Arbetsutskottet för Äldreomsorg

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Arbetsutskottet för Äldreomsorg Sammanträde torsdagen den 27 maj 2014, klockan 13 i Lillemor Berglunds tjänsterum, Borgmästaregatan 5, Kungsbacka. 1 (2) Datum Ärende Sid Förvaltningens förslag till beslut 1 Val av justerare och bestämmande av tid för justering 2 Eventuellt övriga ärenden 3 Godkännande av föredragningslistan 4 HRM konsult återrapporterar Lennart Rydén Klockan 13:15-14:15 5 Återkoppling nämndens direktiv 5, 2014: Förvaltningen ges uppdrag att påbörja förebyggande hembesök. Ann Helen Svensson Klockan 14:15 6 Återkoppling nämndens direktiv 6: Förvaltningen ges uppdrag att utarbeta riktlinjer för in och utslussning i demensteamet och säkerställa full behovstäckning Ann Helen Svensson Klockan 14:30-14:50 uniform KUB301 v 1.0, Äldreomsorg Yvonne Johansson Nämndsekreterare Direkt yvonne.johansson@kungsbacka.se Fax Kungsbacka kommun Äldreomsorg Box 10409, Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 Telefon Fax aldreomsorg@kungsbacka.se

2 KUNGSBACKA KOMMUN 7 Information om förslag till ny överenskommelse hemsjukvård Halland Lillemor Berglund Klockan 14: (2) 8 Leva Livet Priset 2014 Klockan 15:00 9 Yttrande med anledning av motion från Larry Söder, Conny Jexler, Anna Hjertkvist och Niklas Mattson (KD) om förenklad biståndsbedömning för äldre över 75 år, diarienummer KS2014:10. Leif Elmered Klockan 15:30 10 Riktlinje för Ny- eller ombyggnation av äldreboenden i Kungsbacka kommun Leif Nilsson, Elisabeth Sjöberg Klockan 15: Nämnden för äldreomsorg föreslår Kommunfullmäktige att avslå motion om förenklad biståndsbedömning för äldre över 75 år, då sådan biståndsbedömning inte säkerställer rättsäkerheten för den äldre. Nämnden för Äldreomsorg beslutar att fastställa framtaget dokument Riktlinje för Ny- eller ombyggnation av äldreboenden i Kungsbacka kommun att gälla från och med den 1 juli 2014 och tills vidare Pågående och kommande byggprojekt Elisabeth Sjöberg Klockan Äldres behov i centrum, ÄBIC Eva Franzén, Elisabeth Sjöberg Klockan Nämnden beslutar att söka prestationsersättning från Socialstyrelsen med syfte att stödja ett införande av det behovsinriktade och systematiska arbetssättet Äldres behov i centrum i äldreomsorgen. Nämnden beslutar att dokumentation ska ske enligt internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF.

3 KUNGSBACKA KOMMUN Information 12 Ekonomisk prognos för alla verksamheter Annakarin Svennebjer Förvaltningschefen informerar Information en noteras till protokollet 3 (2) 14 Ordföranden informerar Marianne Kierkemann ordförande Ann Häggblad sekreterare

4 TJÄNSTESKRIVELSE Yttrande med anledning av motion från Larry Söder, Conny Jexler, Anna Hjertkvist och Niklas Mattson (KD) om förenklad biståndsbedömning för äldre över 75 år, diarienummer KS2014:10. Förslag till beslut Nämnden för äldreomsorg föreslår Kommunfullmäktige att avslå motion om förenklad biståndsbedömning för äldre över 75 år, då sådan biståndsbedömning inte säkerställer rättsäkerheten för den äldre. 1 (3) Datum Motivering till beslut Förenklad biståndsbedömning tillgodoser inte den äldres rätt till en rättsäker handläggning enligt nuvarande lagstiftning. Sammanfattning Motionärerna vill införa förenklad biståndsbedömning för personer äldre än 75 år genom att den äldre som känner behov av hemtjänst kan vända sig direkt till någon av de godkända utförarna av hemtjänst inom Kungsbacka kommun. Tillsammans med utförarna kommer de överens om vilken hjälp den personen behöver. Linköpings kommun har tillämpat en modell enligt ovanstående. Inspektionen för vård och omsorg har dock så sent som i december 2013 förelagt Linköpings kommun om vite om 1 miljon kronor med stöd av socialtjänstlagen 13 kap 8 med anledningen att kommunens handläggning av biståndsärenden inte uppfyller bestämmelserna i socialtjänstlagen. Även socialstyrelsen har i dokumentation under de senaste åren framhållit att den äldre behöver få tydligare beslut enligt socialtjänstlagen för att upprätthålla rättsäkerhet. Kommunfullmäktige förslås avslå motionen om förenklad biståndsbedömning då detta inte tillgososer rättsäkerhet för den äldre. Inspektionen för vård och omsorg KUB1001, v2.0, Nämnden för Äldreomsorg Leif Elmered Direkt leif.elmered@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon Fax aldreomsorg@kungsbacka.se

5 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) anser inte att förenklad biståndsbedömning är förenligt med bestämmelserna i nuvarande lagstiftning. Beskrivning av ärendet Larry Söder, Conny Jexlert, Anna Hjertkvist och Niklas Mattson har motionerat om att inför en förenklad biståndsbedömning för äldre över 75 år. Förenklingen innebär att den äldre själv skall kunna vända sig till de utförare som är godkända att utföra hemtjänst inom Kungsbacka kommun och komma överens om vilken hjälp de har behov av. Biståndsbedömning inom äldreomsorgen styrs av bestämmelserna i Socialtjänstlagen vilket innebär att den som inte kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning och livsföring i övrigt, enligt 4 kap 1 Sol. Av 2 kap 5 Sol framgår tydligt att uppgifter som innefattar myndighetsbeslut, vilket biståndsbedömning gör, inte kan lämnas över till ett bolag, en förening, en samfällighet eller en enskild individ. Myndighetsutövning avser utövning av befogenhet att för enskild bestämma förmån, rättighet, skyldighet m.m. (prop. 1973:90 s. 397 och prop. 1975/76:209 s. 165) Vidare framgår av 11 kap. 1 Sol att det är socialnämnden som utan dröjsmål skall inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom som kan föranleda någon åtgärd för nämnden. Nämnden för äldreomsorg jämställs i vår kommun med socialnämnd enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen. Inspektionen för vård och omsorg har utifrån bestämmelserna i socialtjänstlagen förlagt Linköpings kommun vite om 1 miljon kronor med anledningen av att den äldre kan få hemtjänstinsatser genom direktkontakt med kommunens utförare. Biståndshandläggarna inom äldreomsorgen i Kungsbacka arbetar utifrån socialtjänstlagens bestämmelser för att på ett rättsäkert sätt bedöma den äldres behov av hjälp i form av hemtjänst. I bedömningen ingår självklart den enskildes syn på sin situation. I enkäter till våra äldre i Kungsbacka har framkommit att flertalet äldre tycker att de varit delaktiga i besluten om hemtjänstinsatser. Inom den kommunala hemtjänsten i Kungsbacka pågår försök med att öka den äldres inflytande på hur och när de biståndsbedömda insatserna utförs. I lag om vissa kommunala befogenheter tillkom under 2009 möjligheter för kommunerna att tillhandahålla servicetjänster utan individuell biståndsprövning eller beslut till samtliga kommunmedlemmar som fyllt 67 år. Socialstyrelsen har meddelandeblad nr redovisat vad som kan rymmas i begreppet servicetjänster enligt befogenhetslagen. Socialstyrelsen anser att det gäller servicetjänster som är avsedda att förebygga skador och olycksfall eller ohälsa som inte utgör personlig omvårdnad. Till exempel på insatser är att byta glödlampor, göra tunga lyft, montering av halkskydd och städning. Angående trygghetslarm anser socialstyrelsen det tveksamt att det faller inom ramen för befogenhetslagen. Bestämmelserna om dokumentation, tillsyn, kvalitét, avgifter och lex Sara anmälan enligt Sol gäller inte för servicetjänster enligt befogenhetslagen. Inom äldreomsorgen i Kungsbacka tillgodoser vi den äldres behov av enklare servicetjänster för att förebygga skador och olycksfall genom en inrättad fixartjänst.

6 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Fixartjänsten bokas via äldreomsorgen direkt, ett telefonnummer som finns tillgängligt för alla över 65 år, måndag till fredag klockan Med hänvisning till ovanstående föreslås att biståndsenheten inom äldreomsorgen i Kungsbacka fortsätter att bevilja den äldre med behov av hemtjänstinsatser, utifrån en utredning enligt socialtjänstlagen. Detta förfarande tillgodoser trygghet och rättsäkerhet för den äldre. Kommunfullmäktige föreslås därför avslå motionen om förenklad biståndsbedömning då detta inte tillförsäkrar våra äldre en rättsäker handläggning enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen. Beslutsunderlag Ovanstående skrivelse från Lillemor Berglund t.f. förvaltningschef Leif Elmered verksamhetschef Bilagor: Beslutet skickas till [Klicka här och ange de som ska ta del av beslutet]

7 TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Äldreomsorg Beslut Riktlinje för Ny- eller ombyggnation av äldreboenden i Kungsbacka kommun Förslag till beslut Nämnden för Äldreomsorg beslutar att fastställa framtaget dokument Riktlinje för Nyeller ombyggnation av äldreboenden i Kungsbacka kommun att gälla från och med den 1 juli 2014 och tills vidare. 1 (2) Datum Dnr ÄO/2014:59 Sammanfattning Förvaltningen har utarbetat ett förslag till Riktlinje för ny- eller ombyggnation av särskilt boende i Kungsbacka kommun. Vid arbetsutskottets sammanträde i april diskuterades dokumentet och förslag till ändringar och tillägg framfördes. Arbetsutskottet kom också fram till att riktlinjen skulle behandlas vid nästa möte i arbetsutskottet och att förvaltningen skulle uppdatera det föreliggande förslaget med de framförda synpunkterna och förslagen inför sammanträdet den 27 maj. Riktlinjen, med de föreslagna ändringarna och tilläggen inlagda med kursiv stil, bifogas som bilaga. Riktlinjen ska gälla för kommande ny- och ombyggnationer av särskilda boenden och ersätter av nämnden tidigare antagen broschyr Att tänka på när man bygger om och bygger nytt för Äldreomsorgen. Riktlinjen är av övergripande art och riktar sig mot målgruppen arkitekter, entreprenörer med flera som är involverade i planeringen och byggandet av särskilda boenden. Programmet ger dels en beskrivning av hur boendet ska fungera för att brukaren ska få en god miljö dels sätts ett antal absoluta krav för vad boendet ska erbjuda och hur detta ska omsättas vid byggandet. Anpassning till särskilda förhållanden för de olika boendena görs i för varje projekt särskild programhandling. Beslutsunderlag KUB1001, v2.0, Äldreomsorg Kvalitet/Utveckling/Säkerhet Leif Nilsson Direkt Mobil leif.nilsson@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kvalitet/Utveckling/Säkerhet Box Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon Fax aldreomsorg@kungsbacka.se

8 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Förvaltningens skrivelse 16 maj 2014 Förvaltningens förslag till Riktlinje för ny- och ombyggnation av äldreboende i Kungsbacka kommun Utkast Beslutet skickas till Förvaltningen för Service, Ulrika Granfors Lillemor Berglund tf förvaltningschef Elisabeth Sjöberg verksamhetschef

9 1 Riktlinje fo r Ny- eller ombyggnation av a ldreboende i Kungsbacka kommun Diarienummer ÄO/2014:59

10 2 1. Introduktion... 4 Syfte och bakgrund... 4 Lagar som styr... 4 Målgrupper... 4 Övergripande målsättningar för boendet Utemiljö... 4 Boendets yttre närmiljö Den inre miljön... 5 Första mötet... 6 Färger... 6 Golv... 6 Dagsljus... 6 Belysning... 7 Inneklimatet... 7 Ljudklimatet... 7 Låssystem... 7 Larm Bostaden... 8 Allmänt... 8 Parboende... 8 Entré/hall... 8 Pentry... 8 Vardagsrum... Fel! Bokmärket är inte definierat. Hygienrum... 9 Förvaring Gemensamma utrymmen inom boendeenheten... 9 Kök och matplats... 9 Vardagsrum... 9 Korridor... 9 Balkong/uteplats Allmänna utrymmen för gemensamma aktiviteter Samlingsrum Finrum Små träffpunkter... 10

11 3 SPA-rum Rum för hår- och fotvård Ekonomiutrymmen Inom boendeenheten Utanför boendeenheten Tillagningskök Cafehörna/servering Varutransporter-varuintag Central tvättstuga Städcentral Centralt soprum Centrala förråd Personalutrymmen Inom boendeenheten Utanför bostadsenheten Teknik Brand El reservkraft TV Hörslingor AV-utrustning IT Datakommunikation... Fel! Bokmärket är inte definierat. Telefoni Hiss Åskskydd Generellt Miljö 15

12 4 1. Introduktion Syfte och bakgrund Det här programmet vänder sig till dig som ska rita, projektera och bygga om eller bygga nytt äldreboende för nämnden för Äldreomsorg i Kungsbacka. Programmet vill förmedla de erfarenheter som nämnden har i syfte att utformningen av boendet ska bli så bra som möjligt. Ramprogrammet utgör en gemensam plattform för all ny- och ombyggnation av äldreboende inom Kungsbacka kommun och är ett styrinstrument för projektering. Lagar som styr Kommunen ska enligt Socialtjänstlagen (SoL) erbjuda god omsorg utifrån den enskildes önskemål och behov. När detta inte längre kan tillgodoses i den enskildes hem, ska kommunen erbjuda ett boende anpassat för den enskildes behov. Inom äldreboende ska den enskilde kunna erbjudas trygghet, omsorg och service samt hälso och sjukvård av personal med rätt kompetens. Den verksamhet som ska bedrivas och byggnadernas utformning styrs, utöver av Socialtjänstlagen, också av Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL), Arbetsmiljölagen, Plan- och Bygglagen (PBL) Livsmedelslagen samt av övriga lagar, föreskrifter och allmänna råd som är tillämpliga på området. Målgrupper Den som beviljas plats på ett äldreboende har ett omvårdnadsbehov som är så omfattande att alla hjälpinsatser i ett ordinärt boende är uttömda. Behoven kan vara både fysiska och psykiska. På äldreboendet ska man kunna bo kvar oavsett vilka behov man får i framtiden. Övergripande målsättningar för boendet Våra äldreboenden ska erbjuda de äldre som bor där ett gott liv. Respekt för de äldres integritet, trygghet, och valfrihet ska utgöra grunden boendet De äldre ska erbjudas en trygg och hemlik miljö där de kan erbjudas god vård och omsorg och social samvaro De äldre ska erbjudas möjlighet till ett aktivt liv och en meningsfull tillvaro oavsett hälsotillstånd. Äldreboendet är också en arbetsplats. De anställda ska erbjudas en god arbetsmiljö. 2. Utemiljö Boendets yttre närmiljö Miljön runt boendet är mycket viktig. Den ska hjälpa till att stimulera och aktivera de boende, ge en möjlighet att känna och förnimma årstidens växlingar, att ta en promenad att odla lite blommor med mera. Boendet ska också vara lätt att nå för boende anhöriga och transporter. Stor vikt ska läggas vid en inspirerande och vacker utemiljö som ska tillåta att de boende kan vistas utomhus året runt och utformad för att underlätta framkomligheten för såväl rullstolsburna som synskadade. Gångvägar ska kunna användas av både personer med elrullstol och av dem som måste ha personlig ledsagare.

13 5 Trädgården ska ge de boende möjlighet att aktivt nyttja den och att följa årets växlingar. Det får dock aldrig finnas några giftiga prydnadsbuskar eller liknande. Trädgården ska aktivera och stimulera men även skänka lugn och ro På tomten ska skapas utemiljö för dem som har rörelsehjälpmedel. Det ska vara lätt att ta sig in och ut för den som är rullstolsburen eller använder rollator På fastigheten ska finnas en lättframkomlig promenadväg med belysning och fasta sittbänkar. Som del av denna promenadväg skapas en träningsslinga på ca 10 m med olika markmaterial samt lutningar för träning. För att få en rehabiliterande utemiljö ska man tar tillvara naturliga variationer i omgivningen, som till exempel höjdskillnader. Dessa kan utnyttjas till att anlägga exempelvis en träningsslinga med trappor, sittplatser (gärna med lite högre sitthöjd) och en barr i naturlig miljö som kan användas med eller utan hjälpmedel. Ytterbelysning ska vara jämn och bländfri på gångvägar och vid entréer.. En god belysning gör att mörka höst- och vinterkvällar upplevs som lite ljusare. Detta är viktigt både för boende och personal. Det är även viktigt att det är en god belysning runt byggnaden. Extra god belysning ska utformas vid cykel- och bilparkering. Vi ser gärna att man anlägger en sinnenas trädgård där de boende kan träna lukt, syn, känsel och smak. Trädgården ska också inspirera till trädgårdsarbete och odling, genom att exempelvis anlägga upphöjda odlingsbäddar. Utemiljön ska även vara vacker att titta på inifrån för dem som inte kan ta sig ut. Angöringarna till huset ska vara både lättillgängliga och tydliga samt planeras så att plats finns för besökande och transporter till boende samt att mat- varu- och soptransporter kan ske utan risk för olyckor. Behov av parkeringsplatser enligt nedan, både för personal och besökande ska tillgodoses. Cykeluppställning med tak ska finnas nära byggnadens entré. De äldre ska lätt kunna ta sig ut i trädgården och kunna vistas där tryggt. Trygga inhägnader ökar säkerheten för de äldre och ger möjlighet till större frihet. Huvudentrén ska vara väl synlig och dimensionerad för färdtjänst, sjuktransporter, taxi med flera. Besöksparkering och handikapparkering ska finnas i närheten. 3. Den inre miljön Ett äldreboende utgör för många äldre hela det livsrum man har till förfogande. När krafterna inte längre räcker till för att ta sig ner på stan eller bort till parken måste vi flytta parken och torget till äldreboendet. Samhället kommer till de äldre när de själva inte orkar komma till samhället. Vi bygger en modell i liten skala av samhället när vi bygger boendet. I det tänket blir boendeenheten kvarteret och där har den boende sin lägenhet. Inom boendeenheten finns olika små platser där man kan träffas, sitta ner och prata eller bara vara för sig själv. På serveringen får man god mat och ibland kan man sitta ute och äta. Det är fint här.

14 6 Centrum i vårt lilla minisamhälle utgörs av foajén, samlingsrummet och aktivitetsutrymmena. Ibland finns det en stor restaurang här där man kan bjuda sina anhöriga på en god lunch. I centrum händer det saker och där finns det något att titta på. Vägen ner till centrum är trevlig att gå. Det finns många ställen där man kan sätta sig en stund och titta på omgivningarna. Man träffar andra som också är ute och går och kan få sig en pratstund eller så tittar man bara på omgivningarna. Från centrum kan man också komma ut i den närmaste omgivningen och ta en promenad på motionsslingan som för säkerhets skull är försedd med många fina rastplatser. Nämnden för äldreomsorg vill att alla äldreboenden ska erbjuda en miljö där den egna lägenheten är så hemlik som möjligt. Första mötet Den som bor här ska kunna känna sig stolt över sin bostad. Huset ska vara vackert att se på och gärna ligga i en lummig och behaglig miljö. Marken är jämn det finns ledstänger för den som behöver det och bänkar att sitta på. Bilarna kan köra runt och behöver inte backa vid entrén och det går bra att stanna vid entrén. När man väl kommer in ska miljön vara välkomnande. Det ska finnas plats för en eller ett par sittgrupper, färgerna ska vara varma och det får gärna finnas något fint att fästa blicken på. För den som inte hittar så bra i huset ska det finnas informationstavla eller motsvarande. Det första intrycket är alltid betydelsefullt och det gäller även när man första gången kommer till ett boende. Det gäller både för boende, anhöriga och anställda. Vi vill förmedla en atmosfär som präglas av värme, trygghet, omsorg, omtänksamhet och inte minst liv. Färger Många av de personer som kommer att bo här har, eller kommer att få, en demensproblematik. De flesta av dess kommer att sakna eller ha begränsad förmåga att tyda rummets gränser eller förstår inte längre vad ett rum är. Man kanske inte kan förstå vad som är ett hörn, var tak och vägg möts eller var golv och vägg möts. Färgsättningen ska tydliggöra miljön och underlätta orienteringen och igenkänning för de boende. Färgsättningen ska präglas av ljusa och varma färger gärna trä på dörrar och lister som ger en varm och ombonad känsla. Dörrar som bara används av personalen ska vara nedtonade och gå i samma ljusa färg som väggen. Neutral bakgrundsfärgsättning, och konstrastrerande färgsignaler leder till förbättrad orientering. Golv Ett golv kan inge otrygghet när olika färger möts om kontrasterna är stora. Man kan uppleva det som en nivåskillnad ett hål i golvet etcetera. Golven ska därför inte ka starka kontraster i kulör och mönster. Man ska undvika blanka golv eftersom de kan upplevas som hala och obehagliga att gå på. Dagsljus Med åldern följer ett ökat behov av ljus och en ökad känslighet för bländning. Solen är en viktig energikälla för äldre varför det är viktigt att orientera hus och fönster så att det blir behagligt ljus inomhus och vackert att titta ut. Fönster ska ha låga bröstningar så att man kan titta ut från sin säng eller när man sitter i rullstol. Låga bröstningar gäller även i gemensamma och allmänna utrymmen. Det ska finnas möjlighet att montera gardinfästen motsvarande för att möjliggöra montering av gardiner eller andra avskärmningar för att förebygga reflexer.

15 7 Belysning Belysning bidrar till normaliserad dygnsrytm med ökad vakenhetsgrad dagtid, bättre sömn nattetid samt ett lugnare beteende, om den varieras så att den liknar normal dygnsvariation. En bra belysning ska ge en väl avvägd fördelning mellan allmänljus och riktat ljus och belysa det som är viktigt i rummet. Allmänbelysning tillsammans med platsbelysning ger en variationsrik belysning av olika karaktär. Genom att modulera rummet med olika typer av ljus blir upplevelsen av rummet starkare, till exempel kan växter och konstverk belysas och skapa hemkänsla, trappor kan förses med ledljus och trappräcken belysas för att underlätta för synskadade. Om man använder sensorer för att tända belysningen ska dessa vara inställda efter den äldres förmåga (det blir fortare mörkt för en äldre människa). Inneklimatet Många av de äldre på ett äldreboende kan inte själva föra sin talan. De kan till exempel inte tala om att det är för varmt eller för kallt när man fryser eller om det är olidligt varmt. Man kanske inte förstår att öppna eller stänga sitt fönster eller att sätta sig i skuggan när solen gassar man saknar förmåga att hantera förutsättningarna. Mot denna bakgrund, tillsammans med den äldre människans svagare hälsa, måste fastigheten hjälpa de äldre till ett behagligt boende. Utvändig solavskärmning i soliga lägen är ett måste. Svenska Inneklimatinstitutets riktlinjer serie R1 med följande kompletteringar ska följas. Termisk komfortklass TQ2, med skärpta krav på operativtemperatur i vinterfallet enligt följande Högsta värde 25 gr C, Optimalt värde 23 gr C, Lägsta värde 22 gr C Ljudklimatet Ljud som väcker igenkänning stödjer minne och välbefinnande. Lokaler med god ljudmiljö gör att uppfattningsförmåga och förståelse stärks. Låssystem Låsen till lägenheterna ska vara av typen nyckelfritt. Personalens transponder ska gå att programmera så att den utöver tillgång till avdelningens samtliga lägenheter även omfattar dörrar in respektive ut från avdelningen samt övriga utrymmen man behöver tillgång till. Även ytterdörren ut/in från boendet ska kunna läggas på transpondern. Transpondern ska fungera även mot nyckelskåpet. Anhöriga ska beredas tillträde till låssystemet vad det gäller inpassering och tillgång till anhörigs lägenhet mellan Man bör diskutera hur mycket som ska loggas. Larm Samtliga lägenheter ska förses med trygghetslarm. Larmen ska vara kopplade till personalens telefoner. Det ska finnas överfallslarm kopplade till systemet för att personalen ska kunna larma om de hamnar i nödläge. Det ska finnas larmlogg. Larmet är internt. Larmtelefonen ska vara kopplad till det externa telenätet så att man kan ta emot respektive ringa samtal ut från den. Utvecklingen inom området går snabbt. Marknaden ska scannas av när beslut om larm/larmleverantör ska tas. Entrésignal Ringklockor ska finnas vid avdelningsdörrar och in till avdelningarna för besökare. Ringklocka med högtalare på vägg är att föredra.

16 8 3. Bostaden Allmänt En bostad i ett äldreboende består av den egna lägenheten samt del i gemensamma utrymmen. På detta sätt skapas en fullvärdig bostad där det finns plats för både avskildhet och umgänge. En boendeenhet består av lägenheter. Nämnden för äldreomsorg prövar den totala storleken på boendet inför varje byggnation. Den enskilda lägenheten En ledstjärna vid utformningen av den enskilda lägenheten är att den vanliga lägenhetens funktioner, i så stor utsträckning som möjligt, ska finnas om än i mindre skala. Det ska finnas utrymme för att sova, äta förvara sina saker. Lägenheten bör vara kvadratmeter för att fungera väl. Lägenheten ska vara så utformad att det finns plats för erforderliga hjälpmedel. Parboende Möjlighet till parboende kan skapas genom att enskild lägenhet har två rum med gemensamt kök och hygienutrymme. Ett annat sätt är att någon eller några lägenheter förbereds så att de på ett enkelt sätt kan omvandlas till en tvårumslägenhet genom att en öppning/dörr är förberedd och lätt kan tas upp/ sättas igen emellan lägenheterna. Entré/hall Hallen markerar gränsen till den privata sfären. Detta är viktigt för att skapa hemkänsla och bevara den boendes integritet. I hallen ska finnas plats för rullstol, hatthylla och garderober. En säng ska kunna rullas ut från rummet. Hallen kan innehålla pentry. Pentry Pentry ska ses som ett litet komplement till det rejält utrustade gemesamma köket. Pentryt kan med fördel placeras i hallen. Möjlighet att förvara kylda drycker och lite mat, kunna ta ett glas vatten, diska, koka kaffe med vattenkokare eller kaffebryggare, uttag för mikrougn, dock inga spisplattor. Pentryt ska inte vara avsett för matlagning. Pentry bör utformas med möjlighet att anpassa höjd på bänk, över- och underskåp typ konsoluppbyggnad. Rummet Lägenheten ska ge ett trivsamt och ombonat intryck med god möblerbarhet. Tillgången till dagsljus ska vara mycket god. Sovplatsen ska ge möjlighet till två alternativa placeringar av sängen. Detta för att personalen ska kunna arbeta på båda sidor av sängen men också för att de boende själva ska kunna bestämma var sängen ska stå. Den boende ska också kunna ta sig i och ur sängen från båda håll med hjälp av rollator eller rullstol. Sängen ska också, med en boende liggande i, kunna rullas ut från rummet. I rummet ska finnas utrymme för matbord och sittgrupp så att de boende kan umgås med sina anhöriga och vänner. Alla vardagsrum ska vara försedda med traversskenor inklusive tvärbalk för taklift med lyftområde över säng samt utrymme för överflyttning till rullstol, hygienstol. Laddplatta ska finnas i alla rum.

17 9 Hygienrum Hygienrummet ska erbjuda den boende möjligheter att sköta sin hygien med eller utan assistans. Utformningen och storleken ska var sådan att rullstol, duschstol duschvagn eller motsvarande lätt kan användas och enkelt manövreras inom hygienutrymmet. Utformning av hygienrum ska möjliggöra att den enskilde kan förflytta sig fritt i utrymmet med hjälp av handtag (motsvarande). I hygienutrymmet ska det vara förberett för installation av tvättpelare. Förvaring Förvaringsutrymmena i lägenheten ska vara generöst tilltagna. I lägenheten ska finnas garderob och linneskåp (separata enheter). Till lägenheten ska också finnas lägenhetsförråd. Dessa förråd kan vara placerade på vind, i källare eller motsvarande. I lägenheterna ska finnas låsbara medicinskåp med individuella lås. Det ska vara möjligt att utöka med ett låsbart skåp där brukaren kan förvara sina värdesaker. 4. Gemensamma utrymmen inom boendeenheten De gemensamma utrymmena är den plats där man kan få gemenskap och samvaro i kontrast till den egna lägenhetens avskildhet. Här kan man äta ihop, titta på TV och umgås. Kök och matplats Köket med matplats ger ett sammanhang för den äldre. Den som vill och orkar ska ha möjlighet att delta i köksarbetet. De gemensamma köken utgör bostädernas huvudkök. I den dagliga verksamheten sköts boendeenhetens mathantering av boendets personal. Här tillreds frukost, görs för- och eftermiddagskaffe ordnas kvällssmörgås med mera medan huvudmålen kommer från tillagningsköket/mottagningsköket. Köket ska vara en god arbetsplats med genomtänkt logistik för en rationell hantering. Matplatsen ska ha plats för alla boende, några gäster/personal samt flera rullstolar. Köket ska ha mycket dagsljus med en miljö som inbjuder till trivsamma måltider. Köket ska erbjuda möjlighet att förvara och tillreda enklare mat samt att hantera boendeenhetens disk efter gemensamma måltider. Snabbdiskmaskin med 15 minuters program. Köket ska enkelt kunna avgränsas mot övriga gemensamma utrymmen om det behövs. Lösning med till exempel barkök eller köksö ger avgränsning men skapar ändå närvaro i köket. Vardagsrum Rummet ska förmedla hemkänsla och vara en naturlig träffpunkt för de boende. Genom sin placering, sin storlek, utformning och möblering ska rummet upplevas som bostadens vardagsrum. I vardagsrummet ska finnas utrymme för soffa, bord och fåtöljer för umgänge TV med mera. Rummet ska även ge gott utrymme för flera personer som använder rullstol/rollator så att de kan ta sig fram och delta i samvaron Korridor Korridorer ses främst som ett kommunikationsutrymme och ska erbjuda säker förflyttning med eller utan hjälpmedel. Korridorer ska minimeras till fördel för boendeytan. Korridorer ska vara inbjudande, orienteringsbara och skapa tillfälle till spontana möten.korridor ska medge enkel förflyttning av sängar, med boende liggande i, in och ut ur lägenheterna. De boende ska själva också kunna förflytta sig i korridoren. Två standardrullstolar ska kunna mötas.

18 10 Balkong/uteplats Balkongen är ofta den enda formen av utevistelse som kan erbjudas vissa boende. Balkongen ska per boendeenhet därför så långt möjligt vara anpassad för detta ändamål och vara regn- och vindskyddad samt kunna solavskärmas. Balkongen ska ge lugn och trygg utevistelse för de äldre. Såväl rullstol som säng ska kunna rullas ut på balkong/uteplats. 5. Allmänna utrymmen för gemensamma aktiviteter De som bor på ett äldreboende vill ha ett socialt liv som alla andra och det ska finnas utrymmen för detta. De flesta vill fortsätta med sina intressen som man haft tidigare i livet och kunna fylla sin dag med det som är viktigt. Man vill även som gammal och sjuk ge sitt liv ett innehåll. Möjligheterna till sysselsättning som att lyssna på föredrag, musik, ha gymnastik, spela bingo, sjunga, delta i studiecirklar eller gudstjänst med mera ska finnas på boendet. Detta är livsbejakande och hälsofrämjande liksom att kunna dra sig undan och fira högtidsdagar med sina närmaste. Samtliga lägenheter och gemensamma utrymmen ska ha tillgång till internet. Samlingsrum Ett större rum för gemensamma aktiviteter som till exempel underhållning, bingo, föredrag gymnastik fester med mera. Rummet upptar en stor yta och det är därför viktigt att det utformas så att rummet kan användas för många olika typer av aktiviteter. Samlingsrummet ska rymma flertalet av de boende vid biosittning samt fungera för såväl middagar som musikevenemang och gymnastik. Det ska finnas tillgång till pentry. Då även äldre utifrån besöker olika evenemang ska kapprum med toaletter och utrymme för rullstolar och rollatorer finnas i anslutning till samlingsrummet. Rummet ska gå att mörklägga. Finrum Ett rum där de boende ostört kan fira sina högtidsdagar och samla familjen utan att boendeenhetens hyresgäster kommer och går. Rummet ska även kunna utnyttjas för personalmöten, studiecirklar och andra aktiviteter av motsvarande karaktär. Finrummet bör ha plats för personer runt en större matsalsgrupp. Små träffpunkter Alla möten sker inte organiserat eller i storgrupp. Därför ska det finnas små sitthörnor, utkikspunkter med mera, där man kan sitta ner ett par stycken eller vara för sig själv. Detta ska beaktas när man planerar de större gemensamma ytorna (samutnyttjande) samt för hur korridorerna utnyttjas. SPA-rum Spa-rummet får uppta en yta av kvm. Rummet ska inrymma omklädningsrum/förrum, Toalett ska finnas i rummet eller i omedelbar anslutning till rummet. Höj och sänkbart badkar ska finnas liksom taklift. Rum för hår- och fotvård Rum där kundernas frisör eller fotvårdare kan komma och sköta hår och fötter. Rummet ska uppfylla miljö- och hälsas grundkrav för respektive verksamhet. Detta innebär att det ska finnas handtvättställ, utslagsback och arbetsbänk med spegel och eluttag i bekväm arbetshöjd för hårtork med mera.

19 11 6. Ekonomiutrymmen Ekonomiutrymmen omfattar i detta fall utrymmen för mathantering, tvätt, skölj, förråd, städ och sophantering inom och utom boendeenheterna. Inom boendeenheten Tvättstuga Tvättstuga ska finnas inom respektive boendeenhet för 8-12 brukare. Tvättstugan ska dimensioneras för rationell tvätthantering av de boendes kläder och sängkläder och samtidigt medge att de boende, som så önskar, kan delta i arbetet. Här ska finnas rejält med utrymmen för klädhantering, tvättsäckar, klädkorgar, strykning med mera. Tvättstugan är en av de platser personalen tillbringar mycket tid i varför den ska vara rymlig och välplanerad. Skölj De medicinska och hygieniska kraven är stora och ökar succesivt eftersom de som idag kommer till ett äldreboende ofta har mycket stora omsorgs-/omvårdnadsbehov. En spoldesinfektor bör finnas på varje enhet eller minst en på varje våningsplan beroende på hur enheten ser ut. Rummet där den är placerad ska ha ingång från korridor och ha en genomtänkt placering inom enheten. Rena och orena ytor ska vara åtskilda. Städ Mindre utrymme för städutrustning att användas av boendeenheten ska finnas inom varje boendeenhet Närutrymme för städutrustning och städmaterial. Städvagn ska rymmas i förrådet. Förråd Varje boendeenhet ska förses med utrymme som ska fungera som närförråd inom boendeenheten. Förråden ska vara försedda med hyllor. Sophantering Kommunens miljöpolicy ska följas. Sophanteringen ska planeras för källsortering. Hanteringen ska vara arbetsvänlig för all personal. Det blir mycket sopor på ett särskilt boende varför samband och avstånd måste studeras noga. Hanteringen av och spring med sopor ska minimeras inom boendeenheten. Utrymme ska finnas inom boendeenheterna som ger utrymme för och har utrustning för källsortering. Behov av sådan utrustning i enhetsköken ska studeras. Avståndet till centralt soprum (varifrån hämtningen av sopor sker) ska studeras noga för att minimera transporter inom fastigheten. Detta är väsentligt med hänsyn till hygienkrav, tidsåtgång och trivsel. Möjlighet att inrätta sopnedkast eller sopsug ska studeras. Utanför boendeenheten Tillagningskök Köket dimensioneras för matlagning av lunch och kvällsmål på plats. Kan samordnas med andra enheter. Köket utrustas för matlagning från grunden. Dimensioneringen bestäms i varje enskilt fall men viss överkapacitet i förhållande till antalet lägenheter bör finnas. Möjlighet att förse samlingsrum och eventuell restaurangdel med mat och fika ska finnas. Köket bör på enkelt sätt kunna betjäna eventuell restaurang liksom samlingsrummet med mat och kaffe vid evenemang.

20 12 Cafehörna/servering Cafehörna/servering så att både besökare, kringboende äldre, brukare och personal kan köpa sig en kopp kaffe eller en middag om man så önskar ska tillskapas. Storleken på cafehörna/servering bestäms från boende till boende beroende på lokalisering. Varutransporter-varuintag Stora mängder förbrukningsmateriel, hjälpmedel med mera används på ett särskilt boende för äldre. Leveranserna kommer ofta på stora pallar och hanteras med pallyft. Det är viktigt att studera hur dessa materialflöden ska hanteras. Detta gäller för mottagning och inlastning i huset samt för transporter inom huset. Mottagning av varor får inte ske genom huvudentrén. Särskilt varuintag ska tillskapas i anslutning till huvudförråd eller nära hiss till sådant förråd. Porttelefon kan behövas. Central tvättstuga En tvättstuga för grovtvätt ska finnas. Denna betjänar samtliga boendeenheter. Utrustningen ska klara tvätt och torkning av bäddmadrasser, täcken. Städcentral Det ska finnas en central städcentral för utrustning för städning av allmänna utrymmen; städmaskin, städutrustning, städmaterial med mera. Utrymmet ska även fungera som centrallager för de mindre städutrymmena på de olika boendeenheterna. Centralt soprum Om sopnedkast/sopsug inte kan installeras ska centralt soprum placeras i bottenplanet med invändig dörr för boendets personal och med utvändig dörr för renhållningsbolagets personal. Gångvägar ska minimeras. Huvudentrén får inte passeras. Om man tvingas har utvändigt soprum ska gångvägen mellan hus och soprum minimeras. Gångvägen ska minimeras och vara väderskyddad. Huvudentrén får inte passeras. Riskavfall Utrymme ska finnas i soprum. Centrala förråd Centralt förråd för förbrukningsmaterial bör finnas i nära anslutning till varuintag eller så att det finns enkel väg varuintag-hiss-förråd. Utöver centralt förråd för förbrukningsmaterial ska det finnas förråd för hjälpmedel (inklusive extra sängar), trädgårdsmöbler julsaker med mera. Sådana förråd kan finnas i källare eller på vid om det finns hiss. Förråden ska ha ordentligt med hyllor. 7. Personalutrymmen Med personalutrymmen avser vi kontor, omklädningsrum, vilrum, personalrum och konferensrum. Inom boendeenheten Kontor Arbetsmiljökrav som till exempel sekretesskrav leder till att personalen behöver ett kontor på respektive boendeenhet för administration, rapportering mellan personal och dokumentation i

21 13 verksamhetssystem, samtal med anhöriga med mera. Rummet bör om möjligt ha dagsljus. Sådant rum bör finnas på varje avdelning. Personaltoalett ska finnas. Utanför bostadsenheten Expeditioner Kontor för sjuksköterskor, enhetschef med flera ska finnas. Behovet av kontorsarbetsplatser kan variera. Antal placering och övriga krav bestäms i programskedet. Rummen ska ha dagsljus. Låst förråd för läkemedel ska finnas i omedelbar anslutning till sjuksköterskeexpeditionen. Låssystemet ska vara så utformat att det går att spåra användarnas identitet. Rum/förråd för kopiering, skrivare, kontorsmateriel med mera ska finnas i närheten. Reception En tydlig orienteringstavla ska informera besökare om olika funktioners placering i byggnaden. Vilrum Utrymme där personalen kan vila ostört ska finnas. Personalrum Beroende på personalgruppens storlek och husets utformning kan det behövas ett eller flera personalrum. Sådant rum bör placeras centralt i huset och ska vara ett utrymme med fullt dagsljus. Rummet ska ge personalen möjlighet till rast i avskildhet från boendeenheterna och vara så utrustat att personalen kan värma och förvara mat, äta, dricka kaffe och motsvarande. Omklädning Utrymme för omklädning och dusch ska finnas Personalen ska ha möjlighet att ostört byta om från privata kläder till arbetskläder. Separata rum/delar för damer och herrar. Fastighetsskötsel och vaktmästeri Utrymme för fastighetsskötarens behov, till exempel förråd för skyfflar, snöslungor, gräsklippare, verktyg med mera ska finnas. Utformningen sker i samråd med fastighetsägaren. Utrymme för vaktmästarens behov ska också finnas ca 15 kvm. Samordnas med utrymme för fastighetsskötaren. Lokaler för hemtjänst, hemsjukvård och rehab Behovet av och möjligheten att integrera lokaler för hemtjänst, hemsjukvård och rehab i boendet ska studeras noga inför och i varje projekt. I det fall lokaler för till exempel hemtjänst inryms i boendet kan konferensrum/samlingsrum, personalrum och omklädningsrum samutnyttjas med boendets personal. Samma gäller kontor för dokumentation samtal och avrapportering. Tvättstuga för personal Personal ska ha tillgång till egen tvättmaskin och torkmöjlighet. 8. Teknik Brand Alla särskilda boenden för äldre inom Kungsbacka kommun ska ha en god brandsäkerhet. Vid utformning av utrymningsvägar ska stor vikt läggas vid god tillgänglighet och framkomlighet. El reservkraft De som bor på äldreboende idag är oftast mycket gamla och multisjuka. Att vara utan elektricitet

22 14 under längre tid innebär mycket stora svårigheter och risker för verksamheten. Anläggningen bör därför utrustas med fast reservkraftanläggning. I det fall man inte installerar stationär reservkraft ska byggnaden förse med uttag för reservkraftanläggning på ett sådant sätt att inkoppling kan ske snabbt. Reservkraften ska säkra värme, hiss, trygghetslarm, taklyftar, arbetsbelysning och möjlighet attl bereda varm dryck. TV Centralanläggningen och internt ledningsnät till enskilda lägenheter, allrum mm ska kunna distribuera kanaler och program efter senaste teknik. Möjligheter ska finnas för den enskilde att teckna abonnemang för ett större kanalutbud än vad fastighetsägaren tillhandahåller. Möjligheten att samordna TV och datanät ska studeras. Hörslingor Samlingslokaler ska förses med hörslinga. Vardagsrum inom boendeenheten ska förses med hörslinga för främst TV AV-utrustning Samlingsrum ska förses med högtalaranläggning, data, projektor, filmduk och integreras med hörslingeförstärkare, efter senaste teknik. IT Kommunen har behov av god och tillräcklig datakommunikation för såväl administration som den enskilde individen på boendet. Anslutning till kommunens stadsnät ska alltid övervägas vid ombyggnation och grävarbeten. Vid nybyggnation ska anslutning till stadsnätet alltid vara med som en del i projekteringen. Boende ska kunna koppla upp sig trådlöst i sina lägenheter och att personal ska kunna sitta inne hos de boende i deras lägenheter och trådlöst kunna dokumentera i dator eller läsplatta. Kort sagt, man ska kunna vara uppkopplad överallt. Ett öppet gäst-nät dimensionerat för normal användning ska finnas. Ett strukturerat bredbandsnät byggs inom det särskilda boendet. Varje lägenhet ska förses med två datauttag- ett för den boende och ett för verksamheten och användning av till exempel välfärdsteknologi. Dubbla uttagska även installeras i kontor, personalrum och konferensrum. Trådlösförbindelse är att föredra. Förutsättningar för respektive projekt avgör vilka system som ska väljas. Telefoni Täckning för mobiltelefoni ska vara fullgod i hela byggnaden Hiss Om boendet byggs i mer än ett plan ska det finnas hiss inom fastigheten. Hissen ska ha sådana mått att det ryms en säng och assisterande personal samtidigt. Åskskydd Trygghetslarm är känsliga anläggningar. Det ska noga studeras hur man undviker att dessa slås ut vid åska. Byggnaden ska förse med åskskyddsanläggning där antenn är monterad på tak. El- och teleanläggningar förses med komplett överspänningsskydd.

23 15 9. Generellt Den tekniska utvecklingen går snabbt. Därför ska nya teknikmöjligheter studeras inför varje ny byggnation. Trappor inom- och utomhus ska säkras med grindar. Fönster ska gå att putsa utan att man behöver anlita fönsterputsare 10. Miljö Kungsbacka kommun har ställt upp ett antal miljömål. I samband med nybyggnation och renovering ska hänsyn tas till de av kommunen uppställda målen. Inom området God bebyggd miljö finns totalt 7 mål uppställda. Det lokala miljömålet är att elförbrukningen per innevånare ska minska med 20 % mellan åren För den kommunala verksamheten gäller bland annat att kommunen ska verka för utbyggnad av förnyelsebar energi. Alla nybyggda bostäder inom planlagt område bör senast år 2015 vara så utformade att byggnadens energianvändning uppgår till högst 90 kwh/kvadratmeter och år. Vid varje enskilt projekt ska ny teknik inom området eftersökas och bedömas. Radonhalten i byggnader där människor vistas ska understiga gränsvärdet 200 Bq/kubikmeter luft.

24 TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Äldreomsorg Beslut Ansökan om prestationsersättning för att införa Äldres behov i centrum, ÄBIC, i äldreomsorgen Förslag till beslut Nämnden beslutar att söka prestationsersättning från Socialstyrelsen med syfte att stödja ett införande av det behovsinriktade och systematiska arbetssättet Äldres behov i centrum i äldreomsorgen. Nämnden beslutar att dokumentation ska ske enligt internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF. 1 (2) Datum Dnr ÄO/2014:64 Sammanfattning Socialstyrelsen ger kommunen möjlighet att söka prestationsersättning som stöd för att införa ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt enligt modellen ÄBIC. Modellen omfattar dels ett arbetssätt där den äldre ges möjlighet till ett större inflytande över sin vård och omsorg dels en strukturerad dokumentation enligt en internationellt, vedertagen modell, ICF. Modellen omfattar hela processen för biståndsbedömning, verkställighet av beslutade insatser samt uppföljning av desamma. Dokumentationen omfattar både den sociala och den medicinska dokumentationen. Ett kriterie för att söka prestationsersättning är att äldreomsorgen har utbildat två processledare enligt Socialstyrelsen utbildningsprogram som totalt omfattar 4 dagar. Detta har genomförts under Det andra kriteriet är att ansvarig nämnd beslutat om att ÄBIC ska införas i kommunen. Prestationsersättningen betalas ut i efterskott och beror till stor del på hur många kommuner som uppfyller kriterierna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse angående införande av ÄBIC. KUB1001, v2.0, Äldreomsorg Kvalitet, Utveckling, Säkerhet KUS Direkt Kungsbacka kommun Kvalitet/Utveckling/Säkerhet Box Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon Fax aldreomsorg@kungsbacka.se

25 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutet skickas till Socialstyrelsen, Stockholm Beslutet skickas tillsammans med ansökningsblanketten Beskrivning av ärendet Se separat tjänsteskrivelse. Lillemor Berglund tf förvaltningschef verksamhetschef

26 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Införande av Äldres behov i centrum, ÄBIC Bakgrund Socialstyrelsen rekommenderar kommunerna att införa modellen Äldres behov i centrum, ÄBIC, som innebär ett behovsinriktat arbetssätt och en strukturerad dokumentation enligt det internationella klassifikationssystemet, ICF. Datum Dnr ÄO/2014:64 Behov Socialstyrelsen har uppmärksammats på att det finns brister inom äldreomsorgen på olika nivåer bland annat går inte de individuella behoven hos de äldre att följa. Det har även framkommit i olika tillsynsrapporter att äldreomsorgen generellt är mer insatsstyrd än behovsstyrd. För att det ska bli bättre för de äldre som är i behov av äldreomsorgens insatser rekommenderar Socialstyrelsen att ÄBIC införs. Det innebär att handläggningen och dokumentationen blir mer enhetlig inte bara inom kommunen utan även nationellt. För den äldre blir det en ökad rättssäkerhet, insyn och inflytande samt att stödet och hjälpen utformas utifrån den äldres konkreta behov. Det blir också lättare att följa och utvärdera resultat på individnivå samt att det blir möjligt att få ett helhetsperspektiv. Utifrån den strukturerade dokumentationen går det att på individnivå ta fram lokal, regional och nationell statistik på vilka behov som finns hos de äldre samt hur de blir tillgodosedda, detta är i dagsläget inte möjligt med nuvarande dokumentationssystem. Sammantaget borde detta underlätta för beslutsfattare att ta fram vilka strategier och vilken planering som verksamheterna bör ha. KUB1001, v2.0, Äldreomsorg Kvalitet/Utveckling/Säkerhet Eva Franzén eva.b.franzen@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kvalitet/Utveckling/Säkerhet Box Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon Fax aldreomsorg@kungsbacka.se

27 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Det finns även ett behov av att olika professioner inom äldreomsorgen kan kommunicera på ett säkrare sätt. Detta kan uppnås genom införande av ICF eftersom den klassifikationen används både inom den sociala och inom den medicinska dokumentationen. Förväntad nytta Den förväntade nyttan för den äldre är att personens behov blir dokumenterade på ett strukturerat sätt vilket innebär att det blir lättare för verkställigheten att utföra insatserna så att de uppsatta individuella målen nås. Förväntningarna är att den äldre ska få ett bättre inflytande över hela processen och därmed känna sig mer delaktig i sin vård och omsorg. En förväntad administrativ nytta är att biståndshandläggarnas utredningar ska kunna tydliggöra vilka olika behov som finns i kommunen och hur dessa tillgodoses. Utifrån dessa resultat kan sedan beslutsfattarna arbeta fram lämpliga strategier och kvalitetsförbättringar för att möta framtiden, vilket borde bli lättare med en mer strukturerad dokumentation. Då det genom olika avvikelser framkommit att det finns brister i kommunikationen mellan de yrkeskategorier som arbetar inom hälso- och sjukvården och inom socialtjänstens ansvarsområde i äldreomsorgen förväntas detta bli bättre med en enhetlig dokumentation. I Socialstyrelsens årliga enkät Vad tycker de äldre om äldreomsorgen finns det frågor där det går att följa om de förväntade resultaten uppnås. Från enkäten för äldreboende och från brukare som har hemtjänstinsatser kan följande exempel tas. Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen skall utföras? Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer? Förväntad effekt Den förväntade effekten av införandet av Äldres behov i centrum borde bli rättsäkerhet, likvärdig hantering av ansökan, utredning, planering och uppföljning i hela landet att beskriva behov, de behov som ingår i ansökan, de som ska tillgodoses med insatser samt målsättning för dessa behov transparens, ökad tydlighet och bättre möjlighet till insyn i handläggningsprocessen för den äldre organisering och resursplanering utifrån behov användning av nationellt fackspråk inom äldreomsorgen informationsöverföring som utgår från enhetlig, entydig terminologi, vilket kan bidra till minskad dubbeldokumentation och bättre underlag för planering av genomförande av beslutade insatser oavsett boendeform uppföljning på individnivå av resultat, mål och upplevelse av kvalitet verksamhetsuppföljning som är jämförbar på lokal, regional och nationell nivå utveckling av nationell statistik utveckling av en evidensbaserad praktik

28 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Resursbehov I projektplanen för införandet av ÄBIC konstateras i riskanalysen att belastningen på biståndsenheten kan öka under införandefasen. Hur belastningen därefter kommer att bli beror helt på hur riktlinjerna för dokumentation kommer att se ut för exempelvis uppföljningen av beslut. Blir det en ökad belastning kan det komma att behövas förstärkning för handläggarna under införandefasen men bedömningen är att då implementeringen är genomförd borde samma personalstab kunna hantera den nya modellen. Bedömningen bygger på andra kommuners erfarenheter. Tidsåtgången för att införa Äldres behov i centrum är en lång process där flera närliggande verksamheter blir inblandade ex. utförare av hemtjänst och hemsjukvård. För att hela processen ska fungera som en del i det vardagliga arbetet kan implementering förmodas ta flera år. Då arbetssättet är fullt implementerat kan detta innebära ett annat sätt att fördela ekonomiska resurser till äldreboende då den strukturerade dokumentationen innebär att den äldres behov tydliggörs på ett konkret sätt. Det kan även innebära att de individuella genomförandeplanerna blir enklare och mer konkreta vilket i sin tur kan innebära ett annorlunda arbetssätt för utförarna av insatserna. Eva Franzén Projektledare för ÄBIC