Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Inledning och organisation Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Enhet: Fiolbackens förskola Förskolans/skolans namn samt ev. logga: Fiolbackens förskola ekonomisk förening Förskolechefens/rektorns namn: Ulla Mehlstrand Ansvarig uppgiftslämnare: Ulla Mehlstrand, Wanja Lindström, Camilla Henriksson Datum: 20/ Organisation, styrning och ledning Personalkooperativet Fiolbackens förskola är en Montessoriinspirerad/natur förskola. Vi har arbetat utifrån Maria Montessoris synsätt. Vi arbetar med att följa barnet och tar tillvara på varje enskilt barns intresse och behov. Pedagogiken bygger på att barnet strävar efter att utveckla sig själv. Inlärning sker i olika utvecklingsstadier. Våra pedagogers roll är att genom observation av barnet kunna erbjuda dem rätt material vid rätt tillfälle så att de kan utvecklas på bästa sätt och finna sin självständighet. Det är viktigt att barnen finner glädje i det de gör och på så sätt vilja lära sig mer. Vårt motto är: Lära genom lek". Barnet lär sig bäst genom att få vara aktiv i sitt lärande både kroppsligt och mentalt. I början av terminen hade vi 16 barn inskrivna på Fiolbacken mellan 1-6 år. Vår förskola bedrivs som personalkooperativ. Alla medlemmar i föreningen ansvar för att bedriva vår verksamhet. Det yttersta ansvaret har styrelsen som består av 3 personer. I styrelsens arbete ingår ordförande, sekreterare och suppleant. Styrelsen har möte 5 gånger per år då även förskolechefen deltar. Vi är ett arbetslag på Fiolbacken: Tre pedagoger på avdelningen varav två arbetar 100 %. Förskolechefen arbetar 75 % samt en som just nu är anställd som resurs. Struktur för kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen, att utveckla arbetsprocesser, att bedöma resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder. Utgångspunkten måste vara att förbättra måluppfyllelsen utifrån de behov som finns i verksamheten. Pedagogisk dokumentation är viktig i detta sammanhang. Den ska synliggöra verksamheten och vara underlag för bedömning av verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov. Enligt forskare blir dokumentationen pedagogisk först när den används som utgångspunkt för gemensam reflektion.

2 Vi har barndokumentation för varje enskilt barn. Inom Montessori har vi våra ämnesområden, praktiskt material, sensoriskt material, matematikmaterial, språkmaterial, kulturmaterial och dokumenterar även skapande verksamhet och rollekar/sociala samspelet. Vi säkrar kvaliteten genom att följa upp varje barn genom regelbundna barnkonferenser där vi grundligt diskuterar varje barns utveckling hur barnet fungerar i grupp/individuellt, socialt, emotionellt och inom lärandet. Vi delger föräldrarna med information i utvecklingssamtal där vi noggrant går igenom varje barns utveckling och vilka behov och intressen som behöver stödjas 1ggr/år. Vi arbetar både enskilt och i grupp med vår barngrupp. Vi har gjort grupparbeten där vi tagit vara på barnens intressen och behov. Detta har medfört att barnen har känt sig delaktiga och har visat stort intresse för de temaarbeten som vi har gjort i grupp på förskolan. Planeringen har gjorts tillsammans med barnen. Genomförande av arbeten har vi pedagoger gjort. Utvärdering har gjorts efter avslutat tema, både i personallaget och tillsammans med barngruppen. Allt vi gör dokumenteras med både text och foton som vi sätter ibland upp så att alla barn kan se och berätta för oss om vad fotona visar samt att vi sätter in bilder och dokumentationerna i en pärm så föräldrarna får ta del av det. Föräldrarna får även ta del av vad vi gör på vår Face Book sida där vi lägger ut bilder. Kvalitetsarbete Uppföljning och resultat I det systematiska kvalitetsarbetet har resultatuppföljningen en avgörande roll. Det är resultaten och analysen av resultaten som identifierar verksamhetens styrkor och svagheter. Resultatuppföljningen synliggör verksamhetens behov av utveckling. 2.1 Normer och värden från Lpfö (98/10) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar * öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. * förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. * respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Vi har arbetat mycket med olika typer av rollekar där vi pedagoger hela tiden har funnits till hand och visat hur man är en bra kompis och hur man beter sig mot varandra. Vi har köpt in Tio små kompisböcker som handlar om att man är en bra kompis. Hur man ska göra när man gjort någon ledsen? Hur man gör någon annan glad? Och hur säger man förlåt? Etc. Vi har också arbetat mycket med att visa att man är rädd om sin närmiljö och tar hand om allt levande runt omkring sig på bästa sätt. Vi har sett att barnen har utvecklats inom detta men känner också att det här är något som vi behöver och kommer att fortsätta att jobba med under kommande år. 2.2 Utveckling och lärande - Barns språkutveckling Förskolan skall sträva efter att varje barn (Lpfö98/10)

3 * utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra * utvecklar skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner Montessoripedagogiken erbjuder ett mycket fint och välutvecklat språkmaterial. Genom att vi pedagoger presenterar detta material efter barnets behov och intressen kan vi hjälpa dem i sin språkutveckling. Det är viktigt att vi vuxna ger barnen talutrymme och tar oss tid till att lyssna på barnen och ge dem utrymme för sina egna tankar och åsikter. Det tycker vi verkligen att vi har gjort och talspråket har utvecklats mycket hos många barn. Vi läser/lyssnar på sagor varje dag på vilan efter lunchen som är mycket bra för barnets språkutveckling. Här får barnen se kopplingen mellan bild, text och ord som gynnar språket. Vi ser en stor förändring under året av barnens kognitiva språkutveckling och kommer at arbeta vidare med detta under nästa år. Utveckling och lärande - Kunskapsutveckling i matematik Förskolan ska sträva efter att varje barn (Lpfö98/10) *utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring * utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andra problemställningar Liksom föregående svar på resultatet svarar vi att vårt fantastiska material som Montessoripedagogiken har att erbjuda är till stor hjälp för att hjälpa barnen med sin matematiska utveckling. Matematiken kommer in i vardagen under hela dagen. Vi räknar alltid alla barnen. Vid samlingen frågar vi t.ex. alltid: hel, halv eller fjärdedel när vi delar frukten. Vi pedagoger har jobbat mycket med att ta vara på alla dessa tillfällen som dagen ger och på så sätt gett barnen en mer ökad förståelse och kunskap inom matematiken. Förskolan skall sträva efter att varje barn (Lpfö98/10) Utveckling och lärande - Kunskapsutveckling i naturvetenskap * utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen * utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Varje vecka har vi utflykter. På dessa har vi tittat närmare och forskat om myror. Vi har tagit med böcker och läst fakta om dem. Under utflykterna har vi tagit vara på barnens nyfikenhet och fördjupat

4 oss i de växter och djur som de har hittat. Barnen har fått tillfälle och ställa frågor och vi har fört flera intressanta diskussioner med barnen om djur och natur. Utveckling och lärande - Kunskapsutveckling i övrigt, bla social utveckling *utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, känner sig delaktig i sin egen kultur och respekt för andra kulturer *utvecklar sin nyfikenhet, lust att leka, lära självständighet och tillit till sin egen förmåga *fungera enskilt och i grupp, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler Vi arbetar för att barnen ska känna sig trygga i den stora gruppen och att känna gemenskap med den. Lära sig det sociala samspelet gör man i den stora gruppen och i leken. Vi strävar efter att alla barn ska få redskap såsom regler, (som i t.ex. kom alla mina kycklingar) så att de kan ta egna initiativ till nya lekar för att sedan kunna utveckla det till fri lek. Att lyssna på varandra och visa hänsyn mot kamrater får vi fram i t.ex. lekar så som ursäkta får jag komma förbi och andra artighetslekar. Att också visa hänsyn och respekt till andra vuxna utanför förskolan som att vi t.ex. har samarbete med PRO, äldreboendet Björngården och att vi håller till i ett bostadsområde där man måste visa hänsyn. Vi ger barnen makten i konflikthantering: Alla får medan övrig/övriga parter lyssnar berätta sin syn på hur konflikten uppstått. Sedan får barnen själva komma fram till hur konflikten kan lösas. 2.3 Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn, (Lpfö98/10) * Utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation * Utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och * utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Vi är noga med att ge varje barn den tid och plats som den behöver. Vi är noga med att lyssna till varje barn och i största mån kunna bemöta dem i deras behov. Vi är deras vuxna förebilder och det är jätte viktigt att vi pedagoger visar dem respekt liksom vi vill att de visar oss vuxen respekt Det är viktigt att låta barnen vara delaktiga i de beslut som rör dem. Det här är deras förskola och vi ska finnas till för att hjälpa och stötta dem i sin utveckling till självständiga individer. Vi brukar rösta i

5 samlingen var barnen vill gå på utflykt någonstans. Och i vår förskolemiljö har vi det fria valet att varje barn får arbeta med precis vilket material de vill bara det är ledigt Analys av resultat och bedömningar Om vi jämför med föregående år så upplever vi att barnen har blivit mer aktiva i sitt lärande. De har visat stort intresse för det fina materialet och en stor lust att utveckla och vilja lära sig nya saker. Vi har också tagit tillvara och uppmärksammat allt som vår vardag har att erbjuda. Under en dag på förskolan kommer både språket, matematiken och naturvetenskapen in. Bara man tänker till lite extra i sitt arbete så kan vi på ett enkelt och roligt sätt hjälpa barnen i sitt lärande och utveckling. Vi har en trygg barngrupp och arbetsgrupp då vi har stabil personalgrupp som arbetat ihop länge. Föräldraenkäten 2013 visade på bra resultat och nöjda föräldrar men vi kommer utifrån enkäten jobba på att få föräldrarna mera delaktiga i förskolans verksamhet. Vi kommer bli tydligare att man är välkommen en dag, bli tydligare med våra mål och vi har under hösten 2013 startat en Face Book sida där föräldrarna kan se direkt vad vi gör under dagen samt placerat pärmen Pedagogisk dokumentation ute i hallen så att föräldrarna kan titta i den när de lämnar och hämtar sina barn. Planering Förutom den dagliga verksamhetens arbete med matematik, naturkunskap, svenska, sensoriska Montessori materialet kommer vi under våren att fortsätta med vårt arbete med fåglar, börja jobba med evolutionen och dinosaurierna samt börja ett stort arbete med hälsa och miljö där vi börjar med källsortering och fortsätter med allemansrätten samt luft och avgaser i höst. Aktuella utvecklingsområden Utifrån resultat, bedömningar och analyser har enheten valt att utveckla verksamheten på följande sätt under kommande verksamhetsår. 2.1 Normer och värden Respekt, solidaritet och ansvar Det är viktigt att alla människor blir väl bemötta, respekterade för den de är. Vi arbetar därför mycket med vårt genusarbete och likabehandlingsplan. Vi fortsätter med att uppmärksamma etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Vi fortsätter vårat arbete Miljö och hälsa samt att vi har fått ett nytt trädgårdsland och ett växthus där vi odlar, skördar och rensar med barnen. 2.2 Utveckling och lärande Barns språkutveckling

6 Vi fortsätter med läs/lyssna vila, vi arbetar med läs/bildkort, vi använder oss av ett material som tränar munmotorik för de barn som behöver extra träning. Rim och ramsor, sånger och sånglekar ska fortsättningsvis ingå i den dagliga samlingen. Att uppmuntra barnen till att ha dialoger och samtal med varandra med oss pedagoger som förebilder. Kunskapsutveckling i matematik Vi fortsätter att använda oss av matematiken i den dagliga verksamheten så som i dukning, samling, skogsutflykter. Vi tar tillvara på de tillfällen som ges under dagen för at barnen ska få en mer ökad förståelse och kunskap inom matematiken. Kunskapsutveckling i naturvetenskap Då ett av våra mål är ökad kunskap i Hälsa och miljö där en stor del handlar om naturen, att upptäcka och ta hand om den fortsätter vi med vårt arbete som vi planerat. Vi kommer plantera/ skörda i vårat nya trädgårdsland, fortsätta sopsortera och kompostera. Att vid våra skogsutflykter fortsätta upptäcka naturen. Utveckling i övrigt, bl. annat social utveckling Utifrån de Tio små kompisböckerna utveckla barnens empatiska förmåga. Vi pratar om att visa känslor, hur man gör någon annan glad, dela med sig, vänta på sin tur etc.(linda Palm, Lisa Sollenberg 2.3 Barns inflytande Vi fortsätter med att varje måndag har planering med barnen där de får vara med att önska aktivitet samt att de blir delaktiga i vår planering. Ett barn får även vara med att välja mat från matlistan. Vi tar hand om förskolans innemiljö tillsammans med barnen genom t.ex., sopa, putsa, vattna blommor. Vi är rädda om vårat material på förskolan. Eventuellt annat utvecklingsområde med koppling till läroplanen 2.4, förskola och hem, 2.5 samverkan med förskoleklass, skolan, fritidshemmet. Vi har den pedagogiska dokumentationen ute i hallen tillgängligt för alla föräldrar. Då vi är en liten förskola har daglig kontakt med alla föräldrar då vi delger dagens händelser och anekdoter. Vi lägger även ut bilder på vår Face Book sida där föräldrarna kan se vad vi gör. Vi har utvecklingssamtal en gång per år. Inför överlämnandet till förskoleklass följer vi med på besök till skolan och träffar lärare för överlämningssamtal och nya klasskamrater. 2.7 Förskolechefens ansvar

7 From 1 september 2013 har Ulla Mehlstrand tagit över förskolechefsuppdraget. Vi arbetar som tidigare gemensamt med att utforma förskolans kvalitetsarbete och dokumentation under demokratiska former. Vi fortsätter som tidigare med personal/planeringsmöte en gång i veckan samt att vi kommer införa mera planeringstid efter stängning då vi inte hinner med allt pappersarbete.