Mångfald i vården. Hänger vårdgivarna med?

Transkript

1 Mångfald i vården. Hänger vårdgivarna med? Rapport från seminarium Visby 29 juni 2015

2 Seminarium: Mångfald i vården hänger vårdgivarna med? Restaurang Vinäger, Visby 29 juni 2015 En vacker sommareftermiddag samlades ett 80-tal intresserade för att lyssna på och delta i ett samtal kring Mångfald i vården hänger vårdgivarna med?. Man kan inte säga att vi har gjort det lätt för oss, vi har valt ett ämne för seminariet som både är mångfacetterat och i flera avseenden svårt att konkretisera. Under en och en halv timme diskuterade våra paneldeltagare både med varandra och med publiken och det blev ett intressant och tankeväckande samtal. Ett samtal som kanske inte alltid hade alla svar, men som lyfte fram många olika synvinklar och tankesätt. Denna enkla sammanställning försöker spegla delar av detta samtal. Vi fortsätter samtalet och analysen och ser på former för det under hösten. Stefan Nilsson Direktor Ersta diakoni och Ersta sjukhus Marie Öberg Lindevall VD Helseplan

3 Paneldeltagare: Jan Eriksson, förvaltningschef Skånes universitetssjukvård Dag Gjesteby, expert hälso- och sjukvårdssystem, Helseplan Yvonne Haglund Åkerlind, divisionschef, Karolinska universitetssjukhus Jan-Åke Zetterström, sjukhuschef Ersta sjukhus Moderator: Niklas Källberg, FoU-chef, Helseplan Vad betyder personcentrerad vård för er? Jan Eriksson, SUS Personcentrerad vård leder till bättre vårdresultat och högre livskvalitet för patienterna, en bättre arbetsmiljö och mindre resursförbrukning. Det är ett evidensbaserat arbete som baseras på partnerskap mellan patienter, anhörigvårdare och vårdgivare. Vi utgår från patientens berättelse som tillsammans med kliniska undersökningar formas till en vårdplan med mål och strategier för genomförande och kort- och långsiktig uppföljning. Det är ett långsiktigt kultur- och förbättringsarbete. En bakgrund är att vi nu ser nya medicinska framsteg. Vi lever längre och med bättre livskvalitet. Dessutom gör den digitala revolutionen att vi får mer välinformerade patienter som till en del leder till en ökad efterfrågan på vård. För oss är personcentrerad vård helt enkelt vår värdegrund Se människan. Det innebär att vi särskilt värnar människor i utsatta livssituationer. Personcentrerad vård är ett nytt modeord men vi på Ersta sjukhus har alltid strävat efter att jobba personcentrerat utan att ha satt ord på HUR vi möter alla patienter utifrån deras behov. Publikfråga: Hur bör vårdgivarna arbeta med personcentrerad vård? Vad är era erfarenheter som patient/vårdgivare? Exempel på personcentrerad vård lyftes fram där vården organiserats efter patienters behov, till exempel Skaraborgsmodellen. En viktig fråga är hur långt man ska dra den personcentrerade vården. Det finns patienter som då skulle kunna välja till exempel vårdpersonal utifrån kön eller etnicitet. Begreppet personcentrerad vård är otydligt i praktiken. En deltagare lyfter fram att de som jobbar kliniskt inte tänker på de olika begreppen på samma sätt som de som arbetar teoretiskt.

4 Dessutom kan det vara så att det beror på den individuella vårdpersonalen om vården blir personcentrerad eller inte, eftersom det inte finns någon systematik i arbetet idag. Val av utförare är det svårt att söka vård i annat landsting? Dag Gjesteby, Helseplan Ja, det är svårt, men jag vet inte hur stort problemet egentligen är eftersom de flesta vårdkontakter följer den praxis som finns inom sjukhusvården. Oftast blir det aktuellt med vård inom ett annat landsting om man, när man redan har fått en diagnos, upptäcker att väntetiden är lång. Ett problem, om man söker sig till ett annat landsting kan vara att det är svårt att veta hur den alternativa vårdgivarens kvalitet är och det kan också vara svårt för patienten att få den kunskapen för att kunna välja det bästa alternativet. Ja, jag håller delvis med. Landstingen har nu fokus på hur man ska lösa frågan kring fakturering och vårdgivarna har fokus på att öka omsättningen. För Ersta sjukhus är vår vision att vi vill hjälpa flera. Vi måste bli bättre på att stärka patientens ställning! Det visar till exempel en analys av patientenkäter. SKL:s senaste rapport konstaterar en vård i världsklass men brister i bemötandet, delaktighet och information. När sjukhusledningen på Ersta sjukhus engagerade sig i patientsäkerhetsfrågor och visade detta så ökade, föga förvånansvärt, engagemanget i organisationen. Information och delaktighet Vi måste bli bättre på att organisera oss kring patienten. Patienten behöver tydlig information om varje steg i behandlingsprocessen, han eller hon ska ha tillgång till förståelig information om sin diagnos och patientens agerande och deltagande i vårdprocessen ska välkomnas och förenklas. Exempel på förenklingar: Förbättrad utskrivningsinformation, patientfilmer, patientcafé på mottagningen eller att patienter gör sin egen skattning av exempelvis smärta. Möta mångfalden vad behövs? Vi behöver nya arbetssätt: Fokus på resultat som gör skillnad för patienten. Organisera oss utifrån patientens väg genom sjukvårdsystemet. Tematisk organisation. Värdebaserad vård.

5 Framtidens hälso- och sjukvård är en nätverkssjukvård, där olika vårdgivare samverkar och gemensamt bidrar till patientens bästa. Skapa välfungerande vårdkedjor. Teamarbete, kompetenscentrum. Innovation och partnerskap med industrin, använda ny teknik som kan förbättra servicen till patienterna Dag Gjesteby, Helseplan De största utmaningarna är både kommunikation och information. Vi måste kunna prata med varandra och förstå varandra. Vi behöver till exempel tillgång till kvalificerade tolkar eftersom det är ett stort problem som kan leda till felaktiga behandlingar och felaktiga diagnoser. Om vi ser på befolkningen i stort och dess läkarkontakter under ett år, ser vi att 66 procent av oss har kontakt med läkare under året. Överföring av patientinformation mellan vårdgivare och olika vårdnivåer är ett patientsäkerhetsproblem idag. Moderna behandlingsformer ställer högre krav på informationsutveckling och it-lösningar än tidigare. Alla aktörer behövs, både privata, landstingsdrivna såväl som ideella. Inte minst för att patienten ska kunna få välja. Jag tycker att vi på lång sikt inte ska behöva ha särskilda mottagningar för olika minoriteter. Som vårdgivare måste vi bli bättre på att hjälpa alla utifrån individens olika förutsättningar. Jan Eriksson, SUS Vi behöver en mängd olika åtgärder: Fokusera på de mest sjuka äldre. Utveckling av ny specialiserad vårdform. Utgå från vård i hemmet i så hög utsträckning som möjligt. Ta bort flaskhalsarna i lagstiftningen. Kommunikation och monitorering på distans. Publiken Personcentrering indikerar krav på att vårdgivaren att anpassa arbetssättet. Men ska man ställa krav även på patienten? Ska vi till exempel hjärtoperera överviktiga, storrökare utan motkrav? Vården kan inte behöva anpassa sig till alla önskemål och krav. Det behövs en personalstruktur som bättre reflekterar befolkning och patientgrupper och behov av att etablera system där förändringar kan ske och uppmuntras. Avseende kulturell mångfald fokuserade man på större mångfald bland personalen i sina rekryteringar för att i större grad kunna möta patienternas mångfald. Diskussioner om huruvida patienter har rätt att ställa krav på personal hos en specifik vårdgivare eller vårdgivarens utbud av tjänster, till exempel kring kön eller etnisk tillhörighet. Det tyckte inte paneldeltagarna. Då får man vända sig till någon annan!

6 Vad finns det för krav på personalen? Massor! För vår egen del har Ersta sjukhus en stor utmaning att åstadkomma en bättre mångfald hos våra medarbetare. Vi har en mycket låg personalomsättning, vilket i grunden är bra men det tar tid att förändra. Engagemang och ledarskap kommer att vara avgörande för om vi ska nå framgång. Vi behöver ta personligt ansvar och visa ledarskap för att möta patienternas behov och fokusera på resultat som betyder något för patienterna. Multidisciplinära team, tvärprofessionella team och ett lärande förhållningssätt är också viktigt. Jan Eriksson, SUS Är vi för få idag? Eller är det en myt? I förhållande till nuvarande arbetssätt är vi för få. Framtiden ställer mer långtgående krav som måste mötas med rejält redesignade vårdprocesser och prioriteringar. Ett problem är också hur vi stimulerar vårdpersonal till svala professioner, till exempel inom geriatriken och äldrepsykiatrin som behövs i större utsträckning nu och framöver. Dag Gjesteby, Helseplan Frågan är om vi är för få. Enligt myndigheten för vårdanalys visar internationella jämförelser om antalet läkare att Sverige hamnar på plats 3 av 21 jämförda länder i antalet läkare per invånare. Samtidigt gör vi klart färre läkarbesök per invånare och år. Sen finns det självfallet specialiteter som till exempel psykiatri och patologi där det inte ser fullt lika ljust ut. Gällande sjuksköterskor är det sämre ställt. Prognosen är att det kommer saknas specialistsjuksköterskor år 2025, siffrorna är framtagna av vårdförbundet. En bra arbetsplats, där personalen gärna stannar, undersöktes i en stor enkätundersökning och identifieras enligt följande: Det viktiga för trivseln och för att stanna kvar på sin nuvarande arbetsplats var: bra arbetskamrater, god bemanning, delaktighet i beslut kring verksamheten, tillräckligt med administrativ tid och möjligheter till kompetensutveckling. Alternativet bra kamratskap hade valts av mer än 2/3 av de svarande, och är därmed helt ohotat som första alternativ.

7 Ersta sjukhus är ett icke vinstsyftande sjukhus med en lång och traditionsrik historia. Vi bedriver högkvalitativ och specialiserad sjukvård med bredd och spetskompetens. Patientnära forskning är en naturlig del av vår dagliga verksamhet. Självklart deltar vi i utbildning av läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal. På Ersta sjukhus kombinerar vi den bästa tänkbara sjukvården med ett bemötande som får varje patient att känna sig sedd. Det vill vi erbjuda fler! Därför tar vi steget in i framtiden och planerar att bygga ett nytt sjukhus där vår verksamhet kan växa. Ersta sjukhus är en del av Ersta diakoni som är Sveriges största vård- och omsorgsgivare på non-profitbasis. Ersta diakoni bedriver sjukvård, socialt arbete, utbildning och forskning professionellt och icke vinstsyftande. Verksamheten vilar på kristen grund och vårt mål är att alla människor, oavsett livssituation, ska kunna leva ett så bra liv som möjligt, såväl fysiskt och psykiskt som andligt och socialt. Inom Ersta diakonis alla verksamheter möter vi människor inte livskriser, sjukdomar och symptom. Kontakt Jan-Åke Zetterström Sjukhuschef Ersta sjukhus Jan.ake.zetterstrom@erstadiakoni.se Helseplan arbetar för en säkrare, bättre och mer effektiv vård och omsorg. Vård och omsorg står inför stora utmaningar. Vår vision är att vara med och förbättra och förnya genom att bidra med lösningar på vårdens och omsorgens problem. Vi har mångårig erfarenhet av att hantera komplexa frågeställningar och stora projekt. Vi har sett hur viktigt det är för våra kunder att få handfast stöttning genom hela förändringsprocesser. Därför erbjuder vi helhetslösningar från analys till genomförd förändring. Vi erbjuder bred kompetens och djup förståelse för vårdens och omsorgens förutsättningar och behov. Våra kunder väljer oss för att vi jobbar nära verksamheterna. Vi coachar, vägleder, överför ny kunskap och hjälper till att driva utvecklingen framåt. Vårt arbete utgår ifrån forskningsbaserade konsultmetoder för strategi, styrning och verksamhetsutveckling. Våra konsulter har olika akademisk bakgrund, såsom läkare, sjuksköterskor, psykologer, ekonomer och ingenjörer. Också vår professionella bakgrund varierar, från kliniskt arbete till management consulting och chefsskap. Gemensamt för oss alla är att vi drivs av en vilja att utveckla vård och omsorg. Tack vare vår mångfald i kompetens kan vi fungera som integratörer i vård och omsorg och bidra till att skapa ömsesidig förståelse för olika perspektiv. Kontakt Marie Öberg Lindevall VD, Helseplan marie.oberg.lindevall@helseplan.se