Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården

Transkript

1 Förskoleverksamheten Lena Löwbäck Förskolechef Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården 1

2 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola och hem sidan 7 Helhetsbild av året sidan 9 2

3 Normer och värden (likabehandlingsplan och plan för barn med annat modersmål) Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiskaa värderingar och efterhand omfatta dem Förskolan Sörgårdens vision: Att ha en trygg atmosfär där barn och vuxna visar respekt för varandra och vårdar sin förskola. Våra värdeord: TRYGGHET - OMTANKE Verksamhetens mål: Låta varje barn känna sitt värde som enskild person och som en tillgång i en grupp. Göra Likabehandlingsplanen till ett levande dokument som är känt av alla. Kontinuerliga diskussioner i arbetslaget runt förhållningssätt och barnsyn. Resultat och genomförande: Varje personal har haft ansvar för att skapa en bra och välkomnande start på dagen för barnen och föräldrarna genom att möta dem i hallen eller ute på gården vid lämning. Pedagogerna har i tal och kroppsspråk försökt förmedla att det är kul att just du kommer hit till oss idag och visat föräldrana att man SER deras barn. Under dagen har man på fm delat barngrupppen i två eller tre mindre grupper för att skapa goda samtal och aktiviteter som passar barnens utvecklingsnivå. Före lunch har alla barn samlats en stund i hallen för samhörighet i hela barngruppen då sjunger man tillsammans. Nya barn har kontinuerligt under året skolats in och man ser att även de blivit en del av gruppen genom att de välkomnas av de andra barnen och är trygga i kommunikationen och leken med vuxna och barn. Pedaogerna har iordningställd en vikariepärm där bl.a. likabehandlingsplanen finns med så att även vikarierna kan ta del av den. Under hösten fick man till gemensam reflektionstid för flera i arbetslaget samtidigt och kunde då kontinuerligt diskutera förhållningssätt och barnsyn. Under våren fungerade inte detta lika bra. Vikarie har satts in vissa fredagar men det har inte blivit den kontinuitet som önskades + att man inte haft en känd dagordning att följa. Under hösten 2013 gick hela arbetslaget ICDP med Lena Grindbo som vägledare. 3

4 Analys och lärdomar: Det är viktigt att under dagen samlas i olika gruppkonstellationer för att kunna tillgodose olika behov som barnen har. Eftersom barnen på Sörgården är i åldrarna 1-5år är de på många olika nivåer kunskapsmässigt och språkligt. Pedagogerna måste vara mera flexibla, intresserade och hålla sig ajour med vad som händer i de olika grupperna för att kunna gå in och ta över ansvaret för en grupp. Här är dokumentationen viktig så att även pedagogerna kan se den röda tråden och få överblick över de projekt som pågår och vad som intresserar barnen just nu. Då man upplevt att vikarierna ibland missar information, tex det som bestäms under de olika mötena, har en vikariepärm iordningställts. Tanken är att den ska göra det lättare att informera även vikarierna om ändringar i rutiner och de grundläggande tankarna om förhållningssätt och likabehandling. Den behöver utökas med mer aktuellt material och uppdateras kontinuerligt! Under året har man använt två vikarier och de har läst informationen. Diskussioner runt förhållningssätt är något man anser måste prioriteras kontinuerligt! ICDP kändes som en bra mötesform för att få samsyn och bättre förståelse för varför man förhåller sig på olika sätt mot barnen i olika situationer. Bra verktyg och tankar som man tyvärr inte fortsatt använda trots att det var ambitionen. Inför hösten 2014 bör man starta med gemensamma diskussioner runt uppdraget. Varför är jag här? Vad är jag bra på? Vilka är mina svagheter? Vilket ansvar har jag? Vad behöver jag utveckla? Hur arbetar vi vidare? Kartläggning av barngruppen när det gäller relationer vuxna/barn, barn/barn Hålla vikariepärmen uppdaterad och sätta in protokoll från gemensam pdagogisk utvecklingstid för kännedom. Kick-Off inför nytt arbetsår med grundläggande diskussioner runt uppdraget. Kontinuerliga diskussioner under hela året om förhållningssätt och värdegrund samt Likabehandlingsplanen. Utveckling och lärande Lpfö 98 Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper ch färdigheter. 4

5 Förskolan Sörgårdens vision: Att skapa en verksamhet som är inspirerande, rolig och lärorik. Att ha en tillåtande atmosfär där vi ser det kompetenta barnet Våra värdeord: NYFIKENHET GLÄDJE - INSIKT Verksamhetens mål: Ge barnen utmaningar och presentera upplevelser som lockar barnen att lära sig/prova nya färdigheter inom många olika områden. Skapa en miljö både ute och inne som är tillåtande, inspirerande, rolig och lärorik. Inspirera genom att sätta upp bilder på aktiviteter som finns att göra och på material som finns utom synhåll (tex i skåp och lådor). Resultat och genomförande Tanken var att alla i personalgruppen skulle observera barnens görande och försöka anpassa miljön efter vad de håller på att utveckla. Detta har inte blivit av som det var tänkt. Man har sett att barnen oftast finner sysselsättning och behöver hjälp med att utveckla lekarna och aktiviteterna. Mer och aktuellt material behöver tillföras i barnens lekar och görande. Vid fruktstunden delas barnen i tre grupper efter ålder: Carro ansvarar för 09-10:or, Malin 11:or och Camilla 12:or. Det känns lättare att anpassa samtalsstunden när barnen är i mindre grupper och inte så i pridda åldrar. Tanken var dock inte att det enbart under denna stund som lärande skulle ske lärande ska ske under hela dagen och i olika gruppkonstallationer. Man skulle ta kort på aktiviteter och barnens görande samt material, för att tydliggöra för barnen vilka valmöjligheter de har, man har påbörjat men ej fortsatt. Under hösten fanns inga medel kvar i budget för barnverksamhet så inga större inköp av material kunde göras men under våren har nytt material köpts in. Man har skapat vrår i rummen, flyttat matborden och använt befintligt material. De vuxna vet vilka uppgifter de har vid dagens rutiner och en dag med få onödiga avbrott har skapats, förutom för mat och vila. De äldre barnen upplevs inte ha utrymme och material till sina aktuella lekar man ser ofta tecken på att miljön är något torftig för deras utvecklingsnivå och behov. Pedagogerna har blivit bättre på att starta och avsluta projekt och vill bli bättre på att skapa en röd tråd i aktiviteter/projekt. Analys och lärdomar: När pedagogerna nu läser sina mål för året så upptäcker man att den första punkten är målet (VAD?) för detta område och de två andra egentligen ska vara under genomförande (HUR?) Inför hösten bör arbetslaget diskutera innemiljön: Vad vill man kunna erbjuda barnen för material och aktiviteter? Hur behöver man anpassa miljön för detta? 5

6 Det är svårt att ändra lite här och där man behöver börja från början, tänka utifrån en tom lokal: den här ytan finns hur kan den utformas för att få ut mesta möjliga av den? Tid för att diskutera observationer har inte tagits ut i tillräckligt stor utsträckning och alla har inte heller kommit igång med att observera. Eftersom man valt att inte använda portfolio för att kartlägga barngruppen och det enskilda barnet behöver man fortsätta utveckla sin modell med Barnpärm så att den fungerar tillfredsställande. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Starta om Projekt Inne/utemiljö Jobba utifrån ett gemensamt tema under året där projekten utgår från barnen Barns inflytande Lpfö 98 I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvr för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Förskolan Sörgårdens vision: Att barnens intressen och görande genomsyrar planeringen av verksamheten Våra värdeord: DELAKTIGHET - ANSVAR Verksamhetens mål: Presentera material och aktiviteter på ett mer inbjudande sätt så att barnen lättare kan visa vad de vill använda/göra! Komma igång med dokumentation (Barntavla) där barnens intentioner och reflektioner finns med. Resultat och genomförande: Tankn med att sätta upp foton på material och aktiviteter som kan leda till inflytande iform av att barnen ber om material eller att de tex vill spela instrument även om materialet inte står framme, har ej genomförts på tillfredsställande sätt. Man har ändå varit tillåtande i sitt förhållningssätt när det gäller barnens önskningar och sett möjligheter och inte svårigheter alla måste få prova oavsett ålder. 6

7 Genom att pedagogerna varit nära barnen och spridit sig i lokalen har man kunnat vara lyhörda för barnens intentioner oberoende av vilket sätt de kommunicerar på. Detta kräver i sin tur att man är nära barnen i kropp och tanke. Pedaogerna har startat upp Barnens tavlor som är barnens dokumentation i form av en eller flera flyttbara tavlor där man samlat foton, text och reflektioner om och runt barnens görande. Barntavlan fungerar även som en fortlöpande dokumentation för de vuxna och de barn som inte varit närvarande får en röd tråd i verksamheten. Genom att visa foton och samtala omkring dem ser barnen vad man gjort på förskolan, vad man lärt sig och vad barnen har varit med och haft inflytande över. Att analysera dokumentationen och koppla den till LpFö har inte hunnits med, men det finns färdigt material inför hösten. Analys och lärdomar: Att utveckla innemiljön och presentera materialet på ett inspirerande sätt kräverintresse och engagemang från hela personalgruppen Barnen har upptäckt att de kan påverka sin dag på förskolan genom att framföra sina åsikter om dess innehåll. Pedagogerna försöker förverkliga deras önskningar genast eller inom en snar framtid. Man visar att barnens åsikter uppskattas och planerar verksamheten utifrån dem. För att jobba vidare med dokumentationen i arbetslaget bör detta vara en stående punkt på vår gemensamma reflektionstid. Att dokumentera de olika projekten fortlöpande gör det lättare för pedagogerna att ta över och fortsätta på redan påbörjade projekt. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Som en del i utvecklingsområdet Inne/utemiljö ska man fortsätta arbetet med att presentera materialet som finns på Sörgården samt se över vilket material som behöver köpas in/tillföras i barnens aktuella lekar och aktiviteter, i förskolans strävan att ge barnen möjlighet att utvecklas och lära utifrån verksamheten mål i Läroplanen. Mer reflektioner från barnen i dokumentationen utvärdera tillsammans med barnen vad tyckte de, vad har de lärt sig? Förskola och hem (enkät,föräldraforum samt andra samverkansformer) Lpfö 98 Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. 7

8 Förskolan Sörgårdens vision: Att föräldrarna ska känna förtroende för personalen och verksamheten Våra värdeord: FÖRTROENDE - SAMARBETE Verksamhetens mål: Ge föräldrar och barn en god introduktion i förskolan Upprätta en plan för föräldrasamverkan Inbjuda till ett föräldramöte/sammankomst varje termin Inbjuda till utvecklingssamtal varje termin Ge föräldrarna aktuell information om verksamheten på flera sätt Resultat och Genomförande Man använder modellen Föräldraaktiv inskolning, vilket innebär att en eller båda föräldrarna är med barnet under hela inskolningsdagen de tre första dagarna och sedan kan välja, i samråd med personalen, om de vill lämna den fjärde dagen eller uttöka inskolningsperioden. Föräldrarna tar hand om sitt/sina barn under dessa dagar, byter blöjor, hjälper till vid måltider och deltar i lekar och aktiviteter medans pedagogerna finns med i bakgrunden. Barnen och föräldrarna blir på detta sätt snabbt trygga med personalen, lokalen, verksamheten och de andra barnen. Förskolan har föräldra med äldre barn som skolats in på det traditionella sättet där barn tränats på att bli lämnade. Dessa föräldrar uttrycker att det är stor skillnad på de båda modellerna och tycker att Föräldrakativ inskolning är att föredra. Även de övriga föräldrana uttrycker att inskolningsperioden fungerat bra. Man har inte tagit sig tid att upprätta en föräldrasamverkansplan Under hösten hade man ett välbesökt föräldramöte med information om bl.a. arbetssättet. I juni bjöds familjerna in till kombinerat föräldramöte/vårfest. Man informerade om placeringsregler, skydd mot solen och sommarverksamheten. Föräldrarna hade med fikakorg, gick en tipspromenad med frågor från verksamheten och släppte sen ut sina fjärilar. Föräldrar pratade mycket med varandra. Sammankonsten var mycket uppskattat. Man har ebjudit ett föräldrasamtal per temin och personalen har roterat som ansvariga. I början av hösten skapades en SMS-grupp för de svensktalande föräldrar som fungerar så här: Den information man skickar ut kommer som ett sms till alla föräldrar. Det kan vara påminnelser om stängda dagar, ta med varmare kläder, kom ihåg att lämna in nytt schema vid ändrat omsorgsbehov mm. Föräldrarna kan använda funktionen för att anmäla sjukt barn, ledighet eller att de kommer lite senare - då kommer sms endast till personalen. En service som föräldrar uppskattat. Man har lämnat ut Sörgårds-nytt varje månad och satt upp aktuell 8

9 dokumentation/information i hallen (på torkskåpen). Alla i arbetslaget har ansvarat för att upprätthålla en god daglig kontakt med föräldrarna vid lämning och hämtning. Analys och lärdomar: Man kommer att fortsätta använda föräldraaktiv inskolning som modell när nya barn börjar då man anser att det funkar jättebra för föräldrar, barn och personal! Föräldramöten behöver förberedas i god tid då man väljer ut ett bra tema för varje tillfälle. Vårfesten ska inte ligga samma vecka som skolavslutningen Eftersom det kan vara svårt att hinna med att boka alla samtal under en månad per temin provade man att sprida ut dem under terminen dock blev det så att de hopade sig i slutet av terminen i alla fall. Innehållet och utformandet av föräldrasamtalen är oklart och behöver diskuteras så att man finner en form som alla kan stå bakom. Samtalen ska fokucera på vart barnet befinner sig just nu och hur förskolan kan stödja på bästa sätt för att de ska utvecklas vidare. När det gäller sms-gruppen är det viktigt att föräldrar görs medvetna om att detta inte ska ersätta den dagliga kontakten utan ses som ett komplement. Schemaändringar mm ska ske genom personlig kontakt! För familjer med annat modersmål har man hittat andra lösningar, information på engelska eller bett äldre syskon hjälpa till med översättning. Man tycker sig behöva fundera ut hur man ska göra inför nästa arbetsår med de föräldrar som inte kan läsa svenska. Det gäller den information man vill få ut via sms, papper och i dokumentationen i hallen. För att skapa en bra kontinuitet måste det i planeringen skrivas in när Sörgårdsnytt ska lämnas ut. Genom att upprätthålla en god kontakt med föräldrarna blir de trygga med personal och verksamheten och detta sprider sig till till barnen. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Upprätta föräldrasamverkansplan och presentera den för föräldrarna Diskutera utvecklingssamtalens utformning och innehåll. Helhetsbild av verksamhetsåret Ansvarsområden: Malin - Pedagogisk mentor, Brandskyddsombud, IT-ansvarig Camilla Informationsansvar, Hygienombud Lena Ekonomiansvar Carro -? 9

10 Pedagogisk utvecklingstid: Gemensam pedagogisk utvecklingstid på dagtid för hela arbetslaget har varit svårt att få ut kontinuerligt trots att man kunnat sätta in vikarie. Den enskilda utvecklingstiden har funnit på schemat men det har varit upp till varje enskild att använda den. Under året har man valt att lägga den gemensamma kvällstid samma dag som APT men har tyvärr inte haft en strukturerad och känd dagordning. Pedagogerna känner att man måste bli bättre på att planera sina olika möten som gör det lättare att hålla sig till ämnet. Effektivisera vem ansvarar för vad! Detta kommer antagligen att bli bättre när den pedagogiska mentorn får schemalagd tid för uppdraget. Vikarier: Man har haft tillgång till två vikarier under hösten. Men den ena slukades upp på Bullerbyn. Det har varit svårt att få fatt på vikarier. Personaltätheten och arbetstiderna har varit tillfredsställande i förhållande till barnens omsorgsbehov. Under senare delen av våren har man haft viss förstärkning två timmar per dag genom en persona med arbetsprövning. Sammarbete med förskolechef: Förskolechefen har deltagit på samtliga APT och även gjort ett verksamhetsbesök. Dessutom besök c:a en timme varannan vecka för diverse spörsmål. Det behövs en tydlig dagorning för dessa tillfällen. Arbetsklimatet och samarbetet med förskolechefen har varit mycket bra men man har noterat att chefen har många förskolor och arbetsuppgifter att fördela tid och tanke på. Kompetensutveckling: Camilla har varit på hygienombudsutbildning som hon anser inte var relevant för förskolan. Lena och Camilla har varit på HLR under våren. Detta är något som bör friskas upp kontinuerligt. Carro har varit på föreläsning om Uppfostran i andra kulturer en föreläsningen som alla kommer få gå under hösten är tänkt. Carro har även varit på Hitta Vilse. Malin har under våren deltagit i Förskolelyftet II om Naturkunskap och Teknik. Utöver detta har man deltagit i Förskoleträffar om Dokumentation, Språk och Barn med annat modersmål. Barngruppen: Flera inskolningar under året. Men som inte märkts av så mycket genom den föräldraaktiva inskolningsmetoden.verksamheten har under inskolningsperioden fortsatt som vanligt utan några avbrott. Malin tycker att förskoleavdelningar ska vara mer åldersuppdelade i yngre och äldre barn men man känner ändå att den barngrupp man haft detta år med barn 1-5år har fungerat bättre än förra året. Det kan bero på att ettåringarna blivit ett år äldre och de äldre barnen lärt sig mer svenska man har fått ihop barngruppen. Man har även delat gruppen under dagen. 10

11 Närvaro och kontinuitet: Några få barn går samma dagtid varje dag. Och många barn med 15 timmar och barn till föräldrar som går skift. Lägre närvaro på frukost och mellanmål men många mellan Trygghet, sammanhållning, klimat: Barnen har känts trygga på förskolan lämningen går bra och barnen har knutit an till alla i personalgruppent. Man känner att det varit en grupp barn som är intressade, nyfikna och tycker om att vara på förskolan. Samverkan med andra: Vi har ej haft nån samverkan med Barnhälsoteamet detta år och inte heller med skola/fritids då vi ej har några 6-åringar. Samverkan med Bullerbyn har skett till viss del under lov och sommarstängning genom att barn och personal slagits samman. En samverkan som kan utvecklas. Sörgårdens personal har i hög grad deltagit i fredagsfikat på Bullerbyn. Förskolans miljö: Det tar tid att skapa en verksamhet från noll. Ny lokal, ny personal och osäkerheten om verksamheten ska vara kvar gör att arbetet tar tid. Det finns ingen grundutrustning att hämta ifrån utan allt måste köpas in och man måste prioritera sina inköp med stor hänsyn till ekonomin. Lokalen och gården har stora utvecklingsmöjligheter men det vore bra att veta om verksamheten ska vara kvar på Sörgården. Annat av betydelse: Ovisshet med personal och verksamhetens fortsättning utgör en oro och påverksar därmed det dagliga arbetet. Hur hårt ska man sattsa? Flera asylsökande familjer där man fått mycket fin och nära kontkat har flyttat till annan ort och pedagogerna har sörjt sin förlust. Att få verksamheten permanenterad och tjänsterna tillsvidare skulle göra att man fick arbetsro och lite lättare att få till en helhet och att kunna tänka framåt! Under hösten och del av våren blev även Lena sjukskriven, Malin jobbade fackligt en dag i veckan och Carro gick fortfarande i skolan under hösten vilket gjorde att arbetslaget blev lite splittrat vilket medförde att man inte fann tid för diskussioner omkring samsyn i verksamheten. Vi har haft många andra arbetsuppgifter under våren som tagit stor del av tiden. Bl.a. planering och uppstart när det gäller inköp av livsmedel från Menigo, Servera, Milko och även städmaterial och kemikalier. 11

12 12