Utbildningens omfattning och upplägg:
|
|
- Lisa Lindqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HELA - Holistiskt Engagerat Lärande för Alla, syftar till att minska den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar. I HELA samverkar 11 offentliga organisationer från kommun och region med det gemensamma målet att fler ungdomar ska blir behöriga till gymnasiet efter grundskolan och att antalet avhopp från gymnasiet ska minska. Eftersom att trygga relationer utgör grunden för allt lärande, så syftar HELA till att skapa trygga relationer och KASAM (en känsla av sammanhang) för alla barn. Huvudman i HELA är Navet Science Center i Borås. En behovsanalys på 23 skolor/förskolor i Sjuhärad visar att nära 25% av barnen/ungdomarna är i behov av särskilt stöd. Det som saknas är kunskap och förhållningsstrategier hur man bygger relationer med barn/ungdomar i svårighet. Även många föräldrar behöver stöd i detta arbete. Då trygga relationer utgör grunden för allt lärande, är dessa kunskaper avgörande. Kunskaper/metoder hur man bygger upp en inkluderande miljö med aktiviteter där olikheter berikar, saknas också. Liksom verktyg som kompenserar och utvecklar målgruppens förmågor och funktioner. Genom utbildningsinsatser, med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet, erbjuder HELA nya metoder och verktyg, där kunskaper från psykologin och pedagogiken berikat varandra. Målgruppen för HELA är barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Projektet delfinansieras av VGR Västra Götalandsregionen. Utbildningens omfattning och upplägg: A) Kompetensutveckling av pedagoger, förskolepedagoger, barnskötare, fritidspedagoger, elevassistenter, rektorer, förskolechefer, barn- och elevhälsa i Sjuhärad. Kompetensutvecklingen är på 3 terminer och omfattar 23 enheter, sammanlagt 500 personer: 4 studiedagar per enhet 11 utbildningsträffar per enhet 3 konsultationsträffar per arbetslag Enskild handledning för pedagoger och rektorer/förskolechefer Ledarskapsutbildning av rektorerna och förskolecheferna Utbildningen innehåller * Kunskaper om relationsbaserat lärande avseende en svårnådd barn- och elevgrupp. * Nya metoder, verktyg och förhållningsstrategier avseende hur man bygger upp en inkluderande miljö som för målgruppen bidrar till en känsla av sammanhang - KASAM. * Fördjupad kunskap och handledning i Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) för barn och ungdomar inom målgruppen som ligger på gränsen till särskolan eller som har språkstörningar. * Hur man med stöd av estetiska lärprocesser kan skapa en relation och ingång till lärande för elever inom målgruppen. * Teorier om konflikter och olika metoder och förhållningsstrategier för att hantera konflikter på ett pedagogiskt sätt, enligt förskolans och skolans värdegrund och människosyn.
2 * Hur olika kriser och olika typer av traumatiska upplevelser som flykt och krig påverkar lärandet och relationshanteringen och hur pedagoger kan planera och anpassa sin undervisning/verksamhet utifrån olika behov och förutsättningar. * Utbildning om sociala och psykologiska aspekter på barns lärande, socialisation och identitetsutveckling och hur pedagogiska verksamheter kan arbeta likvärdigt och inkluderande oavsett barns sociala och kulturella bakgrund, modersmål, funktionsnivå eller kön. * Hur man kan hålla i olika sorters svåra samtal avseende målgruppen och hur man kan hantera dessa utifrån ett professionellt uppdrag som pedagog/ledare/lärare. * Verktyg som kan hjälpa de i målgruppen som har svårt att klara vår tids nya krav på att hantera, tolka, värdera och bearbeta stora mängder information. * Pedagogiska strategier för att kompensera och utveckla funktioner och förmågor som behövs för att klara kunskapsmålen i skolan. * Hur de entreprenöriella kompetenserna, som ingår i läroplanen, kan stimuleras och utvecklas hos målgruppen. * Förebygga och hantera stress, starka reaktioner och utbrott hos målgruppen. * Inkludering, delaktighet och samverkan med vårdnadshavare till målgruppen. Ansvariga för utförandet av kompetensutvecklingen har tillsammans, utifrån forskning och beprövad erfarenhet, tagit fram innehållet. Dessa personer har hög kompetens och lång erfarenhet inom området. Personerna i projektgruppen är: - Fredrika Lundqvist, projektledare - Kent Karlsson, psykolog, psykoterapeut och förskollärare - Maria Krafft Helgesson, musikterapeut, specialpedagog och handledare AKK - Kent Hedevåg, specialpedagog och pedagogisk handledare AST, ADHD - Helena Pokka, psykolog och utbildare på lärarutbildningen på Högskolan i Borås - Christina Ahlström, pedagog, författare, teater Depp & Pepp - Monika Olausson, pedagog, speciallärare, avslappningslärare, symbolpedagog och samtalsterapeut Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) kommer kontinuerligt, under kompetensutvecklingen och implementeringens gång, att ha konsultationsträffar med barn- och elevhälsan på de 23 enheterna för att stödja dem i deras arbete avseende målgruppen och för att vidareutveckla samverkan mellan BUP och skola/förskola. Teater - Depp & Pepp: För de minsta barnen inom målgruppen och deras pedagoger erbjuder HELA Depp & Pepp. En workshop, barnbok samt en teateruppsättning som på ett lustfyllt sätt ger små barn förhållningsstrategier avseende relationsskapande. Arbetet med Depp & Pepp avser också att öka barnens medvetande om den inre dialogen, våra tankar och våra känslor. B) Föräldrautbildning och samspelsbehandling: Utbildning i Trygghetscirkelns föräldraskap (CoS-Parenting) Fem personer från Familjecentraler och Barnhälsa kommer att utbildas i Trygghetscirkelns föräldraskap (CoS-P). Trygghetscirkelns föräldraskap är ett relationsbaserat föräldrastödsprogram som bygger på 50 års forskning om anknytning. Utbildningsmoment varvas med bearbetande reflektionsuppgifter. Föräldrakurser i Trygghetscirkelns föräldraskap Familjecentralerna och Barnhälsan kommer sedan att erbjuda föräldrautbildning till de föräldrar på förskolorna, som har barn inom målgruppen. Utbildningen omfattar 8 träffar per grupp, men kan behöva utökas vid behov.
3 Psykologkonsultation Föräldrautbildarna från Familjecentraler och Barnhälsan kommer under föräldrautbildningens gång att få regelbunden konsultation från Samspelsmottagningen och få möjlighet att utveckla sin roll som föräldrautbildare för Trygghetscirkeln. Psykologenheten för Mödra- och barnhälsovård kommer att i form av konsultation bistå med kompetens för att rätt identifiera behovet av föräldrastöd för föräldrar till barn inom målgruppen. Konsultationsträffarna syftar också till att kvalitetssäkra implementeringen av Trygghetscirkeln på enheterna. Samspelsmottagningen utvidgas De två psykologer som arbetar på Samspelsmottagningen, som ligger inom Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård, ökar sina tjänster från 50% till 80% vardera, för att i HELA arbeta både med att utveckla sin egen verksamhet, men också för att utveckla samverkan med bland annat Familjecentraler, barnhälsa och förskolor. Föräldrar med specifika problem i relation till barnet, och som inte kan erbjudas föräldrastöd i grupp, kommer att erbjudas behandling på Samspelsmottagningen. Vidareutbildning i evidensbaserad metod för psykologer Psykologerna på samspelsmottagningen kommer under HELA att tillägna sig metoden CoS- Intervention. CoS-I är en behandlingsmetod/terapeutisk metod för individuell behandling, och skiljer sig härigenom från CoS-P. Föräldrautbildning ABC Elevhälsan i Ulricehamn kommer att utveckla sitt arbete med föräldrautbildningen ABC - Alla Barn i Centrum. Också här står arbetet med relationen mellan barn och förälder i centrum. Utbildningen ger föräldrar stöd och hjälp i att hantera konflikter, stress och i att vara en positiv förebild för sina barn. Två kuratorer har idag utbildning i ABC. För att ta ett helhetsgrepp och i gruppen med kuratorer kunna samverka i detta arbete, kommer inom HELA övriga tre kuratorer att tillägna sig utbildningen ABC. Utbildningen kommer sedan att erbjudas till alla föräldrar på de skolor i Ulricehamn som har barn i målgruppen. Omfattningen ligger på fyra träffar. Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken handleder BUP kommer att kontinuerligt handleda de som håller i insatserna för föräldrautbildningen ABC. Under handledningen, diskuterar man, utbyter erfarenheter och svårigheter som man stöter på under utbildningen, för att utvecklas i sina roller som föräldrautbildare. Konsultationsträffar med föräldrar En psykolog/psykoterapeut från HELA:s projektgrupp kommer att erbjuda utbildning för föräldrarna med barn/ungdomar inom målgruppen på skolorna i Borås, Mark och Bollebygd. Utbildningen kommer att starta med en föreläsning för att sedan omfatta 3-5 konsultationsträffar i små grupper. Utbildningen har samma bas och upplägg som konsultationsträffarna som kommer att ges till pedagogerna, barn- och elevhälsan och grundas i kunskapen och förståelsen kring att trygga relationer utgör grunden för allt lärande. Föreläsningsserie En föreläsningsserie på 6 tillfällen kommer att erbjudas föräldrarna på skolorna och förskolorna i HELA. C) Metodutveckling Habilitering H&H VGR - Förskola En chef och en specialpedagog från Habiliteringen kommer att tillsammans med en grupp från förskolan; förskolechef, pedagoger och barnhälsa, att utgöra en metodutvecklingsgrupp. Verktygen och metoderna som ska arbetas fram avser hur Habiliteringens träningsprogram skulle kunna tränas i ett mer inkluderat sammanhang på förskolan än de gör idag.
4 Gruppen ska träffas vid tre tillfällen. Nästa steg är att testa de nya verktygen/metoderna på 3 förskolor som är med i HELA, där Habiliteringen har barn och ungdomar inom målgruppen som de arbetar med. HELA kommer att följeforskas, utvärderas och dokumenteras. Följeforskningen För att den vetenskapliga nivån i investeringen ska säkerställas kommer Bengt Persson, professor i specialpedagogik vid Högskolan i Borås, och hans forskargrupp RCIW att via följeforskning arbeta i HELA. Gruppen har lång och gedigen erfarenhet inom området inkludering. Det kanske mest kända forskningsprojektet är framgångsexemplet Essunga (Bengt Persson & Elisabeth Persson (2012). Inkludering och Måluppfyllellse - Att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber), (Bengt Persson & Elisabeth Persson (2014). Inkludering för ökad måluppfyllelse ur elevperspektiv PAIDEIA nr. 02, 2011). RCIW arbetar även i flera internationella projekt där inkludering är temat. I det EUfinansierade projektet TdiverS ( ) arbetar man tillsammans med fem ytterligare länder med inkluderingsfrågor inom det ämnesdidaktiska området. En annan investering där man medverkar är Raising Achievement in Inclusive Education under ledning av European Agency for Special and Inclusive Education. Här deltar 26 länder och syftet är att via interventioner i inkluderade skolmiljöer öka kvaliteten på lärande och undervisning. I den investeringen har Bengt Persson varit ansvarig för att ta fram ett utvärderingsverktyg som vi avser att efter viss tillrättaläggning, använda i HELA. Vår investering kommer alltså att utifrån en rad olika indikatorer, kunna mäta och värdera, hur bra förskolorna/skolorna blivit efter investeringen på att framgångsrikt arbeta med målgruppen. Av särskilt värde är att pågående empiriska studier i andra nationella kontexter kan användas som referenspunkter. Följeforskarna från RCIW, Högskolan i Borås, kommer med hjälp av utvärderingsverktyget att följa arbetet i HELA utifrån 5 indikatorer: 1) Relationsskapande/lärandemiljö: Utvecklandet av positiva, trygga relationer och utvecklandet av en miljö som får målgruppen att uppleva en känsla av sammanhang och tillhörighet, KASAM. 2) Undervisningsinnehåll/stöd i lärandet: Målgruppen får stöd och hjälp med att kompensera och utveckla sina funktioner och förmågor för att nå målen i förskola/skola. 3) Delaktighet och kommunikation: Öka delaktigheten hos målgruppen genom att utveckla alternativa samtalsformer (t ex tecken och kroppsspråk). 4) Samarbete: Utveckla samarbetsformer för målgruppen, med vårdnadshavare och det övriga professionella nätverket. 5) Välbefinnande/förhållningsstrategier: Hjälp med att hantera konflikter, starka reaktioner liksom inåtvändhet. Ett annat mål med följeforskningen, är att de som utomstående part följer och analyserar de olika delarna i HELA för att under investeringens gång rapportera till projektgruppen vad man ser. Detta utgör en garant för att säkerställa att de olika delarna i HELA arbetar mot de angivna målen, i samverkan med varandra. Utvärdering En extern utvärderare kommer också att följa investeringen för att genom enkäter ta reda på i vilken utsträckning som investeringen når de uppsatta målen. Efter varje genomfört utbildningsmoment i HELA, både för förskola/skola och för föräldrar, så kommer deltagarna att få fylla i en enkät med frågor som avser att mäta målen som finns för investeringen. Dessa kommer i slutet av investeringen att sammanställas och analyseras i syfte att ta reda på i vilken utsträckning investeringen nått de uppsatta målen. Enkäterna kommer även att kompletteras med intervjuer.
5 Dokumentation Arbetet i HELA kommer även att följas upp och dokumenteras månadsvis för att sedan resultera i en bok. Där kommer processen, metoder, verktyg och resultat att beskrivas. Boken kommer att sammanställas av en ur HELA:s projektgrupp som har tidigare erfarenhet av författarskap. Följande samarbetspartners deltar i HELA: * Navet Science center Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund * Psykologenheten för Mödra- och barnhälsovård Södra Älvsborg Närhälsan * Familjecentralen i Ulricehamn * Familjecentralen Stadsdel Väster i Borås * Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Södra Älvsborgs Sjukhus (BUP) * Habiliteringen H&H VGR * Högskolan i Borås * 23 skolor/förskolor tillsammans med sin barn- och elevhälsa, från 4 kommuner i Sjuhärad; Borås, Ulricehamn, Bollebygd och Mark. Skolorna och förskolorna är: Borås Almåsgymnasiet LBS gymnasium Fristadskolan, 7-9 Dalsjöskolan, 4-9 Hedvigsborgsgården förskola Bäckaryds förskola Kristinebergsskolan, F-6 Svedjeskolan, F-6 Bergdalskolan, F-6 Ulricehamn Blidsberg skola, F-6 Dalum skola, F-6 Hökerums skola, F-6 Vegby skola, F-6 Tvärred skola, F-6 Marbäck skola, F6 Gällstad skola, F-6 Tre Rosor/Stadsskogen/ Åsundavy Mark Örbyskolan, F-9 Sätilaskolan, F-6 Bollebygd Töllsjö skola, F-6 Örelundskolan, F-6 Operativ styrgrupp för HELA: * Lotta Johansson, chef på Navet Science Center - Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund.
6 * Lina Ljung Roseke, chef på Psykologenheten för Mödra- och barnhälsovård Södra Älvsborg Närhälsan. * Ewa Hedström, chef på Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) Södra Älvsborgs Sjukhus. * Gunilla Magnusson, ansvarig på Akademin för pedagogik, Regionalt utvecklingscentrum Högskolan i Borås * Fredrika Lundqvist, projektledare för HELA, Navet Science Center - Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund För frågor kan ni kontakta projektledare Fredrika Lundqvist fredrika.lundqvist@navet.com Tel:
Presentation. * Navet Science center * Pedagog och bildterapeut * Projektledare: Elise, NOS, STEPS, ESIF, ELA, HELA * Ledarskapsutveckling
Presentation * Navet Science center * Pedagog och bildterapeut * Projektledare: Elise, NOS, STEPS, ESIF, ELA, HELA * Ledarskapsutveckling Kontaktuppgifter: fredrika.lundqvist@navet.com 0768-482420 Presentation
Projektplan Skolalternativ för elever inom autismspektrumtillstånd. Version:
Projektplan Skolalternativ för elever inom autismspektrumtillstånd Version: 2014-01-08 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. PROJEKTETS UPPDRAG... 3 3. MÅLGRUPP... 4 4. SYFTE... 4 5. MÅL... 4 MÅL PÅ
Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten
1(6) Plan för elevhälsan Ledstjärnor för elevhälsan är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. Inkludering innebär; Anpassning och utveckling i barnets närmiljö Fördjupade kunskaper/resurser skall
Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken
Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger
Utvärdering av HELA Holistiskt Engagerat Lärande för Alla
Januari 2017 Utvärdering av HELA Holistiskt Engagerat Lärande för Alla Eva Sennemark Contextio Ethnographic AB SAMMANFATTNING Holistiskt Engagerat Lärande för Alla (HELA) är en satsning som pågått under
Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen
Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar
Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde
Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Komplement till Policy och arbetsgång för elevhälsa Partille kommun, oktober 2008 1 Innehåll Inledning Elevhälsa och lärande hand i hand 3 Öjersjös vision
Det här gör vi för din förskola och skola
Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö
Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017
Grimstofta Förskoleenhet Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017 Upprättad 2017-01-18 av specialpedagog: Eleonor Larsson och Eva-Karin Oldén. Revideras Våren 2018 Fastställd av förskolechef: Sofie
Verksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Psykologer för mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version augusti 2016 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,
Rapport Team Samagera
Torshälla stads nämnd 2016-08-19 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2016:86 Annette Johansson 016-710 70 28 Torshälla stads nämnd Rapport Team Samagera Förslag till beslut 1.
Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen
Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra
Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras
Förskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun
Förskola i förändring med barnens bästa i fokus Kungsbacka kommun Kungsbacka på kartan Förskola i Kungsbacka Antal barn förskola 3750 st Antal förskolor 72 st Antal anställda 750 st Fristående förskolor
Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken
Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger
Familjecentrerat arbetssätt Centrum
Familjecentrerat arbetssätt Centrum Handlingsplan 2019 Ett samarbete som finansieras till lika delar av Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen Övergripande mål Det övergripande målet för familjecentrerat
Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd
Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans
Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv
Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv Vetenskapligt perspektiv Organisation och pedagogik Annika Samuelsson Lovén Följeforskning Ulrika Lundén Relationell
Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Vimarskolan grundsärskolan Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV...
Skolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015
Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte
SKA - SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
SKA - SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET 1 FÖRSKOLAN MINIGIRAFFENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE 3 FÖRSKOLAN MINIGIRAFFENS SYFTE MED SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 4 SYSTEMATISKA
Likvärdig förskola. Helsingborgs stad Påarps förskola. Projektledare: Maria Martinsson
Likvärdig förskola Helsingborgs stad Påarps förskola Projektledare: Maria Martinsson maria.martinsson@helsingborg.se Anna Thorssell anna.thorsell@helsingborg.se Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2.
Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut?
Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut? Christer.Jacobson@lnu.se Ulla.Gadler@lnu.se Leif.Nilsson@lnu.se Linnéuniversitetets specialpedagogiska verksamhet Vid Linnéuniversitetet
FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast
FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) Samarbetspartners Medel till riktat föräldrastöd På uppdrag av regeringen har Statens folkhälsoinstitut fördelat
Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun
Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument
Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap
Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.
Verksamhetsplan för Ringarens förskola
Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...
INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola.
Elevhälsoplan 16 17 INLEDNING Syftet med elevhälsoplanen är att, utifrån nationella styrdokument och skolans beprövade erfarenhet, skapa struktur och kultur på lokal nivå för att trygga kvalitén i skolans
Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen
Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar
EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram
EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2011-2012 1 Inneha llsfo rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål
Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser
n Bilaga 2 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för specialpedagog/speciallärare... 1 Innehållsförteckning...
Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen
Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen Ett socialt investeringsprojekt med plattform på familjecentralen i Klockaretorpet, Norrköping. Samverkan mellan social- och utbildningskontoret
Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län
Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med barnhälsoteam... 3 Centrala begrepp... 3 Barnhälsoteam... 3 Främjande arbete... 3 Förebyggande arbete... 4 Barnhälsoteamens
Utmaningarna för förskolan
Utmaningarna för förskolan Implementeringen av läroplanen Uppföljningen av verksamhetens resultat Kompetensförsörjningen Kapaciteten och utbyggnaden Kompetensförsörjningen Organiseringen av verksamheten
Daggkåpans förskola. Nacka kommunen
Daggkåpans förskola Nacka kommunen Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v. 20 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Plan för Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan
plan för elevhälsoarbetet 160811 Malmö stad Grundskoleförvaltningen Dammfriskolan 2016-06-22 Plan för Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan Elevhälsoarbetet Allas ansvar Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan tar
Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem
Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun
Riktlinje - Roller och ansvar
Riktlinje - Roller och ansvar n Barn- och utbildningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Riktlinje Roller och ansvar i förskolan Inledning Vid Luleå kommuns förskolor arbetar flera yrkeskategorier framförallt
Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8
Skolplan Innehållsförteckning Inledning 3 Riktlinjer 4 Kvalitetssäkring 5 Verksamhetsbeskrivning 6 Normer och värden 7 Kunskaper 8 Elevens ansvar och inflytande 11 Skola och hem 12 Övergång och samverkan
Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4
Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4 Krokofantens fristående förskola Hemmingsmark 2018-04-10 Krokofantens förskola är ett personalkooperativ som startade 2009-01-01. Förskolan
Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning
Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning Finansierat av Vetenskapsrådet Tre delprojekt Delstudie 1 - Specialpedagoger och speciallärare om yrkesutbildningen
BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA
Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA
Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA
Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Vad gäller för dig som förälder? 2. Vår definition av diskrimineringsgrunderna
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Stallet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun.
Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun. Nässjö kommun organiserar sin förskoleverksamhet utifrån att den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan.
Kunskap och bedömning för utveckling och lärande
Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun 2011-2014 Så började det Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan
Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun
Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2016-2017 ÖVERTORNEÅ KOMMUN http://www.overtornea.se/sv/barn- -utbildning/ 1. Målsättning - Upprätthålla ett välfungerande elevhälsoteam för hela kommunen
Barn och elevhälsoplan i Gullspångs kommun
Barn och elevhälsoplan i Gullspångs kommun 2017-2018 Vision Tillsammans tar vi ansvar för att alla ska nå målen Inledning Målet är att barn och unga i förskola och skola ska ha möjlighet att nå de mål
Föräldrastöd införande av ABC i Lundby
Föräldrastöd införande av ABC i Lundby Vinster med föräldrastöd/samverkan Är en tidig insats mot psykisk ohälsa En välfungerande och tillitsfull föräldra-barnrelation lägger grunden för alla barns livslånga
Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2018/2019 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Barnhälsoplan. Piratenområdets förskoleenhet Upprättad Gäller till Fastställd av Förskolechef BHT i Piratenområdet
Piratenområdets förskolor Barnhälsoplan 2017 Upprättad 2017-01 Gäller till 2018-01 Fastställd av Förskolechef BHT i Piratenområdet Förskolorna i Piratenområdet ska vara det självklara valet vid val av
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Här presenteras några vanliga upplägg på olika utbildningsinsatser
Här presenteras några vanliga upplägg på olika utbildningsinsatser Har ni specifika utvecklingsbehov så är jag alltid flexibel att lyssna, samt ändra innehåll och upplägg. Kostnad för de olika uppläggen
Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende. Familjeförvaltningen
"På Grimstofta förskoleenhet arbetar vi utifrån tanken att ompröva förskoletraditionens idé om att försöka förstå vem barnet "ÄR" till att öppna sig för vad ett barn "kan BLI". Grimstofta förskoleenhet
Neglinge gårds förskola. Nacka kommun
Neglinge gårds förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v 19 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016
Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens
Lovisedalsskolan RO Skolplan
L Ä SÅR 2017/2018 Lovisedalsskolan RO Skolplan Innehållsförteckning Vårt rektorsområde... 3 Vision... 3 Nationella mål... 4 Prioriterade mål och indikatorer... 4 Lovisedalsskolan RO, Skolplan 2(8) Vårt
TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130
TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är
Hasselbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hasselbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018-2019 Verksamhetsform: Förskola Vår vision: Vi vill att alla känner trygghet och vågar vara sig själva, och får chansen att utvecklas
Backeboskolans förskola. Nacka kommun
Backeboskolans förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Gunilla Biehl Nacka kommun Inger Dobson Danderyds kommun Vecka 15, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas bild Hur
Lokal Arbetsplan 2015/2016
150526 Lokal Arbetsplan 2015/2016 Gemensam grund Lars Wivallius förskola Sagans förskola Lillstugans förskola Larsgårdens förskola Förvaltningen Förskola och Skola Sydväst Innehållsförteckning Bakgrund
Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15
Barnhälsa Fjärås-Gällinge förskolor Kungsbacka kommun Verksamhetsår 2014/15 1 Arbetet med barnhälsa utgår från förskolans vision; Verksamheten ska genomsyras av en barnsyn med tilltro till barnets egen
TÅNGVALLASKOLANS HANDLINGSPLAN för arbete med elever i behov av särskilt stöd
TÅNGVALLASKOLANS HANDLINGSPLAN för arbete med elever i behov av särskilt stöd Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till
B5: Språkbaserat jämlikhetsarbete i förskolan
B5: Språkbaserat jämlikhetsarbete i förskolan Medverkande: Michaela Eldborn Inger Wiklund Katarina Eklöf Emelie Karlsson Delseminarieledare: Annika Nilsson-Green Barns välbefinnande och lärande Projektet
Tidiga insatser för ökad skolnärvaro. Samprojekt mellan Skola, BUP och IFO
Tidiga insatser för ökad skolnärvaro Samprojekt mellan Skola, BUP och IFO Projektorganisation Projektägare Styrgrupp Närvård Styrgruppen för närvårdssaverkan Södra Älvsborg Politisk referensgrupp Politiskt
IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning
IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning En studie om ett utvecklingsarbete med syfte att stärka IT i lärarutbildningen Susanne Gustavsson Elisabeth Insulander susanne.gustavsson@his.se
Verksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,
Beslut efter kvalitetsgranskning
en B Skolinspektionen Beski; Avesta kommun kommun@avesta.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Blåkullens förskola, Avesta kommun Beslut 1 (4) Inledning Skolinspektionen
2.1 Normer och värden
Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare
Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR
Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Den första kontakten med familjen Barnmorskemottagningar Familjecentraler Öppna förskolor BVC En viktig roll: Lansera utökade hembesök Ha god
Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden
Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden 2019 2020 Månadsrapporten ska utgå från de faktorer vi kan påverka. Följande faktorer ska särskilt beaktas: Undervisningens och utbildningens innehåll
AST projektet i Borås Bakgrund Vad har vi gjort Vad har vi sett Vad har vi lärt oss Utmaningar Framgångsfaktorer
AST projektet i Borås 2014-2016 Bakgrund Vad har vi gjort Vad har vi sett Vad har vi lärt oss Utmaningar Framgångsfaktorer AST projektet i Borås 2014-2016 A lla S kolors T illgänglighet Tillgänglighet
Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning
Att göra en synvända
Att göra en synvända Ur TT:s pressmeddelande juni 2010 publicerat bl a på DN.se den 21 juni 2010 - Jag har arbetat med inspektion i sex år och hunnit besöka många skolor och kommuner. Detta är det bästa
Systematiskt kvalitetsarbete. Kungsbacka kommun
Systematiskt kvalitetsarbete Kungsbacka kommun Kungsbacka på kartan Förskola i Kungsbacka Antal barn förskola 4240 totalt Antal förskolor 74 st Antal kommunalt anställda 850 st Fristående förskolor 23
Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011
2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet
Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Carina
2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019
2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare
Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2013-2014
Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2013-2014 ÖVERTORNEÅ KOMMUN www.overtornea.se/elevhalsan.shtml 1. Målsättning - Organisera ett välfungerande elevhälsoteam för hela kommunen där en tydlig
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tistelstången 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Barnhälsoplan Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning
Utvecklingsråd barn och unga i utsatt situation Minnesanteckningar
Utvecklingsråd barn och unga i utsatt situation Minnesanteckningar Tid: Plats: Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Omfattning: 36 46/2013 Närvarande: Ordinarie deltagare Malin Camper Boråsregionen/Sjuhärads
Lokal arbetsplan för Eneryda förskola
Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.
Syfte. Metod. [Skriv text]
2018/2019 Syfte Verksamhetsplanen är ett verktyg för pedagogerna på de kommunala förskolorna på T1 samt en information till vårdnadshavare. Den innehåller en beskrivning av verksamheten och de prioriterade
Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15 Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.
Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år
Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2017/2018 Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret
Arbetsplan för förskolan Slottet Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE
BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE - en decentraliserad och sammanhållen verksamhet med relationskompetens som grund. Lycksele - staden i Lappland 12426 inv 1260 elever i år F-9 27 elever i särskolan 604 barn
för Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Systematiskt kvalitetsarbete
BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt
2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr
2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION