In- och utvandring samt utrikes födda i Stockholms län 2009

Transkript

1 2010:14 Andra rapporter i samma serie: Inledning till: Kommun- och planområdesprognoser 2010:1 Riktade flyttningar och arbetspendling 2010:2 Befolkningsframskrivning :3 Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län 2010:4 Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige :5 Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 2008/ :6 Befolkningsförändringar per kvartal :7 Stockholms län Huvudrapport 2010:8 Kommunprognoser sammanfattning 2010:9 Fruktsamhet och mortalitet :10 Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys 2010:11 Fruktsamhet och dödlighet i Stockholms län :12 In- och utvandring samt utrikes födda i Stockholms län 2009 ISBN Demografikonsulten USK STOCKHOLMS STADS UTREDNINGSOCH STATISTIKKONTOR AB Befolkningsprognos

2

3 In- och utvandring samt utrikes födda i Stockholms län :14 1

4 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Regionplanekontoret/SLL, SCB, USK AB och Demografikonsulten, samt adjungerade forskare. Förfrågningar: Åke Nilsson, Demografikonsulten, Ulla Moberg, Regionplanekontoret, Projektledare Ulla Moberg Regionplanekontoret, Stockholm läns landsting Box 4414, Stockholm Besök Västgötagatan 2 Tfn , Fax registrator@regionplanekontoret.sll.se Grafisk form: Jan-Aage Haaland, Ateljén SCB RTN ISSN XXXX-XXXX 2

5 Förord Följande rapport redovisar utvecklingen av in- och utvandringen och utrikesfödda i Stockholms län fram till och med Den exceptionella nivåhöjningen av invandringen som inleddes i slutet av 2005 och början av 2006 har under 2007, 2008 och 2009 inte visat några tecken på att återgå till tidigare lägre nivåer. Nettoinvandringen har dessutom förstärkts av den globala lågkonjunktur som bromsat upp utvandringen från länet under 2008 och Sammanfattningsvis domineras ökningen av EU27, Asien och Afrika och i rapporten görs intressanta analyser av invandringens påverkan på befolkningstillväxt och ålderstruktur i länet. Redovisningen i rapporten avser inflyttning av person med specifikt födelseland till Sverige oavsett utflyttningsland och utflyttning av person med specifikt födelseland från Sverige oavsett inflyttningsland och resultaten baseras på det ökade antalet folkbokförda invandrares födelseländer. Man bör ha i åtanke när man läser rapporten att flyttningar mellan länder kan avse personer där födelseland inte sammanfaller med medborgarskapsland. Medborgarskap har betydelse för en persons politiska och sociala rättigheter och skyldigheter i en stat. När det gäller migration har medborgarskap betydelse för vilka villkor som gäller för bosättning i ett land. Schengensamarbetet, EU:s passunion, inleddes 1985 och sedan 1999 är Schengensamarbetet en del av EU, även om inte alla EU-länder deltar. 22 av EU:s 27 medlemsländer ingår i Schengen samt Island, Norge och Schweiz. Konsekvenserna av Schengensamarbetet diskuteras inte här. 3

6 Innehåll Förord... 3 Innehåll... 4 Sammanfattning... 5 Nästan tredubblad folkökning... 7 Fortsatt hög invandring - 25 procent lägre utvandring... 8 Fortsatt ökning av nettot bland utrikes födda Färre utvandrade och utflyttade år In- och utvandring bland Utrikes födda har ökat med drygt på 10 år Åldersfördelning förändringar sedan millennieskiftet Invandrarna svarar för ¾ av länets folkökning Utflyttning av barnfamiljer Överskott av kvinnor från Thailand och av män från Italien Bilaga Städning i befolkningsregistret Tabeller

7 Sammanfattning Rekordstor folkökning Folkökningen i Stockholms län var rekordstor år 2009 hela Under treårsperioden var den årliga folkökningen i genomsnitt vilket var dubbelt så högt som den normala nivån på ca decennierna dessförinnan. Det utrikes flyttningsöverskottet uppgick till nästan jämfört med ca åren Uppgången berodde i första hand på lägre utflyttning. Det inrikes flyttningsnettot uppgick till år 2009 jämfört med åren Födelsenettot svarade för resterande delen av folkökningen Antalet födda ökade med 600 och antalet döda minskade med 400 jämfört med EU-anslutningen och utvidgningen har gett ökad migration Sedan Sveriges anslutning till EU har migrationen från de dåvarande EU-länderna (EU15 utom Norden) ökat från ca till ca per år. Utvidgningen av EU den 1 maj 2004 med ytterligare 10 länder, bl.a. Polen och de baltiska länderna, medförde att invandringen från de 10 länderna ökade med per år till ca år 2007 för sedan avta något åren 2008 och Invandringen från Polen tiodubblades från ca 300 till år 2007 för att därefter minska till år Den 1 januari 2007 utvidgades EU med Bulgarien och Rumänien. Även från Bulgarien och Rumänien har invandringen tiodubblats från ca 100 personer före inträdet till år År 2009 hade antalet reducerats till 800. Fördubblad invandring från Asien och Afrika Invandringen från Asien fördubblades mellan perioderna och och ligger kvar på samma höga nivå 2009 d.v.s Det har dock blivit förändringar i länderfördelningen - färre personer från Irak (-1 100) men fler från Iran, Afghanistan och Kina. Invandringen från Afrika har ökat från ca åren till ca åren för att fortsätta öka till år Den ökade invandringen kommer från länderna på Afrikas horn Somalia, Eritrea och Etiopien men också från Marocko. Minskad utvandring År 2009 minskade utvandringen med ca 25 procent bland såväl inrikes födda som utrikes födda och uppgick sammanlagt till endast För svenskarnas del har migrationen till EU15 utom Norden halverats sedan toppåret Rekordstort utrikes flyttnetto Fortsatt hög invandring och minskad utvandring har gett ett rekordstort positivt utrikes flyttnetto. Bland utrikes födda var nettot hela år 2009 och bland inrikes födda var underskottet så lågt som 400 mot normalt ca Åren , d.v.s. innan nivåhöjningen av invandringen av utrikes födda, var det genomsnittliga nettot bland utrikes födda. Från perioden till år 2009 har inflyttningsnettot bland de utrikes födda ökat med vilket är nästan lika mycket som invandringen ökat. Det är en något oväntad utveckling. Normalt ger ökad invandring också ökad utvandring och därmed en långsammare tillväxt av nettot. 5

8 Ca fler utrikes födda på 10 år Under första decenniet på 2000-talet har de utrikes födda ökat med Störst har ökningen varit bland invandrare från Asien med , Afrika med , de 10 nya EU-länderna med och OSS-länderna med Från de nordiska länderna är invandringen låg samtidigt som många nått de åldrar då befolkningen reduceras mer beroende på dödlighet än återutvandring. Antalet har minskat med under tioårsperioden. Fortfarande finns det flest invandrare från Finland vilket är en minskning med under senaste decenniet. Från Irak var antalet en ökning på 10 år med Tredje största land är Polen med en ökning med Invandringen föryngrar befolkningen Invandringen har under det första decenniet på 2000-talet motverkat den process som vanligen kallas en åldrande befolkning. Nettotillskottet bland personer födda 1950 och senare har varit drygt personer. Störst har det varit i årskullarna födda som svarar för halva tillskottet. Invandrarna svarar för ¾ av länets folkökning Sedan millennieskiftet har de utrikes födda ökat med vilket är ungefär halva folkökningen. Inkluderas också de barn invandrarna fött åren finner man att de utrikes födda och deras barn svarat för 77 procent av länets folkökning. Under sista decenniet på 1900-talet var motsvarande procenttal 70. Färre barnfamiljer flyttar från länet Med tiden har det blivit mindre vanligt att barnfamiljer flyttar från länet. Antalet familjer som fick barn i början av 1970-talet under grönavågen-epoken reducerades med ca 15 procent genom flyttningsförluster under barnens första 15 levnadsår. Födda under 1980-talet reducerades med procent. Familjer med förskolebarn under 1990-talskrisen har bara reducerats med 8 procent. Senare födelseårgångar kommer dock att reduceras något mer. 6

9 Nästan tredubblad folkökning Folkmängden i Stockholms län har sedan 1980-talets mitt i genomsnitt ökat med ca personer årligen. Folkökningen har på det hela taget varit jämnt fördelad mellan födelseöverskott och inflyttningsöverskott. Det har dock varit ganska stora variationer mellan åren beroende på flyttningsnettots upp- och nedgång. Flyttningsöverskottet bland de utrikes födda har i genomsnitt uppgått till under åren medan flyttningsunderskottet bland inrikes födda uppgått till i genomsnitt drygt 600 per år. Diagram 1 Flyttningsnetto för Stockholms län bland inrikes och utrikes födda Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Bilden har ändrats radikalt under de fyra senaste åren, Folkökningen som åren uppgick till årligen har nästan tredubblats. Åren var den i genomsnitt per år för att öka till år Födelsetalen har ökat något men bara med ca 700 per år. Den bakomliggande orsaken till folkökningen är en 60-procentig uppgång i inflyttningen av utrikes födda. Åren flyttade i genomsnitt utrikes födda till länet från utlandet och övriga Sverige medan antalet steg till nästan per år En påtaglig förändring i migrationsmönstret har således inträffat. Uppgången i flyttnettot från 2008 till 2009 beror till stor del på att den registrerade utvandringen avtagit med ca personer, varav ca födda i Sverige. Statistiken över utvandringen är svår att tolka men 2009 års nedgång torde överensstämma med verkligheten. 7

10 Fortsatt hög invandring - 25 procent lägre utvandring När man talar om migration bland utrikes födda tar man ofta för givet att den är densamma som utrikes omflyttning. Av samma skäl sätter man ofta likhetstecken mellan migration av inrikes födda och inrikes omflyttning. Men det är en förenkling av bilden. Nedanstående tablå visar flyttströmmarna in och ur länet år 2009 jämfört med genomsnittet åren Tablå 1 Inrikes och utrikes in- och utflyttning bland inrikes resp. utrikes födda år (genomsnitt) jämfört med 2009 Inrikes Utrikes Samtliga födda födda Inrikes inflyttning Förändring i procent -2,5 8,9-0,2 Inrikes utflyttning Förändring i procent -4,8 6,5-2,9 Utrikes inflyttning Förändring i procent 7,5 3,1 3,7 Utrikes utflyttning Förändring i procent -28,4-24,0-25,8 Flyttnetto Inrikes Utrikes Både inrikes och utrikes Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Som framgår av tablån ovan var flyttströmmarna ungefär desamma år 2009 som den föregående treårsperioden med ett undantag utvandringen avtog med ca 25 procent. Statistiken över utvandringen är svårtolkad p.g.a. eftersläpningar i rapporteringen 1. Det är dock troligt att den nedgång som statistiken visar överensstämmer med verkligheten eftersom minskningen är ungefär lika stor bland inrikes och utrikes födda. Drygt 20 procent av de inflyttade från övriga Sverige är födda utomlands medan knappt 20 procent av de inflyttade från utlandet är födda i Sverige d.v.s. återflyttare. 1 Se Städning i befolkningsregistret i bilagan. 8

11 Diagram 2 Inflyttningen av utrikes födda fördelad på inrikes och utrikes flyttning Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Av diagram 2 framgår att inflyttningen av utrikes födda från övriga Sverige har varit ganska konstant under de två senaste decennierna. Fokus riktas därför på hur inflyttningen från utlandet av utrikes födda har utvecklats. Från 2005 till 2006 ökade inflyttningen från utlandet med ca För få en översikt av utvecklingen jämförs strömmarna till länet för tre perioder , och år 2009 i tablån nedan. Tablå 2 Inflyttningen från utlandet av utrikes födda under treårsperioderna och (medelvärden) och ettårsperioden 2009 Världsdel Medelvärde 2009 Förändring mellan Land/grupper av länder och och 2009 Europa EU27 utom Sverige Norge Turkiet Övriga Europa OSS-länderna Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Irak Iran Övriga Asien Övriga världen Samtliga Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Invandringen av utrikes födda ökade mellan och framför allt från EU27 och Asien. Unionen utökades dels den 1 maj 2004 med Polen, de baltiska länderna och ytterligare 6 länder dels den 1 januari 2007 med Bulgarien och Rumänien. År 2009 minskade invandringen något från EU27 men ligger fortfarande kvar på en förhållandevis hög nivå. 9

12 Från Asien fördubblades invandringen mellan perioderna och och ligger kvar på samma höga nivå Invandringen från Afrika har också ökat, där den stora strömmen kommer från Afrikas horn. Av diagram 3 framgår att inflyttningen från de dåvarande EU-länderna (EU15 utom Norden) fördubblades efter Sveriges EU-inträde på 1990-talet från ca till per år. Åren ökade antalet med ytterligare ca och översteg år EU-utvidgningen 2004 medförde en större påverkan på migrationen till länet. Från en nivå på ca 500 inflyttade per år har invandringen pendlat runt åren från de 10 nya EU-länderna. År 2009 minskade den till ca Den största strömmen kommer från Polen. Före utvidgningen registrerades ca 300 inflyttade per år. Från 2003 till perioden har antalet 10- dubblats. År 2007 var antalet för att minska både 2008 och Inflyttningen från Bulgarien och Rumänien har också 10-dubblats sedan ländernas EU-inträde dock från en mycket låg nivå. Före inträdet fick ca 100 personer från de båda länderna årligen tillstånd att bosätta sig i Stockholms län. Under de båda ländernas första EU-år flyttade ca till länet för att sedan minska till ca 800 år Diagram 3 Inflyttningen till Stockholms län från Europa av utrikes födda fördelade på grupper av födelseländer Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Tidigare förekom arbetskraftsinvandring från de nordiska länderna. Senast det ägde rum i någon större omfattning var i slutet av 1980-talet. Numera torde inflyttningen från de nordiska länderna i första hand bero på att man bosätter sig i Stockholms län på grund av studier eller familjebildning. Nivån pendlar mellan och per år. Från Övriga Europa 2 flyttar ca 500 personer årligen till länet. Toppen orsakades av flyktinginvandringen från Bosnien-Hercegovina. Invandringen från länder utanför Europa sker helt på den reglerade invandringens villkor d.v.s. tillstånd krävs för bosättning som flykting, anhörig, studerande etc. Fr.o.m. 15 december 2008 finns det utökade möjligheter för medborgare från länder utanför EU att få arbetstillstånd och också tillstånd att bosätta sig i Sverige. För studerande från tredje land är det numera möjligt att få arbetstillstånd i Sverige och bo kvar i landet efter avslutade studier. Enligt uppgifter från SCB 3 har personer folkbokförts i Sverige 2009 enligt den nya lagen. I siffran ingår inte anhöriga till arbetskraftsinvandrarna. 2 Med Övriga Europa avses Albanien, Andorra, forna Jugoslavien utom Slovenien, Liechtenstein, Monaco, San Marino och Schweiz. Observera att Ryssland, Ukraina, Vitryssland etc. ingår i OSS-länderna. 3 Källa: RTB 2009 och SIV; SCB, Christian Skarman,

13 Det är invandringen från Asien som dominerar den utomeuropeiska migrationen (se diagram 4). Åren runt 1990 bosatte sig i länet ca personer årligen efter att ha fått uppehållstillstånd. Åren kring millennieskiftet pendlade invandringen från Asien mellan och Nivån steg till år En ganska stor andel av de som fick uppehållstillstånd i slutet av år 2005 och 2006 hade vistats länge i Sverige. Barnfamiljer och personer med verkställighetshinder fick tillstånd att bosätta sig i landet tack vare en tillfällig lagändring. Diagram 4 Inflyttningen till Stockholms län från länder utanför Eruropa av utrikes födda fördelade på världsdelar Källa. SCB:s befolkningsstatistik. I slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet kom de flesta av flyktingarna och deras anhöriga från Iran. Grannlandet Irak har därefter övertagit den dominerande ställningen. Innan kriget i Irak började var personer från Irak bosatta i länet. I slutet av år 2009 hade antalet ökat till Förutom från Irak och Iran förekommer det också en ganska stor invandring från Kina, Thailand, Syrien, Afghanistan och Pakistan. År 2009 har det dock blivit förändringar i länderfördelningen färre personer från Irak (-1 100) men fler från Iran, Afghanistan och Kina. Invandringen från Afrika har ökat från ca åren till ca åren för att fortsätta öka till år Den ökade invandringen kommer från länderna på Afrikas horn Somalia, Eritrea och Etiopien men också från Marocko. Migrationen från OSS-länderna och Sydamerika har ökat något men ligger på en låg nivå. Invandringen från Nordamerika är också låg med en svag ökningstakt. 11

14 Fortsatt ökning av nettot bland utrikes födda Återutvandringen bland utrikes födda avtog år 2009 med personer och uppgick till d.v.s. ungefär samma nivå som noterades åren Tablå 3 Återutvandring av utrikes födda medelvärde för treårsperioderna , och år 2009 samt utvandringen per 1000 av medelfolkmängden Världsdel Medelvärde under perioderna Förändring mellan perioderna Utvandring per av medelfolkmängden Land/grupper av länder År och och Europa EU27 utom Sverige Norge Turkiet Övriga Europa OSS-länderna Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Irak Iran Övriga Asien Övriga världen Samtliga Källa: SCB:s befolkningsstatistik och egna beräkningar. Resultaten i tabellen ovan följer de generella migrationsmönstren. Slutsatserna nedan refererar till frekvenstalen (utvandring per av medelfolkmängden) i tablå 3: Invandrare från närbelägna länder och invandrare som bosätter sig i Stockholms län av arbetsmarknadsskäl har hög benägenhet att återutvandra. Invandrare som nyligen fått tillstånd att bosätta sig av flyktingskäl har mycket låg benägenhet att återutvandra. Invandrare med lång vistelsetid i landet har låg benägenhet att återutvandra Åren har varit exceptionella för länet. Flyttnettot har mer än fördubblats och uppgick till år Åren var flyttnettot mot utlandet i genomsnitt bland de utrikes födda. Under den efterföljande 4-årsperioden ökade nettot till per år. Uppgången var hela d.v.s. mer än en fördubbling. Från EU27 utom Sverige har invandringsöverskottet mer än tredubblats, från Asien fördubblats och från Afrika mer än fördubblats. 12

15 Diagram 5 Invandring, utvandring och flyttnetto bland utrikes födda Stockholms län Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Tablå 4 Utrikes flyttnetto bland utrikes födda - medelvärde för treårsperioderna och och år 2009 fördelat på ut/inflyttningsområde Världsdel Medelvärde 2009 Förändring mellan perioderna Flyttnetto per av medelfolkmängden Land/grupper av länder och och Europa EU27 utom Sverige Norge Turkiet Övriga Europa OSS-länderna Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Irak Iran Övriga Asien Övriga världen Samtliga Källa: SCB:s befolkningsstatistik

16 Färre utvandrade och utflyttade år 2009 Sedan mitten av 1990-talet har utvandringen från Stockholms län av personer födda i Sverige uppgått till ca per år. Återinvandringen har sedan millennieskiftet legat på ca årligen. Underskottet mot utlandet uppgår därmed i snitt till ungefär per år. Variationerna mellan åren i migrationen mellan länet och utlandet följer ungefär samma mönster som migrationen mellan länet och övriga Sverige. År 2009 var bilden helt annorlunda. Utvandringen minskade med 25 procent i antal med ca Finanskrisen drabbade Europa och Nordamerika som traditionellt är de områden dit svenskarna flyttar. Återinvandringen låg kvar på samma höga nivå som 2008 drygt Därmed blev underskottet bara 400 personer bland svenskarna det lägsta på åtminstone de senaste 25 åren. Diagram 6 Utvandring och återinvandring av personer födda i Sverige från och till Stockholms län Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Det är i stort sett till fyra ländergrupper som svenskarna flyttar nämligen (diagram 7) - EU15 utom Norden, de nordiska grannländerna, Nordamerika och Asien utom OSS-länderna. Redan före ESS-avtalet som trädde i kraft 1 januari 1994 och som föregick EU-inträdet 1995 ökade utflyttningen till EU15 utom Norden. 14

17 Diagram 7 Utvandringen från Stockholms län av personer födda i Sverige fördelade efter inflyttningsland/grupper av länder Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Svenskar kan flytta till de nordiska länderna utan att det finns några formella hinder för bosättning. Vid en flytt till EU-länderna utanför Norden krävs tillstånd och det ges under förutsättning att den inflyttade har ett arbete eller att kan försörja sig på annat sätt. Medföljande familjemedlemmar får också tillstånd. Bosättning i USA och Kanada kräver tillstånd. Utflyttningen ökade till Nordamerika under den ekonomiska krisen i Sverige i början av 1990-talet. Under 2009 har utflyttningen fortsatt att minska. Jämfört med toppåret 2006 har utflyttningen till EU15 utom Norden halverats. År 2009 har också utvandringen till Nordamerika och Asien avtagit. Jämfört med 2006 har utvandringen minskat med ca 25 procent både till Nordamerika och till Asien. Av diagrammet nedan framgår att benägenheten att flytta från Stockholms län har legat på en ganska konstant nivå under de senaste decennierna. För födda i Sverige finns en svag trendmässig uppgång både vad gäller den inrikes och den utrikes utflyttningen. Den ökade inrikes utflyttningen kan delvis vara en illusion. Regionförstoringen gör att kommunerna som gränsar till Stockholms län växer på grund av inflyttning från länet. 15

18 Diagram 8 Benägenheten att flytta från Stockholms län köns- och åldersstandardiserade indextal där utflyttningen från länet åren = 1 för hela befolkningen Källa: Beräkningar baserade på Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister. Anmärkning: Metoden med direkt standardisering har använts. Som standardfolkmängd har befolkningen i Stockholms län åren fördelad efter kön och ålder i ettårsklasser använts. Bland invandrarna har också benägenheten att flytta från länet till övriga Sverige legat på en konstant nivå under de senaste decennierna. Ökningen av antalet utflyttade utrikes födda från länet beror helt och hållet på att de utrikes födda har blivit fler i länet. De höga indextalen över utvandrade utrikes födda som visas i diagram 8 åren 1986, 2006 och 2007 beror på städning i befolkningsregistret och inte på någon stor utvandring under de tre åren. Med det underlag som nu finns verkar det som att återutvandringen av utrikes födda ligger på en ganska konstant nivå med en viss tendens till uppgång. 16

19 In- och utvandring bland 50+ Det har blivit vanligare att svenskar bosätter sig utomlands i samband med pensioneringen. Den ökade bosättningen utomlands kan också avläsas i statistiken. Trots allt är det dock fortfarande få som lämnar länet. I åldersgruppen är det bara ca 100 svenskar som bosätter sig utomlands årligen och i nästa, år, bara ca 50 per år Målet för flyttningen är EU15 utom Norden för drygt hälften av de utflyttade svenskarna i åldern år. Under de senaste åren har också Asien blivit något populärare där procent av de utflyttade bosätter sig. Bland svenskar i årsåldern ökade utflyttningen under 1990-talet. Åren var utflyttningen till EU15 utom Norden stor. Bland världsdelarna utanför Europa är Asien den världsdel som drar till sig flest svenskar i åldrarna år. Utvandringen och återinvandringen av Sverigefödda i åldrarna 50+ har under de senaste 25 åren varit ungefär lika stor och förändrats likartat. Flyttningsnettot har växelvis varit negativt och positivt och för det mesta legat nära noll. Diagram 9 Utvandring och återinvandring av personer födda i Sverige i åldrarna 50 år och äldre Stockholms län Källa: Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister. I åldrarna under 65 år är det fler svenskar som flyttar utomlands och i åldrarna 70 år och däröver återvänder fler än som lämnar länet. Den låga utvandringen i åldrarna 70 år och däröver i kombination med en högre återinvandring medför att flyttningsnettot pendlar runt noll bland personer 50 år och äldre. 17

20 Diagram 10 Utvandring och återinvandring efter ålder bland födda i Sverige i åldrarna 50 år och äldre årliga genomsnitt Källa: Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister. Invandringen av utrikes födda i åldersgruppen 50 år och äldre har under perioden legat på ca per år. År 2006 steg antalet till ca för att därefter ligga kvar på den nivån. Uppgången sammanföll med den starkt ökade invandringen år Som en följd av att utrikes födda åldras och blir fler i åldern 50 år och däröver har utvandringen av utrikes födda tilltagit i åldersintervallet. Under åren har Skatteverket varit mer aktivt i kontrollen av folkbokföringen. Ungefär 20 procent av den registrerade utvandringen utgjordes av avregistreringar (till OB och okänt land) utförda av Skatteverket. Toppåren 2007 och 2008 var andelen hela 32 resp. 23 procent. Diagram 11 Invandring och återutvandring av personer födda utomlands i åldrarna 50 år och äldre - Stockholms län Källa: Egna beräkningar baserade på Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister. Åren har ca 30 procent av de återutvandrade utrikes födda flyttat till EU15 utom Norden och 25 procent till Finland. Det är områden varifrån länet har haft inflyttning under lång tid. Åldersfördelningen bland de in- och utvandrade utrikes födda 50 år och äldre har likheter med migranterna födda i Sverige. I åldrarna t.o.m. 60 är det fler som lämnar sitt land för att bosätta sig i 18

21 Sverige medan det motsatta förhållandet gäller fr.o.m. 65 år och däröver. Värt att observera är att återflyttningsströmmen blir större än den primära redan i åldersintervallet bland återflyttarna från Sverige. Diagram 12 Invandring och återutvandring efter ålder bland utrikes födda årliga genomsnitt Källa: Egna beräkningar baserade på Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister. De flesta invandrare, äldre än 50 år, stannar kvar i Sverige livet ut. Antalet dödsfall bland invandrade fyllda 50 år är ungefär dubbelt så många som antalet återutvandrade i åldersintervallet och uppgår numera till ca per år (se också diagram 14). 19

22 Utrikes födda har ökat med drygt på 10 år Sedan millennieskiftet har de utrikes födda ökat med 33 procent eller personer. De inrikes födda har ökat med personer under de 10 åren. Utvecklingen följer det mönster som gällt för Stockholms län under de senaste decennierna. De inrikes och de utrikes födda svarar för ungefär lika stor del av folkökningen. I slutat av 2009 uppgick antalet utrikes födda till personer och utgjorde 20,8 procent av länet befolkning. Tablå 5 Befolkningen i Stockholms län 31 dec 1999 och 2008 efter födelseland/världsdel Födelseland/världsdel Folkmängd 31 dec år Folkökning Antal Procent Sverige ,4 Samtliga utrikes födda ,4 Därav Norden ,3 EU15 utom Norden ,7 De 10 nya EU-länderna (utvidgningen 1 maj 2004) ,1 Bulgarien och Rumänien (utvidgningen 1 jan 2007) ,7 Övriga Europa ,4 OSS-länderna ,3 Afrika ,2 Nordamerika ,0 Sydamerika ,0 Asien ,2 Oceanien ,3 Uppgift saknas ,7 Hela befolkningen ,0 Källa: Regionplanekontorets områdesdatabas (ODB) som bygger på SCB:s befolkningsstatistik. Som följd av att migrationen i första hand kommer från Asien, Afrika och de tio nya EU-länderna har antalet personer från Asien ökat med under den senaste 10-årsperioden till Antalet personer från Afrika har ökat med till medan antalet från de tio nya EUländerna ökat med I det senare fallet är ökningen koncentrerad till de 4-5 senaste åren. Från Norden och flera länder i Central- och Sydeuropa förekom en ganska betydande invandring decennierna efter andra världskriget. Invandrarna från dessa länder har blivit gamla varför antalet inte bara reduceras genom återutvandring utan också genom dödsfall. Trots att flyttningsutbytet mellan Stockholms län och de nordiska grannländerna är positivt (tabell 3) har antalet nordbor minskat med ca under 10-årsperioden till personer. Den låga tillväxten av antalet personer från EU15 utom Norden, trots förhållandevis högt invandringsöverskott, beror på att antalet reduceras av dödsfall. 20

23 Fortfarande flest från Finland trots kontinuerlig minskning Under hela efterkrigstiden har invandrare från Finland varit den största gruppen i länet. År 1980 var gruppen som störst med personer bosatta i länet. Därefter har den minskat med ca till år Utflyttningen och dödsfallen har genomgående varit högre än inflyttningen. Den utveckling som finska migrationen genomgått kommer att följas av flera länder så snart som migrationsströmmarna mellan länet och landet ifråga blir balanserade d.v.s. ungefär lika stora i båda riktningarna. En jämförelse av ländernas rangnummer 31 dec 1999 och 2009 ger på ett enkelt sätt en uppfattning om hur migrationsströmmarna har ändrats. Den stora migrationen från Irak har fört fram landet från 4:e till 2:a plats. På likartat sätt har Polen vandrat från 6:e plats till 3:e. Den förhållandevis låga migrationen från Iran, Turkiet och Chile har medfört att länderna har en lägre rangordning 2009 är 10 år tidigare. Den tilltagande migrationen från Afrikas horn visas av att Somalia har kommit på länets tio i topplista. För 10 år sedan var Somalias rangnummer 18. Sammanförs uppgifterna för Jugoslavien med Serbien och Montenegro blir antalet de 31 dec 2009 d.v.s. en ökning med Tablå 6 Störst 31 december 2009 tio i topplista Rangnummer Rangnummer Födelseland Förändring 31 dec dec Finland Irak Polen Iran Turkiet Chile Tyskland Jugoslavien Syrien Somalia Källa: Regionplanekontorets områdesdatabas (ODB) som bygger på SCB:s befolkningsstatistik. Nedanstående tablå med uppgifter om vilka länder som ökat mest illustrerar varifrån migrationsströmmarna varit stora under den senaste 10-årsperioden. Fem av länderna finns också på listan ovan. Länder med ökad invandring utanför tio i topplistan ovan är Kina, Thailand, Eritrea, Ryssland och Afghanistan. Ny för året är Afghanistan. Tablå 7 Ökat mest tio i topplista Födelseland Ökning Irak Polen Iran Kina Thailand Somalia Turkiet Eritrea Ryssland Afghanistan Källa: Regionplanekontorets områdesdatabas (ODB) som bygger på SCB:s befolkningsstatistik. 21

24 I nedanstående tablå återfinns de 8 länder varifrån det fanns färre invandrare bosatta i Stockholms län 31 dec 2009 än Det är två olika landsgrupper. Den ena gruppen är länder som inte längre existerar och därför bara får ett obetydligt eller inget tillskott via inflyttning. Det är Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och Jugoslavien. Som jämförelse kan nämnas att antalet personer från OSSländerna ökat med personer under 10-årsperioden och uppgick till den 31 dec Summeras siffrorna för Tjeckien, Slovakien och forna Tjeckoslovakien blir antalet invandrare från området vilket ger en ökning under 10-årsperioden med 64 personer. Den andra gruppen avser länder varifrån invandringen förekom redan under decennierna efter andra världskriget. De invandrare som anlände då har blivit gamla. Reduktionen beroende på dödsfall och återutvandring är större än invandringen. Länder som uppfyller kriterierna är Finland, Norge, Danmark, Ungern och Österrike. Föregående år fanns Grekland och Estland med på listan. Greklands minskning med 130 har övergått till en ökning med 8. Estlands minskning med 29 har övergått till en ökning med 233. Tablå 8 Minskat bottenlista Födelseland Minskning Finland Norge Danmark Sovjetunionen Jugoslavien Tjeckoslovakien Ungern Österrike Källa: Regionplanekontorets områdesdatabas (ODB) som bygger på SCB:s befolkningsstatistik. 22

25 Åldersfördelning förändringar sedan millennieskiftet En ökning av utrikes födda från till på 10 år ger naturligtvis tydliga spår i åldersfördelningen bland de utrikes födda. Ökningen har varit störst i åldrarna år, 41 år och år med eller mer i resp. ettårsklass. Extremt stor har den varit i åldrarna med ca i varje åldersklass. I åldrarna under 20 är det inte så stor skillnad mellan åldersfördelningen 1999 och I åldrarna år är antalet i stort sett identiskt. Troligen beror det på att invandringen från Bosnien-Hercegovina bestod av ovanligt många barnfamiljer. Det gav tydliga utslag i åldersfördelningen 31 dec Av diagram 13 kan lätt dras slutsatsen att det förekommer en betydande invandring av äldre personer till Stockholms län. Den ökning som diagrammet visar i åldrarna 60 år och däröver är dock enbart en följd av att invandrarna blir äldre. En del invandrare anländer utan några dokument vilket kan medföra att de registreras under felaktigt födelseår. Det resultat som redovisas i diagram 13 ger visst fog för misstanken. Det finns fler personer i åldern 29 år (födda 1980) än i de kringliggande åldrarna. Likadana iakttagelser kan man göra för åldrarna 39, 49 år och i viss mån även för 59 år. I länder där underlaget för folkräkningar samlas in direkt från allmänheten är det vanligt att åldrar som 30, 35, 40 etc. är mer frekventa än de övriga. För att ange tillförlitligheten i åldersfördelningen brukar man applicera Whipple's index på underlaget. Indextalet för 2009 års fördelning blev 102 vilket enligt FN-standard anses vara ett mycket bra värde. Diagram 13 Åldersfördelningen bland utrikes födda 31 dec 2009 jämfört med 31 dec 1999 Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Diagram 14 nedan visar effekten av nettoflyttningen, såväl inrikes som utrikes, och dödsfallen bland utrikes födda med fördelning på födelseår under 10-årsperioden Som synes har migrationen gett stora tillskott i födelsekullarna med personer eller mer per födelseår. Störst är tillskottet i födelseårgångarna med ca i varje kohort. De utgör därmed ca 20 procent av befolkningen i varje födelseårgång. I åldrarna under 20 år, med undantag av de yngsta, är tillskottet drygt per födelseår. Invandrare födda under första halvan av 1900-talet minskar årligen beroende på i första hand dödsfall. Nettoutvandringen är obetydlig (diagram 12). De flyttningsförluster som redovisas i de högsta åldrarna är till viss del korrigeringar utförda av Skatteverket. 23

26 Diagram 14 Förändringarna i tusental från 31 dec 1999 till 31 dec 2009 av utrikes födda efter födelseår Källa: Beräkningar baserade på SCB:s befolkningsstatistik. Födda i Sverige med två föräldrar födda utomlands Födda i Sverige med två föräldrar födda utomlands har ökat med under tioårsperioden och uppgick till i slutet av Det är en ökning med 41,6 procent. Antalet nyfödda i gruppen var dock under 10-årsperioden. Genom flyttningsförluster och dödsfall minskar gruppen årligen med ca 300 personer. I de mest flyttintensiva åldrarna har dock länet inflyttningsöverskott. Åldersfördelningen bland personer med två föräldrar födda utomlands avspeglar i stort hur invandringen utvecklats från länder varifrån man föredrar att bilda familj med en person från sitt hemland eller med en invandrare från något annat land utanför Sverige. Av diagrammet framgår också att det var först efter andra världskrigets slut som Sverige blev ett invandringsland. Den profil som 1999 års åldersfördelning har återfinns också i 2009 års men 10 år högre upp i åldersskalan. T.ex. har 1999 års topp med barn i åldern 5 år flyttats upp 10 år och samtidigt reducerats till femtonåringar Inte alla födelseårgångar reduceras. Antalet 19-åringar var år Tio år senare hade födelseårgången ökat med 115 personer d.v.s. antalet 29- åringar var därmed år

27 Diagram 15 Åldersfördelningen bland inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 31 dec 2009 jämfört med 31 dec 1999 Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Födda i Sverige med en förälder född utomlands Antalet personer med en förälder född i Sverige och en förälder född utomlands har ökat med under första decenniet på 2000-talet en något mindre ökning än bland personer med två föräldrar födda utomlands. Till antalet är gruppen betydligt större i slutet av En invandring som resulterade i familjebildning mellan en infödd och en invandrare har förekommit under lång tid. Folkbokföringens datoriserade befolkningsregister visar inte länkar mellan barn och föräldrar för personer födda 1931 och tidigare 4. Av diagrammet nedan framgår att det finns ett hack mellan 67 och 68 år i 1999 års åldersfördelning resp. mellan 77 och 78 år i 2009 års fördelning. I åldrarna från 10 år till 45 år pendlar antalet runt i ettårsklasserna. Det indikerar att invandringen som resulterat i en familjebildning mellan en invandrare och en infödd legat på en ganska konstant nivå från mitten av 1970-talet till millennieskiftet. Under de senaste åren har invandringen ökat kraftigt enligt diagrammet. Familjer där en är invandrare är rörliga. Som vi senare ska se har drygt 10 procent av barnen lämnat länet när de når 10-årsåldern (diagram 21). Diagrammet överdriver således effekten av invandringen under de senaste åren. Genom flyttningsförluster och dödsfall minskar gruppen med ca 400 per år trots en större inflyttning än utflyttning i åldrarna år. 4 Den förälder som är född utomlands måste finnas i något av SCB:s befolkningsregister för att personen ska kunna klassificeras som tillhörande gruppen med föräldrar födda utomlands. Personer avlidna eller utvandrade före 1 november 1960 saknas i SCB:s register. 25

28 Diagram 16 Åldersfördelningen bland inrikes födda med en utrikes född och en inrikes född förälder 31 dec 2009 jämfört 31 dec 1999 Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Födda i Sverige med två föräldrar födda i Sverige Antalet personer med två föräldrar födda i Sverige har ökat långsamt jämfört med de övriga grupperna med bara under första decenniet under 2000-talet. Antalet uppgick till i slutet av Förändringarna mellan 1999 och 2009 i åldersfördelningen beror i stor sett på skiftande storlek på födelsekullarna men också på inflyttningen till länet som är koncentrerad till åldrarna från 20 till dryga 30 år. I övriga åldrar är utflyttningen större än inflyttningen. I två åldersklasser är dock utflyttningen mer påtaglig bland barn i förskoleåldern och bland personer i åldrarna år. I diagram 17 går det bara delvis att avläsa effekterna av utflyttningen. Diagrammet visar att de stora födelsekullarna från åren runt 1990 i åldern 7-11 år 1999 ger en ökning i åldrarna år tio år senare. År 2009 är dock antalet personer åldersklasserna ca 5 procent färre. Bilden av de stora födelseårgångarna från (32-35 år 1999) blir inte så tydlig i diagrammet på grund av inflyttningen under 1990-talet vilket avspeglas i stora kullar i åldern år den 31 dec Ett decennium senare har även dessa åldersklasser reducerats med 5 procent vardera. I åldersintervallet år har 40-talisterna 2009 ersatts av normalstora födelsekullar från talet samtidigt som de har genererat ett stort tillskott i åldrarna år i 2009 års fördelning. Nu har vi nått de åldrar där dödligheten och migrationen reducerar befolkningen ungefär lika mycket. I den största åldersklassen, personer som var 55 år 1999, har antalet i årskullen reducerats med 12 procent under de år som passerade tills de fyllde 65. Efter första världskriget föddes två rekordstora kullar åren 1920 och Den största, 1920 års födelsekull, har reducerats från år 1999 till d.v.s. med 59 procent nästan enbart på grund av dödsfall. De båda ålderskullarna är ett exempel på att demografiska händelser kan ha nästan hundraåriga följdverkningar. 26

29 Diagram 17 Åldersfördelningen bland inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 31 dec 2009 jämfört med 31 dec 1999 Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Trots att antalet personer med två föräldrar födda i Sverige bara har ökat med i genomsnitt ca årligen förekommer det stora flöden in och ut ur populationen varje år. Antalet födda har varierat mellan och medan dödsfallen varierat mellan och årligen. Trots en inoch utflyttning på ca årligen har nettot i genomsnitt varit så lågt som minus 700. Flyttnettot är ojämnt fördelat över åldrarna. För födelseårgångarna har nettot varit negativt med per år, för årgångarna har nettot varit positivt med ca per år och för personer födda 1972 och tidigare har nettot varit negativt med per år. För personer födda före mitten av 1950 talet reducerades befolkningen mer på grund av dödsfall än flyttnettot. Bland födda 1940 svarade dödsfallen för 60 procent av reduktionen medan bland födda 1930 andelen var hela 93 procent. Diagram 18 Flyttnetto, födda och dödsfall bland inrikes födda med två inrikesfödda föräldrar fördelat efter födelseår under första decenniet under 2000-talet Källa: Beräkningar baserade på Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister. Observera. I texten ovan talas om årliga värden medan diagrammet visar förändringen för varje födelseår. Födda 1920 och 1921 har alltså minskat med ca =11900 p.g.a. dödsfall under hela 10-årsperioden

30 Invandrarna svarar för ¾ av länets folkökning Som påpekats tidigare svarar de utrikes födda för ca 50 procent av länets folkökning. Då är det bara effekten av migration och dödsfall som beaktas d.v.s. folkökningen bland de utrikes födda. Barn till invandrarna födda i Sverige bör också inkluderas i beräkningen. Barn med två föräldrar födda utomlands bidrog med 19 procent och barn med en förälder född utomlands med 18 procent av folkökningen under första decenniet på 2000-talet. Inkluderar man effekterna av de födda finner man att de utrikes födda bidrog med 77 procent ( ,5*18) av länets folkökning åren Diagram 19 Folkökningen under första decenniet på 2000-talet fördelad efter utländsk och svensk bakgrund Källa: Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister. Folkökningen har gått i snabbare takt under första decenniet på 2000-talet än under sista decenniet på 1900-talet. Som framgår av tablån beror den ökade folkökningen på större inflyttning av utrikes födda som i sin tur genererar snabbare tillväxt bland personer med en eller två föräldrar födda utomlands. Ökningen bland personer med två föräldrar födda i Sverige har avtagit. Tablå 9 Folkökningen i länet fördelad efter utländsk och svensk bakgrund under sista decenniet under 1900-talet och första decenniet under 2000-talet Utrikes födda Två föräldrar födda utomlands En förälder född utomlands Två föräldrar födda i Sverige Summa Förändring från till i procent Källa: Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister. 28

31 Diagram 20 nedan visar utvecklingen av flyttnings- och födelsenetto fördelade efter utländsk och svensk bakgrund För två av grupperna, personer med en eller två föräldrar födda utomlands, är trenderna tydliga negativa flyttningsnetton som ligger nära noll samt betydande och stigande födelseöverskott. Dödsfallen är så få i grupperna beroende på avsaknaden av äldre att födelseöverskottet i stort sett överensstämmer med antalet nyfödda. Redan i diagram 1 visades flyttnettot för de utrikes födda. Antalet invandrare ökar något mindre än flyttnettot eftersom födelsenettot bland utrikes födda är lika med dödsfallen och numera uppgår till ca per år. Diagram 20 Flyttningsnetto och födelsenetto fördelade efter utländsk och svensk bakgrund Källa: Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsstatistik. Observera att höjdskalan för utrikes födda är ungefär 2 gånger större än för de tre övriga diagrammen. Den största gruppen, två föräldrar födda i Sverige, vilken utgör drygt 60 procent av befolkningen svarar för de stora variationerna i länets befolkningstillväxt. Under perioderna och har utflyttningen varit större än inflyttningen. Årligen avlider ca personer i gruppen. Det är ca färre än i slutet av 1980-talet. Uppgången i födelsenettot är därför något större än uppgången i antalet födda. 29

32 Utflyttning av barnfamiljer Av diagram framgår att det förekommer en nettoutflyttning från länet av barn och tonåringar. Diagram 21 visar utvecklingen över tiden och hur mönstret skiljer sig åt beroende på föräldrarnas bakgrund. Barnkullar födda i början av 1970-talet reducerades t.o.m. 15 års ålder med ca 15 procent genom flyttningsförluster. Flyttningsförlusterna avtog något för födelseårgångar födda senare under 1970-talet och låg på en stabil nivå på procent för barn födda Krisen under talet medförde minskad utflyttning vilket resulterade i en nettoutflyttning med bara 8 procent för barnen födda i början av 1990-talet. Utvecklingen vände med ökade flyttningsförluster för barn födda under andra delen av 1990-talen men nådde inte nivåerna före krisen (se diagrammet över 10-åringar). Barnfamiljer är mest rörliga när barnen är i förskoleåldern. Som framgår av diagram 21 varierar också nettomigrationen mellan åren (se diagrammet över 5-åringar) bland familjer med förskolebarn. Stor nettoutflyttning noteras för födda 1986 och 1987 varefter den mer än halverades för födelseårgångarna Därefter ökade nettoutflyttningen men avtog för födelseårgångarna under finanskrisen i slutet av 2000-talet. Ungefär två tredjedelar av de barnfamiljer som lämnar Stockholms län gör det innan barnen fyllt sex år. Den utveckling som diagrammet över 5-åringarna visar kommer därför troligen att avspeglas i 10-årsdiagrammet fem år framåt och i 15-årsdiagrammet tio år framåt. Hög rörlighet bland familjer där en förälder är född utomlands Den generella bilden är att det negativa flyttnettot är störst bland familjer där en förälder är född utomlands och en är född i Sverige. De minsta flyttningsförlusterna observeras bland familjer där båda föräldrarna är födda utomlands. När utflyttningen minskar tycks det vara så att barnfamiljer med två föräldrar födda utomlands reagerar snabbare än de båda andra familjetyperna. När utflyttningen ökar infaller brytpunkten senare för familjer med båda föräldrarna födda utomlands. Det negativa flyttnettot bland familjer med en förälder född utomlands och en i Sverige ligger på en ganska konstant nivå. 30