Mänskliga rättigheter i Singapore Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mänskliga rättigheter i Singapore 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Singapore 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Singapore är inte en demokrati, även om de sedvanliga politiska institutionerna existerar och de flesta medborgerliga fri- och rättigheterna i teorin garanteras i landets lagstiftning. Allvarliga inskränkningar och brister begränsar respekten för de mänskliga rättigheterna, ofta med hänvisning till landets säkerhet eller behovet av att upprätthålla religiös och social harmoni. Bristerna gäller främst de demokratiska spelreglerna, godtyckliga frihetsberövanden, straffpåföljder samt yttrande- och pressfrihet. Däremot står sig Singapore väl i internationell jämförelse när det gäller medborgarnas ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Regeringen för en aktiv politik, om än med vissa undantag, för att motverka diskriminering av människor på grund av etnisk härkomst, religion och kön. Motsättningar mellan de etniska grupperna manifesteras dock emellanåt i det vardagliga livet. Reglerna för politisk verksamhet och det sätt på vilket allmänna val förbereds och genomförs begränsar allvarligt oppositionspartiernas möjligheter till politiskt inflytande. Samma parti, People s Action Party (PAP), har enväldigt styrt Singapore sedan självständigheten Massmedia kontrolleras indirekt av regeringen och kritik mot regeringen förekommer sällan. En viss trend mot ett öppnare debattklimat har kunnat noteras under senare år men ett bakslag inträffade i september Då förbjöd Singapores regering försäljning och distribution av den i Hongkongbaserade tidningen Far Eastern Economic Review och under hösten 2007, då Financial Times var tvungna att publicera en ursäkt för att undgå stämning. Dödsstraff och spöstraff är vanligt förekommande. Överlag är straffpåföljderna mycket höga, vilket förklaras med önskan att statuera avskräckande exempel. Regeringen verkar dock ha tagit visst intryck av

2 internationell kritik då antalet dödsstraff minskat något under de senaste åren. Officiell dödsstraffsstatistik har inte offentliggjorts förutom år 2001 och 2002 men notiser om avrättade har förekommit i dagspress. Ett antal lagar, bland annat lagen om inre säkerhet, medger frihetsberövande utan rättegång, i praktiken på obestämd tid. Denna lag har under de senaste åren tillämpats för arrestering av drygt 35-talet singaporianska muslimer, misstänkta för att planera terroristattentat i Singapore. Fyra av dessa har dock släppts under hösten En fråga som har stått i fokus i internationella organisationers rapportering om Singapore under särskilt det senaste året, är behandlingen av anställda för arbete i hemmet. Human Rights Watch har till exempel rapporterat om frågan och uppvaktat Singapores regering om den bristande regleringen och utnyttjandet av anställda i hemmet. Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att förbättra situationen, men dessa får bedömas som otillräckliga. Vid Världsbanken och Internationella valutafondens (IMF) årsmöte i Singapore i september 2006 tydliggjordes Singapores strikta hållning när det gäller demonstrationer och allmänna folksamlingar, vilket föranledde EU att protestera. Under toppmötet för Association for Southeast Asian Nations (ASEAN) i november 2007 tilläts inga demonstrationer eller manifestationer. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Av de sex centrala konventionerna om mänskliga rättigheter har Singapore endast ratificerat konventionen om barnets rättigheter (CRC) och konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering mot kvinnor (CEDAW). Landet har undertecknat det fakultativa protokollet (tilläggsprotokoll) till CRC om barn i väpnade konflikter men inte ratificerat det. Det fakultativa protokollet om handel med barn är inte undertecknat eller ratificerat. Detta gäller även det fakultativa protokollet till CEDAW om enskild klagorätt. Singapore har inte undertecknat eller ratificerat flyktingkonventionen och det tillhörande protokollet från Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen (ICC) har inte undertecknats eller ratificerats. Landets första rapport om implementeringen av barnkonventionen skulle ha lämnats in 1997, men kom inte in förrän Rapporten föranledde bland annat en uppmaning från FN:s barnrättskommitté att ändra vissa åldersgränser i den nationella lagstiftningen, vilket delvis genomförts. Singapore hade den 20 december 2007 ännu inte kommit in med den rapport som skulle lämnas in under

3 Några ratifikationer av ytterligare konventioner är inte att vänta på kort sikt. Även om Singapore skulle kunna leva upp till åtagandena i några av de övriga konventionerna, och i praktiken gör så, tycks regeringen inte ha några planer på att begränsa sitt manöverutrymme genom att binda sig till ytterligare internationella konventioner. FN:s särskilda rapportörer har två gånger begärt att få besöka landet för att diskutera dels utomrättsliga avrättningar, dels situationen för människorättsförsvarare. Förfrågningarna har hittills inte beviljats. Några åtgärder för att öka respekten för och kunskapen om de mänskliga rättigheterna från regeringens sida har inte kunnat noteras. Det finns ett FNförbund, som bedriver verksamhet i det tysta. Överlag uppmärksammas frågor om mänskliga rättigheter sällan i den inhemska debatten. En av orsakerna till detta är begränsningar i press- och yttrandefriheten. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Inga uppgifter tyder på att politiska mord, politiska avrättningar, ofrivilliga försvinnanden, slaveri eller slaveriliknande former förekommer. Förhållandena i fängelserna är spartanska men anses vara relativt anständiga. Kritik förekommer mot hur vissa fångar i första hand de som fängslas för narkotikabrott och brott mot immigrationslagarna behandlas. Det rör sig ofta om personer från andra länder i Asien som sökt sig till Singapore av främst ekonomiska skäl. Företrädare för människorättsorganisationer får inte besöka fängelserna. Tortyr är förbjudet i lag, men enligt uppgift händer det att fångar misshandlas. Också rapporter om polismisshandel förekommer. Intrycket är dock att dessa övergrepp i allmänhet beivras. Utdömande av spöstraff är obligatoriskt för ett 30-tal brott: bland annat för upplopp, mordförsök, narkotikabrott, kidnappning, våldtäkt, väpnat rån, vandalism och illegal immigration. Kvinnor, dödsdömda, män under 16 eller över 50 år samt annan som av medicinska skäl anses olämplig får dock inte dömas till spöstraff. I utdömandet av straff (inklusive spöstraff) görs ingen åtskillnad mellan singaporianska medborgare och utländska medborgare. 4. Dödsstraff Dödsstraff, genom hängning, är vanligt förekommande och i princip obligatoriskt för vissa typer av brott: bland annat narkotikabrott, mord, bruk av eldvapen och förräderi. Dessutom är bevisbördan vid vissa typer av brott såsom narkotikabrott omvänd, det vill säga den åtalade ska bevisa sin oskuld. 3

4 Enligt Amnesty International har över 400 personer avrättats mellan 1991 och Detta placerar Singapore bland de länder i världen som har det högsta antalet dödsstraff per capita. Antal dödstraff per år har emellertid minskat jämfört med bara några år tillbaka. De flesta av dödsstraffen utdöms för narkotikabrott. Officiell statistik offentliggörs inte, förutom för år 2002 då siffran uppgavs vara 28 stycken och 2001 då antalet uppgavs vara 27 stycken. Från att tidigare huvudsakligen ha skett i det tysta har inhemsk media på senare år i större utsträckning rapporterat om avrättningar och fall där personer dömts till döden. Särskilt stor uppmärksamhet ägnades Shanmugam Murugesu, en man som hängdes för narkotikasmuggling våren Fallet visade på en gryende opinion mot dödsstraffet. Flygblad delades ut, ett diskussionsforum bildades och en nattvaka hölls till stöd för den dödsdömde. Ett annat uppmärksammat fall var den australiske medborgaren Van Tuong Nguyen, som hängdes i december 2005 för narkotikasmuggling av 396 gram heroin till Singapore. Dessa fall, i synnerhet Van Tuong Nguyen, fick internationell uppmärksamhet. Mycket kritik riktades särskilt mot det faktum att dödstraff är obligatoriskt för narkotikasmuggling och att domstolen således berövas möjlighet att ta andra hänsyn vid utdömande av straff. Även om Singapores regering ogillar den internationella uppmärksamheten över antalet avrättningar i Singapore finns inga tecken på beredskap att ändra den nu gällande lagstiftningen. Tvärtom försvaras den kraftfullt med behovet att bibehålla den höga säkerhetsnivån i Singapore. Den omfattande genomgång av den singaporianska strafflagen som ägde rum under 2007 innebar ingen inskränkning av bestämmelserna, men möjligen kan en viss uppmjukning av lagen komma att ske på sikt. EU försöker förmå Singapore att avskaffa dödsstraffet eller åtminstone att få bort dess obligatoriska karaktär liksom att minska antalet brott för vilka dödsstraff kan utdömas. Singapore var en av de stater som kraftigast motsatte sig den resolution mot dödsstraffet som antogs av FN:s generalförsamling under 2007 på initiativ av EU och ett antal andra länder. Dödsstraffet är en av huvudfrågorna i EU:s arbetsgrupp för försvar av de mänskliga rättigheterna i Singapore. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet En person misstänkt för brott, anhållen eller häktad, kan förhindras att anlita försvarare och att underrätta de närmast anhöriga fram till dess att polisutredningen är färdig. I september 2005 uppmärksammades ett fall där en filippinsk hushållsanställd misstänkt för mord fick vänta upp till en vecka innan hon fick en försvarsadvokat. 4

5 Frihetsberövande utan rättslig prövning förekommer. Det finns fyra lagar som möjliggör ett sådant förfarande: lagen om inre säkerhet, Internal Security Act, brottmålslagen, Criminal Law Act, lagen om icke önskvärda publikationer, Undesirable Publications Act; och lagen om drogmissbruk, Misuse of Drugs Act. Brottmålslagen har främst använts vid misstänkta narkotikabrott och organiserad brottslighet. Lagen om inre säkerhet har använts mot kommunister, spioner och under de senaste åren mot påstådda terrorister. Enligt myndigheterna var under singaporianer fängslade med stöd av lagen om inre säkerhet som påstådda medlemmar av eller med kopplingar till muslimska extremistgrupper, misstänkta för att planera terroristattentat i Singapore. Fyra av dessa har under hösten 2007 släppts då de genomgått rehabiliteringsprogram men står fortsatt under övervakning och med restriktioner. Under lagen om inre säkerhet kan en person, om presidenten och inrikesministern så beslutar, kvarhållas i två år. När perioden löpt ut kan en ny tvåårsperiod beslutas. Någon övre gräns finns inte. Detta innebär i praktiken inlåsning utan vanlig rättslig prövning. Istället kan den som sitter fängslad med stöd av lagen få sitt fall prövat genom ansökan till ett så kallat rådgivande organ vars ordförande är en medlem av Högsta domstolen. Reserestriktioner och anmälningsplikt kan också utfärdas under lagen om inre säkerhet. Regeringen framhåller, i ljuset av det ökade terroristhotet i regionen, gärna lagens förebyggande karaktär och betonar att den inte skall ses som ett straffinstrument. De som arresteras under lagen uppges bli föremål för någon form av rehabiliteringsprogram i syfte att omvända dem till goda samhällsmedborgare. Alla personer över 15 år måste lämna fingeravtryck och bära identitetshandling. Den som bor utomlands mer än tio år riskerar att förlora sitt medborgarskap. Detta sker dock sällan. Män i värnpliktig ålder måste ha tillstånd för att lämna landet längre än sex månader. Telefonavlyssning och övervakning av internet anses vara vanligt förekommande. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Singapores rättssystem baseras på den brittiska rättstraditionen och föreskriver allas likhet inför lagen, oavsett etnisk bakgrund, religion eller trosuppfattning. Domstolsväsendet är i princip fristående från den verkställande makten. Domare utses formellt av presidenten. Domstolsväsendet fungerar väl i normala fall. Domstolarnas självständighet kan dock ifrågasättas i mål med politisk anknytning eller då starka statliga intressen står på spel då domarna, särskilt i Högsta domstolen, har band till det styrande partiet och dess ledare. 5

6 6 Domstolarna anses i sådana mål vara lyhörda för den politiska ledningens signaler. Advokatkåren är självständig i förhållande till myndigheterna. Inga extraordinära domstolar förekommer utöver militärdomstolar för rättskipning för brott av militär personal. Det finns inga skillnader mellan mäns och kvinnors tillgång till rättssystemet. En person som är försatt i konkurs kan förbjudas lämna landet, liksom den som är släppt mot borgen. Exil är förbjudet enligt konstitutionen, och det respekteras. Det har dock tidigare förekommit att ett antal personer frivilligt valt exil framför att bli åtalade för förtal av regeringsmedlemmar. 7. Straffrihet Det finns inga uppgifter som tyder att staten systematiskt underlåter att beivra vissa brott. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings och religionsfrihet m.m. Konstitutionen garanterar press- och tryckfrihet, men tillåter samtidigt inskränkningar. I praktiken är yttrandefriheten begränsad och medborgare och journalister utövar självcensur. Ämnen eller åsikter som kan leda till social oro och spänningar mellan olika befolkningsgrupper (ras, religion, språk) tillåts inte ventileras i media. Regeringen är särskilt känslig för personangrepp mot ledande regeringsföreträdare samt ifrågasättande av det styrande partiets maktställning. Anklagelser om förtal och hot om stämning har riktats både mot inhemska politiker och utländska journalister och flera fall har hamnat i domstol. En uppmärksammad förtalstvist, som härrör från valet 2001, avgjordes i januari Domstolen dömde Chee Soon Juan, generalsekreterare i Singapore Democratic Party, för förtal av den tidigare premiärministern Goh Chok Tong och Lee Kuan Yew och fastställde ett skadestånd på över USD. Media har i detalj beskrivit de olika stegen och inlagorna i denna process. Till skillnad från tidigare liknande fall har mediarapporteringen varit förhållandevis objektiv. I november 2006 omvandlades tidigare utdömda bötesstraff för Chee Soon Juan samt två Singapore Democratic Party-sympatisörer till fängelsestraff mellan tio dagar och fem veckor. De tre hade inte betalat böter som tidigare utdömts för att de talat vid offentliga möten som arrangerats utan tillstånd. Chee Soon Juan har därefter ålagts att betala nya böter för försök att lämna Singapore utan tillstånd och för att demonstrera utan tillstånd.

7 Även om det finns ett antal olika tidningar, radiostationer och tv-kanaler råder det i praktiken ett monopol på mediamarknaden i Singapore. Samtliga media anses ha starka band till regeringen, eftersom de helt eller delvis ägs av staten. Tidningar från Malaysia får i princip inte importeras. Däremot går det att köpa ett stort urval av tidningar och tidskrifter från andra länder. I augusti 2006 beslutade regeringen att fem internationella publikationer (Far Eastern Economic Review, the Financial Times, the International Herald Tribune, Time och Newsweek) ska behandlas som offshore publikationer. Detta innebär under lagen om tidningar och tryckta publikationer (Newspaper and Printing Presses Act) att dessa publikationer måste utse en juridisk person i landet som kan vara svarande i förtalsmål samt krav på en deposition om Singapore dollar. Om dessa krav inte uppfylls beläggs publikationerna med försäljnings- och distributionsförbud. I slutet av augusti 2006 stämde premiärminister Lee Hsien Loong och hans far, den före detta premiärministern Lee Kuan Yew, Far Eastern Economic Review för förtal och något senare förbjöds försäljning och distribution av tidningen i Singapore. Rättsprocessen pågår fortfarande. Far Eastern Economic Review har av singaporiansk domstol förvägrats att anlita en i Storbritannien verksam advokat som är expert på förtalsmål. I stället har tidningen hänvisats till lokala ombud. Under oktober 2007 bad den brittiska tidningen Financial Times om ursäkt till premiärministern, hans fru och hans far, sedan tidningen publicerat en artikel som antydde att fadern låg bakom sonens utnämning till premiärminister och att premiärministern hjälpt sin fru till positionen som VD för ett av de största statliga bolagen. Tidningen betalade också en ospecificerad summa i ersättning till familjen Lee. Utländska korrespondenter tillåts agera fritt i Singapore, även om de är föremål för regeringens uppmärksamhet vad gäller artiklar som uppfattas som förtal eller inblandning i Singapores inrikespolitik. Filmer, tv-program, videos, webbsidor med mera är föremål för censur. I huvudsak är det pornografiska inslag som censureras. Parabolantenner är förbjudna. Kabel-tv med utländska kanaler finns men tillhör ett statskontrollerat monopolföretag. Politiska filmer och politisk reklam är förbjudna, inklusive på internet. Regissören Martin Sees dokumentär om journalisten Said Zahari, som tillbringade 17 år i fångenskap för sitt försvar av pressfriheten, förbjöds i april 2007 av departementet för information, kommunikation och konst. En viss uppluckring av det allmänna debattklimatet har skett under senare år. Idag publiceras artiklar som var otänkbara för bara några år sedan. Fortfarande är dock rapporteringen i inhemska och känsliga utrikespolitiska frågor försiktig 7

8 och återspeglar i allmänhet regeringens syn. Den kritik mot regeringen som ändå förekommer är ofta indirekt och inlindad. Liksom på många andra håll i världen är det bland kulturarbetarna, och då främst på mindre fristående teatrar, som alternativa åsikter tydligast framförs. Betydelsen av internet har ökat, i synnerhet i form av bloggar där avvikande åsikter kommer till uttryck. Regeringen försöker dock övervaka dessa och tvingade senast i april 2005 en singaporiansk student studerande i USA att stänga ner sin blogg på grund av inlägg av känslig natur. I november 2006 blev Yap Keng Ho, medlem i Singapores oppositionsparti Singapore Democratic Party (SDP), dömd att betala dollar i böter då han lagt ut en videofilm av ett olagligt partimöte på sin blogg. Reportrar utan gränser rankar Singapore på 141:a plats av totalt 169 länder i fråga om yttrandefrihet. I strafflagsrevisionen 2007 utvidgades vissa sektioner i strafflagen till att innefatta brott som begås via internet och annan elektronisk media. En annan utvidgning gör det möjligt att straffa en person som utanför Singapores gränser medverkar eller bistår någon att begå ett brott i Singapore. Förenings- och församlingsfrihet råder i teorin. Restriktioner kan dock införas om det anses nödvändigt för att skydda landets säkerhet. Om fem eller fler personer samlas till ett offentligt möte utomhus måste de ha tillstånd. Kravet på tillstånd för möten inomhus har lättats sedan 2004, vilket kan tolkas som ett led i premiärminister Lee Hsien Loongs aviserade åtgärder för ett öppnare Singapore. I strafflagsrevisionen 2007 vidgades begreppet olagligt möte till att även omfatta fall då den allmänna ordningen inte är hotad och straffsatsen skärptes. Föreningar med mer än tio medlemmar måste registreras. Kommunistpartier är förbjudna. Andra föreningar kan förbjudas av en rad skäl. Föreningar kan upplösas om de till exempel verkar på ett sätt som inte är förenligt med samhällets mål och syften. Det har hänt att i grunden ickepolitiska föreningar omklassificerats till politiska partier, vilket försvårar deras möjligheter att ta emot frivilliga bidrag. Under Världsbankens och Internationella valutafondens (IMF) årsmöte i Singapore i september 2006 upprätthölls förbudet mot protester och demonstrationer utomhus. Regeringen vägrade dessutom att släppa in 25 aktivister som ackrediterats av Världsbanken/IMF till mötet. Detta kritiserades av internationella organisationer och enskilda länder (däribland Sverige) och beslutet ändrades senare till att avse fem aktivister. Under 2007 har flera demonstranter arresterats efter demonstrationer mot militärjuntan i Burma, bland annat. Singapore Democratic Party:s ledare Chee Soon Juan. I samband med ASEAN:s toppmöte i november tilläts inga möten utomhus men en mindre studentdemonstration genomfördes och upplöstes sedan lugnt när polis anlände. 8

9 Singapore är ett sekulärt samhälle och det finns ingen statskyrka eller statsreligion. Religionsfrihet råder och medborgarna har rätt att fritt utöva sin religion så länge det inte innebär aktiviteter som hotar lag och ordning, hälsa eller den allmänna moralen. Harmoni mellan de olika religiösa grupperna är en av grundvalarna i det singaporianska samhällsbygget och finns inskriven i en särskild lag: lagen om bevarande av religiös harmoni. Lagen ger myndigheterna rätt att ingripa mot bland annat religiösa gruppers politiska aktiviteter. Alla religiösa sammanslutningar måste registreras. Jehovas vittnen och "Unification Church" är förbjudna då de vägrar värnplikt och att svära fanan trohet. Ett antal medlemmar av Jehovas vittnen sitter i fängelse på grund av värnpliktsvägran. Falun Gong anhängare har åtalats för brott mot demonstrationsförbudet. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Singapore är inte en demokrati. Ett parlament existerar, men spelar en relativt underordnad roll. Val hålls minst vart femte år. Även om de formellt går korrekt till kan de knappast betecknas som rättvisa. Det senaste parlamentsvalet hölls i maj Valdeltagandet är obligatoriskt. PAP, som styrt Singapore sedan självständigheten år 1965 fick 66,6 procent av rösterna och 82 av de 84 platser i parlamentet som besätts genom val. Vid parlamentsvalet i maj 2006 erhöll Singapore Workers Party flest röster bland oppositionspartierna och har nu två ledamöter i parlamentet. En plats erövrades av Singapore Democratic Alliance, en valteknisk samverkan mellan fyra mindre oppositionspartier. Singapore Democratic Party, som är det minsta av de tre aktiva oppositionskonstellationerna, fick inget mandat i det nya parlamentet. Det finns således en handfull oppositionspartier men deras möjligheter till inflytande begränsas bland annat av valsystemet, reglerna för bidrag till politiska organisationer, regeringspartiets taktik under de ofta mycket korta valkampanjerna samt inte minst av den bristande tillgången till media. Flera oppositionspolitikers karriär har stoppats sedan de i domstol fällts för ärekränkning av ledande företrädare för regeringspartiet, dömts till skadestånd och förklarats i konkurs. Reseförbud kan införas för personer satta i personlig konkurs. Detta har drabbat två politiskt aktiva och före detta parlamentsledamöter: Chee Soon Juan och J.B. Jeyaratnam. De har belagts med reseförbud efter konkurser kopplade till förlorade förtalsmål mot regeringsföreträdare. 9

10 Presidentval skulle ha ägt rum senast i augusti Presidentvalskommittén, som innan ett val kan hållas måste avge sitt godkännande, avfärdade dock tre av fyra kandidatansökningar. Endast den sittande presidenten, S R Nathan, ansågs lämplig och därmed förlängdes hans mandat till Det inträffade föranledde kritik från en hel del kommentatorer, bland annat menade några av dessa att en av de refuserade kandidaterna, Andrew Kuan, borde ha ansetts vara lämplig som presidentkandidat. Inget av oppositionspartierna utgör idag något reellt alternativ till regeringspartiet. Medborgarnas möjligheter att ventilera sina åsikter på den förda politiken begränsas i stor utsträckning till de möten som både ministrar och regeringspartiets parlamentsledamöter regelbundet har med väljarna i sina respektive valkretsar. Önskemål och krav som tar fasta på bristerna i det singaporianska valsystemet har på senare tid framförts från flera olika håll. Dessa har pekat på att den nuvarande situationen riskerar att underminera det politiska systemet och leda till politisk apati och resignation. Många bedömare menar dock att det behövs en ny generation av ledare i Singapore för att genomföra några mer genomgripande förändringar av landets politiska system. År 2004 efterträddes Goh Chok Tong av landsfadern Lee Kuan Yews äldste son Lee Hsien Loong på premiärministerposten. Detta har emellertid inte lett till några förändringar i det politiska klimatet även om Lee Hsien Loong vid sitt tillträde framhöll behovet av ett öppnare Singapore. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Fackföreningar är i princip tillåtna liksom strejker och kollektivavtal. Några strejker har dock inte förekommit sedan Regeringen tvekar inte att gripa in och "tala parterna tillrätta" om en arbetsmarknadstvist hotar vad den uppfattar som nationella intressen. Tvångsarbete är förbjudet. Regler om minimilön saknas och villkoren för en del av de många gästarbetarna är ibland bristfälliga. Det gäller i synnerhet de hushållsanställda som inte omfattas av de regler som gäller för den övriga arbetsmarknaden. Singapore har ratificerat fem av ILO:s åtta kärnkonventioner; nr 29, 138, 182, 100 och 98. Fackföreningsrörelsen i Singapore samarbetar mycket nära med stat och arbetsgivare. Ledaren för den fackliga centralorganisationen NTUC är medlem av regeringen. 10

11 Den lagstadgade arbetstiden är 44 timmar i veckan, som normalt fördelas över fem och en halv dag. Under 2004 genomfördes en förkortning av arbetsveckan till fem dagar för offentliganställda i syfte att lämna mer tid för familjeliv och fritid. Antalet arbetade timmar uppgår dock fortfarande till 44 i veckan. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Den allmänna hälsonivån är god och sjukvården håller hög klass. Det finns ingen statlig sjukförsäkring, men de flesta förvärvsarbetande singaporianer sparar i en statlig fond till sin pension och till eventuella sjukvårdskostnader. Fonden har emellertid ingen försäkringsaspekt inbyggd. Familjen förväntas ta hand om sina sjuka. Människor utan medel tas hand om frivilligorganisationer, vilka erhåller visst statligt stöd. Föräldrar som inte tas om hand av sina barn har enligt singaporiansk lag rätt och möjlighet att stämma sina vuxna barn, vilket skett i ett hundratal fall. 12. Rätten till utbildning År 2003 infördes en obligatorisk sexårig grundskoleutbildning för alla som fyllt sex år och som ännu inte fyllt 15. De flesta barn gick dock redan dessförinnan i skola och i de allra flesta fall i nio år. Utbildningsväsendet håller relativt hög klass. En dryg femtedel av statsbudgeten satsas på utbildning, vilket motsvarar fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har aviserat ytterligare satsningar på utbildning i syfte att behålla Singapores ekonomiska konkurrensoch attraktionskraft i regionen. Utöver mer resurser talas om att förändra utbildningen för att skapa bättre förutsättningar för egna initiativ och kreativitet. Estetiska och praktiska ämnen ska ges större utrymme än hittills. Engelska är undervisningsspråk i samtliga skolor. Samtliga elever måste studera ett av de andra tre officiella språken. Skolavgifter betalas genom hela skolsystemet, men är i den del av utbildningen som motsvarar grundskola mycket låga. Det går upp till 40 elever på varje lärare under de sex första skolåren, varefter antalet successivt minskar till elever. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Levnadsnivån i Singapore är för asiatiska förhållanden mycket hög. Någon misär förekommer inte och det är ovanligt med hemlösa trots bristen på socialförsäkringssystem. Över 85 procent av befolkningen äger sina egna bostäder. 11

12 Arbetslöshet förekom knappt i landet före Asienkrisen men ökade som en följd av den. Arbetslösheten har emellertid minskat kraftigt under 2007 på grund av den snabbt växande ekonomin. I december 2007 var arbetslösheten endast ca 1,7 procent och delvis strukturellt betingad. Regeringen har tvingats inse att arbetslösheten, i synnerhet bland äldre och personer som saknar formell utbildning, kan komma att öka i och med att okvalificerade jobb flyttar till länder med lägre kostnader såsom Kina. Arbetslöshetsförsäkring saknas. Den som blir arbetslös förutsätts leva på besparingar och med hjälp av släktingar. De allra sämst ställda kan dock få del av vissa statliga sociala bidrag. I takt med att arbetslösheten permanentats och de ekonomiska klyftorna i samhället ökat har nya former av ekonomiskt stöd till behövande introducerats. Singapore hamnar i UNDP:s Human Development Index (Human Development Report 2007/08) på 25:e plats av 177 listade länder. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Män och kvinnor har i princip samma lagstadgade rättigheter. De flesta begränsningar som tidigare har funnits har nu avskaffats. Muslimska män får dock ha fler hustrur och ensidigt besluta om skilsmässa. Det förekommer regelmässigt att utländska hushållsanställda misshandlas, men sådana fall beivras om de kommer till polisens kännedom. De hushållsanställdas situation har på senare tid fått större uppmärksamhet i både media och i den inhemska debatten i allmänhet. Det har fram till nyligen helt saknats reglering av de hushållsanställdas rättigheter och de åtgärder som införts får anses otillräckliga för att komma till rätta med utnyttjande och trakasserier av hushållsanställda. En särskild enhet inom arbetsministeriet har skapats för frågor med koppling till de utländska hushållsanställdas situation. Vidare har en fristående organisation bildats till stöd för de hushållsanställda. EU:s arbetsgrupp för försvar av mänskliga rättigheter för en dialog med organisationen. Våld i hemmet faller under allmän strafflag, med undantag för våldtäkt inom äktenskapet som är inte kriminaliserat annat än i vissa föreskrivna fall, såsom vid besöksförbud eller efter ansökan om skilsmässa. Kvinnlig omskärelse förekommer bland muslimerna. 12

13 Kvinnors politiska inflytande i Singapore är begränsat. Endast 17 av parlamentets 84 valda ledamöter är kvinnor, vilket dock är en ökning jämfört med tidigare år. Sedan bytet på premiärministerposten i augusti 2004 finns två kvinnliga viceministrar i regeringen. Därtill finns ett antal kvinnor i ledande befattningar i förvaltning, universitetsvärlden och näringslivet. Kvinnornas genomsnittslön är nästan 25 procent lägre än männens, vilket främst beror på att kvinnor i första hand återfinns i lägre betalda yrken. Singapore ratificerade ILO:s konvention nr 100 om lika lön för arbete av lika värde i maj Handel med kvinnor från bland annat Indien, Thailand och Malaysia för prostitution förekommer. Enligt en rapport om människohandel från det amerikanska utrikesdepartementet som publicerades i juni 2004, uppgår antalet fall av kvinnohandel för sexuella ändamål till över hundra per år. Singapore placerades i den kategori länder som enligt rapporten vidtar vissa åtgärder mot människohandel, men inte tillräckligt kraftfulla. Den singaporianska regeringen erkänner inte omfattningen av kvinnohandeln och ifrågasatte de amerikanska källorna samt redogjorde för sin lagstiftning, sin skarpa gränskontroll och andra åtgärder som hindrar handel med kvinnor och barn. Prostitution är inte förbjuden och tillåts med polisens goda minne i vissa distrikt där det även förekommer bordellverksamhet. De prostituerade måste genomgå regelbundna hälsoundersökningar och bära hälsointyg. 15. Barnets rättigheter Barns rättigheter respekteras i stor utsträckning. Alla barn har tillgång till utbildning och hälsovård. Gatubarn förekommer inte. Singapore ratificerade i november 2005 ILO:s konvention 138 om minimiålder för anställning. Minimiåldern för arbete är numera 15 år. Minimiåldern för registrering till militärtjänst är 16,5 år. Den brukar påbörjas tidigast vid 18 år. Aga förekommer både i hemmen och i skolan. Fängelsestraff kan utdömas från 16 års ålder. För brott som begåtts efter att man fyllt 16 men innan man fyllt 21 får rätten dock döma till fängelse endast om det med hänsyn till gärningens straffvärde eller annars finns särskilda skäl för det. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Enligt konstitutionen ska alla människor behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet eller religion. I praktiken finns dock grupper i det singaporianska samhället som diskrimineras. 13

14 Singapore är ett multietniskt samhälle med tre större befolkningsgrupper: kineser (77 procent), malajer (15 procent) samt indier (7 procent). Minoriteterna har rätt att tala sitt språk, utöva sin religion och kultur men regeringen söker skapa en singaporiansk identitet. Etnisk harmoni har högsta prioritet för regeringen. Den för en aktiv politik för att upprätthålla den rådande balansen och undvika diskriminering. Alla lagar kräver godkännande av presidentens råd för minoriteters rättigheter, Council on Minority Rights, innan de kan träda i kraft. Singapore har varit relativt framgångsrikt att på ytan skapa harmoni mellan de tre stora befolkningsgrupperna. Samtidigt förekommer få kontakter och lite växelverkan mellan de olika grupperna. Dessutom framförs inte så sällan klagomål från indier och malajer på att kineserna har ett för stort inflytande. I de politiska institutionerna och i universitetsvärlden är malajerna underrepresenterade. Kineserna har högst genomsnittsinkomst medan malajerna har den lägsta. De högsta militära befattningarna innehas samtliga av kineser. Regeringen söker uppmuntra en blandning av olika etniska grupper i de statsfinansierade bostadsområdena (där drygt 80 procent av befolkningen bor) genom att sätta tak för hur stor andel kineser, indier, eurasier och andra folkgrupper som får köpa lägenhet i ett visst område. I Singapore finns cirka gästarbetare från främst Filippinerna, Indonesien, Bangladesh och Sri Lanka. De arbetar i första hand i hemmen och i byggindustrin och har inte samma rättigheter som singaporianska medborgare. De har betydligt lägre löner, inte samma tillgång till sjukvård, sämre bostadsförhållanden etcetera. Samtidigt innebär möjligheten till arbete i Singapore en chans till ett drägligare liv än de skulle ha haft i det egna landet. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Sexuella handlingar mellan personer av samma kön är förbjudna enligt lagen om så kallat "onaturlig sex" och kan leda till fängelse. Kriminaliseringen av samkönade sexuella handlingar har debatterats under 2007 med anledning av det genomgripande ändringsförslag av strafflagen som parlamentsbehandlats och antagits i oktober Förbudet har emellertid lämnats oförändrat med hänsyn till den allmänna opinionen som fortfarande anses vara konservativ i moralfrågor. Åsikterna går emellertid isär såväl i den allmänna debatten som hos politiker och jurister, om förbudet i fråga bör finnas kvar. En större internet-kampanj genomfördes till förmån för förbudets upphävande och en framställan med samma innehåll lämnades till parlamentet. Regeringen underströk att man inte aktivt kommer beivra förbudet, på samma sätt som man underlåtit på senare år. En viss liberalisering har också kunnat noteras bland annat genom att öppet homosexuella personer fått anställning inom regeringsapparaten. Homosexuella grupper tillåts dock inte att registrera sig 14

15 under föreningslagen, Societies Act, och de har nekats tillstånd när de ansökt att få ordna offentliga möten. 18. Flyktingars rättigheter Singapore beviljar inte asyl åt flyktingar. Dock tillåts att FN:s flyktingkommissariat fastställer deras status för att möjliggöra bosättning i annat land. 19. Funktionshindrades rättigheter Sedan 1990 skall alla nya byggnader vara handikappanpassade. Äldre byggnader uppgraderas successivt. Det finns både utbildnings- och arbetsmöjligheter för personer med funktionshinder. Vanligast är dock att personer med funktionshinder tas omhand av sina familjer i hemmet. Familjer med barn med funktionshinder erhåller inte direkt kontantstöd men beviljas ett visst skatteavdrag. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Renodlade organisationer för mänskliga rättigheter förekommer inte i Singapore. Däremot bedrivs en kampanj mot dödsstraffet under namnet Singapore Anti Death Penalty Campaign (SADPC) som emellanåt anordnat debatter och andra aktiviteter. AWARE är en grupp som arbetar för jämställdhet mellan könen och för kvinnors rättighteter ( och Transient Workers Count Too (TWC2) är en annan som arbetar för gästarbetares rättigheter ( ThinkCentre är en sammanslutning, som kritiskt granskar frågor kring politisk utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter i Singapore, främst genom sin webbplats ( Liknande information sprids också av The Optical, ett nyhetsbrev som distribueras per , och via Singapore Democratic Party's hemsida ( I september i år har en sammanslutning av olika personer från frivilligorganisationer i Singapore beslutat att bilda en arbetsgrupp för en mekanism för mänskliga rättigheter i ASEAN. Gruppen utgör en nationell arbetsgrupp som sorterar under den regionala grupp som arbetar för införandet av en sådan mekanism i regionen. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Inga internationella organisationer genomför några insatser inom området mänskliga rättigheter. EU har, som ovan nämnts, en arbetsgrupp för försvar 15

16 för de mänskliga rättigheterna i Singapore som uppvaktar den Singapores regering i olika MR-frågor, inklusive i enskilda fall. 16

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

ALLMÄNT. Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Singapore 2006

ALLMÄNT. Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Singapore 2006 Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Singapore 2004

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Singapore 2004 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Singapore 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Singapore är inte en demokrati i västerländsk mening, även om de traditionella politiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen [översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE

Läs mer

Trygghet, respekt och ansvar

Trygghet, respekt och ansvar Trygghet, respekt och ansvar Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan, skolan och vuxenutbildning. Diskriminering och alla andra former av kränkande behandling hör inte hemma i ett demokratiskt

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP))

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP)) Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva P8_TA-PROV(2015)0279 Bahrain, särskilt fallet med Nabeel Rajab Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

ERICSSONS Uppförandekod

ERICSSONS Uppförandekod ERICSSONS Uppförandekod Syfte Denna uppförandekod har utvecklats för att skydda de mänskliga rättigheterna, främja rättvisa anställningsförhållanden, säkra arbetsförhållanden, ansvarsfull hantering av

Läs mer

Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov)

Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov) Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov) Normgivning: De olika lagarna och förordningarnas inbördes förhållande till varandra. Lag (1994:1500) med anledning

Läs mer

Motion till riksdagen 1989/90:0645

Motion till riksdagen 1989/90:0645 Motion till riksdagen 1989/90:0645 av Lars Werner m.fl. (vpk) Mänskliga rättigheter och demokrati FN:s folkrättsdecennium 1989 blev ett genombrottsår i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter. I

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Det redan bekymmersamma läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Turkmenistan

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 11.10.2013 2013/2147(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 Barbara Matera (PE519.533v01-00) över Saudiarabien,

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionen tar avstånd från den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete. Förslagets

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Inför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje.

Inför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje. Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever. för Bergeforsens skola, särskola, skolbarnomsorg och förskoleklass. Läsåret 2014-2015 Vår vision Inför en dag på Bergeforsens

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:20

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:20 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:20 Målnummer: UM233-06 Avdelning: 5 Avgörandedatum: 2007-05-14 Rubrik: Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd då skyddsskäl åberopas är

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

# $ % & % ' ( ' ) ' * + !" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN ÅR 2014-15

VERKSAMHETSPLAN ÅR 2014-15 1 VERKSAMHETSPLAN ÅR 201415 Centrum mot rasism Stockholm 20140315 2 Inledning CMR:s huvudsakliga kärnverksamhet är att följa och påverka utvecklingen i Sverige vad gäller diskriminering och rasism. Följande

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Sierra Leone har efter en lång period av väpnad konflikt och gerillakrig nått en

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128 Kommittédirektiv Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn Dir. 2014:128 Beslut vid regeringssammanträde den 4 september 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Skapat den 2016-03-10 Justitiedepartementet Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige RFSL avstyrker förslaget om temporära ändringar i bestämmelserna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen 1 Core Human Rights in the Two Covenants Förenta nationerna Byrån för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) September 2013 Inofficiell

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Cirkulärnr: 2001:8 Diarienr: 2001/0061 P-cirknr: 2001-2:3 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: EG/ EU Kristina Ossmer Datum: 2001-01-16 Mottagare: Rubrik: Arbetsgivarpolitiska sektionen Kommunstyrelsen

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Kommittédirektiv Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen

Läs mer

Förklaranderapport. 1. Inledning

Förklaranderapport. 1. Inledning Förklaranderapport 1. Inledning Bakgrunden till den nordiska konventionen är en vilja att, på grundval av slutsatserna vid det nordiska justitieministermötet på Svalbard i juni 2002, förenkla och effektivisera

Läs mer

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burkina Faso 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Burkina Faso uppvisar fortfarande betydande

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Handikappolitiskt program för

Handikappolitiskt program för Handikappolitiskt program för Leksands kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-09-21, 118 Dnr 2015/933 Innehållsförteckning Leksands kommuns vision 2025... 3 Det är lätt att leva i Leksand... 3 FN: s

Läs mer

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014

Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet inför EU-parlamentsvalet 2014 Piratpartiet tror på alla människors lika värde, och lika rätt att utveckla sin särart. Vi ser de enorma

Läs mer

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet Barn är människor och medborgare i samhället, så "varför ska barnen inte delta" (Kirsten

Läs mer

BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket

BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket Nya lagar behövs för vård av narkotilwmissbrukare, skriver riksdagsledamoten Blenda Littmarck i sin artikel. Sannolikt skulle även lagstiftningen mot narkotilwlangning

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Kommittédirektiv. Dir. 2015:6. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2015

Kommittédirektiv. Dir. 2015:6. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn (Ju 2014:22) Dir. 2015:6 Beslut vid regeringssammanträde den

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola 1 Antagen: 2014-10-16 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Maoribefolkningens särställning och frågan om ägande- och nyttjanderätt för strandområden är fortsatt några av de känsligaste frågorna.

Maoribefolkningens särställning och frågan om ägande- och nyttjanderätt för strandområden är fortsatt några av de känsligaste frågorna. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Nya Zeeland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för de mänskliga rättigheterna är överlag god i Nya Zeeland. De mest omdebatterade

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Hasselbacken

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Hasselbacken Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Hasselbacken Antagen: 2014-10-30 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter CCPR/C/FIN/CO/6 24.7.2013 Originalspråk: engelska Kommittén för mänskliga rättigheter 108:e sessionen Genève, 8 26 juli 2013 GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 5.5.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0080/2006 från José Camacho (portugisisk medborgare), för Federatie van de Portuguese

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola 2014/2015 Sektor Utbildning Antagen 141020 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011 Likabehandlingsplan för Eductus Sfi, Gruv Höganäs 2011 (reviderat 08.02.2011) Datum: 08.02.2011 Vad: Sfi, Gruv, Eductus Var: Höganäs Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 4 Visioner... 4 Definition..... 5 Diskriminering....

Läs mer

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET

REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET Broschyrtext juli 2004 REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET Allmänt Lagstiftning: Finlands grundlag - Arbetsavtalslagen - Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män - Andra lagar - Strafflagen

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Övergripande likabehandlingsplan för Älvdalens skolor f-6 och fritidshem

Övergripande likabehandlingsplan för Älvdalens skolor f-6 och fritidshem Övergripande likabehandlingsplan för Älvdalens skolor f-6 och fritidshem Utgår från diskrimineringslagen och skollagen kap 5 och 6 Varje enhet reviderar årligen enhetens likabehandlingsplan i samråd med

Läs mer

SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN

SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 6.11.2007 SEK(2007) 1425 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR som åtföljer förslag till rådets rambeslut om ändring av rambeslut 2002/475/RIF om

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning RIKTLINJE 1 (7) SYFTE Syftet i konventionen är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla när det kommer till de mänskliga rättigheterna

Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla när det kommer till de mänskliga rättigheterna LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling FN i världspolitiken, del 2 Vårterminen 2012 Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla

Läs mer

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Väsby Kommunala Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Borgen 2015/2016 1 Inledning Förskolan är enligt lag Diskrimineringslagen och Skollagen skyldig att aktivt arbeta mot

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning

Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning Sunne 10 maj 2010 37 Sunne kommun, Svetsarevägen 2, SE-686 80 Sunne. Tel +46 565-179 00. Fax +46 565-179 01. info@brobygrafiska.se Bankgiro 113-8445. Postgiro

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad

Läs mer