Slutrapport Processutvärdering - Samverkansmodell för hälsosamt åldrande

Transkript

1 Bilaga 4 Slutrapport Processutvärdering - Samverkansmodell för hälsosamt åldrande 2013/08/01 Kristina Ramstedt Ph.D. Fredrik Eklund Ph.D. Alexandra Treschow Ph.D.

2 Uppdraget Detta är slutrapporten av processutvärderingen av projektets genomförande som NHG Sweden har utfört på uppdrag av FHI. 2 Syftet med processutvärderingen är att ta fram de lärdomar försöksverksamheten kan ge för hälsofrämjande arbete för äldre i kommuner och landsting och i samverkan mellan dem och med ideell sektor. Statens Folkhälsoinstitut (FHI) skall i samarbete med Socialstyrelsen ta fram en vägledning till kommuner och landsting för att främja ett aktivt och hälsosamt åldrande. Processutvärderingen av försöksverksamheten med hälsocoacher ska bidra med underlag till denna. Målet med processutvärderingen är att beskriva genomförandet av försöksverksamheten med hälsocoacher: Belysa vilka processer och implementeringseffekter som har uppnåtts, både strukturellt och professionellt Redogöra för erfarenheter och lärdomar Ge förslag till framtida åtgärder nödvändiga för det fortsatta arbetet med att främja ett hälsosamt åldrande utifrån försöksverksamheten.

3 Innehåll 3 1. Sammanfattning 2. Metod 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Införande Identifiering Styrning Uppföljning 4. Diskussion 5. Bilagor

4 Innehåll 4 1. Sammanfattning 2. Metod 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Införande Identifiering Styrning Uppföljning 4. Diskussion 5. Bilagor

5 Sammanfattning 5 Införande Då detaljerna var på plats sent i planeringsfasen upplevdes projektet som otydligt och dåligt planerat. Deltagare var överlag nöjda med 2- dagasrutbildnigen. Däremot upplevde man inte att den uppfyllde funktionen att förbereda deltagarna för deras roll i studien. Trots brister i planering var syfte och mål med studien väl förankrat hos hälsocoacher och mötesplatssamordnare i kommuner och det stora flertalet kände stor entusiasm för projektet som idé. Projektet ligger rätt i tiden. En förbättrad samverkan med de andra aktörerna upplevs som eftersträvansvärt. Identifiering Styrning Uppföljning Informationen avseende exklusionskriterierna var ofullständig i annonser. Ett flertal individer som visade intresse för deltagande uppfyllde ej nämnda exklusionskriterier. Olika rekryteringsförfaranden användes. Information per brev till målgruppen upplevdes ge bäst respons där det prövades. Styrningen som sker genom att hälsocoachen hänvisar till mötesplatssamordnare ger kommunen direktkontakt med individerna, förutsatt att mötesplatssamordnaren finns inom kommunen. Utbudet anpassas av mötesplatsansvariga utifrån efterfrågan som identifieras av kommunsamordnare Projektet har resulterat i att attityden till hälsofrämjande arbete för äldre på vårdcentraler, i kommunen och på mötesplatser har förbättrats. Projektet har även resulterat i att tidigare hälsofrämjande arbete för äldre på vårdcentraler, i kommuner och på mötesplatser har förbättrats. Kommunikationen till målgruppen ska innehålla all väsentlig information om inklusions- och exklusionskriterier för att undvika en tyngre arbetsbörda på vårdcentraler och hälsocoacher än nödvändigt. Rekrytering per brev till listade på vårdcentralerna är effektivt. Kommunerna säkerställer en överblick över mötesplatsbehovet hos målgruppen då kommunsamordnaren har direkt kontakt med individen i styrningen av individer till mötesplatsen. Identifiering av efterfrågan hos målgruppen leder till anpassning av mötesplatsers utbud Modellen för samverkansprojektet har varit framgångsrik genom att både samverkan, attityder och det hälsofrämjande arbetet upplevs ha förbättrats hos alla medverkande parter. Fortlevnad kräver sannolikt förbättrade strukturer och övergripande samordning.

6 Innehåll 6 1. Sammanfattning 2. Metod 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Införande Identifiering Styrning Uppföljning 4. Diskussion 5. Bilagor

7 2. Metod Denna rapport ingår i en oberoende forskningsbaserad processutvärdering av försöksverksamheten Samverkansmodell för hälsosamt åldrande administrerat av Statens folkhälsoinstitut (FHI). Denna är den slutliga rapporten av tre i processutvärderingen av projektet Samverkansmodell för hälsosamt åldrande. 7 Enkät En webbaserad enkät skickades ut till samtliga hälsocoacher, mötesplatsansvariga och mötesplatssamordnare via de regionala projektledarna och kommunkontakterna, oktober 2011, oktober 2012 och april En påminnelse skickades ut via projektledarna och kommunkontakterna. Kommunsamordnarna tog själva beslut om vilka mötesplatser som ansågs engagerade i projektet och därför skulle få enkäten. Enkäten bestod av 36 öppna och slutna frågor inom fyra områden; samverkan, försöksverksamheten, upplevelse utifrån sin roll, samt arbetssätt. M ålsättningen är att genomföra enkätundersökningen en gång per år för att kunna följa utvecklingen och jämföra över tid. Vid tidpunkten för enkätutskicket 2011 hade rekryteringen av individer till försöksverksamheten pågått i en månad men process en hade nått väldigt olika långt fram vid den tidpunkten. Svar på enkäten togs in fram tills den 1 november. Nätverket av mötesplatser var inte etablerat fullt ut vid enkätutskicket I maj 2013 skickades olika elektroniska enkäter ut till medverkande. Specifika enkäter riktade sig till hälsocoacher, kommunsamordnare, ansvariga på mötesplatser och verksamhetschefer på vårdcentralerna Fokusgruppsmöten Under projektet har åtta fokusgruppsmöten genomförts, två i varje län. Tidpunkterna för dessa var november 2011 (första omgån gen) och november /december 2012 (andra omgången). Inbjudan gick ut till alla hälsocoacher, mötesplatssamordnare, mötesplatsansvariga och kommunsamordnare och sammanlagt medverkade ca35 deltagare vid varje omgång. Vid mötena diskuterades samma frågor och kategorier som fanns på enkäten. Datainsamling Regionala projektledare och ansvariga för projektet på Statens Folkhälsoinstitut har bistått i informationsinsamlingen till r apporten per mail, telefon och möten under projektets gång. Därutöver har processutvärderare deltagit vid event anordnade av FHI som MI-dagarna och mötesplatsdagen. Information har även samlats in från projektets MI-expert och MIC-lab. Dokumentstudier Utöver enkäten och de fokusgrupperna har det också inhämtats material löpande från dokument som producerats inom projektet f öre och under projektets gång: projektplan, etisk ansökan, kommunikationsstöd för rekrytering av individer, statistik för rekryteringen, regeringsuppdragets lydelse, rollbeskrivningar, arbetsbeskrivningar, utbildningsplan, bakgrundsinformation till försöksverksamheten, central och lokalt anpassade projektmodeller etc.

8 2. Metoddiskussion Metoderna som har använts för datainsamling i detta projekt angavs i anbudet vid uppdragets upphandling. 8 En begränsning med enkäter för datainsamling görs av bortfall av svarande som snedvrider resultaten. Det innebär att underrepresenterades perspektiv inte kommer till uttryck i samma omfattning som övrigas. Som framgår av sid 58 och 59 finns det viss under-/överrepresentation vid varje svarstillfälle, men vi anser dock att undersökningen kan antas som tillförlitlig på den nivå som svaren redovisas. En begränsning med fokusgrupper är att de utgör ett urval ur länets medverkande individer och deras organisationer. Några vårdcentraler och kommuner från varje län har inte blivit representerade på varje enskilt fokusgruppsmöte. Då det har utförts två fokusgruppsmöten i varje län med en inbjudan till samtliga hälsocoacher och kommunsamordnare varje gång, har risken för att inte få höra åtminstone en part i varje deltagande vårdcentral/kommun par vid ett tillfälle begränsats.

9 Innehåll 9 1. Sammanfattning 2. Metod 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Införande Identifiering Styrning Uppföljning 4. Diskussion 5. Bilagor

10 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Införande Planering & utbildning OM PROCESSEN 10 Planeringen av studien gjordes av FHI och avtalen skrevs med utvärderarna i maj 2011 (en tidslinje med milstolpar för projektet presenteras i Figur 1). Därefter gjordes forskningsplanen tillsammans med utvärderarna färdig i detalj. Konsekvensen av den tidiga projektplanen var att landstingen och kommunerna rekryterades till studien innan forskningsplanen var godkänd. Ansvariga på samtliga landsting fick ge synpunkter och kommentarer på den färdiga forskningsplanen i juni 2011 innan den skickades in till etikprövningsnämnden. Beslutet av antalet individer som skulle ingå i studien gjordes genom powerberäkningar av FHI och fanns med i avtalen med landstingen. Målgruppen förtydligades genom beslut om inklusions och exklusionskriterier i forskningsplanen. Ansvariga på samtliga landsting fick ge synpunkter och kommentarer på den färdiga forskningsplanen i juni 2011 innan den skickades in till etikprövningsnämnden. Startdatum för studien beslutades i augusti efter avstämning med de regionala projektledarna, till den 7 september under förutsättning att forskningsplanen blev godkänd. Den blev godkänd i sin helhet vilket kunde annonseras cirka två veckor innan projektets start (Figur 1). En 2-dagars utbildning för hälsocoacher och kommunsamordnare organiserades i varje län under maj/juni. Syftet var att skapa en g emensam kunskapsbas samt att identifiera hur de olika rollerna inom landsting, kommun och ideell sektor kan samverka. Grundpelaren i modellen är att landsting och kommun ska bygga upp verksamheterna utifrån de egna förutsättningarna. Detta för att optimera chanserna till långsiktighet. SLUTSATSER Då detaljerna var på plats sent i planeringsfasen upplevdes projektet som dåligt planerat. FHI tog rollen som forskare och to g ansvar för utformningen av projektplanen utifrån de förutsättningar och forskningserfarenheter som myndigheten har. Projektledarnas roll i förmedlingen av informationen till hälsocoacher samt aktörernas tidigare erfarenhet av likande projekt har varit avgörande för hur väl förberedda deltagare på vårdcentraler i kommuner och på mötesplatser känner sig. Det går att utläsa uti från den stora variationen i svaren på frågan i Figur2. Deltagare från kommunerna upplevde inte att deras verksamhet var väl förberedd på uppdraget vid start (Figur 2). Deltagare var överlag nöjda med 2-dagasrutbildnigen (Se Bilaga). Däremot upplevde man inte att den uppfyllde funktionen att förbereda deltagarna för deras roll i studien (Figur 3). Deltagare efterlyste ett större fokus kring praktiska frågor, men forskningspl anen saknades vid denna tidpunkt. Individer med olika roller och kompetens har till viss del olika behov av utbildning. Utbildningsmomentet skulle med fördel kunna anpassas till rollernas olika behov. FRAMGÅNGSFAKTORER Utvärderarna och forskarna skulle ha rekryterats till uppdraget som ett första steg och varit ansvariga för utformningen av p rojektplanen. Trots brister i planering var syfte och mål med studien väl förankrat hos hälsocoacher och mötesplatssamordnare i kommuner oc h det stora flertalet kände stor entusiasm för projektet som idé. Projektet ligger rätt i tiden. En förbättrad samverkan med de andra ak törerna upplevs som eftersträvansvärt. Utbildningsinsatsen bör ligga nära starten av projektet. Det är viktigt att tid avsätts för gemensamma diskussioner.

11 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Införande Figur 1 Här presenteras en tidslinje för projektet med viktiga milstolpar utmärkta där den initiala fasen (maj 2011 februari 2012) visas i större detaljnivå. Projektplanen var framtagen innan ett avtal med utvärderarna skrevs. I projektplanen framgår att individerna ska följas upp i 18 månader. Projektet borde då ha varit planerat så att slutet på rekryteringsfasen lades 18 månader innan hälsocoachingsfasens slut. Därigenom skulle alla rekryterade individer nå en 18-månaders uppföljning. Med projektets utformning kommer enbart individer som har rekryterats inom de första två veckorna kunna följas upp i 18 månader inom projektet. Tidsramen har under vägs ändrats och 18 månaders uppföljning kommer att utföras för samtliga individer. Dock kommer inte 18 månaders uppföljningen kunna ingå i slutrapporteringen. Många kritiska avtal och godkännanden togs mycket sent i planeringsfasen. Då detta projekt inte har en tydlig struktur utan överlåter till aktörerna att hitta sina samverkansformer för projektet själva, borde även en rimligare tid för planeringen och möjlighet att skapa strukturer och pro cesser delgivits aktörerna före start. 11 Figur 1. En tidslinje för projektet med den första perioden i mer detalj. Start 12 sept Rekryteringsfas Stopp 31 mar Hälsocoachingfas Avslut 31 mars Rapportering till Regeringen 1 okt M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D Utbildning Godkänd forskningsplan Kick-off Forskningsplan till etikprövnings nämnd Start 12 sept Inspirationsdag ar 3-månaders mätningar Rekryteringsfas M J J A S O N D J F Avtal med utvärderare Sista avtal med Landsting/region och vårdcentral Beslut om startdatum Avtal med MIC lab Sista kommunala mötesplatsen etablerad

12 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Införande Förankring & initiativ till deltagande OM PROCESSEN 12 Det låg ett stort fokus på vårdcentralernas roll i utformningen av studien, i forskningsplanen och i planeringsfasen. Behovet av information och förankring hos medverkande från kommuner och frivilligorganisationer uppmärksammades inte i samma utsträckning. Initieringen har skett från två håll. Antingen har vårdcentralen och enhetschefen accepterat ett deltagande och därigenom inkluderas kommunen i vårdcentralens upptagningsområde. Alternativt, har kontakten tagits först med kommunen och därefter har den anknutna vårdcentralen rekryterats. De vårdcentraler som rekryterades hade ett väl utvecklat hälsofrämjande arbetssätt vid starten av projektet. SLUTSATSER Följden av ett fokus på vårdcentraler och hälsocoachernas roll initialt blev att deltagare från kommuner och frivilligorganis ationer upplevde att vårdcentraler och hälsocoacher prioriterades från FHI, något som kan ha fått effekter på samverkansviljan. Förankring till projektet i personalgruppen beror dels på chefens intresse och dels på hur väl det hälsofrämjande perspektive t är förankrat i verksamheten. Förankringen i planeringsfasen och fortlöpande i kommuner och på vårdcentraler görs av projektledare, för vilken FHI har en stödjande funktion. Kommunsamordnare, projektledare och FHI anser alla att detta är att föredra framför att FHI skall ta en mer aktiv p art. Aktörerna på landsting och inom kommunerna kan ha haft olika motivationsgrad från start och därför haft olika behov av förankring. Ett antagande kan göras att då projektledarna inte har ett projektledningsansvar för kommunarbetet, med Värmland som undantag, riskerar det att begränsa möjligheterna att fånga upp en svagare förankring och att vidta åtgärder för detta. I Skåne där hälsocoacherna rekryterades externt upplevde de inte att verksamheterna var förberedda på uppdraget. Det kan ha p åverkat rekryteringstakten och etableringen av samverkan. FRAMGÅNGSFAKTORER Tyngdpunkten på vårdcentralen på bekostnad av de två andra aktörerna i projektet uppmärksammades av FHI som under hösten 2011 arrangerade regionala inspirationsdagar riktade till kommuner och frivilligorganisationer samt bytte namn på projektet från Försöksverksamheten med hälsocoacher till Samverkansmodell för hälsosamt åldrande. Inspirationsdagarna var uppskattade insatser, och deltagarna värdesatte framför allt att mycket tid avsattes till diskussione r och möjligheter till utbyten mellan kommunerna. Hälsocoacher, kommunsamordnare och personal på mötesplatser har känt ett stöd för projektet hos den övriga personalen vilket visar på en förankring av projektet i personalgrupperna vid införandet (Figur 4). Förankringen hos den närmaste chefen visar sig genom hur han eller hon påverkar deras arbete och det var generellt positivt (Figur 5). I Värmland har avtalet gjorts med Region Värmland vilket är projektledarens organisation. Genom den organisationsstrukturen har projektledaren ett lika stort ansvar över kommunernas verksamhet som landstingens, vilket ger en bättre förutsättningar till förankring hos båda aktörerna.

13 Genomsnitt. Svarsskala 1(stämmer dåligt)-6 (stämmer mycket bra) 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Införande Figur 2, 3 & 4 13 Figur 2 Hur utvecklat var det hälsofrämjande och förebyggande arbetssättet på vårdcentralen vid start? Figur 3. Blev din verksamhet väl förberedd på uppdraget? Figur 4. Uppfyllde 2-dagars utbildningen i maj/juni 2011 sin funktion i att förbereda dig för din roll? % Skala 13% 7% 7% 0% Andel Skåne Jönk Sörml VärmlTotalt Kommun Totalt Skåne Jönk Sörml Värml Totalt Kommun Totalt Mycket (n=23) samord (n=22**) (n= samord (n=14 ) Inte alls bra (n=4*) 22***)(n=2#) Hälsocoacher Hälsocoacher Det fanns ingen mötesplats i vår kommun från början och det har dröjt länge innan det kom till nån (efter 12 mån). Kommunsamo rdnare och mötesplatspe rsonal Kommunsamo rdnare och mötesplatspe rsonal Data: Fig 2: Slutenkät maj 2013 till verksamhetschefer. Fig 3&4 Enkät okt 2012 *1 vet ej.** exkl 2 vet ej + 8 tomma svar.*** vet ej.# 4 vet et. 10 vet ej

14 Genomsnitt. Svarsskala 1(stämmer dåligt)-6 (stämmer mycket bra) Genomsnitt. Svarsskala 1(försvårar)-6 (underlättar) 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Införande Figur 5 & 6 14 Figur 5. Stödjer dina arbetskamrater (som ej själva deltar i försöksverksamheten) dig i din roll i försöksverksamheten? Figur 6. Hur påverkar din närmsta chef ditt arbete i försöksverksamheten? Skåne Jönk Sörml Värml Totalt (n=23) Hälsocoacher Kommun samordnare (n=6) Totalt (n=22*) Mötesplatssamordnare och -personal 1 Skåne** Jönk Sörml Värml Totalt (n=23) Hälsocoacher Kommun samordnare (n=6) Totalt (n=27*) Mötesplatssamordnare och -personal *5-6 tomma svar. ** I Skåne är hälsocoacherna anställda av landstinget och inte vårdcentraler, varför frågan blev otydlig för denna grupp.

15 Innehåll Sammanfattning 2. Metod 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Införande Identifiering Styrning Uppföljning 4. Diskussion 5. Bilagor

16 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Identifiering Informationsspridning OM PROCESSEN 16 De tillvägagångssätt som skulle användas för att sprida informationen till målgruppen beslutades gemensamt av FHI tillsammans med regionala projektlänen. Varje enskild vårdcentral hade full beslutsrätt för vilka tillvägagångssätt man ville använda och vilka man inte vill använda. Kommuner och frivilligorganisationer samverkade efter överrenskommelse med vårdcentralen och genom egna initiativ. Projektledaren ansvarade för länsövergripande annonsering. Information om studien producerades på flera språk med förhoppning om att nå en bredare målgrupp. SLUTSATSER Informatörkompetens har knutits till projektet på landstingsnivå för stöd i kommunikationen med målgruppen. Informationen i affisch och roll up saknade exklusionskriteriet medicinering. Hälsocoacherna upplevde att många individer som visar intresse för deltagande redan tog mediciner. En del hälsocoacher uttryckte att andelen intresserade som redan medicinerades var 40-50%, vilket visar på att en stor del av resurserna som lades på gallringen hade kunnat undvikas med tydligare kommunikation till målgruppen. FRAMGÅNGSFAKTORER Kommunikationen till målgruppen ska innehålla all väsentlig information om inklusions- och exklusionskriterier för att undvika en tyngre arbetsbörda på vårdcentraler och hälsocoacher än nödvändigt. Direkt kontakt med listade patienter i målgruppen genom brev upplevdes vara den metod som gav bäst resultat. Resultatet från rekryteringen* visar en underrepresentation av utlandsfödda och individer utan eftergymnasial utbildning till studien. Grundliga analyser för tillvägagångssättet för informationsspridning måste göras inför ett projekt som detta om målgruppen sk a vara representativ för befolkningen i länet. *Baseline report från effektutvärderingsgruppen

17 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Identifiering Rekryteringsprocessen OM PROCESSEN 17 Hälsocoachens roll i rekryteringsprocessen beskrivs i projektmodellen. Frihetsgrader fanns för individuella anpassningar efte r lokala förutsättningar. Verksamhetschefen på vårdcentralen beslutade om hur mycket av övriga personalens resurser som skulle läggas på registreringen, t.ex. om den övriga personalen tar hand om mätningar för kontrollgrupper, om de bokar in möten för första hälsocoachsamtalet, om de st ämmer av inklusions- och exklusionskriterier med individen vid dess första kontakt med vårdcentralen. Två tredjedelar av verksamhetscheferna angav att de lade ytterligare personella resurser på projektet. Hälsocoacher som inte fick ytterligare resurser under rekryteringen upp levde en mycket hög arbetsbelastning. SLUTSATSER Hälsocoachernas arbetsbörda varierade beroende på hur processen såg ut på vårdcentralen. Var projektet väl förankrat hos verksamhetschefen på vårdcentralen integrerades projektet in i verksamheten bättre. Hälsocoachen fick stöd av den övriga pers onalen i rekryteringsprocessen och rekryteringstakten kunde hålla ett bra tempo. Uppföljningen speglar rekryteringen och en jämn rekr yteringstakt ger en jämnare arbetsbörda för uppföljningar. Med klinisk forskningskompetens som resurs i planeringen av en studie av denna karaktär, säkerställs att rekryteringen sker med dokumenterat effektiv metodik så att rekryteringsfasen blir så tids- och resurseffektivt som möjligt samt att målgruppen blir så representativ som möjligt under de förutsättningar som råder. Val av teknik och IT bör även göras i god tid då IT problem som uppstod i samband med byta av rekryteringsmetod i Skåne tog två månader att lösa. FRAMGÅNGSFAKTORER Inklusionsfasen är kritisk i en medicinsk studie. Att studiepopulationen når det antal individer som har tagits fram i powerberäkningar är avgörande för att resultaten ska nå tillförlitlighet och generaliserbarhet. Tre av de fyra länen nådde sina kvoter, men stud iepopulationen nådde inte målet totalt (Figur 7). Grundliga analyser för behovet av teknik, kompetens, personella resurser samt tillvägagångssättet för processen måste göras. Hur mycket processen är integrerad i verksamheten och personalgruppen varierar. Hur väl projektet är förankrat på ledningsnivå och hos personalgruppen kan vara en bidragande faktor till variationen. Stora variationer i rekryteringstakten vittnar om att planeringen och utförandet samt lokala förutsättningar och förhållanden påverkar rekryteringen (Figur 8).

18 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Identifiering Ansvarsfördelningen & ekonomiska hänsyn OM PROCESSEN 18 Det yttersta ansvaret att nå rekryteringsmålet i länet låg hos landstingen och därigenom projektledaren. Ersättningen fördelades till landstingen efter antalet rekryterade individer. Klarade man inte rekryteringsmålen minskade ers ättningen då ersättningen var per rekryterad individ. I de flesta länen fick genom avtal även vårdcentralerna en ersättning per rekryterad individ. En riskfördelning som innebar en mindre ersättning om inte rekryteringsmålet nåddes. Avtalen mellan landsting och vårdcentraler för projektet skiljde sig åt mellan länen. Det innebär att ansvaret och ekonomisk risk delegerades i olika utsträckning till vårdcentralerna och enhetscheferna. SLUTSATSER Det yttersta ansvaret att nå rekryteringsmålet i länet låg hos projektledaren som inte i sin roll hade några befogenheter att ta beslut om strategi och struktur för processen på vårdcentralerna. I de fall avtal skrevs mellan landsting och vårdcentral tydliggjordes projektledarnas befogenheter. Vår uppfattning är att både ansvar och beslutsbefogenheter bör finnas hos samma roll. Under antagande att ekonomiska incitament påverkar vårdcentralernas agerande, kan detta påverka ansatserna för att nå rekryteringsmålen. I studien var det enbart i Skåne som vårdcentralerna inte tog någon ekonomisk risk, då personalkostnaderna för hälsocoacherna inte fanns på vårdcentralernas budget. Det var även det enda länet som inte nådde sin rekryteringskvot. Förklaringar till Skånes långsamma rekryteringstakt utgjordes dock inte enbart av begränsade ekonomiska incitament. FRAMGÅNGSFAKTORER Ett tydlig ansvarsfördelning som ger ägarskap för att uppnå mål, t.ex. antal inkluderade individer både lokalt och regionalt. En möjlighet för vårdcentraler som har fyllt sin kvot att fortsätta rekrytera för att kompensera för de vårdcentraler i länet som riskerar att inte nå sin kvot ges då ersättningen fördelad till vårdcentraler efter antalet rekryterade individer. Ekonomiska incitament kopplat till rekryteringskvot.

19 Andel av rekryteringsmål 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Identifiering Figur 7 Det fanns stora variationer i takten på rekryteringen mellan länen. Under perioden har andelen rekryterade varierat mellan 0 och >30% per månad. När 85% av inklusionstiden hade passerat, fem månader från start, var tre av de fyra länen i fas (nära 85% av rekryteringen avklarad). Som figuren nedan visar kom rekryteringen igång vid start i alla län utom Sörmland (inga individer rekryterades första månaden). Där tog rekryteringen fart efter två månader och höll en bra takt efter det. Den låga rekryteringstakten som bestod i 4 månader i Skåne borde ha fångats upp tidigt. Med en månad kvar hade enbart 30% rekryterats. Efter ca 2 månader togs beslut om nya åtgärder, men de krävdes ytterligare två månaders förberedelser innan dessa kunde genomföras. Extra resurser tillfördes efter hand och ett högre tempo kunde hållas. Rekryteringsperioden i projektet förlängdes några veckor och ytterligare individer rekryterades i de övriga tre länen som hade nått rekryteringsmålen för att kompensera bortfallet i Skåne. Målsättningen med 2000 rekryterade individer nåddes dock inte helt, men Skåne nådde slutligen 90% av målet. 19 Figur 7. Hur sår rekryteringen ut i länen över tid? 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Jönköping Skåne Sörmland Värmland 20% 10% 0% Start 1 månad månader månader månader månader månader månader

20 Kil Skoghall- Lövnäs (Hammarö) Sunne Säffle Fröslunda (Eskilstuna) Skiftinge (Eskilstuna) Gnesta Vingåker Gislaved Smålandsstenar (Gislaved) Kungshälsan (Jönköping) Rosenhälsan (Jönköping) Mullsjö Sävsjö Tranås Bunkeflo (Malmö) Kirseberg (Malmö) Limhamn (Malmö) Drottninghög (Helsingborg) Planteringen (Helsingborg) Påarp (Helsingborg) Näsby (Kristianstad) Vilan (Kristianstad) Östermalm (Kristianstad) Sjöbo 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Identifiering Figur 8 Det fanns stora variationer i takten på rekryteringen inom länen. Det varierar även mellan vårdcentraler inom samma kommun. När halva inklusionstiden hade gått, tre månader från start, fanns en mycket stor variation i andelen rekryterade individer. Den totala andelen variera de mellan 5,7% och 100%. På enskilda vårdcentraler skedde rekryteringen stötvis, t.ex. Mullsjö där motsvarande 73,4% och 0% av andelen individer inkluderads månad 1-3, på andra skedde det med en jämnare fördelning över tid. De faktorer som påverkar rekryteringstakten är sannolikt planering, förankring, ansvarsfördelningen, val av kommunikationskanaler och den bedömning som har gjorts av behovet av resurser, kompetens och strukturer på de enskilda vårdcentralerna. Grundliga analyser och frekvent uppföljning säkerställer att rekryteringsmålet nås. 20 Figur 8. Hur såg rekryteringen ut på vårdcentralerna efter halva tiden? 100,0% 3:e månaden 2:a månaden 1:a månaden 50,0% 0,0% Värmland Sörmland* Jönköping Skåne *Tre-månadersrapporteringen gjordes vid 2 månader och tre veckor.

21 Innehåll Sammanfattning 2. Metod 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Införande Identifiering Styrning Uppföljning 4. Diskussion 5. Bilagor

22 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Styrningen Tillvägagångssätt OM PROCESSEN 22 Huvudsakligen finns tre metoder med vilka interventionsgruppen hänvisas till mötesplatser (se även Figur 9): 1. Passiv. Hälsocoachen är försedd med information om mötesplatser och aktivteter i kommunen och delger denna till individen. Informationen kan utgöras av en broschyr eller lista på aktivteter. 2. Reaktiv. Hälsocoachen hänvisar till mötesplatssamordnaren som kan informera individen om aktuella aktiviteter. 3. Proaktiv. Hälsocoachen förser mötesplatssamordnaren med kontaktinformation till individen. Individen blir uppringd och delgiven information om aktuella mötesplatser och aktivteter. Mötesplatssamordnaren kan finnas inom kommunen (kommunsamordnaren) eller på en frivilligorganisation. Ansvaret för styrningen ligger på primärvåden (hälsocoachen). SLUTSATSER Genom metod 2 och 3 har kommunsamordnaren direkt kontakt med individerna, förutsatt att inte mötesplatssamordnaren i kommunen finns på en frivilligorganisation. Hela 62% av kommunsamordnarna har använt sig av en proaktiv metod (Figur 9). Därigenom säkerställs att kommunen tillgodoses med information om vilka behov som finns hos individerna och vilka mötesplatser och aktivteter i kommunen som attraherar målgruppen. I de fall kommunsamordnaren istället delgiven denna information från hälsocoacherna är kommunikationen dem emellan avgörande för kommunsamordnarens överblick. Kommunsamordnare har i dessa fall upplevt att de inte har blivit tillgodosedda informationen i tillräcklig utsträckning. FRAMGÅNGSFAKTORER Stödet till individen i kontakten med mötesplatser varierar för de olika metoderna för styrning. Kommunerna säkerställer en överblick över mötesplatsbehovet hos målgruppen då kommunsamordnaren har direkt kontakt med individen i styrningen av individer till mötesplatsen. Kommunsamordnare som organiserar gruppmöten med försökspersonerna får en kontinuitet i dialogen och säkerställer informations flödet i båda riktningarna. Individerna får en möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter och skapa en gemenskap. Kommunsamordnare som tar en roll i hänvisningen till mötesplatser kan ha ett behov av kompetens och resurser (tid, framför allt i rekryteringsfasen) som inte behövs om kommunsamordnaren har en annat uppdragsbeskrivning. Återkommande möten med representanter från kommunen, mötesplatser och vårdcentraler säkerställer en möjlighet för att långsiktigt och proaktivt bygga upp samverkan kring levnadsvaneförändringar och förankra frågans betydelse. Då kommunen har kontakt med perso nal från utvalda mötesplatser och hälsocoacher ges även en möjlighet för snabb identifiering av brister och behov hos mötesplatse r.

23 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Styrningen Figur 9 23 Figur 9. Hur sker hänvisningen till mötesplatser? 1. Passiv Hälsocoach 2. Reaktiv Hälsocoach Mötesplats samordnare Mötesplats Mötesplats Utbudet av aktiviteter och mötesplatser presenteras av hälsocoachen. Stödet till individen är lågt. Bortfall riskeras då initiativet ligger hos individen. Hälsocoachen förmedlar information om målgruppens behov till kommunen och ev. till frivilligorganisationer. Iṇ dividen tar själv kontakt med mötesplatssamordnaren och får utbudet presenterat. Stödet till individen är bättre men initiativet till kontakt ligger hos individen. Kommuner och frivilligorganisationer får direkt information om målgruppens behov. 3. Proaktiv Hälsocoach Mötesplats samordnare Mötesplats Mötesplatssamordnaren tar kontakt med individen och presenterar utbudet. Stödet till individen är högt Kommuner och frivilligorganisationer får direkt information om målgruppens behov Passiv 15% Reaktiv 23% Figur 10. Vilka sätt har kommunsamordnarna använd för hänvisningen till mötesplatser, enbart passiva, åtminstone ett reaktivt eller åtminstone ett proaktivt? Proaktiv 62% Data: Medelvärde av svaren på slutenkät, maj 2013

24 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Styrningen Styrning till mötesplatser OM PROCESSEN 24 Många kommunsamordnare använder flera hänvisningssätt. Majoriteten (62%) av kommunsamordnarna har direktkontakt med deltagare i studien genom ett proaktivt hänvisningssätt (Figur 10). Exempel på aktiv hänvisning till mötesplatser av kommunsamordnare: Informationsmöten gruppvis om mötesplatser och aktivteter i kommunen. Hela 92% ordnade denna typ av möten för deltagare i studien. Dessa möten har inneburit att deltagarna har fått kontakt med varandra, dvs dessa tillfällen har utgjort sociala träffpunkter för målgruppen Organiserat öppet hus/mässor där mötesplatser och aktiviteter har presenterats för målgruppen Prova-på dagar av aktivteter Information genom sms, brev, mail och webb Nya sätt för kommunerna att nå ut till målgruppen med information har utvecklats genom projektet, framför allt i samverkan me d mötesplatserna. Hela 77% av tillfrågade kommunsamordnare upplever att projektet har lett till nya eller utvecklade sätt att kommunicera med målgruppen. Exempel på sätt: Samarbete kring aktiviteter och spridning av information mellan mötesplatser Mer informativ kommunal mötesplats aktivitets/informationssida på webben Annonser/affischer Aktivitetsfolder Uppsökande verksamhet Nya mötesplatser och aktiviteter SLUTSATSER Deltagarna i studien har skapat relationer dels genom de informativa och sociala möten som kommunsamordnaren har anordnat och dels genom deltagande i aktiviteter på mötesplatser. Deltagare uppger att de får med sig andra individer, både egna partners, vä nner och andra deltagare i studien, till aktivteter. Deltagarna tog även egna initiativ till träffar och aktivteter, något som kommunerna stöttade genom t.ex. att bevilja ansökningar om medel eller bistå med lokaler. Utbud och efterfråga av aktivteter och mötesplatser har problematiserats genom studien. Många deltagare i studien upplevde inga behov av nya mötesplatser och aktivteter, då de levde ett aktivt (yrkes)liv och tillgodosåg de egna behoven av socialt liv och aktivit eter. Dessa kan vara representativt för en andel av målgruppen i början av den tredje åldern. Motivationen för dessa individers deltagande i studien låg primärt i en genomgång och uppföljning av hälsostatus. I de fallen ett intresse för nya mötesplatser och aktiviteter förelåg, behövde detta mötas med ett utbud av relevanta sådana, anpassade för målgruppen. FRAMGÅNGSFAKTORER Gemenskap med andra deltagare kan leda till att individer tar initiativ till att besöka mötesplatser. Det kan även vara en faktor till att aktivteter skapas En kontinuerlig direkt dialog med målgruppen möjliggör en utveckling av utbud och efterfråga i kommunen.

25 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Styrningen Samverkan Figur 11. Samverkan om målgruppen med mötesplatser före projektet? Figur 12. Hur fungerar samverkan utifrån roll? Figur 13. Hur fungerar samverkan i de olika länen? 25 Ansvariga på samtliga mötesplatser fick frågan om det fanns samarbete/samverkan med kommun och/eller vårdcentral avseende målgruppen år före projektet. Resultatet visar att mötesplatserna i de olika länen hade olika mycket utvecklad samverkan kring målgruppen före projektet, vilket medför olika utgångspunkt. 100% 75% 50% 25% 0% Ja Nej Ej tillämplig 11% 47% 42% 30% 40% 30% 9% 8% 12% 36% 55% 23% 69% 38% 50% Samverkan utifrån samtliga roller var inte bra före projektet Samverkan upplevs för alla roller ha förbättrats markant genom projektet Alla roller upplever även att samverkan har förbättras under projektets gång bättre 6 samverkan än 5 före projektet och 4 3 ny samverkan Mycket 2 bra 5 med ideell sektor 1 4 3, ,0 3,3 3,4 1,3 3,5 3,33,3 1,9 2,8 3,4 3,3 Mycket dåligt I tre av fyra län har samverkan förbättrats genom projektet. I Skåne upplevs däremot inte samverkan ha förbättrats i någon större utsträckning. Samverkan upplevs ha fortsatt att förbättrats under projektet i Jönköping och i Värmland. 1,5 2,9 3,6 3,4 2,8 2,6 2,3 2,3 1, före 2011 vid start ,13, 1 3,3 2,4 3,7 4,3 4,2 Jönköping Skåne Sörmland Värmland Data: Medelvärde av svaren på enkät

26 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Styrningen Samverkan Figur 14. Ny samverkan med kommunen Figur 15. Ny samverkan med vårdcentral Figur 16. Samverkan i projektet har varit värdeskapande för aktörerna 26 Ansvariga på samtliga mötesplatser fick frågan om ny samverkan, utöver den som fanns före projektet tillkom genom projektet För ungefär hälften av mötesplatserna skapades en ny form av samverkan med kommunerna, med undantag för Skåne. För ca 40% av mötesplatser skapades en ny form av samverkan med vårdcentraler. I Värmland fanns väl utvecklad samverkan mellan vårdcentraler och Friskvården Värmland. I projektet har denna utnyttjats och befästs snarare än att nya former har vuxit fram. Verksamhetschefer, kommunsamordnare och ansvariga på mötesplatser inom ideella sektorn fick frågan i slutenkäten om samverkan i projektet har varit värdeskapande. I synnerhet på vårdcentraler och i kommuner upplevdes samverkan som värdeskapande I många kommuner har inte det funnits någon direkt samverkan mellan ideell sektor och vårdcentral 100% 75% 50% 25% Ja Nej Ej tillämplig Ej svar Ja Nej Ej tillämplig Ej svar 16% 5% 37% 42% 10% 80% 9% 9% 27% 55% 15% 15% 31% 38% 100% 75% 50% 25% 8% 8% 46% 30% 30% 63% 91% Ja Nej Ej tillämplig Ej svar 100% 7% 8% 8% 11% 11% 7% 4% 75% 50% 38% 40% 37% 25% 87% 92% 92% 21% 64% 21% 25% 43% 0% 10% Jönköping Skåne Sörmland Värmland 0% 9% Jönköping Skåne Sörmland Värmland 0% här skapar man ett otroligt kontaktnät där man på ett naturligt sätt kan samverka vidare i gemensamma frågor. Blir inte lika stort steg att ta kontakt med varandra. FAR har inte slagit igenom här ännu, så detta var ett bra sätt. /mötesplatsansvarig Data: Medelvärde av svaren på slutenkät, maj 2013

27 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Styrningen Samverkan OM PROCESSEN 27 Hälften av de mötesplatser som svarade på enkäten uppgav att de hade någon form av samverkan före projektets start med kommun en och eller vårdcentralen. Samverkan mellan vårdcentraler och kommuner samt med mötesplatser före projektet upplevdes inte som bra. Samverkan har förbättrats väsentligt utifrån roller och län utifrån hur den upplevdes före projektet, med undantag för Skåne. I Skåne har inte någon uppenbar förbättring skett. I de övriga länen sker däremot en positiv utveckling av samverkan. I Skåne var samverkan med mötesplatser relativt begränsad före projektet. Där upplever man på mötesplatserna inte att samverkan med kommunerna har utve cklats. Däremot har projektet lett till ny form av samverkan mellan mötesplatser och vårdcentraler. I Värmland fanns det en etablerad samverkan med mötesplatser om målgruppen, framför allt mellan vårdcentraler och Friskvårde n i Värmland redan före projektet. Projektet har snarare befäst än utvecklat denna samverkan vidare. Däremot utvecklades det någo n ny form av samverkan mellan kommunerna och mötesplatser i Värmland. I Jönköping och i Sörmland fanns en relativt väl utvecklad samverkan med mötesplatser före projektet (42% respektive 55% av alla mötesplatsansvariga uppgav att sådan fanns). Här har ny form av samve rkan med både vårdcentral och kommun utvecklats genom projektet SLUTSATSER Projektet har lett till samverkan mellan kommuner och vårdcentraler med nya mötesplatser. Vårdcentraler och kommuner upplevde samverkan i projektet som värdeskapande. I den ideella sektorn upplevdes inte värdet av samverkan lika starkt. En bidragande faktor till detta kan vara att mötesplatserna inte skulle veta om individer som sökte sig till mötesplatsen ingick i projektet eller ej. Effekten av projektet för många mötesplatser h ar därigenom blivit otydlig. I Skåne upplevs samverkan mellan organisationerna inte har påverkats. Hälsocoacherna är externt rekryterade, vilket kan bidra till att etablering av samverkan går långsamt. Dock har det även skapats begränsat med nya former av samverkan mellan mötesplatser och kommuner i Skåne, vilket inte är direkt relaterat till vårdcentralerna och hälsocoacherna. FRAMGÅNGSFAKTORER Modellen för projektet har fungerat avseende samverkan i län och kommuner med sina unika förutsättningar. I Skåne har modellen inte haft samma framgång som i de övriga länen. Faktorer som skiljer Skåne från övriga län är t.ex. externt rekryterade och finansierade hälsocoacher på vårdcentralerna, avsaknad av tydligt direktiv från landstinget till vårdcentralerna om samverkan med kommuner, ett mindre utvecklat hälsofrämjande arbetssätt på vårdcentralerna*, och låg nivå av etablerad samverkan med mötesplatser före projektet. Projektet i sig har dock haft en positiv verkan på samverkan och dess förutsättningar i regionen. *På Enkätfrågan till verksamhetschefer på vårdcentralerna i projektet, hade Skånes vårdcentraler lägst genomsnitt. På en skal a 1-5 var Skånes genomsnitt 3,4.

28 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Styrningen Förutsättningar för samverkan Figur 17. Vad är viktigt för samverkan? Start, okt 2011 Figur 18. Vad är viktigt för samverkan? Efter ett år, okt 2012 Figur 19. Vad är viktigt för samverkan Slut, apr Syfte och mål Dialog och möten Förankring Kännedom Resurser Ledning Kontinuitet Individen i fokus Förtroende Tolerans och acceptans för Eldsjälar Definition av hur effekt mäts Gränsdragning Tydlig kommunikation 36% 36% 25% 18% 14% 2% 2% 2% 64% 52% 46% 46% 43% 39% 38% 82% Syfte och mål Dialog och möten Förtroende Kännedom Resurser Förankring Ledning Kontinuitet Individen i fokus Tolerans och acceptans för Eldsjälar Definition av hur effekt mäts Gränsdragning Att ha kul! Yttre förutsättningar, t.ex. Stöttande organisation Driv 40% 30% 29% 22% 16% 1% 1% 1% 1% 96% Syfte och mål 78% Dialog och möten 62% Resurser 55% Ledning 55% Förtroende 53% Förankring 44% Kännedom 40% Kontinuitet Tolerans och acceptans för Individen i fokus Eldsjälar Gränsdragning Definition av hur effekt mäts Tydlighet Eget företag Gemenskap mellan grupperna Engagemang 83% 74% 57% 48% 48% 48% 45% 41% 38% 32% 26% 13% 9% 1% 1% 1% 1% De mest frekvent förekommande svaren var i stort sätt desamma vid de tre tidpunkterna. De faktorer som upplevdes ha relevans för samverkan har bekräftats vara viktiga vid uppföljningen ett år in i projektet samt vid slutet. Frekvensen har ökat för några parametrar, vilket betyder att samstämmigheten över att dessa är viktiga har ökat. Förtroende blev viktigare. Över 60% av de svarande tyckte att det var en viktig parameter för samverkan i 2012, mot 36% vid studiens start. Data: Andel av enkätsvar

29 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Styrningen Förutsättningar för samverkan Det finns några grundläggande förutsättningar som måste skapas för att samverkan ska fungera*. Analyserna för dessa fyra i projektet sammanfattas här och presenteras därefter grafiskt i ordningsföljd En klar och tydlig ledning De medverkande upplever genomgående ett starkt stöd ifrån sin närmaste chef. Projektet är prioriterat på vårdcentraler vad gäller resurser och till viss del avseende kommunikation 2. Ett klart uttalat mål Målsättningen med projektet är tydligt för alla medverkande. 3. Tillräckligt med resurser De medverkande upplever att de har tillräckligt med resurser avsatta för sina roller 4. Kunskap om varandra och ömsesidig respekt Kännedomen om varandras arbete har ökat genom samverkan i projektet Projektet har medvetandegjort kommun och vårdcentral om den ideella sektorns verksamhet och förutsättningar De medverkande känner stort förtroende från den samverkande parten * Professor Bert Danemark, Samverkan himmel och helvete

30 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Styrningen Förutsättningar för samverkan 1. Ledning Figur 20. Hur påverkar den närmaste 456 chefen arbetet? 123 Figur 21. A. Hur har stödet från FHI fungerat? B. Är landstingets/regionens projektledares ansvar tydligt? 30 Mycket positivt 5 5,0 4,8 4,0 4 3,7 3,4 Hälsocoach Kommunsamordnare har tillkommit för 4,8 Mycket 5 många tillägg och 5 positivt 4,4 projektets gång 3,7 4 4 A ändringar under B 3, ,4 2,2 2, Mycket negativt 0 Jönköping Skåne Sörmland Värmland Mycket 0 negativt 0 HC & KS De medverkande upplever ett stark stöd från chefen. I Skåne är stödet till hälsocoacherna mycket starkt med ett genomsnitt på 5 av 5. I Jönköping är hälsocoachernas upplevda stöd lägre än i de övriga länen. Data: Medelvärde av svaren, enkät april 2013 På frågan hur man har upplevt informationen från och kommunikation med FHI är man överlag inte uppenbart positiv. Många har känt en osäkerhet kring riktlinjer. Kommunikationen med FHI har ffa gått genom de regionala projektledarna. Svaret i figur B. visar att hälsocoacher och kommunsamordnare tycker att projektledarnas ansvar är tydligt. Webb-platsen Torget gav möjlighet till direkt kommunikation och forum, men användes enbart av 16% av hälsocoacher och kommunsamordnare för kommunikation inom projektet, och av 14% för kommunikation med projektansvariga på FHI.

31 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Styrningen Förutsättningar för samverkan 1. Ledning 31 Figur 22. Vad är viktigt för dig avseende din roll? Hälsocoach Kommunsamordnare Personal på mötesplats Jag utvecklas i min yrkesroll 79% Ett bra kontaktnät 79% Ett bra kontaktnät 69% Personligt tillfredställande uppgift Ett bra kontaktnät 63% 58% Personligt tillfredställande uppgift 58% Personligt tillfredställande uppgift 49% Erfarenhet har ett karriärvärde Kan påverka utformningen av arbetet Erfarenhet av samverkan har ett karriärvärde Roligt att samverka Mycket positivt bemötande från försökspersonerna Det har varit såååå kul! 21% 4% 4% 4% 50% 46% Jag utvecklas i min yrkesroll Erfarenhet av samverkan har ett karriärvärde Erfarenhet av arbetet har ett karriärvärde Jag kan påverka utformningen av arbetet Välfärdsutvecklingen 5% 37% 58% 53% 47% Jag kan påverka utformningen av arbetet Jag utvecklas i min yrkesroll Erfarenhet av hälsofrämjande arbete har ett karriärvärde Erfarenhet av samverkan har ett karriärvärde 49% 41% 38% 28% Ett sätt att mäta stödet från ledningen är att analysera hur viktigt uppgiften upplevs, karriärsmässigt. Samverkan över landsting/kommungränsen har inte ett karriärvärde för den stora merparten av de medverkande. Det gäller framför allt på vårdcentralen. Drygt hälften av kommunsamordnarna upplever dock att erfarenhet av samverkan har ett karriärsvärde. Alla medverkande ser kontaktnätet som mycket viktigt. Att rollen är personligt tillfredställande är också genomgående en viktig faktor för de medverkande. Data: Andel av svaren, enkät april 2013

32 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Styrningen Förutsättningar för samverkan 1. Ledning Figur 23. Projektet är prioriterat resursmässigt Verksamhetscheferna fick frågan om projektet hade prioriterats när det gäller tillgång till lokaler/utrustning/verktyg Figur 24. Ytterligare resurser tillförs i 2/3 av vårdcentralerna Verksamhetscheferna fick frågan om projektrelaterade arbetsuppgifter i någon utsträckning lagts på annan personal än hälsocoacher Figur 25. Projektet tas upp på personalmöten med varierande frekvens Verksamhetscheferna fick frågan hur ofta projektet togs upp på personalmöten 32 13% Ja Ej svar 33% Ja Nej 20% Varje månad Varje kvartal Mer sällan 87% 67% 40% En övervägande majoritet av verksamhetscheferna på de deltagande vårdcentralerna har prioriterat projektet, resursmässigt. Hälsocoacherna har även fått stöd från övrig personal i form av t.ex. inbokning av mötestid med hälsocoach och screening av exklusionskriterier. Hos 40% av de svarande är projektet på agendan vid personalmöten månadsvis, vilken också är en indikation och viktig signal från ledningen att projektet är prioriterat. Data: Enkät till verksamhetschefer maj 2013

33 Stämmer bra 5 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Styrningen Förutsättningar för samverkan 2. Mål Figur 26. Hur tydliga målen upplevs utifrån roll 4 3,8 3 4,1 3,4 3,5 4,0 4,0 3,3 3,8 3,5 6 ik r 5 Figur 27. Hur tydliga målen b 4 upplevs utifrån län u 3 lr 2 xe 1 A ,2 4,1 3,8 3,7 3,9 2,6 3,0 3,9 3,4 3, ,1 3, Stämmer dåligt 0 Hälsocoacher Kommunsamordnare Personal på mötesplats 0 Jönköping Skåne Sörmland Värmland Målen upplevs som tydliga. Detta till trots för att projektet har bytt namn under projektets gång med ett något skiftande fokus från hälsocoachning till samverkan. Målen har blivit tydligare för hälsocoacher och kommunsamordnare under projektet Målen har blivit i stort sätt lika tydliga i alla län. En stor förbättring har skett i Skåne I Jönköping var målen mycket starkt kommunicerade vid start. Data: Medelvärde av enkätvar * Ingen arbetstid avsätts för möten. Informationen kommer från en enskild kommun. Källa: Fokusgruppsmöte, 2012

34 Stämmer bra 5 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Styrningen Förutsättningar för samverkan 3. Resurser Figur 28. Tillräckligt med avsatta resurser utifrån roll 4 3 3,0 4,0 Möten för den gränsöverskridande arbetsgruppen sker på hälsocoachernas lunchrast * 3,8 3,8 3,5 3,5 2,9 3,1 6 ik r5 b4 Figur 29. Tillräckligt med avsatta resurser u utifrån län lr3 xe 2 A ,8 3,7 3,4 3,1 2,7 2,8 3,6 3, vid start ,1 3,9 3, ,2 2 2,1 1 1 Stämmer dåligt 0 Hälsocoacher Kommunsamordnare Personal på mötesplats 0 Jönköping Skåne Sörmland Värmland De medverkande upplever att de har tillräckligt med avsatta resurser. Ansvarsfördelning och arbetsuppgifter varierar dock för de tre rollerna i medverkande kommuner och län. För kommunsamordnarna har upplevelsen om resurser förbättrats mycket från start. I Värmland är man mest nöjd med mängden avsatta resurser till ens roll. I Skåne är man minst nöjd, dock har det skett en positiv utveckling från starten. Data: Medelvärde av enkätsvar * Ingen arbetstid avsätts för möten. Informationen kommer från en enskild kommun. Källa: Fokusgruppsmöte, 2012

35 Mycket bra 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Styrningen Förutsättningar för samverkan 4. Kunskap om varandra Figur 30. Kännedom om vårdcentraler/kommuners (den egna organisationen) hälsofrämjande arbete utifrån roll ,1 2,7 3,4 3,9 2,3 3,4 3,2 3,3 3,2 3,2 2 1,8 2 2,7 6 Figur 31. Kännedom om vårdcentraler/kommuners ik r 5 (den samverkande partnern) hälsofrämjande b 4 u arbete lr 3 i de olika länen xe 2 A före 2011 vid start 4 3 3,0 3,43,4 1,9 1,9 2,2 3,0 2,7 1,4 2, ,1 3,1 2,6 3,1 3,8 4, Mycket dålig 0 Hälsocoacher Kommunsamordnare Personal på mötesplats 0 Jönköping Skåne Sörmland Värmland Kännedom om den egna och ens samverkande organisations arbete upplevs ha förbättrats från före projektet och under projektets gång. Utbytet går åt alla håll. I alla län har utvecklingen varit positiv I Sörmland har utvecklingen varit allra störst I Värmland var kunskapen om varandra högre än i de andra länen vid start, och den har fortsatt att öka under projektet. Data: Medelvärde av enkätsvar

36 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Styrningen Förutsättningar för samverkan 4. Kunskap om varandra 6 Figur 32. Kännedom om ideella sektorns hälsofrämjande Figur 33. Kännedom om ideella sektorns ik r 5 arbete utifrån roll ub 3 4 hälsofrämjande arbete i de olika länen lr e 2 x 1 A Mycket före bra 2011 vid start , ,8 3,5 3,5 3,0 3,2 3,2 3,2 3,4 3,5 3,6 3,4 3,4 3,3 3 2,8 3 2,82,9 2,7 2,6 2,8 2,6 2,6 2,3 2,3 2,1 2, , ,0 Mycket dålig 0 Hälsocoacher Kommunsamordnare Personal på mötesplats 0 Jönköping Skåne Sörmland Värmland Kännedom om den ideella sektorn upplevdes ha förbättrats från start och kommunsamordnare har fått bäst kännedom. Ett lågt antal svar från kommunsamordnare avseende kännedom före 2011 (n=3) kan förklara den till synes negativa utvecklingen. Kännedom om den ideella sektorn upplevdes ha förbättrats genom projektet i alla län. I Sörmland har vetskapen om den ideella sektorn utvecklats mest. Data: Medelvärde av enkätsvar

37 Mycket stor 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Styrningen Förutsättningar för samverkan 4. Kunskap om varandra Figur 34. I vilken utsträckning upplevs tillit för ens roll i den egna organisationen? 5 4 3,9 4,4 3,9 4,0 4,6 4,1 4,1 3,8 3, ik 5 Figur 35. I vilken utsträckning r b u 4 upplevs tillit för ens roll i den organisation man samverkar 3 lr 2 med? xe A 1 3,6 4,3 3,7 3,8 3,8 4,2 3, ,9 3, Mycket liten 0 Hälsocoacher Kommunsamordnare Personal på mötesplats 0 Hälsocoacher Kommunsamordnare Personal på mötesplats Den egna organisationen utgörs av vårdcentralen för hälsocoacher och kommun för kommunsamordnare och mötesplatspersonal. Den andra utgörs av den motsatta. Förtroendet upplevdes över lag som mycket högt Det upplevda förtroendet från den samverkande organisation var högt och motsvarade förtroendet som upplevs från den egna organisationen Data: Medelvärde av enkätsvar

38 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Styrningen Förutsättningar för samverkan OM PROCESSEN 38 Ledning. Medverkande upplever ett starkt stöd från chefer. Projektet är prioriterat på vårdcentraler. Ett klart uttalat mål. Målet med projektet upplevs som tydligt och har även blivit tydligare under projektets gång. Tillräckligt med resurser. Alla medverkande upplever att de har tillräckligt med resurser. För hälsocoacher och kommunsamordnare har det förbättrats under projektet. Kunskap om varandra och ömsesidig respekt. Kännedom om det hälsofrämjande arbetet hos varandra har ökat mycket genom projektet och även under projektets gång. Kännedom on den lokala ideella sektorn arbete har ökat. Man känner även stor tillit från den egna och de samverkande organisationerna SLUTSATSER På vårdcentraler upplevs projektet å starkt stöd och prioritet. Då samverkan inte upplevs värdefullt karriärsmässigt för hälsocoacher, är det sannolikt det hälsofrämjande arbetet snarare än samverkan som är viktigt. Att arbetstid inte är avsatt för dialog med kommuns amordnare indikerar att så är fallet. Kommunsamordnarna får också ett starkt stöd från ledningen för arbetet, och i kommunerna har även samverkan ett upplevt karriärsvärde, vilket indikerar att samverkan lyfts fram av ledningen. Dialog och möten är en viktig parameter och anses även viktigt av en stor andel av de medverkande. Dialog och möten säkerställs genom strukturen på ett projekt. På de platser där samverkan inte upplevs fungera brister struktur och kommunikation. Projektet har bidragit till att kunskapen om varandra och varandras förutsättningar för samverkan har ökat markant FRAMGÅNGSFAKTORER Det finns en medvetenhet för de faktorer som är en förutsättning för god samverkan. De upplevs även till stor del vara uppfyl lda av samtliga medverkande parter i projektet. Det är viktigt att ta fram strukturer för dialog och att arbetstid avsätts för medverkan.

39 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Styrningen Vad behövs för att åstadkomma levnadsvaneförändringar? OM PROCESSEN 39 Hälsocoacherna utför hälsosamtal enligt metoden motiverande samtal (MI) med deltagare i studien och tar medicinska tester. Hälsocoacherna följer upp individerna med 3-6 månaders mellanrum. Hälsocoacherna har försetts med information om lokala mötesplatser och aktiviteter att delge deltagarna i studien. SLUTSATSER Viktigast för att kunna åstadkomma levnadsvaneförändringar hos deltagarna var uppföljningsmöten med deltagarna. Både MI och medicinska tester upplevdes även som mycket viktiga i sammanhanget. Kunskap om lokala mötesplatser att förmedla till deltagarna var ganska viktigt för att åstadkomma levnadsvaneförändringar. Ungefär hälften av hälsocoacherna tyckte att det var viktigt och hälften att det inte var särskilt viktigt. Upplevelsen av hur viktigt kunskapen om lokala mötesplatser står sannolikt i relation till utbud och efterfråga hos deltagarna. Utbudet av mötesplatser var på många platser inte riktat till målgruppen och många deltagare i studien hade redan aktiva liv med motion och sociala aktiviteter före projektet, och uppvisa de inte något intresse för utbudet av mötesplatser. FRAMGÅNGSFAKTORER Medicinska tester, samtal enligt metoden MI och framför allt återkommande uppföljningar genom möten upplevdes som viktigt för hälsocoacher för att åstadkomma levnadsvaneförändringar. En större andel av hälsocoacher på vårdcentraler upplevde att deras bemötande, stöd och uppmuntran var viktigt för att uppnå levnadsvaneförändringar än deras utbildning, yrke och arbetslivserfarenhet. Från deras perspektiv, är det alltså inte formell kompetens, utan hälsocoachernas egna motivation, intresse och empati som har störst betydelse för att kunna uppnå levnadsvaneförändringar.

40 Mycket stort 5 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Styrningen Vad behövs för att åstadkomma levnadsvaneförändringar? Figur 36. MI och medicinska tester? Hälsocoacherna fick frågan hur stort förtroende de har för MI och medicinska tester som metod för levnadsvaneförändring Hälsocoacherna har stort förtroende för både MI och medicinska tester Mycket litet 0 4,1 Många uppskattar att se resultat av förändring svart på vitt, det är också bra för mig som coach att visa på hur kroppen reagerar på förändringar och att man som individ kan påverka själv Figur 37. Kunskap om de lokala mötesplatserna för att åstadkomma levnadsvaneförändringar? Kunskap om mötesplatser upplevdes inte lika viktigt. Genomsnitt för hälsocoacherna låg på 3,6. Som syns av svaren tyckte 48% att det inte var särskilt viktigt eller inte viktigt alls. Medan 52% tyckte att det var viktigt eller mycket viktigt. Att behovet av mötesplatser inte upplevdes finnas hos många av studiedeltagarna bidrog sannolikt till resultatet. Många av mina deltagare har inte nyttjat mötesplatsen då de redan innan hade en 4,4 aktiv fritid och hade goda motionsvanor. 0% 40% Figur 38. Kunskap om de lokala mötesplatserna för att upprätthålla levnadsvaneförändringar? Kunskap om mötesplatser upplevdes även något mindre viktigt för upprätthållande av levnadsvaneförändringar. Genomsnittet låg på 3,4. Det är ffa mötesplatser med fysisk aktivitet som lyfts fram som viktiga (Viktigt) avser de mötesplatser med fysisk aktivitet som gympa. MI Medicinska tester 1 2 Andel Andel Skala Inte viktig 32% 20% Mycket viktig Skala 4% Inte viktig 13% 42% 21% 21% 40 Mycket viktig Data: Medelvärde av svaren på enkät till hälsocoacher maj 2013

41 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Styrningen Vad behövs för levnadsvaneförändringar? 41 Figur 39. Uppföljning Figur 40. Uppföljning - vad är viktigt? Hälsocoacherna fick frågan hur viktig uppföljning av individen med ett par månaders mellanrum var för levnadsvaneförändringar och upprätthållande av dessa. Hälsocoacherna tyckte att uppföljning var mycket viktigt för För ett upprätthållande av levnadsvaneförändringar upplever en stor majoritet av hälsocoacherna att det viktiga är att träffa individerna och samtala enligt MI metoden. Även medicinska tester upplevs som viktigt vid uppföljning. Hälsocoacherna upplever inte att upprätthålla kontakt t.ex. genom telefon vore tillräckligt. viktigt 5 4 4,48 Att träffas Samtal enligt MI metoden 76% 76% Medicinska tester 64% Att samtala räcker* 16% Tiden vi fick hålla på 4% viktigt 0 Tidsaspekten är nog en förutsättning för en bibehållen livsstilsförändring. Undersöka och åtgärda medicinska problem 4% Data: Medelvärde av svaren på enkät till hälsocoacher maj 2013 *Samtal över telefon skulle räcka

42 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Styrningen Vad behövs för levnadsvaneförändringar? Figur 41. Vilka verktyg använder hälsocoacher för att uppnå levnadsvaneförändringar Figur 42. Vilka verktyg använder kommunsamordnare för att uppnå levnadsvaneförändringar Figur 43. Vilka verktyg använder personal på mötesplatser för att uppnå levnadsvaneförändringar 42 Stöd och uppmuntran 96% Arbetslivserfarenhet 67% Mitt bemötande mot försökspersonerna 82% Mitt bemötande mot försökspersonerna Metoder och teorier 92% 75% Stöd och uppmuntran Mitt bemötande mot försökspersonerna Mitt yrke 67% 67% 61% Stöd och uppmuntran Arbetslivserfarenhet 69% 59% Arbetslivserfarenhet 67% Min utbildning 61% Min utbildning 56% Min utbildning Mitt yrke 67% 63% Metoder och teorier Engagemang 22% 44% Mitt yrke 38% Tidigare erfarenheter hos deltagaren 4% Vi har inte direktkontakt med försökspersonerna 11% Metoder och teorier 26% Motiverande samtal 4% Olika aktiviteter som vi genomför 6% Naturintresse och stor kunskap 3% Hälsocoacherna upplever att det i större utsträckning är deras bemötande och stöd än erfarenhet och kompetens som de använder sig av för att uppnå levnadsvaneförändringar. Dock upplevs yrke och erfarenhet som viktiga för en majoritet. Kommunsamordnarna upplever att deras bemötande och stöd är lika viktigt som arbetslivserfarenhet för att uppnå levnadsvaneförändringar. Personal på mötesplatser upplever, som hälsocoacher att det framför allt är deras bemötande och stöd som är de verktyg de använder för levnadsvaneförändringar Data: Andel av svarande, enkät april 2013

43 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Styrningen Strukturer OM PROCESSEN 43 Strategiskt samverkan. Hälsocoachernas bakgrund och yrkersroll är ffa sjuksköterska. I projektet har 20% av hälsocoacherna deltagit i styrgrupper. Enbart 30% av verksamhetschefer på vårdcentraler har haft någon dialog med kommunrepresentanter i projektet, t.e x. genom styrgrupp. Några kommuner har skapat samverkansråd med mötesplatsrepresentanter. Operationell samverkan. På flera platser har hälsocoach och mötesplatssamordnare arbetat i team med alla frågor kring projekt ets arbete. I Värmland har Friskvården Värmland utfört delar av hälsocoachens arbetsuppgifter. Friskvården Värmland har även fått uppdraget som mötesplatssamordnare i kommunen. Kommunsamordnare har tagit en operationell roll i projektet. Av dem har 77% även ansvar för kommunens mötesplats. Hela 92% har haft direkt kontakt med projektdeltagare där de har informerats om aktiveter och mötesplatser. De har även utgjort sociala träffar för deltagarna (t.ex. mingel kvällar). En del kommunsamordnare har istället ett helt strategiskt uppdrag kring samverkan. vi har inte hittat fram till ordinarie personal på vårdcentralerna och det gör att projektet känns bortkastat SLUTSATSER /kommunsamordnare Mycket lite implementering av professionella strukturer har skett genom projektet med potential för fortlevnad. På ett operationellt plan har samverkan fungerat, dock oftast ostrukturerat. Konsekvensen blir att den goda samverkan som har byggts upp är till största del personberoende och riskerar att försvinna då någon person i kontaktnätet flyttar eller byter position. I Skå ne har hälsocoacherna rekryterats externt och utan ett framtagande av strukturer för samverkan med ordinarie verksamhet kommer den u tvecklade samverkan mellan hälsocoacher och kommuner samt mötesplatser sannolikt inte fortleva. Därutöver har inte heller några stadigvarande professionella strukturer kring strategiskt arbete mellan vårdcentral och kommun etablerats genom projektet i någon större utsträckning. Enbart på ett litet antal platser har det skapats styrgrupper med representanter från kommuner och verksamhetschefer på vårdcentraler. Delegering till en sjuksköterska (hälsocoach) för representation i styrgrupp, kräver tydliga mandat och kan vara för låg nivå för strategiska beslut kring samverkan. Kommunsamordnare har haft ett operationellt uppdrag i projektet, med kommunikation med studiedeltagarna individuellt och i grupp. Enbart i en kommun finns en fortlevnad av en sådan funktion efter projektets slut. Med funktionen har kommunerna således haft ett kortsiktigt fokus. FRAMGÅNGSFAKTORER Uppbyggnad av struktur för långsiktig samverkan. För långsiktig strategisk samverkan behövs representation av beslutsfattare på vårdcentral. Identifiering av studiedeltagares behov och önskemål om aktiviteter och mötesplatser kan säkerställas kommunen genom direkt d ialog med målgruppen.

44 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Styrningen Metod Motiverande samtal (MI) OM PROCESSEN 44 Hälsocoacherna utförde hälsosamtal enligt metoden motiverande samtal, översatt från engelskans Motivatione Interviewing (MI). Metoden har använts vid förändring av levnadsvanor som t.ex, fysisk aktivitet, matvanor, tobaksbruk och riskabla alkoholvanor. Det finns evidens för att metoden ger effekt på de relevanta parametrar för studien BMI, kolesterol, blodtryck. Det finns även studier som visar effekt på fysisk aktivitet och matvanor*. Hälsocoacherna skulle uppfylla kravet på minst två dagars MI utbildning och ett års praktisk erfarenhet vid rekrytering till projektet. Under projektet erbjuds hälsocoacherna MITI kodning av fem MI samtal med deltagare över projektets gång med återkoppling på r esultatet. MITI kodning mäter hur väl MI har tillämpats i samtalet och används vid utbildnings- och forskningssammanhang. Med MITI kodning utvärderas utförarens MI färdigheter och kodningen utgör ett underlag för strukturerad och formaliserad återkoppling till utföraren. Fle ra variabler mäts genom MITI, men det är dock ännu inte med säkerhet klarlagt vilka parametrar som är centrala och i vilken utsträckning kompetensnivå krävs för att metoden ska vara effektiv. MITI kodningen genomfördes av MIC lab vid Karolinska Institutet. Hälsocoacherna blev erbjudna handledning i MI, både individuellt och i grupp under projektets gång. SLUTSATSER Hälsocoacherna uppfyllde kompetens och utbildningskraven och upplevde att utbildningen var tillräcklig för att kunna utföra metoden. Hälsocoacherna upplevde att de behärskade MI. MITI kodningen visade dock att hälsocoacherna saknade MI kompetens i mycket stor utsträckning. Det skede en förbättring under projektet. Dock var det enbart inom två områden som en majoritet av hälsocoacherna uppnådde go dkänd kompetensnivån enligt MITI vid det sista kodade samtalet under projektperioden. Trots en del tekniska problem upplevdes MITI kodningen och återkopplingen som positiv och bidragande till ökad förmåga/förstå else för MI. Även handlednigen var uppskattad SAMMANFATTNING Som för alla person-medierade behandlingsmetoder är behandlaren en av de mest avgörande faktorerna för utfall när det gäller MI. MITI kodningen visar att hälsocoacherna inte uppfyller MITI-kriterierna för MI kompetens. Det är ännu inte med säkerhet klarlagt vilka variabler som är centrala och i vilken utsträckning MITI kompetensnivå som krävs för att MI ska vara effektiv i olika situationer. MITI resultaten bör därför tolkas med försiktighet. Resultaten tyder på att förvärvande av MI kompetens sannolikt är svårare än vad man har uppfattat, och att kompetenskrav på utförare av MI kan behöva höjas. Hälsocoacherna upplevde att MITI kodning och återkoppling bidrog till ökad förmåga/förståelse för MI. Dock hade de en alltför hög uppfattning om sin MI förmåga, givet att MITI kodningen korrekt anger kompetensnivå. Deras faktiska kompetensnivå utifrån MITI kodningen borde ha fångats upp bättre i återkopplingen och handledningen. Hälsocoachernas uppfattning om sin MI förmåga är alltför avvikande från MITI resultaten. För framgångsrik implementering av MI är det sannolikt av stort värde att utförare av MI får kontinuerlig ko mpetensskattning och återkoppling utifrån gränsvärden för godkänt så att utförare kan få en realistisk skattning av sin förmåga och förutsät tningar att utveckla sin kompetens. *Kunskapsunderlag Motiverande samtal.. LL Söderlund 2006, Folkhälsvetenskapligt centrum i Östergötland, Lundahl et al, Res soclal work practice 20 (2), 2010

45 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Styrningen Metod - Motiverande samtal 45 Figur 44. Utbildning Figur 45. MITI kodning Figur 46. Handledning Alla hälsocoacher uppgav att de uppfyllde kravet på minst 2 dagars utbildning och 1 års praktisk erfarenhet. En övervägande majoritet av hälsocoacherna upplevde att utbildningen av MI var tillräcklig för att kunna använda sig av metoden i projektet. Hela 80% av hälsocoacherna upplevde att inspelningarna och återkopplingen bidrog åtminstone delvis till att öka förståelse för och/eller öka förmågan att använda sig av MI. Handledning skedde både individuellt och i grupp i de fyra länen med fokus på MITIåterkoppling en från MIC-lab samt de behov som förelåg. Över lag var hälsocoacherna nöjda med handledningen. Handledningen i frekvens och utformning har varierat mellan de olika länen. Utbildningsnivå vid projektets start 29% 43% 2-5 dagars introduktion Intro + komplettering Intro i universitetsutbildning Intro i annan utbildning Ökade inspelning av samtal och återkoppling från MIC lab förståelse för/förmågan att använda sig av MI? 56% Hälsocoachernas svar på hur de upplevde handledning i MI Mycket bra ,0 14% 24% 2 4% 8% 8% 1 Hälsocoachernas svar på frågan om de tyckte att MI utbildningen före projektet var tillräcklig Nej 20% Ja 80% ej svar Inte alls Lite En del Mycket Mycket dålig 0 Det har varit mycket givande med den gemensamma handledningen i Sörmland liksom feed-backsamtalet med MIC-lab. Data: Medelvärde av svaren, enkät till hälsocoacher maj 2013.

46 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Styrningen Metod - Motiverande samtal 46 Figur 47. Uppmätt kompetensnivå Figur 48. Utveckling av kompetens Figur 49. Upplevd kompetensnivå De fem första variablerna är indexberäkningar som representerar utförarens MI färdigheter**. Därutöver presenteras en övergripande skattning av komponenten Empati, då det har visat påverka utfallet av MI. MITI kodning har skett av upp till 5 samtal per hälsocoach under projekttiden. Resultatet visar att hälsocoacherna saknar MI kompetens i mycket stor utsträckning. Individernas kompetensnivå utifrån ett genomsnitt från samtliga kodade samtal I två av de tre områden med uppvisad lägst kompetensnivå totalt sett, sker den största förbättringen under projektet I två områden utvecklas ca 40% av hälsocoacherna i oönskad riktning Individernas utveckling av kompetensnivå utifrån uppnått värde vid första och sista kodade samtal Hälsocoachernas upplevda kompetensnivå kan tolkas som att 84% ansåg att de då behärskade metoden. Kompetensnivå enligt MITI, visar att en majoritet inte når godkänd nivå vid det sista kodade samtalet under projektperioden i fyra av sex variabler. Upplevd kompetensnivå av MI metoden maj 2013 Otillräcklig kompetens Godkänd Vet ej* 3% Ökat Oförändrat Minskat Vet ej* 20% 77% 13% 10% 6% 87% 90% 93% 57% 43% 20% 80% 6% 16% 16% 61% 65% 3% 3% 3% 3% 3% 6% 16% 23% 26% 39% 42% 58% 6% 48% 81% 39% 35% Skala Mycket dålig 0% 4% 12% 80% 4% 1 2 Andel Mycket bra Faktisk kompetensnivå vid sista kodade samtalet Otillräcklig kompetens Godkänd Vet ej* 3% 42% 71% 29% 25% 61% 29% 55% 29% 71% 75% 39% 71% *Otillräcklig data tillgänglig **Moyers, TB, et al. (2007). Revised global scales: Motivational Interviewing Treatment Integrity (MITI 3.1.1) translat ed by Forsberg L, et al (2010), Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden. Data: MITI kodningsresul tat, MIC lab, KarolinskaqInstitutet samt slutenkät maj 2013

47 Innehåll Sammanfattning 2. Metod 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Införande Identifiering Styrning Uppföljning 4. Diskussion 5. Bilagor

48 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Uppföljning Rekrytering OM PROCESSEN Rapportering av antalet individer som har rekryterats till studien skedde månadsvis. Den regionala projektledaren samlade in data från medverkande vårdcentraler och skickade en summering till FHI. Arbetsgrupper och styrgrupper lokalt följde upp rekryteringen löpande. Hälsocoacherna i varje län hade regelbundna avstämningar med varandra och projektledaren för att dela med sig av erfarenhete r. Information om rekryteringstakten kunde spridas genom Torget till alla aktörer. 48 SLUTSATSER Inga etappmål för rekryteringen sattes på någon nivå. Uppföljningen av valda tillvägagångssätt för informationsspridningen var bristfällig i det avseendet att en vårdcentral kunde nå totalt 8,4% av inklusionsmålet när halva rekryteringstiden har gått utan att det hade lett till ett byte av rekryteringsmetod. Dock sattes åtgärder in när den låga rekryteringstakten hade uppmärksammats. För Värmland fungerade Torget som en plats där löpande information från projektledaren till aktörer och övriga kommunicerades. Rekryteringstakten presenterades månadsvis per vårdcentral. Torget fick inte samma funktion i övriga län. FRAMGÅNGSFAKTORER En strategi för inklusionsfasen bör tas fram. Den ska bl.a. innehålla I) en estimeringar till hur många man beräknar att nå genom olika kommunikationskanaler, II) hur valet av kommunikationskanaler ska utvärderas undervägs samt III) vilka alternativa kommunikationskanaler som ska testas när de valda kanalerna visar sig ineffektiva. En avrapportering månadsvis ger en god överblick över rekryteringen. Tillgänglighet av informationen på Torget ger möjlighet för involverade på alla nivåer att fånga upp enheter med en välfungerande rekryteringsprocess och enheter där inte processen fungerar.

49 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Uppföljning Styrning och uppföljning OM PROCESSEN Uppföljning av deltagares upplevelse av mötesplatser skedde av hälsocoachen. Hälsocoacherna, tillsammans med individerna, tog beslut om och dokumenterade vilka levnadsvanor som skulle följas upp samt uppföljningsfrekvens. Kommunsamordnaren försåg hälsocoachen med information om de aktivteter och mötesplatser som fanns tillgängliga i kommunen. Kommunsamordnare och mötesplatsansvariga följde upp och anpassade aktivteter efter studiedeltagares önskemål. Mötesplatserna hade inga faddersystem, utan individerna fick ett välkomnande som alla nya intresserade normalt får. Deltagarna blev inte dokumenterade, då det förbjöds i studien med hänvisning till PUL. 49 SLUTSATSER Genom en direkt kontakt med individerna öppnades en möjlighet för kommunen att själva följa upp individernas behov och mötesplatsutnyttjande. Anpassning av mötesplatser och aktivteter efter målgruppens behov har varit kommunsamordnare och mötesplatsansvarigas arbetsuppgift i projektet. Utan en fortlevnad av direkt kontakt med målgruppen, förlorar kommunen en möjlighet att driva utveckling och anpassning av mötesplatser och aktivteter utifrån målgruppens behov. FRAMGÅNGSFAKTORER Enskilda kommuner har skapat individuella aktivitetskalendrar som individerna frivilligt fyller i själva. Dessa utgör ett bra underlag för avstämningen med hälsocoachen om aktivteter. En oberoende effektutvärdering säkerställer att effekter av projektet identifieras.

50 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Uppföljning Uppföljning Figur 50. Uppföljning: Vilka arbetsuppgifter ingår i din roll? 100% 92% 86% 90% Hälsocoach Kommunsamordnare Mötesplatspersonal 80% 71% 71% 60% 40% 20% 0% 0% 25% 29% 14% 13% 25% 21% 24% %8% 1. Definiera levnadsvanor som följs upp 2. Uppföljning och anpassning av aktiviteter efter försökspersonens önskemål 3. Registrering/dokumentation 4. Planera uppföljningsfrekvens 5. Definition av hur effekt mäts Data: Medelvärde av svaren på enkät april Ej svar har utgått från beräkningarna.

51 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Uppföljning Fortlevnad SLUTSATSER Entreprenörer och företag har bidragit till utveckling av utbudet av attraktiva mötesplatser och aktivteter i kommunerna. Fortlevnad av samverkan. Bristen på struktur och dialog får konsekvensen att både verksamhetschefer på vårdcentraler och kommunsamordnare är osäkra på om och hur fortlevnad av samverkansprojektet kommer att ske. I många fall avvaktar politiker effektutvärderingens resultat för beslut i frågan. Utan en extern finansiering är en pressad ekonomi på vårdcentralerna ett potentiellt hinder för fortlevnad. Enbart 56% av verksamhetscheferna på vårdcentraler och 29% av kommunsamordnarna svarar ett tydligt ja på frågan om samverkan kommer att fortleva. Utan ekonomi, styrning och struktur blir risken att samverkan i de nya och utvecklade formerna som projektet har resulterat i enbart lever vidare baserat på personligt engagemang. I Helsingborg som positivt exempel, planeras möten med alla vårdcentralers verksamhetschefer i höst. Fortlevnad av arbetssätt. Hälsocoaching kommer att utföras fortsättningsvis på 88% av vårdcentralerna. Målgruppen kommer att ändras till t.ex. diabetespatienter, överviktspatienter, livsstilsmottagning, hälsokontroller, individer 75+, men det utgör en utmärk förutsättning för initiativ till fortsatt samverkan med kommunerna kring mötesplatser och aktivteter. Det är dock enbart 38% av kommunsamordnarna som uppger att kommunen kommer att fortsätta bistå vårdcentralen med information om mötesplatser efter projektet. 51 FRAMGÅNGSFAKTORER Fortlevnad bör fokuseras på samverkan kring att utveckla utbud och efterfråga av ffa fysiska aktiviteter. I studien framkom det att diagnosen lätt depression är mer frekvent än estimerat i målgruppen. Modellen visade sig även vara särskilt framgångsrik för denna målgrupp. Därför bör utbudet även innehålla andra sociala aktivteter och mötesplatser. På vårdcentralerna behövs ett tydligt samverkansuppdrag formuleras där arbetstid avsätts för uppdraget. En vilja och öppenhet för en samordnare av samverkan med ett uppdrag både från kommun och från vårdcentral krävs. Denna samordnare säkerställer ett sektorövergripande ledarskap samt att en struktur kan skapas som möjliggör långsiktighet och minskar sårbarheten när samverkan är personbaserat. Strategiska frågor måste behandlas av funktioner med mandat för beslutstagande. Ansvar för utveckling av utbud och efterfråga bör ligga hos kommunen. En dialog med målgruppen är en förutsättning för att identifiera och skapa efterfråga samt stimulera till att anpassa utbud. Vårdcentralerna bör förses med information om utbud som möjliggör för behandlare att kunna informera eller hänvisa patienter. Utifrån en förståelse för efterfrågan hos målgruppen kan kommunen genom dialog med frivilligorganisationer, volontärer och entreprenörer stimulera till anpassning av aktiviteter och initiativ till nya mötesplatser som möter efterfrågan. Entreprenörer och företag bör inkluderas i dialogen.

52 Stämmer bra 5 3. Analys, slutsatser & framgångsfaktorer Uppföljning Betydelse av projektet Figur 51. Upplever du att tidigare hälsofrämjande arbete bland äldre på din arbetsplats/mötesplats utvecklas genom försöksverksamheten? Figur 52. Upplever du att försöksverksamheten förbättrar attityden till hälsofrämjande arbete för äldre på din arbetsplats/mötesplats? ,9 3,9 4,2 4,0 4 3,7 3,7 4,0 3, Stämmer dåligt 0 0 Det finns ett hälsofrämjande tänk och det underlättar för övrig personal att fråga om levnadsvanor. /Verksamhetschef Data: Medelvärde av svaren, enkät april Av de svarande svarade 1-2% vete ej.