Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Enköping läsåret 2013/14

Transkript

1 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Enköping läsåret 2013/14 Syftet med likabehandlingsarbetet på skolan: Att främja elevernas rättigheter och att motverka diskriminering på grund av: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck funktionshinder ålder samt förebygga och förhindra annan kränkande behandling. Till detta räknas mobbning och sexuella trakasserier. Med mobbning menar vi en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. JämO har gjort en tydlig redovisning av de ovanstående begreppen. Den finns som bilaga 3. Där finns också bilagt de lagar som reglerar likabehandlingsplanen (bilaga 4) samt aktuella bestämmelser i diskrimineringslagen (bilaga 5).

2 Vår vision är att alla på Kunskapsskolan i Enköping ska känna sig trygga och respekterade. Diskriminering och annan kränkande behandling ska inte förekomma på skolan. Vår syn på varför diskriminering och kränkande behandling uppstår, där även mobbning ingår, är att det dels beror på vad enskilda personer väljer att göra och dels är ett resultat av hur klimatet på skolan är. Detta gör att vi som skola har ett stort ansvar att förmedla demokratiska värden som tolerans och människors lika värde. I praktiken innebär det bland annat att träning i samarbetsmetoder, att vara en juste kompis, problemlösning och kritiskt tänkande ska vara viktigt i vår verksamhet. Granskning/kartläggning Inom ramen för vårt likabehandlingsarbete ska vi varje år granska hur vår organisation (schema, resursfördelning etc.), arbetssätt (metoder och material) och arbetsklimat (normer och värderingar samt hur dessa kommer till uttryck såväl hos personal som hos elever) bidrar till något positivt eller motarbetar likabehandling. Hur ska granskningen/kartläggningen gå till? 1. Diskussion i personalgruppen i starten av varje läsår. Elevhälsan ansvarar för genomförandet. Mallar finns längst bak i likabehandlingsplanen. 2. Genomföra en enkät bland eleverna som syftar till att ringa in förekomsten av diskriminering och kränkande behandling. Personlig handledare ansvarar för genomförandet. Enkäten genomförs i början på vårterminen. 3. Genomföra elevintervjuer på PH-samtalen i syfte att ringa in var på skolan kränkande behandling förekommer. Personlig handledare ansvarar för genomförande. Intervjuerna genomför i början på vårterminen. 4. Samarbeta med elevrådet för att få elevperspektiv på likabehandlingsarbetet. Detta ska ske i början av höstterminen innan vi publicerar läsårets likabehandlingsplan. Karin S ansvarar för genomförandet i egenskap av elevrådsstödjare.

3 Har vi tillräcklig kompetens? Rektor ska årligen se över kompetens och intresse för fortbildning. Lämpligt att göra i samband med granskningen av verksamheten. Rektor ansvarar också för att ta fram förslag på utvecklingsområden. Konkreta och utvärderingsbara mål All upprepad kränkning (mobbning) ska ha slutat vid tiden för uppföljningen av ärendet, vilken sker senast två veckor efter att situationen blev känd av personal på skolan. Under läsåret 2013/14 kommer vi liksom de senaste två läsåren att ha fokus på otrygga platser och situationer i skolan. Eleverna uppgav i enkäten att matkön är ett orosmoment. Vi måste också försöka förhindra kränkningar och mobbning i sociala medier och de appar som finns till mobiltelefoner. I ett första stadie innebär detta att vi kommer att: - förbjuda användandet av mobilerna inomhus, detta framför allt i syfte att komma åt fotografering och filmande av andra elever. - i våra värderingsövningar prata om hur man beter sig på nätet och via dessa appar. - styra lunchtider och ha vuxennärvaro i matkön från respektive årskurs. Det ökar tryggheten. Varje arbetslag ska utforma en handlingsplan för kommande läsår som visar årets likabehandlingsarbete. Handlingsplanen ska vara tydligt formulerad med utvärderingsbara mål och en plan för hur arbetet med likabehandling ska utvärderas. Som grund för planen ligger bland annat enkätresultaten och utvärderingen av tidigare läsår. (Se bilaga 2) I vår verksamhetsplan står att skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.

4 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Ingen elev på skolan ska uppleva sig diskriminerad av verksamhetens struktur eller innehåll. Innehållet i steg och kurs ska tvärt om användas i likabehandlingsarbetet utifrån de ovan nämna målen. Arbetslagen och ämneslärarna ansvarar för detta. Metod för likabehandlingsarbetet Kunskapsskolan i Enköping har valt att inte köpa in eller följa en specifik metod som sägs motverka diskriminering och kränkande behandling, som ligger utanför vårt pedagogiska koncept (som t.ex. Friends). Anledningen till detta är att de olika faktorer som enligt de senaste vetenskapliga rönen visat sig skapa framgång i likabehandlingsarbete, med bäst resultat och på enklaste sätt genomförs integrerat i vår ordinarie verksamhet. Nedan redovisas framgångsfaktorerna samt hur vi avser att förhålla oss till dem: Whole school approach (=alla vuxna på skolan har ansvaret för likabehandlingsarbetet) Detta har lett fram till ställningstagandet att likabehandlingsarbetet ska utföras integrerat i den ordinarie verksamheten. Likabehandlingsarbetet ska vara en naturlig del i basgruppssamlingar, steg- och kursarbete, aktivitetsdagar, mm. Arbetet ska ledas av samtliga pedagoger samt elevhälsopersonal. Forskning har visat att satsningar på smala och alltför individinriktade åtgärder har haft liten eller ingen effekt. Det är därför viktigt att det förebyggande arbetet är en naturlig och återkommande del i vardagsarbetet som omfattar alla elever och inte drivs som ett enskilt projekt vid sidan av den reguljära verksamheten. De aktiviteter som vi planerar att genomföras under läsåret framgår av bilaga 1. Rastvakter Finns inbyggt i vårt arbetssätt eftersom vi befinner oss bland eleverna hela deras skoldag. Vi har inga korridorer. Kontinuerliga undersökningar Genomför vi dels med den centrala elevenkäten, men också med en lokal utförligare enkät samt intervju av samtliga elever inom ramen för PH-samtalet. Lärarna samtalar också på Ph-samtalen varje vecka med eleverna om hur de uppfattar sin skolsituation. Föräldrainformation Skolkurator går igenom likabehandlingsplanen på föräldramöte i skolår 6 och 8. Alla handledare går igenom våra trivselregler på utvecklingssamtalen vid terminsstart. Film med diskussion/bearbetning Varje läsår. Tydlighet när det gäller åtgärder Samtliga elever blir varje läsår informerade om skolans åtgärder vid kränkningar/mobbning. Detta ansvarar elevhälsoteamet för.

5 Så här gör vi vid förekomst av mobbning, diskriminering eller annan kränkande behandling: Den som får kännedom om att någon på skolan utsätts för mobbning, diskriminering eller annan kränkande behandling kontaktar samma dag personlig handledare, rektor och elevhälsopersonal. Elevhälsoteamet och berörda handledare bestämmer vilka som ska arbeta med ärendet. Dessa tar fram en plan för eventuella omedelbara skyddsåtgärder samt en plan för enskilda samtal med samtliga berörda elever. Även detta samma dag. Detta dokumenteras på en särskild blankett som finns i blankettpärmen utanför Marias rum. Enskilda samtal genomförs, om möjligt samma dag, med syfte att utreda vad som hänt, analysera orsakerna samt ta fram strategier för förändring av negativa beteenden. Detta dokumenteras på samma blankett som ovan. Kontakt tas med elevernas föräldrar, om möjligt samma dag. Vid behov kommer föräldrarna till skolan. Ärendet följs upp senast två veckor efter upprättande av en plan, strategierna utvärderas och ändras vid behov. Dokumentation: Samtliga delaktiga handledare och medarbetare i elevhälsoteamet dokumenterar var för sig vad som sägs, görs och beslutas i ärendet. Därefter sammanställs informationen på en till ändamålet framtagen blankett. Dokumentationen förvaras hos rektor.

6 Uppföljning av likabehandlingsplanen: Vid läsårets slut ska likabehandlingsarbetet utvärderas. Resultatet av utvärderingen samt resultaten från granskningen/kartläggningen ligger sedan till grund för nästa års val av förebyggande åtgärder. Vid uppföljningen ska följande frågor besvaras: Har vi genomfört de förebyggande åtgärderna? Hur blev utfallet av dem? Är vi nöjda eller ska vi ändra något till nästa läsår? Hur många ärenden med diskriminering eller annan kränkande behandling har vi arbetat med under året? Hur har de ärendena förlöpt? Vad har fungerat bra respektive dåligt? Vilka lärdomar ska vi ta med oss till nästa läsår? Hur blev utfallet på elevenkäten, föräldraenkäten och elevintervjuerna? Har vi nått de konkreta målen i syfte att minska andelen elever som upplevt sig utsatta för upprepade kränkningar? Arbetslagens utvärdering av läsåret 2012/13 finns att läsa som en bilaga (bilaga 2). Vid frågor kontakta någon i EHT-teamet: Sandra Lindmark, skolkurator Kalle Enström, rektor Louise Stridbeck, skolsköterska Åsa Persson, speciallärare sandra.lindmark@kunskapsskolan.se kalle.enstrom@kunskapsskolan.se louise.stridbeck@kunskapsskolan.se asa.persson@kunskapsskolan.se

7 Aktiviteter: Innehåll? När? Vem ansvarar? Information till eleverna om innehållet i likabehandlingsplanen Under höstterminen. Sandra och Åsa. Information till föräldrarna i skolår 6 och 8 om likabehandlingsarbetet Genomgång av planen av Sandra och Åsa. Vid ett tillfälle under läsåret. Arbetslagen bjuder in Å och S till sina planerade föräldramöten. Genomgång med eleverna av de sociala trafikreglerna På utvecklingssamtal, på BG samt vid behov (t.ex. efter loven) Varje enskild handledare. Samarbete med elevgrupp kring likabehandlingsplanen Elevrådet går igenom planens innehåll. Början av höstterminen. Sandra Genomförande av enkät På basgruppsamling under våren. Sandra, handledare utför. Genomförande av elevintervjuer På PH-samtal under våren. Sandra, handledare utför. Diskussion i personalgruppen utifrån hur organisation, arbetssätt och arbetsklimat främjar eller motarbetar likabehandling Värderingsövningar och diskussioner om ämnen som aktualiseras under läsåret. Likabehandlingsarbete i a-lagen. Stormöten samt utvärderingsdagar i terminsstart och terminsavslut. Sandra, Åsa, Louise och Maria. Inventera behovet av fortbildning Rektor. Utifrån enkäten sätta upp konkreta mål för likabehandlingsarbetet Arbetslagen ska utforma en plan i början av läsåret. Sandra Utvärdera och revidera likabehandlingsplanen Utvärdera vid läsårets slut, revidera planen i början av nästa läsår. Sandra.

8 Bilaga 1 Mål och aktiviteter för likabehandlingsarbetet läsåret 2013/14 Mål och aktiviteter arbetslagsvis: År 6: Mål och aktiviteter: 1. Trivsel och trygghet+alla elever ska bli sedda 1.1 Nolltolerans kring kränkningar och respektlöst beteende på Bg. Läraren är ledaren i gruppen och reagerar på respektlöshet. 1.2 Diskussioner och övningar kring att vara en bra kompis och hur man vill bli behandlad och hur man behandlar andra. 1.3 Fokus på första veckan med genomgång av tydliga regler för BG, bestämda platser, namnupprop, namnlekar. 1.4 Arbeta med att eleverna ska lära känna varandra i basgruppen, men även i årskursgruppen. På PH ställa frågor som: Trivs du? Är du trygg? Har du förstått arbetssättet? Hittar du allt material? Har du kompisar? Sover du? Hemmiljö, skolarbete osv. Äter du mat? Farliga/trygga zoner på skolan, ombyte idrotten. Vi ska genomföra övningarna varje vecka första månaden, därefter minst en gång per månad hela läsåret. Arbetslaget ansvarar för att detta genomförs under basgruppssamling, ph-samtal och i övriga verksamheten. 2. Eleverna ska tränas i att samarbeta 2.1 Värderingsövningar, t.ex. öde ö-övningen. 2.2 Samarbetsövningar i idrotten 2.3 Smågrupper inom basgruppen ska lyfta fram nyheter och presentera för övriga. Ett fokusområde kan vara utrymmet för män resp kvinnor i nyhetssändningarna. 2.4 Smågruppssamarbete integrerat med kursarbetet om någon kurs innehåller religion, historia eller alternativa teorier kring Big Bang.

9 Vi ska genomföra samarbetsövningar första veckan på annan plats än på skolan. Vi ska fortsätta med dessa övningar även under terminens gång vid någon/några aktivitetsdagar. 3. Skapa trygghet och acceptans kring on task elever emellan. 3.1 Prata jobbtid/rasttid samt skillnad på effektiv respektive ineffektiv jobbtid. Vad man kan/bör producera under utsatt arbetstid, så att ingen elev blir ifrågasatt för att den väljer att plugga. 3.2 Ha styrd jobbtid respektive rasttid de första veckorna för att eleverna ska komma in i systemet/arbetssättet. 3.3 Arbeta med loggboken; lära sig planera och utvärdera. 3.4 Arbeta med gemensamma utvärderingsfrågor utöver den vanliga utvärderingen varje dag första terminen. Förslag på frågor: Vad har varit det bästa idag? Vem vilka åt du med idag? Hur nöjd är du med dagen på en skala från 1-10, Har du sagt hej till någon ny person idag och hur kändes det? 3.5 Föräldrarna ska signera loggboken varje vecka. Varje måndag på a-lagsmötet ska vi utvärdera veckan och planera kommande vecka/veckor. År 7, mål och aktiviteter: Mål: 1. Trivsel och trygghet för alla elever Göra: Nolltolerans kring kränkningar och respektlöst beteende på BG Diskussioner kring att vara en bra kompis och hur man vill bli behandlad och behandlar andra Arbeta med att eleverna lär känna varandra bättre i basgruppen men även i årskursen. Arbeta med mobbingcase i basgruppen värderingsövningar på bg

10 ph-frågor om trivsel och trygghet 2. Öka samarbete mellan eleverna Göra: Styrda grupparbeten blanda basgrupperna i olika idrottsgrupper fasta platser på bg samarbetsövning på aktivitetsdagar samarbetsövningar på idrotten värderingsövningar på bg arbeta med demokrati i kurs jag 3 arbeta med elevdemokrati på bg-råd, årskursråd och elevråd 3. Ökad upplevelse av arbetsro Göra: prata arbetsro på bg och ph arbeta med loggboken, lära sig planera och utvärdera diskutera sociala regler använda snorkelövningar Uppföljning och utvärdering: arbetet följs upp på a-lagsmöte varje vecka

11 År 8, mål och aktiviteter Vi börjar med att se filmer från UMO, som vi sen kan använda i likabehandlingsarbetet. För att öka tryggheten i årskursen mixar vi basgrupperna vid grupparbeten i kurserna. Vi utvärderar detta genom en googleenkät där tryggheten belyses. Inom denna punkt arbetar vi också med bestämda platser i basgruppen för att alla ska känna alla. Vi byter även basgrupper med varandra, så att alla elever känner alla handledare i årskursen. Under kursen Jag 5 kommer eleverna arbeta mycket med frågor kring kön, könsidentitet och HBTQ-frågor, tex värderingsövningar, begrepp. Detta utvärderas genom kursen, där dessa frågor finns med som mål. För att ytterligare stärka tryggheten i årskursen och i skolan arbetar vi med gemensamma teman, tex arbetsro, en fredag i månaden. Detta utvärderas i samband med den stora enkäten och frågan arbetsro. Efter deadline ska vi i basgruppen se ett avsnitt av tex Solsidan och utifrån detta diskutera kring frågor kring kön, genus, jämställdhet och identitet Vi kommer ha veckans PH-fråga som minst 4 gånger under terminen kommer beröra någon av diskrimineringsgrunderna, tex utifrån UMO eller eller annan fråga. Detta kan också diskuteras på BG. År 9, mål och aktiviteter 1. Förebygga mobbning och annan kränkande behandling/diskriminering med särskilt fokus på språkbruk och hur man är en schysst kompis. 1.1 Diskutera kamratskap och klimatet i kompisgruppen, på ph. 2. Fortsätta att öka tryggheten i basgrupperna. 2.1 Byta platser regelbundet så att alla kan sitta med alla. 3. Motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck. 3.1 Kontinuerligt jobba på basgruppssamlingar med värderingsövningar, detta ska ske minst en gång/månad. 3.2 Diskutera nyheterna utifrån diskrimineringsgrunderna. 4. Öka förståelsen för att alla är olika och hjälpa eleverna att reflektera över sina fördomar. 4.1 Spela Orangino, ett spel där eleverna får lära sig mer om sig själva och varandra. 5. Öka elevernas förståelse och medvetenhet för utsattheten på internet. 5.1 Använda materialet Ses offline.

12 6. Motverka rasism och diskriminering på grund av etnicitet. 6.1 Titta på filmen American history X alternativt Play på vårterminen. 6.2 Diskutera filmen. Vi följer upp planen på arbetslagsmöte en gång i månaden.

13 Bilaga 2 Uppföljning av likabehandlingsplanen 20 12/13: Vid läsårets slut har likabehandlingsarbetet utvärderats. Resultatet av utvärderingen samt resultaten från granskningen/kartläggningen ligger till grund för nästa års val av förebyggande åtgärder. Vid uppföljningen har följande frågor besvaras: 1. Har vi genomfört de förebyggande åtgärderna? Hur blev utfallet av dem? Är vi nöjda eller ska vi ändra på något till nästa läsår? 2. Hur många ärenden med diskriminering eller annan kränkande behandling har vi arbetat med under året? Hur har de ärendena förlöpt? Vad har fungerat bra respektive dåligt? Vilka lärdomar ska vi ta med till nästa läsår? 3. Hur blev utfallet på elevenkäten, föräldraenkäten och elevintervjuerna? Har vi nått de konkreta målen i syfte att minska andelen elever som upplevt sig utsatta för upprepade kränkningar? Utvärdering årskursvis: År 6 (nuvarande år 7) Nolltolerans kring kränkningar och respektlöst beteende på BG. - vi har reagerat direkt och följt upp i anslutning eller under PH. Diskussioner och övningar kring kompisskap och bemötande. - Vi har gjort några övningar vid några tillfällen men vi kan jobba mer kring detta. BG: bestämda platser, regler för BG och namnlekar. - Vi har kört det ganska hårt under hela året men släppt lite på slutet.

14 Lära känna varandra i BG och i årskursen. - vi har haft grupparbeten och aktivitetsdagar i av oss bestämda grupper. På PH: ställa frågor kring trivsel, trygghet, arbetssätt, sovvanor, mat, hemmiljö - det har vi gjort, men i olika omfattning. Värderingsövningar - Vi har haft, men inte regelbundet. Samarbetsövningar i idrotten - har gjorts Smågrupper i BG lyfter fram nyheter och presenterar. - en del har gjort lite, andra inte på det sättet. År 7 (nuvarande år 8) Läsåret 2012/13 var väldigt rörigt på grund av handledarbyte och ett helt arbetslag som var nya på Kunskapsskolan, vilket gjort att vi inte följt planen alls. Ingen i arbetslaget var med och tog fram planen och ingen från elevhälsan introducerade oss i detta arbete. Vi har däremot självklart hanterat situationer som uppstått med t.ex. kompisgäng som krisat och situationer med elever som varit elaka mot varandra. Detta har gjort att vi behövt göra värderingsövningar med visst tema och samtal med personer som utsatts. År 8 (nuvarande år 9) 1.1 Vi i arbetslaget har diskuterat kamratskap och klimatet i kompisgruppen på PH. Detta tycker vi är viktigt och vill fortsätta med. 2.1 Platsbyte av elever i BG har genomförts och tankar till 9:an är att vi gärna ska ha en aktivitet direkt efter platsbytet. 2.2 Vi genomför lekar och tävlingar men behöver bli bättre på att återanvända lekar men framför allt att diskutera våra BG-aktiviteter.

15 3.1 Vi har pratat om de vuxnas roll på PH men vi behöver bli tydligare med vad vi menar med de vuxnas roll. Vi behöver prata om det i A-laget. 3.2 Vi har inte visat filmer kring ett lyckat elevvårdsarbete däremot har vi visat film om nätmobbning. 4.1 Under Jag 5 arbetade vi med begreppet genus och hur tjejer och killar behandlas i skolan. Vi känner dock att vi behöver arbeta mer med det. 4.2 Vi har inte genomfört någon aktivitetsdag kring olika neuropsykiatriska funktionshinder eftersom det inte sammanföll med kursernas innehåll. Det kommer att genomföras under skolår 9. År 9 Vi har inte jobbat kontinuerligt på bg-samlingar med värderingsövningar. Vid nyheter har vi vid tillfälle diskuterat utifrån diskr. grunderna. Vi har spelat Orangino. Naken på nätet har vi inte tagit upp i nian. Med årgången innan tog vi upp det i åttan. Vi har sett och diskuterat filmen American History X. Analys Under vårterminen jobbade vi mycket med och hade mycket fokus kring NP. Under hösten jobbade vi med Snorkelprojektet. Vi missade i A-laget att likabehandlingsplanen fanns. Påminnelse på EHT?

16 Bilaga 3 Vad står begreppen för? (Ur: JämO (2008) Förebygga diskriminering, främja likabehandling ) Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Annan kränkande behandling Med annan kränkande behandling menas en kränkning av en elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund Kränkande behandling Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara -- fysiska (slag, knuffar)

17 -- verbala (hot, svordomar, öknamn) -- psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) -- texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Kränkande behandling kan delas in i o trakasserier o annan kränkande behandling. Trakasserier är kränkande behandling som har samband med o kön o etnisk tillhörighet o religion eller annan trosuppfattning o funktionshinder o sexuell läggning. Annan kränkande behandling är uppträdande som -- utan att vara trakasserier kränker en elevs värdighet. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder etc. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar en elev och det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering. Diskriminering kan även ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc.

18 Bilaga 4 Skollagen (1985:1100) 14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Lag (2008:571). Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Lag (2008:571). Definitioner 3 I detta kapitel avses med elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt denna lag, barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt denna lag, personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, huvudman: den som är huvudman för verksamhet enligt denna lag, kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571). Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Lag (2008:571). Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Lag (2008:571). Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Lag (2008:571). Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Lag (2008:571). Årlig plan 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lag (2008:571). Förbud mot kränkande behandling

19 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Lag (2008:571). Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Lag (2008:571). Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med kapitlet. Lag (2008:571). Skadestånd 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7-11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Lag (2008:571). Tillsyn 13 Statens skolinspektion ska se till att detta kapitel följs. Huvudmannen och rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion i verksamheten är skyldiga att på uppmaning av Statens skolinspektion lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan vara av betydelse för tillsynen. Lag (2008:571). Rättegången 14 Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Lag (2008:571). Bevisbörda 15 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 eller repressalier enligt 11, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Lag (2008:571). Rätt att föra talan m.m. 16 I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Statens skolinspektion för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 18 år som inte har ingått äktenskap krävs vårdnadshavarens eller vårdnadshavarnas medgivande. Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Statens skolinspektion för talan enligt detta kapitel såvitt gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen. När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Statens skolinspektion inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak. Lag (2008:571). 17 Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten. När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Statens skolinspektion. Lag (2008:571).

20 Bilaga 5 Aktuella bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder kap. Förbud mot diskriminering och repressalier Utbildning Diskrimineringsförbud 5 Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (1985:1100) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. Diskrimineringsförbudet gäller även i det fall en utbildningsanordnare genom skäliga åtgärder i fråga om lokalernas tillgänglighet och användbarhet kan se till att en person med funktionshinder, som söker eller har antagits till utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller till utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant funktionshinder. 6 Förbudet i 5 hindrar inte 1. åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män vid tillträde till annan utbildning än sådan som avses i skollagen (1985:1100), 2. tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg, utbildning i förskoleklass, i det obligatoriska skolväsendet eller i en fristående skola som motsvarar grundskolan, särskolan eller specialskolan, eller 3. särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Förbudet hindrar inte heller att en folkhögskola eller ett studieförbund vidtar åtgärder som är ett led i strävanden att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier 7 Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden kap. Aktiva åtgärder Utbildning

21 Målinriktat arbete 14 En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16. Att förebygga och förhindra trakasserier 15 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Likabehandlingsplan 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling 1 Denna förordning tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100). 2 En likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen (2008:567) och en plan mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 skollagen (1985:1100) ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Förordning (2008:946).