Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Singapore 2004

Transkript

1 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Singapore Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Singapore är inte en demokrati i västerländsk mening, även om de traditionella politiska institutionerna existerar och de flesta medborgerliga fri- och rättigheterna i teorin garanteras i landets lagstiftning. Inskränkningar och brister finns, ofta med hänvisning till landets säkerhet eller behovet av att upprätthålla religiös och social harmoni. Dessa gäller främst de demokratiska spelreglerna, straffpåföljder samt yttrande- och pressfrihet. Däremot står sig Singapore relativt väl i internationell jämförelse vad gäller medborgarnas ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Singapore för också en aktiv politik, om än med vissa undantag, för att motverka diskriminering av människor på grund av etnisk härkomst, religion och kön. Reglerna för politisk verksamhet och det sätt på vilket allmänna val förbereds och genomförs begränsar allvarligt oppositionspartiernas möjligheter till politiskt inflytande. Samma parti, PAP, har enväldigt styrt Singapore sedan självständigheten Massmedia kontrolleras indirekt av regeringen och kritik mot densamma förekommer sällan. En viss trend mot ett öppnare debattklimat kan dock noteras. Dödsstraff och spöstraff är vanligt förekommande. Överlag är straffpåföljderna mycket höga, vilket förklaras med önskan att statuera avskräckande exempel. Ett antal lagar, bl.a. lagen om inre säkerhet, "Internal Security Act", medger arrestering utan rättegång, i praktiken på obestämd tid. Denna lag har under de senaste åren tillämpats för arrestering av drygt 35-talet singaporianska muslimer, misstänkta för att planera terroristattentat i Singapore.

2 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Singapore har endast ratificerat konventionerna om barnets rättigheter och om avskaffande av alla former av diskriminering mot kvinnor (CEDAW). Landets första rapport om implementeringen av barnkonventionen skulle ha lämnats in 1997, men kom inte in förrän Rapporten föranledde bl.a. uppmaningen från FN:s barnrättskommitté att ändra vissa åldersgränser i den nationella lagstiftningen; Lagen om barn och unga (Children and Young Persons Act) gäller bara upp till 16 år, man är straffmyndig från 7 års ålder och minimiåldern för arbete var 12 år (numera höjd till 13). Singapore rapporterade senast till FN:s kvinnodiskrimineringskommitté 2001 och fick då kritik från kommittén bl.a. mot de reservationer som landet vidmakthåller. Dessa föranleds främst av bestämmelserna i den särskilda lag som tillämpas av muslimerna i Singapore och det faktum att hushållsanställda har sämre rättigheter än andra förvärvsarbetande i Singapore. Singapore har sedan augusti 2004 en representant i CEDAW. I ljuset av att frågor om mänskliga rättigheter inte är prioriterade vare sig i inrikes- eller utrikespolitiken är några ratifikationer av ytterligare konventioner inte att vänta på kort sikt. Även om Singapore skulle kunna leva upp till en del av åtagandena i några av de övriga konventionerna, och i praktiken gör så, tycks regeringen i nuläget inte vara beredd att begränsa sitt manöverutrymme genom att binda sig till ytterligare internationella konventioner. Några åtgärder för att öka respekten för och kunskapen om de mänskliga rättigheterna har ambassaden inte kunnat notera. Det finns ett FN-förbund, som bedriver verksamhet i det tysta. Överlag uppmärksammas frågor om mänskliga rättigheter sällan i den inhemska debatten. Skälen till detta är flera men beror delvis på begränsningar i press- och yttrandefrihet.. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Politiska mord, politiska avrättningar, s.k. försvinnanden, slaveri eller slaveriliknande former förekommer enligt uppgift inte. Förhållandena i fängelserna är spartanska men anses vara relativt anständiga. Kritik förekommer mot hur vissa fångar i första hand de som fängslas för narkotikabrott och brott mot immigrationslagarna behandlas. Det rör sig ofta om personer från andra länder i Asien som sökt sig till Singapore av främst ekonomiska skäl och vilka hör till de mest sårbara i samhället. Företrädare för människorättsorganisationer får inte besöka fängelserna. Tortyr är förbjudet i 2

3 3 lag, men det händer att fångar misshandlas. Också polismisshandel förekommer. Intrycket är dock att dessa övergrepp i allmänhet beivras. Utdömande av spöstraff är obligatoriskt för ett 30-tal brott: bl.a. för upplopp, mordförsök, narkotikabrott, kidnappning, våldtäkt, väpnat rån, vandalism och illegal immigration. Kvinnor, dödsdömda, män under sexton och över 50 år får dock inte dömas till spöstraff. 4. Dödsstraff Dödsstraff, oftast genom hängning, är vanligt förekommande och obligatoriskt för vissa typer av brott: bl.a. narkotikabrott, mord och förräderi. Enligt Amnesty International har över 400 personer avrättats sedan 1991 och enligt officiell singaporiansk statistik har 138 avrättningar genomförts de senaste fem åren. Detta placerar Singapore bland de länder i världen som har bland det högsta antalet dödsstraff per capita. De flesta av dödsstraffen uppges vara betingade av narkotikabrott. Tidigare har avrättningarna mestadels skett i det tysta. Mycket lite information har normalt lämnats ut till allmänhet och media. Under de senaste två åren har de inhemska tidningarna dock i större utsträckning skrivit om fall där personer dömts till döden. Någon inhemsk opinion mot dödsstraffet kan inte noteras. Även om Singapores regering ogillar den internationella uppmärksamheten över antalet avrättningar i Singapore finns inga tecken på beredskap att ändra den nu gällande lagstiftningen. Tvärtom försvarar man den med behovet att bibehålla den höga säkerhetsnivån i Singapore. 5. Rättssäkerhet Singapores rättsliga system baseras på det brittiska och konstitutionen föreskriver likhet inför lagen för alla, oavsett etnisk bakgrund, religion eller trosuppfattning. Domstolsväsendet är i princip fristående från den verkställande makten. Domare utses formellt av presidenten. Domstolsväsendet fungerar väl i normala mål, även om särskilt domarna i Högsta Domstolen har band till det regerande partiet och dess ledare. Domstolarnas självständighet ifrågasätts i mål med politisk anknytning i vilka domstolsväsendet sägs vara lyhört för den politiska ledningens signaler. Advokatkåren är självständig i förhållande till myndigheterna. Inga extraordinära domstolar förekommer utöver militärdomstolar för rättskipning beträffande brott av militär personal. Det finns inga skillnader mellan mäns och kvinnors tillgång till rättssystemet. En person som är försatt i konkurs kan förbjudas lämna landet, liksom den som är släppt mot borgen. Exil är förbjudet enligt konstitutionen, och det respekteras. Dock har ett antal personer frivilligt valt exil framför att bli åtalade för förtal av regeringsmedlemmar.

4 4 6. Respekt för personlig frihet Frihetsberövande utan rättslig prövning kan ske på basis av fyra lagar: lagen om inre säkerhet, Internal Security Act, brottmålslagen, Criminal Law Act, lagen om icke önskvärda publikationer, Undesirable Publications Act; och lagen om drogmissbruk, Misuse of Drugs Act. Brottmålslagen, under vilken 213 personer uppgavs vara fängslade i september 2003, har främst använts vid misstänkta narkotikabrott och organiserad brottslighet. Lagen om drogmissbruk används för att rehabilitera missbrukare. Lagen om inre säkerhet har använts mot kommunister, spioner och under de senaste åren mot påstådda terrorister. F.n. sitter drygt 35 personer arresterade, påstådda medlemmar av eller med kopplingar till muslimska extremistgrupper, misstänkta för att planera terroristattentat i Singapore. Under lagen om inre säkerhet kan en person, om presidenten så beslutar, kvarhållas i arrest i två år. När perioden löpt ut kan en ny tvåårsperiod beslutas. Någon övre gräns finns inte. Reserestriktioner kan också utfärdas under lagen om inre säkerhet. Regeringen framhåller, i ljuset av det ökade terroristhotet i regionen, gärna lagens förebyggande karaktär och betonar att den inte skall ses som ett straffinstrument. De som arresteras under lagen uppges bli föremål för någon form av rehabiliteringsprogram i syfte att omvända dem till goda samhällsmedborgare. Alla personer över 15 år måste lämna fingeravtryck och bära identitetshandling. Den som bor utomlands mer än tio år riskerar att förlora sitt medborgarskap. Detta sker dock sällan. Män i värnpliktig ålder måste ha tillstånd för att lämna landet längre än sex månader. Telefon- och internetavlyssning m.m. anses vara vanligt förekommande. 7. Straffrihet Det föreligger ingen information om att straffrihet skulle tillämpas. 8. Yttrande- och mediafrihet m.m. Konstitutionen garanterar press- och tryckfrihet, men tillåter samtidigt inskränkningar av dessa. I praktiken är yttrandefriheten begränsad och medborgare och journalister utövar självcensur för att undvika att hamna i trubbel med myndigheterna. Ämnen eller åsikter som kan leda till social oro och spänningar mellan olika befolkningsgrupper (ras, religion, språk) tillåts inte ventileras i media. Vidare är regeringen särskilt känslig för personangrepp mot ledande regeringsföreträdare samt ifrågasättande av det styrande partiets maktställning. Anklagelser om förtal och hot om stämning har riktats både mot inhemska politiker och utländska journalister. Under hösten 2004 har ett särskilt uppmärksammat fall handlat om förtalstvisten mellan

5 5 oppositionspolitikern Dr. Chee Soon Juan å ena sidan och Senior Minister Goh Chok Tong och Minister Mentor Lee Kuan Yew å den andra. Dr. Chee påstås ha förtalat Goh och Lee under valkampanjen Han har befunnits skyldig och f.n. pågår den process där storleken på skadeståndet skall bestämmas. Media har i detalj beskrivit de olika stegen och inlagorna i denna process. Till skillnad från tidigare liknande fall har mediarapporteringen varit förhållandevis objektiv. Monopolen på mediamarknaden i Singapore avskaffades för något år sedan och ett antal nya tidningar och TV-kanaler startades. Samtliga inhemska tidningar samt TV och radiostationer har dock i praktiken starka band till regeringen genom att staten helt eller delvis står bakom dessa som ägare. Under hösten aviserades att de nya bolag som startades i och med avskaffandet av mediamonopolet åter kommer att slås ihop då de inte har kunnat visa ekonomisk lönsamhet på egen hand. Tidningar från Malaysia får i princip inte importeras. Däremot går det att köpa ett stort urval av tidningar och tidskrifter från andra länder. Tidigare begränsningar vad gäller antal sålda exemplar har luckrats upp och utbudet motsvarar idag i stort sett efterfrågan. Utländska korrespondenter tillåts agera fritt i Singapore, även om de är föremål för regeringens uppmärksamhet vad gäller t.ex. artiklar som uppfattas som förtal eller inblandning i Singapores inrikespolitik. Filmer, tv-program, videos, webbsidor m.m. är föremål för censur. I huvudsak är det pornografiska inslag som censureras. Under senare tid har en viss uppluckring av censuren dock genomförts. Parabolantenner är förbjudna. Kabel-tv med utländska kanaler finns men tillhör ett statskontrollerat monopolföretag. Politiska filmer och reklam är förbjudna, inklusive på Internet. En viss uppluckring av det allmänna debattklimatet har skett under senare år. Idag publiceras artiklar som var otänkbara för bara något år sedan. Fortfarande är dock rapporteringen i inhemska och känsliga utrikespolitiska frågor försiktig och återspeglar i allmänhet regeringens syn. Den kritik mot regeringen som ändå förekommer är ofta indirekt och inlindad. Liksom på många andra håll i världen är det bland kulturarbetarna, och då främst på mindre fristående teatrar, som alternativa åsikter tydligast framförs. Under det senaste året har radion öppnats upp för diskussionsprogram, där lyssnare kan ringa in och tala om tidigare otänkbara ämnen. Programmen har lockat lyssnare att framföra kritik mot restriktionerna i demokratin. Hos regeringen finns idag en insikt om att det inte går att stå emot det globala informationsflödet. Istället söker den hitta vägar för att se till att den

6 6 oundvikliga ökade öppenheten genomförs under ordnade former. Effekterna av begränsningarna i yttrandefriheten samt medias och medborgarnas självpåtagna censur kopplas till Singapores möjligheter till fortsatt ekonomisk tillväxt. En ökad öppenhet, om än gradvis, eftersträvas i syfte att stimulera ökad kreativitet och entreprenörskap. Förenings- och församlingsfrihet råder i teorin. Restriktioner kan dock införas om det anses nödvändigt för att skydda landets säkerhet. Om fem eller fler personer samlas till ett offentligt möte utomhus måste de ha tillstånd. Kravet på tillstånd för möten inomhus har dock, under vissa förutsättningar, släppts under hösten. Detta är ett led i den nye premiärministerns, Lee Hsien Loongs, aviserade åtgärder för ett öppnare Singapore. Föreningar med mer än tio medlemmar måste registreras. Kommunistpartier är förbjudna. Andra föreningar kan förbjudas av en rad skäl. Föreningar kan upplösas om de t.ex. verkar på ett sätt som inte är förenligt med samhällets mål och syften. Det har hänt att i grunden icke-politiska föreningar omklassificerats till politiska partier, vilket försvårar deras möjligheter att ta emot frivilliga bidrag. Singapore är ett sekulariserat samhälle och det finns ingen statskyrka eller statsreligion. Religionsfrihet råder och medborgarna har rätt att fritt utöva sin religion så länge det inte innebär aktiviteter som hotar lag och ordning, hälsa eller den allmänna moralen. Harmoni mellan de olika religiösa grupperna är en av grundvalarna i det singaporianska samhällsbygget och finns inskriven i en särskild lag: lagen om bevarande av religiös harmoni, The Maintenance of Religious Harmony Act. Lagen ger myndigheterna rätt att ingripa mot bl.a. religiösa gruppers politiska aktiviteter. Alla religiösa sammanslutningar måste registreras. En särskild deklaration om religiös harmoni antogs i juni 2003 av företrädare för samtliga större religiösa grupper. Missionärer får verka fritt. Jehovas vittnen och "Unification Church" är förbjudna då de vägrar värnplikt och att svära fanan trohet. Ett antal medlemmar av Jehovas vittnen sitter i fängelse p.g.a. värnpliktsvägran. 9. De politiska institutionerna Singapore är inte en demokrati i västerländsk mening även om de sedvanliga politiska institutionerna (president, parlament och regering) existerar och håller en i internationell jämförelse god standard. Det är ett meritokratiskt samhälle. De som anses dugligast beträder de högsta posterna även om familje- och vänskapsband också har ett visst inflytande. Politikerna är mycket välbetalda bland annat för att undvika korruption. Parlamentet spelar en relativt underordnad roll i styret av Singapore. Val hålls minst vart femte år. Även om de formellt går korrekt till kan de knappast betecknas som rättvisa. Det senaste valet hölls i november 2001.

7 7 Valdeltagandet är obligatoriskt. Det parti, People's Action Party, vilket styrt Singapore sedan självständigheten 1965 fick ca 75 procent av rösterna och 82 av de 84 platser i parlamentet som besätts genom val. Det finns en handfull oppositionspartier men deras möjligheter till inflytande begränsas bl.a. av valsystemet, reglerna för bidrag till politiska organisationer, regeringspartiets taktik under de ofta mycket korta valkampanjerna samt inte minst av (bristen på) tillgången till media. Flera oppositionspolitikers politiska karriär har stoppats sedan de i domstol fällts för ärekränkning av ledande företrädare för regeringspartiet, dömts till skadestånd och förklarats i konkurs. Att premiärministerposten den 12 augusti 2004 överlämnades från Goh Chok Tong till landsfadern Lee Kuan Yews äldste son Lee Hsien Loong torde inte leda till några större förändringar i Singapores politiska klimat på kort sikt. Inget av oppositionspartierna utgör idag något reellt alternativ till regeringspartiet. Medborgarna har möjlighet att ventilera sina åsikter på den förda politiken vid de möten som både ministrar och regeringspartiets parlamentsledamöter regelbundet har med väljarna i sina respektive valkretsar. Regeringspartiet anser sig veta vad som är bäst i alla lägen och ger sken av att inget annat parti förmår leda landet. Denna åsikt tycks också delas av många singaporianer. Även om medborgarna kan rikta kritik mot regeringen väljer de i slutändan ofta att rösta med plånboken snarare än någon politisk övertygelse. People's Action Party är i mångas ögon garanten för att de senaste 40 årens positiva ekonomiska utveckling i Singapore skall kunna bestå. Önskemål och krav, om än försiktiga, som tar fasta på bristerna i det singaporianska valsystemet har på senare tid framförts från flera olika håll, inklusive av grupper som har fått sina uppdrag från regeringen. Dessa har pekat på att den nuvarande situationen riskerar att underminera det politiska systemet och leda till politisk apati och resignation. Många bedömare menar dock att det behövs en ny generation av ledare i Singapore för att genomföra några mer genomgripande förändringar av landets politiska system. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Fackföreningar är i princip tillåtna liksom strejker och kollektivavtal. Några strejker har dock inte förekommit sedan Regeringen tvekar inte att gripa in och "tala parterna tillrätta" om en arbetsmarknadstvist hotar vad den uppfattar som nationella intressen. Tvångsarbete är förbjudet. Regler om minimilön saknas och villkoren för en del av de många gästarbetarna är ibland bristfälliga. Det gäller i synnerhet de hushållsanställda som inte omfattas av de

8 regler som gäller för den övriga arbetsmarknaden. Singapore ratificerade i juni 2001 ILO:s konvention om de värsta formerna av barnarbete. Fackföreningsrörelsen i Singapore samarbetar mycket nära med stat och arbetsgivare. Ledaren för den fackliga centralorganisationen NTUC är medlem av regeringen. Den lagstadgade arbetstiden är 44 timmar i veckan, som normalt fördelats över fem och en halv dag. Under hösten aviserades en förkortning av arbetsveckan till fem dagar för offentliganställda i syfte att lämna mer tid för familjeliv och fritid. Antalet arbetade timmar ska dock fortfarande uppgå till 44 i veckan. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Den allmänna hälsonivån är god och sjukvården håller hög klass. Det finns ingen statlig sjukförsäkring, men de flesta förvärvsarbetande singaporianer sparar i en statlig fond till sin pension och till eventuella sjukvårdskostnader. Fonden har emellertid ingen försäkringsaspekt inbyggd. Familjen förväntas ta hand om sina sjuka. Människor utan medel tas hand om frivilligorganisationer, vilka erhåller visst statligt stöd. Cirka sex procent av statsutgifterna går till hälsosektorn. 12. Rätten till utbildning 2003 infördes en obligatorisk sexårig grundskoleutbildning för alla som fyllt sex år och som ännu inte fyllt 15. De flesta barn gick dock redan dessförinnan i skolan och i de allra flesta fall i nio år. Utbildningsväsendet håller relativt hög klass. En dryg femtedel av statsbudgeten satsas på utbildning, vilket motsvarar fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har aviserat ytterligare satsningar på utbildning i syfte att bibehålla Singapores ekonomiska konkurrens- och attraktionskraft i regionen. Utöver mer resurser talas om att förändra utbildningen för att skapa ökade förutsättningar för egna initiativ och kreativitet. Estetiska och praktiska ämnen skall ges större utrymme än hittills. Under hösten har beslutats att skolveckan framöver ska förläggas till fem dagar i stället för sex och läroplan och undervisning ses över utifrån devisen "teach less - learn more". Engelska är undervisningsspråk i samtliga skolor. Samtliga elever måste studera ett av de andra tre officiella språken. Skolavgifter betalas genom hela skolsystemet, men är i den del av utbildningen som motsvarar grundskola mycket låga. Det går upp till 40 elever på varje lärare under de sex första skolåren, varefter antalet successivt minskar till elever. Disciplinen och undervisningstakten är hög. 8

9 9 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Levnadsnivån i Singapore är för asiatiska förhållanden mycket hög. Någon misär förekommer inte och det är ovanligt med hemlösa trots bristen på socialförsäkringssystem. Över 85 procent av befolkningen äger sina egna bostäder. Arbetslöshet förekom knappt i landet före Asienkrisen men är idag drygt fyra procent och delvis strukturellt betingad. Arbetslöshetsförsäkring saknas. Den som blir arbetslös förutsätts leva på besparingar och med hjälp av släktingar. De allra sämst ställda kan dock få del av vissa statliga sociala bidrag. OLIKA GRUPPERS SITUATION 14. Kvinnans ställning Män och kvinnor har i princip samma samhälleliga rättigheter. Ett undantag, som tidigare funnits har under året försvunnit. Numera blir barn med såväl singaporiansk moder som fader, som föds i utlandet, singaporianska medborgare. Tidigare gällde detta endast barn till singaporianska män. Det förekommer regelmässigt att utländska hushållsanställda misshandlas. Detta beivras, och ges stor publicitet i media, om det kommer till polisens kännedom. Ett problem i sammanhanget är att de hushållsanställda inte tillåts arbeta under den tid utredning och rättegång pågår och därmed får svårt att klara sig ekonomiskt. Våld i hemmet faller under allmän strafflag. Kvinnlig omskärelse förekommer bland muslimerna. Kvinnors politiska inflytande i Singapore är begränsat. Endast tio av parlamentets 84 valda ledamöter är kvinnor. Sedan bytet på premiärministerposten i augusti 2004 finns två kvinnliga viceministrar i regeringen. Därtill finns ett antal kvinnor i ledande befattningar i förvaltning, universitetsvärlden och näringslivet. Kvinnornas genomsnittslön är nästan 25 procent lägre än männens, vilket främst beror på att kvinnor i första hand återfinns i lägre betalda yrken. Singapore ratificerade ILO:s konvention nr 100 om lika lön för arbete av lika värde i maj Muslimska män får ha fler hustrur och ensidigt besluta om skilsmässa. Handel med kvinnor från bl.a. Indien, Thailand och Malaysia för prostitution förekommer. Enligt en rapport från det amerikanska utrikesdepartementet om människohandel som publicerades i juni 2004, uppgår antalet fall av kvinnohandel för sexuella ändamål till över hundra per år. Singapore placerades i den kategori länder som enligt rapporten vidtar vissa åtgärder mot

10 människohandel, men inte tillräckligt kraftfulla. Den singaporianska regeringen erkänner inte omfattningen av kvinnohandeln och tillbakavisade uppgifterna i ett brev till den amerikanska ambassaden. Regeringen ifrågasatte de amerikanska källorna och redogjorde för sin lagstiftning, sin skarpa gränskontroll samt andra åtgärder som hindrar handel med kvinnor och barn. 15. Barnets rättigheter Barns rättigheter respekteras i stor utsträckning. Alla barn har tillgång till utbildning och hälsovård. Gatubarn förekommer inte. Den formella minimiåldern för arbete höjdes nyligen från 12 till 13 år, men i praktiken är den 15 år. Minimiåldern för registrering till militärtjänst är 16,5 år. Den brukar påbörjas tidigast vid 18 år. Aga förekommer både i hemmen och i skolan. Fängelsestraff kan utdömas från 16 års ålder. 16. Olika befolkningsgruppers situation (etniska, religiösa, minoriteter, urbefolkningar m.fl.) Enligt konstitutionen skall alla människor behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet eller religion. I praktiken finns dock grupper i det singaporianska samhället som är mer eller mindre föremål för diskriminering. Singapore är ett multietniskt samhälle med tre större befolkningsgrupper: kineser (77 %), malajer (15 %) samt indier (7 %). Minoriteterna har rätt att utöva sitt språk, sin religion och sin kultur men regeringen söker skapa en singaporiansk identitet. Etnisk harmoni har högsta prioritet för regeringen. Den för en aktiv politik för att upprätthålla den rådande balansen och undvika diskriminering. Alla lagar kräver godkännande av presidentens råd för minoriteters rättigheter, Council on Minority Rights, innan de kan träda i kraft. Singapore har varit relativt framgångsrikt vad gäller att på ytan skapa harmoni mellan de tre stora befolkningsgrupperna. Samtidigt förekommer få kontakter och lite växelverkan mellan de olika grupperna. Dessutom framförs inte så sällan klagomål från indier och malajer på att kineserna har ett för stort inflytande. I de politiska institutionerna och i universitetsvärlden är malajerna underrepresenterade. Kineserna har högst genomsnittsinkomst medan malajerna har den lägsta. De högsta militära befattningarna innehas samtliga av kineser. Regeringen söker uppmuntra en blandning av olika etniska grupper i de statsfinansierade bostadsområdena (där drygt 80 procent av befolkningen bor) genom att sätta tak för hur stor andel kineser, indier, eurasier och andra folkgrupper som får köpa lägenhet i ett visst område. I Singapore finns cirka gästarbetare från främst Filippinerna, Indonesien, Bangladesh och Sri Lanka. De arbetar i första hand i hemmen och i byggindustrin och har inte samma rättigheter som singaporianska medborgare. De har betydligt lägre löner, inte samma tillgång till sjukvård, 10

11 sämre bostadsförhållanden etc. Samtidigt innebär möjligheten till arbete i Singapore en chans till ett drägligare liv än de skulle ha haft i det egna landet. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning Sexuella handlingar mellan personer av samma kön är förbjudna enligt lagen om onaturlig sex. Fängelsestraff kan utdömas för sådana aktiviteter. På senare år har förbudet inte beivrats och en viss liberalisering har kunnat noteras bl.a. genom att öppet homosexuella personer fått anställning inom regeringsapparaten. Homosexuella grupper tillåts dock inte att registrera sig under föreningslagen, Societies Act, och de har nekats tillstånd när de ansökt att få ordna offentliga möten. Privata sammankomster får förekomma. 18. Flyktingars rättigheter Singapore ger inte asyl till flyktingar. Dock tillåts deras status att fastställas av FN:s flyktingkommissariat för möjlig bosättning i annat land. 19. Funktionshindrades situation Sedan 1990 skall alla nya byggnader vara handikappanpassade. Äldre byggnader uppgraderas successivt. Det finns både utbildnings- och arbetsmöjligheter för handikappade. Handikappade barn är oftast inte institutionaliserade, vilket möjligen de vuxna är med tanke på hur sällan de syns i gatulivet. Familjer med handikappade barn erhåller inte direkt kontantstöd men beviljas dock ett visst skatteavdrag. ÖVRIGT 20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter Renodlade organisationer för mänskliga rättigheter förekommer inte. ThinkCentre är emellertid en sammanslutning, som kritiskt granskar frågor kring politisk utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter i Singapore, främst genom sin webbplats ( 21. Fältverksamhet eller rådgivning på området mänskliga rättigheter Inga internationella organisationer genomför några insatser inom området mänskliga rättigheter. 11