KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

Transkript

1 KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r

2 KUNGL ORLL.. ~u<\nna SÄLLSKAPET Meddeande Nr 4/1969 Ordinarie sammanträde i Kadskrona den 14 apri (Utdrag ur protoko) 1. Meddeade ordföranden att sedan nästföregående sammanträde ordinarie edamöterna, f marindirektören O E S!eog och översten P O Karberg avgått med döden. Ordföranden yste frid över deras minne.. 2. Utsågs edamoten Careson ti föredragande i vetenskapsgrenen "Organisation och persona. Utbidning" för år Föredrogs revisionsberättesen avseende 1968 års förvatning vid Tidskrift i Sjöväsendet samt Orogsmannasäskapets bibiotek. Bevijades styresen ansvarsfrihet för 1968 års förvatning vid Tidskrift i Sjöväsendet och Säskapets bibiotek. 4. Föredrog edamoten Tomerhjem utdrag ur sin årsberättese i vetenskapsgrenen "Organisation och person a. Utbidning" för år 1968 betitat "Fottans underofficers- och underbefäsutbidning - anpassning ti civia skosystemet". Stockhom den 21 apri HANS HALLERDT sekreterare

3 S KASSMYR Marina robotvapen Utdrag ur årsberättese i artieri- och robotteknik \!nder.år 1967 in~~äff~de en epokgö~and~ händese inom sjökrigf~~mgen t oc~ med sat:knmgen av;, den tsraetska fregatten Eiat med SJOrobotar fran egypttska robotbatar. Detta är den första insatse 1! historie.~1 av en fartygsbaserad robot mot ett annat fartyg oc 1 m eder darme~. ett nytt skede i sjökrigföringen. Sänkning a v fartyg n;,ed robotar forekom redan under andra värdskriget, men det va da 1;1ed fygpanburna attackrobotar. Väster om järnridån torde Svenge vara ~:r ~nda and, som utveckat ett speciet sjö- och kust robot.:ystem for '.~sa:s n:ot fartyg, men sänkningen av Eiat syne.; ~ne~~or~ en or~1pr?_:nmg mom. västmakterna av den tidigare jummz ~ns~amngen tt SJOrobotar. Vtssa vrobotsystem kan visserigen äve 1 ms~ttas mot fartyg, men detta är en andrahandsuppo-ift för viket de tcke är speciet anpassade. o Jag ~vser att i min årsberättese redovisa något av den senaste ut v~ck mgen och vad man kan utäsa för framtiden. En öppen ån ber~ttese av dett~ s~g måste nödvändigtvis grundas på den info 1. ~~atton, :?m kan mh~rr~tas genom studium av fackpress och andr 1 o.~pna kao~. ~otstnd~ga uppgifter om b a data och prestand< f?r:komme~ t kam~tenaet. En utvärdering har gjorts, men dära' fojer att amnade stfferuppgifter är behäftade med viss osäkerhet Sjö- och kustrobotsystem ~~rm~noogin. kan kanske först kräva några förkarande or Be~1an:mngen SJÖro~ot respektive kustrobot hänför sig ti om ut skju tmn ge~ sker Jran. fartyg eer markförband. Båda systemen ä ~vse~da for bekamp.nmg <;,v fartyg. Rob?ten i sig sjäv kan var: tdenttskt de.nsamma 1 de bada systemen tksom även viss övrig.sy stemutrustnmg, medan andra dear av systemet kan vara specie1 utformade och anpas~~~e för fartygs- resp~kt ive andbasering. Fartyg kat: karakranseras som punktma, och för bekämpninf, med konventwtie verkan erfordras direkt eer nära träff. Härföt 288 kräves prectstonsstyrning av roboten, som kan åstadkommas med oika priciper. Den enkaste är fjärrmanövrering, där robot och må observeras samtidigt optiskt eer med radar, och roboten med edning härav ges sådana styrsignaer, att den styr ti träff mot mået. Den styrmetoden utnyttjas t ex för RB 52, där skytten styr roboten så att den föjer siktinjen mot mået genom att.samtidigt observera må och robot i en siktkikare. Denna metod kan dock endast användas på kortare skjutavstånd, några kiometer. På större skjutavstånd måste fjärrmanövrering grundas på radarobservation av såvä fartyg som robot. Vid stora skjutavs tånd är det nödvändigt att ytterigare öka precisionen med hjäp av en måsökare i roboten, så att denna sjäv kan avkänna måets äge och med edning av denna information automatiskt styra ti träff. Måsökning kan främst grundas på två principer, radar eer IR. Båda principerna är i och för sig enka, men den teknoogiska utformningen och tiämpningen erbjuder betydande svårigheter. Förutom genom avsiktig störning kan en radarmåsökares prestanda nedsättas av sjöhävning och andra yttre faktorer. En IR-måsökare är i sin funktion mot fartyg känsig för å rstids- och dygnsvariationer, viket gör att räckvidden och därmed måfångningssannoikheten kan variera inom v ida gränser under oika förhåanden. Stor fygsträcka kan utan svårighet erhåas med ti förfogande stående motorer. Robotens operativa räckvidd begränsas därför mindre av teoretisk fygsträcka än av möjigheterna ti måbestämning på stora avstånd. Måinmätning som underag för robotededningen kan ske från fartyg, fygpan eer andbaserade mätorgan. Sjörobotens effektivaste verkningsområde är inom räckvidden för det robotbestyckade fartygets egna radarstationer. Kustrobotens motsvarande verkningsområde är den zon som utefter kusten och kring framföriggande öar, inom viken må kan inmätas med andbaserade mätorgan. Lång räckvidd hos en kustrobot kan därför i första hand användas för anfygning mot må mer eer mindre ängs kusten. Det i vårt and tidigt väckta intresset för kust- och sjörobotutveckingen betingas het naturigt av Sveriges havsomfutna äge, varav föjer att kustinvasion riktad mot oss är en farig betvingesemetod. Inom åtminstone de edande västmakterna har intresset för dessa robotsystem varit tämigen svat beroende på att hotbiden för deras de är en annan. 289

4 Sovjetisk sjörobot i operativ användning Händeseföropp Den 21 oktober 1967 sänktes den israeiska fregatten Eiat, f brittiska fregatten Zeaou s på 1710 ton byggd 1944, av sjörobotar avfyrade från egyptiska robotbåtar av sovjetiskt ursprung. Detn är en händese i sjökrigshistorien, som kan komma att påverka den framtida utveckingen såvä tekniskt som operativt. Det är först 1 gången som ett fartyg sänks med sjörobotar, och som ett krigsfarty förstörs av ett jämföresevis mycket mindre fartyg med andra vape 1 än torpeder. Det var ördag. Under eftermiddagen hade större deen av besättningen frivakt och viade på fördäck. Fregatten befann sig cirka 15 nautiska mi utanför Port Said. Huruvida den var innanför egyp - tiskt territoriavatten, 12 nautiska mi, eer ej är omstritt och har så vitt bekant hittis icke karagts. K 1730 upptäckte en utkik optiskt en jus rökstrimma, som steg upp från Port Saids hamn och närmade sig fartyget med hög hastighet. Eiat girade hårt styrbord, ökade farten ti högsta och öppnade ed med sitt uftvärnsartieri, åtta 11,4 cm kanoner med omodern ededning som icke möjiggjorde edgivning med utsikt ti framgång mot snabba uftmå, samt sex 40 mm Boforspjäser med optisk riktning. Luftvärnsrobotar saknades. Med edning av gjorda observationer räknade man ombord med att roboten skue missa mået, men den ändrade pötsigt kur.s för att sedan styra rätt mot fartyget. Roboten träffade Eiat midskepps. Två minuter senare briserade ytterigare en robot på nästan samma stäe, varvid fregatten genast fick sagsida och ed utbröt. En panna och maskinrummet förstördes, varför Eiat bev iggande utan.strömförsörjning och därmed praktiskt taget försatt ur stridbart skick med aa radioförbindeser brutna. Fartygschefen sårades och sungades ned från bryggan på däck. Han fortsatte dock att föra befäet och besöt att ankra, för att fartyget icke skue driva redöst med vind och tidvatten, som verkade i sydöstig riktning. Efter en och en hav timme yckades man åstadkomma en nödradioförbindese, och först då kunde rapport avges om anfaet. Strax därefter träffade en tredje robot. Oika uppgifter föreigger om var fartyget träffades denna gång. Enigt en käa briserade roboten ängst akter ut, medan den enigt en annan uppgift träffade på samma stäe som de två föregående. Fregatten kantrade och sjönk inom en hav timme omkring k När besättningen var i vattnet, i båtar och på ivfottor, briserade en fjärde och sista robot band de överevande och förorsakade många offer. Brisaden är enigt en uppgift ha inträffat under vattnet, varför roboten kan ha varit försedd med fördröjd tändanordnmg. 290 Sov jetisk robotbåt typ Komar Erfarenheter Pubicerade uppgifter om Eiats sänkning innehåer många intressanta uppysningar av värde för bedömning av kust- och sjörobotsystem i amänhet och det aktuea sovjetiska Styx-systemet i synnerhet. Styx är NATO-benämningen på robotsystemet i fråga. 291

5 Sovjetiska robotbjtar typ Osa Många sovjetiska robotsystem och fartygskasser är kända under av NATO åsatta namn, t ex robotbåtarna av Komar- och Osa-kasserna. Eiat upptäckte icke något robotskjutande fartyg med sin radar. Detta kan förkaras av att robotbåtarna åg i hamnen i Port Said eer befann sig adees utanför, så att de dodes i andeko n. A ven om de varit ute på öppna havet är det tveksamt, om en förådra radaranäggning skue kunnat upptäcka dem på det aktuea avståndet, cirka 15 nautiska mi. Robotarna avfyrades sannoiikt frå två robotbåtar a v Komar-ty p, men de skue i det aktuea faet ika vä ha kunnat avfyras som kustrobotar från ett andförband. Eiat-affären har väckt avsevärt intresse och viss oro inom västmakterna. Visserigen har man redan tidigare vetat om att robotbåta_rna med sina vapensystem varit i operativ användning i sovjetmannen sedan 1959, men först med sänkningen av Eiat har det stått kart, att de är ett fut utveckat, mycket effektivt vapensystem. 292 Oron ökas givetvis av vetskapen om att Sovjetunionen sedan 1962 såt eer överåtit ett ferta robotbåtar av typerna Komar och Osa såvä ti änder inom Warszavapakten som ti andra änder, t ex Egypten. Amerikanska skribenter har påpekat det a variga äge som skue kunna uppkomma, om Sovjetunionen överåter robotbåtar ti Nord vietnam för insats mot enheter ur amerikanska sjunde fottan i Tonkinbukten. Uppgifter föreigger faktiskt om andinstaationer för Styx-roboten i Nordvietnam. I Medehavet, där stora fottstyrkor står emot varandra och risken för incidenter måste bedömas stor, finns minst ett 40-ta robotbåtar av sovjetiskt ursprung med över 100 robotar ombord. Detta är ett hot som de västiga sjömakterna icke kan bortse ifrån i ett hav, som de tis nyigen betraktat som eget, obestritt intresseområde, och där de kan tvingas intervenera i händese av stegrad spänning, som utöser nya krigshandingar. Efter sänkningen av Eiat har man i USA börjat intressera sig för utvecking av sjörobotar. Visserigen ska uftvärnsrobotarna Taos, Terrier och Tartar även kunna insättas mot ytmå, men de är under aa förhåanden för detta ändamå avsevärt underägsna det sovjetiska s jörobotsystemet. Enigt västtysk press ser man i västtyska marinen mycket avarigt på det hot, som det stora antaet robotbåtar utgör som Sovjetunionen disponerar i Ostersjön, och man taar om ett "marint robotgap". Styx Vapenbäraren Med största sannoikhet avfyrades de fyra Styx-robotarna som sänkte Eiat från två robotbåtar av den sovjetiska Komar-kassen. Dessa är byggda av trä och har ett depacement om 80 ton vid fu ast. Längden är 27 m och bredden sex m. Framdrivningen sker med fyra diesemotorer, som ger en maxfart på 40 knop. Bestyckning utgöres av två Styx-robotar på var sin fast startbana samt 25 mm akan i dubbeavettage utan radarededning. Aven de större sovjetiska robotbåtarna av Osa-kassen är bestyckade med Styx-robotar. Dessa båtar har metaskrov och ett depacement på 210 ton vid fu ast. Längden är 40 m och bredden sju m. 293

6 Robotens främre de är försedd med en radom över måsökaren, viken sannoikt är av aaiv radartyp. Avsökningsvinken har beräknats ti ca 20. Möjigen finnes även en IR-måsökare, som är störsäkrare än c:1 radarmåsökare. Stridsdeen är sannoikt beägen bakom måsökaren och försedd med såvä ansa~js - som zonrör. Motstridiga uppgifter föreigger om motortypen, men den korta räckvidden tyder på att roboten framdrivs med raketmotor. Under robotkroppcns bakre de finns en krutraket för start och acceeration under stigfasen. Startraketens brinntid är endast några få sekunder, varefter d: n ossnar och faer i havet. Styx-robot Tre diesemotorer ger en maxfart på 35 knop. Bestyckningen består av fyra Styx-robotar på var sin fast.startbana samt fyra 30 mm akan i två dubbeavettage och med radarededning. Den offensiva bestyckningen är anmärkningsvärt stark för båtar ~11 ed så reativt itet tonnage, och någon motsvarighet finnes f n ej mom västmakternas fottor. Båtarna är dock jämföresevis kustbundna och kan bedömas operera inom max 300 distansminuter från baserna. Reservrobotar finns ej ombord, varför kompettering med nya robotar måste ske i basen, när de på startbanorna avfyrats. Roboten 294 Data och prestanda fö r Styx uppges vara föjande. Längd 6,5 m Startvikt 3 ton Diameter 0,8 m Stridsde 500 kg Vingbredd 2,3 m Radarmåyta m2 Max fart 0,9 M Räckvidd km Roboten är större än vår RB 08. Fyghöjd m Övriga sovjcti;ka sjö- och kustrobotar Shaddock är en sovjetisk sjörobot, som ingår i bestyckningen på såvä ubåtar som jagare. Som ubåtsbestyckning benämnes denna robot enigt amerikansk terr;.1inoogi Submarine - Launched Cruise Missie eer förkortad SLCM, iksom robotarna av Poaris-typ på motsvarande sätt benämnes Submarine - Launched Baistic Mis.sie, förkortat SLEM. Shaddock förekommer på sovjetiska ubåtar enigt tabeen nedan. Ubåt Anta rb Typ Anta Maskin per ubåt Operativ E \com 6 Efter 1964 E Atom 8 Efter 1964.J 8-10 Di ~s c 4 Efter 1962 w 12 Diese 2 at Uppgifter om de sovjetiska robotjagarna och deras sjörobotar framgår av föjande tabe. Robot jagare Sjörobot Typ Anta Typ Antaiartyg Operativ K resta 3-4 Shaddock? 1967 K ynda ~- Shaddock Krupny 8 Strc::t Robotjagarna av den ädre Krupny-kassen är bestyckade med sjöroboten Strea, som har en räckvidd på ca 150 km och uppges vara försedd med IR-måsökare. Sovjetunionen är ha utveckat en kustrobotversion av attackroboten Kenne, som fått NATO-beteckningen Samet. Räckvidden upp- 295

7 ges vara ca 80 km. Ytterigare uppgifter föreigger ej annat än att ett 20-ta Samer-robotar ska ha evererats ti Egypten. M ar in terrorbaans Den så kaade terrorbaansen mean supermakterna USA och Sovjet upprätthåes med kärnvapenstyrkor, i vika ingår fygpan samt and- och ubåtsbaserade robotsystem. Aa tre vapensystemen utnyttjas och kompetterar varandra, men en förskjutning sker från fygpansystem mot robotsystem, även om den icke skett så snabbt som man tidigare förutsett. På motsvarande.sätt ökar de ubåtsbaserade systemen i betydese i förhåande ti de andbaserade, at eftersom probemen med utskjutning av robotar från ubåtar öses på ett tiföritigt sätt. Ubåten som robotbärare har den stora fördeen att vara dod för yttervärden och ständigt kunna befinna sig i rörese. Motståndarens robotar kan därför inte på förhand vara instäda mot utskjutningspatsen, som faet är vid stationära baser i and. För upptäckt och okaisering av ubåtar i undervattensäge har visserigen tekniken gjort avsevärda framsteg, men någon teknisk ösning,.som möjiggör upptäckt och okaisering på stora avstånd, synes atjämt icke vara i sikte. Med känsiga hydrofoner på havsbottnen utanför kontinenterna kan man visserigen inregistrera juden från ubåtar på reativt stora avstånd under gynnsamma förhåanden, men innan informationen hinner utvärderas och motåtgärder vidtagas kan ubåten förfytta sig avsevärd väg. Med fygpan- och heikopterburna utrustningar kan ubåtar okaiseras reativt säkert i begränsade farvatten, men även med sådan utrustning är det svårt att okaisera en atomdriven ubåt, som opererar i uäge i de stora oceanerna utan att behöva intaga övervattensäge. De ubåtsburna fjärrobotsystemen kan nå viket må som hest på jordens yta och är ångt mindre sårbara än något annat kärnvapensystem. Försvaret försvåras av att attacken kan insättas från praktiskt taget viket hå som hest, varigenom man kan kringgå befintiga varningsystem, vika är inriktade för förvarning vid överraskande insats av markbaserade robotar från vissa infygningsriktningar. Den ubåtsbaserade roboten har minst samma precision som en andbaserad. Man räknar med att nedsaget ska inträffa inom någon kiometers radie från den beräknade träffpunkten, viket är fut tiräckigt mot de strategiska må, för vika den är avsedd. Så 296 hög precision förutsätter b a mycket noggrann kännedom om ubåtens position i av.skjutningsögonbicket, viket erbjuder stora tekniska probem. För positionsbestämningen var man i början hänvisad ti död räkning med hjäp av datamaskinstyrd, automatisk apparatur i kombination med astronomiska observationer. Amerikanska ubåtar kan emeertid nu bestämma sin position i undervattensäge oberoende av väder och tid på dygnet med hjäp av navigeringssateiter med en noggrannhet, ~om tidigare icke varit möjig att uppnå. Det är nödvändigt att kunna håa kontinuerig och säker förbindese med robotubåtarna i uäge, för att de ska kunna fya sin uppgift i vedergäningsstrategin och för att skapa absout säkerhet mot ödesdigra missförstånd med oöverskådiga konsekvenser. Amerikanska marinen har framtagit speciea sändarstationer, som sänder med hög effekt på mycket åg frekvens, därmed utnyttjande de radiovågor som har gynnsammaste utbredningsbetingeserna i vatten. Detta system täcker ubåtarnas normaa operationsområden i Atanten Medehavet och Stia havet samt vid behov även Indiska Oceane~. Genom dessa sändare och specie, ytterst hemig mottagningsapparatur ombord tar ubåtarna emot de radiomeddeanden, som dygnet runt sänds ti amerikanska marinens aa fartyg ti sjöss. Mycket itet av at detta materia är avsett för robotubåtarna, men i ordmassan kan döja sig ett kodmeddeande som beordrar ubåtarna ti omedebar insats. I USA:s avskräckningsstrategi igger att övertyga en presumtiv fiende om att viket överraskande kärnvapenanfa denne än må rikta mot andet, kommer USA att ha kvar förmågan att genom en motattack ägga hans and öde, "second strike capacity". Motsvarande doktrin tiämpas med största sannoikhet även av Sovjet. Den kräver att robotbaser skyddas på ett eer fera oika.sätt, så att en fientig kärnaddnino- icke förstör mer än en avfyrningsramp, b. eer baserna kan skyddas passivt med fortifikatoriska anäggnmgar eer aktivt med antirobotsystem. Om baserna döjs och hemighås effektivt försvåras bekämpningen, iksom om utskjutningen.sker från röriga enheter. Sovjetunionen, och i viss mån även Kina, med en area större än USA:s och färre befokningskoncentrationer i stora tätorter har större möjigheter att utnyttja spridningsprincipen ti ands. USA tvingas däremot att ägga större vikt vid de ubåtsbaserade robotarna. Trots de.stora och uppenbara fördear som ubåtsbaseringen erbjuder är det dock en faktor som verkar bromsande, nämigen 297

8 kostnaderna. Många ubåtar ständigt ti sjöss drar med sin basorganisation givetvis stora kostnader, viket torde ha bidragit ti att USA för närvarande har omkring dubbet så många andbaserade som ubåtsbaserade fjärrobotar avfyrningskara. A ven i framtiden kan man på ömse sidor förutse en bandning av oika fjärrobotsystem, men åtminstone i USA torde en ytterigare förskjutning mot ubåtsbasering ske, sett på något ängre sikt. Poaris och Poseidan Robotarna som medföres av de amerikanska atomubåtarna benämnes Feet Baistie Missie, förkortat FBM, och utgöres av Poaris i två oika varianter, A2 och A3, samt nästa generations robot Poseidon. Poaris och Poseidon betecknar sjäva roboten i vapensystemet. Detta bev operativt 1960 med den första robotver.sionen, Poaris A-1, viken togs ur tjänst under Poaris A-2 beräknas tagas ur tjänst under Utveckingsprogrammet har gått in i en ny fas under 1968 med påbörjad tiverkning av Poseidon, viken ska införas på 31 av de 41 undervattensbåtarna i Poarisfottan. De övriga 10 ska vara bestyckade med Poaris A-3. Poaris/Poseidon~va:>ensystemet består av fem desystem nämigen sjäva roboten, na v1genngssystemet, utskjutningssystemet, ededningssystemet och vapenbärarna. Vissa uppgifter om de oika robottyperna framgår av nedanstående sammanstäning, där Poaris A-1 medtagits för jämförese. Poaris Variant A-1 A-2 Längd, m 8,7 9,4 Diam, 1n 1,37 1,37 Vikt, ton 12,8 14,5 Anta steg 2 2 Drivmede krut krut Styrning tröghetsnav = A Räckvidd, km Stridsde kärn kärn[ Utv påbörjad Första skott Prod börjar Operativ Prod sutar Efterföjare A-2 A-3 1 MIR V= Mutipe Independent Re-en try Vehice 2 Första steget under ASBD = Advanced sea-based Deterrent 298 A-3 9,4 1,37 15,8 2 krut = A kärn Poseidon Poseidan 10,3 1, krut = A kärn! (MIR V) ? ASBD ~ Poaris A-3 avses för närvarande som bestyckning på 10 ubåtar motsvarande ett anta av 160 robotar. En vidareutvecking av Poaris A-3 pågår under beteckningen Projekt Antiope. Utvecking pågår av ytterigare sofistikerade system för återinträde i atmosfären och genomträngning av försvaret. Detta är probem som studeras med hög prioritet i USA för samtiga fjärrobotsystem av senare versioner, på grund av det hot mot verkansförmågan som kan föja med en eventue utbyggnad av ett mer omfattande sovjetiskt antirobotförsvar. Poseidan är.större och väsentigt tyngre än sina föregångare. Totaa stridsdesvikten uppges vara dubbet så stor, och MIR V stridsdeen ska bestå av ett anta destridsdear, vikas anta kan komma att uppgå ti 10. Dessa ska kunna insättas mot oika må, viket gör att varje Poseidon ur verkanssynpunkt kommer att motsvara samma anta Poaris med en stridsde som antaet destridsdear. MIR V stäer givetvis adees speciea krav på styrsystemet, men uppgifter föreigger icke om hur probemet med styrning av destridsdearna mot oika må är öst. Det förefaer dock rimigt att antaga, att måen måste igga i närheten av varandra. Utprovning av MIR V pågår, och systemet beräknas vara operativt inom fem år räknat från Det paneras även införas på den andbaserade fjärroboten Minuteman 3. Totaa antaet kärnstridsdear i den amerikanska and- och ubåtsbaserade fjärrobotstyrkan beräknas då kommer att uppgå ti st jämfört med vid årsskiftet 1967/ 68. För att en fjärrobot ska kunna träffa.sitt må, måste såvä måets som utskjutningspatsens äge vara exakt koordinatbestämda. En ubåts koordinater varierar kontinuerigt med ubåtens förfyttning men måste i varje ögonbick vara kända. Detta stäer adees speciea krav på navigeringen. Poaris-ubåtarnas navigering sker genom en kombination av tröghetsnavigering och utnyttjande av navigeringssateiter. Tröghetsnavigeringen arbetar med en serie gyroskop, acceerometrar och datamaskiner, som kontinuerigt registrerar ubåtens röreser och med edning därav beräknar kurs, fart och äge. På grund av ofrånkomig gyrovandring kan ett visst ägesfe icke undvikas, viket dessutom växer med gångtiden. För att säkerstäa erforderig noggrannhet i ägesbestämningen har varje ubåt försetts med tre anäggningar, som arbetar oberoende av varandra. Genom jämförese av resutaten kan ägesfeet nedbringas ti storeksordningen 700 m/dygn. Tröghetsnavigeringen är het okänsig för tee- 299

9 motmede, oberoende av på teeteknik byggda styrstationer och fordrar ingen tiförse av information under navigeringens föropp. Som kompement ti och för kontro och justering av tröghetsnavigeringen har en serie navigeringssateiter uppskjutits, det så kaade Transit-systemet bestående av fyra sateiter i ämpiga omoppsbanor. Positionsbestämningen bygger på dopperprincipen. sateiterna sänder en signa kontinuerigt på fast och känd frekvens, som mottas av ubåtarna. Genom bestämning av frekvensändringen hos den mottagna signaen kan avståndet från sateiten ti ubåten beräknas. Varje positionsbestämning sker genom att inmätningen upprepas tre gånger med två minuters interva, och ubåtens äge erhåas med en noggrannhet av ca 200 m oberoende av väder och yttre förhåanden i övrigt. Tröghetsnavigeringen kan även kontroeras med hjäp av ceesta fixpunkter. Ubåtarna har ett speciet periskop för ändamået, med viket positionen kan bestämmas i undervattensäge vid stjärnkart väder. Som aternativ och kompement ti Transit-systemet studeras användning av undervattensfyrar med specie utrustning benämnd SNAP (System of Nucear Auxiiary Power). Om systemet kommer att genomföras,.ska fyrarna förankras ca 100 m över havsbottnen på noga inmätta patser. På avstånd 5-1 O km från en fyr kan en ubåt uppfatta dess kodsignaer och genom pejing faststäa sin position. Som ytterigare ett ed för att finna aternativa möjigheter ti positionsbestämning under vattenytan kartäggs havsbotten noggrant, för att submarina fixpunkter ska kunna utnyttjas. Ubåtens navigerings- och ededningsutrustning tiför robotens styrsystem kontinueriga informationer om ubåtens position, kurs och fart, måets position samt tänkt fygbana. Roboten har atså ständigt aktuea instäningsvärden för utskjutning i viket ögonbick som hest. De kan utskjutas ur sina vertikaa schakt med ett tidsmeanrum på 15 a 20 sekunder. Utskjutningen sker med hjäp av tryckuft, som ger roboten en sådan utgångshastighet att den sår igenom vattenytan och stiger ti en höjd av ca 20 m, där det första stegets raketmotor tänder. Utskjutningen kräver att roboten är så hydrodynamiskt stabi, att den med säkerhet når vattenytan, innan instabiitet påverkar banan. I ugn sjö är probemet reativt ättöst. Med ökad sjögång bir det mer svårbemästrat men torde vara öst, så att utskjutningen är väderoberoende. Normat utskjutningsdjup 300 är 15 a 30m, men robotarna kan skjutas ända från djup om ca 60 m, där det hyrostariska trycket är betydande. Utskjutningen sker oberoende av ubåtens inriktning i förhåande ti riktningen ti mået. Fygriktningen korrigeras av robotens autopiot, som styr den i en romanöver, tis tippaner igger i den beräknade fygbanans pan. I Poaris/Poseidon-systemet ingår 41 st ubåtar av tre oika kasser, nämigen fem av vardera George Washington- och Ethan Aenkasserna samt 31 av Lafayettekassen. Varje ubåt har 16 robotar förvarade i åtta par vertikaa utskjutningstuber. George Washington-kassen var från början icke projekterad för robotbestyckning men modifierades för Poaris A-1 under byggnadstiden. När George Washington gick ti sjöss med robotar den 15 nov 1960 bev Poarissystemet operativt. Den sista ubåten Wi Rogers sjösattes i jui 1966, och i sutet av år 1967 var samtiga ubåtar operativa. I början av 1968 var 31.stationerade i Atanten, tre i Medehavet och sju i Stia havet. Speciea baser för dessa ubåtar har upprättats i Charestone i USA, Hoy Loch i Skottand, Rota i Spanien och på ön Guam i Marianerna i Stia havet. Härti kommer en trängfotta bestående av förrådsfartyg, torrdockor och andra stödfartyg. 21 a 22 ubåtar befinner sig ständigt på undervattenspatruering. A v de övriga igger 1 O a 11 i sin bas för underhåsarbeten och besättningsbyte. Varje ubåt har två besättningar, som tjänstgör ombord 60 dagar åt gången. Ubåtarna i baserna är ständigt aktionskara med 24 timmars beredskap. Resterande 1 O-ta ubåtar igger normat på varv i USA för omaddning av kärnreaktorerna eer för moderniseringsarbeten. Poseidon-programmet kommer att sträcka sig in på 1970-taet. Vad som ska komma därefter är föremå för amänna studier i programmet för Advanced Sea-Based Deterrent, ASBD. Ytterigare Poaris/Poseidon-ubåtar utöver de befintiga paneras f n icke, men det har antytts att ombyggnadskostnaderna för att de ädre.ska kunna bestyckas med Poseidon bir så stora, att nybyggnad i stäet kan ifrågasättas. Tidigare amerikanska paner på övervattensfartyg med Poarisrobotar inom NATO, Muti-Latera Force (MLF), har skrinagts. MLF var tänkt som en styrka om 25 fartyg av handesfartygstyp bestyckade med åtta Poaris A-3 och bemannade med bandade besättningar från oika NATO-medemmar. Försaget åstadkom sitningar inom NATO, och projektet fö i huvudsak på att Frankrike 301

10 och Storbritannien gjorde invändningar mot att Västtyskand skue få detaga i en robotstyrka. Storbritannien föresog en Atantic Nucear Force (ANF) som ett aternativ. Denna styrka skue bestå av brittiska atombombpan, amerikanska och brittiska Poaris-ubåtar samt andbaserade robotar med bandad bemanning från oika nationer. A ven detta projekt har icke förverkigats. I USA pågår dock studier för vidgad användning av Poaris innefattande b a projekt Medusa avseende utskjutning av Poaris-robotar från övervattensfartyg. Amerikanska f ygvapnet har framkastat tanken att utskjuta Poseiden från det stora transportpanet C-SA. Storbritanniens Poaris-fotta ska bestå av fyra ubåtar med namnen Resoution, Repuse, Renown och Revenge. Den första, Resoution, beräknas komma i operativ tj änst under 1968/69, och samtiga fyra paneras vara operativa Ubåtarna är het brittisktiverkade, men robotbestyckningen, som utgöres av 16 robotar typ Poaris A-3, evereras av USA. Kärnstridsdearna ska dock tiverkas och monteras i Storbritannien. Totat ska 128 st robotar evereras ti Roya Navy. De som icke medföres ombord kommer att förrådsstäas i närheten av ubåtarnas baser. I uppbyggnaden av den franska kärnvapenstyrkan, den s k "force de frappe" eer " force de dissuasion" kan man kart föja utveckingen från fygpansystem över markbaserade system ti ubåtssystem. Fygpansystemet bestående av ett 60-ta kärnvapenbärare av typ Mirage IV är operativt sedan början av Ti1969 beräknas en styrka om 27 st markbaserade strategiska robotar, So-So Baistique-Strategique (SSBS), bi operativ. Dessa robotar ska utskjutas från underjordiska anäggningar i södra Frankrike norr om Marsiees. Atomdrivna ubåtar bestyckade med franska robotar motsvarande Poaris-typen, Mer-So Baistique-Strategique (MSBS), väntas bi operativa från Den första av fyra besutade, Le Redoutabe, sjösattes i Cherbourg i mars Möjigen kommer totat fem ubåtar att byggas. Utveckingen av de mark- och ubåtsbaserade robotarna sker paraet som varianter av en gemensam grundtyp. Utprovningen på stora skjutavstånd har påbörjats under sommaren 1968 vid robotskjutpatsen i Les Landes i sydvästra Frankrike med skjutriktning ut över Atanten. Utprovning av start från ubåt sker från försöksubåten Gymnote, från viken för.sta utskjutningen från undervattensäge genomfördes den 19 apri För närvarande paneras en produktion av 75 st SSBS och 100 MSBS. 302 Sovjetiska ubtitsroboten Serb Sutigen kan nämnas att den itaienska kryssaren Vittorio Veneto ska bestyckas med b a fyra Poaris-robotar. Eventuet kommer även den ädre itaienska kryssaren Giuseppe Garibadi att få samma robotbestyckning. Serb och Sark Typ I utveckingen av ubåtsbaserade fjärrobotsystem igger Sovjet för Ubåt Fjärrobot Anta Mask in Typ vidd Räck Startvikt Längd Anta!ub H Atom Serb 1000 km 18 ton 10 m 3 G Diese Serb 1000 km 18 ton 10 m 3 z 10 Diese Serb 1000 km 18 ton 10 m

11 närvarande betydigt efter USA, men inhämtning av försprångr't pågår enigt amerikansk uppfattning. Uppgifter om förekommanc e ubåtstyper och roboten Serb framgår av tabeen. Vid jämförese med de amerikanska Poaris-ubåtarna är det rin a antaet robotar på de sovjetiska ubåtarna mest överraskande. Rob - tarna förvaras i vertikaa schakt, som på samtiga ubåtstyper g2 r upp genom tornet, viket härigenom bir mycket stort och får en karaktäristisk sihuett. För G- och Z-typerna finns även en äd1 e robot med NATO-beteckningen Sark, som har en ängd av im e mindre än 15 m. Detta kan förkara att ti en början pacering i tornet var nödvändig. Det är dock överraskande, att samma arrar gemang bibehåits vid den moderna, atomdrivna H-typen, efters011 antaet robotar per ubåt bir så itet. De sovjetiska ubåtarna är eme ertid avsevärt mindre än de amerikanska, varför Serb möjigen int ryms inom sjäva skrovet. 304 Luftvärnsrobot ty p Seacat En annan betydande svaghet är att åtminstone ubåtarna av G- och Z-typerna sannoikt måste intaga övervattensäge för att avfyra sina robotar. Marina uftvärnsrobotsystem Luftvärnsrobotsystem förekommer nu amänt som fartygsbestyckning i ett ferta mariner i västvärden samt i sovjetmarinen. Seacat (RB 07), som finnes på svenska och brittiska fartyg, har bestäts för fartyg tihörande åtta andra mariner. Roboten kommer att förekomma på aa fartygstyper från patrubåtar ti hangarfartyg. Roya Navy har dessutom roboten Seasug med större räckvidd än Seacat operativ på robotjagare av Countykassen. Amerikanska marinen har sina tre s k T-robotar operativa, nämigen Tartar, Terrier och Taos. Terrier och Tartar förekommer dessutom på franska, hoändska, itaienska, spanska, japanska och austraiska fartyg. Tartar kommer även att införas på västtyska robotfregatter. I franska marinen har utprovningen av vroboten Masurca gått in i sutfasen genom prov ti sjöss med robotfregatten Suffren. Den sovjetiska uftvärnsroboten med NATO-beteckningen Goa förekommer på många fartyg i sovjetmarinen. I Vietnam har den markbaserade, sovjetiska uftvärnsroboten Guideine satts in i reativt stort anta mot amerikanska fygpan, men nedskjutningarna synes ha varit reativt få. För att undgå roboten har pioterna föredragit att fyga mycket ågt men därigenom istäet bivit utsatta för effektiv bekämpning från konventionet uftvärn, viket synes ha uppnått anmärkningsvärt nedskjutningsresutat. Uppgifter förekommer om att betydande svagheter vidåder de amerikanska Tartar- och Terriersy.stemen. För att avhjäpa de mest akuta har man varit tvungen att genomföra en mycket kostsamt modernisenngsprogram. Seadart och Seawof Utveckingen av 70-taets marina uftvärnsrobotsystem pågår och kan nu skönjas i sina huvuddrag. I Storbritannien utveckas en robot kaad Seadart. Den är avsedd för försvar av fartygsstyrkor och inte endast för punktför.svar av det fartyg, på viket den medföres. Genom att för framdrivningen utnyttja en rammotor, kring viken sjäva roboten är uppbyggd, har man yckats fya måsättningen med en reativt iten och ätthanterig robot. Seadart ska 305

12 kunna insättas mot fygpan på såvä mycket hög som på extrem ' åg höjd samt mot robotar av fygpantyp. Styrningen ska ske med måsökare. Roboten ska i andra hand även kunna insättas.so sjörobot mot fartyg, och beräknas bi operativ i början på 70-taer. Som efterträdare ti Seacat utveckas en robot med namnet Sea :vof. Roboten ska bi ett avädersvapen. Särskid vikt ägges vid msatsmöjigheterna mot robotar, men Seawof ska även kunna utnyttjas för bekämpning av sjömål standardroboten I USA pågår utvecking av en standardrobot som efterföjare ti Tartar och Terrier. Man har i standardiseringssyfte vat att projek tera roboten i två versioner med oika räckvidd. Versionen mec, den ängre räckvidden skijer sig från den andra endast genom at den har en extra startraket. Data och prestanda framgår av tabeen. Norma Räckvidd Förängd Sta rtv ik t 550 kg 1400 kg Längd 4,5 m 8 m Hastighet 2,5 m > 2,S M Max höjd SOOO m 22SOO m Räckv idd > 2S km >ss km Ytterigar~ en variant paneras som attackrobot för bekämpning av radarstationer för att försvåra eer omöjiggöra styrning av mots t ~n ~.are~1s sjö- och uftvä~n sro botar. Styrningen ska ske genorr masoknmg mot radar.sändnmg. Standardrobotens stridsvärde uppges översagsvis bi 50 o; 0 störr vid jämförese med de ädre Tartar och Terrier. De två varianterna är ti det yttre och i vad a v ser startvikt praktiskt taget identiska me~- Tartar resp Terrier. De kan därigenom införas på fartyg som f n ar bestyckade med de ädre robotarna efter endast.smärre modifieringar a: durkar, startbanor, ededning och radarutrustning. Detta har vant ett krav och nödvändigt av ekonomiska skä, eftersom st.~n d ard_robo t en beräknas införas på ett 50-ta amerikanska fartyg. For verswnen med norma räckvidd utveckas även en specie startbana, från viken aten1ativt antiubåtsroboten Asroc ska kunna Med starrraket 306 startas för att möjiggöra en fexibare användning av fartygen. Styrning av standardroboten ska ske med en havaktiv måsökare, och tekniska förutsättningar torde föreigga för att även insätta den mot fartyg. De ädre T-robotarnas begränsade användbarhet mot sjömå synes främst bero på måsökarens svårigheter att urskija ett fartyg från det omgivande havet, eftersom den ur.sprungigen är konstruerad enbart med tanke på att kunna upptäcka ett fygpan i uften utan störande ekon från omgivningen. Kravet på fexibe användning mot både fygpan och fartyg har tikommit senare. PDSMS I USA kan ett påtagigt intresse konstateras fö r mindre, enkare uftvärnsrobotsystem för korthåsförsvar av fartyg. D essa sammanfattas i förkortning PDSMS, viket står för Point Defense Surface Missie System. Dessa robotsystem avsågs ursprungigen i första hand för trängfartyg, andstigningsfartyg och små fartyg och båtar, som har svagt uftvärn och icke atid kan påräkna fygskydd. Efter sänkningen av den israeiska fregatten Eiat har emeertid krav även stäts på sådant robotsystem för större krigsfartyg för att tiförsäkra dem ett bättre skydd mot fygpan och framför at mot robotar. För att snabbt få fram ett första PDSMS-system har man vat att utgå från jaktroboten Sparrow, so m sedan änge är operativ och ursprungigen framtagits för marinfygets räkning men även utnyttjas i amerikanska fygvapnet. I u ftvärnsrobotversion kaas den för Sea Sparrow. Data och prestanda för första versionen framgår nedan. Sea Sparrow 1 Startvikt 205 kg Längd 3,6 m Maxfart 3 M Räckvidd 13 km För en senare version, Sea Sparrow 3, anges startvikten ti 170 kg och maxfarten ti 4 M. Styrningen sker manuet med edning av optisk observation iksom vid Seacatsystemet, med viket Sea Sparrow närmast kan jämföras. Uppgift föreigger även om paner att utnyttja jaktroboten Phoenix, viken utveckas för marinfygpanet F11 1B, i ett PDSMS-system. 307

13 Aven inom NATO har intresset ökat för marina näruftvärnsrobotsystem, och utvecking av en NATO Sea Sparrow har studerats av en studiegru~_p med :epresentanter för USA, Itaien och Norge. Behovet har beramats u mean 100 och 200 fartygsinstaationer, och systemet skue kunna bi operativt Man förutsätter att NATO Sea Sparrow ska styras med en havaktiv radarmåsökare,?ch en beysningsradar ska ingå i fartygsinstaationen för beysnmg av mået. Att utnyttja just Sparrow i näruftvärnsrobotsystemet stäer sig speciet gynnsamt, eftersom roboten redan finns som jaktrobot hos ett ferta av de presumtiva intressenterna. Underhået kan rationaiseras och aternativ användning.som jaktrobot eer uftvärnsrobot torde icke vara het utesuten. Utvecking av ~~mensamma, kom?etta fartygsinstaationer synes icke vara påtankt, utan anpassnmg av befintiga instaationer ombord ti roboten skue ske av varje and separat. SABMIS Sutigen ska SABMIS omnämnas, viket är förkortning av Seabas~d Anti Baistic Missie Intercept System, d v s fartygsbaserat ant1robotsystem. Sådant diskuteras i USA som ett kompement ti n:otsvaran~e oa:?baserad~ system, Sentine-systemet. Fartygsbasen.~g medfor s~vao strateg1sk.a s?m poitiska fördear. Rörighet på var ds~.~~enjorsvarar o~arsenng och bekämpning samtidigt som den mojrg~or.. ko.ncent~atwn av ro?otförsvaret i hotade riktningar beroende pa.vaxmgar 1 det strategiska äget. Mot utskjutningspatserna framskjuten fartygsbasering skue, åtminstone teoreti.skt kunna möjiggöra be~ämpning. av baistiska robotar i den uppåt~ående deen av banan, mnan stndsdear och ev skenmå separerat. Detta skue väsentigt öka stridsekonomin i ett robotförsvar eftersom annars varje stridsde måste bekämpas för sig, och svåri~heter kan dessutom föreigga att skija stridsdear från skenmål De poitiska fördearna med ett sjöbaserat antirobotförsvar skue bestå i att det ä ven skue kunna insättas för försvar av aierade r1_1:akters territ~rier i oika dear a v värden. Landbaserade system for dessa uppgifter skue erfordras i betydigt.större anta och dessuto~~ erbj~?a mindre f~xibiitet efter växingar i det strategiska och pohuska. ~get. Ett aktivt försvar med rimiga verkansmöjigheter mot baistiska robotar skue emeertid kräva en enorm teknisk och ekonomisk satsning och ändå icke kunna ge något betryggande 308 skydd, varför en överenskommese mean USA och Sovjet för att förhindra en kapprustning inom detta område icke förefaer osannoie Anskaffning i begränsad, mer eer mindre symboisk omfattning av robotsystem för bekämpning av baistiska robotar torde dock icke vara utesuten. sutord Utveckingen har visat, att sjöroboten kommit för att stanna. Dess berättigande har med fu evidens demonstrerats genom sänkningen av den israeiska fregatten Eiat. Intresset för robotsystem för bekämpning av fartyg har påtagigt ökat, b a i USA. De ubåtsbaserade baistiska robotsystemen intar en atmer framträdande pats i vedergäningsstyrkorna. Fortfarande torde USA:s försteg inom detta område vara betryggande, men enigt varnande röster är Sovjet på väg att knappa in försprånget och kan gå förbi. Motsvarande ubåtssystem kommer inom de närmaste åren att finnas i de brittiska och franska marinerna, därest icke ekonomiska svårigheter i dessa änder framtvingar en senareäggning eer annan omprövning av denna för dem mer eer mindre prestigebetonade utvecking. Paner på att utnyttja övervattensfartyg i större skaa.som bärare av vedergäningsrobotar har övergivits, åtminstone tis vidare. Första generationens uftvärnsrobotsystem har varit behäftade med tekniska brister och operativa begränsningar. Detta har des krävt mycket kostnadskrävande modifieringsprogram, des påskyndat utveckingen av andra generationen. Intresset för marina näruftvärnsrobotsystem har ökat både i USA och inom NATO. Aven här har erfarenheterna från sänkningen av Eiat varit en pådrivande faktor. Liksom artieriutveckingen tidigare ett ti amåspjäser, går utveckingen nu inom robotområdet mot en taktisk amåsrobot, som i första hand ska kunna insättas mot.såvä fygpan som fartyg. Käor Aerospace Techn oogy Air et Cosmos Aviation Week & Space Technoogy DMS Market Inreigence Report Fight Internationa Interavia Air Letter Internationa Defense Review La Revue de Defense Nationae Missies and Rockets Sodat und Tedmik Space/ Aeronaurics Technoogy Week Teknisk Tidskrift Wehrkunde 309

14 Om nedrustning och supermaktshegemoni C. HOLM13ERG Pueboaffären - tankestäare? en V år t nationea oberoende tryggas givetvis effektivas t om krigsapparaterna bir mindre övervädigande och om den internationea mijön kan göras fredigare. Vi räknar ju inte med något svenskt avrustande förrän andra änder skurit ned sina krigspotentiaer betydigt. Därvid är det av största vikt för oss att så sker hos de två supermakterna, under vars kubana vi befinner oss, iksom att våra icke-nordiska grannänder (Poen, Ost- och Vä'>ttyskand för att taa i kartext) inte satsar på miitär styrka, åtminstone inte anskaffar kärnvapen. Jag har veat starkt betona att under ett första skede det verkigen är supermakterna som har ansvaret. På oss mindre stater kan inga nedrustningspikter faa förrän dessa i handing visat att värden tryggt kan så in på en ny kurs. Förr kommer förtroendet /ör supermakternas goda vija inte att finnas..." Ava Myrda i "Neutraitetspoitik som princip och praktik." Tiden 3/69 ~ ~-/ 310 r I förra numret av tidskriften beyste kapten G W aen ' Puebo-affären mot bakgrund c;v främst amerikanska pressuppgifter. Kapten CA Y HOLMERG tar här upp affären ur internatione rättsig synvinkel och gör ett försök att se probemen även från den nordkoreanska sidan. ~ J Kapten G Waen gav i TiS aprinummer en utmärkt beysning åt vad som framkommit under förhören med USS Puebos chef och besättning efter frigivandet, men påpekar att artiken huvudsakigen bygger på amerikanska käor. Detta är naturigt - det finns inte mycket annat att tigå. Man må.ste därför stäa sig tveksam ti om man har fått en objektiv beysning av probemen kring Pueboaffären. Det finns kanske an edning att försöka betrakta affären ur andra synvinkar. Mina synpunkter i det föjande är inte avsedda som ett genmäe ti Waens artike utan endast ett försök att ge hea probemet ytterigare beysning. Incidenten är kanske inte enbart en "hämndaktion" från Nordkorea mot "fienden" USA. Hea affären är kanske en frukt av den supermaktsdominans som är utmärkande för hea värdssituationen av idag? N ordkoreas sjöterritorium Nordkoreas sjöterritorium består - enigt tigängiga käor - av territoriahavet, vars bredd är 12 dist.min, och inre vatten. Nordkorea har hävdat att Koreanska Gufen ska räknas som inre vatten, d v s ett vattenområde som begränsas av en inje från i söder en punkt på fastandet vid den 3 8 :e breddgraden ti i norr hamnstaden Songjin (bid 1). 1 Sjöterritoriets bredd (12') är inte ifrågasatt av USA i den aktuea konfikten. USA har inte erkänt Nordkoreas krav på 12 dist.min territoriahav, men respekterar ändå kraven. USSR försvarsministerium. Handbok i internatione sjörätt. Moskva

15 Bid!. /{ ~too Nordkorea har hävdat att Koreabukten ska räknas ti inre vatten, innanför en rät Linje fr/in hamnen Songjin ti en punkt pi kusten vid den 38:e breddgraden. Med det bfräkning.ssättet kommer territoriahavet att utgöras av det omr!ide som streckats pi biden. uss Puebos äge vid kapningen är markerat med ett kryss. 312 Om den Koreanska Gufen räknas som inre vatten utgör USS Puebos uppträdande en fagrant kränkning av Nordkoreas sjöterrironum. Under havsrättskonferensen i Geneve 1958 skapades internationerättsiga reger för beräkning av sjöterritoriet. Enigt konventionen om territoriahavet och tiäggszonen ska sjöterritoriet räknas utanför kusten (högvatteninjen) eer utanför basinjer. "I bukter vars kuster tihör en och samma stat, ska föjande reger gäa vid dragning av bas injer. Ifa buktens bredd vid mynningen inte överstiger 24 dist.min dras en rät inje mean de två motsatta uddarna. Om mynningens bredd överstiger 24 dist. min dras injen inne i bukten på så sätt att 24 dist.min-injen innesuter ett så stort vattenområde som möjigt, som betraktas som inre vatten." Denna rege innefattar dock inte så kaade "historiska bukter", d v s vikar och bukter som av b a historiska skä ansetts tihöra statens inre vatten, för vi ka inga reger finns an gående "basinjens" ängd. Exempe på sådana bukter, med vidare mynning än 24 dist.min, är Peter den Stores Bukt (ca 112') och Vita Havet vika räknas ti Sovjetiskt inre vatten, Moray Firth (75') och Bristokanaen (ca 100') i Storbritannien samt Hudson Bay och Fundy Bay på den nordamerikanska kontinenten. Koreanska Gufen finns inte med band de "historiska bukterna" varför man inte kan anse att Nordkoreas anspråk har fokrättsigt stöd. Om man tiämpar 24 dist.min-regen i bukten är det dock sannoikt att Puebo kränkt Nordkoreanskt sjöterritorium. Detta har endast teoretiskt intresse eftersom Nordkorea inte tikännagivit basinjer inne i bukten. Avvisningen av USS Puebo - och kapningen Den 22 januari bedömde Commander Bucher att Puebo var upptäckt av enheter ur den nordkoreanska fottan. Trots detta kvarstannade han i Koreabukten ytterigare ett dygn, varefter ett nordkoreanskt ubåtsjaktfartyg av typ S0-1 anmodade Puebo att tikännage sin nationaitet och ätta ankar samt meddeade att man ansåg att Puebo var på N ordkoreanskt vatten. Ett par timmar senare skedde kapningen. Trots upprepade varningar och protester från Nordkorea om 313

16 kränkningar av amerikanska fartyg hade Puebo sänts ut på ett farigt uppdrag i ett känsigt område het utan skydd av örogsfartyg eer fyg. Det är inget fokrättsbrott att teespionera från ett fartyg på internationet vatten, men man kan förstå att nordkoreanerna varit irriterade över den ständigt återkommande underrätteseverksamheten nära inpå sina gränser. När så incidenten inträffade reagerade man på amerikanskt hå atför ångsamt, ingen hade ju heer kapat ett amerikanskt fartyg på 150 år och underrättesefartyg (spy ships) hade opererat i dessa farvatten i många år utan avariga incidenter. Det är därför förståeigt att Commander Bucher, som han sjäv uttryckt det, bev totat överraskad och inte riktigt kunde fatta vad som hände. Oavsett om Puebo nu kränkt nordkoreanskt sjöterritorium eer ej utveckade sig händesen på ett sätt som avviker från fokrättsiga reger. Puebo borde efter anmodan snarast ha avägsnat sig så ångt ut ti sjöss att det varit het uppenbart att hon befunnit sig på internationet vatten. När hon nu inte gjorde detta, utan senare prejades av nordkoreanska fartyg borde hon ha stoppat och åtit nordkoreanerna genom visitering konstatera att hon var ett örogsfartyg. Ett örogsfartyg har fuständig immunitet och ska enigt fokrättsiga reger avvisas varefter frågan.ska ösas på dipomatisk väg. Det är vä kanske detta som är den springande punkten. USA har inte erkänt Nordkorea. Man har därför vare sig handeseer dipomatiska förbindeser. Incidenten kunde därför inte få en naturig uppösning. Paraefa i Tonkinbukten I augusti 1964 anfös de amerikanska jagarna Maddox och Turner Joy av nordvietnamesiska motortorpedbåtar i Tonkinbukten. Jagarna var på teespaningsuppdrag och faet visar många paraeer med Puebo-incidenten. 2 I båda faen hävdade USA att underrätteseverksamheten endast avsåg att trygga den egna.säkerheten, atså inte förse Sydkorea eer Sydvietnam med underrätteser. 2 Senatsförhör med Försvarsminister MeNamara angående Tonkinincidenten, den 20/ Tonkinincidenten resuterade i repressaier i form av bombningar av städer i Nordvietnam, viket innebar en vändpunkt och upptrappning av kriget i Vietnam. Det finns idag anedning att ifrågasätta om teespaningen den gången gagnade USA:s säkerhet. Efter Pueboincidenten höjdes röster i Amerika för att man borde bomba i Nordkorea och med våd befria Puebo. En sådan åtgärd.skue dock ha kunnat få mycket avariga konsekvenser. Nordkorea har sedan jui 1961 en vänskaps- och biståndspakt med Sovjet. Om en av staterna anfas ska den andra staten omedebart ge miitärt bistånd med aa ti buds stående mede. Detta torde ha inverkat på president Johnsons besut att Puebo inte skue befrias med våd. Under juikriget 1967 sänkte israeerna ett iknande fartyg, USS Liberty, på internationet vatten nära utanför Israes kust. Israe torde därigenom har tystat en av USA:s viktigaste underrättesekäor och reducerat möjigheterna för USA att föja upp händeserna i Sinaiöknen. Man bekagade dock händesen och förkarade att man utfört sänkningen av misstag. Aven denna incident kunde fått en oyckig säkerhetspoitisk utgång för USA. Stormakternas underrättesefartyg äng.s de små staternas kuster utgör såedes inte bara en garanti för säkerheten utan också en avarig fara för incidenter (se bid 2). Fredig samexistens Nordkorea har i fera fa uppenbarigen brutit mot fokrättsiga reger i samband med kapningen av Puebo. Inte heer behandingen av den internerade besättningen har varit korrekt. Vittnesmå berättar om avariga brott mot 1949 års Genevekonventioner. Formet är det svårt att hitta rätt band regerna, eftersom vare sig Genevekonventionerna eer de amerikanska regerna för uppträdande i fångenskap är skrivna för att tiämpas under fredsförhåanden. Vad är det då som gjort att nordkoreanerna inte föjt de fokrättsiga regerna? Utveckingen i Sovjetunionen efter VK2 utgör ett bevis för att ju fer kontakter med omvärden en stat får dess större benägenhet får staten att föja meanfokiga avta. 3 3 B. Ramundo: Peacefu coexistcnce, Maryand r

17 r--~örkning av Sveriges sjöterritorium. ~-~- Gröns för inre vatten :-,Territoriagr_öns Ho rna.:_:: Nordkorea är inte en av västmakterna erkänd stat. Genom att inte vara medem i FN har Nordkorea adrig fått tifäe att yttra sig vid utformningen av gäande internatione rätt. Likvä kräver man att staten ska föja de reger som dras upp för handande i oika.snuauoner. En amerikansk journaist har frågat i samband med Pueboaffären: "Vad gör man i en tvist med ett and när det inte finns handesförbindese, hjäpprogram, dipomatiska reationer eer något sådant som kan kippas av?" Bid ,- - ~-- ",/ 'H N Ö P>-----,, Ett teespaningsfartyg ti ankars i Hanöbukten my cket nära vår territoriahavsgräns skue sannoikt väcka berättigad irritation. Tankestäare Pueboaffären innehåer många intressanta detajer. Utrymmet medger inte en fuständig anays i detta sammanhang, men man kan dra några tänkvärda erfarenheter av incidenten: e Den nordkoreanska S0-1 var utrustad med 57 mm automatkanoner. Amerikanska marina experter har framhåit att 57 mm artieri är en mycket ätt bestyckning och ifrågasatt om den skue varit tiräckig för att sänka ett fartyg av Puebos storek. e Såvä Commander Bucher som de marina myndigheterna bev het överrumpade av att "motståndaren" vidtog en åtgärd som de inte hade väntat sig, därför att det inte inträffat tidigare. Detta beyser faran av att ensidigt rätta sitt handande efter vad man tror att motparten kommer att göra. e Statsrådet Ava Myrda har i samband med nedrustningsförhandingarna i Geneve sagt att de små.staterna måste - utöver att trygga sin egen säkerhet - även "verka för staters oberoende och ikaberättigande - mot stormakters överväde och bockbidningar". Kanske är Pueboaffären en tankestäare i den riktningen

18 E CHARPENTIER ( ~ Med föjande t re artikar av kommendörkapten 1 gr EMIL CHARPENTIER, majo r INGE KRAPPE och marindirektör gr GUNNAR SCH OERNER om utbidning ti och som sjö- och kustartieriofficerare och mariningenjörer ineds en artikeserie vars syfte b a är att beskriva må, metodik, omfång m m inom oika dear av den marina utbidningsapparaten. J närmast föjande nummer av tidskriften kommer utbidningen vid Sjökrigsskoan, Fo ttans vapenofficersskoa och Miitärhögskoan att behandas. Årsberättesen 1968 i vetenskapsgrenen organisation, persona och utbidning betitad " Fottans underofficers- och underbefäsutbidning - anpassning ti civia skosystem" k ommer att pubiceras i ansutning ti artikeserien. ~ J Från gymnasium ti miitärhögskoa - något om utbidningen ti och som sjöofficer Utbidningen ti och som sjöofficer omfattar numera cirka tio år och kan med hänsyn ti oika huvudmå indeas i tre perioder. Den första perioden från antagningen som aspirant omfattar en för aa nästan het gemensam utbidning fram ti påbörjandet av den egen dig a va pentjänstutbidningen. D en andra perioden omfattar vapentjänstutbidningen med dess uppdening på vapenofficerskursen och den hu vudsakigen praktiska vapentjänstutbidningen. Den tredje perioden om fattar den för aa sjöofficerare gemensamma utbidningen i amän k urs vid miitärhögskoan. Utbidningen fortsätter även efter den amänn a kursen vid miitärhögskoan. D enna utbidning är eme ertid friviig och i viss mån 318 beroende av studieresutatet från den amänna kursen. Av denna anedning kan därför utbidningen ti och som sjöofficer anses omfatta tiden från antagning ti aspirant ti och med amän kur.s vid miitärhögskoan. Utbidning ti sjöofficer, vapentjänstutbidning och am än kurs vid miitärhögskoan är obigatorisk utbidning fö r att erhåa kaptens grad vid fottan. Förutom den obigatoriska utbidningen erhåer sjöofficerare utbidning i vissa speciatjänster som i rege påbörjas under den andra perioden. Från antagning som aspirant ti vapenofficerskurs (period ) Må Mået för utbidningen under denn a period är att bibringa eeverna samhäsanda och miitär fo stran, att utvecka de psykiska och fysiska egenskaper som erfordras för att som sjöofficer eda underydande persona i krig och fred samt att de ge vissa grundäggande kunskaper i yrkestjänst och amänna äroämnen, erforderiga för fortsatt utbidning som.sjöofficer. D etta må eder fram ti kompetens för krigspacering i stridstjänstbefattningar för ej vapentjänstutbidad sjöofficer. I fredsorganisationen ska tjänsten som vakthavande officer och divisionsofficer ombord samt instruktionsofficer vid örogsskoa kunna bestridas. Utbidningen under denna period är såedes inriktad på att skapa ett underag för den fortsatta utbidningen. Stort utrymme ägnas därför edarskap och studier i naturvetenskapiga ämnen. I den därefter föjande vapentjänstutbidningen erhås de tekniska kunskaper som bidar förutsättningen för inärning av de kompicerade vapensystemen samt den praktiska utbidningen i edarskap. Antagningen De sökanden som uppfyer de fo rmea kraven för antagning kaas ti sjökrigsskoan före utbidningens början för att där genomgå vissa prov inför en antagningskommission. Resutaten av dessa.sammanstäs därefter med betyg från gymnasium m m och andra meriter, exempevis praktik från miitär eer civi utbidning eer tjänst. Varje sökande skattas därefter med hänsyn tagen ti det förei ggande underaget och inpaceras i en poängberoende antag

19 ningsordning. Det anta aspiranter som får antagas bestäms av Kung Maj:t på försag av chefen för marinen. På antagningskonmissionens försag faststäer chefen för marinen vika aspirant''r som ska kaas ti utbidning vid sjökrigsskoan. Utbidningsgång under period 1 Utbidningsgången framgår av sammanstäningen "Utbidning ti och.som sjöofficer, period 1" på nästa sida. Med denna sammaj - stäning som grund ämnas några ytterigare uppysningar ti e oika kurserna. Kurs SA Aspiranterna börjar i juni sin utbidning vid Kung Sjökrigssk - an. I jui ämnar de sjökrigsskoan för fyra veckors kurs. skonerterna Gadan och Faken, som i rege innebär seging i Nor - sjön med ett besök i utändsk hamn. Efter denna period föräggs u - bidningen ti Karskrona örogsskoor där kurs SA avsutas i börja 1 av november. Kursen omfattar huvudsakigen am änmiitär utbi - ning, navigation, sjömanskap (örogsutbidning) sambandstjänst oc 1 artieritjänst sqm grund för påföjande sjökurs. Efter kurs SA sk u den sutiga antagningen. Kurs SA sjö Denna kurs föräggs ti ångresefartyg och omfattar cirka fe:n månaders sjökurs på expedition ti främmande farvatten och ände. Sjökursen är såvä teoretisk som praktisk. Den teoretiska utbic' ningen omfattar huvudsakigen sjömanskap, sambandstjänst, navigztion och artieritjänst. Den praktiska utbidningen bygger på tid - gare utbidning under kurs SA. Härutöver ges grundäggande u - bidning i fartygstjänst och stridstjänst. Aspiranterna får under der na kurs tjänstgöra under samma förhåanden som värnpiktiga i grundutbidning viket är av stort värde för den fortsatta sjömiitära utbidningen. Kurs SKL Efter ångresan (SA sjö) antas aspiranterna i början av apri ti sjökadetter och återkommer ti sjökrigsskoan. Här komp etter, s gymnasiaa kunskaper huvudsakigen i naturvetenskapiga ämn(;d 320 Utbidning ti och som sjöofficerer, period 1 Korpra Kadett (furir) Grad Förband Kurs/Benämning Kadett (u off 2 gr) Faggkaden KSS Aspirantkurs. Skonertdiv SA KOS Långresefartyg Aspirantkurs ombord SA sjö KSS Lägre kadenkurs BOS SKL KSS K f KSS K f Kadetrkurs ombord SK sjö Högre kadetrkurs SKH Isbrytare Praktikår ombord. Skonertdiv (ca 6 mån) och Fänrik Långresefartyg iand (ca 6 mån) KSS BOS KOS Månad År O s O s O s s

20 och den egentiga edarskapsutbidningen påbörjas. För att ge or - växing och kunna utvecka färdigheterna i navigation ingår praktisk navigeringsutbidning på minsvepare i kursen. Vidareutvecking av kunskaperna i stridsedning.stjänst, sambandstjänst, artieritjämt och skyddstjänst får kadetterna vid en särskid kurs på Berga örogsskoor. En veckas utbidning vid kustartieriet föregår sedan den avsutande deen av SKL vid sjökrigsskoan. Under denna senare de äggs tonvikten på taktik, navigation, edarskap, stabstjänst och tekniska ämnen. Kursen avsutas i december och efte juferier är sjökadetterna kara att embarkera på fartyg i kustfottan. De fast anstäda underbefä, som kvaificerat sig för officersutbidning och genomgått gymnasium vid Försvarets äroverk i Upp saa ansuter ti SKL i början av juni. SK sjö Denna sjökurs är huvudsakigen föragd ti kustfottans farty( (jagare, fregatter, torpedbåtar och minsvepare). Kursen omfattar nio månaders utbidning under en bemanningsomgång (omgång A) Kadetterna är såunda ombord under ika ång tid som värnpiktig ~ under grundutbidning. Principen är att varje kadett tjänstgör p ~ samma fartyg och i rege i samma befattning under dessa nio måna der, dock att han under denna tid i de festa fa tjänstgör som in struktör (troppchef) vid rekrytkurs på Karskrona örogsskoor un der cirka sju veckor. Utbidningen i stridstjänst hänförs främst ti befattningar inom tjänstegrenarna artieri, signa och stridsedning Härutöver ägnas omfattande tid åt befästjänst, navigering och ma növertjänst. Kurs SKH Den högre kadettkursen börjar efter SK sjö i september och av sutas med officersexamen i apri påföjande år. Vidareutbidning edarskap, sjökrigskonst, övriga försvarsgrenars organisation och taktik, navigation, språk och naturvetenskapiga ämnen är de viktigas te ämnena i denna kurs. Ti skinad mot tidigare äses inga vapenämnen. I stäet ge' 322 genom speciaister presentationer av vapensystem m_m s~_m i förening med studiebesök på typförband ska ge underag for va av vapentjänst. Praktikåret Den praktiska utbidningen under året (apri-apri) som föjer efter officersexamen och föregår vapenofficerskursen är upp~_ead på två havår _och o_mfa_ttar des tjän_~_tgöri?.~ ombord, des -~J~~s: göring i and v 1 d utb!dmngsanstat. TJ:nstgonngen ombord foragos företrädesvis ti isbrytare, skonerter, angresefartyg och stabsfartyg samt för preiminärt ubåtstjänstuttagna officerare ti ub~tsförband: Utbidningen ska i första hand vidareutvecka fardrgheterna 1 bryggtjänst. För preiminärt ubåtstjänstuttagna offic e_~are ska den dessutom tjäna som anpassning och förberedese for komman~e ubåtstjänstutbidning. Tjänstgöringen i and t~r~ggs företrädesvis ti Karskrona och Berga örogsskoor samt Sjokngsskoan och omfattar tiämpad utbidning i befäs- och instruktionstjänst med pacering i putonchefsbefattning..... Härmed ~ir utbidningen under period avsutad och SJOOffrceren står inför nästa utbidningsperiod - vapentjänstutbidningen. Från vapenofficerskurs ti miitärhögskoan (period 2) Mået Mået för vapenofficerskursen är att _bibringa teoretisk~- kunskaper för kompetens som tjänstegrenschef mom egen vap:ntpnst sa1~1t inom stridsednings- och sambandstjänsterna, att ge vr_dgad a ~nan vapenkännedom, att bibringa ytterigare!nmskaper 1 stab~tj~nst, grundäggande kur:skap~r i underr_ätte~etjänst san:t att brbnnga vidgade kunskaper 1 taktrk med tonvrkt pavapentaktie Mået för den praktiska utbidningen under åte~stående _dear av period 2 är att ge praktik för a~t möjiggöra kngspacenng i ett stort anta tjänstegrenschefsbefattmngar. Utbidningsgång under period 2 Utbidningsgången framgår av sammanst~ningen "Exempe på utbidning som.sjöofficer, period 2", se nästa srda. 323