ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styrelsen nr 3/2012

Transkript

1 Styrelsen nr 3/2012 Kallelse till sammanträde den 2 mars kl Paragraf Ärende 24. Sammankallande och beslutsförhet. 25. Justering av protokoll. 26. Föredragningslistans godkännande. 27. Prioriteringsprinciper och grupper. 28. Minskat ekonomiskt utrymme. 29. Styrelsens sammanträdesdagar. OBS. Vänligen meddela Anita Husell-Karlström, tel eller e-post anita.husell-karlstrom@ahs.ax om du inte kan delta i styrelsemötet. Barbro Sundback Ordförande

2 PROTOKOLL Nr 3 Datum fredagen den 2 mars 2012 Plats och tid Paragraf nr Centralförvaltningens sammanträdesrum, Doktorsvägen, kl Beslutande Barbro Sundback ordförande Roger Jansson vice ordförande Torbjörn Björkman ledamot Stig Brolin ledamot Runar Karlsson ledamot Hanna Segerström ledamot Erica Scott suppleant Frånvarande Carita Nylund ledamot Föredragande Peter Rask hälso- och sjukvårdsdirektör Övriga närvarande Bengt Michelsson vårdchef Marie Lövgren ekonomichef Dick Sjögren chefläkare Tuula Söderström vik. personalchef Anita Husell-Karlström förvaltningssekreterare Protokollförare Protokolljustering Anita Husell-Karlström Dagens protokoll förklaras justerat. Roger Jansson Barbro Sundback Ordförande Peter Rask Hälso- och sjukvårdsdirektör

3 SAMMANKALLANDE OCH BESLUTFÖRHET 24 FÖRSLAG: Sammanträdet förklaras lagligen sammankallat och beslutfört. BESLUT: Beslöt enligt förslaget JUSTERING AV PROTOKOLL 25 FÖRSLAG: Dagens protokoll förklaras justerat när det har undertecknats av mötets ordförande och en på mötet utsedd protokolljusterare samt kontrasignerats av föredragande. BESLUT: Roger Jansson valdes till protokolljusterare FÖREDRAGNINGSLISTANS GODKÄNNANDE 26 FÖRSLAG: Dagens föredragningslista godkänns. BESLUT: Dagens föredragningslista godkändes Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 1 :

4 PRIORITERINGSPRINCIPER OCH GRUPPER 27 I många länder förs diskussioner hur prioriteringar inom sjukvården kan ske på ett etiskt sätt, så har skett i såväl Finland som Sverige. I bilagan till denna paragraf finns utdrag från en utredning gjord av Anders Melin samt nationella riktlinjer för prioriteringar där beslut fattats av svenska riksdagen. Det finns ett behov av riktlinjer inom sjukvården på Åland. Vi jämförelser mellan de finska och de svenska riktlinjerna ses en mycket stor grad av överenstämmelse där de svenska förefaller något mer lättillgängliga och är mer koncisa. I Sverige har beslutats om tre grundläggande principer, Människovärdesprincipen, Behovs-solidaritetsprincipen, Kostnadseffektivitetsprincipen. Riksdagen har även beslutat om fyra prioritetsgrupper: Prioritetsgrupp Vårdinnehåll I Vård av livshotande sjukdomar. Vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död. Vård av svåra kroniska sjukdomar. Palliativ vård och vård i livets slutskede. Vård av människor med nedsatt autonomi. II Prevention Habilitering/rehabilitering. III Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. IV Vård av andra skäl än sjukdom eller skada. FÖRSLAG: Styrelsen godkänner förslaget till de tre grundläggande principerna vid prioriteringar, Människovärdesprincipen, Behovs-solidaritetsprincipen, Kostnadseffektivitetsprincipen, samt riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården på Åland, indelade i fyra prioritetsgrupper efter angelägenhetsgrad enligt ovan och för ärendet till landskapsregeringen för fastställelse. BESLUT: Styrelsen beslöt enligt förslaget. Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 2

5 MINSKAT EKONOMISKT UTRYMME 28 Landskapsregeringen har begärt in inbesparingsförslag av ÅHS. Styrelsen diskuterade den uppkomna situationen på sammanträdet den 24 februari. Ärendet återremitterades då till förvaltningen för ytterligare beredning. Beredningen skulle innehålla allmänna bedömningar, en målformulering och bedömning av ramarna. Nedan listas några tänkta områden där besparingar kan uppnås. - Vårdavdelningarna. Beläggningen på vårdavdelningarna varierar och med små organisatoriska enheter ökar såväl antalet tomma platser som antalet överbeläggningar. En sammanslagning av avdelningar eller en övergripande styrning beträffande den dagliga personalförsörjningen och fördelningen av patienter kan ge betydande besparingar på sikt. Det finns många alternativa organisatoriska block, ett exempel skulle kunna vara sammanslagning av barnavdelningen och BB men det är också tänkbart att sammanföra barn och medicin. Vårdplatser för gynekologiska platser kan också utnyttjas av kirurgiska patienter. En strukturell förändring bör konsekvensutredas och genomförs. Potentiella vinster kan begränsas av fysiska förutsättningar i byggnaderna. - En utbudspunkt kvällar och helger i Mariehamn. Hälsocentralens läkare bedriver jourverksamhet i egna lokaler i Mariehamn vilket innebär att även annan personal från HC arbetar under jourtid. Patienterna har också ett val att göra vid akut sjukdom kvällstid, skall de söka till akutmottagningen eller till hälsocentralen? Genom att placera hälsocentralens jourläkare på akutmottagningen kan personalresursen i form av annan personal utnyttjas effektivare och patienten kommer automatiskt till rätt dörr och vårdnivå. - Begränsningar av mertid och övertid. ÅHS har betydande kostnader för mer- och övertid och om dessa kan minskas har det därför stor ekonomisk betydelse. Orsakerna till kostnaderna bör analyseras och insatser bör göras för att begränsa dessa. - Minskat öppethållande av Godby HC. Godby HC har full verksamhet inklusive provtagning måndag till onsdag. Därefter minskar verksamheten för att på fredagar vara låg. En stängning av Godby HC på fredagar kan ge besparingar samtidigt som effekten för patienterna blir begränsad. Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 3

6 MINSKAT EKONOMISKT UTRYMME (forts) 28 - Genomgång av verksamheter inom prioritetsgrupperna III och IV. Inom ÅHS genomförs åtgärder som riktar sig till alla prioritetsgrupper, t.ex. sterilisering av män (prioritetsgrupp IV) och fertilitetsbehandlingar (prioritetsgrupp III). Vissa åtgärder inom dessa grupper kan med fördel hänvisas till privat sjukvård. Det bör därför göras klinik- och specialitetsvisa genomgångar av verksamheten för att avgöra vilka åtgärder ÅHS kan upphöra med alternativt begära fullkostnadsersättning för av patienterna. Det är också viktigt att ha tydliga regler när det gäller behandlingar så att alla medborgare i samma specifika situation behandlas lika. Klinikvis bör man också göra en genomgång av de svenska nationella riktlinjerna för de sjukdomsgrupper som har sådana, och upphöra med allt som hör till grupp FoU och grupp ickegöra. - Genomgång av läkemedelsanvändningen. Många nya läkemedel är till mycket stor nytta för patienterna och kan trots högt pris leda till kostnadsbesparingar för samhället totalt sätt. En sådan grupp läkemedel är de så kallade TNF-α- hämmarna. Initialt gavs dessa som intravenöst dropp med patienten inneliggande, numera sköter patienten oftast medicineringen själv på liknande sätt som diabetiker, dvs. med en injektion i hemmet. Förskrivningsmönstret på Åland skiljer sig markant från omvärlden, både i jämförelse med Finland och med Sverige. T.ex. ökade kostnaden för den intravenösa behandlingen med mellan 2010 och Den intravenösa behandlingen betalas till 100 % av ÅHS, för den behandling som patienten sköter i hemmet står FPA för ca 94 %. Användningen av denna grupp läkemedel är betydligt högre på Åland än i omvärlden, men enbart byte av preparat till ett med lika god effekt men som i huvudsak betalas av FPA skulle spara mycket stora belopp årligen för ÅHS. - Minskat antal hälsomottagningar. Verksamheterna vid hälsomottagningarna har redan i många fall centraliserats och besparingspotentialen här förefaller mindre än förväntat, delvis pga. att kommunerna tecknat generösa avtal med ÅHS. En sammanslagning av ett par mottagningar är möjlig men bör genomföras endast om tydlig ekonomisk vinst kan visas. - Ökad centralisering av läkarnas barnarådgivning Ökad centralisering av läkarnas barnarådgivning har tidigare diskuterats men då med utgångspunkten att höja kvaliteten för patienterna, men man kan även anta att en centralisering kan ge effektivitetsvinster. Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 4

7 MINSKAT EKONOMISKT UTRYMME (forts) 28 - Allmän restriktivitet Vid alla aktiviteter som genomförs bör en bedömning göras av vilken nytta som tillförs ÅHS, dess personal och i slutändan befolkningen. Det gäller utbildningar, resor, studiebesök, hospiteringar, festliga arrangemang mm. - Ökade intäkter Högkostnadsskyddet har väsentligt förbättrats och samtidigt har avgifterna sänkts. Det medför att intäkterna 2011 är lägre än 2004, inflationen oaktad. På grund av det förbättrade högkostnadsskyddet finns sannolikt utrymme att höja avgifterna utan att det på ett otillbörligt sätt drabbar de som är mest utsatta. - Lönekostnadsutvecklingen Det är viktigt att de pågående avtalsförhandlingarna resulterar i måttliga löneökningar som ej är överstiger ökningarna i Riket. Det finns en lokal löneglidningen inom ÅHS och här behövs sannolikt utökat regelverk för att begränsa denna. - Stopp för nya kostsamma ofinansierade projekt Stopp av nya kostsamma projekt om inte patientnyttan kan dokumenteras och står i proportion till insatsen, t.ex. bör ÅHS ansvar begränsas beträffande frivilligorganisationernas arbete. - Flytt av psykiatriska rehabiliteringsmottagningen Psykiatriska kliniken bedriver verksamhet i lokaler centralt i Mariehamn och har kostnader för dessa. En flytt till den nya psykiatribyggnaden minskar hyreskostnaderna, eventuellt kan även andra effektivitetsvinster uppnås. Det är svårt att i detalj förutse vilka konsekvenser olika besparingar kommer att innebära. Det bör noteras att för att kunna hålla de ekonomiska ramarna som skisserats för måste antalet anställda minska och pga. besparingens storlek (uppskattas till ca 6 miljoner i nivåsänkning 2015 vilket exempelvis motsvarar ca 130 tjänster) kan förändringarna inte genomföras utan att det kommer att få märkbar effekt på servicenivån. FÖRSLAG: Ledningsgruppen får i uppgift att utreda och genomföra förändringar inom samtliga ovanstående områden i de fall där det kan genomföras på ett etiskt acceptabelt sätt samtidigt som en kostnadsminskning kan ses. Ledningsgruppen får också i uppgift att hitta ytterligare områden där kostnadsminskningar kan genomföras. Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 5

8 MINSKAT EKONOMISKT UTRYMME (forts) 28 BESLUT: Styrelsen beslöt att ledningsgruppen får i uppgift att utreda, genomföra och bereda inför styrelsen, förändringar inom samtliga ovanstående områden i de fall där de kan genomföras på ett etiskt acceptabelt sätt, samtidigt som en kostnadsminskning kan ses. Ledningsgruppen får också i uppgift att hitta ytterligare områden där kostnadsminskningar kan genomföras. Styrelsen konstaterar inför LR, att nettomålet för intäkter och konsumtionskostnader kan accepteras som ett mål men att investeringsanslaget under åren bör utökas för att möjliggöra att fastigheten Gullåsens ny- och/eller ombyggnad ska kunna genomföras Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 6

9 STYRELSENS SAMMANTRÄDESDAGAR 29 Styrelsen har beslutat att sammanträdesdag och tid skall vara fredag kl För att underlätta allas planering behöver ett långsiktigt beslut fattas om vilka dagar styrelsen avser hålla möte. Mötesplaneringen har av tradition gjorts för ett halvt år i taget. FÖRSLAG: Föreslås att styrelsen beslutar sammanträda följande dagar: den 16 mars, 5 april, 27 april, 25 maj och den 15 juni. BESLUT: Styrelsen beslöt sammanträda enligt ovanstående förslag. Dessutom beslöt styrelsen att inleda en serie studiebesök på klinikerna/enheterna. Det första studiebesöket sker den 16.3 kl på Geriatriska kliniken. Framledes beslutas om vilka övriga kliniker som ska besökas Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 7