Patientnämndernas rapportering till Socialstyrelsen

Transkript

1 Patientnämndernas rapportering till Socialstyrelsen Enligt regleringsbrevet 2001 skall Socialstyrelsen utifrån patientnämndernas årliga verksamhetsredogörelse redovisa effekterna av de förändringar rörande patientnämndernas verksamhet som trädde i kraft den 1 januari Uppdraget skall redovisas senast den 30 april Beslut i ärendet har fattats av överdirektör Nina Rehnqvist. Vidare har i den slutliga handläggningen av ärendet deltagit tf avdelningschef Åsa Ekman. Tf kanslichef Birgitta Wallin har varit föredragande. Bakgrund I 4 lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m., som trädde i kraft den 1 januari 1999, anges att patientnämnderna skall senast den sista februari varje år till Socialstyrelsen lämna en redogörelse över patientnämndsverksamheten under föregående år. Rapporteringsskyldigheten till Socialstyrelsen kommenteras i prop. 1998/99:4; Stärkt patientinflytande. Man anger att den årliga rapporteringen till Socialstyrelsen, i första hand dess regionala tillsynsenheter, skall på en övergripande nivå förmedla de erfarenheter nämnderna gjort under föregående år. Rapporteringen kan t.ex. avspegla inom vilka verksamheter patienterna framfört klagomål, vilka typer av ärenden som handlagts, de åtgärder nämnderna och vårdgivarna vidtagit samt om nämnderna identifierat områden där utvecklingen framstår som oroande från patientsäkerhetssynpunkt. Rapporteringen bör bygga på en för nämnderna gemensam struktur. Nämnderna och Socialstyrelsen bör samarbeta i frågan om hur denna rapportering skall utformas. Underlag för rapporteringen Efter samråd med Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet beslutade Socialstyrelsen att patientnämndernas (PN) rapporter för verksamhetsåret 2000 skulle innehålla: - en övergripande beskrivning av nämndens arbete - uppgift om PN uppmärksammat allvarliga problem som framstår som oroande ur patientsäkerhetssynpunkt - uppgift om PN uppmärksammat allvarliga problem avseende tillgänglighet och bemötande - uppgift om PN handlagt ärenden där patienter nekats förnyad medicinsk bedömning. - uppgift om vilka åtgärder som vidtagits av nämnden - ärendestatistik avseende ärendetyper, vårdverksamhet m.m. enligt bilaga. I de fall nämnden redovisar sin verksamhet i särskild verksamhetsberättelse har dessa bifogats rapporten. 1

2 För år 2001 har rapporteringen även avsett frågor om stödpersonsverksamheten, främst huruvida patientnämnderna klarar att rekrytera de stödpersoner som behövs samt frågor om hur nämnden informerar allmänheten, patienter/anhöriga och vårdpersonal om nämndens arbete, hur återföringen till vårdverksamheten sker och exempel på förändringar som skett i vården p.g.a. nämndens ärenden. Återrapporteringen och dess effekter för Socialstyrelsens tillsynsarbete Rapporteringen Rapporterna från patientnämnderna har skickats till Socialstyrelsens sex regionala tillsynsenheter (RT-enheterna), som svarat för att sammanställa en från regionen. De flesta av landets kommuner har överlåtit patientnämndsverksamheten till sitt hemlandsting och trenden de senaste två åren har varit att alltfler kommuner valt den lösningen. Det finns även enstaka kommuner som har egna patientnämnder, men överlåtit den operativa delen till landstingets patientnämnd. Verksamhetsåret 2001 fanns 21 kommuner som valt att inrätta egna patientnämnder, bland dessa fanns både stora kommuner och små glesbygdskommuner. Rapport från verksamhetsåret 2001 har inkommit från samtliga patientnämnder (18 landsting, Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Gotlands kommun och 21 övriga primärkommunala nämnder) året innan saknades rapporter från enstaka kommunala nämnder. Samarbetet mellan RT-enheterna och patientnämnderna Samarbetet mellan RT-enheterna och regionens patientnämnder sker främst i form av löpande kontakter mellan respektive handläggare i enskilda ärenden och i samband med gemensamma möten/konferenser/seminarier. Under 2001 anordnade samtliga RT-enheter sådana forum för överläggningar mellan representanter för regionens patientnämnder och RT-enheterna och detta planeras även för innevarande år. RT-enheterna har tillfrågats om rapporteringsskyldigheten inneburit några förändringar i kontakterna mellan enheterna och patientnämnderna. Två RT-enheter uppger att det inte inneburit några förändringar då man redan tidigare anordnade årliga möten med patientnämnderna. Två enheter uppger att rapporteringsskyldigheten resulterat i regelbundna möten och två enheter uppger också att rapporteringsskyldigheten inneburit en positiv utveckling av samarbetsklimatet samt att återrapporteringen blivit mera strukturerad. RT-enheterna har också tillfrågats om återrapporteringen inneburit att något enskilt tillsynsärende öppnats och i vilken utsträckning rapporteringen från patientnämnderna givit anledning till tillsynsaktiviteter. Inget enskilt ärende har öppnats på grund av uppgifter från den formella rapporteringen. En enhet uppger att de informella kontakterna med patientnämnderna ofta bidrar till att stärka andra signaler som kommer till RT-enheterna och därigenom påverkar RT:s prioritering av tillsynsobjekt. En enhet uppger att upprepade klagomål till patientnämnden resulterat i att RT-enheten nu planerar att genomföra verksamhetstillsyn inom verksamhetsområdet. En enhet uppger att det i enskilda tillsynsärenden regelbundet görs en inventering om det finns från patientnämnden som bör beaktas. En enhetschef skriver att patientnämnderna utgör ett värdefullt komplement 2

3 till tillsynens arbete. Väl strukturerad behandling av data från klagomålen som är till stor nytta för vår verksamhetstillsyn. Andra effekter som RT-enheterna uppger att utvecklingen av samarbetet mellan RT-enheterna och patientnämnderna haft är att kunskapen om varandras verksamheter och arbetssätt ökat. Detta gör att patienter/anhöriga direkt kan hänvisas till rätt instans och risken för att patienterna hamnar mellan stolarna, på grund av att det saknas samsyn hos patientnämnderna och RT om avgränsningarna mellan respektive tillsynsområde minskar. Sammanfattningsvis innebär återrapporteringskravet främst att en till RTenheterna blivit mera heltäckande och systematisk samt att samarbetet mellan patientnämnderna och RT-enheterna blivit mera likartat över hela landet. En kort redovisning av patientnämndernas rapportering till Socialstyrelsen redovisas också i RT-enheternas verksamhetsberättelse. Sammanfattning av innehållet i patientnämndernas rapportering för verksamhetsåret 2001 Uppgift om patientnämnden (PN) uppmärksammat allvarliga problem som framstår som oroande ur patientsäkerhetssynpunkt Bristen på läkarkontinuitet, främst inom primärvården, är ett återkommande problem. Från Stockholms patientnämnd rapporteras också om bristande kontinuitet inom den psykiatriska vården och från Örebroregionen uppges att den bristande läkarkontinuiteten inom cancersjukvården orsakar försenad diagnostik och behandling av allvarliga sjukdomar. Brister i remisshanteringen och brister kring hanteringen av provsvar är ett annat problem som återkommer i rapporteringen. Remisser kommer på avvägar, provsvar blir försenade och oklarheter kring vem som ansvarar för patientens fortsatta vård bidrar till att diagnos och behandling fördröjs. Bristande kommunikation och samordning mellan vårdgivarna i vårdkedjan är också ett återkommande problem. Detta resulterar i oklarheter om vem som ansvarar för patientens fortsatta vård och behandling. Från den kommunala vården kommer få ärenden till patientnämnderna, medan RT-enheternas erfarenheter är att anmälningarna från den kommunala hälso- och sjukvården är förhållandevis flera än från övrig hälso- och sjukvård. Detta bör möjligen föranleda patientnämnderna att se över hur en om patientnämndsverksamheten når ut till patienter, anhöriga och vårdpersonal inom den kommunala vården. Främst från Stockholmsområdets kommuner rapporteras om brister i omvårdnaden av de boende. Uppgift om PN uppmärksammat allvarliga problem avseende tillgänglighet och bemötande Problem med tillgängligheten långa väntetider och svårt att få kontakt med sjukvården påtalas ofta. Främst gäller detta inom primärvården och psykiatrin. Vidare rapporteras från de flesta regioner om missnöje med att valfrihetslöftena inte uppfylls. Det är svårt att få välja vårdcentral och byta läkare. Som exempel kan nämnas att Patientnämnden i Stockholms län 3

4 handlagt 414 ärenden av juridisk natur varav 40% berör valfrihet, d.v.s. rätten att välja vem som ska ge vården. Bemötandeproblematik är vanligt förekommande i rapporteringen. Svårigheter att få ta del av patientjournalen har också rapporterats från flera nämnder. Från den norra regionen rapporteras om språksvårigheter hos utländska läkare vilket försvårar kommunikationen. Uppgift om PN handlagt ärenden där patienter nekats förnyad medicinsk bedömning. Svaren från nämnderna varierar mellan att det förekommer något enstaka ärende och att inget sådant ärende har varit aktuellt. Uppgift om vilka åtgärder som vidtagits av nämnden Patientnämnderna beskriver det löpande arbetet på ett likartat sätt. I ärenden som utreds av nämnderna kontaktas berörda verksamhetsföreträdare och bakgrunden till klagomålet utreds. I många fall leder ärendena till ett möte mellan patienter/anhöriga, ansvariga i vården och nämndernas handläggare. Som exempel på vidtagna åtgärder nämns att nämnden påtalat behov av speciella boendeenheter för senildementa, efterlyst rutinförbättringar för bättre kommunikation med anhöriga - särskilt vid uppkomna incidenter och inbjudit förvaltningschefer för samtal rörande tillgängligheten i primärvården. Vidare uppger en patientnämnd att den har tillskrivit två akutsjukhus och föreslagit dem att kartlägga orsaker till försvunna remisser och åtgärda brister i rutinerna. Stockholms läns patientnämnd har med en enkät till ett antal medicinskt ansvariga sjuksköterskor och till akutmottagningar inom regionen ställt frågor om riktlinjer för omhändertagande av icke kommunicerbara personer som skickas till akutmottagning utan ledsagare och funnit brister i dessa rutiner, vilket påpekats till vårdgivarna. För att informera om nämndernas arbete och för återföring anordnar patientnämnderna temadagar/seminarier riktade till verksamhetsföreträdare och politiker. Många patientnämnder redovisar också sin verksamhet i årliga verksamhetsberättelser. Patientnämnderna medverkade förra året vid läkar/riksstämman i Stockholm genom en gemensam monter. Exempel på förändringar i vården som följd av patientnämndens åtgärder Som exempel på förändringar som genomförts som följd av patientnämndernas åtgärder nämns: rutinförändringar, förbättrat smaterial till patienter och säkerhetshöjande förändringar i vårdmiljön. Rekrytering av stödpersoner Enligt de rapporter som inkommit till Socialstyrelsen har patientnämnderna klarat att rekrytera stödpersoner till de patienter som önskar detta. Från någon patientnämnd uppges att stödpersonerna räcker knappt till. Framförallt saknas män. Rekryteringen sker via dagspress och på rekommendationer via intresseföreningar. 4

5 Nämndernas till allmänheten, patienter och anhöriga Allmänhet och patienter informeras om möjligheten att vända sig till patientnämnden via telefonkatalogen, broschyrer som distribueras till landstingens och kommunernas vårdinrättningar och genom affischering samt via lokala landstingstidningar som distribueras till hushållen. Några nämnder informerar också genom en hemsida på Internet. En patientnämnd uppger att den översatt en sbroschyr till främmande språk. Flera patientnämnder rapporterar att de informerar vid möten med patientföreningar och pensionärsföreningar. Kommentarer till bilagorna I bilagorna redovisas en sammanställning av de ärenden som handlagts vid patientnämnderna under år 2000 (bilaga 1) och 2001 (bilaga 2), fördelade på typ av ärenden och verksamhetsområden. I siffermaterialet från 2000 saknas de kommuner som då hade egna nämnder. År 2001 omfattar dessa totalt 153 ärenden. I redovisningen för 2001 har ingen fördelning på ålder och kön gjorts, då rapporteringen i detta avseende varit ofullständig. 5

6 Bilaga 1 Sammanställning av statistikredovisning från patientnämndsverksamhet år 2000 Fråga 1 Varav redovisat Varav redovisat Ärendetyper Totalt Män Kvinnor -19 år år 65 år > Vård och behandlingsfrågor Bemötande, kommunikation, Organisation, regler, resurser Övrigt TOTALT Fråga 2 Varav LANDSTINGENS/MOTSV. SJUKVÅRD (inkl. avtal med privata vårdgivare) ANTAL Varav redov primärvård Vård och behandlingsfrågor Bemötande, kommunikation, Organisation, regler, resurser Övrigt TOTALT Varav psykiatri Fråga 3 Folktandvård (samt viss annan) ANTAL Vård och behandlingsfrågor 641 Bemötande, kommunikation, 107 Organisation, regler och resurser 478 Övrigt 55 TOTALT 1399 Fråga 4 Kommunal vård ANTAL (inkl. avtal med privata vårdgivare) Vård och behandlingsfrågor 250 Bemötande, kommunikation, 86 Organisation, regler och resurser 126 Övrigt 63 TOTALT 556 Fråga 5 Totalt antal patientkontakter 1999 (utöver angivna registrerade ärenden) ANTAL 9986 Ej redovisat av 6 nämnder

7 Bilaga 2 Sammanställning av statistikredovisning från patientnämndsverksamhet år 2001 Fråga 1 ÄRENDETYPER Totalt antal Vård och behandlingsfrågor 8061 Bemötande, kommunikation, 2973 Organisation, regler, resurser 7506 Övrigt 1455 Totalt antal ärenden Fråga 2 Landstingens/motsv. sjukvård Antal Varav primärvård Varav psykiatri (inkl. avtal med privata vårdgivare) Vård och behandlingsfrågor Bemötande, kommunikation, Organisation, regler, resurser Övrigt Totalt antal ärenden Fråga 3 Folktandvård Antal Vård och behandlingsfrågor 714 Bemötande, kommunikation, 100 Organisation, regler och resurser 618 Övrigt 65 Totalt antal ärenden 1497 Fråga 4 Kommunal vård (inkl. avtal med privata vårdgivare) Vård och behandlingsfrågor 328 Bemötande, kommunikation, 100 Organisation, regler och resurser 201 Övrigt 97 Totalt antal ärenden 726