VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

2

3 INNEHÅLL: Inledning 4 Styrelsen 5 Ledningsgruppen 5 Centrala ekonomiska uppgifter 6 Organisationsplan 8 Linjeorganisationen 10 Stabsorganisationen 38 Verksamhetsmål BILAGOR: Bokslut 1-19 Verksamhetsstatistik 1-24 Personalberättelse 1-15 Layout: Anette Korpi Foto: ÅHS fotoarkiv där inget annat anges

4 ÅLANDS HÄLSO- OCH INLEDNING Inom ledning och styrelse har det varit en del förändringar under året. Ny hälso- och sjukvårdsdirektör tillträdde i mars, ny chefläkare och styrelseordförande i april och ny personalchef i september. Samordning av verksamheter och olika former av samarbete har varit i fokus under året. Ett beslut togs under året om att slå ihop geriatriska kliniken och rehabiliterings- och fysiatrikliniken till rehabiliterings- och geriatrikliniken. En arbetsgrupp tittar också på möjligheten att slå ihop barn- och ungdomsavdelningen med BB-gyn avdelningen. Samordning av upphandling och inköp har också stått i fokus. Arbetet med att uppnå samordningsvinster fortsätter under år Obduktionsutrymmena har renoverats under året och renovering av läkemedelscentralen pågår. Arkitekt och projektledare är också vald för om- och nybyggnation av rehab- och geriatrikliniken. Ett besvär på val av el- och VVS projektör innebär dock att planeringen står stilla i väntan på marknadsdomstolens dom. Bygget är kostnadsberäknat till 21,2 miljoner euro med totalt 60 vårdplatser. ÅHS har ett stort IT-underskott som behöver åtgärdas och en stor samordning och utveckling följer med utvecklingen av Ålands digitala agenda ÅDA som är ett samarbete mellan Ålands landskapsregering, Mariehamns stad, Ålands kommunförbund samt Ålands hälso- och sjukvård. Utvecklingen av ÅDA kommer att innebära en överföring av driftspersonal, servrar och nät till en gemensam organisation som ÅHS sedan kommer att köpa IT-tjänster av. ÅHS är också, inom ramen för ÅDA, dragare av ett byte av personaladministrativt system för hela det offentliga Åland. Sammanhållen hemvård är nu igång i alla kommuner, utom i Hammarland. En utveckling där kommuner och ÅHS sätter patienterna/klienterna i centrum och utvecklar verksamheten. Under året utreds den prehospitala vården och skärgårdens beredskap och service ses över och presenteras under I jämförelse med omvärlden har det ett flertal gånger konstaterats att ÅHS har många vårdplatser i förhållande till befolkningen. Utvecklingen inom vården har också gått mot att patienterna är inskrivna allt kortare perioder. Därför togs det i slutet av året beslut om att minska antalet vårdplatser från 174 till 151. Bokslutet för år 2013 visade på ett överskott om dryga 3,5 miljoner, bakom vilket det ligger de rationaliseringar som gjordes tidigare, ökad kostandsmedvetenhet inom hela ÅHS och lite tur. Av dessa 3,5 miljoner sparar ÅHS 1,7 miljoner för verksamheten år 2014 medan det övriga överskottet går till IT satsning, anskaffningar, ombyggnad av operationssal, förbättrad tillgänglighet och friskvårdsprojekt. Vidare var budgetramen lägre än ursprungsramen, vilket ska finanseras med överskott. Vi upplever att vi nu har ett bra läge för utveckling och förbättring i stort och i smått inom ÅHS och vill tacka personalen för ett väl utfört arbete år 2013 och ser med spänning fram emot ett nytt år. Mia Hanström Styrelseordförande Katarina Dahlman Hälso- och sjukvårdsdirektör 4

5 SJUKVÅRD STYRELSEN Enligt Ålands landskapsregerings beslut består styrelsen för Ålands hälso- och sjukvård för perioden av: Ordinarie ledamot Personlig ersättare Barbro Sundback, ordförande, (s) Rolf Söderlund, (s) Roger Jansson, viceordförande, (m) Marika Alm, (m) Runar Karlsson, (c) Camilla Andersson, (c) Cita Nylund, (ob) Erica Scott, (ob) Stig Brolin, (skärgårdsrepresentant) Mia Hanström, (skärgårdsrepresentant) Torbjörn Björkman, (lib) Silvana Fagerholm-Sjöblom, (lib) Hanna Segerström, (åf) Clas-Folke Hansen, (åf) Och fr.o.m. den till av: Ordinarie ledamot Mia Hanström, ordförande, (s) Roger Jansson, viceordförande, (m) Runar Karlsson, (c) Cita Nylund, (ob) Stig Brolin, (skärgårdsrepresentant) Torbjörn Björkman, (lib) Hanna Segerström, (åf) Personlig ersättare Rolf Söderlund, (s) Nina Lindfors, (m) Camilla Andersson, (c) Erica Scott, (ob) Mathilda Öström, (skärgårdsrepresentant) Silvana Fagerholm-Sjöblom, (lib) Clas-Folke Hansen, (åf) Styrelsen har sammanträtt 13 gånger år 2013 (2012: 20 ggr) och behandlat 124 ärenden (2012: 169). LEDNINGSGRUPPEN Under 2013 har ledningsgruppen bestått av fölnde: Hälso- och sjukvårdsdirektör Chefläkare Ekonomichef Vårdchef Personalchef Katarina Dahlman Bengt Michelsson (vikarie) Jaana Lignell Dick Sjögren (vikarie) Marie Lövgren Bengt Michelsson Solveig Carlsson/Åsa Friman (vikarie) Tiina Robertsson Solveig Carlsson 5

6 CENTRALA EKONOMISKA UPPGIFTER ÅHS totala bruttokostnader har de senaste fem åren stigit från 71,7 milj. år 2009 till 77,6 milj. år År 2012 låg kostnaderna på rekordhöga 79,8 milj. Den procentuella kostnadsökningen har under tidsperioden varit ca 8,3 % vilket motsvarar en årlig ökning på ca 1,6 %. Den stora kostnadsökningen mellan år 2010 och år 2011 berodde främst på att personalen inom landskapsförvaltningen år 2010 ålades att spara på personalkostnaderna motsvarande två veckors lön samt att ÅHS övertog kostnaden för beredskapen av helikoptern, det s.k. helikopteravtalet av landskapets allmänna förvaltning år 2011 (kostnader drygt 1,6 milj.). År 2014 är ÅHS totala bruttokostnader beräknade till En jämförelse över flera år visar att antalet patienter som besöker öppenvården (figur 2.4.) och slutenvården(figur 2.12.) är relativt konstant från år till år. 6

7 Om man jämför öppenvården år 2009 med år 2013 så har primärvårdens patienter och besök minskat medan specialsjukvårdens patienter ökat och besöken minskat. Jämför man slutenvården under samma tidsperiod har antalet nettovårddagar minskat kraftigt. Det beror främst på omstruktureringar inom geriatriska kliniken som påbördes år 2010 men också på den övriga specialsjukvården där utvecklingen går mot allt kortare vårdperioder. ÅHS produktivitet har minskat på en femårsperiod om man jämför besök och nettovårddagar. 7

8 ORGANISATIONSPLAN ÖVERGRIPANDE ORGANISATION Patient LT LR Landskapsläkare Patientombudsman Revision Rätt dörr Styrelse Hälso- och sjukvårdsdirektör Förvaltningskansli Ledningsgrupp Chefläkare Staber Akutvård Primärvård Specialsjukvård Klinik-/enhetschefer Kliniker och enheter inom hälso- och sjukvården Vårdservice Ekonomiservice Personalservice LR = Ålands landskapsregering LT = Ålands lagting 8

9 LINJEORGANISATIONEN Akutkliniken Barn- & ungdomskliniken BB-/Gyn-kliniken Geriatriska kliniken Kirurgikliniken Laboratorieenheten Läkemedelscentralen Medicinkliniken OP-, anestesi- & IVA kliniken Primärvårdskliniken Psykiatriska kliniken Rehab- & fysiatrikliniken Röntgenkliniken Tandvårdskliniken Ögonkliniken Öron-, näs- & halskliniken Avdelningar och mottagningar Klinik-/enhetschefer Avdelningsskötare Klinikledning Överskötare Medicinsk chef då klinikchef inte är läkare Chefläkare Chefläkarens enhet STABSORGANISATIONEN VÅRDSERVICE Vårdchef PERSONALSERVICE Personalchef EKONOMISERVICE Ekonomichef Vårdchefens enhet Överskötare Sekreterarenhet Städenhet Personalenhet Personalavdelning Löneavdelning Bostadsservice Ekonomienhet Ekonomiavdelning Ekonomistyrningsavd. IT-enhet IT-avdelning Information/växel Upphandlings-/ försörjningsenhet Centralkök Centrallager Klädförsörjning Teknisk enhet Teknisk avdelning Byggnadsteknisk avd. Medicinteknisk avd. Vaktmästeri 9

10 LINJEORGANISATIONEN - HÄLSO- AKUTKLINIKEN Akutklinikens verksamhet innefattar, förutom akutmottagningen inklusive övervakningsplatser, även ambulans- och helikopterverksamheten. Verksamheterna är under kontinuerlig utveckling och stor vikt sätts vid frågor rörande personalens fortbildning inklusive praktiska övningar, samt jourläkarnas introduktion och fortbildning. Akutmottagningen har under 2013 registrerat totalt besök vilket innebär en minskning på ca 3 % jämfört med föregående år. Den förväntade besökstoppen under sommarmånaderna var något mindre än vanligt vilket kan vara en delförklaring. Andra tänkbara förklaringar är en under året välfungerande arbetsfördelning med öppenvårdens jourlinje samt slumpfaktorer. Cirka 30 % av alla patienter som sökte på akutmottagningen lades in på en avdelning. Största mottagaren var medicinavdelningen som tog emot (48 %) av de inskrivna patienterna. Kirurgiavdelningen tog emot 660 patienter (24 %) och barnavdelningen 236 patienter (9 %). På akutklinikens övervakningsplatser för korttidsvård har totalt 471 patienter skrivits in. Detta är en liten minskning jämfört med tidigare år. Tidigare har fastslagits att akutkliniken har fem övervakningsplatser, men då någon särskild personal för dessa platser inte finns tillgänglig och då beläggningen varit så pass låg har beslut tagits om att minska antalet övervakningsplatser till två. Som alltid i akutverksamheten är belastningen mycket varierande och någon praktisk betydelse har minskningen av antalet platser inte haft. Under året har bemanningen, både på sköterske- och läkarsidan, påverkats av ett flertal längre sjukledigheter. I ett par fall har en koppling till arbetsmiljöfaktorer funnits. En undersökning av akutklinikens inomhusluft gjordes och fläktsystemets ljuddämpare byttes och kanalerna rengjordes. I samband med åtgärderna gjordes viss ytrenovering. Under året har man på kliniken påbört ett projekt med triagering av patienterna. Det innebär att patienterna indelas i olika skyndsamhetsklasser baserat på uppgivna symptom och vitalparametrar. Tanken är framförallt att de patienter som behöver skyndsamt omhändertagande identifieras och att handläggningstiderna kan hållas inom uppsatta mål. Vidare kan systemet vara grund för statistik över patientflödena och kan då ge en beslutsgrund för hur personalresurserna bäst används. Under den tid statistik fördes var 13 % av patienterna triagerade som röda, d.v.s. i behov av omedelbar åtgärd. 31 % behövde åtgärd inom en timme och 56 % triagerades som gröna, d.v.s. mindre skyndsamma. En utredning påbördes kring möjligheten att i samarbete med Uppsala behandla hjärtstoppspatienter med nedkylning (terapeutisk hypotermi), en behandling som i dag ingår i de nationella och internationella vårdprogrammen. I helikopterjourgruppen ingår en grupp av sjukskötare från akutkliniken och IVA. Antalet sekundärtransporter med skärgårdshavets helikoptertjänst var 237 varav 40 % skedde på jourtid. Av transporterna på jourtid var 67 % planerade. Antalet primärtransporter under året var 68 stycken. 10

11 OCH SJUKVÅRD Ambulansverksamheten utförde under det gångna verksamhetsåret uppdrag varav 46 % var prioriterade som livshotande eller brådskande ärenden. Resterande delen var icke brådskande eller tidsbeställda transporter. Utöver den dagliga verksamheten har 2013 varit ett ovanligt händelserikt år då ÅHS i mars månad beslöt att tillsätta en arbetsgrupp för utredning av den prehospitala akutsjukvården på Åland. Räddningsverket som sköter ambulansverksamheten har också deltagit i utredningen och många nya kvalitetsförbättrande åtgärder har föreslagits. Parallellt med utredningen har även en ny förordning varit på remiss, där krav på vårdnivå samt prehospital fältchef för ambulanssjukvården fastställts. Detta innebär att en ambulanssjukskötare ska finnas tillgänglig för prioriterade uppdrag dygnet runt efter och det är en utveckling helt i enlighet med hur det ser ut i resten av landet. Utredningen och förordningen kommer förhoppningsvis att medföra många positiva effekter för den prehospitala akutsjukvården på Åland och verkställandet blir en utmaning som garanterar att 2014 blir ett spännande år för verksamheten. Bild 1: Ambulanser redo för avfärd från räddningsverket. Bild 2: Ledande ambulanssjukskötare Tom Göstas, klinikchef Petter Westerberg och avdelningsskötare Marika Lindström. Bild 3: En gemensam katastrofövning genomfördes i november

12 BARN- OCH UNGDOMSKLINIKEN Verksamheten på barn- och ungdomskliniken präglades dels av förändringar i läkarbemanningen som en följd av ordinarie läkares föräldraledighet och svårigheter att hitta vikarier, dels av fortsatt utveckling av verksamheten vid ätstörningsenheten Treat och BUF (Barns Utveckling och Funktionshinder). Tillgången på vårdpersonal har varit god förutom under sommaren. Läkarbemanningen hankade sig fram till hösten då ordinarie personal återgick i deltidstjänst och enligt planerna inleddes grundutbildningen av en blivande barnläkare i samråd med Åbo Universitet och Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS). Den årligen vakanta överläkartjänsten lockade inte heller detta år några sökande men kliniken kunde välkomna ett par nya kollegor som återkommande vikarier. Samarbetet med mödrarådgivningen, BB- och gynekologiska polikliniken har givit upphov till en mängd gemensamma projekt för rekrytering, gemensamma vårdprogram och utbildningstillfällen. BARN- OCH UNGDOMSAVDELNINGEN De 14 år gamla planerna att renovera avdelningen fick skrinläggas ytterligare ett år med konsekvenser för patientsäkerheten beroende på otidsenliga utrymmen för medicinutdelning och övervakning av kritiskt sjuka. Detta ledde till en del avvikelserapporter men lyckligtvis inga farliga incidenter. Antalet patienter på avdelningen är stort men tack vare korta vårdtider blir nettot avseende antalet vårddygn samma som tidigare år. Andelen öppenvårdspatienter på avdelningen ökar och många linjer med sjukskötardriven mottagning har noterat att tiderna inte räcker till, något som har lett till köer och lägre besöksfrekvens än avsett. Ett nära samarbete på alla nivåer har etablerats med Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS). Avdelningen har haft gemensamma studiedagar med deras intensivvårdsavdelning för nyfödda och avdelningens personal har hospiterat där i upprepade omgångar. Ett vårdprogram för den gemensamma vården av kritiskt sjuka barn och ungdomar har utarbetats i samråd med IVA som avdelningen även under året samarbetat med i vården av flera svårt sjuka barn. BARN- OCH UNGDOMSPOLIKLINIKEN Ny konsult inom barnortopedi är en välrenommerad ortoped som skapat ett nationellt ortopediskt centrum inom Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS). Läkarbristen vid ÄTSTÖRNINGSENHETEN TREAT innebar att antalet läkarbesök har decimerats en aning men för övrigt har antalet besök på Treat varit konstant. Målsättningen att vårda alla patienter med ätstörningar på Åland lyckades för tredje året i rad. Habiliteringsverksamheten inom BUF kan nu erbjuda diagnostik av autismspektrumtillstånd till fullo på Åland tack vare några teammedlemmars kompetens inom ADOS-skattning (Autism Diagnostic Observation Schedule). Teamet har utökats med flera terapeuter och socialkuratorer. Flera av teamets medlemmar utbildade sig gemensamt i Stockholm under vårvintern. Barn- och ungdomskliniken var arrangörer av ÅHS julfest 2013 och firade samtidigt sina 40 år med ett coolt och bejublat uppträdande. 12

13 BB-/GYN KLINIKEN Enheten består av poliklinik- och avdelningsverksamhet vilket i sin tur innefattar; mödra- och gynekologisk poliklinik, BB-avdelning, gynekologisk avdelning och förlossningsverksamhet. Avdelningen har nio gynekologiska och nio obstetriska platser samt två förlossningssalar. Utöver detta vårdades det på avdelningen även ibland andra klinikers patienter så som ögon-, kirurgi-och medicinklinikens patienter. Protokollförda regelbundna avdelningsmöten har hållits med både avdelningens och poliklinikens personal. Klinikledningen har träffats regelbundet och rekryteringsfrågan har legat dem varmt om hjärtat. Åldersstrukturen på personalen inom kliniken har varit en utmaning de senaste åren. På personalfronten har ett stort generationsskifte präglat de senaste åren och kommer att göra så fortsättningsvis då många av ordinarie personalen är i pensionsålder både inom vårdpersonalen och inom läkarkåren. Flera nya barnmorskor har bört jobba inom kliniken under 2013 och med dem har ny input och även behövliga förändringar följt. Rekrytering av en fjärde gynekolog har varit en av många utmaningar. Processen är igång men dock inte klar. Samarbete med förmedlingsfirman som förmedlar ryska föderskor till ÅHS har även fortsatt under detta år. Under 2013 har enbart några ryska kvinnor valt att föda på Åland, dessa familjer har dock varit väldigt nöjda med sitt val och de har berömt den åländska och finska sjukvården. Dessa ryska kvinnor erbjuds samma vård som övriga födande men betalar de faktiska kostnaderna utgående från en på förhand fastslagen tariff. Primärvårdens mödrarådgivning; Mariehamns och södra Ålands mottagningar samt primärvårdens PAPAmottagning och preventivmedelsrådgivning verkar i klinikens utrymmen i anslutning till gynekologiska polikliniken. Barnmorskorna på BB har övertagit de sista mördarrådgivningskontrollerna under graviditeten från primärvårdens mödrarådgivning, ett roligt och väldigt omtyckt arbete som överförts till kliniken. Samarbete med primärvårdens uroterapeut har även detta år fungerat bra. En grupp bestående av representanter från både primärvården och specialsjukvården har träffats regelbundet och utvärderat verksamheten och samarbetet. Ett ökat samarbete mellan primärvården och specialsjukvården har även påbörts med en tillsatt arbetsgrupp som fokuserat på könssjukdomar i det åländska samhället. Nya direktiv och en mer enhetlig vårdplan för hela ÅHS är gruppens mål samt att informationen om könssjukdomar ska nå dem som behöver det mest. Möten inom sammanhållen kvinnohälsa har hållits regelbundet där både representanter från avdelningen och polikliniken medverkat. Gruppens mål är att arbeta för de åländska kvinnornas välmående och hälsa. Två av klinikens personal, en gynekolog och en barnmorska hade förmånen att delta i en gedigen utbildning under våren i Skövde; ALSO advanced life support in obstetrics (akut omhändertagande av obstetrisk patient). Hela personalen har sedan fått ta del av denna kunskap i form av utbildningstillfällen som ordnats regelbundet och som även kommer att ordnas under våren Kliniken har under året fungerat som värd vid flera större tillställningar som ägt rum på Åland. I april besöktes Åland av barnmorskeföreningen från Uleåborg och i maj besökte Åbos seniorbarnmorskor (underförening till den lokala barnmorskeföreningen i Åbo med omnejd) Åland. I september besöktes Åland och BB-/gyn-kliniken av avdelningsskötare från riket som handhar förlossningsvård. Internationella amningsveckan firades runt om i landet i oktober. På Åland uppmärksammade vi veckan med bl.a. bröstbakelser till patienter och personal. Bilden tagen i samband med ctg utbildning som ordnandes för enhetens personal, läkare och barnmorskor. 13

14 CHEFLÄKARENS ENHET Chefläkarens enhet omfattar förutom kanslipersonal även somatiska sjukvårdens socialkuratorer och kvalitetssamordnaren. Chefläkaren är ansvarig för AT-, ST- och euroläkarutbildningen inom ÅHS och dessa läkare utgör en viktig resurs på de olika klinikerna där de tjänstgör dag- och nattetid. AT-läkarna har en namngiven studierektor som verkar i nära samarbete med Akademiska sjukhuset i Uppsala (UAS). Chefläkaren är närmaste förman till klinik- och enhetscheferna. I april börde en ny chefläkare på enheten. För övrigt har personalsituationen varit stabil. Flera verksamhetsmål har uppfyllts helt eller delvis under året. Planen har varit att fokusera på samordning av verksamheter i syfte att åstadkomma effektivt utnyttnde av givna resurser. Under året har en projektgrupp arbetat med samordningen av medicin-, geriatri- och rehab- och fysiatrikliniken. Resultatet blev ett beslut att sammanslå geriatriska- och rehabiliterings- och fysiatrikliniken till en gemensam ny klinik som fick namnet rehabiliterings- och geriatrikliniken. I slutet av året startades en utredning av samarbetet mellan barn- och ungdomskliniken och BB-gyn-kliniken i syfte att bromsa kostnadsutvecklingen på sikt och utöka det befintliga samarbetet. Arbetet planeras vara klart i februari Antalet vårdplatser inom de olika klinikerna har setts över enligt planen och en anhållan till landskapsregeringen om att minska vårdplatserna från 174 till 151 lämnades i slutet av året. Antalet vårdplatser speglar nu bättre personaltätheten samt beläggningen på vårdvårdavdelningarna. Målsättningen under året har varit att minska utnyttnde av vikarier och poolpersonal vilket har åstadkommits delvis. Samarbete över klinikgränserna har uppmuntrats och fallit väl ut mellan flera kliniker. Neddragning av prenumerationer i form av facktidningar i pappersformat har gjorts enligt planen. I stället har ÅHS förstärkt utbudet av elektroniska sökfunktioner i medicinska databaser. Rekrytering har varit ett prioriterat område för verksamheten då personaltillgången är avgörande för vårdkvaliteten. Konkurrensen om personal hårdnar och speciellt utmanande är rekryteringen av specialistläkare och sjukskötare inom vissa specialiteter. En arbetsgrupp för rekrytering har tillsatts och under året har representanter från ÅHS deltagit i tre olika kongresser för specialistläkare. Reklammaterialet har uppdaterats och vakanta tjänster har utannonserats på olika sätt. Två nya ST-utbildningar har startats upp under hösten, en inom barnmedicin och en inom vuxenpsykiatri i syfte att säkerställa framtida behov av specialister. INFEKTION- OCH HYGIENVERKSAMHETEN har under året verkat under chefläkarens ansvar. HIS-verksamheten (Hygien, Infektion och Smittskydd) skapades under året. I enlighet med verksamhetsplanen för 2013 har verksamheten bemannats med en hygienskötare på heltid och en infektionsläkare på en deltids projektanställning. Verksamhetspunkten följer kontinuerligt med resistensläget i landskapet och i närområdena samt arbetar smittförebyggande enligt rikslagen om smittsamma sjukdomar. Då Åland har mest antal av genitalklamydia i Finland har tonvikt lagts vid preventivt arbete i form av regelbundna möten i STI (Sexually transmitted infections) gruppen samt föreläsningar i gymnasieskolorna. Samarbete har byggts upp med laboratoriet för att förbättra diagnostiken avseende infektionssjukdomar. Infektionsläkaren har under året haft regelbunden konsultationsverksamhet sjukhusövergripande samt poliklinisk verksamhet på kirurgipolikliniken. Egna mottagningslokaler har saknats. Då verksamheten är ny har kontakter skapats och utvecklats till både riket och Sverige. Regelbunden internutbildning har ordnats för ÅHS personal. Arbetet gällande olika riktlinjer och PM har påbörts. Verksamheten har nära samarbete med landskapsläkare och ÅMHM gällande strategier för åtgärder vid olika infektionsutbrott i samhället. Smittskyddskommittén skapades under året och består av ledamöter från olika kliniker inom ÅHS. Hygienkommittén avslutades efter 17,5 års verksamhet. KVALITETSARBETET har fortgått inom ÅHS. Bemötande har varit ett fokusområde med utbildning till all personal. Medarbetarsamtal har hållits till delar av den direkt underställda personalen och arbetshälsa har diskuterats enligt planen. Under året har rutinerna för hantering av patientärenden i form av anmärkningar mot vården eller bemötande setts över inom chefläkarens enhet och statistikföring har införts från och med april. Antalet anmärkningar mot vården eller bemötande som har handlagts sedan april är 49 st. Antalet ärenden till patientförsäkringscentralen har varit 28 varav åtta ärenden har varit ersättningsbara. Uppföljning av patienternas upplevelse av vård utom Åland har skett genom enkäter. Enkätutvärdering gjordes bland personal som varit föremål 14

15 för nedskärningar, förändringar och omorganiseringar. Verksamheterna som berördes av enkäten var geriatriska kliniken, Godby hälsocentral, psykiatriska rehabiliteringsmottagningen och sekreterarenheten. Avvikelserna inom organisationen hanteras med Flexite systemet. Under året har mycket arbete lagts ner på att förbättra rapporteringen av avvikelser och handläggningen av dessa inom alla verksamhetspunkter och att se avvikelser som en möjlighet och ett underlag för förbättringsarbete. Vid de olika klinikerna pågår kontinuerligt utvecklingsarbete. Flera verksamheter har jobbat med och aktivt diskuterat enhetens värdegrund och aktivt satt i system att gå igenom och uppdatera enhetsspecifika direktiv och policyn. Vid onkologi- och hematologiverksamheten och barn- och ungdomsavdelningen har man under året satsat mycket på detta. Förberedande arbete gällande nätutbildning inom patientsäkerhet och webbaserad utbildning i läkemedelsbehandling (LOVe) har gjorts. Kvalitetssamordnaren har i två längre perioder under året, sammanlagt fem månader, handhaft andra uppgifter inom organisationen. OBDUKTIONSVERKSAMHETEN har under året flyttat in i totalrenoverade lokaler. Ett visningsrum har gjorts i ordning och ett läkarrum har gjorts om till anhörigrum. Samordningsmöte gällande rättsmedicinska obduktioner har hållits med representanter från THL, polisen och ÅHS för att planera för verkställande av nationella utvecklingsplanen för rättsmedicin vilket innebär att antalet rättsmedicinska obduktioner ska minskas på Det nyrenoverade och iordningställda visningsrummet. sikt. Totalt har 34 obduktioner gjorts varav nio har varit medicinska och 25 rättsmedicinska obduktioner. En KÄKKIRURG har varit knuten till chefläkarens enhet och man har kunnat erbjuda käkkirurgi på Åland i stället för att skicka patienter till vård utom Åland. Behandlingarna har kretsat kring tillväxtstörningar i bettutvecklingen så som övertaliga eller felplacerade tänder, över-, under-, och korsbett, cystor och tumörutredningar. Verksamheten vid SJUKHUSBIBLIOTEKET sköts som en köptjänst där ÅHS är köpare och Mariehamns stad sälre. Verksamheten upprätthålls av stadsbiblioteket och regleras av ett avtal mellan ÅHS och stadsbiblioteket. Möjligheten att köpa bibliotekstjänster grundar sig på den åländska bibliotekslagen. Sjukhusbiblioteket har varit bemannat en dag i veckan. Biblioteket är öppet för låntagare 24 timmar i dygnet sju dagar i veckan. Bokvagnsronder har gjorts på medicin- och kirurgiavdelningarna. Det totala antalet lån under året var 973 lån. 107 utgjordes av patientlån. Av personalen var 405 lån skönlitteratur och 426 faktaböcker. Till patienterna har också utlånats talboksspelare och läsplattor. För SOCIALKURATORERNA har samarbetet med läkarna utvecklats bland annat genom att socialkuratorerna har tagit emot elektroniska remisser. Ärenden har oftast varit komplexa pensions- och rehabiliteringsutredningar där socialkuratorernas expertis har varit nödvändig. De fyra socialkuratorerna har haft 480 öppenvårdsbesök och ca besök hos inneliggande patienter. För att förbättra informationen till patienterna har socialkuratorerna haft ett informationsprojekt, s.k. socialkurator-kort. Syftet har varit att förbättra patienternas möjlighet att få kontakt med sin socialkurator angående frågor gällande sociala rättigheter. Socialkuratorerna har fortsatt den påbörde interna informationen till klinikerna angående socialkuratorernas arbetsuppgifter och om information om sociala rättigheter. Socialkuratorerna har varit inbjudna till Ålands handikappförbunds medlemsföreningar vid ett flertal tillfällen för att informera föreningsmedlemmarna om socialt arbete inom ÅHS. Alla socialkuratorer och skolkuratorer inom ÅHS har gott samarbete med varandra och har haft gemensamma möten varannan månad. Samordningen mellan skolkuratorer och socialkuratorer har inte blivit klar under året. Internutbildning i krissamtal har ordnats via psykiatrin. 15

16 GERIATRISKA KLINIKEN Vid fastställande av ÅHS reglemente den blev geriatriska kliniken en del av specialsjukvården. Per bestod geriatriska kliniken av tre avdelningar med 68 vårdplatser för geriatrisk vård och rehabilitering. Med hänvisning till minskad beläggning genomfördes en minskning av platsantalet på geriatriska kliniken fr.o.m Med beaktande av den planering som gjordes i planeringskommittén för om-/nybyggnation av geriatriska kliniken togs ett förslag om ett anpassat platsantal fördelat på de olika avdelningarna fram och fastslogs i styrelsen Som en följd av det minskade platsantalet måste en anpassning av personalresursen genomföras vilket innebar att flera tidsbestämda anställningar måste avslutas under våren Antalet tjänster inom geriatriska kliniken var dock ändå fortfarande högre än ÅHS styrelse beslutat om och den fortsatta minskningen planerades ske stegvis med naturlig avgång. Fr.o.m. mars månad var platsantalet på kliniken 50 fördelat på Mellangårds med 22 platser, Norr/Östergårds med 20 platser och Västergårds med åtta platser. Under året har kliniken deltagit i en projektgrupp med uppdrag att ta fram en modell för en sammanslagning av geriatri-, rehab- och fysiatri- och medicinkliniken. Projektgruppens förslag om sammanslagning ledde till styrelsebeslut om en ny rehabiliterings- och geriatriklinik från och med MELLANGÅRDS sköter både akut och planerad rehabilitering av ortopediska och neurologiska sjukdomstillstånd. Då patientplatserna på Mellangårds minskade från 28 till 22 per minskades samtidigt personalantalet från motsvarande 32,5 heltidstjänster till 25. Minskningen av personal ska genomföras på längre tid men en konsekvens var att vikarier sades upp i mars Till följd av ändringarna, som genomfördes under en förhållandevis kort tid, blev det första halva året en mycket turbulent tid för alla på avdelningen med stor oro och stress. Intervjuer och enkäter gjordes med personalen för att utreda hur alla hade berörts av förändringarna och en handlingsplan gjordes upp. Sysselsättningsterapin stängdes som ett led klinikledningens arbete med att anpassa personalresursen till antalet patientplatser. De två sysselsättningsterapeuterna placerades vid Mellangårds. Den största utmaningen var att fortsätta med full verksamhet trots en kraftigt reducerad personal och trots att anställda flyttades mellan avdelningarna för att verksamheten och patientvården skulle fungera. Intagningsköerna har inte varit långa. Samarbetet med rehab- och fysiatrimottagningen har fungerat utomordentligt väl. Vårdtiderna har varit relativt korta, från ca tre veckor till tre månader med en ganska stor omsättning. Antalet inskrivna patienter ökade med 40 från 2012, en beläggning på 54 % med en hög beläggning under första halva året och en lägre under sista. Detta kan relateras till tillgången på ortopeder inom ÅHS. Intagningar har gjorts från kirurgi- och medicinavdelningarna, på remiss från hälsocentral och hemsjukvård samt egna intagningar av medicinska rehabiliteringspatienter. Under året har kliniken tagit över ett antal medicinska rehabiliteringar från rehabiliteringsavdelningen. Vårdplaneringsmöten med patienten, anhöriga och andra berörda har hållits inför nästan varje utskrivning i syfte att planera fortsättningsvården för patienten. Utvecklingsprojektet med vår värdegrund färdigställdes. NORR/ÖSTERGÅRDS sköter palliativ vård, rehabilitering av internmedicinska och kirurgiska (icke-ortopediska) sjukdomstillstånd samt subakut utredning av geriatriska sjudomstillstånd. Personalsituationen blev turbulent då patientplatserna minskade från 28 till 20 per och närvårdare på vikariat fick avsluta sina anställningar vid avdelningen. Då semestrar och annan ledighet var inplanerad utgående från en större resurs uppstod vissa problem i planeringen. Resten av året har dock tillgången på både närvårdare och sjukskötare varit tillfredsställande. Patienterna har blivit mer medicinskt krävande och kortare vårdtider ökar arbetsbördan för i första hand sjukskötarna. 16

17 Under år 2013 har man försökt styra patienterna till rätt avdelning genom att ha Norrgårds som en avdelning med palliativ vård och Östergårds som en avdelning för rehabilitering av internmedicinska och kirurgiska (ej ortopediska) patienter. Fördelningen mellan palliativa patienter och rehabiliterings patienter har varit ca 40/60, d.v.s. 40 % palliativa under året. Antalet palliativa vårddygn under året var lägre än år Vården har utvecklats till mer korttidsvård och rehabilitering. Fortfarande finns ett fåtal långvårdspatienter kvar på avdelningen. Avdelningens målsättning är att inte längre skriva in långvårdspatienter utan hänvisa dessa till hemkommunerna. Arbetsmiljön upplevs som ett stort problem med dålig inomhusluft som påverkat både personal och patienter. Två av avdelningens personal deltog i en palliativ världskonferens i Prag, vilket var mycket lärorikt och resulterade i insikten att den palliativa vården behöver en fortsatt utveckling, främst i samarbete med hemsjukvården. Personal har lånats mellan avdelningarna för att verksamheten och patientvården ska löpa. I börn av året lånade Norr/ Östergårds ut personal till Mellangårds och vice versa på hösten. VÄSTERGÅRDS sköter utredning, behandling och rehabilitering av patienter med demenssjukdom som har svårare beteendestörningar och/eller svåra somatiska sjukdomar. Då platsantalet på Västergårds minskades från 12 till åtta platser per minskades personal med två närvårdare. Personalresurserna på avdelningen Västergårds fastställdes till 11 heltidstjänster och en närvårdarpool samt en sjukskötarpool. Under 2013 har halvtids- och deltidspersonal gått kortare dagar och antalet vårdare har under helger och veckoslut varit minsta möjliga; två närvårdare och en sjukskötare dagtid. Kvällar är alltid bemannade med en sjukskötare och en närvårdare. En biträdande avdelningsskötartjänst (heltid) har varit obesatt under hela året. I besparingssyfte var avdelningen stängd under semesterperioden De i personalen som inte var på semester flyttades till Norr/Östergårds där även de demenssjuka patienterna vårdades under nämnda period. Detta arrangemang visade sig vara väldigt stressande för alla patientkategorier och mycket oro och förvirring förekom hos patienterna. Västergårds lokaler och personal är optimerade för vården av demenssjuka patienter och kan därmed erbjuda hög patientsäkerhet och optimal vård medan det visade sig att lokalerna på Norr/Östergårds inte var lämpliga för att vårda demenssjuka. För att skapa stimulans och aktivitet för patienterna på avdelningen har målsättningen under året varit att patienterna ska vistas ute så mycket som möjligt. Avdelningens trädgård med promenadgång har varit flitigt använd då vädret har tillåtit utevistelse. Minnesträning för patienterna med hjälp av kort, bilder, ordspråk, färg och form har också hållits av personalen. Arbetssättet på avdelningen är att bibehålla och stärka patienternas resurser i sjukdomens alla skeden och avdelningen har fått resurser från fysioterapin för rehabilitering av patienterna. Vårdplanering och anhörigsamtal har hållits före utskrivningstillfällena, samt även vid övriga tillfällen då behov av har funnits. Patientomsättningen under år 2013 har markant ökat på avdelning jämfört med

18 KIRURGIKLINIKEN Kirurgiklinikens mål, att erbjuda Ålands befolkning kirurgisk, ortopedisk och urologisk vård på högsta nivå, har uppnåtts under Budgetramen har överskridits p.g.a. brist på specialister inom kirurgi, ortopedi och urologi. För att klara de högt ställda målen har kliniken tvingats hyra in läkare från bemanningsföretag som kostar upp till fyra gånger de ordinarie lönerna. Målsättningen att erbjuda så mycket som möjligt av vården i egen regi har varit ett rättesnöre under året. Läkarbristen gör dock att kirurgikliniken har mycket hög andel patienter som skickas för vård utom Åland. Trots aktiva rekryteringsåtgärder av kirurg-, ortoped- och urologspecialister fortsatte specialistbristen att vara klinikens största problem under året. Kliniken har konstaterat att den breda kompetens som krävs av ordinarie specialister på kliniken är sällsynt. De budgetramar kliniken har och den lönesättning som tjänstekollektivavtalet föreskriver tillåter inte möjligheten att erbjuda konkurrenskraftiga löner. Den starka svenska kronkursen under 2013 har ytterligare försämrat situationen. Kliniken har tre överläkartjänster inom allmän kirurgi och tre överläkartjänster inom ortopedi. En överläkartjänst inom urologi saknas börde med två ordinarie kirurger och tre ordinarie ortopeder på plats. I maj 2013 avslutade två av ortopederna sin tjänst. För att hålla vårdgarantin anlitades bemanningsföretag och inhyrda veckovikarier skötte det mesta av den akuta ortopedin resten av året. Avtal skrevs med tre ledplastikortopeder och en ryggortoped och dessa har tagit hand om sina respektive områden ca var fjärde vecka. Inom allmän kirurgi har jourbördan varit mycket tung för de två ordinarie allmänkirurgerna. Allmänkirurgins bakjour pågår dygnet runt, året om, och kräver ständig beredskap att utföra liv-räddande operationer av den jourhavande kirurgen. För att få en rimlig arbetsbörda för de två allmänkirurgerna har Ålands landskapsregering godkänt ett specialavtal där kirurger kan anställas veckovis på en lön som är högre än tjänstekollektivavtalets ramar anger. Urologin sköts på avtal av en urologspecialist från Åbo. Detta har lett till budgetöverskridande konsultlönekostnader men servicen har varit mycket god. Inom övriga personalkategorier har kliniken haft god bemanning. Kirurgiavdelningen och kirurgipolikliniken är välfungerande enheter. Situationen med ett ständigt flöde av korttidsvikarier på läkarsidan ställer mycket höga krav på vårdpersonalen, krav som personalen på både kirurgiavdelningen och kirurgipolikliniken klarat med bravur. I slutet av året anlitades Medimar för att förkorta väntetiderna inom fot- och handkirurgi. Samarbetet har fungerat väl. Sammanfattningsvis har 2013 har varit ett besvärligt år för kirurgikliniken där den ordinarie personalen pressats hårt men den lagenliga vårdgarantin har hållits och klinikens service varit god. Budgeten har dock överskridits p.g.a. av läkarbrist, vård utom Åland har ökat av samma orsak. 18

19 LABORATORIEENHETEN Laboratorieenheten har under året givit både ÅHS och externa kunder den laboratorieservice som krävs. Det totala antalet beställda analyser blev , vilket är en ökning med 2,3 % jämfört med Antalet prov som skickades bort för analys utgjorde 11,5 % av det totala antalet och ökade med 14,6 % jämfört med föregående år. Laboratoriet har genom åren tagit in personal under helgerna för att endast komma och ta morgonprov på avdelningarna (tre timmar/dag). För att minska på de totala kostnaderna hade enheten för avsikt att under året sluta med detta. Avsikten var att morgonprovtagningen under helgerna istället skulle införlivas i avdelningarnas arbetsrutiner, men det visade sig inte vara möjligt. Laboratorieenheten utökade kvalitetsarbetet så att hela personalen involverades. Arbetet med att få ett klarare regelverk och ett mera systematiskt arbetssätt lyckades riktigt bra. För att bättre upptäcka brister och fel infördes ett internt system för rapport av händelser som avviker från de uppgjorda arbetsrutinerna. Enheten gjorde under året en upphandling av mikrobiologiska odlingar som vanns av Åbo universitets centralsjukhus (ÅUCS). I upphandlingen ingick även funktionen som stödlaboratorium för den egna mikrobiologiska verksamheten. Laboratoriet har en plan på att byta ut alla kylskåp inom kommande år för att öka den medicintekniska säkerheten. Under detta år anskaffades ett laboratoriekylskåp för förvaring av reagens. Laboratorieenhetens klinikledning bestod under året av enhetschef, avdelningsskötare, överskötare och medicinsk chef. Klinikledningen hade 23 möten under året. Dessutom inleddes ett bra samarbete med kontinuerliga möten med ÅHS nya infektionsläkare. 19

20 LÄKEMEDELSCENTRALEN Totalt var läkemedelsframställningen litet mindre än föregående år beroende på ett mindre antal cytostatikadosberedningar. Omsättningen, d.v.s. värdet på läkemedelsleveranserna till enheterna, var under året ca 2,37 miljoner euro vilket är en minskning med ca -6,9 % (ca euro) jämfört med Läkemedelscentralens distribution inför Öppet Hus som anordnades under hösten 2013 i de utbyggda/renoverade utrymmena innan verksamheten flyttade tillbaka in. Samtidigt firades 60 års jubileum (verksamheten börde 1953) och 20-års jubileum (verksamheten flyttade till dessa lokaler 1993). Den läkemedelsgrupp där kostnaderna minskat mest är läkemedel grupperade under ATC-koden J Systemiskt verkande medel mot infektioner (d.v.s.läkemedel mot infektionssjukdomar), kostnaderna minskade med ca -25 % (ca euro) jämfört med Föråldrade läkemedel i läkemedelscentralens lager utgjorde ca 6,2 % av lagervärdet som var ca euro. Kassaktionerna av föråldrade läkemedel i läkemedelscentralens lager var därmed på samma nivå som år Kostnaderna för returnerade läkemedel från enheterna som kasserades utgjorde totalt ca 2,6 % ( euro) av läkemedelscentralens omsättning, vilket är på nästan samma nivå jämfört med år Ombyggnad/utbyggnad av läkemedelscentralens utrymmen påbördes i börn av året och läkemedelscentralens verksamhet flyttade i nuari 2013 till temporära utrymmen. Första delen av året gick åt till att försöka få verksamheten att fungera i de temporära utrymmena vilket gjorde att det inte fanns tillräckligt med resurser för att uppnå alla planerade verksamhetsmål. Målen att genom utbildning öka personalens kompetens gällande GMP (god tillverkningssed) samt åtgärda de brister som påpekades vid Fimeas inspektion kunde därför inte förverkligas. Chef för läkemedelscentralen Ylva Lindström, iklädd sterilhalare som används bl.a. vid cytostatikabehandling, berättar om den kommande verksamheten i de nybyggda laboratorieutrymmena. För att förbereda flytten tillbaka till de nybyggda laboratorieutrymmena var målet att under året projektanställa en provisor för kvalitetsarbete. Provisorns uppgift skulle även vara en genomgång av läkemedelstransporterna inom ÅHS. Ingen med de efterfrågade meriterna kunde anställas och därmed kunde bl.a. den planerade genomgången av läkemedelstransporterna för att åtgärda brister och kvalitetssäkra transporterna inte genomföras. Galeniska laboratoriet i de nybyggda laboratorieutrymmena. De temporära utrymmena (distribution) dit verksamheten flyttade i nuari

21 Arbetet med att föl upp avvikelsehantering samt föl upp och försöka minska andelen läkemedel som måste kasseras gjordes och görs kontinuerligt. Målsättningen att ordna två skolningstillfällen för personalen uppnåddes genom att interna skolningseftermiddagar ordnades vid ett tillfälle under våren och ett under hösten. Många års brist på resurser har gjort att de lagstadgade inspektionerna av avdelningarna inte har kunnat genomföras, men under 2012 påbördes detta arbete med fortsättning under Målet att inspektera alla enheter/avdelningar en första gång under året uppnåddes. För att underlätta fortsättningen har ett system utarbetats för att involvera inspektionerna i det dagliga arbetet. Planen var att göra inspektionerna med tyngdpunkt på Plan för säker läkemedelshantering men detta förändrades under året till att i första hand inspektera förvaringsförhållanden för läkemedlen ute på enheterna. Det kunde konstateras att en del av enheterna hade gamla och dåligt fungerande kylskåp för läkemedelsförvaring. Inspektionerna ledde därmed till att det inom ÅHS satsades på en gemensam upphandling av medicinkylskåp till flera enheter. Tillträde till laboratorieutrymmena vid läkemedelscentralen är normalt inte tillåtet för obehöriga p.g.a. renhetskrav, klädsel o. dyl. Därför anordnades under hösten öppet hus i de nya utrymmena för att ÅHS personal skulle ha möjlighet att besöka de nybyggda laboratorieutrymmena i läkemedelscentralens nya lokaler innan dessa tagits i bruk. MEDICINKLINIKEN Klinikledningen och de olika verksamheterna har under året aktivt arbetat för att nå de uppställda målen för medicinkliniken. MEDICINAVDELNINGEN Åldersstrukturen har förändrats under åren och 2/3 av våra patienter är över 80 år. Avdelningen vårdar personer som lider av många olika sjukdomar vilka orsakar funktionsnedsättningar både fysiskt och psykiskt. Många av avdelningens patienter är i behov av en rehabiliteringsperiod på rehabiliterings- och fysiatri- samt geriatriska kliniken innan de kan återvända till sitt boende. Vårdtyngden av de här patienterna är hög. Under åren har inskrivning av patienter till avdelningen p.g.a. sociala skäl blivit vanligare. Avdelningens verksamhet är beroende av fungerande vårdkedjor. Samarbetet med rehab- och fysiatri samt geriatriska kliniken har fungerat bra. Vissa kommuner har haft svårt att ta emot sina vårdkrävande invånare p.g.a. resursbrist. En del patienter som är kroniskt sjuka har behövt dygnetrunt vård och hemsjukvårdens resurser har inte räckt till för att ge sjukvård åt dessa personer, vilket påverkat medicinavdelningen. Socialkuratorns tjänster behövdes dagligen likaså var fysio-, ergo- och talterapeuterna flitigt anlitade. Sjukhusprästens besök har varit uppskattade av patienterna. Samarbetet med olika serviceenheter inom ÅHS har fungerat bra. Med akutkliniken har det dock funnits vissa problem avseende inläggningar beroende på att akutkliniken upplevt att medicinavdelningen inte kunnat ta emot patienter tillräckligt fort. Tack vare den om- och tillbyggnad som färdigställdes 2012 har arbetsmiljön också blivit mycket bättre i och med att alla arbetsgrupper har egna rum. Konsumtionsmässigt har avdelningen klarat sin budget relativt bra. Samtliga vårdtjänster har varit besatta med kompetent personal med undantag av sommarmånaderna då vårdstuderande har vikarierat behörig personal. Den kvarvarande ordinarie personalen har då fått ta mycket ansvar och haft en tung arbetsbörda. De många sekreterarbytena har också försvårat arbetet på avdelningen. Många vårdstuderande på olika nivåer har gjort sin praktikplacering på avdelningen. Det har funnits ett välfungerande handledarsystem vilket bl.a. innebär att intresset att göra praktik på medicinavdelningen är stort. 21

22 MEDICINPOLIKLINIKEN På ANTIKOAGULANSMOTTAGNINGEN har året präglats av personalförändringar. I maj gick en av de heltidsanställda sjukskötarna i pension medan den vikarierande sjukskötaren gick på föräldraledigt. Antikoagulansmottagningens ansvarige läkare gick på tjänstledigt och har under året ersatts av flera olika läkare. Arbetsbelastningen på antikoagulansmottagningen upplevs ha ökat. Perioderna runt helger är fortsatt speciellt belastande gjordes ordinationer på 876 patienter, att jämföra med till exempel med 2012 då ordinationer gjorde på 836 patienter. INR-målvärdet har ändå hållits i 59,2 % av fallen. För att klara det ökande patientantalet ska nu en översikt av verksamheten göras. Ett överlåtande av patienter till primärvården planerades under våren men detta avbröts tyvärr på grund av tekniska begränsningar i AKprogrammet och innebar att projektet inte kunde påbörs under De 14 nuvarande patienterna med egna CoaguChek-mätare har följts under året med överlag goda resultat och nöjda patienter. Tio nya mätare anlände i slutet av året och en ny utbildning ska nu planeras. Verksamheten vid BEHANDLINGSMOTTAGNINGEN har fortgått enligt plan och man har genomfört medicinska ingrepp och behandlingar i ungefär samma omfattning som tidigare. Personalsituationen har varit stabil. BORRELIAVERKSAMHETEN som ansvarar för medicinsk utredning vid borreliafrågeställningar har som tidigare bemannats av en läkare på 50 % samt av sjukskötare från behandlingsmottagningen. Patientflöden och bemanning har varit relativt stabila. Under året har DIETISTMOTTAGNINGEN behandlat patienter i alla åldrar, med många olika diagnoser. Antalet patientbesök är jämförbart med föregående år. Även detta år höll dietistmottagningen i maj en virtuell föreläsning för äldre deltagare i Virtu-projektet (Virtual Elderly Care Services on the Baltic Islands). Flera möten har hållits med kökets kostchef, upphandlingschef och biträdande kostchefer för planering av framtida nutritionsarbete inom ÅHS. Tillsammans med upphandlingschefen utarbetades en projektplan som skickades till ledningsgruppen vilket resulterade i att det våren 2014 kommer det att anställas ytterligare en dietist som under ett års tid ska genomföra ett nutritionsprojekt vid ÅHS tillsammans med köket och avdelningarna. ENDOKRINOLOGI- OCH DIABETESMOTTAGNINGEN har haft fortsatt samarbete med primärvården kring framför allt patienter med typ- 2 diabetes. Även samarbete med mödrarådgivningen avseende gravida med förhöjda blodsockervärden fortgår. Behovet av insulinpumpshandledning har ökat, delvis p.g.a. att flera patienter tagits över från pediatriken. De tekniskt utvecklade insulinpumparna (totalt ca 15 patienter med pump) har förbättrat sockerbalansen hos ett flertal patienter. Nytt är att patienter med flera sjukdomsdiagnoser har fått förbättrat mående och livskvalitet genom personlig handledning av de 22

23 tekniska möjligheterna som finns. Mottagningen har till en börn fått en sjukskötare, en dag/vecka, som en extra resurs. Detta har under vintern har utökats till två dagar/ vecka. Den endokrinologiska mottagningen utreder och behandlar sjukdomar i de hormonproducerande körtlarna. Patientvolymen har varit relativt konstant jämfört med tidigare år. På ENDOSKOPIMOTTAGNINGEN har situationen personalmässigt varit något sämre år 2013 och inga vikarier på läkarsidan har använts. Antalet inkomna remisser och även antalet undersökningar har varit något färre än året innan. ÅHS urologkonsult har under året påbört cystoskopier och verksamheten som tidigare var förlagd till operationsavdelningen kan nu skötas i endoskopimottagningens lokaler. Detta har möjliggjorts genom nyinvesteringar i apparatur samt mindre omstrukturering av verksamheten de dagar urologkonsulten finns på plats. Assisterande personal har medföljt från kirurgipolikliniken. Kösituationen på mottagningen har förbättrats något under 2013 och väntetiden har varit endast några veckor för normalprioriterade skopier och akuta och halvakuta undersökningar har kunnat genomföras enligt behov. HJÄRTMOTTAGNINGEN inkluderande antikoagulansmottagningen genomför planerade och akuta utredningar samt står för intensivvårdens behov av medicinsk och kardiologisk kompetens. Därtill finns en invasiv del med implantationer av pacemakers och implanterbara defibrillatorer. Antikoagulansmottagningen samt de polikliniska cardioversionerna p.g.a. förmaksflimmer sköts och planeras även av kardiologisk läkarkompetens från hjärtmottagningen. Verksamheten på hjärtmottagningen har präglats av förändringar i läkarbemanningen beroende på pensionsavgång, tjänstledighet och svårighet att hitta vikarier. Utbildningsinsatser har under året gjorts för att hö kompetensen avseende pacemakerverksamheten. Totalt har antalet besök på hjärtmottagningen varit varav besök varit till sjukskötare och till läkare erhölls interna remisser till hjärtmottagningen, varav den största andelen kom från primärvården, medicinkliniken och från akutmottagningen. Antalet pacemaker/icd-kontroller var 375. Under året gjordes 28 pacemaker/icd nyimplantationer varav 23 gjordes på Åland, vilket betyder att en större andel implantationer gjorts på Åland jämfört med tidigare. Hjärtmottagningens samarbetet med omgivande sjukhus, Akademiska sjukhuset i Uppsala (UAS), Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS) samt Helsingfors universitetscentralsjukhus (HUSC), har fortsatt som tidigare. Sjukskötarna som sköter verksamheten på HUD- OCH NEUROLOGIMOTTAGNINGEN har under året haft patientbesök och utfört de olika behandlingsordinationerna för hud- och neurologpatienterna. Mottagningen var stängd fyra veckor under året. Hudmottagningen har haft tre hudläkare som tillsammans haft mottagning 82 dagar under året. Två hudläkare har kommit från Sverige och en från Finland. Totala antalet besök till hudläkare uppgick under året till Vid neurologimottagningen avslutade ordinarie neurolog sin anställning under sommaren. Mottagningen har därefter bemannats av konsulter från Akademiska sjukhuset i Uppsala (UAS). Tillgången till konsulter har dock varit dålig varför det varit långa väntetider till mottagningen. Antalet besök till neurolog uppgick under året till Verksamheten på LUNGMOTTAGNINGEN har under året mestadels löpt på bra med ett jämt remissflöde och ett brett sjukdomspanorama. I statistiken noteras att ca 250 sömnregistreringar gjordes och antalet patienter med CPAP-behandling i hemmet för sömnapné ökat till över 400. Allergibehandling med immunterapi erhöll 33 patienter. Verksamheten vid MAG- OCH TARMMOTTAGNINGEN har fortgått utan några förändringar förutom att patientbokningarna numera sker via medicinpolikliniken. Material från IBD-studien i Uppsala, där Åland ingår som ett satellitsjukhus och bidrar med data, har under året publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Väntetiderna är för närvarande endast några få veckor och remissflödet väsentligen oförändrat. Vid NJURMOTTAGNINGEN har antalet dialyspatienter ökat kraftigt under de senaste årtiondena. De åländska patienter som behövde dialys före 1980 var tvungna att fara till riket för att få sina dialysbehandlingar. Bloddialysverksamheten startade 1980 på Ålands Centralsjukhus och det året genomfördes 40 bloddialysbehandlingar utfördes bloddialysbehandlingar. Av dessa var polikliniska dialyser och 141 var dialyser på patienter inom den slutna vården. 58 av dessa dialyser utfördes i isoleringsrum utanför dialysavdelningen. Det utfördes även 29 akuta bloddialyser. Dessutom genomfördes 64 gästdialyser d.v.s. dialys av patient som inte är boende på Åland men vistas under en kortare tid här. 23