Primärvård och medicin, inriktning kardiologi

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(16) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam vårdöverenskommelse 2.0 Vårdöverenskommelse primärvård och medicin, inriktning kardiologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vårdöverenskommelse, samverkansdokument Utfärdande enhet: Målgrupp: Giltig t.o.m. Primärvård, länets medicinkliniker, klinisk Primärvård, medicinkliniker, klinisk fysiologi fysiologi Framtagen av: Beslutad av: Diarienummer: Arbetsgrupp Jörgen Striem Hälso- och sjukvårdschef LSN-HSF PVN-HSF Asghar Farahani Chef Hälsoval Jan Kolasa Representant för privata vårdgivare Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och medicin, inriktning kardiologi Innehåll Akut kranskärlssjukdom... 3 Stabil kranskärlssjukdom... 5 Hjärtsvikt... 7 Förmaksflimmer/-fladder Misstänkt kardiell svimning Bradyarytmier Hjärtklappning Hjärtfel/klaffel Aortastenos Aortainsufficiens Mitralisinsufficiens Övriga klaffel (mitralisstenos, tricuspidalisinsuff med hemodynamisk betydelse) Endokardit Hypertrofisk kardiomyopati Medfödda hjärtfel upptäckta i vuxenålder Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se SID 1(16)

2 FÖRORD Länsgemensamma vårdöverenskommelser är en del i arbetet med att utveckla en vård på lika villkor för befolkningen i Sörmland. Ett funktionellt samarbete och strukturerat remissförfarande mellan primärvården och andra specialiteter är ett stöd för läkare och andra yrkeskategorier i behandlingen av patienter och som bidrar till ett omhändertagande med goda resultat. Primärvård är den hälso- och sjukvård som utgör den första vårdnivån och omfattar medicinsk utredning av vanliga tillstånd, behandling, omvårdnad, prevention och rehabilitering. Remiss till internmedicin/kardiologi ska i normalfallet ske då konsultation behövs med anledning av patientens medicinska behov och där den specialiserade vården kan bidra. I den här överenskommelsen beskrivs förutsättningarna för vad som gäller mellan primärvården, kardiologin, klinisk fysiologi i den sörmländska hälso- och sjukvården. Överenskommelsen har tagits fram av en arbetsgrupp som varit sammansatt av deltagare inom primärvård, kardiologisk specialistvård, klinisk fysiologi samt sjukgymnastik. Utvecklingsenheten hälso- och sjukvård har bistått gruppen med processtöd och samordning. Överenskommelsen är reviderad av nedanstående arbetsgrupp. Deltagare i arbetsgruppen: Kristian Waern-Bugge Stefan Pettersson Björn Forslund Vasil Pema Violetta Munoz Anna Ormegard Werner Fischer-Colbrie Malin Holm Mats Bäckarslöf Överläkare, Medicinkliniken NLN Överläkare, Medicinkliniken MSE Distriktsläkare, VC Stadsfjärden Distriktsläkare, VC Gnesta Distriktsläkare, VC Strängnäs Överläkare, Klinisk fysiologi Verksamhetschef, Klinisk fysiologi Sjukgymnast, Paramedicin KSK Projektledare, Utvecklingsenheten HS Arbetsgruppen svarar för innehållet i överenskommelsen. Verksamhetscheferna för primärvård och internmedicin ansvarar för att den görs känd och hålls aktuell. Överenskommelsen som gäller för verksamheterna och de privata vårdgivare som Landstinget Sörmland har avtal med är fastställd Jörgen Striem Asghar Farahani Jan Kolasa Hälso- och sjukvårdschef Chef Hälsoval Repr. privata vårdgivare SID 2(16)

3 Akut kranskärlssjukdom ST-höjningsinfarkt Icke ST-höjningsinfarkt Instabil angina pectoris Med instabil angina avses nydebuterad allvarlig angina, ökade besvär av ansträngningsangina eller episoder av viloangina under senaste månaden. ÅTER/ UPPFÖLJNING Medicinkliniken, remitteras akut. Patienterna kommer oftast via ambulans. Om patienten söker på vårdcentral. EKG-undersökning Kontakt med medicinbakjour/hjärtjour (för dirigering till rätt sjukhus vid ST-höjningsinfarkt) Återbesök till medicinkliniken. I allmänhet minst 1 läkarbesök till medicinkliniken (speciell tonvikt på sekundär prevention) Arbets-EKG vid behov Eventuellt remiss till dietist i primärvård Uppföljning inom primärvården. Efter återbesöket inom medicinkliniken sker uppföljning inom primärvården i okomplicerade fall. Uppgifter till kvalitetstregistret SEPHIA sköts av medicinkliniken. Uppgifter hämtas från primärvården efter 1 års-kontrollen (vikt, blodtryck, serumlipider, fp-glukos, HbA1c) PARAMEDICIN Poliklinisk fysisk träning utförs på sjukhusen. Poliklinisk hjärtskola på sjukhusen. Poliklinisk krisbearbetning/samtalskontakt med kurator på sjukhus vid behov. OMVÅRDNAD I allmänhet 1 besök till hjärtsjuksköterska. Poliklinisk hjärtskola på sjukhusen med bland annat rökstopp och stresshantering. SID 3(16)

4 Akut kranskärlssjukdom, fortsättning SJUKSKRIVNING Medicinkliniken ansvarar för sjukskrivning tills patienten är färdigbehandlad på medicinklinken avseende hjärtsjukdomen. Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd: Vid akut hjärtinfarkt utan komplikationer är arbetsförmågan som regel helt nedsatt i alla former av arbeten i upp till 4 veckor. Vissa patienter kan därefter återgå till heltidsarbete, men för en del är deltidssjukskrivning i upp till ytterligare 4 veckor lämpligt. Vid komplikationer kan längre tids sjukskrivning behövas och i vissa fall, till exempel vid omfattande hjärtmuskelskada hos patient med fysiskt eller psykiskt krävande arbete, kan arbetsförmågan vara permanent nedsatt, helt eller delvis. Se Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd för ischemisk kranskärlssjukdom. VID ÅTER Skriftliga remisser - Remisshantering i Landstingets Sörmland. God klinisk praxis. Förlopp Behandling Komplikationer Kranskärlsröntgen/PCI Bypassoperation Metallstent/läkemedelsstent Läkemedel/planering inför framtid Planerad behandlingstid med Clopidogrel, Brilique och Efient Planerad sjukskrivning Resultat av ekokardiografi och eventuellt arbets-ekg Rekommendation om tidpunkt för återbesök Uppgifter om kvarstående riskfaktorer Uppföljning enligt SEPHIA protokoll, 1 år (vikt, blodtryck, serumlipider, fp-glukos, HbA1c) OBS! Ange detta på remiss till primärvården. Insamling och rapportering av data till SEPHIA-registret sköts av respektive medicinklinik. SID 4(16)

5 Stabil kranskärlssjukdom Stabil angina pectoris Med stabil angina avses angina där symtom funnits under minst en månad eller nydebuterad angina som är lindrig till karaktären och utan tydliga tecken till försämring. (Okaraktäristisk bröstsmärta vid ett eller enstaka tillfällen är inte med säkerhet angina). Primärvården Arbets-EKG (helst obehandlad patient, med undantag för ASA, kortverkande nitroglycerin) Farmakologisk behandling Myokardskintigrafi (vid svårtolkat arbets-ekg, i samråd med kardiolog) Remittering till kardiolog sker: 1) vid svårigheter att ställa diagnos, trots utredning ovan (samråd gärna) 2) vid inskränkningar i dagliga livet trots rekommenderad farmakologisk behandling 3) vid misstanke om huvudstamsstenos eller trekärlssjuka (ses i remissvar från arbets-ekg) Fyllig anamnes Riskfaktorer Resultat av arbets-ekg och myokardskintigrafi samt eventuellt andra utförda undersökningar Njurfunktion (egfr) Behandling Information till patienten om ev. åtgärder till följd av remitteringen ÅTER/ UPPFÖLJNING Minst ett återbesök till läkare på medicinkliniken efter PCI eller CABG och minst ett besök till hjärtsjuksköterska. Om patienten är stabil efter invasiv intervention åter till primärvården för uppföljning enligt sedvanliga sekundärpreventiva principer. PARAMEDICIN OMVÅRDNAD SJUKSKRIVNING Hjärtskola på sjukhus för patienter som genomgått PCI alt CABG. Övriga patienter med stabil angina hänvisas till träning i primärvården, efter bedömning av läkare, förslagsvis med FaR. Sjukhusansluten sjukgymnast provar ut TENS inför ställningstagande för baksträngsstimulering. Patienter med behov av kuratorskontakt, på grund av hjärtproblem, träffar kurator på sjukhuset. Minst ett besök hos hjärtsjuksköterska efter intervention Medicinkliniken ansvarar för sjukskrivning tills patienten är färdigbehandlad på medicinklinken avseende hjärtsjukdomen. Se Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd för ischemisk kranskärlssjukdom. SID 5(16)

6 Stabil kranskärlssjukdom, fortsättning VID ÅTER Skriftliga remisser - Remisshantering i Landstingets Sörmland. God klinisk praxis. Förlopp Behandling Komplikationer Kranskärlsröntgen/PCI/CABG Metallstent/läkemedelsstent Läkemedel/planering inför framtid Planerad behandlingstid med eventuellt Clopidogrel, Brilique och Efient Planerad sjukskrivning Resultat av arbets-ekg/ekokardiografi Rekommendation om tidpunkt för återbesök SID 6(16)

7 Hjärtsvikt Patienter i Landstinget Sörmland med diagnosen hjärtsvikt vårdas enligt standardvårdplan (SVP) hjärtsvikt i både primärvård och slutenvård. Primärvård (majoriteten av hjärtsviktpatienterna). Medicinkliniken, oftast avancerad hjärtsvikt, hemodynamiskt betydelsefullt klaffel, kardiomyopati. Akut hjärtsvikt utreds och sköts av medicinkliniken. EKG, NT-proBNP om positivt gå vidare med ekokardiografi. Beslutsgränser för användande av NT-proBNP, enligt Januzzi J, et al. Am J Cardiol.2008;101(Suppl):29A-38A Ålder NT-proBNP (ng/l) < > < > 900 > > 1800 Tolkning Utesluter Misstänkt Stark misstanke hjärtsvikt hjärtsvikt om hjärtsvikt Remiss till klinfys: Om hörbart blåsljud, skickas remiss till klin fys för fullständig ekokardiografi. I övriga fall skickas remiss för sviktekokardiografi. Remissuppgifter för svikteko: Frågeställningen skall vara enbart hjärtsvikt Aktuellt NT-proBNP värde Kort funktionsbeskrivning och angivelse av vilo-ekg utseende Aktuell längd och vikt Remissuppföljning klinfys: Om det i sviktekosvaret framkommer fynd som behöver utredas vidare, krävs en ny remiss med specifik frågeställning för kompletterande ekokardiografi Remiss medicinkliniken: Om hemodynamiskt betydelsefullt klaffel Om utredning krävs avseende eventuell ischemisk hjärtsjukdom med hjälp av kranskärlsröntgen och om möjligt/lämpligt revaskularisering hos patient med diabetes eller flera andra riskmarkörer för kranskärlssjukdom hos för övrigt biologiskt vital patient. Patienter med möjligt behov av CRT/ICD eller thoraxkirurgisk sviktbehandling Vid svår hjärtsvikt och hög risk för komplikationer Medicinkliniken kan med fördel rådfrågas vid fortsatta symtom hos patient trots optimal medicinsk behandling för att säkerställa att inga ytterliggare åtgärder är möjliga. SID 7(16)

8 Hjärtsvikt, fortsättning Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård Medicin, inriktning kardiologi Anamnes, NYHA-klass, etiologi NT-proBNP-svar Svar ekokardiografi Resultat av arbets-ekg (om utfört) Aktuell status Behandling ÅTER/ UPPFÖLJNING Vårdcentral med sjuksköterskebaserad sviktmottagning: Patienter med lindrig svår hjärtsvikt med behov av upptitrering av hjärtsviktsmediciner, kontroller och utvidgad information om hjärtsvikt. Vårdcentral utan sjuksköterskebaserad sviktmottagning: Rekommenderas till patienter med lindrig måttlig hjärtsvikt med optimal eller nära optimal behandling där upptitrering av hjärtsviktsmediciner kan göras inom ramen för sedvanlig uppföljning hos distriktsläkare. PARAMEDICIN Dietist Patienter som sköts av medicinkliniken med BMI <20 (upp till 70 års ålder) samt <22 (över 70 års ålder) ska ha en remiss till dietist i slutenvård, övriga till primärvårdsdietist. Kurator Patienter som sköts av medicinkliniken med behov av kuratorskontakt kan efter individuell bedömning träffa kurator på sjukhusen. Sjukgymnast Remiss till sjukgymnastisk träning för patient i stabilt läge i 3 månader före start. Remiss skickas till sjukgymnast på den enhet där patienten följs medicinskt. Träningen är individanpassad och framför allt för patienter i NYHA klass II och III. OMVÅRDNAD SJUKSKRIVNING Om möjligt uppföljning vid hjärtsviktsmottagning, se rubrik ÅTER/UPPFÖLJNING. Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd för hjärtsvikt: Vid nedsatt hjärtmuskelfunktion utan symtom (NYHA 1) finns inget stöd för sjukskrivning med undantag för vad som rekommenderas i samband med akut hjärtinfarkt. Vid lätt hjärtsvikt (NYHA 2) är arbetsförmågan påtagligt nedsatt endast vid fysiskt tunga arbeten. I sådana fall kan anpassning eller byte av arbete vara nödvändigt. Vägledande rekommendation för fysiskt lätta arbeten är att arbetsförmågan till en början inte bör vara helt nedsatt längre än 2 månader. Om funktionsnedsättningen kvarstår i 6 månader utan förbättring bedöms den sannolikt vara permanent och byte av arbetsuppgifter kan vara nödvändigt. Tidvis kan det vara aktuellt med hel sjukskrivning under en begränsad period i fall då patienten får mer symtom från sin hjärtsvikt (i samband med svårare infektioner, vid hjärtarytmier eller i samband med medicinjusteringar). SID 8(16)

9 Hjärtsvikt, fortsättning Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård Medicin, inriktning kardiologi SJUKSKRIVNING Vid måttligt svår hjärtsvikt (NYHA 3) är funktionstillståndet påtagligt nedsatt trots lämplig medicinering och typen av arbete avgör om patienten kan återgå till heleller deltidsarbete. Tidig kontakt med arbetsgivare eller företagshälsovård kan vara av stor vikt. Det kan även ta lång tid att uppnå full effekt av medicineringen. Vid svår hjärtsvikt (NYHA 4) är funktionstillståndet, trots lämplig medicinering, så påverkat att det oftast är svårt att klara någon form av arbete. VID ÅTER Skriftliga remisser - Remisshantering i Landstingets Sörmland. God klinisk praxis Checklista standardvårdplan (SVP) faxas till respektive vårdcentral, remiss skickas till vederbörande läkare Sammanfattning av genomförda utredningar och behandlingar Aktuell medicinering Förslag till uppföljning SID 9(16)

10 Förmaksflimmer/-fladder Nyupptäckta symtomgivande förmaksflimmer med debut inom 48 timmar inremitteras akut för ställningstagande till elkonvertering. Nyupptäckt förmaksflimmer med oklar debut eller duration över 48 timmar inremitteras akut vid alarmerande symtom som t ex snabb kammarfrekvens, lågt blodtryck eller sviktsymtom, vid tveksamhet kontakta medicinbakjour/kardiologjour. Möjlighet att ringa hjärtjour/medicinbakjour för överenskommelse om elkonvertering nästföljande morgon med patienten fastande från kl Nyupptäckta, icke symtomgivande förmaksflimmer utreds i första hand av primärvården. Vid behov remiss till medicinklinik (ej akut) för bedömning, t ex yngre patient inför ställningstagande till elkonvertering. Permanenta, persisterande eller paroxysmala förmaksflimmer handläggs antingen inom primärvården eller sjukhusvården (individuell bedömning). Antikoagulantiabehandling ska påbörjas hos patient med riskfaktor för stroke. Lämpligen kan riskevaluering för tromboemboliska komplikationer ske med hjälp av sk CHA2DS2VaSc-score där man vid 0 poäng bör avstå från blodförunnande behandling. Vid 1 poäng bör man i första hand välja antikoagulantia framför ASA/ASA+Clopidogrel. Vid 2 poäng eller däröver finns en stark indikation för antikoagulantiabehandling. Länk till ICD.nu: EKG Ekokardiografi bör utföras hos de allra flesta patienter med nyupptäckt förmaksflimmer. Förenklad ekokardiografi kan utföras inom två veckor (motsvarande svikteko, frågeställningarna bör vara klaffvitium, vänsterkammarfunktion), om blåsljud auskulteras bör ett fullständigt ekokardiografi utföras. Eventuellt hjärt-lungröntgen Thyroideastatus Vid remittering till AK-mottagning för insättning/uppföljning av Waranbehandling följs de lokala rutiner som finns på respektive sjukhus. Önskas ställningstagande till elkonvertering ska separat remiss för detta skickas till MSE samt NLN medans en gemensam remiss för Waraninsättning och ställningstagande till elkonvertering kan skickas till KSK. Symtom Debut av flimmer (om möjligt) Underliggande strukturell hjärtsjukdom Andra sjukdomar Aktuell medicinering Överkänslighet Längd, vikt SID 10(16)

11 Förmaksflimmer/-fladder, fortsättning ÅTER/ UPPFÖLJNING PARAMEDICIN SJUKSKRIVNING Efter lyckad elkonvertering och symtomfrihet till primärvården. Recidiverande förmaksflimmer efter ett regulariseringsförsök åter till medicinkliniken för ställningstagande till förnyat regulariseringsförsök och farmakologisk recidivprofylax. Om patienten insätts på antiarytmisk behandling som t ex Cordarone, Tambocor, Sotalol eller Multaq ska fortsatta kontroller ske på medicinklinik. Gäller inget särskilt Rekommendationer gällande bedömning av arbetsförmåga Flimmer utan symtom eller lindriga symtom hindrar inte heltidarbete. Flimmer med svåra symtom kan göra patienten helt arbetsoförmögen. Vid paroxysmala flimmer med svåra symtom kan arbetsförmågan under episoderna vara helt nedsatt i upp till 1 vecka, men under perioder med normal hjärtrytm kan arbetsförmågan vara normal eller endast lätt nedsatt på grund av trötthet. Sjukskrivning i korta och i vissa fall ofta återkommande perioder är i dessa fall bättre än långvarig heltidssjukskrivning. VID ÅTER Skriftliga remisser Remisshantering i Landstingets Sörmland. God klinisk praxis. Sammanfattning av genomförda utredningar och behandlingar Aktuell medicinering Förslag till uppföljning Planering vid eventuella recidiv SID 11(16)

12 Misstänkt kardiell svimning Framförallt vid plötslig kortvarig medvetandeförlust utan försymtom. Obs! Speciell uppmärksamhet vid falltrauma. Medicinkliniken (sluten vård) Oftast akutremiss Se remissuppgifter nedan. Anamnes inklusive hereditet EKG Status Blodtryck (liggande och stående) VID ÅTER Remisshantering i Landstingets Sörmland. God klinisk praxis Bradyarytmier Sjuk sinusknuta Långsamma symtomgivande förmaksflimmer/-fladder AV-block II-III Medicinkliniken EKG i vissa fall långtids-ekg (klin-fys) Övervägande om utsättning av negativt kronotropa farmaka- obs ögondroppar (samråd gärna) Symtom (yrsel/svimning) Funktionsbegränsning Hereditet Bakomliggande hjärtsjukdom Aktuell medicinering PARAMEDICIN VID ÅTER Gäller inget särskilt. Remisshantering i Landstingets Sörmland. God klinisk praxis SID 12(16)

13 Hjärtklappning Primärvården Remittering till medicinkliniken vid allvarliga EKG-fynd eller allvarliga symtom (yrsel, svimning) Anamnes (obs alkohol), status, EKG EKG rekommendation att patienten erbjuds möjlighet att ta diagnostiskt EKG på närmaste vårdcentral under pågående arytmi. Elektrolytstatus, thyreoideastatus, Hb Eventuellt långtids-ekg framförallt vid ihållande hjärtklappning med plötslig start och plötsligt avslut samt relativt frekventa besvär. Eventuellt arbets-ekg företrädesvis vid ansträngningsrelaterade symtom Eventuellt hjärteko (vid misstanke om strukturell hjärtsjukdom) Resultat av utredning ÅTER/ UPPFÖLJNING VID ÅTER Beroende på åtgärd och underliggande sjukdom om sådan upptäcks. Remisshantering i Landstingets Sörmland. God klinisk praxis Hjärtfel/klaffel Aortastenos Misstanke om aortastenos, lindrig till måttlig aortastenos utan symtom primärvård (förslagsvis kardiologkonsultation vid måttlig aortastenos) Symtomgivande aortastenos (angina, ansträngningsrelaterad synkope, ansträngningsrelaterad yrsel, andfåddhet) medicinklinik Icke symtomgivande, tät aortastenos medicinklinik Remiss till Ekokardiografi vid misstanke om aortastenos. EKG Beskrivning av blåsljud (lokalisation, karaktär, utstrålning) Beskrivning av symtom (bröstsmärta, yrsel/svimning vid fysisk ansträngning, sviktsymtom) Vid misstanke om symtomgivande tät aortastenos akut remiss till kardiolog ÅTER/ UPPFÖLJNING Lindrig aortastenos klinisk bedömning samt ekokardiografi vart annat år Måttlig aortastenos klinisk bedömning och ekokardiografi minst årligen (gäller möjliga interventionsfall) Viktigt kontrollfall! SID 13(16)

14 Tät aortastenos kardiolog Komplicerad patient med mekanisk klaffprotes och patient med biologisk klaff kontrolleras av kardiolog. Okomplicerad patient med mekanisk klaffprotes kontrolleras inom primärvården. Mekanisk klaffprotes livslång behandling med antikoagulantia PARAMEDICIN OMVÅRDNAD SJUKSKRIVNING VID ÅTER FÖR OPERERADE PATIENT Organiserad individanpassad fysisk träning erbjuds alla klaffopererade Bedömning av sjukhusansluten sjukgymnast gällande fysisk funktion och lämpligt träningsprogram. Patienter med behov av kuratorskontakt, på grund av hjärtproblem, träffar kurator på sjukhuset. Minst 1 besök till hjärtsjuksköterska efter operation Kardiolog/internmedicin Skriftliga remisser - Remisshantering i Landstingets Sörmland. God klinisk praxis Förlopp Operation Behandling (beskrivning av typ av klaff) Komplikationer Läkemedel/planering inför framtid Resultat av postoperativ ekokardiografi Synpunkter på uppföljningsintervall Hjärtfel/klaffel Aortainsufficiens Primärvård - Vid misstanke om aortainsufficiens (kardiologkonsultation). Asymtomatisk patient med lindrig eller måttlig aortainsufficiens. Medicinklinik -Asymtomatisk patient med uttalad aortainsufficiens/dilaterad vänsterkammare. Symtomatisk patient med aortainsufficiens. Remiss till ekokardiografi vid misstanke om aortainsufficiens. EKG Blodtryck Beskrivning av blåsljud (lokalisation, karaktär, utstrålning) Beskrivning av symtom ÅTER/ UPPFÖLJNING Lindrig aortainsufficiens klinisk kontroll samt ekokardiografi vartannat år. Måttlig aortainsufficiens följs årligen kliniskt och med ekokardiografi varje till vartannat år. SID 14(16)

15 Uttalad aortainsufficiens följs av kardiolog. Komplicerad patient med mekanisk klaffprotes och patient med biologisk klaff kontrolleras av kardiolog. Okomplicerad patient med mekanisk klaffprotes kontrolleras inom primärvården. Mekanisk klaffprotes livslång antikoagulations-behandling. PARAMEDICIN OMVÅRDNAD SJUKSKRIVNING VID ÅTER Organiserad individanpassad fysisk träning erbjuds alla klaffopererade. Bedömning av sjukhusansluten sjukgymnast gällande fysisk funktion och lämpligt träningsprogram. Patienter med behov av kuratorskontakt, på grund av hjärtproblem, träffar kurator på sjukhuset. Minst 1 besök till hjärtsjuksköterska. Kardiolog/internmedicin. Skriftliga remisser - Remisshantering i Landstingets Sörmland. God klinisk praxis Förlopp Operation Behandling (beskrivning av typ av klaff) Komplikationer Läkemedel/planering inför framtid Resultat av postoperativ ekokardiografi Synpunkter på uppföljnings intervall Hjärtfel/klaffel Mitralisinsufficiens Lindrig mitralisinsufficiens primärvård Asymtomatisk patient med måttlig mitralisinsufficiens och normal vänsterkammarfunktion primärvård Asymtomatisk patient med uttalad mitralisinsufficiens kardiolog (gäller möjliga interventionsfall) Symtomatisk patient med mitralisinsufficiens sköts av kardiolog Remiss till ekokardiografi vid misstanke om mitralisinsufficiens Ekokardiografi EKG Beskrivning av blåsljud (lokalisation, karaktär, utstrålning) Beskrivning av symtom ÅTER/ UPPFÖLJNING Lindrig mitralisinsufficiens kontroll enbart vid klaffpatologi hos yngre patient. Måttlig mitralisinsufficiens utan symtom och med normal vänsterkammarfunktion primärvård årligen samt ekokardiografi varje till vartannat år. SID 15(16)

16 Måttlig mitralisinsufficiens med symtom och/eller nedsatt vänsterkammarfunktion följs av kardiologen Komplicerad patient med mekanisk klaffprotes och patient med biologisk klaff kontrolleras av kardiolog. Okomplicerad patient med mekaniks klaffprotes kontrolleras inom primärvården. Mekanisk klaffprotes livslång behandling med antikoagulantia Komplicerad patient med klaffplastik kardiolog PARAMEDICIN OMVÅRDNAD SJUKSKRIVNING VID ÅTER Organiserad individanpassad fysisk träning erbjuds alla klaffopererade Bedömning av sjukhusansluten sjukgymnast gällande fysisk funktion och lämpligt träningsprogram Minst 1 besök till hjärtsjuksköterska Kardiolog/internmedicin Skriftliga remisser - Remisshantering i Landstingets Sörmland. God klinisk praxis Förlopp Operation Behandling (beskrivning av typ av klaff) Komplikationer Läkemedel/planering inför framtid Resultat av postoperativ ekokardiografi Synpunkter på uppföljnings intervall Hjärtfel/klaffel Övriga klaffel (mitralisstenos, tricuspidalisinsuff med hemodynamisk betydelse) Medicinkliniken Hjärtfel/klaffel Endokardit Medicinkliniken/infektionskliniken Hjärtfel/klaffel Hypertrofisk kardiomyopati Medicinkliniken Medfödda hjärtfel Medfödda hjärtfel upptäckta i vuxenålder Medicinkliniken SID 16(16)