Medicinsk kontroll av nattarbetare enligt AFS 1997:8

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medicinsk kontroll av nattarbetare enligt AFS 1997:8"

Transkript

1 Medicinsk kontroll av nattarbetare enligt AFS 1997:8 Kritisk granskning av en undersökningsmodell Författare: Karin Lindberg-Bergqvist Handledare: Birgitta Malmberg, Yrkes- och miljömedicin, Lund Projektarbete, 5 p, Vidareutbildning i företagshälsovård för sjuksköterskor Oktober 2004 Ansvarig examinator: Professor Staffan Skerfving Avd för yrkes- och miljömedicin Lunds universitet LUND

2 Medicinsk kontroll av nattarbetare enligt AFS 1997:8 Kritisk granskning av en undersökningsmodell Författare: Karin Lindberg-Bergqvist Handledare: Birgitta Malmberg, Yrkes- och miljömedicin, Lund Oktober 2004 Abstrakt Nattarbete är vanligt förekommande i dagens samhälle. Det är välkänt att olika sjukdomar lättare uppkommer då kroppens normala dygnsrytm kommer ur balans. Arbetsgivaren är skyldig att erbjuda nattarbetare hälsokontroller vid nyanställning och därefter vart femte år. Syftet med projektarbetet var att undersöka om modellen som användes vid en specifik företagshälsovård gav tillräckligt relevant information för att kunna utfärda ett tjänstbarhetsintyg samt ge underlag för rådgivning till enskild personal. Avsikten var även att ta reda på vilka sjukdomar/symtom som fanns i den undersökta gruppen. Metoden som användes var befintligt frågeformulär med viss provtagning och riktades mot personal inom kommunal hemsjukvård (n=75). Undersökningens innehåll och resultat värderades utifrån aktuell vetenskaplig litteratur på området samt gällande föreskrifter och rekommendationer angående kontroll av nattarbetare. Huvuddelen av frågorna var relevanta och gav tillräcklig information för utfärdande av tjänstbarhetsintyg. Dock borde mer specifika frågor angående bröstsmärtor och psykiska symtom ingå. Provtagningen bör kompletteras med blodfettsanalyser. De vanligaste symtomen i gruppen var magproblem, sömnproblem och hjärtklappning Nyckelord Nightwork-shiftwork-nurses-hospital staff Avd för yrkes- och miljömedicin Lunds universitet LUND

3 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 7 Specifika frågeställningar... 7 Metod... 7 Instrument... 7 Urval... 8 Genomförande... 8 Analys/Bearbetning... 9 Resultat... 9 Diskussion...12 Metoddiskussion...12 Resultatdiskussion...12 Referenser..15 Bilaga 1 (2) Medicinsk kontroll av nattarbetare...16 Bilaga 2 (2) Utlåtande efter medicinsk kontroll av nattarbetare

4 Introduktion Nattarbete är vanligt förekommande inom ett flertal olika yrken. Det finns verksamheter som av olika skäl måste fungera tillfredsställande dygnet runt. En sådan verksamhet finns inom Hälso- och sjukvård, i detta fall hemsjukvård i eget och särskilt boende. Vårdtagare som bor i eget boende har genom hemtjänstens undersköterskor och sjuksköterskor tillgång till vård dygnet runt. Detta innebär att även personer med behov av kvalificerad vård kan bo kvar hemma längre. Forskning har visat att skador och symtom på sjukdomar lättare kan uppstå om kroppens normala biologiska rytm störs. Av den anledningen är det viktigt att arbetsgivaren erbjuder personalen medicinsk kontroll vid nyanställning och därefter vart femte år enligt AFS 1997:8 (1). I denna författningssamling anges vad som räknas till nattarbete och undersökningen ska utmynna i en bedömning av arbetstagarens tjänstbarhet i nattarbete. Den medicinska kontrollen ska inriktas på sådant som kan ha betydelse för den undersöktes hälsa. På en speciell företagshälsovårdsmottagning (FHV) används ett frågeformulär som underlag till tjänstbarhetsintygets utfärdande. Då det inte fanns standardiserade formulär var syftet med projektet att närmare ta reda på om den medicinska undersökningen med detta specifika frågeformulär gav relevant information till intyget och tillräckligt underlag för rådgivning till arbetstagaren i sjukdomsförebyggande syfte. Avsikten var även att få en uppfattning om vilka sjukdomar/symtom som fanns i den undersökta gruppen. En speciell frågeställning var om det fanns indikationer på tydliga skillnader i besvärsförekomst relaterat till antal år i nattarbete. Förhoppningen var att det aktuella arbetet skulle leda fram till en optimering av den egna modellen för undersökning. Metoden som användes var en undersökning på en grupp nattarbetare (n=75) inom kommunal hemsjukvård. Undersökningen bestod av ett frågeformulär och viss provtagning. Undersökningens innehåll och resultat värderades utifrån aktuell vetenskaplig litteratur på området samt gällande föreskrifter och rekommendationer angående kontroll av nattarbetare. Bakgrund I stort sett alla kroppens funktioner styrs av en biologisk klocka. Denna ger upphov till vår dygnsrytm som är inställd på ~24 timmar. I en tysk undersökning gjordes kontroller av 133 individer i samband med första och femte nattskiftet. Första dagen visas en 3

5 kroppstemperaturökning från och med uppstigandet vid klockan 08 till att nå maximum vid 17-tiden. Temperaturen sjunker sedan för att nå minimum runt klockan 05 på morgonen och därefter påbörjas nästa tempcykel. Det mesta av detta mönster kvarstår alla fem dygnen med kraftigt tempfall under nattskiftet med viss anpassning en eller två timmar mot slutet av perioden. De flesta andra fysiska funktioner visar liknande mönster men hastigheten för anpassning kan variera. Dygnsrytmen påverkar även hormonproduktionen vilket innebär att kroppen är inställd på vila nattetid och aktivitet dagtid. Ämnesomsättningsrubbningar kan uppkomma vid förskjuten dygnsrytm. Melatonin är det hormon som styr sömnen och har högst koncentration kring klockan Detta förklarar varför den värsta tröttheten ofta infinner sig vid denna tidpunkt. Individens utsättande för ljus påverkar också eftersom dagsljus hämmar bildning av melatonin. Nattarbetare tycks domineras av kvällsmänniskor, det vill säga dygnsrytmen är naturligt senarelagd så att de har lättare för att vara vakna på natten än morgonmänniskor. Även om personen trivs med att arbeta natt och mår bra behöver det inte vara så hälsosamt i längden. Brister i sömn och störd dygnsrytm kan få avgörande betydelse för hälsan genom påverkan på flera olika kroppsfunktioner (2,3,4,5,6). Risken för ischemisk hjärtsjukdom är 40 % ökad vid skiftarbete jämfört med dagtidsarbete. Vissa studier har antytt samband mellan risk för hjärt-kärlsjukdomar och hur många år skiftarbete har pågått. Studier med jämförande data från anställningstillfället har visat signifikant ökning av diastoliskt och systoliskt blodtryck. Detta kan tyda på långsiktiga konsekvenser för hälsan där tiden för anställning i nattarbete har betydelse. Andra studier har visat troligt samband med hjärt-kärlsjukdomar och en blandning av livsstil, psykosocial stress och rubbad dygnsrytm (3,7). Gastrointestinala besvär som till exempel smärta, förstoppning och diarré är vanligt förekommande hos skift- och nattarbetare. Duodenalsår är vanligare hos skiftarbetare än hos dagtidsarbetare och födointaget på nattskiftet har betydelse för välbefinnandet. Svårsmält föda som till exempel fet mat bör undvikas då ämnesomsättningen fungerar annorlunda på natten och blodfetterna tenderar att öka. Viss förbättring av blodfetter tycks ske om arbetstiden anpassas mer efter dygnsrytm och dag-kvällsschema är att föredra framför dag-kväll-natt. Snabba kolhydrater som godis och läsk bör undvikas på natten då insulinproduktionen normalt är nedsatt och systemet inte har samma kapacitet att ta hand om blodsockersvängningar. Blodsockernivån ökar vid nattarbete och det finns starka indikationer på att risken för diabetes är ökad (5,7,8). 4

6 Sömnproblem och trötthet är vanligt hos skift- och nattarbetare. Flera undersökningar har visat att personens ålder kan ha betydelse. Det är viktigt att kunna sova bra efter nattpassen men även vakenheten under arbetstid är viktig. Vid en studie i ett sömnlaboratorium undersöktes effekterna av nattarbete på äldre (53-59 år) och yngre (19-29 år) skiftarbetare. Två dagarbetspass följdes av tre nattarbeten med dagsömn. Resultatet visade att de äldre var minst sömniga under det första nattpasset och blev mer sömniga under de följande nattpassen. De yngre var mest sömniga under det första nattpasset och blev piggare de följande nattpassen. De yngre anpassade även dygnets temprytm mera. Denna studie antyder att äldre arbetstagare skulle klara korta serier av nattarbete bäst medan yngre skulle klara längre serier bättre. Forskare som studerar mänsklig prestationsförmåga, säkerhet och olyckor i relation till nattarbete och otillräcklig sömn hävdar att sömn är ett grundläggande behov, att för lite sömn kan nedsätta funktionsförmågan och de skadliga effekterna kan ackumuleras och öka risken för felhandlingar och olyckor. Den fysiska och psykiska prestationsförmågan påverkas och särskilt vid monotont nattarbete är olycksrisken ökad (4,5,6,8). Ett ytterliggare område som studerats är graviditetsstörningar. Oregelbunden menstruation och spontana aborter är vanligare hos skift- och nattarbetare. Det finns belägg för att skiftoch nattarbete kan öka risken för tidiga förlossningar, låg födelsevikt eller missfall. Samband mellan skiftarbete och kongenitala missbildningar har inte undersökts (8). Vissa sjukdomar kan utgöra kontraindikationer för nattarbete såsom kronisk sömnstörning, svåra gastrointestinala besvär, ischemisk hjärtsjukdom, svår hypertension, insulinbehandlad diabetes, thyreoideasjukdom, kronisk njurinsufficiens, epilepsi, kronisk ångest, depression och maligna sjukdomar. Dock är det viktigt att ta hänsyn till typen av arbete och hur välkontrollerad sjukdomen är vid bedömning i det enskilda fallet. Framsteg inom diagnostik, behandling och rehabilitering vid olika sjukdomar erbjuder en bättre situation och kan möjliggöra fortsatt nattarbete. Även olika läkemedels dos-responsmönster följer dygnsrytmen. Detta innebär att även om nattarbetaren tar sitt läkemedel på samma klockslag varje dag kan den biologiska effekten variera och det beror på desynkroniserad dygnsrytm. Risken för sömnstörningar och sjukdomar relaterade till nattarbete tycks öka efter 45-årsåldern och kan motivera tätare kontroller. Det krävs god uppmärksamhet hos den som utför undersökningen av nattarbetare, att ta hänsyn till fler parametrar än bara förekomst av sjukdomssymtom. Ärftlighet och livsstil såväl som sjukdomar påverkar den totala hälsan. Den sociala 5

7 situationen påverkas av skift- och nattarbete. Det mesta i samhället är uppbyggt kring dagtidsarbete. Ständigt pusslande för att få ihop tider med familj, skola och sociala aktiviteter kan öka risken för psykosociala besvär med irritation och oro som följd. Effekten av skiftarbete är även relaterat till personlighet och erfarenhet i kombination med sociala faktorer och detta kan förklara varför ett visst schema fungerar bra för en person men kan vara förödande för någon annan. Även andra arbetsrelaterade orsaker kan ha betydelse för varför personen väljer att arbeta natt som till exempel arbetsorganisation, kollegor och rutiner (1,7,9). Arbetarskyddsstyrelsen har i sin föreskrift AFS 1997:8 klargjort vad som gäller för medicinsk kontroll av nattarbetare. Som nattarbetare räknas de som normalt har minst tre av dygnets timmar förlagt till natten eller de som beräknas utföra minst 38 % av sin årsarbetstid på natten. Föreskriften definierar natt som varje sjutimmarspass som innefattar tiden mellan klockan och Arbetsgivaren skall erbjuda arbetstagare medicinsk kontroll vid nyanställning och därefter vart femte år. Kontrollen ska inriktas på sådant som kan ha betydelse för den undersöktes hälsa och ska utmynna i ett tjänstbarhetsintyg. Undersökningen bör innehålla frågor om sömnstörning/vakenhet, hjärt-kärlsjukdomar, mag-tarmsjukdomar och även frågor om bruk/missbruk av läkemedel, tobak, alkohol och droger, livsstilsfrågor som berör den sociala situationen och måltidsvanor. Företagshälsovården är den instans som är lämplig att utföra den medicinska kontrollen då det krävs god kännedom om den undersöktes arbetsförhållanden. Den övergripande tjänstbarhetsbedömningen görs av läkare men själva undersökningen kan utföras av annan kompetent personal. Arbetsgivaren ska föra register över personal som varit på undersökning enligt föreskriften och finns det hinder för tjänstgöring ska detta anges i registret. Arbetsgivaren ansvarar även för eventuell arbetsanpassning och rehabilitering av arbetstagare (1). Föreningen Svensk Företagshälsovård (FSF) har utfärdat en modell för utförandet av medicinsk kontroll av nattarbetare. Denna modell har kommit ur projektet Good Practice som syftar till att erbjuda kvalitetssäkrade tjänster. Enligt FSF bör frågeformuläret innehålla personuppgifter och sjukdomsbakgrund men även frågor som berör livsstil, sömn, trötthet, stress, oro, rastlöshet, humörsvängningar, huvudvärk, mag-tarmbesvär och infektioner. Vidare bör frågor som berör arbetsuppgifter, arbetstidens förläggning och förekomst av risker i arbetsmiljön ingå. Undersökningen bör också innehålla följande provtagningar; Body Mass 6

8 Index (BMI), blodtryck, puls, blodvärde, blodsocker, blodfetter och i förekommande fall kroppsundersökning (10). Syfte Syftet var att närmare ta reda på om gällande undersökningsmetod gav relevant information för utfärdande av tjänstbarhetsintyg för nattarbete samt tillräckligt underlag för rådgivning till arbetstagaren i sjukdomsförebyggande syfte. Tanken var också att det aktuella arbetet skulle ge underlag för eventuell optimering av modellen för undersökning. Specifika frågeställningar Innehåller formuläret frågor som täcker in de viktigaste hälsoaspekterna för nattarbete? Finns det överflödiga frågor? Är ingående provtagning adekvat? Bör ytterliggare frågor läggas till? Vilka sjukdomar/symtom har nattarbetare i den aktuella undersökta gruppen? Finns det några skillnader i sjukdoms- eller besvärsförekomst mellan dem som arbetat mer än 10 år respektive mindre än 10 år på natten? Metod Instrument En undersökning av nattarbetare inom kommunal hemsjukvård (n=75) gjordes enligt den modell som används på aktuell FHV-mottagning. Denna undersökning innefattade ifyllande av ett formulär som innehöll frågor om tjänstgöringsgrad, hur länge anställning i nattarbetet pågått, sjukdomar/symtom, livsstilsfrågor om kost, motion, tobak, alkohol och social situation. Frågeformuläret hade Ja- och Nej-svar med möjlighet till förklarande kommentar 7

9 och ifylldes tillsammans med sjuksköterska vid besök på FHV-mottagningen. Endast frågor med relevans för tjänstbarhetsintyg är presenterade i resultatet (fullständigt frågeformulär se Bilaga 1). Även blodprov för analys av blodvärde och blodsocker, blodtryck samt mätning av längd och vikt ingick. Resultaten sammanställdes i grupper uppdelade efter ålder och hur länge personalen hade varit anställda i nattarbete. En granskning av frågeformuläret utfördes efter avslutad undersökning. Urval Målgruppen för undersökning var nattarbetare aktuella för lagstadgad medicinsk kontroll enligt AFS 1997:8 inom kommunal hemsjukvård i eget och särskilt boende i ett geografiskt väldefinierat område. Totalt erbjöds 84 personer att delta, 75 personer (87 %) tackade ja till undersökning. Av dessa var 70 kvinnor och 5 män. Samtliga var undersköterskor eller sjuksköterskor. Bortfallet är inte känt. Av anonymitetsskäl har gruppresultaten inte redovisats uppdelade på kön eller yrke. Anställningsgraden varierade mellan 57 och 100 %. Definitionen för heltidsarbete var 85 % eller högre anställningsgrad. Samtliga deltagare hade arbetsuppgifter på natten och endast möjligheter till korta pauser. Arbetstidens förläggning var antingen klockan eller , det senare gällande för sjuksköterskor i Kvälls- och nattorganisation och är EU-anpassat. Arbetsplatserna var förlagda antingen inne på särskilda boenden eller i hemsjukvård. De personer som arbetade inom hemsjukvården hade ett stort geografiskt område att transportera sig inom och därför användes bil i tjänsten. Bemanningen på särskilt boende består av undersköterskor som vid behov av sjuksköterska kontaktar nattsjuksköterskepatrull som därigenom har ett stort antal boendeformer att ansvara för. Genomförande Undersökningen ägde rum våren Ansvarig enhetschef erbjöd aktuell personal medicinsk kontroll på FHV-mottagning. Tider bokades och personalen fyllde i specifikt frågeformulär tillsammans med företagssköterska och gemensam diskussion om svaren ledde till viss rådgivning. Om behov uppstod gavs tid till annan kompetens inom FHV. Provtagning av blodvärde, blodsocker och blodtryck genomfördes liksom mätning av längd och vikt. 8

10 Respektive deltagare meddelades personligen sina provsvar. Efter att frågeformuläret var ifyllt lämnades det till företagsläkare som granskade svaren och om inga oklarheter fanns utfärdades ett tjänstbarhetsintyg. Se bilaga 2. Om tveksamheter fanns kallades den undersökte till ett besök där individuell undersökning med bedömning av läkare skedde. När den praktiska delen av undersökningen var avslutad gjordes en enkel deskriptiv statistik för symtom och diagnosfrågorna. I samråd med handledare togs relevant översiktslitteratur om skift- och nattarbete fram och studerades. En värdering av innehållet i aktuell undersökningsmodell gjordes utifrån aktuell kunskap på området. Någon vidare analys av blodprovssvar och blodtrycksvärden ingick inte i studien. Innehållet i rapporten kommer att presenteras inom den egna FHV-enheten som ett underlag för vidare utveckling av undersökningsmodell. Analys/Bearbetning Utifrån de individuella formulären har gruppdata sammanställts. Antal ja-svar har beräknats och utgör resultatet. Jämförelser har gjorts mellan hel- och deltidsanställda och mellan äldre och yngre medarbetare. Dessutom har jämförelser gjorts mellan två grupper där deltagarna har varit anställda i nattarbete i mer än 10 år eller mindre. Analysen av resultatet är helt deskriptiv. Resultat Totalt deltog 75 nattarbetare i undersökningen. Medelålder var 48,2 år (23-65 år). Antal år i yrket var i medeltal 10,9 år (1-37 år). Antalet deltidsanställda var 58 personer och 17 personer var heltidsanställda. Frågeformuläret bestod av 29 frågor. Nio frågor berörde hälsotillståndet och fem frågor handlade om livsstil. De nio frågorna som berörde hälsotillståndet var ställda både för det som var aktuellt nu och tidigare förhållande, detta utgjorde en helhet för bedömningen. Samtliga av dessa frågor var av betydelse för tjänstbarhetsintyg. En del övriga frågor hade ingen 9

11 betydelse för tjänstbarhetsintygets utfärdande och har därför inte redovisats här. Dessa frågor berörde sjukhusvistelse, eventuell operation och olyckshändelse eller allvarlig kroppsskada. Provtagning av blodfetter saknas liksom mer specifika frågor om arbetstider, stress, sömnvanor och kost- och måltidsvanor. Diagnoserna/symtomen som fanns i gruppen är redovisade i tabell 1. Tabell 1. Förekomst av sjukdomsdiagnoser/symtom fördelade på anställningsgrad och ålder. Heltid n=17 Deltid n=58 >45 år n=28 <45 år n=47 Totalt n=75 Antal (%) Antal (%) Antal (%) Antal (%) Antal (%) Diabetes 0 (0) 1 (2) 1 (4) 0 (0) 1 (1) Hjärtbesvär 1 (6) 5 (9) 5 (18) 1 (2) 6 (8) Brösttryck 2 (12) 1 (2) 2 (7) 1 (2) 3 (4) Hjärtklappning 4 (23) 8 (14) 10 (36) 2 (4) 12 (16) Magbesvär 5 (29) 14 (24) 9 (32) 10 (21) 19 (25) Psyk symtom 2 (12) 5 (9) 5 (18) 2 (4) 7 (9) Astma 6 (35) 1 (2) 6 (21) 1 (2) 7 (9) Epilepsi 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) Sömn 3 (18) 11 (19) 7 (25) 7 (15) 14 (19) BMI >25 10 (59) 25 (43) 23 (49) 12 (43) 35 (46) De sjukdomar/symtom som var vanligast i den undersökta gruppen var magbesvär (25 %), sömnproblem (19 %) och hjärtklappning (16 %). Magbesvären upplevdes i större utsträckning bland dem som arbetade heltid och var äldre än 45 år. Sömnrubbningar var vanligare i deltidsgruppen och i ålder >45 år men totalt sett var andelen sömnrubbningar liten i alla grupperna. Hjärtklappning upplevdes av fler personer i heltidsgruppen jämfört med deltidsgruppen och med klar majoritet för gruppen över 45 år. Procentuellt fler personer i heltidsgruppen upplevde psykiska besvär jämfört med deltidsgruppen och de tillhörde åldersgrupp över 45 år. Astma och BMI var procentuellt högre i heltidsgruppen och även i gruppen över 45 år. 10

12 Sjuttio personer upplevde sig som friska. Skillnader i sjukdomsdiagnos/symtom mellan heltids- eller deltidsanställda var inte så stor. Däremot sågs en generell skillnad mellan åldersgrupperna. Betydligt större andel i gruppen över 45 år uppvisade förekomst på sjukdom/symtom jämfört med personerna i gruppen under 45 år. Livsstilsfrågor som tobaks-, alkohol-, och drogvanor besvarades. Knappt hälften, 31 personer, av deltagarna uppgav bruk av tobak, antingen snus eller cigaretter, och 30 personer uppgav bruk av alkohol. Alkoholbruket varierade mellan ett glas vin i veckan till en flaska vin i veckan. Ingen av deltagarna uppgav drogbruk. På frågan om regelbundna matvanor angav 61 personer att de hade detta och av dem hade 27 personer (44 %) BMI>25. Oregelbundna matvanor uppgavs av 14 personer och av dem hade 8 personer (57 %) BMI > 25. Frågeformuläret innehöll även frågor som berörde social situation som familj och motionsvanor. En speciell jämförelse gjordes mellan dem som arbetat natt mer eller mindre än 10 år. Hjärtkärlsjukdomar var vanligare hos de nattarbetare som arbetat natt mer än 10 år medan magbesvär var vanligare hos dem som arbetat natt mindre än 10 år. Medelåldern var högre i gruppen över 10 år. Viss skillnad i BMI fanns också mellan de två grupperna. Resultatet finns redovisat i tabell 2. Tabell 2. Skillnader i sjukdomsdiagnos/symtom vid nattarbete mer eller mindre än 10 år. Nattarbete > 10 år Nattarbete < 10 år n =34 Medelålder 53,5 år n =41 medelålder 43,8 år Antal (%) Antal (%) Diabetes 0 (0) 1 (2) Hjärtbesvär 1 (15) 1 (2) Brösttryck 3 (9) 0 (0) Hjärtklappning 9 (26) 3 (7) Magbesvär 7 (20) 12 (29) Psykologiskt 3 (9) 4 (10) Astma 3 (9) 4 (10) Epilepsi 0 (0) 0 (0) Sömn 8 (23) 6 (15) BMI >25 8 (53) 18 (44) 11

13 Diskussion Metoddiskussion Metoden som användes vid bearbetningen av resultatet valdes medvetet som en deskriptiv analys eftersom siffrorna och orsakssambanden inte utgjorde huvudsyftet. Om så skulle vara fallet borde analysen ha datorbearbetats och då kunde möjligen andra resultat tydliggöras. Till exempel kan man inte göra en närmare analys av skillnader i symtom mellan grupperna som arbetat mer eller mindre än 10 år då åldersjustering saknas. Huvudsyftet med studien var att granska modellen som används med frågeformulär som underlag till tjänstbarhetsintygets utfärdande. Att utvärdera frågorna i jämförelse med litteratur inom området har varit mycket värdefullt. Metoden med att frågeformuläret fylls i tillsammans med företagssköterskan vid besöket är bra då frågorna och svaren kan diskuteras med en gång. Det är viktigt att svaren blir fullständiga då läkaren utgår ifrån dessa då intyget skrivs. Resultatdiskussion Resultatet av litteraturgranskningen visar att det är ökad risk för ohälsa vid skift- och nattarbete. De flesta artiklar handlar om båda delar och det tycks som om enbart nattarbete möjligen skulle innebära mindre risk för ohälsa än roterande skiftarbete med nattpass. De som fortsätter arbeta natt har förmodligen lättare att anpassa sin dygnsrytm efter detta och det blir en naturlig selektering till detta arbete. De som slutar arbeta natt på grund av hälsoproblem följs sällan upp efter avslutad nattjänst och därför är kunskaperna om deras fortsatta hälsotillstånd bristfällig. Nattarbetarundersökning är en frivillig rättighet för arbetstagaren men vissa personer kan uppfatta den som ett hot då undersökningen utmynnar i ett tjänstbarhetsintyg. Vad gör man om det befinns olämpligt ur medicinsk synvinkel att fortsätta inom nattarbete men det är det enda som arbetstagaren kan tänka sig? Eller om omplacering via arbetsgivaren inte är möjligt? Kanske upptäcks en sjukdom som är kontraindicerad för nattarbete och arbetsgivaren inte vågar ha kvar arbetstagaren trots att ingenting har hänt på arbetsplatsen. Sjukdomen hade ju på kort sikt förblivit oupptäckt om nattarbetaren inte hade genomgått en undersökning. Kanske borde frågeformuläret innehålla frågor om varför 12

14 arbetstagaren har valt att arbeta natt då det kan finnas många skäl till detta val. Det kan bero på familjära och social angelägenheter, arbetsorganisatoriska och så vidare. De frågor som berör hälsotillståndet är relevanta men bör utvecklas mera i detalj. Särskilt frågorna som berör hjärtklappning, brösttryck och psykiska besvär täcker in stora områden. Det kan finnas en mängd olika orsaker som kan ge liknande symtom utan att betyda någonting allvarligt för hälsan. Alltså bör dessa frågor specificeras mera för att inte svaren ska bli otydliga. Livsstilsfrågor om kost och tobak är inte särskilt konstiga men hur är sanningshalten när det gäller alkohol och droger? Dessutom är vissa frågor felaktigt ställda till exempel alkoholfrågan. Betyder ett Ja-svar att personen dricker alkohol ofta eller ibland och betyder i så fall ett Nej-svar att personen är absolutist? En bättre fråga kunde vara När drack du alkohol senast? och Hur mycket drack du då? Likaså är frågan om matvanor otydlig. Vad betyder regelbundenhet? Det kan ju vara helt olika för olika personer. En bättre fråga hade varit Vad äter du och när intar du dina måltider? Matvanor är individuella men en stor del av den undersökta gruppen upplever magproblem och det var ingen större skillnad i ålder vid en jämförelse. Beror det på mer stress eller sämre matvanor nuförtiden? Över hälften av de som arbetade heltid hade förhöjt BMI, beror det på att de inte har tillräckligt med tid för planering av matinköp och matlagning? Dessutom hade de som uppgav oregelbundna matvanor procentuellt fler med BMI över 25 jämfört med dem som uppgav regelbundna matvanor. Provtagningen innehåller inte blodfettsanalys, vilket forskning har visat kan ha betydelse vid nattarbete. Förekomst av sjukdomar var högre i gruppen över 45 år och det är helt biologiskt rimligt. Likadant när det gäller antal år i yrket. Medelåldern var 10 år högre i gruppen som haft nattanställning mer än 10 år. Mer specifika frågor om stress och kostvanor bör ingå i frågeformuläret. Kanske även fritidsvanor då lediga dagar kan vara fulltecknade och sämre återhämtning sker. Nattpassens förläggning kan också vara av intresse, särskilt hos heltidsarbetare då man vet att för många arbetspass i rad har negativ inverkan. Dock innebär splittrade pass som till exempel att arbeta varannan natt sämre möjligheter till återhämtning. Arbetsmiljöverket har presenterat ett nytt förslag som går ut på att samordna medicinska undersökningar. I detta förslag diskuteras bland annat medicinsk kontroll av nattarbetare, att undersökningen fortfarande ska erbjudas men med skillnaden att den inte ska utmynna i ett tjänstbarhetsintyg. Detta kan ju innebära att fler nattarbetare vill delta i underökning. Om förslaget godtas ska det börja gälla 1 juli,

15 Slutsatser av undersökningen är att det är bra att arbetstagaren fyller i frågeformuläret tillsammans med sköterska på FHV-mottagningen. Eventuella otydligheter kan diskuteras direkt. Frågorna som ställs bör koncentreras på aktuellt hälsotillstånd och då särskilt frågor som berör bröstsmärtor och psykologiska problem. Vidare är det angeläget att ta reda på arbetstidens förläggning, hur schemat ser ut och hur många tillfällen till pauser som ges under arbetstid. Även bisysslor kan vara av intresse då råd om återhämtning ska ges. Kanske kan frågor om arbetets innehåll vara av värde då olika krav på vakenhet och uppmärksamhet under arbetspassen kan variera. Personal som arbetar inom hemsjukvård ska köra bil under arbetspasset och detta ställer höga krav på vakenhet och uppmärksamhet. Även synundersökning med framför allt mörkerseende kan vara viktigt för denna grupp. Mörkerseende kan ju förändra sig med ökad ålder. Personalen rör sig ju också ute på stan vid olika tidpunkter under natten och kan bli utsatt för hot och våld. Kanske ska en fråga rörande detta ingå? Kanske ska nattarbetarundersökningen bestå av två delar, en standard med grundläggande frågor och en specifik som vänder sig till en särskild grupp eller arbetsplats. 14

16 Referenser 1. Medicinsk kontroll av nattarbetare. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamlig, AFS 1997:8. Stockholm; Arbetarskyddsstyrelsens publikationsservice: Åkerstedt T. Shiftwork and disturbed sleep/wakefulness. Occupational Medicine 2003;53: Hjerpe L, Åkerstedt T, Kecklund G, Bäckström E-M, Törnqvist S. Hälsa och välbefinnande i samband med permanent nattarbete och tvåskift. Arbetsmiljöfondens sammanfattning Stockholm; Statens institution för psykosocial miljömedicin och institutionen för stressforskning: SoU 2002:49. Arbetstiden livets gränser. Skrift från kommittén för nya arbetstidsoch semesterregler.(knas). Stockholm; Näringsdepartementet: Åkerstedt T. Sömnens betydelse för hälsa och arbete. Falun; Bauer Bok : Åkerstedt T, Kecklund G, Gillberg M. Udda arbetstider. Arbetsmiljöfondens sammanfattning Stockholm; Statens institut för psykosocial miljömedicin: Knutsson A. Health disorders of shift workers. Occupational Medicine 2003;53: Böggild H, Jeppeson HJ.Intervention in shift scheduleing and changes in biomarkers of heart disease in hospital wards. Scand J Work Environ Health 2001;27(2): Costa G. Shiftwork and occupational medicin: an overview. Occupational Medicine 2003;53: Föreningen Svensk Företagshälsovård. Good Practice (www-dokument, läst ). Tillgänglig URL: 15

17 Bilaga 1 (4) MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE enligt AFS 1997:8 Undersökningen utmynnar i att läkaren gör en bedömning av den enskildes tjänstbarhet i nattarbete. Denna bedömning meddelas den undersökte och arbetsgivaren. Arbetsmiljöinspektionen (tillsynsmyndighet) har rätt att på begäran ta del av bedömningen. Namn Personnummer Arbetsplats (Förvaltning, avdelning) Hel-/deltid (omfattning) Hur länge har Du arbetat natt? Vikariat/tillsvidareanställning Anställningsdatum Bltr.: Hb: g/l B-glucos: mmol/l Fastevärde Längd: cm Vikt: kg Hälsodeklaration Har Du legat på sjukhus någon gång? Är Du opererad för något? Har Du råkat ut för något allvarligt olycksfall / allvarlig kroppsskada?

18 Har Du varit sjukskriven det senaste året? Har Du någon gång, det senaste året, tagit läkemedel mer än två veckor i följd? Går Du på kontroll hos läkare? Tar Du några mediciner? (om ja, vilka och mängd) Har Du någon allergi? (inkl. läkemedelsallergi) Har Du synbesvär? Har Du hörselproblem? Har Du eller har Du haft sömnstörningar? Har Du eller har Du haft diabetes? Har Du eller har haft astma? Har Du eller har Du haft epilepsi eller annan krampsjukdom? Har Du råkat ut för olyckstillbud kopplade till nedsatt vakenhet?

19 Har Du eller har Du haft hjärtbesvär eller högt blodtryck? Får Du smärta eller tryck över bröstet vid fysisk ansträngning? Har Du märkt hjärtklappning eller extraslag från hjärtat? Har Du eller har Du haft magkatarr, magsår eller tarmbesvär? Har Du eller har Du haft psykiska eller nervösa besvär? Känner Du Dig helt frisk? Övriga symtom eller besvär som Du vill diskutera? Bruk av alkohol? Ja Nej Hur mycket / vecka eller månad Tobak? Ja Nej Hur mycket / vecka eller månad Övriga droger? Motionerar Du regelbundet? Har Du regelbundna måltidsvanor?

20 Familj / social situation (gift, sambo, enbo, barn + ålder)? Övrigt

21 Bilaga 2 (2) UTLÅTANDE EFTER MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE enligt AFS 1997:8 Avslutande bedömning Namn Personnummer Arbetsplats (Förvaltning, avdelning) Ansvarig arbetsledare Inga medicinska hinder föreligger för (fortsatt) nattarbete Medicinska hinder finns för nattarbete Överläggning med arbetsgivare föreslås för åtgärder / anpassning av arbetssituationen Lund den Företagsläkarens underskrift

22 Ovanstående läkare är oförhindrad att lämna resultat av tjänstbarhetsbedömning till arbetsgivare. Arbetsmiljöinspektionen (tillsynsmyndighet) har rätt att få ta del av bedömningen. Lund den Patientens underskrift Kopia: Journal Ansvarig arbetsledare Patienten

Arbetstid & hälsa risker och lösningar

Arbetstid & hälsa risker och lösningar Arbetstid & hälsa risker och lösningar Författare; Göran Kecklund Att arbeta skift och natt innebär stora påfrestningar på hälsan, ökar risken för arbetsskador och felbehandlingar i vården. Skift och nattarbete

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:8 MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:8 MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:8 MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE MEDICINSK KONTROLLAV NATTARBETANDE Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om medicinsk kontroll av nattarbetande

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

Resultat från lagstadgad hälsokontroll vid nattarbete hos vårdpersonal i Hallands landsting

Resultat från lagstadgad hälsokontroll vid nattarbete hos vårdpersonal i Hallands landsting Resultat från lagstadgad hälsokontroll vid nattarbete hos vårdpersonal i Hallands landsting Ulla-Britt Björkman Handledare: Linda Nordling Nilson Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademien

Läs mer

Värt att veta... Nattarbete

Värt att veta... Nattarbete Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga

Läs mer

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk Sömn-enkät Namn:... Datum: Instruktioner: I denna sömn-enkät förekommer flera olika typer av frågor. Vissa frågor ska besvaras med att Du kryssar i rutan för ja eller nej. På några frågor ska Du försöka

Läs mer

Hälsoundersökning liten/allmän/utökad

Hälsoundersökning liten/allmän/utökad Hälsoundersökning liten/allmän/utökad Personuppgifter Personnummer Telefon Namn Mail Adress Ansvarig SSK (fylls i av Adocto) Postnummer och ort Datum för besöket Företag/privatperson Tjänstgöringsgrad

Läs mer

Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås. Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se. Handledare: Marianne Törner

Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås. Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se. Handledare: Marianne Törner Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se Handledare: Marianne Törner Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet

Läs mer

Hälsodeklaration. Körkort Annan ID-handling Personlig kännedom. Inledande undersökning Regelbunden hälsokontroll Bedömning efter frånvaro Annan orsak:

Hälsodeklaration. Körkort Annan ID-handling Personlig kännedom. Inledande undersökning Regelbunden hälsokontroll Bedömning efter frånvaro Annan orsak: Hälsodeklaration 1 (5) Blanketten gäller enligt Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2011:61 om hälsokrav m m enligt lagen (2011:725) om behörighet för lokförare. Hälsodeklarationen fylls i av den som

Läs mer

Effekter av skiftarbete

Effekter av skiftarbete Skiftarbete, stress och sömn Konferens, Onsdag 2 oktober 2013, Universitetssjukhuset Örebro Göran Kecklund, Docent: Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

Minimera hälsorisker vid rotationsarbete: hur skapas effektiva och långsiktigt hälsosamma arbetstider?

Minimera hälsorisker vid rotationsarbete: hur skapas effektiva och långsiktigt hälsosamma arbetstider? Minimera hälsorisker vid rotationsarbete: hur skapas effektiva och långsiktigt hälsosamma arbetstider? Studiedagar 2017 Transformera ditt ledarskap, 171020 Göran Kecklund, Professor och stf. föreståndare

Läs mer

Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken

Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken Maria Lennernäs Hushållslärare, Dr Med Sci Docent i nutrition Professor mat & måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning Högskolan

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Varför en ny föreskrift? Regeringen prioriterar arbetsmiljön 1. Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor 2. Ett hållbart arbetsliv 3.

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

SÖMN Fakta och praktiska tips

SÖMN Fakta och praktiska tips / SÖMN Fakta och praktiska tips Varför sover vi egentligen? Reparation av kroppen Immunförsvaret aktiveras Uppbyggande hormon insöndras Återhämtning för hjärnan Hjärnan laddar upp energi Minnet uppgraderas

Läs mer

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005 Tid för återhämtning En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen 1 Tid för återhämtning minskar i Väg och Ban-branschen Högre krav Konkurrens, Krav från beställare Mer skiftgång Mer nattarbete Dåligt

Läs mer

Jämförande studie av två hälsoundersökningar hos nattarbetare. Maud Uggla Handledare Jonas Brisman

Jämförande studie av två hälsoundersökningar hos nattarbetare. Maud Uggla Handledare Jonas Brisman Jämförande studie av två hälsoundersökningar hos nattarbetare Maud Uggla Handledare Jonas Brisman Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet 2004/2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder

Läs mer

Varför så många frågor?

Varför så många frågor? Sid 1 av 10 Varför så många frågor? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en hälsodeklaration? Din försäkring bygger på att flera

Läs mer

Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare?

Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Göran Kecklund, forskare, Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas av hjärt-/ kärlsjukdom,

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

Hälsotest. Namn: E-mail: Telefon: Datum: www.inspirilla.com / www.nillaskitchen.com

Hälsotest. Namn: E-mail: Telefon: Datum: www.inspirilla.com / www.nillaskitchen.com 1 Hälsotest Namn: E-mail: Telefon: Datum: 2 Bakgrundsdata 1 Kön q Man q Kvinna 2 Hur gammal är du? q 56 år eller äldre q 46 55 år q 36 45 år q 26 35 år q 25 år eller yngre 3a Vilket är Ditt civilstånd?

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN?

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Fakta om NOCTURI att vakna för att gå upp och kissa på natten Fakta om nocturi Vad är nocturi? Orsaker till nocturi Goda råd och åtgärder Diagnostik Resultat Vad är nocturi? Nocturi

Läs mer

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom

Läs mer

Hälsa & Livsstilsenkät

Hälsa & Livsstilsenkät Hälsa & Livsstilsenkät Dina uppgifter Datum: Namn: Personnummer: Adress: Telefonnummer: Arbetsplats & avdelning: Yrke/arbetsuppgifter: Antal anställningsår i företaget: Hälsostatus de senaste 12 månaderna

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sov gott! Sova kan du göra när du är pensionär Helt sant. Risken är bara att det blir det enda du orkar med. I alla fall om du inte tar det lite lugnt redan i dag. Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2 Att identifiera risker och genomföra åtgärder Fall 2 Viktigaste reglerna för fall 2 AFS 2001:1 AFS 2012:2 AFS 1994:1 AFS 1998:5 AFS 2015:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete Belastningsergonomi Arbetsanpassning

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer

IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Namn Personnummer Adress Telefon (även riktnummer) E-post Postadress Telefon mobil Behöver du tolk?

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt

Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt Göran Kecklund, docent goran.kecklund@stressforskning.su.se 1 Frågeställningar/områden Hälsorisker vid natt- och skiftarbete Patientsäkerhetsrisker

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Arbetsförmågeindex. Grupp / avdelning. Ekonomi. Yrke. Testyrke. Ansvariga

Arbetsförmågeindex. Grupp / avdelning. Ekonomi. Yrke. Testyrke. Ansvariga Arbetsförmågeindex Denna webbsida tillhandahålls av Arbets- och miljömedicin på Göteborgs Universitet. Arbets- och miljömedicin arbetar för hälsofrämjande arbetsmiljö. Arbetsförmågeindex Enkäten innehåller

Läs mer

Hälsoprofil Mjärdevimodellen

Hälsoprofil Mjärdevimodellen Hälsoprofil Mjärdevimodellen Anette Ericsson, företagssköterska Landstingshälsan Örebro 2012-08-21 Utgångsläget inför arbetet kring ny hälsoprofil Missnöje med befintlig metod. Otidsenlig, manuell tidskrävande

Läs mer

Tips från forskaren Arbete

Tips från forskaren Arbete Tips från forskaren Arbete Stressforskningsinstitutet Arbete Här listas forskarnas tips kring förbättrad arbetsmiljö och hur man kan handskas med ovanliga arbetstider. Att tänka på vid skiftarbete Forskare

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Blodtrycksförändringar hos skiftarbetare? Projektarbete vid. företagsläkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Blodtrycksförändringar hos skiftarbetare? Projektarbete vid. företagsläkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Blodtrycksförändringar hos skiftarbetare? Projektarbete vid företagsläkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 2002-2003 Författare Stefan Jerresand Brukshälsan i Uppland AB Handledare

Läs mer

Utvärdering av hälsoundersökning på grossistföretag av chaufförer och rangerare

Utvärdering av hälsoundersökning på grossistföretag av chaufförer och rangerare Utvärdering av hälsoundersökning på grossistföretag av chaufförer och rangerare Christina Bruce NMC AB c.bruce@telia.com Handledare: Gösta Axelsson Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sova kan du göra när du är pensionär Återhämtning är mer än bara sömn Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller alla. Män, kvinnor, nattugglor, soffpotatisar och elitidrottare. Inte minst gäller det dem

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 - Läkarundersökning - Hälsoundersökning - Biologisk exponeringskontroll - Tjänstbarhetsbedömning

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...

Läs mer

Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Göran Kecklund, forskare, Stressforskningsinstitutet

Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Göran Kecklund, forskare, Stressforskningsinstitutet Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Göran Kecklund, forskare, Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas av hjärt-/ kärlsjukdom,

Läs mer

Sven Lindblom 1

Sven Lindblom 1 2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Arbetsmiljö, arbetstider och hälsa. Utvärdering av skiftscheman vid akutmottagningen i Arvika

Arbetsmiljö, arbetstider och hälsa. Utvärdering av skiftscheman vid akutmottagningen i Arvika Arbetsmiljö, arbetstider och hälsa Utvärdering av skiftscheman vid akutmottagningen i Arvika Arbets- och miljömedicin är ett samarbete mellan Region Örebro län och landstingen i Sörmland, Värmland och

Läs mer

Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation

Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation Svar skickas till: Överviktsenheten Kirurgkliniken Västmanlandssjukhus 721 89 Västerås Till patienten! För några år sedan genomgick du en överviktsoperation.

Läs mer

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än

Läs mer

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Bakgrund Alltför många (?) kommer för att mäta sitt blodtryck. Gör vi nytta?? Vi DSK upplever

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Riskfaktorer vid nattarbete

Riskfaktorer vid nattarbete Riskfaktorer vid nattarbete Författare: Lena Sahlin Boman Haluxa Bohushälsan Handledare: Ralph Nilsson Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 2008-2009, 60 hp, Örebro universitet och Arbets- och

Läs mer

Enkla eller dubbla handskar

Enkla eller dubbla handskar Enkla eller dubbla handskar Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Ulrika Olsson och Sandra Leeman Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker,

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Företagshälsan i Sävsjö erbjuder dig och ditt företag den experthjälp du behöver

Företagshälsan i Sävsjö erbjuder dig och ditt företag den experthjälp du behöver Kvalitetssäkrad och certifierad enligt SS-EN ISO 9001 samt Specifikation för Svensk Företagshälsovård Företagshälsan Sävsjö AB ägs av sina medlemsföretag och vi bedriver företagshälsovård riktad till företag

Läs mer

Hälsofrämjande schemaläggning för tjänstgöring blandat dag och natt

Hälsofrämjande schemaläggning för tjänstgöring blandat dag och natt Hälsofrämjande schemaläggning för tjänstgöring blandat dag och natt Variera dina arbetspass Tänk på att undvika mer än fyra pass av samma sort i följd. Helst färre än fyra nattpass i rad. Kvällspass bör

Läs mer

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) HALU genomförd på: Antal enkäter: Datum: Urval: 57 2012-09-10-2013-01-21 Testdatum fr.o.m. 2012-09-01 t.o.m. 2013-03-11 Testnummer inom datum 1 Sida 2

Läs mer

Ansökan gruppförsäkring för Sveriges Åkeriföretag

Ansökan gruppförsäkring för Sveriges Åkeriföretag Skicka in din ansökan/hälsodeklaration/avanmälan i ett portofritt kuvert och skriv: Frisvar Förenade Liv Gruppförsäkring AB, Svarspost 121310901, 110 00 Stockholm Ansökan gruppförsäkring för Sveriges Åkeriföretag

Läs mer

Hälsa & Livsstilsenkät

Hälsa & Livsstilsenkät Hälsa & Livsstilsenkät Enkäten går bra att fylla i direkt på webben eller spara ner på datorn för att fylla i den senare. Gör så här: Fyll i hälsoenkäten och spara den på din dator. Bifoga sedan den sparade

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Skiftarbete och hälsa: hur kan riskerna minimeras?

Skiftarbete och hälsa: hur kan riskerna minimeras? Skiftarbete och hälsa: hur kan riskerna minimeras? Gilla jobbet 2017, 171026 Göran Kecklund, Professor och stf. föreståndare Stressforskningsinstitutet (e-post: goran.kecklund@su.se) Innehåll Risker Orsaker

Läs mer

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer.

Läs mer

9. Hur många timmar sover du i genomsnitt under ett dygn inklusive tupplurar?

9. Hur många timmar sover du i genomsnitt under ett dygn inklusive tupplurar? Sömnutredning Läs hela frågan innan du besvarar frågan. Välj rätt alternativ eller skriv in den efterfrågade uppgiften för de tre senaste månaderna. Markera också om svaret är nekande. 1. Datum för ifyllande

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Vecka: Sömndagbok Jag gick och la mig klockan: Jag somnade efter ungefär. antal min Vaknade du under natten? Hur många gånger och hur länge var du vaken? Jag vaknade klockan: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande.

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande. Regeringsbeslut II 10 2002-05-02 N2001/11628/ARM Näringsdepartementet Härnösands kommun Socialförvaltningen 871 80 HÄRNÖSAND Överklagande över Arbetsmiljöverkets beslut i fråga om krav på arbetsmiljökonsekvensutredning

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Riktlinjer mot alkohol och droger på arbetsplatsen

Riktlinjer mot alkohol och droger på arbetsplatsen Riktlinjer mot alkohol och droger på arbetsplatsen Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad 2014-11-19 av Kommunstyrelsen 143 Senast reviderad - Detta dokument gäller för Kommunövergripande Giltighetstid

Läs mer

Frågeformulär till patienter som vill genomgå fetmakirurgi0b

Frågeformulär till patienter som vill genomgå fetmakirurgi0b AUTOANAMNES FÖR PATIENTER - 1 (10) 7673-1 Frågeformulär till patienter som vill genomgå fetmakirurgi0b Namn Personnummer OBS! Rökning ökar risken för komplikationer och sår i magsäcksfickan efter fetmakirurgi.

Läs mer

Må bra i skiftarbete! hur ser de goda lösningarna ut? Är arbetstidsmodeller lösningen på problemet?

Må bra i skiftarbete! hur ser de goda lösningarna ut? Är arbetstidsmodeller lösningen på problemet? Må bra i skiftarbete! hur ser de goda lösningarna ut? Är arbetstidsmodeller lösningen på problemet? Ett forskningsprojekt om arbetstider för sjukvårdspersonal vid Region Västerbottens Göran Kecklund 1,

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Undersökning om obalans i magen

Undersökning om obalans i magen Undersökning om obalans i magen Kontakt: Åsa Asplund, Apoteket Datum: 2016-09-21 Helena Björck Tel: 0720 700418 helena.bjorck@novus.se 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av

Läs mer

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC

Läs mer

Konsekvenser av sjukskrivning 2006

Konsekvenser av sjukskrivning 2006 Konsekvenser av sjukskrivning 006 Institutionen för medicinska vetenskaper Arbets- och miljömedicin Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar! Markeringarna kommer att läsas optiskt i en s.k.

Läs mer

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron Rehabiliteringsmöte Fyll i uppgifterna. Datum: Medarbetare: Personnummer: Befattning: Lokal: Ansvarig chef: Avdelning/enhet: Mötesdeltagare: 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) Korttidssjukfrånvaro

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

SKIFTNYCKELN OM SKIFTARBETE OCH BÄTTRE HÄLSA FÖR DE ANSTÄLLDA I MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN

SKIFTNYCKELN OM SKIFTARBETE OCH BÄTTRE HÄLSA FÖR DE ANSTÄLLDA I MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN SKIFTNYCKELN 24 18 6 12 OM SKIFTARBETE OCH BÄTTRE HÄLSA FÖR DE ANSTÄLLDA I MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN 18 24 12 6 INNEhåLL om SkiFTarbeTe och bättre HÄlSa 4 DYGNSrYTMeN vår inbyggda klocka 5 kroppen påverkas

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

Fakta Tips Frågor Anders Åkerlind, leg läkare, Vlg Cajsa Hjertstrand-Nyberg, hälsopedagog, Vlg

Fakta Tips Frågor Anders Åkerlind, leg läkare, Vlg Cajsa Hjertstrand-Nyberg, hälsopedagog, Vlg Må bra tips för nattarbetare Fakta Tips Frågor 2017-03-07 Anders Åkerlind, leg läkare, Vlg Cajsa Hjertstrand-Nyberg, hälsopedagog, Vlg Vad är må bra & hälsa för dig? Hur viktigt är det för dig att må bra

Läs mer

Hur undvika problem med störd sömn, trötthet och dålig hälsa? Sömnrådgivning, livsstil och ljus

Hur undvika problem med störd sömn, trötthet och dålig hälsa? Sömnrådgivning, livsstil och ljus Hur undvika problem med störd sömn, trötthet och dålig hälsa? Sömnrådgivning, livsstil och ljus Arne Lowden, docent, sömnspecialist arne.lowden@stress.su.se Besök oss på www.stressforskning.su.se 1 Motmedel

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare

Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare AFS 2014:XX 2014:24 Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets

Läs mer