ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styrelsen nr 16/2012

Transkript

1 Styrelsen nr 16/2012 PROTOKOLL Fört vid sammanträde fredagen den kl i styrelserummet. Paragraf Ärende 127. Sammankallande och beslutsförhet Justering av protokoll Föredragningslistans godkännande Chef och facklig förtroendeman, en omöjlig kombination Den ekonomiska utvecklingen 132. Rekrytering av hälso- och sjukvårdsdirektör och chefläkare Ordförande för planeringskommittén 134. Arbetsgivarrepresentanternas suppleanter i samarbetskommittén Delgivningar. OBS. Vänligen meddela Anita Husell-Karlström tel eller e-post anita.husell-karlstrom@ahs.ax om du inte kan delta i styrelsemötet. Barbro Sundback Ordförande

2 PRPTOKOLL Nr 16 Datum den 26 oktober 2012 Plats och tid Paragraf nr Centralförvaltningens sammanträdesrum, Doktorsvägen, kl Beslutande Barbro Sundback ordförande Roger Jansson vice ordförande Stig Brolin ledamot till kl Runar Karlsson ledamot Carita Nylund ledamot Hanna Segerström ledamot Silvana Fagerholm-Sjöblom ersättare, deltog ej 132 Frånvarande Torbjörn Björkman ledamot Föredragande Peter Rask hälso- och sjukvårdsdirektör Övriga närvarande Bengt Michelsson vårdchef Dick Sjögren vik. chefläkare från kl Anette Korpi vik. personalchef Carina Aaltonen social- och miljöminister till kl Axel Hansson landskapsläkare Anita Husell-Karlström förvaltningssekreterare Protokollförare Anita Husell-Karlström Protokolljustering Dagens protokoll förklaras justerat. Hanna Segerström Barbro Sundback Ordförande Peter Rask Hälso- och sjukvårdsdirektör

3 SAMMANKALLANDE OCH BESLUTFÖRHET 127 FÖRSLAG: Sammanträdet förklaras lagligen sammankallat och beslutfört. BESLUT: Styrelsen beslöt enligt förslaget JUSTERING AV PROTOKOLL 128 FÖRSLAG: Dagens protokoll förklaras justerat när det har undertecknats av mötets ordförande och en på mötet utsedd protokolljusterare samt kontrasignerats av föredragande. BESLUT: Styrelsen utsåg Hanna Segerström till protokolljusterare samt beslöt att protokollet justeras den kl FÖREDRAGNINGSLISTANS GODKÄNNANDE 129 FÖRSLAG: Dagens föredragningslista godkänns. BESLUT: Styrelsen beslöt enligt förslaget Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 1 :

4 CHEF OCH FACKLIG FÖRTROENDEMAN, EN OMÖJLIG KOMBINATION 130 Det är viktigt att samarbetet mellan fackliga organisationer och arbetsgivare fungerar bra. För att samarbetet skall fungera väl är det viktigt att rollerna är klarlagda. I olika samarbetsorgan skall det vara tydligt vilka som representerar arbetsgivaren respektive arbetstagarna. Inom ÅHS finns en tradition att kunna kombinera en tjänst eller ett förordnande som chef med ett uppdrag att vara facklig förtroendeman. Här skiljer sig ÅHS från både Sverige och Finland, men även från den övriga offentliga förvaltningen på Åland. Det centrala lagrummet som berör frågan är 3 kap 16 Tjänstemannalagen (1987:61). Tjänsteman till vars åligganden hör att företräda landskapet såsom arbetsgivare, får inte i en förening som företräder landskapsanställda verka i en sådan ställning att hans verksamhet i föreningen står i strid med nämnda tjänsteåliggande. Motsvarande bestämmelse finns i Finland t ex i statstjänstemannalagen 4 kap 16 som även hänvisar till förordningen om statens tjänstekollektivavtal. En tjänsteman till vars tjänsteåligganden hör att företräda staten såsom arbetsgivare får inte i en förening som representerar statsanställda ha en sådan ställning att hans verksamhet i föreningen står i strid med nämnda tjänsteåliggande. I förarbetena ges ingen tydlig vägledning varken beträffande det fackliga uppdragets natur eller beträffande arbetsgivarrollen. Frågan har utretts av vik avtalschef Tiina Robertsson och landskapets personalchef Terese Åsgård. Man har gått igenom såväl lagar som litteraturen i ämnet, bilaga 1, och Tiina Robertsson konkluderar: Man kan dra slutsatsen att kravet på tjänstemannens opartiskhet i praktiken omöjliggör för landskapets chefer att i en fackorganisation ha någon annan roll än en vanlig medlems roll. Däremot är det svårt att fastställa på vilken nivå denna gräns kan dras, men det borde rimligen gälla i varje fall den högsta ledningen och de chefer som i organisationen fungerar som arbetsgivarens representanter. Sammanblandningen av roller som finns inom ÅHS skapar inte bara en rättsosäkerhet för de anställda utan riskerar även att vara kostnadsdrivande. Fackliga förtroendemän har en legitim rätt och skyldighet att företräda sina medlemmars intressen, tex genom att söka erhålla så hög ersättning som möjligt för det utförda arbetet. Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 2

5 CHEF OCH FACKLIG FÖRTROENDEMAN, EN OMÖJLIG KOMBINATION (forts) 130 Det finns också frågor rörande bemanning, arbetsscheman, arbetsbelastning mm där det kan finnas giltiga skäl att fack och arbetsgivare inte har samma syn. Det är svårt att analysera men inte osannolikt att kostnadsutvecklingen inom ÅHS hade sett annorlunda ut om en tydligare rollfördelning och ledningsstruktur funnits. Att de fackligt anslutna medlemmarna på ÅHS accepterat att ha en förtroendeman som samtidigt är chef kan bero på att dessa chefer inte låtit sitt chefsansvar påverka det fackliga arbetet negativt. Förutom direkt ekonomisk effekt finns strukturella problem som indirekt kan vara kostnadsdrivande. Traditionen att inom respektive personalkategori blanda ihop rollerna mellan fack och arbetsgivare förstärker gränserna mellan personalkategorierna vilket försämrar möjligheterna till rationella och kostnadseffektiva lösningar. Inom ÅHS råder en obalans mellan de fackliga organisationerna, vid klinikchefsmötena som leds av chefsläkaren och är ett uttalat arbetsgivarmöte deltager för närvarande läkare som är fackligt aktiva, övriga fackliga organisationer är inte representerade. Traditionen inom ÅHS bidrar till att arbetstagare inom organisationen missförstår vad olika uppdrag innebär. Exempelvis har läkargruppen uttryckt att chefläkarens första uppgift är att vara läkarnas språkrör. Den grupp som av alla inom ÅHS uppfattas som arbetsgivarrepresentanter är styrelsen. Som ovan exemplifierats finns inte en sådan klar uppfattning när det gäller ledningsgruppen, än mindre klinikledningarna, detta trots att det finns många klinikledningar inom ÅHS som tar ett stort och tydligt arbetsgivaransvar och har rollerna klarlagda. ÅHS har nu i enlighet med det nya reglementet multiprofessionella klinikledningar. Information från enskilda klinikchefer visar att de upplever svårigheter då alla i klinikledningen inte har klart för sig vilken roll de har. Det pågår för närvarande en omfattande utbildning av alla chefer inom ÅHS. I samband med denna undervisar vicehäradshövding Lena Nordman, specialiserad på arbetsrätt. Hon betonar att den nuvarande ordningen med dubbla uppdrag inom ÅHS är direkt felaktig. Full föreningsfrihet skall råda, klinikchefer, avdelningschefer och övriga arbetsgivarrepresentanter i klinikledningen kan vara medlemmar i en fackförening. Det är också fullt möjligt och i många fall berikande med personer som efter att ha verkat som chef blir fackligt aktiva och vice versa. Alla skall ha möjlighet att acceptera fackliga uppdrag. Däremot kan man inte samtidigt verka som chef och facklig förtroendeman. De fackliga lokalföreningarnas styrelser verksamma vid ÅHS blir regelmässigt inblandade även i specifika personärenden, tex disciplinära påföljder, ersättningar, enskilda individers anställningsförhållanden etc. Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 3

6 CHEF OCH FACKLIG FÖRTROENDEMAN, EN OMÖJLIG KOMBINATION (forts) 130 De fackliga förtroendemännen för ofta de enskilda ärendena till sin styrelse för handläggning. Frågan har diskuterats med de fackliga representanterna i samarbetskommittén Enighet rådde i samarbetskommittén att det inte är möjligt att vara anställande chef och samtidigt facklig förtroendeman. Under diskussionen framkom att det råder betydande oklarhet om vilka som kan ses som arbetsgivarrepresentanter. Det som bör klargöras är vilka chefsnivåer inom ÅHS som är att betrakta som sådana att man kan anses företräda ÅHS som arbetsgivare. Beträffande vilka chefer som kan anses företräda arbetsgivaren så är det utifrån reglementet kapitel 5.4 tydligt vilka som är chefer och kan fatta anställningsbeslut. Dessa är: Hälso- och sjukvårdsdirektören, Chefläkaren, Vårdchefen, Ekonomichefen, Personalchefen, Överskötarna, Verksamhetscheferna (=klinik-/enhetscheferna inom linjeorganisationen), Medicinska cheferna och Avdelningscheferna inom staben. En grupp som inte har egen beslutanderätt beträffande anställningar men som trots det har en tydlig arbetsgivarroll är avdelningscheferna inom linjeorganisationen/avdelningsskötarna. Dessa är i enlighet med kap 4.10 chef för avdelningens personal och har bl.a. följande uppgifter: - ansvara i samråd med respektive klinik-/enhetschef och respektive överskötare för verksamheten, utvecklingen av den, den ekonomiska uppföljningen och resultatet, - leda och ansvara för vårdarbetet, dess utveckling och kvalitet, FÖRSLAG: Styrelsen beslutar att följande tjänster inom Ålands hälso- och sjukvård definieras som arbetsgivarrepresentanter: hälso- och sjukvårdsdirektören, chefläkaren, vårdchefen, ekonomichefen, personalchefen, överskötarna, verksamhetscheferna (=klinik-/enhetscheferna inom linjeorganisationen), medicinska cheferna, avdelningscheferna inom staben och avdelningscheferna inom linjeorganisationen/avdelningsskötarna. BESLUT: Styrelsen beslöt att följande tjänstemän representerar arbetsgivaren inom Ålands hälso- och sjukvård: hälso- och sjukvårdsdirektören, chefläkaren, vårdchefen, ekonomichefen, personalchefen, överskötarna, verksamhetscheferna (=klinik-/enhetscheferna inom linjeorganisationen), medicinska cheferna, avdelningscheferna inom staben och avdelningscheferna inom linjeorganisationen/avdelningsskötarna Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 4

7 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN 131 Den ekonomiska utvecklingen under 2012 har gett anledning till oro och behov av närmare analys. Ledningsgruppen har därför av enheterna/klinikerna först begärt Tertialanalys-åtgärdsplan över budget och verksamhet och sedan Åtgärdsplan och konsekvensanalys vid neddragning av verksamheten. Ledningsgruppen och styrelsen har under året beslutat om ett antal åtgärder för att minska kostnaderna, bla beslut rörande prioriteringar och begränsningar av den skattefinansierade vården, flytt av psykiatriska rehabiliteringsmottagningen, förändring av antalet vårdplatser, anhållan om höjning av beloppen för högkostnadsskydden, förändringar avseende vård utom Åland. Det behövs dock ytterligare långsiktiga åtgärder för att få ekonomin i balans. Den kunde ledningsgruppen ta del av den ekonomiska prognosen baserad på januari-september månads utfall. Bilaga 1. De avtalsenliga retroaktiva löneökningarna har nu utbetalats. Det kan konstateras betydande avvikelser framförallt inom tre områden, inkomster, extern vård och konsumtionskostnader. Det finns även en negativ avvikelse beträffande personalkostnader i linjeorganisationen men trenden är inte fortsatt försämring och den totala personalkostnadsavvikelsen är prognostiserad till 1,2%, dvs 0,5% mindre än vid föregående prognos. Orsaken till de minskade inkomsterna är främst kommunernas förbättrade förmåga att ta hand om de så kallade klinikfärdiga patienterna, vilket är positivt ur verksamhetssynpunkt men ger lägre beläggning på geriatriska kliniken och därmed kommunersättningar. Orsaken till den ökade kostnaden för externvård kan tillskrivas två faktorer. Dels har det under året funnits ett fåtal men extremt dyra patienter, tex så vårdades en patient en månad på intensivvårdsavdelning i Helsingfors. Psykiatriska och kirurgiska klinikerna har enligt klinikledningarna där inte under senaste decennierna haft någon motsvarighet beträffande extremt vårdkrävande patienter. Den andra faktorn är valutaförändringen. Paradoxalt nog ökar dessa klinikers kostnader för vård utanför Åland trots att man under året tagit hem och vårdat patienter som tidigare skickades bort för vård. Ledningsgruppen har besökt Åbo för att om möjligt förbättra förutsättningarna för Ålänningar att få vård där, klinikspecifika besök planeras. Ledningsgruppens bedömning är, trots budgetavvikelsen, att arbetet med att begränsa kostnaderna för vård utanför Åland fungerar väl och fortsätter. När det gäller konsumtionskostnader så kan dessa begränsas genom en förbättrad upphandlingsprocess. Ett ambitiöst arbete pågår inom området men hämmas av bristande administrativa resurser. Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 5

8 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN (forts) 131 Ledningsgruppen har under oktober haft verksamhetsuppföljningar med drygt hälften av klinikerna. Vid dessa framkommer att en majoritet av dessa kliniker kommer att klara årets budgetmål liksom även ser möjlighet att klara 2013 år budgetförslag. Av de hitintills genomgånga klinikerna finns det enstaka med större negativ avvikelse från budgetmålet. Inom vissa kliniker har inte planerade besparingsåtgärder genomförts. Det behövs insatser för att arbetet skall fortsätta. Här behövs både stödjande åtgärder och åtgärder som belyser problematiken. En åtgärd är den pågående chefsutbildningen och tydliggörande av ansvar för att över hela linjen erhålla fungerande klinikledningar där arbetsgivarrollen är klarlagd. En annan är att inte omfördela resurser till de kliniker som ej genomför förändringar. Samarbetet mellan ÅHS olika enheter måste förbättras för att minska kostnaderna. Huvudtemat vid verksamhetsuppföljningarna under hösten har varit kommunikation, både extern och intern kommunikation. Bättre kommunikation och effektivare flöden kan både förbättra kvaliteten och minska kostnaderna. Trots de potentiella effektivitetsvinsterna som finns inom ÅHS kommer inte 2013 års budget att klaras om inte tydliga prioriteringar och utbudsbegränsningar görs. Det är viktigt att samtliga kliniker systematiskt går igenom verksamheten. Det finns en stor risk för hemmablindhet i detta arbete vilket illustreras av att substantiella etiskt godtagbara förslag på prioriteringar företrädesvis kommit från externt rekryterade klinikchefer. Ett sätt att undvika hemmablindhet är korsvis genomgång av verksamheten, vilket genomförts tex inom Västerbottens läns landsting. I bilaga 2 finns beskrivning av prioriteringasarbetet i Västerbotten, förutom den korsvisa genomgången finns andra delar som är direkt tillämpligt inom ÅHS. Ett arbete med genomgång av varandras verksamheter kan ledas av chefläkaren i samarbete med vårdchefen. FÖRSLAG: Styrelsen diskuterar den ekonomiska utvecklingen och ger ledningsgruppen direktiv avseende det fortsatta arbetet. BESLUT: Styrelsen beslöt att vid nästa möte avhandla ÅHS interna verksam hetsplan och budget. Styrelsen beslöt vidare att det förändrings- och priorite ringsarbete som presenterats i bilaga 2 är en modell som till stora delar skulle kunna tillämpas vid ÅHS och ger därför ledningsgruppen i uppgift att förbereda studiebesök och aktiviteter i detta syfte Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 6

9 REKRYTERING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSDIREKTÖR OCH CHEFLÄKARE. 132 Styrelsen beslöt vid sammanträde 5 oktober 2012 att till rekryteringsgrupp utse: Barbro Sundback (ordförandeför rekryteringsgruppen) Roger Jansson, Torbjörn Björkman, Tiina Robertsson, Bengt Michelsson och en medlem från Samarbetskommittén. Man beslöt även att utse Peter Rask (avgående ordinarie chefläkare och avgående HSD) till adjungerad medlem. Vid samarbetskommitténs möte den utsågs genom omröstning bland arbetstagarrepresentanterna Pernilla Söderlund till att ingå i rekryteringsgruppen. Pernilla Söderlund har arbetet inom ÅHS sedan 1994, utbildad till barnmorska och hälsovårdare. Hon har tjänstgjort inom flera av ÅHS verksamhetspunkter och varit fackligt aktiv sedan Hennes breda erfarenhet gör henne väl lämpad att ingå i rekryteringsgruppen. Det har efter omröstningen i samarbetskommittén inkommit två skrivelser till styrelsen, bilaga 1 och 2. FÖRSLAG: Styrelsen diskuterar och tar ställning till de inkomna skrivelserna. Silvana Fagerholm-Sjöblom meddelade att hon sitter med i AKAVA:s styrelse som ledamot och anmälde jäv samt avlägsnade sig från mötet. Ledamot Hanna Segerström föreslog att styrelsen skulle utse en representant för läkarna i rekryteringsgruppen. Förslaget vann inte understöd och förföll. BESLUT: Styrelsen beslöt anteckna skrivelserna för kännedom Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 7

10 ORDFÖRANDE FÖR PLANERINGSKOMMITTÉN FÖR GERIATRISKA KLINI- KEN 133 Hälso- och sjukvårdsdirektör Peter Rask är ordförande i planeringskommittén för geriatriska kliniken. Då Rask nu slutar sitt arbete som hälso- och sjukvårdsdirektör och flyttar till Sverige måste en ny ordförande utses. Vårdchef Bengt Michelsson är vidtalad att handha uppdraget tills planeringskommittén avslutar sitt uppdrag. FÖRSLAG: Styrelsen beslutar utse vårdchef Bengt Michelsson till ordförande för planeringskommittén tills vidare. BESLUT: Styrelsen beslöt enligt förslaget Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 8

11 ARBETSGIVARREPRESENTANTERNAS SUPPLEANTER I SAMARBETSKOM- MITTÉN 134 Styrelsen utsåg den arbetsgivarrepresentanterna i samarbetskommittén. Ledningsgruppen utsågs till ordinarie ledamöter. Av de suppleanter som utsågs har dock två stycken avslutat sin tjänst på ÅHS. Dessa båda är IT-chef Hans Isflak som har varit suppleant för personalchefen och upphandlingschef Petter Johansson som har varit suppleant för ekonomichefen. Då ett fyllnadsval nu behöver göras torde det vara mest praktiskt att utse funktion och inte person. De övriga posternas funktioner utses också, dock fortsätter de nuvarande personerna sitt uppdrag. Följande sammanställning visar nuläget: Ordinarie medlem Ordförande Vårdchefen Viceordförande Hälso- och sjukvårdsdirektören Medlemmar: Personalchefen Chefläkaren Ekonomichefen Suppleant Solveig Carlsson Anette Korpi Hans Isflak (SLUTAT) Kristian Eriksson Petter Johansson (GÅTT I PENSION) FÖRSLAG: Föreslår att styrelsen beslutar utse följande suppleanter för arbetsgivarrepresentanterna i samarbetskommittén för återstoden av mandatperioden : Suppleant Överskötare Personal- o informationssekreteraren IT-chefen Klinikchef Upphandlingschefen För närvarande: (Solveig Carlsson) (Anette Korpi) (VAKANT) (Kristian Eriksson) (Christina Nukala-Pengel) BESLUT: Styrelsen beslöt enligt förslaget Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 9

12 DELGIVNINGAR 135 FÖRSLAG: Styrelsen antecknar nedanstående protokoll och brev för kännedom. 1. Protokoll från Samarbetskommittén den Brev från Ålands handikappförbund r.f. ang. ÅHS neurologivård. 3. Hälso- och sjukvårdsdirektörens svar. 4. Brev från Ålands handikappförbund r.f. ang. förslaget om förhöjt högkostnadsskydd. 5. Hälso- och sjukvårdsdirektörens svar. 6. Brev från Ålands handikappförbund r.f. ang. behov av socialkuratorsbefattning inom primärvården. 7. Beslut från Ålands landskapsregering ang. prioriterade grupper. 8. Inbjudan till ÅHS julfest. BESLUT: Styrelsen beslöt enligt förslaget Protokolljustering Utdragets riktighet bestyrkes 10