård 2015 inriktning (PM )

13 TJÄNSTESKRIVELSE Socialkontoret Karin Lindbom Datum Vår beteckning Dnr Socialnämnden Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Sammanfattning Socialkontoret har tillsammans med samtliga medarbetare inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning tagit fram förslag på lokala värdighetsgarantier. Den lagstadgade nationella värdegrunden formulerad i socialtjänstlagen har varit utgångspunkt i arbetet. Värdegrunden fastslår ett synsätt som innebär att människor ska ha möjlighet att leva utifrån sin egen identitet och personlighet. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad den 8 november 2012 Förslag till lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Ärendet Bakgrund Den 1 januari 2011 tillkom en lagändring i socialtjänstlagen (2001:453) som innebär att en nationell värdegrund införs inom äldreomsorgen. Den nya värdegrunden beskriver nya dimensioner av livskvalitet. Värdegrunden fastslår ett synsätt som innebär att äldre personer ska ha möjlighet att leva utifrån sin egen identitet och personlighet. Värdegrunden omfattar inte servicetjänster utan behovsprövning. Det innebär att det krävs ett biståndsbeslut om insatser i äldreomsorgen för att den enskilde ska omfattas av den nationella värdegrunden och lokala värdighetsgarantierna. Lagen säger att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Värdigt liv Varje människa har en grundläggande värdighet och ett unikt värde bara genom att vara människa. Utifrån detta ska alla kunna få leva ett värdigt liv. Begreppet värdigt liv har en övergripande karaktär och kan innebära sådant som privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet,

14 2(5) individanpassning, insatser av god kvalitet samt ett gott bemötande av den äldre personen och hennes eller hans närstående. Välbefinnande Begreppet välbefinnande signalerar en högre ambition än rätten till värdigt liv. Värdigt liv kan tillförsäkras den enskilde. Upplevelsen av välbefinnande har en mer subjektiv karaktär. Välbefinnande har valts i lagtexten (och inte skälig levnadsnivå) för att klargöra att ambitionen inte är ett resursmått (miniminivå) utan huvudfrågan är den enskildes upplevelse och livskänsla. Vi kan inte garantera upplevelse av välbefinnande, men däremot garantera att vi ger förutsättningar för att kunna uppleva välbefinnande. Välbefinnande delas in i två områden känsla av trygghet och upplevelse av meningsfullhet. Utveckling av lokala värdighetsgarantier i Upplands-Bro Utvecklingsarbetet har genomförts under 2012 med stöd från konsultföretaget Carlén & Werner AB. Arbetet har bestått av flera olika steg som beskrivs nedan. Innan arbetet startade träffade konsulterna Socialkontorets ledning för att planera utvecklingsarbetet. Beslut fattades att arbetet med att ta fram lokala värdighetsgarantier skulle omfatta både äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Ett uppstartsseminarium genomfördes i februari 2012 inbjudna var socialnämndens ledamöter, socialchef, avdelningschefer, enhetschefer, MAS och utvecklingsledare. Därefter har följande aktiviteter genomförts: 1. Handledarutbildning för avdelningschef och enhetschefer inom äldreomsorgen, omsorgen om personer med funktionsnedsättning samt biståndsenhet. 2. Växelvis med handledarutbildningen har cheferna lett workshops med sina medarbetare. Studiehäfte och olika fallbeskrivningar har varit verktyg i arbetet. Goda exempel har lyfts fram från medarbetarna. Allt arbete från grupperna har dokumenterats kontinuerligt av cheferna. 3. Sammanställning och sortering av all dokumentation gjordes av konsulterna 4. Cheferna träffades tillsammans med konsulterna vid ett flertal tillfällen för att sortera vidare och förädla dokumentationen som mynnade ut i ett förslag till lokala värdighetsgarantier. 5. Seminarium för Kommunala pensionärsrådet (KPR), Kommunala handikapprådet samt politiker från socialnämnden genomfördes den 6 november. 6. Presentation och förankring av förslaget till medarbetarna har genomförts. Upplägget har präglats av stor delaktighet och engagemang från alla vilket är en förutsättning för att lyckas med implementeringen av de lokala värdighetsgarantier. Eftersom garantierna har arbetats fram utifrån ett underifrånperspektiv där personalen på de olika workshopparna fått beskriva hur de vill agera utifrån intentionerna i den nationella värdegrunden så känner

15 3(5) de igen sig i förslaget till lokala värdighetsgarantier. Det medför att implementeringen redan är en bit på väg. Lokala värdighetsgarantier förpliktigar En lokal värdighetsgaranti är inte en garanti i civilrättslig mening. En bristfälligt utförd garanti går inte att föra till domstol genom ett överklagande. Lokala värdighetsgarantier handlar mer om en slags tjänstedeklaration som innebär att kommunen arbetar utifrån en nationell värdegrund med etiska förtecken. Systematiskt förbättringsarbete Grunden för en fungerande äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning är att ständigt förbättra utifrån signaler ifrån brukare, närstående och/eller personal. Redan befintliga system behöver användas ännu mer som t.ex. synpunkts- och klagomålshantering och annan avvikelsehantering. Om vi inte uppfyller en garanti så vill vi att den enskilde eller dennes närstående framför att vi har brustit. Varje gång ett klagomål refereras till en garanti så bör klagomålet hanteras inom ramen för kommunens systematiska kvalitetsarbete för att det som inträffat inte ska återupprepas. Den nationella värdegrunden framhåller speciellt vikten av att ta tid för samtal med den äldre när hon eller han har behov av detta. Det är viktigt att fånga in muntliga synpunkter eller klagomål och dokumentera dessa för att förebygga missförhållanden eller brister. Lokala värdighetsgarantier får konsekvenser Eftersom samtliga medarbetare har deltagit i arbetet med att ta fram och formulera de lokala värdighetsgarantierna har utvecklings- och implementeringsarbetet redan börjat. Arbetet med den nationella värdegrunden har inneburit en positiv konsekvens för verksamheterna genom att den skapat en medvetenhet hos medarbetarna där de själva har satt ord på hur de ska omsätta de lokala värdighetsgarantierna i praktiken. Biståndshandläggning Biståndshandläggningen (kartläggning utredning beslut) ska bli ännu mer individanpassad där den enskilde är delaktig och har möjlighet att påverka vilka insatser hon eller han har behov av. Uppföljning av biståndsbeslut ska systematiseras och genomföras enligt garantierna. Konsekvenser för utförande verksamhet Lokala värdighetsgarantierna får konsekvenser för utförande verksamheter oavsett regi. De kan behöva se över sin organisation utifrån schemaläggning och bemanning. Rutiner och arbetssätt kan behöva omprövas. Kontaktmannaskapets innebörd behöver särskilt belysas eftersom kontaktmannen har ett huvudansvar för den enskilde individen.

16 4(5) Upphandling I kommande upphandlingars kravspecifikationer behöver det vara ett krav att utföraren arbetar utifrån Upplands-Bros kommuns lokala värdighetsgarantier. I anbudet bör det framgå hur utföraren ska leva upp till lokala värdighetsgarantierna. Avtal och överenskommelser Avtal med privata utförare tecknas efter genomförd upphandling. I avtalet bör samma krav finnas med som i kravspecifikationen avseende lokala värdighetsgarantierna. Samma krav ska ställas på egen regi som på privata utförare. Uppföljning De lokala värdighetsgarantierna ska följas upp inom ramen för socialnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. De lokala värdighetsgarantierna ska finnas med i enheternas/verksamheternas kvalitetsplaner och följas upp i enheternas/verksamheternas kvalitetsberättelse. Uppföljningen ska årligen redovisas i nämndens verksamhetsberättelse. Marknadsföring De lokala värdighetsgarantierna behöver marknadsföras på olika sätt. En populärversion i broschyrform ska tas fram och även översättas till finska för att användas i marknadsföringen till brukarna, närstående och kommunens invånare. Information om garantierna kommer också ske på kommunens hemsida. Marknadsföring kommer även att ske vid ankomstsamtal på särskilt boende och vid kontakt med biståndshandläggare. I samband med att genomförandeplanen upprättas ges information om nationella värdegrundens intentioner och lokala värdighetsgarantierna. Vid uppföljning av biståndsbeslut och genomförandeplanen ska den enskilde brukaren återigen få bli uppmärksammad på de lokala värdighetsgarantiernas innebörd för den enskilde. Kontinuerlig utvärdering och revidering Lokala värdighetsgarantierna behöver årligen utvärderas utifrån de uppföljningar som beskrivits tidigare. Utifrån dessa uppföljningar behöver en analys av garantierna ske. Uppfyller vi garantierna, om inte varför? Är garantierna tydligt formulerade? Ska någon garanti läggas till eller tas bort? Kommentarer och överväganden utifrån möten med KPR och KHR Några av garantierna har korrigerats utifrån KPR:s och KHR:s synpunkter. Flera av de synpunkter som framkom handlade om vilka konsekvenser garantierna kan få i den praktiska verkligheten. Följande lyftes fram:

17 5(5) - Kommer garantierna inrymmas inom den befintliga budgetramen? Socialkontoret gör en bedömning att garantierna inte kommer att leda till några större kostnadsökningar. - Är det möjligt att åtgärda larm inom 30 minuter? Socialkontoret kommer att följa upp garantin och göra justeringar vid behov. Barnperspektiv Socialkontoret konstaterar att det ovan angivna beslutförslaget inte står i strid med barnets bästa. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Marja Kammouna Avdelningschef Bilagor 1. Förslag till lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen. 2. Förslag till lokala värdighetsgarantier inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning

18 Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands-Bro kommun (4) Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden I vår yrkesutövning visar vi detta genom att: Vi frågar och kommer överens med Dig om hur Du vill ha det vid den kroppsliga omvårdnaden Vi drar för gardiner/persienner och skyler Dig innan den kroppsliga omvårdnaden påbörjas för att Du inte ska känna Dig naken eller beskådad Vi ger Dig möjligheten att vara i avskildhet vid t.ex. dusch och toalettbesök och knackar på dörren innan vi går in för att hjälpa Dig Vi anpassar rutiner och scheman så att Du har möjlighet till toalettbesök dygnet runt I särskilda boenden stänger vi Din lägenhetsdörr när vi utför den kroppsliga omvårdnaden 2. Vi garanterar att personalen respekterar att bostaden är Ditt eget hem, såväl ordinärt som särskilt boende I vår yrkesutövning visar vi detta genom att: Vi ringer/knackar på Din dörr och inväntar svar innan vi går in Vi agerar utifrån att vi är gäst i Ditt hem Vi presenterar oss och visar legitimation vid behov Vi tar av oss ytterkläder och skor i hallen (hemtjänst) Vi ger Dig möjlighet till samtal och besök i avskildhet Vi har privata mobiler avstängda Vi frågar eller läser av Ditt kroppsspråk och signaler för att ta reda på om Du vill vara ostörd Vi pratar inte över huvudet på Dig eller med varandra som personal utan att inkludera Dig Vi frågar om vi får öppna Dina skåp eller garderober Vi flyttar inte möbler eller rör Dina personliga saker utan Ditt medgivande Vi visar intresse för, lyssnar och har en finkänslighet när vi tar reda på Din bakgrund. Vi tar hjälp av närstående eller annan företrädare om Du så önskar Vi respekterar Din privata sfär som t.ex. utseende, klädsel, vanor, möbler, post, telefonsamtal mm 1(6)

19 Möjlighet att upprätthålla sitt självbestämmande 3. Vi garanterar att Du ges möjlighet att bestämma hur, när och av vem insatserna ska utföras I vår yrkesutövning visar vi detta genom att: Vi ger Dig eller Din företrädare möjlighet att byta biståndshandläggare, kontaktman, annan personal eller annan utförare om Du anser att det inte fungerar. Vi informerar Dig om vilka valmöjligheter som finns Vi ger Dig stöd i att bestämma själv genom att visa och ge olika förslag Vi frågar och/eller läser av kroppsspråk för att vara lyhörda för Dina dagliga behov och önskemål Genomförandeplanen följs upp och revideras tillsammans med Dig var 6:e månad eller tidigare vid förändrade behov och önskemål Vi frågar hur Du vill ha det och anpassar det utifrån dagliga behov Vi tar hjälp av anhöriga/närstående och levnadsberättelse om Du inte själv kan förmedla hur Du vill ha det Vi visar flexibilitet i planeringen utifrån Din dagsform Vi tar reda på orsak till t.ex. nedstämdhet genom att samtala eller läsa av signaler och kroppsspråk Du bestämmer själv när Du vill gå upp och gå och lägga dig Du bestämmer var och med vem Du vill inta Dina måltider Vi visar respekt och tar hänsyn till Dina önskemål avseende olika högtider, matkultur mm Du bestämmer själv om Du vill delta i aktiviteter Du bestämmer om Du vill bli väckt på natten för toalettbesök/byte av inkontinensskydd 4. Vi garanterar att Du har möjlighet att bestämma om kvinnlig eller manlig personal ska hjälpa Dig vid den personliga hygienen I vår yrkesutövning visar vi detta genom att: Vid biståndshandläggares kartläggning och vid upprättande av genomförandeplan dokumenteras om Du har uttryckt särskilda önskemål om kvinnlig eller manlig personal ska hjälpa Dig vid den personliga hygienen 2(6)

20 Individanpassning och delaktighet i beslut och insatser 5. Vi garanterar att Du ges möjlighet att behålla Dina vanor, Din struktur på dagen och möjligheten att fortsätta leva Ditt liv I vår yrkesutövning visar vi detta genom att: Vi respekterar och accepterar olikheter utifrån t.ex. religion, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, språk och individanpassar insatser utifrån detta Vi håller oss informerade om Dina vanor och intressen och är flexibla i vårt förhållningssätt. Levnadsberättelsen är ett naturligt hjälpmedel. Vi visar flexibilitet och för en dialog med Dig för att individualisera insatserna utifrån dagsform och önskemål Vi utgår ifrån ett rehabiliterande förhållningssätt, genom att bejaka det friska, för att Du ska vara delaktig och kunna bibehålla Dina funktioner och vanor 6. Vi garanterar att Du, eller vid behov Din företrädare, ges möjlighet att vara delaktig i vårdplanering, biståndsbeslut, upprättande av genomförandeplan och uppföljning I vår yrkesutövning visar vi detta genom att: Dina behov och önskemål, Dina egna ord, framgår i kartläggning och utredning av bistånd och är vägledande vid beslut av insats Vi samtalar med Dig, eller vid behov Din företrädare, om hur Du vill ha det för att individualisera insatserna vid upprättande av genomförandeplanen. Vi tänker på hur vi talar för att anpassa till om Du t.ex. har en hörselnedsättning. Kontaktmannen är huvudansvarig för att säkerställa att Dina beslutade insatser utförs 7. Vi garanterar att Du har möjlighet att byta tid för genomförande av en insats mot annan beviljad insats om dessa är inom samma tidsram och genomförs av samma utförare (hemtjänst) I vår yrkesutövning visar vi detta genom att: Vi är flexibla i planering och utförande av insatser hos Dig Insatser av god kvalitet 8. Vi garanterar att beslut och insatser formas utifrån Dina behov och önskemål samt att regelbunden uppföljning sker I vår yrkesutövning visar vi detta genom att: 3(6)

21 Förändrade behov hos Dig återkopplas omgående till biståndshandläggare Närstående eller annan företrädare har möjlighet till samtal vid behov Uppföljningssamtal med biståndshandläggare sker senast tre månader efter påbörjade insatser i ordinärt boende (hemtjänst) Uppföljningssamtal med biståndshandläggare ske senast tre månader efter flytt till särskilt boende 9. Vi garanterar att Du som bor i särskilt boende ges möjlighet att få näringsriktiga måltider I vår yrkesutövning visar vi detta genom att: Måltider i särskilt boende är näringsberäknade Måltiderna i särskilt boende är väl fördelade över dygnets timmar Behov av specialkost tillgodoses Du erbjuds två alternativa rätter att välja på vid lunch 10. Vi garanterar att det erbjuds personal som finns vid Din sida i särskilda boenden vid vård i livets slutskede för att minska smärta, oro eller andra symtom I vår yrkesutövning visar vi detta genom att: Vi erbjuder anhöriga/närstående möjlighet att finnas nära vid livets slutskede Vi är flexibla vid bemanning vid vård i livets slutskede så att Du inte ska behöva dö i ensamhet Vi ger smärtlindring vid behov 11. Vi garanterar att klagomål och synpunkter dokumenteras och åtgärdas I vår yrkesutövning visar vi detta genom att: Vi informerar Dig om möjligheten att lämna klagomål och synpunkter Vi visar att vi tar Dina klagomål eller synpunkter på allvar genom att hjälpa till att skriva ner ärendet alternativt ge Dig eller Dina företrädare en blankett för att kunna fylla i klagomålet/synpunkten Vi ger Dig stöd i att berätta om när Du inte är nöjd och hjälper till att åtgärda direkt eller lyfta frågan till ansvarig person Gott bemötande 12. Vi garanterar att Du bemöts som en unik person I vår yrkesutövning visar vi detta genom att: 4(6)

22 Du ges uppmärksamhet genom att vi hälsar, benämner Dig vid namn och har ögonkontakt Vi visar genom vårt agerande att Du är viktig i det specifika mötet och situationen Vi visar intresse, empati och förståelse för Din situation Vi lyssnar och tar oss tid för att stödja när Du är nedstämd eller orolig Vi tar oss tid för enskilt samtal med Dig när behov finns och väljer tillfälle och plats där det är ostört Vi erbjuder egen tid för Dig med Din kontaktman Vi prioriterar samtal före sysslor, som disk och tvätt, om Du så önskar Känsla av trygghet 13. Vi garanterar att Du ska ges möjlighet att kunna uppleva trygghet med den personal som utför insatserna I vår yrkesutövning visar vi detta genom att: En kontaktman utses till Dig senast inom två veckor efter beslut av insats eller flytt till särskilt boende All personal bär namnbricka Personal inom hemtjänsten ska ha legitimation som visar att de arbetar inom hemtjänsten Vi presenterar oss/informerar om vem man är Vi arbetar på ett sätt som säkerställer kontinuitet i insatserna Vi har adekvat utbildning Nyanställd personal får introduktion i arbetet Kontinuerlig fortbildning genomförs Vi utför insatserna på samma sätt hos Dig, oavsett vilken personal, utifrån Dina önskemål. Arbetssättet beskrivs i genomförandeplanen. Vi håller överenskomna tider och meddelar Dig vid förändrad tid för insats minuter 14. Vi garanterar att Du ska kunna känna trygghet genom att Du kan få trygghetslarm eller tillsynsbesök I vår yrkesutövning visar vi detta genom att: Vi svarar på larm omgående Vi åtgärdar akuta larm inom 30 min inom hemtjänsten (behöver ses över utifrån geografiska förutsättningar) 15. Vi garanterar att Du ges möjlighet att uppleva skillnad mellan vardag och helg i särskilda boenden I vår yrkesutövning visar vi detta genom att: 5(6)

23 Vi dukar festligare med duk och servetter på helger Vi hjälper Dig som vill klä upp Dig på helger Vi uppmärksammar bemärkelsedagar, storhelger och traditioner Vi prioriterar det sociala umgänget på helger Upplevelse av meningsfullhet 16. Vi garanterar att Du får hjälp med att ha ett vårdat och värdigt yttre I vår yrkesutövning visar vi detta genom att: Vi ser till att glasögon är rena, att batterier fungerar i hörapparater och hjälper till med rakning, nagelvård, rena kläder, smink, frisyr m.m. för att Du ska behålla Din självkänsla Vi tar hjälp av levnadsberättelsen för att veta vad Du tycker är viktigt när det gäller ett värdigt yttre 17. Vi garanterar att Du ges möjlighet till utevistelse och fysisk aktivitet I vår yrkesutövning visar vi detta genom att: Vi tar initiativ till att ta upp behov av utevistelse och fysisk aktivitet med biståndshandläggare (hemtjänst) Vi erbjuder daglig utevistelse som t.ex. promenadstöd eller att sitta ute på balkong/terrass/trädgård (särskilda boenden) Du har möjlighet att själv påverka tidpunkt och former för Din utevistelse 18. Vi garanterar att Du ges möjlighet att uppleva att Du har ett värde och finns i ett socialt sammanhang I vår yrkesutövning visar vi detta genom att: Vi ser till att beakta sociala innehållet vid utredning av Dina behov av insatser Vi ser levnadsberättelsen som en viktig källa för att få kunskap om Dina intressen och sociala sammanhang Vi erbjuder Dig som bor i särskilda boenden att delta i gemensamma aktiviteter och måltider. Vi lyssnar in om Du vill delta. Vi samtalar med Dig för att frammana minnen Vi uppmuntrar Dig att delta i olika sysslor för att bevara Dina funktioner 6(6)

24 Förslag till lokala värdighetsgarantier inom verksamheter som ger stöd och service till personer med funktionsnedsättning i Upplands- Bro kommun (4) Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband med den personliga omvårdnaden I vår yrkesutövning visar vi detta genom att: Vi frågar och kommer överens med Dig om hur Du vill ha det vid den kroppsliga omvårdnaden Vi drar för gardiner/persienner och skyler Dig innan den kroppsliga omvårdnaden påbörjas för att Du inte ska känna Dig naken eller beskådad Vi ger Dig möjlighet att vara i avskildhet vid t.ex. dusch och toalettbesök och knackar på dörren innan vi går in för att hjälpa till Vi anpassar rutiner och scheman så att Du har möjlighet till toalettbesök dygnet runt 2. Vi garanterar att personalen respekterar att bostaden är Ditt eget hem I vår yrkesutövning visar vi detta genom att: Vi ringer/knackar på dörren och inväntar svar innan vi går in Vi agerar utifrån att vi är gäster i Ditt hem Vi presenterar oss och visar legitimation vid behov Vi tar av oss ytterkläder och skor i hallen Vi respekterar Din egen stil och smak Vi visar hänsyn för det som är privat som telefonsamtal, sms, brev, sexliv Vi är varsamma och frågar innan vi rör Dina personliga saker eller öppnar skåp Vi ger Dig möjlighet till samtal och besök i avskildhet Vi har privata mobiler avstängda Vi frågar eller läser av Ditt kroppsspråk och signaler för att ta reda på om Du vill vara ostörd Vi pratar inte över huvudet på Dig eller med varandra som personal utan att inkludera Dig Carlén & Werner AB Gustavslundsvägen Bromma (5)

25 Möjlighet att upprätthålla sitt självbestämmande 3. Vi garanterar att Du ges möjlighet att bestämma hur, när och av vem stödet/insatserna ska utföras I vår yrkesutövning visar vi detta genom att: Vi ger Dig eller Din företrädare möjlighet att byta biståndshandläggare, kontaktman, annan personal eller annan utförare om Du anser att det inte fungerar. Vi respekterar när Du uttrycker att det inte passar att komma just nu och informerar om att vi kommer tillbaka senare Vi läser av kroppsspråk för att känna in om ett muntligt ja eller nej stämmer överens med övriga signaler Du ger Vi ger Dig möjlighet att välja vilken personal som ska ge stöd eller delta i olika aktiviteter Vi utgår ifrån genomförandeplanen där Dina önskemål och behov finns dokumenterade Vi använder olika hjälpmedel för att ge Dig stöd i självbestämmandet som t.ex. bilder och pictogram Vi anpassar självbestämmandet utifrån Din funktionsnedsättning och Dina behov t.ex. bakgrund, ålder, intressen, språk och möjlighet till kommunikation Vi ger Dig möjlighet att bestämma själv när Du vill gå upp och gå och lägga Dig 4. Vi garanterar att Du har möjlighet att bestämma om kvinnlig eller manlig personal ska hjälpa till vid den personliga hygienen I vår yrkesutövning visar vi detta genom att: Vid biståndshandläggares kartläggning och vid upprättande av genomförandeplan dokumenteras om Du har uttryckt särskilda önskemål om kvinnlig eller manlig personal ska hjälpa till vid den personliga hygienen Individanpassning och delaktighet i beslut och insatser 5. Vi garanterar att Du ges möjlighet att kunna påverka Din egen dag I vår yrkesutövning visar vi detta genom att: Vi anpassar dagen utifrån överenskommelser i genomförandeplanen (Gruppboenden) Vi uppmuntrar Dig till att utföra vardagssysslor som Du klarar själv Vi frågar Vad vill Du göra i dag? och anpassar oss efter det Vi visar flexibilitet i planeringen utifrån Din dagsform Vi tar reda på orsak till t.ex. nedstämdhet genom att samtala eller läsa av ljud, läten, kroppsspråk och teckenspråk Vi ger Dig stöd i att bestämma själv genom att visa och ge olika förslag Vi visar respekt och tar hänsyn till Dina önskemål avseende olika högtider, matkultur mm Carlén & Werner AB Gustavslundsvägen Bromma (5)

26 Vi garanterar att Du, eller vid behov Din företrädare, ges möjlighet att vara delaktig i planering, biståndsbeslut, upprättande av genomförandeplan och uppföljning I vår yrkesutövning visar vi detta genom att: Vi uppmuntrar Dig till att vara delaktig i beslut och förändringar Vi dokumenterar i genomförandeplanen Din vilja avseende hur och när insatserna ska utföras Vi reviderar och uppdaterar genomförandeplanen tillsammans med Dig vid behov, minst en gång per år Vi tar hänsyn till Din religion/trosuppfattning, etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning eller ålder Vi uppmuntrar, lyssnar, läser av signaler och visar intresse för att Du ska våga framföra Dina åsikter och önskemål. Vi sitter ner och ger Dig tid att berätta på Ditt eget sätt, om hur Du vill ha det. Vi bekräftar det vi uppfattar och återberättar det för Dig. Insatser av god kvalitet 7. Vi garanterar att beslut och insatser formas utifrån Dina behov och önskemål I vår yrkesutövning visar vi detta genom att: Vi frågar, visar intresse och tar reda på information genom samtal med Dig och/eller närstående och god man Vi för in förändringar i genomförandeplanen och skickar kopia till biståndshandläggare Vi återkopplar till biståndshandläggare vid förändrade behov Vi följer upp genomförandeplanen minst en gång per år eller vid behov. Datum för uppföljning av genomförandeplanen planeras in vid nytt beslut, förlängt beslut och vid förändringar av utförandet Anhöriga/närstående eller annan företrädare har möjlighet till samtal vid behov Vi har en nära kontakt och för dialog med föräldrar till minderåriga Vi genomför husmöten och arbetsklubbsmöten för att fånga in önskemål på arbetsmiljön (Gruppbostäder och Daglig verksamhet) Carlén & Werner AB Gustavslundsvägen Bromma (5)