Arbetsutskottet för Äldreomsorg

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Arbetsutskottet för Äldreomsorg Sammanträde onsdagen den 15 april 2015, klockan 14 i Mini Borg, Borgmästaregatan 5, Kungsbacka. Ärende 1 Val av justerare och bestämmande av tid för justering 2 Eventuellt övriga ärenden 3 Godkännande av föredragningslistan Förvaltningens förslag till beslut Johan Tolinsson (S) 21 april 2015 klockan 16 1 (2) Datum Informationsärende Ny- och ombyggnader Susanne Edgren Stående punkt Klockan Beslutsärende Revidering av riktlinjer för nyoch ombyggnation Susanne Edgren Leif Nilsson Klockan Beslutsärende Krav på privata utförare - remissvar Susanne Edgren Leif Nilsson Klockan Beslutsärende Detaljplan Hede 3:122 - remissvar Susanne Edgren Leif Nilsson Klockan Informationen noteras till protokollet Cirka 10 minuter Nämnden för Äldreomsorg ställer sig bakom förvaltningens förslag, revidering av riktlinje för ny- och ombyggnation. Cirka 20 minuter Nämnden för Äldreomsorg ställer sig bakom förvaltningens yttrande över remissvar på krav på privata utförare. Cirka 15 minuter Nämnden för Äldreomsorg ställer sig bakom förvaltningens yttrande över detaljplanen för Hede 3:122. Cirka 10 minuter uniform KUB301 v 1.0, Äldreomsorg Yvonne Johansson Nämndsekreterare Direkt yvonne.johansson@kungsbacka.se Fax Kungsbacka kommun Äldreomsorg Box 10409, Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 Telefon Fax aldreomsorg@kungsbacka.se

2 KUNGSBACKA KOMMUN 8 Beslutsärende Ej verkställda beslut kvartal Leif Elmered Klockan Nämnden för Äldreomsorg antar förvaltningen skrivelse angående rapport avseende ej verkställda beslut enligt 16 kap 6 f socialtjänstlagen och 28 f lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS. 2 (2) 9 Beslutsärende Ansökan om investerings/projektbidrag för besök av hund i vård, omsorg, vardag och skola Therese Lindén Klockan Cirka 5 minuter Nämnden för Äldreomsorg avslår Studiefrämjandet Hallands ansökan om investerings/projektbidrag á kronor för besök av hund i vård, omsorg, vardag och skola Cirka Informationsärende Månadsrapportering inklusive sjukfrånvaro Fillitsa Grönberg Lena Magnusson Klockan Informationen noteras till protokollet. Skickas ut separat. Cirka Ordföranden informerar Informationen noteras till protokollet Följande information kommer att ges på nästa nämndsammanträde 12 Tema Kommunal regi av hemtjänst och äldreboenden enhetscheferna berättar om verksamheten 13 Öppna jämförelser Marianne Kierkemann ordförande Ann Häggblad sekreterare

3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer ÄO/2015:53 Revidering av riktlinje för ny- och ombyggnation av äldreboenden Förslag till beslut Nämnden för Äldreomsorg beslutar att fastställa reviderat dokument Riktlinje för Ny- eller ombyggnation av äldreboenden i Kungsbacka kommun. Sammanfattning Riktlinjen för ny- och ombyggnation av äldreboenden i Kungsbacka kommun ska årligen revideras och i samband med förstudien av Sandlyckan har behov av revidering uppstått. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Riktlinje för ny- och ombyggnation av äldreboenden Beslutet skickas till Maria Sörensson, service fastigheter Susanne Edgren Utvecklingsledare Äldreomsorg Susanne Edgren susanne.edgren@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

4 Riktlinje fo r Ny- eller ombyggnation av a ldreboenden i Kungsbacka kommun 0

5 1 1. Introduktion... 3 Syfte och bakgrund... 3 Lagar som styr... 3 Målgrupper... 3 Övergripande målsättningar för boendet Utemiljö... 3 Boendets yttre närmiljö Den inre miljön... 4 Första mötet... 5 Färger... 5 Golv... 5 Dagsljus... 5 Belysning... 5 Inneklimatet... 6 Ljudklimatet... 6 Låssystem... 6 Larm Bostaden... 7 Allmänt... 7 Den enskilda lägenheten... 7 Parboende... 7 Entré/hall... 7 Pentry... 7 Vardagsrum... Fel! Bokmärket är inte definierat. Hygienrum... 8 Förvaring Gemensamma utrymmen inom boendeenheten... 8 Kök och matplats... 8 Vardagsrum... 8 Korridor... 9 Balkong/uteplats Allmänna utrymmen för gemensamma aktiviteter... 9 Samlingsrum... 9 Finrum... 9

6 2 Små träffpunkter SPA-rum Rum för hår- och fotvård Ekonomiutrymmen Inom boendeenheten Städ Utanför boendeenheten Tillagningskök Cafehörna/servering Varutransporter-varuintag Central tvättstuga Städcentral Centralt soprum Centrala förråd Personalutrymmen Inom boendeenheten Utanför bostadsenheten Teknik Brand El reservkraft TV Hörslingor AV-utrustning Telefoni Hiss Åskskydd Generellt... 14

7 3 1. Introduktion Syfte och bakgrund Det här programmet vänder sig till dig som ska rita, projektera och bygga om eller bygga nytt äldreboende för nämnden för Äldreomsorg i Kungsbacka. Programmet vill förmedla de erfarenheter som nämnden har i syfte att utformningen av boendet ska bli så bra som möjligt. Ramprogrammet utgör en gemensam plattform för all ny- och ombyggnation av äldreboenden inom Kungsbacka kommun och är ett styrinstrument för projektering. Lagar som styr Kommunen ska enligt Socialtjänstlagen (SoL) erbjuda god omsorg utifrån den enskildes önskemål och behov. När detta inte längre kan tillgodoses i den enskildes hem, ska kommunen erbjuda ett boende anpassat för den enskildes behov. Inom äldreboende ska den enskilde kunna erbjudas trygghet, omsorg och service samt hälso- och sjukvård av personal med rätt kompetens. Den verksamhet som ska bedrivas och byggnadernas utformning styrs, utöver av Socialtjänstlagen, också av Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL), Arbetsmiljölagen, Plan- och Bygglagen (PBL) Livsmedelslagen samt av övriga lagar, föreskrifter och allmänna råd som är tillämpliga på området. Målgrupper Den som beviljas plats på ett äldreboende har ett omvårdnadsbehov som är så omfattande att alla hjälpinsatser i ett ordinärt boende är uttömda. Behoven kan vara både fysiska och psykiska. På äldreboendet ska man kunna bo kvar oavsett vilka behov man får i framtiden. Övergripande målsättningar för boendet Våra äldreboenden ska erbjuda de äldre som bor där ett gott liv. Respekt för de äldres integritet, trygghet, och valfrihet ska utgöra grunden för boendet. De äldre ska erbjudas en trygg och hemlik miljö där de kan erbjudas god vård och omsorg De äldre ska erbjudas möjlighet till ett aktivt liv och en meningsfull tillvaro oavsett hälsotillstånd. Äldreboendet är också en arbetsplats. De anställda ska erbjudas en god arbetsmiljö. 2. Utemiljö Boendets yttre närmiljö Miljön runt boendet är mycket viktig. Den ska hjälpa till att stimulera och aktivera de boende, ge en möjlighet att känna och förnimma årstidens växlingar, att ta en promenad, att odla lite blommor med mera. Boendet ska också vara lätt att nå för boende, anhöriga och transporter. Stor vikt ska läggas vid en inspirerande och vacker utemiljö som ska tillåta att de boende kan vistas utomhus året runt och utformad för att underlätta framkomligheten för såväl rullstolsburna som synskadade. Gångvägar ska kunna användas av både personer med elrullstol och av dem som måste ha personlig ledsagare. Trädgården ska ge de boende möjlighet att aktivt nyttja den och att följa årets växlingar. Det får dock aldrig finnas några giftiga prydnadsbuskar, taggbuskar eller liknande. Trädgården ska aktivera och stimulera men även skänka lugn och ro Kommentar [SE1]: Tillagd

8 4 På tomten ska skapas utemiljö för dem som har rörelsehjälpmedel. På fastigheten ska det finnas en lättframkomlig promenadväg med belysning och fasta sittbänkar. Som del av denna promenadväg skapas en träningsslinga på cirka 10 meter med olika markmaterial samt lutningar för träning. För att få en rehabiliterande utemiljö ska man tar tillvara naturliga variationer i omgivningen, som till exempel höjdskillnader. Dessa kan utnyttjas till att anlägga exempelvis en träningsslinga med trappor, sittplatser (gärna med lite högre sitthöjd) och en barr i naturlig miljö som kan användas med eller utan hjälpmedel. Ytterbelysning ska vara jämn och bländfri på gångvägar och vid entréer. En god belysning gör att mörka höst- och vinterkvällar upplevs som lite ljusare. Detta är viktigt både för boende och personal. Det är även viktigt att det är en god belysning runt byggnaden. Extra god belysning ska utformas vid cykel- och bilparkering. Vi ser gärna att man anlägger en sinnenas trädgård där de boende kan träna lukt, syn, känsel och smak. Trädgården ska också inspirera till trädgårdsarbete och odling, genom att exempelvis anlägga upphöjda odlingsbäddar. Utemiljön ska även vara vacker att titta på inifrån för dem som inte kan ta sig ut. Angöringarna till huset ska vara både lättillgängliga och tydliga samt planeras så att plats finns för besökande och transporter till boende samt att mat- varu- och soptransporter kan ske utan risk för olyckor. Behov av parkeringsplatser enligt nedan, både för personal och besökande ska tillgodoses. Cykeluppställning med tak ska finnas nära byggnadens entré. De äldre ska lätt kunna ta sig ut i trädgården och kunna vistas där tryggt. Trygga inhägnader ökar säkerheten för de äldre och ger möjlighet till större frihet. Huvudentrén ska vara väl synlig och dimensionerad för färdtjänst, sjuktransporter, taxi med flera. Besöksparkering och handikapparkering ska finnas i närheten. 3. Den inre miljön Ett äldreboende utgör för många äldre hela det livsrum man har till förfogande. När krafterna inte längre räcker till för att ta sig ner på stan eller bort till parken måste vi flytta parken och torget till äldreboendet. Samhället kommer till de äldre när de själva inte orkar komma till samhället. Vi bygger en modell i liten skala av samhället när vi bygger boendet. I det tänket blir boendeenheten kvarteret och där har den boende sin lägenhet. Inom boendeenheten finns olika små platser där man kan träffas, sitta ner och prata eller bara vara för sig själv. På serveringen får man god mat och ibland kan man sitta ute och äta. Det är fint här. Centrum i vårt lilla minisamhälle utgörs av foajén, samlingsrummet och aktivitetsutrymmena. Ibland finns det en stor restaurang här där man kan bjuda sina anhöriga på en god lunch. I centrum händer det saker och där finns det något att titta på. Vägen ner till centrum är trevlig att gå. Det finns många ställen där man kan sätta sig en stund och titta på omgivningarna. Man träffar andra som också är ute och går och kan få sig en pratstund eller så tittar man bara på omgivningarna. Från centrum kan man också komma ut i den närmaste omgivningen och ta en promenad på motionsslingan som för säkerhets skull är försedd med många fina rastplatser. Det ska finnas tillgång till fysiska ledstänger för att förenkla framkomligheten. Ledstängerna ska inte leda till att korridoren upplevs som en sjukhusmiljö. Kommentar [SE2]: Tillagd

9 5 Nämnden för Äldreomsorg vill att alla äldreboenden ska erbjuda en miljö där den egna lägenheten är så hemlik som möjligt. Första mötet Den som bor här ska kunna känna sig stolt över sin bostad. Huset ska vara vackert att se på och gärna ligga i en lummig och behaglig miljö. Marken är jämn, det finns ledstänger för den som behöver det och bänkar att sitta på. Bilarna kan köra runt och behöver inte backa vid entrén och det går bra att stanna vid entrén. När man väl kommer in ska miljön vara välkomnande. Det ska finnas plats för en eller ett par sittgrupper, färgerna ska vara varma och det får gärna finnas något fint att fästa blicken på. För den som inte hittar så bra i huset ska det finnas informationstavla eller motsvarande. Det första intrycket är alltid betydelsefullt och det gäller även när man första gången kommer till ett boende. Det gäller både för boende, anhöriga och anställda. Vi vill förmedla en atmosfär som präglas av värme, trygghet, omsorg, omtänksamhet och inte minst liv. Färger Många av de personer som kommer att bo här har, eller kommer att få, en demensproblematik. De flesta av dem kommer att sakna eller ha begränsad förmåga att tyda rummets gränser eller förstår inte längre vad ett rum är. Man kanske inte kan förstå vad som är ett hörn, var tak och vägg möts eller var golv och vägg möts. Färgsättningen ska tydliggöra miljön och underlätta orienteringen och igenkänning för de boende. Färgsättningen ska präglas av ljusa och varma färger gärna trä på dörrar och lister som ger en varm och ombonad känsla. Dörrar som bara används av personalen ska vara nedtonade och gå i samma ljusa färg som väggen. Neutral bakgrundsfärgsättning, och konstrastrerande färgsignaler leder till förbättrad orientering. Golv Ett golv kan inge otrygghet när olika färger möts om kontrasterna är stora. Man kan uppleva det som att en nivåskillnad är ett hål i golvet etcetera. Golven ska därför inte ka starka kontraster i kulör och mönster. Man ska undvika blanka golv eftersom de kan upplevas som hala och obehagliga att gå på. Dagsljus Med åldern följer ett ökat behov av ljus och en ökad känslighet för bländning. Solen är en viktig energikälla för äldre varför det är viktigt att orientera hus och fönster så att det blir behagligt ljus inomhus och vackert att titta ut. Fönster ska ha låga bröstningar så att man kan titta ut från sin säng eller när man sitter i rullstol. Låga bröstningar gäller även i gemensamma och allmänna utrymmen. Det ska finnas möjlighet att montera gardinfästen eller motsvarande för att möjliggöra montering av gardiner eller andra avskärmningar för att förebygga reflexer. Belysning Belysning bidrar till normaliserad dygnsrytm med ökad vakenhetsgrad dagtid, bättre sömn nattetid samt ett lugnare beteende, om den varieras så att den liknar normal dygnsvariation. En bra belysning ska ge en väl avvägd fördelning mellan allmänljus och riktat ljus och belysa det som är viktigt i rummet. Allmänbelysning tillsammans med platsbelysning ger en variationsrik belysning av olika karaktär. Genom att modulera rummet med olika typer av ljus blir upplevelsen av rummet starkare, till exempel kan växter och konstverk belysas och skapa hemkänsla, trappor kan förses med ledljus och

10 6 trappräcken belysas för att underlätta för synskadade. Om man använder sensorer för att tända belysningen ska dessa vara inställda efter den äldres förmåga (det blir fortare mörkt för en äldre människa). Om sensorer används är det också viktigt att uppmärksamma att äldre människor, med till exempel Parkinson, kan bli stillasittande en längre tid och då får inte belysningen slockna. Kommentar [SE3]: Tillagd enligt MAS Inneklimatet Många av de äldre på ett äldreboende kan inte själva föra sin talan. De kan till exempel inte tala om att det är för varmt eller för kallt när man fryser eller om det är olidligt varmt. Man kanske inte förstår att öppna eller stänga sitt fönster eller att sätta sig i skuggan när solen gassar man saknar förmåga att hantera förutsättningarna. Mot denna bakgrund, tillsammans med den äldre människans svagare hälsa, måste fastigheten hjälpa de äldre till ett behagligt boende. Utvändig solavskärmning i soliga lägen är ett måste. Svenska Inneklimatinstitutets riktlinjer serie R1 med följande kompletteringar ska följas. Termisk komfortklass TQ2, med skärpta krav på operativtemperatur i vinterfallet enligt följande Högsta värde 25 gr C, Optimalt värde 23 gr C, Lägsta värde 22 gr C Ljudklimatet Ljud som väcker igenkänning stödjer minne och välbefinnande. Lokaler med god ljudmiljö gör att uppfattningsförmåga och förståelse stärks. Låssystem Låsen till lägenheterna ska vara av typen nyckelfritt. Personalens transponder ska gå att programmera så att den utöver tillgång till enhetens samtliga lägenheter även omfattar dörrar in respektive ut från enheten samt övriga utrymmen man behöver tillgång till. Även ytterdörren ut/in från boendet ska kunna läggas på transpondern. Transpondern ska fungera även mot nyckelskåpet. Anhöriga ska beredas tillträde till låssystemet vad det gäller inpassering och tillgång till anhörigs lägenhet mellan Kommentar [SE4]: Här säger Maria Sörensson att taggar som man håller upp framför dörren kan bli resultatet av denna skrivning! Vill vi ha det så? Det finns tre alternativ- reguljär nyckel, tagg eller transponder. Larm Samtliga lägenheter ska förses med trygghetslarm. Larmen ska vara kopplade till personalens telefoner. Det ska finnas överfallslarm kopplade till systemet för att personalen ska kunna larma om de hamnar i nödläge. Det ska finnas larmlogg. Larmet är internt. Larmtelefonen ska vara kopplad till det externa telenätet så att man kan ta emot respektive ringa samtal ut från den. Utvecklingen inom området går snabbt. Marknaden ska scannas av när beslut om larm/larmleverantör ska tas. Entrésignal Ringklockor ska finnas vid enhetsdörrar och in till enheterna för besökare. Ringklocka med högtalare på vägg är att föredra. Hörslinga Hörslinga med tillhörande aktiv utrustning för sändning skall finnas i samtliga utrymmen som kan ses som samlingslokaler Kommentar [SE5]: Tillagd text av Maria S

11 7 3. Bostaden Allmänt En bostad i ett äldreboende består av den egna lägenheten samt del i gemensamma utrymmen. På detta sätt skapas en fullvärdig bostad där det finns plats för både avskildhet och umgänge. En boendeenhet består av lägenheter. Nämnden för Äldreomsorg prövar den totala storleken på boendet i förstudien inför varje byggnation. Den enskilda lägenheten En ledstjärna vid utformningen av den enskilda lägenheten är att den vanliga lägenhetens funktioner, i så stor utsträckning som möjligt, ska finnas om än i mindre skala. Det ska finnas utrymme för att sova, äta och förvara sina saker. Kommentar [SE6]: Tillagd text efter från Maria om när i processen detta sker Lägenheten bör vara kvadratmeter för att fungera väl. Lägenheten ska vara så utformad att det finns plats för erforderliga hjälpmedel. Parboende Möjlighet till parboende kan skapas genom att enskild lägenhet har två rum med gemensamt kök och hygienutrymme. Ett annat sätt är att någon eller några lägenheter förbereds så att de på ett enkelt sätt kan omvandlas till en tvårumslägenhet genom att en öppning/dörr är förberedd och lätt kan tas upp/ sättas igen emellan lägenheterna. Nämnden för Äldreomsorg prövar behovet av parboendelägenheter i förstudien inför varje byggnation. Kommentar [SE7]: Tillagd mening Entré/hall Hallen markerar gränsen till den privata sfären. Detta är viktigt för att skapa hemkänsla och bevara den boendes integritet. I hallen ska finnas plats för rullstol, hatthylla och garderober. En säng ska kunna rullas ut från rummet. Hallen kan innehålla pentry. Pentry Pentry ska ses som ett litet komplement till det rejält utrustade gemensamma köket. Pentryt kan med fördel placeras i hallen. Här ska finnas möjlighet att förvara kylda drycker och lite mat, kunna ta ett glas vatten, diska, koka kaffe med vattenkokare eller kaffebryggare, uttag för mikrougn, dock inga spisplattor. Pentryt ska inte vara avsett för matlagning, men vara utrustat med timer för t ex kaffebryggaren. Pentry bör utformas med möjlighet att anpassa höjd på bänk, över- och underskåp typ konsoluppbyggnad. Pentryt bör utformas med möjlighet att anpassa höjd på bänk och med fristående underskåp typ hurts. Det ska finnas plats under bänkskivan för möjlighet att komma åt med rullstol. Rummet Lägenheten ska ge ett trivsamt och ombonat intryck med god möblerbarhet. Tillgången till dagsljus ska vara mycket god. Sovplatsen ska ge möjlighet till två alternativa placeringar av sängen. Detta för att personalen ska kunna arbeta på båda sidor av sängen men också för att de boende själva ska kunna bestämma var sängen ska stå. Den boende ska också kunna ta sig i och ur sängen från båda håll med hjälp av rollator eller rullstol. Sängen ska också, med en boende liggande i, kunna rullas ut från rummet. I rummet ska finnas utrymme för matbord och sittgrupp så att de boende kan umgås med sina anhöriga och vänner. Alla vardagsrum ska vara försedda med traversskenor inklusive tvärbalk för Kommentar [SE8]: Maria S undrar vad som menas egentligen? Om det ska vara höj- och sänkbart går det inte att ha underskåp. Denna mening strykes och ersätts med nedanstående Kommentar [SE9]: Förslag på ny mening.

12 8 taklift med lyftområde över säng samt utrymme för överflyttning till rullstol, hygienstol. Laddplatta ska finnas i alla rum. Hygienrum Hygienrummet ska erbjuda den boende möjligheter att sköta sin hygien med eller utan assistans. Utformningen och storleken ska vara sådan att rullstol, duschstol, duschvagn eller motsvarande lätt kan användas och enkelt manövreras inom hygienutrymmet. Utformning av hygienrum ska möjliggöra att den enskilde kan förflytta sig fritt i utrymmet med hjälp av handtag (motsvarande). I hygienutrymmet ska det vara förberett för installation av tvättpelare. Förvaring Förvaringsutrymmena i lägenheten ska vara generöst tilltagna. I lägenheten ska finnas garderob och linneskåp (separata enheter). Till lägenheten ska också finnas lägenhetsförråd. Dessa förråd kan vara placerade på vind, i källare eller motsvarande. I lägenheterna ska finnas låsbara medicinskåp med individuella lås. Det ska vara möjligt att logga händelser i medicinskåpet, och det bör vara kopplat till personalens identitets- och låssystem. Medicinskåpet ska ha en volym som rymmer motsvarande en pärm i A4-format och några större flaskor. Det ska vara möjligt att utöka med ett låsbart skåp där brukaren kan förvara sina värdesaker. Kommentar [SE10]: Tillgad (MAS) 4. Gemensamma utrymmen inom boendeenheten De gemensamma utrymmena är den plats där man kan få gemenskap och samvaro i kontrast till den egna lägenhetens avskildhet. Här kan man äta ihop, titta på TV och umgås. Kök och matplats Köket med matplats ger ett sammanhang för den äldre. Den som vill och orkar ska ha möjlighet att delta i köksarbetet. De gemensamma köken utgör bostädernas huvudkök. I den dagliga verksamheten sköts boendeenhetens mathantering av boendets personal. Här tillreds frukost, görs för- och eftermiddagskaffe, ordnas kvällssmörgås med mera medan huvudmålen kommer från tillagningsköket/mottagningsköket. Köket ska vara en god arbetsplats med genomtänkt logistik för en rationell hantering. I köket behövs ett extra handfat för att personalen ska kunna tvätta händerna. Det får av hygienskäl inte ske i vasken. Kommentar [SE11]: Tillagt (MAS) Matplatsen ska ha plats för alla boende, några gäster/personal samt flera rullstolar. Köket ska ha mycket dagsljus med en miljö som inbjuder till trivsamma måltider. Köket ska erbjuda möjlighet att förvara och tillreda enklare mat samt att hantera boendeenhetens disk efter gemensamma måltider. Snabbdiskmaskin med 15 minuters program. Köket ska enkelt kunna avgränsas mot övriga gemensamma utrymmen om det behövs. Lösning med till exempel barkök eller köksö ger avgränsning men skapar ändå närvaro i köket. Om en köksö eller liknande inrättning väljs ska den inkludera flera eluttag med timers. Kommentar [SE12]: Tillagd mening. Vardagsrum Rummet ska förmedla hemkänsla och vara en naturlig träffpunkt för de boende. Genom sin placering, sin storlek, utformning och möblering ska rummet upplevas som bostadens vardagsrum. I vardagsrummet ska finnas utrymme för soffa, bord och fåtöljer för umgänge, TV med mera. Rummet ska även ge gott utrymme för flera personer som använder rullstol/rollator så att de kan ta sig fram och

13 9 delta i samvaron. Vardagsrum inom boendeenheten ska förses med hörslinga för främst tv. Hörslingan skall vara komplett med aktiv utrustning för sändning. Korridor Korridorer ses främst som ett kommunikationsutrymme och ska erbjuda säker förflyttning med eller utan hjälpmedel. Korridorer ska minimeras till fördel för boendeytan. Korridorer ska vara inbjudande, orienteringsbara och skapa tillfälle till spontana möten. Korridorer ska medge enkel förflyttning av sängar, med boende liggande i, in och ut ur lägenheterna. De boende ska själva också kunna förflytta sig i korridoren. Ledstång är ett hjälpmedel för att underlätta för den boende att själv kunna förflytta sig. Ledstängerna ska inte leda till att korridoren upplevs som en sjukhusmiljö. Två standardrullstolar ska kunna mötas. Kommentar [SE13]: Tillagt, detta står i slutet, men hör bättre ihop med detta avsnitt. Kommentar [SE14]: Tillagd mening (MAS) Balkong/uteplats Balkongen är ofta den enda formen av utevistelse som kan erbjudas vissa boende. Balkongen ska, per boendeenhet, därför så långt som möjligt vara anpassad för detta ändamål och vara regn- och vindskyddad samt kunna solavskärmas. Balkongen ska ge lugn och trygg utevistelse för de äldre. Såväl rullstol som säng ska kunna rullas ut på balkong/uteplats. 5. Allmänna utrymmen för gemensamma aktiviteter De som bor på ett äldreboende vill ha ett socialt liv som alla andra och det ska finnas utrymmen för detta. De flesta vill fortsätta med sina intressen som man haft tidigare i livet och kunna fylla sin dag med det som är viktigt. Man vill även som gammal och sjuk ge sitt liv ett innehåll. Möjligheterna till sysselsättning som att lyssna på föredrag, musik, ha gymnastik, spela bingo, sjunga, delta i studiecirklar eller gudstjänst med mera ska finnas på boendet. Detta är livsbejakande och hälsofrämjande liksom att kunna dra sig undan och fira högtidsdagar med sina närmaste. Samtliga lägenheter och gemensamma utrymmen ska ha tillgång till internet. Samlingsrum Ett större rum ska finnas för gemensamma aktiviteter som till exempel underhållning, bingo, föredrag, gymnastik fester med mera. Rummet upptar en stor yta och det är därför viktigt att det utformas så att rummet kan användas för många olika typer av aktiviteter. Samlingsrummet ska rymma flertalet av de boende vid biosittning samt fungera för såväl middagar, som musikevenemang och gymnastik. Det ska finnas tillgång till pentry. Då även äldre utifrån besöker olika evenemang ska kapprum med toaletter och utrymme för rullstolar och rollatorer finnas i anslutning till samlingsrummet. Rummet ska gå att mörklägga. I detta rum ska hörslinga med motsvarande aktiv sändningsutrustning vara installerad. Finrum Ett rum där de boende ostört kan fira sina högtidsdagar och samla familjen utan att boendeenhetens hyresgäster kommer och går. Rummet ska även kunna utnyttjas för personalmöten, studiecirklar, som samtalsrum och andra aktiviteter av motsvarande karaktär. Finrummet bör ha plats för personer runt en större matsalsgrupp. I detta rum ska hörslinga med motsvarande aktiv sändningsutrustning vara installerad. Kommentar [SE15]: Förslag på text Kommentar [SE16]: Tillagt Kommentar [SE17]: Förslag på text

14 10 Små träffpunkter Alla möten sker inte organiserat eller i storgrupp. Därför ska det finnas små sitthörnor, utkikspunkter med mera, där man kan sitta ner ett par stycken eller vara för sig själv. Detta ska beaktas när man planerar de större gemensamma ytorna (samutnyttjande) samt för hur korridorerna utnyttjas. SPA-rum Spa-rummet får uppta en yta av kvm. Rummet ska inrymma omklädningsrum/förrum, toalett ska finnas i rummet eller i omedelbar anslutning till rummet. Höj och sänkbart badkar kan finnas, eller annan typ av badkar med taklift. En annan möjlighet är ett ljusterapirum. Sparummet utformas i förstudiefasen. Rummet kan utrustas med bland annat badkar med taklift, ljusterapirum eller något liknande. Rum för hår- och fotvård Rum där kundernas frisör eller fotvårdare kan komma och sköta hår och fötter. Rummet ska uppfylla miljö- och hälsas grundkrav för respektive verksamhet. Detta innebär att det ska finnas handtvättställ, utslagsback och arbetsbänk med spegel och eluttag i bekväm arbetshöjd för hårtork med mera. Kommentar [SE18]: Bytt från ska till kan - badkar finns att beställa men vatnnet måste tappas ur innan den boende kan kliva ur badkaret. Den boende riskerar bli kall under tiden, men det skulle kunna lösas med hjälp av varma handdukar el liknande. Åsa resonerar som så att deras boende är i för dåligt skick för att använda badkar i någon större utsträckning och har istället valt ljusrum. Denna mening tas bort och ersätts med nedanstående. Kommentar [SE19]: Tillagd mening Kommentar [SE20]: Tillagd mening 6. Ekonomiutrymmen Ekonomiutrymmen omfattar i detta fall utrymmen för mathantering, tvätt, skölj, förråd, städ och sophantering inom och utom boendeenheterna. Städ behöver en egen tvättmaskin för att tvätta moppar, detta får inte tvättas tillsammans med annan tvätt. Inom boendeenheten Tvättstuga Tvättstuga ska finnas inom respektive boendeenhet för brukare. Tvättstugan ska dimensioneras för rationell tvätthantering av de boendes kläder och sängkläder och samtidigt medge att de boende, som så önskar, kan delta i arbetet. Här ska finnas rejält med utrymmen för klädhantering, tvättsäckar, klädkorgar, strykning, hyllor för sortering av tvätt med mera. Tvättstugan är en av de platser personalen tillbringar mycket tid i, varför den ska vara rymlig och välplanerad. Skölj De medicinska och hygieniska kraven är stora och ökar successivt eftersom de som idag kommer till ett äldreboende ofta har mycket stora omsorgs-/omvårdnadsbehov. En spoldesinfektor ska finnas på varje enhet eller minst en på varje våningsplan beroende på hur enheten ser ut. Rummet där den är placerad ska ha ingång från korridor och ha en genomtänkt placering inom enheten. Rena och orena ytor ska vara åtskilda. Kommentar [SE21]: TIllagt Kommentar [SE22]: tillagt Kommentar [SE23]: Ska istället för bör Städ Mindre utrymme för städutrustning att användas av boendeenheten ska finnas inom varje boendeenhet Närutrymme för städutrustning och städmaterial. Städvagn ska rymmas i förrådet. Förråd Varje boendeenhet ska förses med utrymme som ska fungera som närförråd inom boendeenheten. Förråden ska vara försedda med hyllor. Detta förråd kommer att vara mycket välutnyttjat. Kommentar [SE24]: Tillagt. Ett förråd på 12 kvm per avdelning och ett speceriförråd om 3 kvm.

15 11 Sophantering Kommunens miljöpolicy ska följas. Sophanteringen ska planeras för källsortering. Hanteringen ska vara arbetsvänlig för all personal. Det blir mycket sopor på ett särskilt boende varför samband och avstånd måste studeras noga. Hanteringen av och spring med sopor ska minimeras inom boendeenheten. Utrymme och utrustning för källsortering ska finnas inom boendeenheterna. Behov av sådan utrustning i enhetsköken ska studeras. Avståndet till centralt soprum (varifrån hämtningen av sopor sker) ska studeras noga för att minimera transporter inom fastigheten. Detta är väsentligt med hänsyn till hygienkrav, tidsåtgång och trivsel. Möjlighet att inrätta sopnedkast eller sopsug ska studeras. Utanför boendeenheten Tillagningskök Köket dimensioneras för matlagning av lunch och middag på plats. Kan samordnas med andra enheter. Köket utrustas för matlagning från grunden. Dimensioneringen bestäms i varje enskilt fall men viss överkapacitet i förhållande till antalet lägenheter bör finnas. Möjlighet att förse samlingsrum och eventuell restaurangdel med mat och fika ska finnas. Kommentar [SE25]: Middag istället för kvällsmål. Köket bör på enkelt sätt kunna betjäna eventuell restaurang liksom samlingsrummet med mat och kaffe vid evenemang. Caféhörna/servering Caféhörna/servering så att både besökare, kringboende äldre, brukare och personal kan köpa sig en kopp kaffe eller en middag om man så önskar ska tillskapas. Storleken på cafehörna/servering bestäms från boende till boende beroende på lokalisering. Övernattningslägenhet/ övernattningsrum Inom boendet ska det finnas en övernattningslägenhet eller ett övernattningsrum som anhöriga vid behov kan disponera. En övernattningslägenhet kan även ha funktionen av ett vilrum för personalen.övernattningslägenheten/ övernattningsrummet ska ha tillgång till toalett och dusch. Varutransporter/ varuintag Stora mängder förbrukningsmateriel, hjälpmedel med mera används på ett särskilt boende för äldre. Leveranserna kommer ofta på stora pallar och hanteras med pallyft. Det är viktigt att studera hur dessa materialflöden ska hanteras. Detta gäller för mottagning och inlastning i huset samt för transporter inom huset. Kommentar [SE26]: Tillagd mening Kommentar [SE27]: Tillagd mening. Vill vi ha det så? Mottagning av varor får inte ske genom huvudentrén. Särskilt varuintag ska tillskapas i anslutning till huvudförråd eller nära hiss till sådant förråd. Porttelefon kan behövas. Central tvättstuga En tvättstuga för grovtvätt ska finnas. Denna betjänar samtliga boendeenheter. Utrustningen ska klara tvätt och torkning av bäddmadrasser, täcken. Städcentral Det ska finnas en central städcentral för utrustning för städning av allmänna utrymmen; städmaskin, städutrustning, städmaterial med mera. Utrymmet ska även fungera som centrallager för de mindre städutrymmena på de olika boendeenheterna.

16 12 Centralt soprum Om sopnedkast/sopsug inte kan installeras ska centralt soprum placeras i bottenplanet med invändig dörr för boendets personal och med utvändig dörr för renhållningsbolagets personal. Gångvägar ska minimeras. Huvudentrén får inte passeras. Om man tvingas ha utvändigt soprum ska gångvägen mellan hus och soprum minimeras och vara väderskyddad. Huvudentrén får inte passeras. Riskavfall Utrymme ska finnas i soprum. Centrala förråd Centralt förråd för förbrukningsmaterial bör finnas i nära anslutning till varuintag eller så att det finns enkel väg varuintag-hiss-förråd. Utöver centralt förråd för förbrukningsmaterial ska det finnas förråd för hjälpmedel (inklusive extra sängar), trädgårdsmöbler, julsaker, extra stolar och bord att använda vid fester med mera. Sådana förråd kan finnas i källare eller på vind om det finns hiss. Förråden ska ha ordentligt med hyllor. Kommentar [SE28]: tillagt 7. Personalutrymmen Med personalutrymmen avser vi kontor, omklädningsrum, vilrum, personalrum och konferensrum. Inom boendeenheten Kontor Arbetsmiljökrav som till exempel sekretesskrav leder till att personalen behöver ett kontor på respektive boendeenhet för administration, rapportering mellan personal och dokumentation i verksamhetssystem, samtal med anhöriga med mera. Rummet bör om möjligt ha dagsljus. Sådant rum bör finnas på varje enhet. Personaltoalett ska finnas. Utanför bostadsenheten Expeditioner Kontor för sjuksköterskor, rehabpersonal, administratör, enhetschef med flera ska finnas. Behovet av kontorsarbetsplatser kan variera. Antal, placering och övriga krav bestäms i programskedet. Rummen ska ha dagsljus. Låst förråd för läkemedel ska finnas i omedelbar anslutning till sjuksköterskeexpeditionen. Låssystemet ska vara så utformat att det går att spåra användarnas identitet. Rum/förråd för kopiering, skrivare, kontorsmateriel med mera ska finnas i närheten. Reception En tydlig digital orienteringstavla ska informera besökare om olika funktioners placering i byggnaden. Brevlådor till de boende ska finnas på en lämplig placering utifrån byggnadens utformning. Vilrum Utrymme där personalen kan vila ostört ska finnas. Vilrummet kan med fördel samutnyttjas som övernattningslägenhet för anhöriga. Kommentar [SE29]: tillagt Kommentar [SE30]: tillagt Kommentar [SE31]: tillagd mening Kommentar [SE32]: Tillagd mening Personalrum Beroende på personalgruppens storlek och husets utformning kan det behövas ett eller flera personalrum. Sådant rum bör placeras centralt i huset och ska vara ett utrymme med fullt dagsljus.

17 13 Rummet ska ge personalen möjlighet till rast i avskildhet från boendeenheterna, och vara så utrustat att personalen kan värma och förvara mat, äta, dricka kaffe och motsvarande. Omklädning Utrymme för omklädning och dusch ska finnas. Låsbara klädskåp ska finnas till all personal. Personalen ska ha möjlighet att ostört byta om från privata kläder till arbetskläder. Separata rum/delar för damer och herrar. Kommentar [SE33]: tillagt Fastighetsskötsel och vaktmästeri Utrymme för fastighetsskötarens behov, till exempel förråd för skyfflar, snöslungor, gräsklippare, verktyg med mera ska finnas. Utformningen sker i samråd med fastighetsägaren. Utrymme för vaktmästarens behov ska också finnas ca 15 kvm. Samordnas med utrymme för fastighetsskötaren. Lokaler för hemtjänst, hemsjukvård och rehab Behovet av och möjligheten att integrera lokaler för hemtjänst, hemsjukvård och rehab i boendet ska studeras noga inför och i varje projekt. I det fall lokaler för till exempel hemtjänst inryms i boendet kan konferensrum/samlingsrum, personalrum och omklädningsrum samutnyttjas med boendets personal. Samma gäller kontor för dokumentation, samtal och avrapportering. Tvättstuga för personal Personal ska, av hygienskäl, ha tillgång till egen tvättmaskin och torkmöjlighet. Då det, i händelse av utbrott av smitta, kan handla om stora mängder tvätt vid samma tillfälle skall det finnas flera tvättmaskiner och torkmöjligheter. Kommentar [SE34]: Tillagt. 8. Teknik Brand Alla särskilda boenden för äldre inom Kungsbacka kommun ska ha en god brandsäkerhet. Vid utformning av utrymningsvägar ska stor vikt läggas vid god tillgänglighet och framkomlighet. El reservkraft De som bor på äldreboende idag är oftast mycket gamla och multisjuka. Att vara utan elektricitet under längre tid innebär mycket stora svårigheter och risker för verksamheten. Anläggningen bör därför utrustas med fast reservkraftanläggning. I det fall man inte installerar stationär reservkraft ska byggnaden förses med uttag för reservkraftanläggning på ett sådant sätt att inkoppling snabbt kan ske. Reservkraften ska säkra värme, medicinteknisk utrustning, hiss, trygghetslarm, taklyftar, arbetsbelysning och möjlighet att bereda varm dryck. Kommentar [SE35]: Typ respiratorer, hostmaskiner etc TV Centralanläggningen och internt ledningsnät till enskilda lägenheter, allrum mm ska kunna distribuera kanaler och program efter senaste teknik. Möjligheter ska finnas för den enskilde att teckna abonnemang för ett större kanalutbud än vad fastighetsägaren tillhandahåller. Möjligheten att samordna TV och datanät ska studeras. Hörslingor Samlingslokaler ska förses med hörslinga. Vardagsrum inom boendeenheten ska förses med hörslinga för främst TV. Hörslinga ska vara komplett med aktiv utrustning för sändning. Kommentar [SE36]: Tillagd mening

18 14 AV-utrustning Samlingsrum ska förses med högtalaranläggning, data, projektor, filmduk och integreras med hörslingeförstärkare, efter senaste teknik. IT Kommunen har behov av god och tillräcklig datakommunikation för såväl administration som för den enskilde individens behov på boendet. Anslutning till kommunens stadsnät ska alltid övervägas vid ombyggnation och grävarbeten. Vid nybyggnation ska anslutning till stadsnätet alltid vara med som en del i projekteringen. Boende ska kunna koppla upp sig trådlöst i sina lägenheter och att personal ska kunna sitta inne hos de boende i deras lägenheter och trådlöst kunna dokumentera i dator eller läsplatta. Kort sagt, man ska kunna vara uppkopplad överallt. Ett öppet gäst-nät dimensionerat för normal användning ska finnas. Ett strukturerat bredbandsnät byggs inom det särskilda boendet. Varje lägenhet ska förses med två datauttag- ett för den boende och ett för verksamheten och användning av till exempel välfärdsteknologi. Dubbla uttag ska även installeras i kontor, personalrum och konferensrum. Trådlös förbindelse är att föredra. Förutsättningar för respektive projekt avgör vilka system som ska väljas. Telefoni Täckning för mobiltelefoni ska vara fullgod i hela byggnaden. Hiss Om boendet byggs i mer än ett plan ska det finnas hiss inom fastigheten. Hissen ska ha sådana mått att det ryms en säng och assisterande personal samtidigt. I händelse av stopp ska hissen vara utrustad med en sittstol för den boende. Åskskydd Trygghetslarm är känsliga anläggningar. Det ska noga studeras hur man undviker att dessa slås ut vid åska. Byggnaden ska förse med åskskyddsanläggning där antenn är monterad på tak. El- och teleanläggningar förses med komplett överspänningsskydd. Kommentar [SE37]: Tillagt (MAS). Om hissen stannar är det risk för frakturer om en boende ska sätta sig ner på golvet. Tillträdesskydd Dörrar belägna i bottenplanet ska säkras så att ingen obehörig kan komma in i huset. 9. Generellt Den tekniska utvecklingen går snabbt. Därför ska nya teknikmöjligheter studeras inför varje ny byggnation. Trappor inom- och utomhus ska säkras med grindar. Fönster ska gå att putsa utan att man behöver anlita fönsterputsare. 10. Miljö Kungsbacka kommun har ställt upp ett antal miljömål. I samband med nybyggnation och renovering ska hänsyn tas till de av kommunen uppställda målen. Inom området God bebyggd miljö finns totalt sju mål uppställda. Det lokala miljömålet är att elförbrukningen per invånare ska minska med 20% mellan åren

19 15 För den kommunala verksamheten gäller bland annat att kommunen ska verka för utbyggnad av förnyelsebar energi. Alla nybyggda bostäder inom planlagt område bör senast år 2015 vara så utformade att byggnadens energianvändning uppgår till högst 90 kwh/kvadratmeter och år. Vid varje enskilt projekt ska ny teknik inom området eftersökas och bedömas. Kommentar [SE38]: Helt fel i dagsläget enligt kommentar från Maria S! Radonhalten i byggnader där människor vistas ska understiga gränsvärdet 200 Bq/kubikmeter luft.

20 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer ÄO/2015:42 Äldreomsorgens remissvar krav på privata utförare i välfärden Förslag till beslut Nämnden för Äldreomsorg ställer sig bakom förvaltningens förslag till yttrande som innebär att; Äldreomsorgen ser positivt på att vi får ett generellt grunddokument som ställer upp de formella kraven på utförare inom vård- och omsorg, t ex rörande ekonomisk stabilitet. Detta blir som ett centralt förfrågningsunderlag, som utgör stommen i alla kommuners förfrågningsunderlag. Ansökningsförfarandet måste regleras på ett sådant sätt att det är lätt för företagarna att hantera. Äldreomsorgen anser att IVO skall utfärda riktlinjer för hur detta förfrågningsunderlag ska följas upp, samt vara ett stöd för kommunerna i processen att godkänna och följa upp utförare. Äldreomsorgen anser att kommunen ska vara den aktör som följer upp kraven, i samband med egen uppföljning och rapporterar eventuella fel och brister till IVO. IVO däremot, följer upp kommunens uppföljning av verksamheterna. En alltför långtgående reglering innebär att småföretagsamheten riskerar strypas, att utvecklingen inom äldreomsorgen begränsas, att jämställdheten försvagas och att brukarnas valfrihet minskar. Sammanfattning Regeringen har beställt en utredning om vilka krav som bör ställas på privata utförare inom välfärdssektorn. Utredningen innebär i korthet att för att bedriva hemtjänst eller äldreboende skall ett tillstånd utfördas från IVO, där även uppföljningen av verksamheten ska ske. För ett godkännande ska krav på insikt, erfarenhet och lämplighet samt ekonomisk långsiktighet ställas. Susanne Edgren Äldreomsorg susanne.edgren@kungsbacka.se 1 (5) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

21 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (5) Förvaltningen ser positivt på att IVO utfärdar ett generellt grunddokument som ställer upp de formella kraven, t ex rörande ekonomisk stabilitet. Förvaltningen anser också att IVO skall utfärda riktlinjer för hur dessa krav ska följas upp, samt vara ett stöd för kommunerna i godkännande och uppföljning av utförare. Däremot bör det vara kommunen, snarare än IVO, som följer upp verksamheten eftersom förvaltningen ser att uppföljning gärna bör ske nära verksamheten. Förvaltningen skulle se mer positivt på att IVO följer upp kommunernas uppföljning av verksamheterna, snarare än att IVO följer upp verksamheten i sig. Förvaltningen ser att risken om utredningens förslag med en alltför långtgående reglering genomförs är att småföretagsamheten riskerar strypas, att utvecklingen inom äldreomsorgen begränsas, att jämställdheten försvagas och att brukarnas valfrihet minskar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Beskrivning av ärendet Hemtjänsten blir tillståndspliktig och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) utfärdar tillstånden Konsekvenserna av detta förslag blir att ett företag som önskar utföra hemtjänstinsatser behöver ansöka om två tillstånd, först hos IVO och sedan hos kommunerna. Kommunen har ett förfrågningsunderlag som företagen måste uppfylla för att bli aktuella som utförare av hemtjänstinsatser. Förslaget innebär att IVO måste skapa ett nationellt förfrågningsunderlag som kommunerna får infoga i sina förfrågningsunderlag. Det är oklart i utredningen vilka delar detta förfrågningsunderlag kommer att omfatta, och därav är det inte heller möjligt att veta hur omfattande kommunens del av godkännandeprocessen kommer att bli. Godkännandeprocessen måste vara enkel för den sökande att delta i, annars riskerar vi att antalet små företag minskar drastiskt inom äldreomsorgen. Äldreomsorgen uppmärksammar att med föreslagna ändringar tycks tyngdpunkten i prövningen hamna på att driva företag, snarare än på kvalitén i verksamheten. Äldreomsorgen välkomnar att IVO tar ett större ansvar på en nationell nivå, och tycker att det vore positivt om det på Kammarkollegiets hemsida presenterades ett grundläggande och gemensamt underlag för vad som krävs av en utförare, och som sedan kompletteras av kommunens specifika underlag. Det är dock viktigt att påpeka att det som krävs av de privata utförarna också ska kunna krävas av den kommunala regin, och det kan vara svårt att kunna ställa samma krav på verksamheten över hela Sverige. Ett exempel i Kungsbacka är att det krävs undersköterskekompetens för att ta emot

22 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (5) delegerade HSL-insatser, för att kunna säkerställa en god patientsäkerhet. Detta kräver att alla utförare har utbildad personal i tillräcklig omfattning för att kunna genomföra delegerade HSL-insatser. Ser utbudet av utbildad personal likadant ut över hela landet? Skulle detta krav kunna ställas nationellt? Äldreomsorgen vill påtala att ett sådant dokument riskerar att bli alltför urvattnat då förutsättningar för att bedriva hemtjänst i kommunal regi varierar över landet. Kraven i förfrågningsunderlaget bör spegla de insatser som ska utföras. Kommunen godkänner idag att man enbart erbjuder serviceinsatser, och förfrågningsunderlaget tar då inte upp aspekter såsom verksamhetschef enligt 29 HSL och liknande punkter som enbart berör omsorgsinsatserna. Det är viktigt att detta reflekteras på en nationell nivå. Det är också viktigt att, som påtalas i utredningen, avgifterna för handläggningen upplevs som skäliga. Äldreomsorgen ställer sig frågan om större företag blir godkända för att bedriva verksamhet över hela landet eller om varje lokal enhet ska godkännas? Om företaget, snarare än den lokala enheten, godkänns ser äldreomsorgen en risk med lokala variationer i kvalitén. Att företaget nationellt sett är lämpliga att bedriva vård och omsorg garanterar på intet sätt att företaget bedriver god vård och omsorg i den aktuella kommunen. Uppföljning av verksamhet i privat regi (både hemtjänst (LOV) och äldreboende (LOU)) Det är oklart utifrån utredningen vilken instans som följer upp verksamheten. Vad förväntas IVO följa upp och vad förväntas kommunen följa upp? Utifrån utredningen är det rimligt att anta att uppföljningen blir delad mellan IVO och kommunerna, då de kommunspecifika kraven, som i dagsläget utgör större delen av förfrågningsunderlaget, rimligen följs upp på den kommunala nivån. Det står inte uttalat om det är IVO som även följer upp företagen som fått tillstånd att bedriva verksamhet av IVO. Om förfrågningsunderlaget från IVO blir alltför specifikt kan konsekvensen bli en likriktning av äldreomsorgen, där all verksamhet styrs av det centrala dokumentet. Kommunen vill påpeka att detta inte innebär en kvalitetshöjning av verksamheten, och riskerar strypa utvecklingen av verksamheten. Äldreomsorgen anser att tanken att IVO ställer upp generella krav är god, men att uppföljningen fortsatt bör ske nära verksamheten. IVO bör utfärda instruktioner för hur de generella kraven kan/bör följas upp. Kommunen bör ansvara för att uppföljningen sker enligt de av IVO lämnade instruktionerna. IVO bör sedan följa upp att kommunen genomför uppföljningarna på ett fullgott sätt, och vara ett stöd för kommunerna i godkännande och uppföljning av utförare. Allvarliga missförhållanden bör som idag fortsatt utredas av IVO.

23 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (5) Konsekvensanalys Utredningens bedömning är att förslagen inte kommer att påverka mångfalden av utförare. Det här är en bedömning som äldreomsorgen inte delar. Av de utförare äldreomsorgen har idag inom LOV:en kommer sannolikt endast de företag som bedriver service- och omsorgsinsatser med en större mängd brukar kvarstå. Det är svårt att se att ett företag med endast två eller tre kunder inom serviceområdet skulle betala en kostnad för att ens få fortsätta bedriva verksamheten. Avgiften borgar visserligen för en seriositet hos företagen när de överväger att ansöka, men det är av största vikt att avgifterna blir skäliga i förhållande till de intäkter företaget kan förvänta sig i kommunen. Syftet med LOV:en urholkas När LOV introducerades betonades att man tog ett steg bort från priskonkurrens och ett steg närmare kvalitetskonkurrens och där brukarens preferenser är avgörande för om ett företag lyckas eller inte. Det faktum att endast få brukare väljer om och byter utförare kan spegla att brukarna är nöjda med de tjänster man får utförda. Idag har vi ett filter av vad folk får välja mellan. Första filtret är om kommunen antagit LOV (får man alls välja?), därefter finns filtret av vilka som får utföra insatser enligt kommunens förfrågningsunderlag (vilka blir godkända?) och om förslagen i nuvarande utredning går igenom införs ytterligare ett filter där företagen först ska bli godkända av IVO. En av tankarna med LOV:en var att främja småföretagande, och speciellt bland kvinnor. De av utredningens föreslagna åtgärder riskerar att försvåra för små företag att ansöka om att bli utförare av hemtjänstinsatser. Att slå ut små företag kan inte anses leda till en kvalitetshöjning för brukarna. Sammanfattning Äldreomsorgen ser positivt på att vi får ett generellt grunddokument som ställer upp de formella kraven på utförare inom vård- och omsorg, t ex rörande ekonomisk stabilitet. Detta blir som ett centralt förfrågningsunderlag, som utgör stommen i alla kommuners förfrågningsunderlag. Ansökningsförfarandet måste regleras på ett sådant sätt att det är lätt för företagarna att hantera. Äldreomsorgen anser att IVO skall utfärda riktlinjer för hur detta förfrågningsunderlag ska följas upp, samt vara ett stöd för kommunerna i processen att godkänna och följa upp utförare.

24 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (5) Äldreomsorgen anser att kommunen ska vara den aktör som följer upp kraven, i samband med egen uppföljning och rapporterar eventuella fel och brister till IVO. IVO däremot, följer upp kommunens uppföljning av verksamheterna. En alltför långtgående reglering innebär att småföretagsamheten riskerar begränsas, att utvecklingen inom äldreomsorgen begränsas, att jämställdheten försvagas och att brukarnas valfrihet minskar. Susanne Edgren Utvecklingsledare

25 Datum Diarienummer KS/2015:101 Begäran om yttrande Ärenderubrik Begäran om yttrande avser Remiss från Finansdepartementet Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7) Förskola & Grundskola Gymnasie & Vuxenutbildning Individ & Familjeomsorg Funktionsstöd Äldreomsorg Svar till kommunstyrelsens diarium senast Direktiv/Övrigt: Departementet önskar svar senast Ärendet behandlas vid KSAU och slutgiltigt yttrande avges av kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning Kristian Egstedt Direkt kristian.egstedt@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

26

27

28

29

30 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer ÄO/2015:46 Yttrande över detaljplan för Hede 3:122 Förslag till beslut Nämnden för Äldreomsorg ställer sig bakom förvaltningens yttrande över detaljplanen för Hede 3:122. Sammanfattning Äldreomsorgen har i sak inga synpunkter på förslaget. Nämnden och förvaltningen vill dock peka på det faktum att man för sin verksamhet idag disponerar 150 P-platser på tomten för den aktuella fastigheten. Om dessa inte kan disponeras försvåras äldreomsorgens möjligheter att driva verksamhet på grannfastigheten (Omsorgens Hus). I sådant fall krävs sannolikt ersättning för de förlorade platserna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till Plan- och bygg Beskrivning av ärendet [Klicka här och ange de rubriker ärendet kräver] I sammanfattningen av planbeskrivningen på sid 3 skriver man att Området är planlagt för industriändamål och innehåller i dagsläget ett antal byggnader med diverse verksamhet samt parkeringsytor för dessa och kringliggande verksamheter. (Författarens kursivering). Äldreomsorgen är en av de kringliggande verksamheterna, genom att vi nyttjar Omsorgens hus som arbetsplats för sjuksköterskor, arbetsterapeuter, chefer, hemtjänstgrupper, aktiveringspedagoger etc. Cirka 300 personer har idag sin arbetsplats på Omsorgens hus. Framför Omsorgens hus finns ett antal parkeringsplatser, vilka används för firmabilar, samt en mindre del som besöksparkering. För privata bilar (nyttjas till- och från arbetet) används parkeringen vid kontorsbyggnaden mot Göteborgsvägen. Susanne Edgren Äldreomsorg susanne.edgren@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

31 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) I planbeskrivningen beskrivs också på sid 3 att Kontorsbyggnaden mot Göteborgsvägen inrymmer en gymnasieskola. Parkeringen är idag uthyrd till kommunens verksamheter på närliggande fastigheter men avtalet kan sägas upp för att tillgodose planområdets parkeringsbehov. Om parkeringsmöjligheterna försvinner för de som arbetar på Omsorgens hus kommer äldreomsorgen få svårt att nyttja lokalerna för verksamheten. Det är svårt att utläsa av planbeskrivningen om möjligheten för äldreomsorgen att hyra parkeringsplatser kommer att finnas kvar, på sid 10 i planbeskrivning anges att fastighetens verksamhet beräknas behöva 450 parkeringsplatser och att dessa ryms inom fastigheten uppdelat på flera områden. Man anger att nya parkeringsplatser om totalt 214 stycken kommer att uppföras amt att övriga platser ryms till stor del inom befintliga parkeringsytor. Äldreomsorgen gör tolkningen att de inte är inkluderade i de 450 parkeringsplatserna. I konsekvensbeskrivningen saknas beskrivning av borttagande av nuvarande parkeringsplatser. Äldreomsorgen vill påtala behovet av att parkeringsplatser upprättas i tillräcklig omfattning antingen kopplat till planförändringarna eller i direkt anslutning till Omsorgens hus. Susanne Edgren Utvecklingsledare

32 UNDERRÄTTELSE REMISSINSTANSER 1 (2) GRANSKNING Detaljplan för Hede 3:122 i Kungsbacka stad Byggnadsnämnden godkände det i maj 2014 upprättade planförslaget som underlag för granskning. Planområdet är beläget väster om Göteborgsvägen och norr om Kraftvägen i Hede verksamhetsområde i Kungsbacka stad. Planen omfattar fastigheterna Hede 3:122 samt del av Hede 3:19 och Hede 1:6. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utbyggnad av befintlig huvudbyggnad med cirka m 2 genom att utöka möjlig nockhöjd inom delar av området samt reglera en maximal utnyttjandegrad av planområdet. På grund av det centrala läget och den stora byggnadsvolymen måste stor vikt läggas vid gestaltning av byggnaderna. Närheten till Kungsbackaån gör att skydd mot höga vattenstånd krävs. Utställning Planförslaget finns utställt för granskning under tiden 24 mars 16 april 2015 i medborgarkontoret i Kungsbacka stadshus. Öppettider: måndag tisdag torsdag fredag Förslaget kan även ses på kommunens hemsida Delgivning Planförslaget berör Hede dikesföretag av år 1946 i Tölö socken. Delägarkretsen är helt eller delvis outredd och känd styrelse eller förvaltning saknas. Underrättelse sker genom kungörelsedelgivning enligt delgivningslagen. Datum Dnr 2012-P064 D146 uniform KUB_MR100 v 1.0, Plan & Bygg Erica Folkesson erica.folkesson@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon plan.bygg@kungsbacka.se

33 KUNGSBACKA KOMMUN Synpunkter Eventuella synpunkter på planförslaget ska ha inkommit skriftligen senast den 16 april 2015 till Planavdelningen, Kungsbacka eller till För upplysningar svarar Erica Folkesson Tel (2) BYGGNADSNÄMNDEN

34 Byggnadsnämnden SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1 (12) Detaljplan för Hede 3:122 i Kungsbacka stad Datum Dnr 2012-P064 D146 Genomförande Byggnadsnämndens arbetsutskott beslöt att uppdra åt förvaltningen att upprätta ny detaljplan och genomföra samråd för detaljplaneförslaget med enkelt planförfarande. Planförslaget har under tiden sänts för yttrande under tiden 22 november-12 december Detaljplanen syftar till att utöka möjlig nockhöjd inom delar av området samt att reglera en maximal utnyttjandegrad av planområdet. Sammanfattning Under samrådstiden inkom åtta skrivelser. Allvarligaste invändningen bland inkomna synpunkter gäller att Kungsbackafjorden kan komma att skadas påtagligt, att miljökvalitetsnormerna för vatten inte har iakttagits samt lämpligheten av planen med hänsyn till människors hälsa och säkerhet på grund av förorenad mark och transporter med farligt gods samt risken för översvämning och skred. Huvudsakligen har synpunkterna berört att risken för skred inte utretts tillräckligt och att detta måste samordnas med planerna för dag- och spillvatten samt översvämningsåtgärderna. Den huvudsakliga kritiken mot olika delar av planförslaget kom från länsstyrelsen och SGI. Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL att ett antagande av detaljplanen enligt samrådsförslaget kan komma att prövas. I länsstyrelsens yttrande ifrågasätts också att planen skulle vara av begränsad betydelse och att den skulle sakna intresse för allmänheten enligt 5 kap 7 PBL. Med anledning av länsstyrelsens yttrande bad byggnadsnämnden BN 78 i uppdrag hos kommunstyrelsen att detaljplanen Hede 3:122 ska övergå från enkelt till normalt planförfarande. Med anledning av yttrandena har planförslagetspåverkan på naturmiljön, de geotekniska förutsättningarna, markmiljön, översvämningsrisken och dagvattnet utretts och beskrivits ytterligare. Förvaltningen har bedömt att planförslaget bör revideras i enlighet med kommentarerna. Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon plan.bygg@kungsbacka.se

35 KUNGSBACKA KOMMUN Inkomna synpunkter och förvaltningens kommentarer Inkomna synpunkter har sammanfattats nedan. Personnamn anges inte. Samtliga synpunkterna bifogas. 2 (12) Förvaltningen för Plan & Bygg, Kungsbacka kommun, Samrådsredogörelse

36 KUNGSBACKA KOMMUN STATLIGA OCH REGIONALA MYNDIGHETER M. FL. 3 (12) 1. Länsstyrelsen Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap l0 PBL och nu kända förhållanden att ett antagande av en detaljplan enligt förslaget kan komma att prövas. Länsstyrelsen befarar att: Kungsbackafjorden, som är av riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 miljöbalken (MB) och Natura 2000 enligt 4 kap 8 MB kan komma att skadas påtagligt, miljökvalitetsnormerna för vatten inte iakttas, det som föreslås blir olämpligt med avseende på hälsa och säkerhet, på grund av förorenad mark och transporter med farligt gods, samt risk för översvämning och skred. 1. Länsstyrelsen bedömer att vattenfrågorna inte utretts tillräckligt. Det kan inte uteslutas att dagvatten eller översvämmande vatten för med sig föroreningar eller utsläpp från planområdet ut i Kungsbackaån och vidare till Kungsbackafjorden. Planbeskrivningen bör innehålla en beskrivning av de vattenförekomster som påverkas av planen, ett resonemang om vilka risker planen kan medföra för dessa, hur riskerna kan undvikas och vad som krävs för att planen kan bidra till att miljökvalitetsnormerna nås. Lämpliga åtgärder kan behöva regleras med planbestämmelser. 2. Fastigheten Hede 3:122 är inventerad och har tilldelats riskklass 2 (stor risk för människors hälsa och miljö) med hänsyn till förorenad mark. Länsstyrelsen anser att provtagning bör utföras i fler punkter än vad som skett i den miljötekniska markundersökningen som utfördes till samrådet. Fler medier och ytterligare kemikalier bör analyseras, innan detaljplanen antas. Det är viktigt att provtagning anpassas efter klorerade lösningsmedel eftersom klorerade lösningsmedel kan ha använts inom den mekaniska industrin samt tryckeriverksamheten. Först efter ytterligare provtagning, går det att bedöma markens lämplighet och risk for människors hälsa. 3. Västkustbanan är led för transport av farligt gods. Länsstyrelsen har tagit fram riktlinjer för samhällsplanering vid farligt gods-leder och förslag på åtgärder för att kunna bygga inom riskområdet. Dessa åtgärder bör regleras på lämpligt sätt i planen. 4. Åtgärder som skyddar mot översvämning måste utredas under planprocessen och regleras i planen. Det räcker inte att skriva en planbestämmelse om att det ska lösas i bygglovskedet, utan man måste visa att det går att lösa och hur. Enligt 4 2 kap PBL får mark endast tas i anspråk för bebyggelse om den från allmän synpunkt är lämplig för det. Lämplighetsprövningen ska göras i detaljplanen. En vall eller mur som skyddar mot översvämning kan vara en lämplig åtgärd. Att anlägga en sådan mur eller vall kan dock, beroende på omständigheterna, räknas som markavvattning eller annan form av vattenverksamhet och kräver då dispens, tillstånd eller anmälan. 5. Statens geotekniska institut (SGI) konstaterar i sitt yttrande att stabiliteten hos marken efter ett eventuellt skred inte utretts tillräckligt. De åtgärder som kommunen planerar för dag- och spillvatten måste tas med i den utredningen. Förvaltningen för Plan & Bygg, Kungsbacka kommun, Samrådsredogörelse

37 KUNGSBACKA KOMMUN Det samma gäller den vall eller mur som föreslås som översvämningsskydd. Vidare anser SGI att nödvändiga lastbegränsningar för trafik, parkering, byggnader, marklaster etc. ska tas fram och regleras i planen. SGI bedömer att det bör vara möjligt att genomföra planen, men anser att dessa frågor måste redas ut under planprocessen och regleras i planen. SGI väcker frågan om det är lämpligt att ha en gång- och cykelväg mellan planområdet och ån, även om den inte berörs av den här detaljplanen. Länsstyrelsen anser att SGI:s synpunkter måste beaktas. 6. Det står i planbeskrivningen att det ligger en gymnasieskola inom planområdet. Länsstyrelsen vill upplysa om att skola inte inryms inom J Industri, enligt den definition som Boverket ger i PBL Kunskapsbanken. 7. Länsstyrelsen påpekar att de tankar om bebyggelsens utformning som beskrivs i planbeskrivningen måste regleras i planbestämmelserna för att man ska kunna vara säker på att det verkligen blir så. 8. Länsstyrelsen påpekar att Boverket inte längre rekommenderar den formulering som har valts för planbestämmelsen om prickmarken, utan i stället formuleringen "Byggnad får ej uppföras". 9. Länsstyrelsen är tveksam till om det är lämpligt att handlägga denna plan med enkelt planförfarande. Eftersom planen innehåller flera komplexa frågor är det tveksamt om det kan anses att den inte är av stor vikt och saknar betydelse för allmänheten (5 kap 7 PBL). Länsstyrelsen rekommenderar en övergång till normalt planförfarande. 10. Ett dikesföretag berörs av planområdet. Detta bör beskrivas i planbeskrivningen. Kommentar: 1. Ett PM om miljökonsekvenser gällande naturmiljö, vattenförhållanden och naturresurser har tagits fram. Befintliga förhållanden är beskrivna och konsekvenser av detaljplaneförslaget är analyserade. Dagvattenutredningen har kompletterats med förtydliganden om hur översvämmande vatten kan tas omhand. Aktuella delar av PM:et och dagvattenutredningen föreslås föras in i planbeskrivningen. En ny bestämmelse om hantering av dagvatten föreslås föras in i planbestämmelserna för att säkra miljökvalitetsnormerna för vatten och minska påverkan på Kungsbackafjorden. Se vidare kommentar 2 och 5 nedan. 2. Provtagning har utförts i fler punkter och provkartan har stämts av med Länsstyrelsen. Den miljötekniska markundersökningen har kompletterats och reviderats med resultatet från denna. Planbeskrivningen föreslås uppdateras i enlighet med den reviderade utredningen. Rapporten bedömer att det inte finns något saneringsbehov inom fastigheten Hede 3:122. Se vidare kommentar5 nedan. 4 (12) Förvaltningen för Plan & Bygg, Kungsbacka kommun, Samrådsredogörelse

38 KUNGSBACKA KOMMUN 3. Detaljplanen föreslås följa länsstyrelsens riktlinjer för samhällsplanering vid farligt gods-leder. Planbeskrivningen ändras enligt riktlinjerna och plankartan föreslås kompletteras med planbestämmelser som reglerar åtgärderna. 4. En utredning av möjligt översvämningsskydd är gjord; förslag på en kombination av plastspånt, jordvall, mur och sandsäckar visas på situationsplaner M till M , beskrivs i dagvattenutredningen samt i PM om miljökonsekvenser. Åtgärderna föreslås beskrivas i planbeskrivningen och regleras med planbestämmelse. Ifall dessa åtgärder räknas som markavvattning eller någon annan form av vattenverksamhet ska fastighetsägarna ansöka om dispens, tillstånd eller anmäla detta till länsstyrelsen. Ett sådant beslut ska finnas innan planen antas. 5. Den geotekniska undersökningen är reviderad och visar förslag på åtgärd och lastbegränsningar som förhindrar initialskred. Den föreslagna avschaktningen är på åbrinken på fastigheterna Hede 3:19 och 1:6 och planområdet föreslås därför utökas till att omfatta området fram till fastighetsgräns i ån. Området och åtgärden för avschaktning föreslås föras in i plankartan respektive planbestämmelserna. Genomförandet föreslås beskrivas i genomförandebeskrivningen. Plankartan föreslås kompletteras med planbestämmelser för lastbegränsningar enligt den geotekniska utredningen. Åtgärden och belastningsrestriktionerna säkrar hela planområdet, även området mellan Hede 3:122 och Kungsbackaån där det finns en gång- och cykelväg. Den geotekniska undersökningen visar att översvämningsskyddet samt de föreslagna fördröjningsmagasinen för dagvatten inte medför någon tilläggsbelastning som påverkar stabilitetsberäkningarna. Informationen föreslås föras in i planbeskrivningen. Strandskyddsdispens för schaktningsåtgärden handläggs separat, diarienummer PB Beslut om strandskyddsdispens ska finnas innan planen antas. Informationen om strandskyddsdispens föreslås föras in i planbeskrivningen. För fastigheterna Hede 3:19 och 1:6 rekommenderar den uppdaterade miljötekniska markundersökningen att jordmassor med halter över riktvärdet för känslig markanvändning (KM) tas bort inom området för avschaktning med hänsyn till att detta område kommer att översvämmas. Genomförandet föreslås följa rekommendationerna i PM om miljökonsekvenser. 5 (12) Förvaltningen för Plan & Bygg, Kungsbacka kommun, Samrådsredogörelse

39 KUNGSBACKA KOMMUN Utförare och kostnader föreslås regleras i genomförandebeskrivningen. 6. Bygglov för ändrad användning gavs AU 93. Förfrågan gällde att inreda undervisningslokal för Ljud & Bildskolan och enligt verksamhetsbeskrivningen avsågs ett visst samarbete med Elanders Tryckeri som då hyste byggnaderna. Förvaltningen bedömde att åtgärden var en sådan mindre avvikelse från planen som kunde godtas enligt 8 kap 11 sista stycket, ÄPBL. 7. Planbestämmelser om bebyggelsens utformning föreslås införas. Gestaltningen kommer som tidigare också regleras i exploateringsavtalet. 8. Formuleringen föreslås ändras till Byggnad får ej uppföras. 9. Kommunstyrelsen har gett byggnadsnämnden i uppdrag att detaljplanen för Hede 3:122 ska övergå från enkelt till normalt planförfarande. 10. Uppgifter om dikningsföretaget är inhämtade från länsstyrelsen och denna information föreslås föras in i planbeskrivningen. 6 (12) 2. Statens geotekniska institut (SGI) 1. SGI instämmer i Norconsults bedömning att säkerheten mot skred är otillfredsställande närmast ån (utanför planområdet). SGI instämmer vidare i bedömningen av storleksordningen av hur långt ett bakåtgripande skred kan bedömas utvecklas och påpekar att säkerheten mot stabilitetsbrott måste vara uppfylld inom kvartersmark även efter bedömd maximal skredutveckling utmed ån. Skredkanten kan enligt utredningen komma relativt nära plangränsen och efter inträffade skred utmed ån kan säkerheten för planområdet försämras. Dessutom kan succesiv erosion på sikt försämra förhållandena ytterligare. SGI rekommenderar därför att stabilitetsanalysen kompletteras med beräkning av säkerheten efter bedömd skredutveckling utmed ån med beaktande av efterföljande erosion av skredmassor. Alternativt kan förstärkning av slänten närmast ån genomföras så att initialskred utmed ån förhindras. 2. SGI uppmärksammar att det finns en gång- och cykelväg utanför planområdet, mellan planen och ån, det vill säga inom det område som kan komma att omfattas av skred. SGI vill därför, även om området ligger utanför planområdet, väcka frågan om gång- och cykelvägens lokalisering är lämplig med hänsyn till skredrisk utmed ån. 3. Om skyddsvall (översvämningsskydd) avses anläggas måste enligt SGI läget och utformningen närmare redovisas och säkerställas i planen. Det är också ytterst angeläget att beakta vallens långsiktiga funktion och stabilitet efter möjlig skredutveckling. Eventuell vall måste därför särskilt beaktas i den kompletterande analys av stabiliteten som SGI rekommenderar. Förvaltningen för Plan & Bygg, Kungsbacka kommun, Samrådsredogörelse

40 KUNGSBACKA KOMMUN 4. SGI påpekar att även förslagen till tekniska lösningar för dag- och spillvattenhantering (bland annat fördröjningsmagasin med lägen relativt nära ån) måste beaktas vad gäller lägen och möjlig effekt på grundvattenförhållanden och därmed stabilitetsförhållanden. 5. SGI rekommenderar att stabilitetsberäkningarna kompletteras med en känslighetsanalys avseende portryck. 6. SGI rekommenderar att nödvändiga lastbegränsningar (trafik och parkering, byggnader, marklaster etc.) med hänsyn till stabiliteten tas fram och tydligt redovisas samt säkerställs i planen. Laster i form av uppfyllnader, byggnader etc. bör även begränsas med hänsyn till sättningsförhållandena. SGI rekommenderar därför en reglering av markhöjder och grundläggningssätt. 7. SGI anser att åtgärder för att byggnaderna säkras mot höga vattenflöden och för att säkerställa stabilitet mot Kungsbackaån ska lösas under planskedet. SGI påpekar att val av åtgärd för översvämningsskydd kan påverka stabiliteten för planområdet och därmed områdets geotekniska lämplighet. Vidare att om åtgärder för att långsiktigt säkra områdets stabilitet mot ån skulle visa sig nödvändigt (med hänsyn till möjlig skredutveckling) kan åtgärder behöva vidtas utanför planområdet och dessutom eventuellt kräva tillåtlighet. 8. Sammanfattningsvis rekommenderar SGI att ovanstående punkter beaktas i det fortsatta planarbetet. SGI bedömer dock att förhållandena är sådana att de inte bör utgöra hinder för ett plangenomförande. Frågorna är dock av sådan art att de inte kan hänskjutas till utbyggnad av området. Förhållandena bör således ytterligare klarläggas och nödvändiga restriktioner och åtgärder tydligt redovisas och säkerställas i planen på lämpligt sätt. Kommentar: 1 & 2. Se länsstyrelsens yttrande, kommentar nummer Se länsstyrelsens yttrande, kommentar nummer 4 och Se länsstyrelsens yttrande, kommentar nummer Den geotekniska undersökningen är kompletterad med en känslighetsanalys avseende portryck i enlighet med länsstyrelsens yttrande. 6. Se länsstyrelsens yttrande, kommentar nummer Se länsstyrelsens yttrande, kommentar nummer 4 och Tidigare utredningar är kompletterade och reviderade. Detaljplanen kan nu i planbeskrivning och genom planbestämmelser visa att det som föreslås inte blir olämpligt med avseende på risk för översvämning och skred. 7 (12) 3. Lantmäteriet 1. Under rubriken Genomförandefrågor - Markägoförhållanden med mer har fel fastighet angivits. Korrekt fastighet är Hede 3: Under rubriken Genomförandefrågor Huvudmannaskap bör kommunen vara tydliga med att Kraftvägen planläggs som allmän plats och att kommunen ska vara huvudman för allmänna platser. Förvaltningen för Plan & Bygg, Kungsbacka kommun, Samrådsredogörelse

41 KUNGSBACKA KOMMUN Gemensamhetsanläggningen ska anges med traktnamn för att kunna identifieras, det vill säga Hede ga: Inom Hede 3:122 finns det ledningsrätt för tele. Ledningsrättsområdet ryms inte inom det område som har angivits som u-område i planen. Befintliga ledningar bör omfattas av u-område. Observera att ledningsrätten eventuellt berör Hede 3:122 i fastighetens västra gräns. Området omfattas i den delen inte av något u-område i planen. 4. Kommunen har angivit att ledningsrätten för fjärrvärme ska flyttas till u- området. Idag ansluter ledningsrätten mot befintlig byggnad (ej inom tänkt u- område). Lantmäteriet undrar hur det ska lösas framöver. 5. Inom planområdet i kartan är det svårt att tyda fastighetsbeteckningarna. Kommentar: 1. Fastighetsbeteckningen under rubriken Genomförandefrågor-Markägoförhållanden med mer föreslås ändras till Hede 3: Beteckningen för gemensamhetsanläggningen under rubriken Genomförandefrågor Huvudmannaskap föreslås ändras till Hede ga:10. Meningen föreslås förtydligas så till vida att kommunen är huvudman för allmän plats. 3. Ledningsrätten för tele ryms inom u-området i planområdets norra del. En fjärrvärmeledning går tre meter utanför Hede 3:122s västra gräns. Ledningsrätten för denna är sex meter bred och föreslås säkerställas med ett u-område i plankartan. Ledningsrätt för fjärrvärme som idag korsar planområdet ska bli flyttad till u-området i norr. Genomförandebeskrivningen föreslås förtydligas med avseende på att ledningen ska flyttas samt med vem som ska ansöka om lantmäteriförrättning för flytt av ledningsrättens läge. 4. Fjärrvärmeledningarna från u-området till befintlig byggnad är servisledning som inte kräver ledningsrätt eller u-område. 5. Fastighetsbeteckningarna i plankartan föreslås flyttas och förstoras. 8 (12) KOMMUNALA FÖRVALTNINGAR OCH NÄMNDER 4. Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens förvaltning har deltagit i planarbetet för verksamhetsområdet i Hede. Ett genomförandeavtal ska träffas mellan fastighetsägaren och kommunen innan detaljplanen kan antas. Kommunstyrelsen har inget övrigt att erinra över detaljplanen. Kommentar: Antagandet av detaljplanen föreslås invänta ett godkänt genomförandeavtal. Förvaltningen för Plan & Bygg, Kungsbacka kommun, Samrådsredogörelse

42 KUNGSBACKA KOMMUN 5. Kultur & Turism Kultur & Turism har ingen erinran. 9 (12) 6. Miljö & Hälsoskydd Nämnden för Miljö & Hälsoskydd beslutar tillstyrka planen under förutsättning att: 1. etablering på fastigheten inte innebär en kraftigt ökad störning avseende buller, lukt, eller andra hälsovådliga utsläpp. Intentionerna i gällande plan T14, om att området får användas endast för industriändamål av sådan beskaffenhet att närboende ej vållas olägenheter med hänsyn till sundhet, brandsäkerhet och trevnad, skall fortfarande gälla. 2. att en miljöteknisk markundersökning görs och presenteras. Eventuella saneringsåtgärder görs innan markarbete och tillbyggnad sker. 3. anmälan om dagvattenhantering anmäls till nämnden för Miljö & Hälsoskydd. 4. Vidare menar nämnden att en övergripande trafikplan för centrala Kungsbacka med omgivning bör göras med tanke på de planerade utbyggnaderna av bostäder och den ökade etableringen av handel och industri. Kommentar: 1. Det är upp till verksamhetsutövaren att se till att störningar inte uppstår. Tekniska lösningar finns för att minska och minimera eventuella störningar. 2. Den miljötekniska markundersökningen är kompletterad och reviderad. En stickprovskontroll av markmiljön är genomförd (Norconsult, ) samt kompletterad och reviderad (Norconsult, ). Sanering föreslås i enlighet med rapporten. Se vidare länsstyrelsen yttrande, kommentar nummer 2 och 5. En anmälan om miljöfarlig verksamhet med tillhörande kontrollprogram måste upprättas och godkännas av förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd innan entreprenadarbete påbörjas. 3. I planbeskrivningen framgår att anmälan om dagvattenhantering ska ske till förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd. Genomförandebeskrivning föreslås kompletteras med denna information. 4. Det finns en Trafikledsplan (Kungsbacka kommun & GF Konsult, 2007) som ingår som en del av Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad (Kungsbacka kommun, 2009). Trafikledsplanen grundar sig på prognoser där de föreslagna utbyggnaderna i den fördjupade översiktsplanen är inräknade. Trafikledsplanen är fortsatt aktuell. Yttrandet överlämnas för kännedom till förvaltningen för Teknik. Förvaltningen för Plan & Bygg, Kungsbacka kommun, Samrådsredogörelse

43 KUNGSBACKA KOMMUN FÖRETAG 10 (12) 7. Fortum Distribution AB Inom det aktuella området finns befintliga jordkabelledningar för högspänning 10 kv, dels mitt i området och dels i områdets nordvästra del. Om befintliga jordkabelledningar måste flyttas eller ändras tillfälligt, får den som begär ombyggnad eller ändring stå för dessa kostnader. Kommentar: Ledningen i områdets mitt föreslås flyttas. Yttrandet föreslås översändas till markägaren för kännedom. 8. TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova) Skanova har inget att erinra mot planen. Skanova upplyser att i norra delen av planområdet finns en telestation, för vilken det finns ledningsrätt. Skanova tolkar planhandlingarna som att denna anläggning ej berörs av föreslagen planändring. Kommentar: Telestationen är markerad som kvartersmark: tekniska anläggningar i plankartan. Detaljplanen bekräftar därmed nuvarande användning. ÄNDRINGAR Planförslaget föreslås revideras enligt nedan: Plankarta och planbestämmelser Planområdet utökas västerut för att stabilitetsåtgärder ska ligga inom plangränsen Öppet vattenområde läggs till för område inom Kungsbackaån Natur läggs till för område inom fastigheterna Hede 3:19 och 1:6 samt en egenskapsbestämmelse om gångväg Belastningsrestriktioner införs för områdena Industri, Natur samt Lokalgata Bestämmelse införs för att möjliggöra genomförande av stabilitetsåtgärder i strandszonen Ändrad formulering på planbestämmelse om skydd mot översvämning Bestämmelse om hantering av dagvattnet införs för att säkra att vattenkvaliteten i Kungsbackaån inte påverkas negativt av planförslaget Bestämmelser om utformning av byggnader och utemiljö införs för att uppfylla säkerhetskraven intill farligt gods-led Bestämmelser om placering och utformning av byggnader införs för att styra att gestaltningsprinciperna i planbeskrivningen följs Formuleringen om prickmark ändras till Byggnad får ej uppföras Ett 6 meter brett u-område för att säkerställa ledningsrätt för fjärrvärme införs Fastighetsbeteckningarna i plankartan flyttas och förstoras Förvaltningen för Plan & Bygg, Kungsbacka kommun, Samrådsredogörelse

44 KUNGSBACKA KOMMUN Revidering av planbeskrivning Information om enkelt planförfarande utgår och information om övergång från enkelt till normalt planförfarande införs Information om området mellan Hede 3:122 och Kungsbackaån införs Information om de geotekniska förhållandena och möjliga åtgärder för att förebygga skred revideras i enlighet med framtagna utredningar Information om risk för höga vattenstånd och dagvatten revideras i enlighet med framtagna utredningar och en beskrivning av översvämningsåtgärderna samt dagvattenåtgärderna införs tillsammans med information om hur dessa påverkar naturmiljön i vattenförekomsterna samt stabiliteten i området Information om förorenad mark revideras i enlighet med framtagna utredningar och en beskrivning av saneringsåtgärder införs Förtydligande om säkerhetskraven intill farligt-gods led införs Uppgifter om dikningsföretaget införs Information om strandskyddsdispens för åtgärder på åbrinken införs Fastighetsbeteckningarna i plankartan flyttas och förstoras för att bli tydligare att läsa Fastighetsbeteckningen under rubriken Genomförandefrågor- Markägoförhållanden med mer ändras till Hede 3:122 Beteckningen för gemensamhetsanläggningen under rubriken Genomförandefrågor Huvudmannaskap ändras till Hede ga:10. Meningen förtydligas så till vida att kommunen är huvudman för allmän plats. Avsnittet om genomförandefrågor förtydligas med avseende på att u-område för fjärrvärme införs, att ledning för fjärrvärme som korsar planområdet ska flyttas samt kompletteras med vem som ska ansöka om lantmäteriförrättning för flytt av ledningsrättens läge Information om att anmälan om dagvattenhantering ska ske till förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd införs i avsnittet om genomförandefrågor 11 (12) Förvaltningen för Plan & Bygg, Kungsbacka kommun, Samrådsredogörelse

45 KUNGSBACKA KOMMUN Utöver vad som framkom under samrådet föreslår förvaltningen följande ändringar: Revidering av planbeskrivning Information från den fördjupade översiktsplanen för Kungsbacka stad om kommunens ambitioner om trafikföring samt gestaltning införs Text om kommunens skyltpolicy införs Text om kommunens trafikledsplan införs Illustrationer och situationsplaner uppdateras med det senaste underlaget 12 (12) Elin Johansson Verksamhetschef Plan Erica Folkesson Planarkitekt Yttrande skickas till Yttrandet från nämnden för Miljö & Hälsoskydd angående trafikledsplan översänds till förvaltningen för Teknik för kännedom Yttrandet från Fortum Distribution AB översänds till markägaren för kännedom Förvaltningen för Plan & Bygg, Kungsbacka kommun, Samrådsredogörelse

46 Planbeskrivning, Granskningshandling Hede industriområde Apotekarängen Detaljplan för Hede 3:122 i Kungsbacka stad Område för verksamheter i Hede industriområde Upprättad i maj 2014, uppdaterad i mars 2015 Normalt planförfarande 2012-P064 D146