10 STEG TILL LÄSNINGSINSPIRATION

Transkript

1 Agneta Möller-Salmela 10 STEG TILL LÄSNINGSINSPIRATION 1. Läsning är för livet! - Hur blir man en läsare? Vilka fördelar har en läsare? Hurudant är ett liv bland böcker? Vad ger läsningen? Hur fungerar en läsare i samhället? I vilka hem skapas läsare? Vardagen i ett hem där läsare föds. Språkstimulans. Bokens oändliga möjlighet. Barnet i samspel med boken och den vuxna som läser den. Människorna behöver kunskap och bildning, förmåga att kommunicera och framför allt att tänka. Hotbilderna är ett fördummat samhälle i vilket människorna har svårt att uttrycka sig, fungera i samhället, sätta ord på känslor och kunna sovra i mediesamhället. Allting nytt som har hänt i världen har först tänkts i någons hjärna. Om det överhuvudtaget går att tänka utan ord är en fråga som vetenskapen av idag ännu inte helt har klarlagt. Alltså hur mycket bättre tänker man då man kan många ord det är frågan. En kompetent läsare kan läsa kritiskt, hitta och tolka de texter och böcker som hon behöver. Kan läsa mellan raderna. Vet hur reklam fungerar. Sovrar, väljer, fungerar i samhället. Lär sig kommunicera så att hon eller han blir sedd, får förståelse, kan förklara sig, har ord för känslor, kan fylla i blanketter, läsa bipacksedeln i sin medicin, förstå sin skattedeklaration, kan undersöka sin valkandidats åsikter och har en förförståelse och en referensram till universella världsproblem.

2 Ett liv bland böcker är rikt, en läsare hittar alltid nya författare, har alltid meningsfull sysselsättning och behöver aldrig vara ensam. Den som läser har glädje av läsningen. Utvecklas som människa och får förebilder o modeller inför livet. Får en stark identitet, att dela andra människors glädje, sorg, lycka, rädslor, framgångar och motgångar, tro hopp o solidaritet utvecklar EMPATI. Får kunskap om människors liv och världen vi lever i. Med ett starkt språk kan man kommunicera och får förståelse och bekräftelse. En ny medvetenhet genom nya ord och begrepp. Tankar och språk för KÄNSLOR som vi härbärgerar. Vi kan få tröst. Argument, nya perspektiv och impulser till handlingar. Den som läser får också ta del av kulturarvet, generationers visdom och kunskap. Att respektera olikheter och inse att det finns många sätt att leva är en början till fred på jorden. Orden styr tankarna. Ord berättar för människan vad det är som hon tänker. Ord får till stånd gärningar. Ord fängslar och ord befriar. Ord får saker att se ut såsom ord påstår. Vissa ord skadar och gör ont, de genomborrar och slår ner. Men ibland kan ord nästan väcka döda. Människorna definierar och förklarar sig via ord. Ord försvagar människan eller gör henne stark. Ord tar fram varje människas verklighet, som hon själv ser den ord tar också fram det som hennes omgivning ser. Utveckla ditt ordförråd utveckla dig själv! Esa Saarinen, ur boken Muutosvoimaa, fritt översatt.

3 Språk, identitet och självkänsla är nära förknippade. Språket är människans redskap för kommunikation, begreppsbildning, bearbetning av känslor och tankar. Språket ger ord och symboler, verktyg att tolka vårt liv och den värld vi lever i. Ett starkt och nyanserat språk är en människas bästa visitkort. En förmåga att meddela sig tydligt, exakt och utförligt. Ord är inte bara världens viktigaste vapen utan också människans unika möjlighet att komma riktigt nära en annan människa, att kunna förklara sig själv och bli förstådd och sedd. Skriftförståelse, språkförståelse och världsförståelse fungerar tillsammans. Språklöshet är maktlöshet! Ett barns språkutveckling börjar redan i magen. En baby kan känna igen sitt modersmål redan som nyfödd. I en undersökning läste en gravid kvinna samma saga högt på vers alla dagar i sex veckors tid. Då barnet var en dag gammalt satte man hörlurar på barnet och läste samma saga och en annan med annat versmått. Man kunde konstatera att barnet sög häftigt på sin specialkonstruerade napp som registrerade frekvens och tryck då den hörde samma saga som under graviditeten. Experimentet gjordes också med samma saga på olika språk. Föräldrar som benämner föremål och understryker sitt tal med gester, tonfall och åtbörder stimulerar barnens språkinlärning. Tänk att du ser två araber samtala. Om du bara hör dem, så förstår du knappast någonting av deras samtal. Om du ser dem gestikulera så förstår du kanske någonting och om de gör ett

4 skådespel av vad de pratar om så vet du ännu mera. Att prata om saker som redan hänt och att planera framtiden betyder att man i sitt tal använder olika tidsformer. Att artikulera tydligt och ha ett vårdat språk hjälper t.ex. barn i tvåspråkiga familjer att lära sig en och ett. Hur står det till med ordkunskapen idag? Kan barn flera eller färre ord än förr? Människan har aktivt och passivt ordförråd. Passivt språk utvecklas snabbare än aktivt tal. Ovanliga ord såsom modfälld, surmulen och fontän kanske barn känner till betydelsen av, men använder dem inte aktivt. Skillnader via stimulans kan vara betydande! 1-åring mellan 10 och 100, 2-åring mellan 200 och 300, de stora skillnaderna börjar hos en 3-åring mellan ord, 4-åringen ord, 5-åringen , 6-åringen , 15-åringen Språkets gränser är individens gränser hela livet. Världsuppfattningen och verkligheten påverkas. MEDVETEN SPRÅKSTIMULANS Tala tydligt och ibland lite långsammare. Ha ögonkontakt med barnet. Lyssna på VAD barnet säger mera än HUR det sägs Lyssna aktivt, låt barnet tala till punkt Tala MED och inte TILL barnet, var närvarande!

5 Läsningen i hemmen minskar. Den minskar på grund av föräldrarnas tidsbrist och för att andra lättare aktiviteter tar mycket tid och plats i familjernas vardag. Det är dags att motivera föräldrarna att välja annorlunda. De barn som har blivit lästa för hemma under skolåldern läser bättre på fjärde klass än de som inte har fått böcker och berättelser under skolåldern. Hemmens läsmiljö predestinerar läsförmågan från första klass. Högläsningen lägger grunden till en ord- och språkbank. Under grundskolåren lär man sig fyra femtedelar av de ord som man som vuxen använder. Då ett barn har en upplevelse av vad en bok verkligen kan ge, då förstår barnet meningen med att själv lära sig läsa. Ett liv utan konstant tillförsel av det utvidgade vokabulär som finns i bra böcker resulterar i ett sämre språk. Samhällsklyftorna ökar med ett dåligt språk. Ett nyanserat språk ger skoleleven försprång och är den vuxna människans bästa visitkort. Hemmen bör göra ett medvetet val att stöda läsningen. Till detta behövs kunskap och kännedom om hur läsningen förbereder barnet inför skolstart och vilket försprång ett barn som fått höra många böcker och berättelser har vid skolstarten. Barn behöver LVLF levande vuxna läsande förebilder. I familjer där läsningen har minskat måste föräldrarna medvetandegöras om läsningens alla fördelar för att åtminstone inte smitta dåliga attityder gentemot läsningen. Hemmen bör aktivt välja att stöda läsningen, genom att t.ex. se till att barnen får exakt lika mycket högläsning eller egen läsning som de får tillbringa tid vid datorn. Läsare GÖR man och det finns inga genvägar. Få blir lustläsare, om man inte har blivit läst för med LUST. Det är en lång process. Man blir läsare av att ha blivit läst för innan man själv kan läsa! För bästa resultat behövs samverkan mellan hem, dagvård, skolor och bibliotek.

6 LÄSARE GÖRS I HEMMEN Barnens attityd till läsning formas hemma då barnet är under 7 år Föräldrar som har en positiv attityd till böcker och dagligen använder böcker i hemmet stimulerar barnens läslust. Då barnen själv skall börja läsa behöver de kunna avkoda, dvs lägga ihop bokstäver så att det blir ett ord. De behöver känna till och de behöver vara motiverade. SKOLAN LÄR BARNEN AVKODA. HEMMEN LÄR BARNEN ORDEN OCH HEMMEN MOTIVERAR BARNEN ATT SJÄLV VILJA LÄRA SIG LÄSA. Ett språkligt välrustat barn har hört 3000 sagor och berättelser före skolstart. Det kan vara tre om dagen, en ny berättelse, en bekant och en favorit. Åtta lekramsor borde barnet också kunna. Mängden av berättelser som ett barn har hört före skolstart är av större betydelse för hur läsutvecklingen framskrider än lärarens ansträngningar det första skolåret. Barnet har inlärningsfördelar och läsberedskap. Ett välrustat barn har hört roliga, sorgliga, och spännande berättelser, böcker med vardagsmiljö och fantasimiljö. Pedagogiska böcker, böcker på ett poetiskt språk, faktaböcker med ämnen som intresserar barnet. Läsning varje dag, många gånger!

7 I hurudana hem skapas bokälskare? 1. Hem i vilka det finns böcker. Föräldrarna kan gratis låna böcker på biblioteken. Läsfostran är ingen ekonomisk fråga. 2. Där barnen har en egen liten bokhylla för att förvara böckerna. Lånade böcker, egna böcker, redan lästa och böcker som väntar att bli lästa. Barnet kan överblicka sin läshistoria. 3. Tredje nödvändigheten är att det finns olika typers läsbart material runt om i huset. Dagstidningar, veckotidningar, pocketböcker, bildverk, uppslagsverk, manualer. Tjocka böcker och tunna böcker. Böcker som är för svåra för barn att läsa och böcker som är verkligt lätta. 4. Flerspråkighet och tvåspråkighet är en rikedom! Minns att språken dock inte kommer gratis. Båda språken kräver böcker och samtal för att utvecklas och kunna fungera som kommunikationsredskap och tankeverktyg sida vid sida jämnstarka. Var uppmärksam på minoritetspråkets ställning och rikta läsning och språklekar tidvis speciellt mycket för att stärka det svagare språket. 5. Barn skall se sina föräldrar läsa. Höra föräldrarna diskutera en bra bok. Se hur uppslukad man kan bli av en bok. Se sina föräldrar fälla en tår över en sorglig bok. Skratta högt åt en rolig bok. Se föräldrarna hålla på att försena sig då de inte kan slita sig från en spännande bok 6. Det ska finnas läsespår, dvs. minnen av goda läsupplevelser (du skulle inte längta efter choklad om du inte visste hur det

8 smakade.) Läsupplevelsen är en blandning av en bra bok, närheten till föräldern, tryggheten i situationen och ömsesidigheten då den vuxna och barnet är fullkomligt närvarande och helt koncentrerade på samma berättelse. Spåren skall ge mersmak och fungera som morot till den egna läsningen. 7. Närheten och värmen i högläsningsstunden finns som minne kvar då ungdomar läser själv. 8. Plats för läsning, läslampa, kuddar skönt ställe. Inbjudande miljö lockar till läsning. BOKENS OÄNDLIGA MÖJLIGHET Språk och ordförråd Via boken, dialogen och samtalet som uppstår då man samtalar om bokens händelser vidgas ordförrådet. Ömsesidigheten, tryggheten och närheten i en läsningssituation är den bästa grogrunden för språkutvecklingen. Antalet ord som ett barn behärskar påverkar naturligtvis hela skolstarten. Det är en avsevärd skillnad att börja skolan med 2000 ord i ryggsäcken hemifrån eller med ord i ryggsäcken. Skillnaderna mellan elevernas ordförråd på första klass kan vara betydande och påverkar barnens skolstart på många sätt.

9 Begrepp, som hjälp för tanken. Abstrakt tänkande och samlande begrepp. En ny medvetenhet genom nya ord och begrepp. Tankar och språk för erfarenheter, upplevelser och problem som vi känner till. Språk för de känslor som vi härbergerar. Gemenskap, samhörighet, förståelse, själsfrände. Med bokens personer och bokens författare. Att ta del av andra människors verklighet och liv utvecklar en stark egen identitet och barnet lär sig respekt för olikheter. Självkänsla och känsloliv Barnet får modeller och förebilder inför livet. Genom att jämföra sig och sitt liv med bokens personer kommer man underfund med nya delar av sin identitet. Oändlig kunskap Om människor livs och världen vi lever i. Kunskap om andra länder, andra sätt att leva, natur, teknik, historia och allt mellan himmel och jord. Boken förklarar verkligheten. Man kan inte öppna en bok utan att lära sig någonting. Fantasi Allting nytt som har hänt i världen har börjat i någon människas fantasi. De egna bilderna behövs då vi läser, fantiserar och minns.

10 De inre bilderna är en förutsättning för att ta emot kunskap. Ju mera berättelser och böcker man har hört, desto flera och detaljerade inre bilder får man. Gör ett tankeexperiment! Du får inte tänka på en gul gris med gredelina prickar. Förmodligen kan du se grisen i ditt huvud. Det är en funktion som är nödvändig, en process från ord till bild i en människas hjärna. Handlingen i en muntlig berättelse eller saga skall gå som en film inne i ett barns hjärna. Ett okoncentrerat barn i en boksituation kan ha för få och outvecklade inre bilder, och kan därför inte få sammanhang och mening i en berättelse som inte stöds av illustrationer. Processen från ord till bild i ett barns hjärna är förutsättning för inlärning. Empati Förmågan att kunna sätta sig in i en annan människas känsloliv. Att dela andra människors glädje, sorg, lycka, rädslor och framgångar och motgångar utvecklar empati. Att spela våldsspel och titta på våldsfilmer avtrubbar denna förmåga. Kultur egen tillhörighet Generationers visdom och kunskap. En bra barnbok är en brygga mellan generationerna. Tvåspråkig kultur, i Finland där två språk lever sida vid sida är t.ex. helgtraditionerna lite olika. Livslust, intiativ, kraft och tröst Argument, idéer och handlingar som vi inte tänkt på. Tröst, hopp och kraft till livet.

11 Moral rätt och fel Bästa exempel på tydlig moral har den klassiska sagan. Man kan inte missta sig på vem som är den goda och vem som står för ondskan i gamla sagor. Han med de sämsta förutsättningar vinner prinsessan och halva kungariket. Hopp, mod och tillförsikt till det liv som små barn sällan kan påverka själv. Koncentration, vanan att bli stilla Självklart har koncentrationen avgörande betydelse för skolframgången. En färdighet som behöver ÖVAS såsom alla andra färdigheter ett barn behöver kunna. Stillhet och ro flera gånger dagligen som motvikt till medieflimmer. Vardagen i ett hem där läsare föds. Babyn kommer till ett hem där tv:n inte slentrianmässigt står på hela dygnet. Ett barn under två år skall överhuvudtaget aldrig se på tv. Enligt läkarstämman i Göteborg 2004 kan barn få sin förmåga till uppmärksamhet störd (Ylva Ellneby, cyberungar) Babyn titta på bilderböcker med tjocka sidor. Flera gånger om dagen tas boken fram och bläddras i. Man kan också klippa ut bilder ur reklamblad och veckotidningar och sätta in i ett fotoalbum. De är lätta att byta ut med jämna mellanrum. Den vuxna är helt närvarande och benämner föremål och berättar om dem. Ettåringen tultar omkring, bär på sina saker och koncentrerar sig korta stunder. Den första korta bilderboken kan läsas, många

12 gånger dagligen och böckerna med endast bilder är hela tiden inom räckhåll för barnet. Böcker med Rytm, Rim och Repetition brukar locka. För ett litet barn betyder upprepning trygghet samt inlärning. Man kan även börja med metoden picture walking, dvs genom att titta på bilderna i boken och tala om dem får barnet en förförståelse och orkar sedan bättre koncentrera sig på texten då den läses. I takt med stigande ålder brukar vardagsberättelserna intressera. Barnet jämför sig själv och sin familj med bokens personer och via jämförelsen hittar delar av sin identitet. Kvällssagan introduceras. Den är ett måste i barnfamiljen. Samma rutin varje kväll ger god sömn. Då barnet är ungefär fyra år borde barnet kunna lyssna på böcker utan bilder med ett relativt enkelt språk (filmen i huvudet, dvs processen från ord till bild borde vara tillräckligt utvecklad) Senast i förskoleåldern borde kapitelboken introduceras. Ett eller flera kapitel per kväll. Kapitelboken borde föda boksamtal. Om den läses som kvällssaga, så kan man redan på dagen med barnet summera läsningen från kvällen före. Detta är att jobba med läsförståelsen! Man kan även fantisera framåt i boken, vad tror du kommer att hända? Hur tänker du? Frågor som -vad skulle du göra? Vem skulle du vilja vara i berättelsen om du fick vara med? Ställ öppna frågor, be barnet ta ställning till någon persons agerande i boken m.m. Samma dag borde barnet ha hört några bilderböcker, fått höra någonting ur en fackbok för barn i något ämne som intresserar barnet och tillsammans kan man ha lekt en lekramsa. Man kan också tillsammans söka sitt namns första bokstav ur en text och räkna hur många gånger den förekommer.

13 Literacy är samspelet och utvecklingen i mötet mellan läsaren och boken och konsten att få barn att tillägna sig skriftspråket. Förmågan att ta till sig och använda skrivet språk, dvs. läsa och skriva. I högläsningssituationen i samspel med boken. Lär sig barnet bokrutin! Boken hör till barnets liv, varje dag! Barnet lär sig om boken som objekt bak och fram, vända blad, vad som är text och vad som är bild. Boken behandlas varsamt. Barnet lär sig om bokens innehåll kunskaper, etik, olika miljöer, relationer, känslor. Boken som företeelse, attityden till boken, boken finns i mitt liv alla dagar. Bokens funktion-den läses. I låtsasläsningen betonar det lilla barnet såsom den vuxna har gjort. Detta är en viktig milstolpe i barnets utveckling som läsare. Barnet lär sig även hur språket ser ut i skrift och om berättelsens uppbyggnad. Boken har en inledning som fångar intresset, en handling som går framåt och en avslutning. Språkets grundläggande grammatik, olika tidsformer, bestämd och obestämd artikel m.m. lär sig barnet helt naturligt via skriftspråket. I högläsningssituationen i samspel med den vuxna. I boksamtalet och dialogen som uppstår, stimuleras språkinlärningen. Närheten i situationen förmedlar trygghet. Gemensamt fokus, samspel mellan två personer som tycker om varandra och har ömsesidighet och förståelse för varandra.

14 2. Utvecklingen till lustläsare betyder faserna nybörjarläsaren, slukarläsaren, granskande storläsaren. Mätinstrumentet, ett sätt att synliggöra läsmiljön. Då man skall lära sig läsa skall man kunna AVKODA +KÄNNA TILL ORD + VARA MOTIVERAD Att skapa motivation hos barnen för att lära sig själv läsa är en uppgift för alla vuxna runt barnen under åren 0-7. Optimal läsutveckling betyder faserna Nybörjarläsare, slukarläsare, storläsare Ungefär 30% av barnen kan läsa då de börjar skolan. Läsutvecklingen från noll till tolkande och kritisk läsning som är det optimala målet. 1.Skriftkulturella erfarenheter, barnet har sett och hört text. skyltar och mjölkburkar. 2. Avkodning, bokstäver på reklamer och kataloger 3. Riktig läsförståelse, textade tv-program, google 4. Tolkande läsning. Kritisk läsförmåga, läsa mellan raderna. Veta hur reklam fungerar. Tolkande läsning är en nivå som är svår för de finländska barnen(textkompetens, studenten) Passiv ordkunskap hos en 17-åring kan variera mellan icke läsares ord och en läsares ord.

15 Nybörjarläsaren bör sporras! Alla medel är tillåtna, barnet får inte fastna i förlagens lättlästa böcker. Läsningen behöver hela tiden gå framåt, få tuggmotstånd mellan 7-12 år. För att bedöma en boks svårighetsgrad kan man slå upp en sida var som helst i boken, räkna obekanta ord, inget, tre eller fem. För lätt, lämpligt och för svårt. Turvis läsning tillsammans med en vuxen, från ett ord till en sida. Intresset vidmakthålls då början är trög och tröskeln är hög. Sporra, belöna, diskutera, visa din förtjusning över en nyöppnad värld! Slukarläsaren ses mera sällan. Det är en period av intensiv läsning, som brukar infalla mellan Kunskaperna ökar med raketfart och läsningens automatisering underlättar skolarbetet. Som förälder kan du köra ditt barn till biblioteket, klä av dig ytterkläderna, tillbringa tid, om barnet inte själv kommer, så kom du! Låna hem en varierande hög böcker till landet, på utlandsresan, sätt den på nattygsbordet. Samtala, berätta om dina egna läsupplevelser och läsminnen. Gör ditt yttersta för att ditt barn och din ungdom alltid har intressanta böcker hemma att läsa. Slukaren har ovärderliga inlärningsfördelar. Storläsaren kan läsa kritiskt, hittar de texter och böcker som hon eller han behöver. Kan läsa mellan raderna, dvs kan med andra ord än bokens beskriva handlingsförloppet och förstår saker som inte direkt uttalas i boken. Storläsaren har kompetens att fungera i mediesamhället. Läskompetensen är första prioritet och datorkompetensen följer.

16 Man måste skilja mellan läsförmåga och läsförståelse. Läsförmåga är att kunna avkoda bokstäverna rätt. Alltså att kunna säga ett ord såsom bokstäverna är skrivna. B I L blir bil. Läsförståelse är då bilen blir till en bild i huvudet. Alltså då läsaren får fram betydelsen i det skrivna och inte bara kan säga ordet. Det är alltså den begrundande, reflekterande läsningen då man samtalar och bearbetar det lästa som ger resultat! Aktiv läsning, boksamtal, summering och uppföljning tränar, fördjupar och övar förståelsen. Följande test kan göras flera gånger under barndomen och ungdomstiden. Testet visar var barnet befinner sig utvecklingen till läsare. Föräldrarna ser den långa processen och kan titta på hemmets läsmiljö. DITT LIV SOM LÄSARE. Var befinner du dig i läsutvecklingen? litet mätinstrument. Historia, nutid och framtid. DINA FÖRÄLDRAR Vilka böcker läste Dina föräldrar i sin barndom och ungdom? Vilken bok minns dina föräldrar bäst? Varför? Vilka böcker och berättelser fick de lyssna till? Vem läste eller berättade? Vad läser dina föräldrar nu?(böcker, tidningar, på nätet..?)

17 Vad tycker dina föräldrar att en riktigt bra bok kännetecknas av? Vilka böcker läser dina föräldrar just nu? Vem läser mest i familjen? Lånar familjen gratis på kommunens bibliotek? Hur ofta besöker familjen biblioteket? Köps det böcker i familjen? DIN LÄSHISTORIA Vilket är ditt första läsminne? Hur många år var du då? Vilken bok var den första som lästes för dig? Vem läste för dig? Beskriv situationen var det hemma, godnattsaga, hur kändes det? Vilken var din favoritbok när du var liten? Varför gillade du den? Vilken var den första bok som du läste själv från pärm till pärm? Vem lärde dig läsa? Minns du hur det kändes att kunna läsa själv? Tyckte du att det var svårt i början? DIN LÄSNING JUST NU Vilken är just nu din favoritbok? Vad handlar den om? Varför är den så bra? Din utveckling som läsare hur skiljer sig böckerna du läser idag från de böcker du läste då du var yngre? Vilken bok vill du verkligen rekommendera till en kompis? Varför just den? Hur väljer du böcker? Läser du baksidan? Slår upp en sida(fingertest)? låter någon rekommendera? Tittar på pärmbilden (är pärmbilden viktig?)

18 När jag läser i skolan tycker jag det är bäst när...? När jag läser hemma tycker jag det är bäst när...? Läser du fackböcker och tidningar? Hur mycket läser du på nätet? Hurudana skillnader har du märkt i texten på nätet och i böcker? Din roligaste bok, Din sorgligaste bok, Din mest spännande bok? Vem är din favoritperson i en bok? Varför just han eller hon? Liknar han eller hon dig i något avseende? Är han eller hon din raka motsats? Har din favoritperson någon egenskap som du beundrar? Har favoritpersonen någon egenskap som irriterar dig? Numrera i viktighetsordning kriterier för en bra bok för dig just nu... ROLIG SPÄNNANDE HÄNDELSERIK FANTASI KÄRLEK FLICKOR OCH POJKAR TILLSAMMANS DETEKTIVER MYSTERIER RESOR HÄSTAR SKOL-LIV SPORT SPÖKEN VAMPYRER HISTORIA... Du kan lägga till vilket som helst ämne som för dig känns viktigt! Har du använt en läsplatta någonsin? Vad tyckte du om den? Vilken tid på dygnet är för dig bästa lästid? DIN LÄSNING IN I FRAMTIDEN Hur tror du att din läsning kommer att se ut i framtiden? Kommer du att läsa flera eller färre böcker än nu? Hurudana böcker tror du att du vill läsa? Likadana som nu eller tror du att din personliga boksmak kommer att förändras? Hur många böcker i månaden? Kommer du att vara en flitig låntagare på bibliotek?

19 Vill du köpa och äga böcker? Kommer du att läsa dagstidningar? Varför i så fall? DIN LÄSEFRAMTID ENLIGT FÖRÄLDRARNA. Hur tror ni att ert barns läsning kommer att se ut i framtiden? Hurudana böcker tror ni att ert barn kommer att läsa som vuxen? Finns det någon speciell bok i ert liv som ni verkligen hoppas att ert barn läser under sitt liv? Vad har ni som läsfostrare önskat förmedla till ert barn angående läsning? Finns det någonting som ni önskar att era föräldrar hade gjort annorlunda i er läsfostran? Vad har varit bestående i ert läsande liv som era föräldrar har gett er i barn- och ungdomsåren. Via läsningen får ert barn.. Nya ord, utvidgat språk Begrepp - som hjälp till det abstrakta tänkandet. Kulturarv generationers visdom och historia Hopp Tröst Kunskap Stark identitet Fantasi Lär sig respekt för olikheter Livslust Moral rätt och fel Koncentration vanan att bli stilla.

20 I vilken viktighetsordning lägger dina föräldrar dessa...? Dina tankar och kommentarer till MITT LIV SOM LÄSARE Dina föräldrars tankar och kommentarer till MITT LIV SOM LÄSARE Agneta Möller-Salmela Läsinspiratör och berättare De professionella pedagogerna skall läsa det bästa litterärt, pedagogiskt, konstnärligt. Genomtänkt plan för barnens inspirationsläsning. De skall läsa med kunskap, gott omdöme, stor inspiration och ett hjärta som klappar för barnens bästa. DEN PROFESSIONELLA BOKSTUNDEN En intellektuell och emotionell process, där alla sinnen aktiveras. Skall vara ledd, genomtänkt och inövad av den vuxna. Skall vara underhållande, locka, roa och engagera barnen. Skall stärka gruppen, vara en gemensam positiv upplevelse som stärker samhörigheten.

21 Skall stärka det egna jaget. Uppmuntra barnen att berätta själv och ta initiativ, då det är deras TALTUR. Skall vara kunskapsförmedlande. Skall vara kulturbärande, förmedla information om människor, företeelser och sammanhang. Klassiska sagans mörka inslag förbereder barn inför svårigheter i livet. Skall väcka intresse för litteratur och kultur hos barnen. Skall väcka och vidareutveckla barns fantasi. Barnen skall kunna identifiera sig med sagans figurer och bokens personer. För barnens sociala utveckling och för att tillägna sig ett empatiskt förhållningssätt mot sina medmänniskor. 4. Det fysiska rummet miljön för bokfostran. Skapa förväntan! Att ta emot grupper och göra det bra. Ramar och rutiner för den optimala bokstunden. 1.Omgivningen, tystnaden och respekten av de andra i huset. Du har gjort förberedande arbete, du har samlat gruppen och tagit ledningen. Du måste få visad respekt och ostördhet av andra i huset för att kunna göra en optimal bokstund. Sätt upp en SKYLT! Förbjudet att störa läsande barn. Acceptera inte att någon avbryter.

22 2.Den vuxna leder, bestämmer och förväntar sig koncentration och gott uppförande under bokstunden. Då den vuxna tar ledningen, talar hon med säker röst, tillräckligt högt o bestämt. Nu och idag gör vi såhär! 3 Du skall fängsla barnen direkt, från första mening. Bygg ditt program så att det börjar från det lilla och går vidare till huvudberättelsen. Barnen skall sitta så att de har optimalt att lyssna. Därför sitter alla på samma sätt - ingen ligger. Ett barn som ligger halvavslappnat har svårare att koncentrera sig, och de andra barnen kan lockas att titta på det barnet istället för att följa med programmet. Barnen skall kunna se ordentligt bilderna i en bilderbok utan att behöva påpeka det! Sittplatserna är genomtänkta innan man går in i rummet. 4 rätta platsen! ett speciellt rum för upplevelsestunder är drömmen! Bygg en miljö som stöder temat i berättelserna och böckerna som du kommer att använda. Om du inte lyckas inreda ett speciellt rum så tänk ändå på miljön. Kan det fysiska rummet avskärmas? Kan man stänga en dörr? Hörs ljuden av andra aktiviteter i huset? Fundera på ljussättningen, den är viktig! Du ska skapa en miljö som är både lugn och laddad. Lysrör i taket är inte ett bra alternativ. Julgransbelysning av alla sorter och ficklampa för att fokusera skapar en magisk miljö. Räcker syret till? Behöver du vädra innan ni börjar? Dofter, möbler och saker kan behöva flyttas eller döljas av tyg etc.

23 5. Skaffa tyger de skapar mjukhet och stämning och man kan drapera störande föremål. Blått-hav, ljusgrönt-äng, luddigt brunt-skog, guld-rikedom, chiffong-moln och älvor m.m Stora packar och många meter kan användas om och om igen. 6. Skapa förväntan använd tystnadsstenar, stillhetssnäckor, gå över stillhetsbroar. Ta ner tempot! Skapa en speciell passage till rummet eller hörnan. Förväntan stiger då tempot sjunker. Gör en snirklig väg som man måste gå en i gången. Att huka sig under någonting mjukt har en dämpande effekt. SE barnen, låt dem knacka på en dörr med speciella knackningar och be dem säga sitt namn innan de inträder. Kolla att barnen inte har grejer med sig in som kan bryta koncentrationen. 7. Håll rätt i boken. Du bör kunna din bok så bra att du vet vad som står på följande sida så att det inte blir ett avbrott i ditt läsande. Favoritböcker kan kopieras upp med texten på baksidan. 8.Använd magiska ritualer för gränsövergången. Blås på en nyckel, använd symboliska flaskor. Flaskor med olika färgers vätskor symboliserar olika saker ur din berättelse. Du kan använda modflaska, visdomsflaska, lyckoflaska, fria fantasins

24 flaska m.m. Låt barnen få krafter ur flaskorna genom att de får röra i flaskan med ett finger. Barnen kan även ge krafter till flaskorna. Om någon har för mycket mod, så kan man ge av sitt mod till flaskan. Ingen i gruppen vet naturligtvis vilken riktning krafterna har... Låt barnen transportera ett urblåst ägg emellan sig för att symbolisera sköra känslor mellan människor. 9. Fundera om barnen får röra i inredningen? Magin försvinner om rummet och sakerna är alltför bekanta. Behåll rummet högtidligt och hemlighetsfullt! 10. Fundera över talturer! En muntlig berättelse är alltid en helhet som ingen avbryter. Om du svarar på en plötslig fråga mitt under högläsningen så bryter du kanske sagostämningen hos den som lyssnar. Lägg hellre frågan på minnet och svara när ni är klara. Ta ledningen! Förvänta dig att det skall gå bra! Ha en plan för vad du skall göra men var lyhörd och ha alltid en extra bok som plan B i beredskap. Ibland märker du att stämningen inte är rätt just den dagen för den bok som du hade tänkt. Redan då du planerar ditt tema bör du fundera över vilken stämning du vill skapa. Ha ett varierat program men välj några ramar som alltid återkommer. MINNS! OM NÅGONTING INTE GÅR BRA, SÅ ÄR FELET DITT OCH INTE BARNENS. TÄNK OCH REFLEKTERA, VAR GICK DET FEL? NÄSTA GÅNG BLIR BÄTTRE!

25 Ett optimalt biblioteksbesök ger mersmak även för lärarna, barnträdgårdslärarna och gruppledarna. Om de ger av sin tid så vill de att besöken skall ge utdelning i form av större intresse för böcker. Ett illa organiserat besök med tråkigt program fungerar avskräckande och befäster fördomar. 5. Upplevelsen en gåva där alla sinnen skall aktiveras. Bokstunden är genomtänkt, inövad och har mål och mening. Den professionella bokstunden skall innehålla någonting för ögon, öron, hjärtat och hela kroppen. Ett estetiskt inrett utrymme som stöder böckerna och berättelserna i det aktuella temat höjer och fördjupar upplevelsen. Ett måleriskt språk ur en bok är annorlunda än talspråket. Medmänsklighet och etik fostrar för livet. Massagen med samma tema befäster och förstärker tematiken via beröringen. Ju starkare du kan göra upplevelsen desto större blir läsinspirationen. Den förväntansfulla tystnaden är en perfekt grogrund för att bygga upp vilket program som helst. Den skapas tillsammans av allas koncentrerade och fokuserade lyssnande. Din närvaro. Fordrar av läsaren fullständig koncentration och hjälper henne att minnas muntliga berättelser och får alla hennes uttryck och hennes kroppsspråk att bli ett instrument för det hon läser eller berättar.

26 Närvaron skall höras, synas och kännas hos både åhörare och läsare eller berättare. Närvaron syns hos barnen i glansiga ögon, försjunken blick och en viss orörlighet i kroppen. Då målas de personliga bilderna upp i varje barns huvud. Närvaron är en gåva och ett personligt möte som saknas i tvprogram, datorer och andra masskulturella aktiviteter I den lilla gruppen med små barn RYTM, RIM och REPETITION Små barn och liten grupp, kan sitta nära, kommentera bilderna. Det viktiga är RUTINEN! Alla dagar, samma ställe, tänt ljus, sagosvans, sagohatt, sång eller musikstycke. Locka småbarn med diskussion kring pärmbilden. Inledande frågor kring bokpärmen hjälper barnen att fokusera och koncentrera sig på det kommande. Gör picture walking innan ni läser. Småbarn älskar upprepningssagor. Dessa betyder för barn trygghet samtidigt med inlärning. Vardagsberättelser hjälper barnen att hitta sin plats i världen, hemma och på dagis. In och utramsor- Ann Granberg, småbarns sagostund. Ett bra sätt att rama in bokstunden! -Alla barnen smyger in, sätter sig i denna ring, spetsar varsitt öra för att sagan höra.

27 -Nu ska jag berätta en saga, lång som en slaga, bred som en dörr, få se om du har hört den förr. -En saga ska vi höra nu. Det vill jag och det vill du. Kanske handlar den om troll, tyst nu lyssnar vi åt samma håll. -Det blåser en vind, den smeker din kind, den viskar i ditt öra det du nu ska få höra. Utramsor -Nu är det slut, ingenting kvar, men sagan kommer åter alla andra dar. -snipp, snapp snut, så var sagan slut. -tre äpplen föll från skyn, ett för den som bad att få höra, ett för den som berättade och ett för den som lyssnade Stor grupp, t.ex förskolan eller hela klasser Du ska få gruppen i din hand, du skall ge dem en upplevelsegåva! Ingen får störa sagostämningen i rummet. Du skall göra ditt yttersta för att forumet är ditt. Om du är tillräckligt bra, närvarande och lyhörd så hålls disciplinen automatiskt. Om någonting händer i barnens koncentration skall du försöka reagera utan att sagostämningen bryts. Du bör hellre reagera i din berättelse t.ex genom att vända dig direkt till barnet och betona någonting i berättelsen- än att tillrättavisa barnen. Jag reagerar inte på avbrytande frågor, barnens tur att tala kommer!

28 Sånger och rytmer som fokuserar och pekar på kommande sagor, fungerar som pausgympa eller byter stämning. I ett minuters bokprogram måste det finnas variation. Att hitta på en sång som stöder temat eller läsningen i stort fungerar bra. Att hitta på hand- och kroppsrörelser som stöder sången låter barnen lite röra på sig för att sedan igen orka koncentrera sig på följande bok eller berättelse. Man kan även göra klapprytmer till någon ramsa som passar in i sammanhanget. Via klappningarna lär sig barnen enkelt om ordens stavelser. Bygg helheter! Det är viktigt att kunna få barnen koncentrerade på nytt efter avbrottet! 6. Metoder och magi muntligt berättande, högläsningskonst, ficklampsagor och massagesagor. MAGI Målet är en optimal upplevelsestund. Perfektion och kvalitet. Genomtänkt, inövad, magisk så att omvärlden runt åhörarna försvinner. Närvaron hos både utföraren och deltagarna är påtaglig. Känns hos båda och syns i barnens försjunkna blick. Magin i denna stund skall vara motivation och morot till barnets hela utveckling som läsare i skolan och resten av livet.

29 PROFESSIONELLT BOKARBETE BETYDER INTE ATT VI VILL ATT BARNEN SKALL SOMNA DÅ VI LÄSER ELLER BERÄTTAR. PEDAGOGISK VERKSAMHET SKALL LÄSA DETBÄSTA, KONSTNÄRLIGT, LITTERÄRT OCH PEDAGOGISKT OCH GÖRA DET PÅ BÄSTA SÄTT. HÖGLÄSNINGENS KVALITET ÄR NYCKELN TILL ATT FÅ FRAM ALLA LÄSNINGENS FÖRDELAR. DET RÄCKER INTE ATT LÄSA HÖGT MAN MÅSTE LÄSA BRA OCH PERFEKTION ÄR ATT OMVÄRLDEN RUNT ÅHÖRARNA FÖRSVINNER. HÖGLÄSNING SKALL VARA MAGI OCH KRÄVER ENGAGEMANG. Ju uttrycksfullare du läser, desto mer fantastisk blir upplevelsen. Ju mer fantastisk du lyckas göra upplevelsen desto mer kommer barnen att älska böckerna. Det är ögonen och rösten som skall göra din läsning till konst. Berättelsen skall leva både i din röst och i dina ögon. Låt dina känslor synas i dina ögon. Spärra upp dem, dra ihop dem! Använd dem till att vara glad med, skrämd med, lyssna med vara upprörd med... Försök få din röst uttrycksfull UTAN att den låter sockersöt och nedlåtande. Man får inte tala ned till barnen. Tala tillräckligt långsamt. Var inte rädd för tystnaden! Ett av dina viktigaste instrument som läsare är PAUSEN. Låt dramatiska saker sjunka in och stegra spänningen.

30 Upplev berättelsen så att du kan bli förmedlaren. Låt berättelsen avspeglas i ditt ansikte. Du kan hjälpa barnets ordförståelse med hjälp av dina ansiktsuttryck. Börja och sluta. Första meningen i din högläsning skall samtidigt med det lästa säga.. hej hallå det känns underbart att vara här tillsammans med dig just nu! I övrigt så på berättar orden på bokens sida för dig hur du skall läsa.. Du kan ju inte säga - skrikande.. Röster viskade i buskarna. Eller nävar bankade på dörren, bang, bang, hallå, hallå viskande Ej heller lakoniskt gå inte ut i det djupa vattnet, det är farligt... Ska vi resa runt jorden tillsammans...? Betona din text, ge den liv och färg. Tala med hög eller med låg röst, snabb vid spänning, fart och fläng. Lååååångsamt då det händer något sorgligt. Basröst eller gällröst. Betona på samma sätt varje gång du läser samma bok. Var förberedd! Öva, öva och öva! Högläsning skall vara MAGI, man måste läsa bra och perfektion är att världen runt åhörarna förvinner. Sista meningen skall läsas underbart långsamt. Ju mera du lyckas dra ut sista meningen dess större tillfredställelse känner lyssnaren. Din sista mening skall förmedla ha det lugnt, ha det tryggt, jag älskar dig så mycket vi fortsätter snart igen. PÅ SISTA MENINGEN FÅR MAN INTE SNUBBLA! Vi befriar lyssnaren från kontakten med oss!

31 DIN FYSISKA RÖST. Din röst ska höras, sista raden lika bra som den första. En bra röst bygger på avslappning och andning Stå med tyngden på båda fötter och kolla att axlarna inte åker upp under dina öron. Om du sitter, ha en bra stol som stöder ryggen. Lyft mellangärdet! För att din röst skall höras bra så skall du sänka den och andas med magen. Tänk dig en liten flicka som har sett en älg på bakgården och skyndar in för att berätta om det. Magen rör sig då hon ivrigt berättar. Röst och effektmedel Intellektuella effektmedel Emotionella effektmedel Röststyrka Röstfärg Betoning Tonfall Tempo Rytm Röstläge Modulation Pausering ANALYSERA BUDSKAPET ENGAGERA DIG! Massagesagor. För att få en berättelse att kännas i hela kroppen. Samma ämne som i en berättad eller läst saga. Tillsammans med musik, blir den välgörande i vår beröringsfattiga kultur. Ha alltid en hand på barnet då du byter rörelse! Om någon inte vill vara med så beror

32 det oftast på att det är en ny erfarenhet för barnet. Ett nej är ett nej, men man kan lirka! Massagen påverkar barnen och deras ansiktsuttryck blir lugnt och avslappnat. Minskar aggressivitet, ängslan och oro. Ökar kreativitet och koncentration. Skapar lugn och harmoni. Skapar band mellan individer. Utvecklar empati och barns kroppskännedom och självkänsla. KLARA REGLER, ATT INTE KITTLA OCH ATT INTE VARA HÅRDHÄNT, innan man börjar. Man börjar då alla har ett par och det är tyst. Ämnen som är lätta att hitta rörelser till är t.ex. skogsfärd, vågor, väder och vind, modiga barn m.m. Den muntliga berättelsen Mitt sätt att börja en upplevelsestund. Samlar gruppen, du kan ha ögonkontakt med alla. Sagostämningen landar omedelbart, sinnena skärps, det är här och nu, det enda viktiga - just nu. Berättelsen är en helhet från början till slut. Ingen avbryter. En engagerad berättare behåller lyssnarens uppmärksamhet med hjälp av sin egen förtjusning och entusiasm. Fånga din publik i din första mening.. -Det var på den tiden då bergen ännu stod med båda fötterna i vattnet. -Det var på den tiden då den bengaliska tigern fortfarande rökte pipa.

33 -det var på den tiden då prinsessorna ännu satt uppe i höga torn och väntade på sina prinsar. -det var inte på min tid och det var inte på din tid, men det var på någon annans tid... Berättarstämningen är ömsesidig inspiration. Fantasin gör det osynliga synligt. Välj eller hitta på berättelser som du själv är berörd av. Då berättelsen har läst DIG, då berättar du bäst. Lär dig händelseförloppet, skelettet till berättelsen, du skall inte lära dig orden utantill! Beskriv dina inre bilder, speciellt dina nyckelscener. Lyssna på lyssnarna! Muntlig teknik handlar om hur man möter lyssnarna. I det spontana språket är berättarens inre bilder, tonfall, ord och kroppsspråk en helhet och därför trovärdigt! ABC steget fån A till B skalar av historiens detaljer så att endast stommen kvarstår. Steget från B till C lägger till detaljer med dina ord och dina känslor. Formuleringarna skall vara dina i stunden men inledningen och avslutningen bör du förbereda.

34 7. BOKEN det viktiga valet. Välj med omsorg och kunskap! Tänk på din målgrupp och lita på din egen din smak. BOKEN Boken du väljer att läsa skall du ha valt för att du verkligen, verkligen tycker om den! Läs aldrig en bok som du inte känner till och inte har bekantat dig med på förhand. Om du känner starkt för ämnet i boken och du har ÖVAT att läsa den då har du alla möjligheter att göra högläsningen till en högtidsstund! Förberedd slipper du obehagliga motivöverraskningar. Om du tycker att det är en konstig historia så hörs det i ditt tonfall, du tänker på annat! Du funderar hur du kunde ändra slutet på historien då du märker att ämnet är olämpligt för din grupp idag. Språket kan vara på helt fel nivå för barnen eller främmande för dig att läsa. Om förståelsepuffarna blir för många, då talar boken ditt språk och saknar det unika i författarens språkbruk. Påläst har man större chans att läsa levande! Att använda minspel och röstläge, förbereda ordförklaringar och förståelsepuffar. Barnet 0-7 år, introduceringen i bokvärlden Barnböcker ger barn anledning att prata och tillfällen att utvidga sitt ordförråd. De är även ett ypperligt medel för vuxnas medvetna fostran och påverkan.

35 Bilderboken är barnets möte med bilder, barnets möte med litteraturen, barnets möte med föräldrarna och barnets möte med sig själv. Bilderböckerna finns i härlig mångfald. Åldersbestämning är nu ganska svårt, då bilder och ämnesområden har bredd och variation som aldrig förr. Boken har många funktioner. Den kan vara verklighetsflykt, pedagogisk och konstruktiv eller rentav terapeutisk. Ikonotext, dvs hur text och bild hänger ihop kan vara gammaldags symmetriskt bild och text stöder varandra eller expanderande bild och text utmanar och ifrågasätter varandra. Att med ficklampan visa detaljer ur bilderna kan ge boken ytterligare en dimension. Försäljningstiden av böcker är kort, minns att biblioteken har också äldre böcker. Besök dem med god tid! Anteckna namnet på fungerande böcker som du vill använda flera gånger. Lita på din smak! De böcker som får ett barndomsminne att vibrera hos dig, förmedlar du säkert bra! Alla behöver inte tycka att Astrid Lindgren är bäst! De böcker du läser bäst påverkar barnen mest. Därför är valet av bok så oerhört viktigt! Den bok som berör dig, den boken förmedlar du bäst och barnen älskar mest den bok som du har lyckats läsa på bästa sätt.

36 Högläsningsboken Borde kunna läsas från 4 år uppåt om barnet, av språket i boken, själv kan göra tillräckliga och detaljerade bilder av innehållet, dvs om processen från ett ord till bild är tillräckligt utvecklad. Lyssnandet blir meningslöst och tråkigt om man inte får ihop filmen i huvudet. Boken ska inte ha för långa kapitel och man ska komma snabbt in i handlingen. Den ska vara engagerande och sätta tankar i rörelse och ge underlag för samtal. Barnen ska kunna identifiera sig med bokens personer. Att arbeta med kapitelboken. Summera, fantisera före och efter, stanna upp i läsningen och gissa kommande händelser. Ta ställning till någon av personernas handlingar. Värdegrund! I afrikanska dilemmasagor får man fundera över etiska problem. Vilken bild lystes upp i ditt huvud då du lyssnade? Blev du påmind om någonting? Vem i berättelsen vill du vara? Spännande ord? Vad tror du hände efter att boken slutade? Kapitelböcker ger kontinuitet och läsehistoria.

37 8. Hjärta tolerans och bekräftelse. Lyssnaren skall alltid gå styrkt, tröstad och med ett sug efter flera berättelser från bokstunden. Boksamtal livssamtal, fördjupar läsningen Böcker sätter igång goda samtal på ett naturligt och avspänt sätt. Den vuxna får använda både känsla och intelligens. Att samtala med barn om en bok är inte detsamma som att intervjua dem. Ett samtal skapar man tillsammans och man vet inte riktigt hur det kommer att sluta. I samtalet växlar man mellan att lyssna och att berätta. Ställ öppna och intresserade frågor. Möt barnet jämställt och bekräfta barnets tankar. Barnet får bärkraftig självuppfattning, stabil självrespekt och känner sig sett. Var närvarande och hjälp barnet att hitta ord för sina upplevelser. Då man pratar med någon om händelserna i böckerna kan man bearbeta sina känslor, lära sig nya saker och utveckla nya tankar. Man utvecklas som läsare, talare, lyssnare - dvs samtalare. Man blir också bättre på att reflektera och se sammanhang, man lär sig mera om andra människor och om sig själv och man utvecklas som medmänniska. Ställ VAD-frågor hellre än en fråga som besvaras med ja eller nej. Följ upp svaren med nya frågor, t.ex genast då ett barn kan nämna ett föremål. Form, färg, vad föremålet används till, vem använder det? Upprepa vad barnet säjer, om barnet svarar groda, säj javisst det är en groda. Hjälp barnet om det inte kan svara! Det där är ett vattentorn. Kan du säga vattentorn?

38 Beröm och uppmuntra. Fint, just det, bra jobbat! Följ barnets intresse t.ex om barnet vill prata ingående om en bild. Ha roligt, en aktiv, lekfull och öppen inställningen till läsningen gör stunden rolig. För barn med större ordförråd Titta på omslagsbilden och fantisera vad boken kan berätta om. Stanna ibland i texten och summera vad som hittills har hänt. Plocka ut några viktiga händelser och repetera med barnet. Ställ minnesfrågor och frågor som har med förståelsen av berättelsen i sin helhet att göra. Be barnet ta ställning till något ur boken, göra en värdering. 9. Samarbetsformer och nytänkande mellan hem skolor och bibliotek. Hangömodellen. Projekt och kampanjer. Den utvecklade och fortsatta läsningen är hemmens, bibliotekens, dagvårdens och skolans gemensamma uppgift. Mål och metoder, samarbetsformer som stöder varandra. Ett i samhället synligt KVALITETSLYFT för läsningen! Alla tider har grupper och klasser besökt biblioteken. Ett besök i året räcker dock inte längre. Det behövs kontinuitet och nya samarbetsformer om vi skall lyckas fostra nya läsare. Nya metoder att marknadsföra och inspirera till läsning av de redan

39 befintliga böckerna på bibliotek är kostnadseffektivt. Böckerna är redan betalda! Alla nya saker behöver inte vara datorrelaterade och kosta mycket. Det behövs utbildning, välvilja och utrymme för en ny yrkesgrupp. De som kan göra reklam för gamla och nya böcker och göra det BRA! Samarbetet skola, bibliotek och hemmen i Hangö. Vänd den nedåtgående trenden! På Hangö stadsbibliotek har jag redan i tio år jobbat med utvidgad barnverksamhet i avsikt att öka läslusten. 2-3 grupper besöker mig dagligen, så det blir tusentals barn varje år som jag träffar. Barnen är i ålder 3-5, förskolan, lågstadieklasser och delvis även högstadie- och gymnasieklasser på svenska och finska. Besöken bokas i augusti och januari. Ett besök per månad. Jag bygger nytt tema i upplevelserummet varje sensommar. Då verksamheten börjar, bokför jag noggrant för att veta exakt vilket program grupperna skall ha varje gång de kommer. Eleverna använder dubbeltimme och hinner givetvis även låna böcker. Mina teman i upplevelserummet. Resor- i världen, till månen, Titanic, in i människan ut ur människan, upptäcktsresor, hemlängtan och äventyrslust. Mod-bedrifter, rädslor, mörkrädsla, att våga vara sig själv. Dinosaurier - härligt trygg skräck, de kommer inte tillbaka. Havet- som element, sjöodjur, båtäventyr m.m Regnskogen- Djurhistorier, ormar, miljövård m.m Drakar-Fantasiberättelser Näsor Pomperipossa, Pinocchio m.m.

40 Mina barn och föräldraprojekt. Läs för mig, pappa förskolan Vi ser varandra då vi läser (böcker o boksamtal) Ett kapitel per kväll en bok i veckan (ettor, tvåor) Läsningen hemma den bästa skolmatsäcken (förskolan) Förskolans 100 bästa böcker kvalitet för resultat! På svenska och på finska. Tre kvällars projekt, ett läsningsföräldramöte och två sammankomster där föräldrarna tillsammans med sina barn får modeller för muntligt berättande, högläsning, ficklampssagor, massagesagor, rytmer, boksamtal och mycket mera. Föräldrarna får först i teorin höra om läsfostran sedan uppleva lässtimulerande bokprogram tillsammans med barnen i praktiken. Dessutom brukar jag ofta hålla mors och farsdagskvällar på biblioteket tillsammans med förskolorna. Centralskolan i Hangö planerade lässtimulans och böcker som tyngdpunktsområde från hösten En treårsplan gjordes upp. Första året diplom, andra året poesi, tredje året författarporträtt. Alla klasser besöker upplevelserummet en gång per månad. Använder alltid dubbeltimme så att de också hinner låna. Rummet, böcker och berättelser har temat Regnskog. Eleverna har 15 minuter lästid i klassen flera gånger i veckan.

41 Diplom Måste relateras till läsaren och inte till boken... alltså inte Matilda, Emil eller Abborre, Gädda... En lista över lästa böcker skall vara personlig och utgå från läsaren. Listan av lästa böcker säger heller inte någonting personligt om läsaren. Den nya tidens diplom berättar om barnets läsförståelse och läsförmåga och vart dessa kvaliteter kan leda ett barn eller en ungdom. Storläsaren 3 böcker Mästarläsaren 5 böcker Superläsaren 7 böcker Megaläsaren 10 böcker Hyperläsaren 20 böcker Toppenläsaren 30 böcker Vinnarläsaren 40 böcker Segrarläsaren 50 böcker Suveräna slukarläsaren 70 böcker Optimala slukarläsaren 90 böcker Ultimata slukarläsaren 110 böcker På diplomen finns olika text om vilka färdigheter och nivåer eleven har nått. Ett eget diplom går till föräldrarna där deras insats som stödjande och uppmuntrande förebild beröms. De båda diplomen delas alltid samtidigt och kopieras på samma färgs papper. Alla diplom har olika färg! Utdelningen sker högtidligt, läraren tar eleven i hand, gratulerar och SER elevens prestation. Böckerna refereras inte skriftligt utan berättas muntligt för lärare eller äldre elev. Böckerna har inte obligatoriskt sidoantal. Här räknas böckernas antal och meningen är att starta läsningens automatfunktion både teoretiskt och som lust som kräver mera!