Rapport: Pilotprojekt Nationellt Primärvårdsregister (NPR)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport: Pilotprojekt Nationellt Primärvårdsregister (NPR)"

Transkript

1 Rapport: Pilotprojekt Nationellt Primärvårdsregister (NPR) Rev

2 Sammanfattning Svensk primärvård saknar till stor del på nationell nivå sådana data om vård och resultat som behövs för att kunna genomföra kliniskt lärande och förbättring, uppföljning av huvudmännen samt för forskning om primärvårdens stora patientgrupper. Nationellt primärvårdsregister (NPR) har enligt uppdrag från beslutsgruppen för kvalitetsregister arbetat fram en konceptuell nationell modell med automatiskt uttag från journal för pedagogisk och systematisk återkoppling till vårdpersonal, dataleverans till sjukdomsspecifika register samt möjlighet till forskning avseende tekniska, organisatoriska och juridiska aspekter. I pilotprojektet har genomförbarheten (feasibility) av den konceptuella modellen utvärderats och resultaten visar att en stor andel data från journalsystemen redan idag är användbara för återkoppling och nationella kvalitetsregister. För att kunna utnyttja den fulla potentialen av de olika förbättringsinstrumenten krävs dock en större grad av strukturering och ensning i datakällan vilket innebär att användarna av journalsystemen behöver anpassa sitt dokumentationsbeteende. Denna kulturförändring är lika relevant som de tekniska utmaningar och behöver genomföras med försiktighet och i tätt samarbete med vårdprofessionerna för att undvika negativa konsekvenser för vårdens processer och den enskilda konsultationen. NPRs konceptuella modell är ett steg mot ett system där dokumentationen stödjer de relevanta vårdprocesserna och där vårdens aktörer genom nya perspektiv på sina patientpopulationer kan leverera en ännu bättre vård för hela befolkningen. 2

3 Innehåll 1 Inledning 1.1 Projekts syfte och frågor 1.2 Projekts genomförande: resurser, urval och datahanteringen 1.3 Statistisk analys 1.4 Indikatorer 2. Resultat 2.1 Datastruktur och användbarhet för jämförelse 2.2 Grunddata och explorativa analyser 2.3 Jämförelse mellan projektenheter 3 Centrala resultat och slutsatser 3.1 Centrala resultat 3.2 Resultatens betydelse för den fortsatta utvecklingen av NPR Bilagor Bilaga Juridik Bilaga Datastruktur Bilaga NPR indikatorer Bilaga Programkod 3

4 1. Inledning I handlingsplanen för projektet Nationellt primärvårdsregister (NPR)(NPR Handlingsplan, ) fastställs att svensk primärvård saknar data om vård och resultat på nationell nivå som behövs för att kunna genomföra kliniskt lärande och förbättring, verksamhetsuppföljning och för forskning om primärvårdens stora patientgrupper. Ett undantag är Nationella diabetesregistret, NDR. Beslutsgruppen för kvalitetsregister gav 2012 ett uppdrag till NPR om nationell samordning för utveckling av kvalitets- och registerarbete inom primärvården. Syftet med det nationella uppdraget är att skapa en nationell modell med automatiskt uttag från journal (via enhetliga definitioner och gränssnitt) för pedagogisk och systematisk återkoppling till vårdpersonal för kliniskt förbättringsarbete. Detta fordrar data på individnivå med patient- id. Syftet är också att kunna åstadkomma uppföljning på olika nivåer, dataleverans till sjukdomsspecifika register samt möjlighet till forskning. Uppdraget syftar till att skapa verksamhetsnytta och samtidigt ta hänsyn till tekniska, organisatoriska och juridiska aspekter. För uthämtning av data föreslås en generisk kravspecifikation för avsedd komponent (extraktionsprogram). Kravspecifikationen uttrycker att komponenten ska kunna läsa data från flera underliggande (lokala) vårddokumentationskällor, t.ex. EKG- databas, Spirometri- databas och vanlig journaldatabas. Komponenten ska kunna göra en omvandling av journal- interna representationsformat till variabler med standardiserad benämning, utfall och tekniskt format. Ansökan om certifiering som nationellt register ska lämnas in med avsikt att starta ett Nationellt primärvårdsregister (NPR) Kriterier som ska vara uppfyllda, och som avser datainsamling och teknisk lösning, är bl.a. att ha en godkänd plan för registrets design såsom registerkandidat. För att bli certifierat som nationellt register på nivå 3 (den lägsta nivån) behövs även en färdig möjlighet för registrering/datainsamling, möjlighet till att ta ut statistik centralt och en godkänd plan för analys och återkoppling av registerdata. I enlighet med ett beslut i styrgruppen för NPR har ett pilotprojekt genomförts för att utvärdera genomförbarhet (feasibility) av en framarbetad konceptuell nationell modell. Den här rapporten beskriver resultatet av pilotprojektet och dess betydelse för den fortsatta utvecklingen av NPR. 1.1 Pilotprojektets syfte 4

5 Pilotprojektets syfte är att i liten omfattning utvärdera genomförbarhet (feasibility) av en framarbetad konceptuell nationell modell. Projektet fokuserar på genomförbarheten av att göra uttag och sammanställningar av data från sammanlagt sex vårdcentraler (både privat och offentligt drivna) i tre olika landsting som använder fyra olika journalsystem. Datauttaget är begränsat till patienter med minst en av de fyra diagnoserna tonsillit, diabetes, artros, depression och ett antal specificerade variabler som är rimliga att koppla till respektive diagnos. Data har sammanställts och testats på NPRs framarbetade indikatorer. Frågeställningar: Kan valda diagnoser och variabler från vårdcentralens datajournal identifieras och överföras till ett datalager? Vilken täckningsgrad har diagnoser och variabler i jämförelse med andra tillgängliga datakällor? Vilka felkällor kan identifieras? I vilket dataformat/- struktur föreligger variablerna? Lämpar materialet sig för jämförelse och statistisk utvärdering? I vilken utsträckning kan de framarbetade indikatorerna användas på de inhämtade variablerna? Beskrivning av svårigheter och lösningar. Hur kan sammanställningar och jämförelse mellan enhetens indikatorresultat och genomsnittet visualiseras? 1.2 Projekts genomförande Resurser Arbetet har genomförts mellan 2013 och 2014 med hjälp av följande resurser: Projektgrupp Andy Maun, styrgruppen NPR Anna- Carin Bring, statistiker Registercentrum Väst Per Hjerpe, distriktsläkare/forskare VGR Marie Lindgren, IT systemadministratör Registercentrum Väst Fredrik Bååthe, styrgruppen NPR Jörgen Månsson, styrgruppen NPR Dessutom har avstämningar och möten hållits med: Styrgruppen NPR Medrave Software AB Sören Berg, projektledare med koppling till kansliet för nationella kvalitetsregister Krister Arlinger, Sektionschef Registercentrum Väst Anna Flitt, jurist Närhälsan/Primärvården VGR 5

6 Urval vårdcentraler Sammanlagt valdes sex vårdcentraler ut i ett riktat förfarande för att få en så representativ spridning som möjligt: en privat och en offentligt driven vårdcentral från vardera Västra Götaland, Skåne och Stockholm som sammanlagt använder sig av fyra olika journalsystem. Urval av data För att utvärdera genomförbarheten inom de olika områdena, där dokumentationen i journalsystemen skiljer sig avsevärt, gjordes ett riktat urval av de fyra diagnoserna som utgångspunkt för datauttag och analys. Olika förväntade svårighetsgrader i datafångst och analys inkluderades i urvalet. Tonsillit: en mycket frekvent förkommande diagnos med existerande indikatorer som representerar området infektioner och där provtagning och läkemedelsbehandling är relevanta variabler. Förväntad svårighetsgrad: lätt. Diabetes: ett område som redan idag har existerande indikatorer och hanteras av nationella diabetesregistret, dock fortfarande till stor del genom manuell inmatning av data. Dessa variabler föreligger dock i majoritet redan digitalt i journalsystemen varför ett automatiserat uttag behöver utvärderas. Förväntad svårighetsgrad: lätt till medelsvår. Artros: ett område med riktlinjer och ett existerande nationellt kvalitetsregister (Bättre Omhändertagande av patienter med Artros BOA) som dock helt baseras på manuell inmatning och inte fångar upp alla patienter i primärvården. Frågeställningen är om också information om sjukskrivning och röntgendiagnostik kan uthämtas och analyseras. Förväntad svårighetsgrad: medelsvår. 6

7 Depression: en frekvent förkommande diagnos som saknar indikatorer och nationellt jämförelse och därför är i stort behov av vidareutveckling. Oklart i vilken andel viktiga variabler som t ex suicidriskbedömning dokumenteras idag på ett sätt som kan fångas upp med ett automatiskt uttag. Förväntad svårighetsgrad: svår. Därutöver utvärderas möjligheten att studera effekten av samsjukligheten genom analys av patienter med både diabetes och psykisk sjukdom. Följande variabler (om tillgängliga) inkluderades i uttagen: Person- och kontaktdata: Totalt antal personer, kön, ålder (vid årets slut) Totalt antal kontakter och kontakttyp, ålder och kön vid besök Utförande enhet Personalkategori för kontakten, personal ID (initial- eller systemkod) Generella variabler: Längd (cm), vikt (kg), midjemått (cm), antal kontakter/patienter med uppgift, för varje variabel lista ålder och kön Levnadsvanor o Tobak (Tobak, Levnadsvanor, snus): ja/nej/hittas ej (lab- lista, sökord), o Alkohol (KVÅ kod? andra strukturerade uppgifter) o Fysisk aktivitet: FaR (KVÅ kod, lab- lista, fritext, sökord, remiss) Sjukskrivning ( diagnos, ev. fritext diagnoser, nuvarande sysselsättning, fr.o.m., t.o.m., grad) Andra diagnoser och åtgärdskoder 2012 för dessa patienter Läkemedel (ATC- kod 7 pos )vid kontakten (+/- 3 dagar från diagnosen), (dosering, förpackningsstorlek, behandlingslängd, antal uttag) Läkemedel under 2012 enbart ATC- kod 7 positioner Specifika variabler: Tonsillit variabler (J03.- ) Strep A (pos/neg), antal kontakter med uppgift, ålder, kön, koppling till ATC J01 CRP (numeriskt värde), antal kontakter med uppgift, ålder, kön, koppling till ATC J01 Svalgodling (pos/neg), antal kontakter med uppgift, ålder, kön, koppling till ATC J0 Diabetes variabler (E10*- E14*) 7

8 HbA1c, alla värden LDL- kolesterol, alla värden B- glukos, alla värden Blodtryck, alla värden Läkemedel (ATC A10, B01, C) Mikro- /makroalbuminuri, alla värden Kreatinin, alla värden Ögonbottenundersökning (retinopati, synnedsättning, fritext, sökord, lab- lista, remiss, KVÅ) Fotstatus (fritext, sökord, lab- lista, remiss, KVÅ) FaR (fritext, sökord, lab- lista, remiss, receptutskrift, KVÅ) Artros variabler (M16, M17, M19) Andel ny (fritt 459dagar) diagnos (remiss röntgen efter diagnos- sättning) Läkemedel nyinsättning (fritt 459 dagar)(atc M01A X05 (Glukosamin), M09A X01 (Hyaluronsyra), M01A (NSAID), N02BE01 (Paracetamol)). Sjukgymnastiskbehandling: erbjudit (fritext, sökord, remiss) genomgått (KVÅ, eller besök hos sjukgymnast, remiss, FAR) Depression variabler (KSH97P:F32*, F33*, F39*, ICD10SE: +F34*, F38*) Skattningsinstrument använt (KVÅ kod, MADRS och andra skattningsskalor, sökord, lab- lista, fritext) Suicidriskbedömning(KVÅ kod AU118, fritext, sökord) Läkemedel (ATC N06A) nyinsättning(fritt 459 dagar, frekvens/tid till nästa besök, samma personal vid åb/tel.kontakt?) Systematisk psykologisk behandling: o o erbjuden (fritext, sökord, remiss) genomgått (KVÅ, besök hos psykolog, kurator, psykoterapeut, SSK med beteendevetarmott.) *Slutenvårdsklassifikationen Hantering av data Personuppgiftsbiträdesavtal har upprättas mellan respektive vårdgivare och RC, VGR (se bilaga juridik). Specificerade data har via uttagsverktyg tagits ut från de sex deltagande vårdcentralerna av ett företag med långvarig erfarenhet av datauttag från olika journalsystem (Medrave Software AB). I pilotundersökningen har specificerade variabler enligt ovan kopierats från journalen hos alla patienter som under 2012 haft någon av de fyra definierade diagnoserna, Tonsillit (J03- ), Diabetes (E10* - E14*), Artros (M16, M17, M19), Depression (KSH97P:F32*, F33*, F39*, ICD10SE: +F34*, F38*), till en för varje vårdgivare 8

9 specifik box (strukturerad journalkopia). Eftersom två enheter hade infört ett nytt journalsystem bestämdes att för dessa göra ett uttag för enbart sex månader under Uttagen analyserades på Registercentrum Västra Götaland som har särskild kompetens att lagra och hantera den typen av data. Figur 1 Datahantering för pilotprojektet Strukturerad journalkopia av alla journaler där någon av de specificerade diagnoserna finns registrerad. Uttag görs för år Journalsystem Kopia separerat per vårdgivare Personnummer id 4 diagnoser +variabler tas ut i pilotprojektet Tonsillit J03- Diabetes E10* - E14* Artros M16, M17, M19 Depression KSH97P:F32*, F33*, F39* ICD10SE: +F34*, F38* Aggregerade avidentifierade data på vårdgivarnivå Aggregerade avidentifierade sammanställningar på nationell nivå Data analyseras på likartat sätt i alla uttag så som i ett kvalitetsregister Etiska överväganden Detta pilotprojekt bedöms som ett kvalitetssäkringsprojekt varför patienter ej behövde informeras. Sammanställning av data skedde endast på aggregerad nivå och alla data var avidentifierade. Inget kvalitetsregister skapades under piloten och efter avslutad utvärdering destruerades all persondata. Alla juridiska aspekter regleras i ett dokument som beskriver datahanteringen (se bilaga juridik). 1.3 Statistisk analys 9

10 3. Analys, indikatorer och sammanställning Alla datauttag via Medrave AB har hanterats på Registercentrum Västra Götaland och omvandlats till format som möjliggjorde statistiska analyser i en säker IT- miljö med hjälp av programvaran SAS v9.2. Den exakta processen finns beskriven nedan i resultatdelen om datastruktur. Insamlade rådata avidentifierades, analyserades och sammanställdes på aggregerad nivå på vårdcentralerna av en arbetsgrupp bestående av styrgruppsmedlemmar för NPR, statistiker och IT- systemutvecklare från Registercentrum Västra Götaland. I en parallellt löpande process har NPRs styrgrupp i samarbete med alla akademiska allmänmedicinska institutioner i Sverige framarbetat sjukdomsspecifika kvalitetsindikatorer med befintliga indikatorer från Socialstyrelsen, internationella och nationella medicinska riktlinjer och erfarenhetsbaserade instrument inom kvalitetsförbättringen som utgångspunkt. De indikatorer som används i pilotprojektet är tagna och modifierade utifrån denna indikatorlista. På grund av begränsade resurser har vissa analyser enbart genomförts hos en del av de deltagande vårdcentralerna. Enklare beräkningar (frekvenser, medelvärden av befintliga variabler) och mer avancerade beräkningar (användning av indikatorer för jämförelse) är sammanställda i resultatdelen i diagram- och tabellform. Exempel på programkoden för beräkning av dessa resultat finns för en vårdcentral i bilagan programkod och programmeringslogiken kan återanvändas vid framtida IT- lösningar i ett nationellt kvalitetsregister Indikatorer En beskrivning av de framarbetade indikatorerna som var utgångpunkt för de modifierade indikatorer i pilotprojektet finns i bilagan NPR indikatorer. En anpassning av indikatorerna blev nödvändig då en fullständig beräkning hade inneburit enorma IT- insatser (programmering av beräkningsalgoritmer) som inte var rimliga för ett pilotprojekt. En genomförbarhetsanalys för indikatorer som utvärderar samsjukligheten (dvs två eller flera kroniska sjukdomar) har också genomförts för diabetespatienter med psykisk sjukdom varför samsjuklighetsindikatorn också finns i bilagan NPR indikatorer. 2. Resultat 2.1 Datastruktur och dataformat Datauttag via uttagsverktyget från Medrave Software AB Datauttag för pilotvårdcentralerna kommer från Medrave Software AB. Dessa databaser framstår som ganska lika, då de till stor del innehåller samma tabeller och kolumner, 10

11 sannolikt på grund av att uttagsverktyget extraherar/tar ut data på ett likartat sätt för varje vårdcentral. Däremot skiljer sig själva innehållet en hel del, troligen på grund av att grunddata lagrats på olika sätt i de olika journalsystemen. I ett av landstingen var uttaget planerat att utföras via ett eget uttagsprogram. Detta var dock ej tekniskt genomförbart inom rimlig tid. Hur data överfördes från Medrave Software AB till Registercentrum Västra Götaland (vidare nämnt RC) RC har fått en databasbackup för varje vårdcentral från Medrave Software AB via en säker File Transfer Protokoll på RC. Varje backup packas upp och läggs på en säkert utvald plats, där bara ett fåtal användare (specificerade i projektet sedan tidigare) har tillgång till data. Därefter skapas textfiler av alla tabeller och kolumner med innehåll, för att läsas in i statistikprogam SAS v9.2. All data var i samma originalskick som backupen som RC fick från Medrave Software AB, utom när det gäller patientuppgifter som personnummer och namn. Dessa uppgifter/kolumner fyller inget mervärde och togs därför heller inte med i inläsningen i statistikprogrammet. Erfarenheten från ovan beskrivna process är att det kan finnas hinder som medför långa tidsfördröjningar då inblandade parter befinner sig på olika geografiska platser och vanligtvis inte brukar samarbeta. Interprofessionellt samarbete (vård / IT) och olika behörigheter komplicerar samarbetet. Det är alltså viktigt att utforma en tydligt strukturerad process för anslutning till ett framtida register för att undvika dessa tidsfördröjningar. Allmänt om uttagsprogram Ett uttagsprogram kan vara en felkälla i sig. Olika uttagsprogram har olika möjligheter och begränsningar. Har man t ex hittat alla värden för ett visst sökord i journalen? När någon i journalen skriver ett värde för längd där det skall stå viktvärden får man orimliga värden i uttagsprogrammet, men i journalen är det förmodligen fortfarande begripligt. 11

12 Struktur och innehåll i de olika databaserna Tabeller: 1. PatiensNotes Här finns information om värden från journaltexten?, ibland svåra att tolka pga. att de inhämtas i journalens fritext. 2. AnalysisResult Här finns information om värden hämtade från journalens labblista 3. Correspondence Här finns information om remisser, brev och dokument med destination. Det finns dock ingen datumuppgift för den aktuella händelsen. 4. Patient Här finns information om patient 5. Diagnosis Här finns information om registrerade diagnoser. Vi har märkt att en viss diagnoskod kan ha många olika diagnosnamn. En trolig förklaring, är att man vid registreringen i journalen kan ändra diagnosnamn men inte diagnoskod. Det kan i vissa få fall stå något helt annat i diagnosnamn än vad som avses med diagnoskoden. Detta bör man tänka på i analyser. 6. Contact Här finns information om kontakttyper, planerade besök, telefonkontakt etc. 7. Document Här finns information om olika dokument som har skrivits. 8. Sickleave Här finns information om sjukskrivning och sjukskrivningsgrad. 9. Products Här finns information om produkter. 10. MedicinePackage Här finns information om mediciner (preparat, dos osv). 11. Prescription Här finns information om förskrivningar. 12. CareProvider Här finns information om den som vårdat patienten. 13. StandingPrescription Här finns information om stående förskrivningar. 14. StandingPrescriptionEvent Här finns ytterligare information om den stående förskrivningen För utförligare information om kolumner och exempel på innehåll se Bilaga Datastruktur 12

13 Skillnader mellan de olika journalsystemen För vissa uttag saknas några tabeller t ex Sickleave. Därmed kan man i dessa fall inte hitta uppgifter om sjukskrivning. I andra fall saknades tabeller som t ex Document, men dessa uppgifter återfanns i andra tabeller som t ex Inscanning, Brev till patient, Rec/Fys akt.(vitt papper). Kontakttyperna i tabellen Contacts visar en stor variation mellan vårdcentralerna och använder olika förkortningar (t ex "Plan,MOTT,T2", "Plan,MOTT,PROVT,T1", "BREVP,T1") där definitionen är oklar såsom om rätt kontakttyp används konsekvent. I tabellerna PatientNotes och AnalysisResult finns det en kolumn som heter FoundValue. Denna kolumn är uttagsverkygets tolkning av de värden som finns i kolumnen Result (en kolumn som lagrar de värden som hämtats från journalen). I vårt analysarbete används aldrig värden från kolumnen FoundValue. FoundValue är en numerisk tolkning som ibland hittar rätt värde t.ex. i en fritext, men ibland misstolkar grovt. Tabellerna nedan visar ett utdrag som visar de stora variationerna i dokumentationen av olika kontakttyper på tre olika vårdcentraler. 13

14 Sammanfattningsvis är utifrån ett registerperspektiv några variabler såsom diagnoser, laboratoriediagnostik och läkemedel användbara (med vissa anpassningar), medan andra variabler som kontaktdata eller remisser först är användbara när de har genomgått en nationell ensning. Ytterligare variabler som sjukskrivning eller åtgärdskoder är delvis användbara, men en nationell ensning skulle underlätta och kvalitetssäkra datafångsten. Information om livsstil dokumenteras i journalen enbart hos en liten del på ett enhetligt strukturerat sätt vilket innebär att användbarheten är väldigt låg om inte förändringar i dokumentationsrutinerna genomförs. Delvis uttagbara är informationer om tobaksvanor medan uppgifter om alkoholvanor och fysisk aktivitet inte kan användas i den nuvarande informationsstrukturen. Nedan finns en sammanställning över den tekniska användbarheten av informationen som uttagsverktyget har hämtat från de olika journalsystemen. 2.2 Grunddata och explorativa analyser Fullständighet och intern validitet 14

15 Fullständigheten av data är svårt att validera då även andra uttag som man kan validera emot (t ex landstingens uttag som underlag för ekonomisk ersättning) kan innehålla systematiska fel och vara ofullständiga eller på annat sätt felaktiga. Därmed kan inte fullständigheten utan bara avvikelser från ett annat uttag bedömas. I tabellen nedan jämförs överensstämmelsen mellan enhetens och ett landstings uttag av antalet patienter med de specificerade diagnoserna. Diagnos Tonsillit Diabetes Artros Depression Antal pat Antal pat VC i landstings uttag i pilotuttaget Deviation ,4% % ,1% % % ,3% ,7% ,3% Analysen visar att datafångsten i pilotprojektet enbart har små deviationer (max 2,3%) från landstingsuttaget för de undersöka enheterna. Detta visar att en tillförlitlig fångst är genomförbar utan stora anpassningar. Den interna validiteten beskriver graden av överenstämmelse mellan diagnoskoden och angiven text för diagnosen. Avvikelse kan bero på felaktigheter vid diagnossättning t ex felaktig diagnoskod och försök till kompensation genom kompletterande fritext. Exempel på inkorrekt diagnossättning som förekom i pilotuttaget är J03 Peritonsillit eller M16 ljumsk- smärta. Diagrammen nedan visar graden av överensstämmelse för fyra av de undersöka enheterna. 15

16 Analysen visar att överensstämmelsen generellt är hög (>90%) förutom för området diabetes. Dessutom att det generellt inte är möjligt att skilja mellan E10 (Diabetes mellitus Typ1) och E11 (Diabetes mellitus Typ2) då beskrivningen av diagnoskoden av många användare uppfattas felaktigt. Koden E10 (insulinberoende diabetes) används felaktigt för patienter med diabetes mellitus Typ2 som får insulinbehandling. Detta leder till för många felaktiga koder för Diabetes Typ1, ett problem som behöver lyftas inom landstingen och hos vårdgivarna för att minska antalet felaktiga diagnoser. 2.2 Explorativa analyser av grunddata och variabler Genom en del explorativa analyser av grunddata och variabler har användbarheten av datamaterialet för olika frågeställningar med klinisk relevans för uppföljningen och förbättringsarbete av enhetens egna resultat utvärderats. Ett spektrum av olika diagnoser i en uttagspopulation kan vara relevant för prioritering och resursfördelning. Diagrammen nedan visar ett exempel på fördelningen inom en uttagspopulation som dock inte är representativ för en vanlig vårdcentralspopulation då den är begränsad till patienter som minst en gång har haft en av de fyra undersökta diagnoserna. 16

17 Samma indelning av listade åldersgrupper, besöksfrekvens och fördelning över året för olika patientgrupper kan användas i vårdcentralens ledningssystem för anpassning av organisationsformer och processer. Nedan visas några exempel på möjliga sammanställningar. 17

18 14" VC&2:&Antal&besök&för&pa3enter&med&diabetes& Antal&personer& 12" 10" 8" 6" 4" 2" 0" 1" 3" 5" 7" 9" 11"13"15"17"19"21"23"25"27"29"31"34"37"41"44"51"55"65"70" Antal&besök&per&person&under&definierat&3dsperiod& 18

19 19 0" 2" 4" 6" 8" 10" 12" 14" 16" 18" 20" Januari" Februari" Mars" April" Maj" Juni" Juli" Augus8" September" Oktober" November" December" 0" 2" 4" 6" 8" 10" 12" 14" 16" 18" 20" Januari" Februari" Mars" April" Maj" Juni" Juli" Augus8" September" Oktober" November" December" Procent"av"alla"tonisllit""fall" VC"2:"73"fall" VC"1:"243"fall" VC"3:"86"fall" 0" 2" 4" 6" 8" 10" 12" 14" 16" 18" 20" Januari" Februari" Mars" April" Maj" Juni" Juli" Augus8" September" Oktober" November" December" 0" 2" 4" 6" 8" 10" 12" 14" 16" 18" 20" Januari" Februari" Mars" April" Maj" Juni" Juli" Augus8" September" Oktober" November" December" VC"4:"601"fall" Antal"tonsillit"fall"2012,"månad"och"kön Procent"av"alla"tonisllit""fall"

20 Kombinationen av en specifik patientgrupp och information om läkemedelsförskrivningar möjligtgör att enheten enkelt kan få en uppfattning om ogynsamma förskrivningspreferenser, t ex för benzodiazepiner. 20

21 Likande sammanställningar kan genomföras för sjukskrivningar för definierade patientgrupper för uppföljning och kvalitetsförbättring. 21

22 En kombination av flera variabler möjliggör en identifiering av riskgrupper där en tidig insats kan utgöra en hög vinst för patienten och samhället. I exemplen nedan redovisas patienter med diabetes uppdelade i olika åldersgrupper och HbA1c- nivåer. Pilen pekar på en grupp yngre patienter med ogynnsamma HbA1c nivåer där ett förbättrat behandlingsresultat skulle innebära en stor vinst för patienterna och samhället. I ett tänkbart kvalitetsförbättringsverktyg kan vårdcentralen på det sättet identifiera dessa individer och planera interventioner. 22

23 2.3 Jämförelse mellan projektenheter Framtagna indikatorer för ett nationellt kvalitetsregister inom primärvården har i modifierad form använts för utvärdering av uttagsmaterialet. Fullständig dokumentation om indikatorerna finns i bilagan NPR- indikatorer. Omfattande programmeringsarbete i statistiskt program (se bilaga Programkod) och en del manuella mappningar behövdes för att kunna ta fram analyser för indikatorerna. Mappningsarbetet har framförallt fokuserat på data från laboratoriediagnostik för att exkludera felaktiga värden som beskriver annat än det undersökta värdet. På grund av alltför få falltal per vårdcentral och möjliga systematiska felkällor kan resultaten inte användas för jämförelse på vetenskaplig nivå. Resultaten ska utvärdera användbarhet av uttagsdata, möjliga felkällor och svårigheter i analysen. Genom iterativa mätningar och återkopplingar kan datakvaliteten i ett kvalitetsregister successivt förbättras. Detta var dock inte målsättningen i pilotprojektet. Tonsillit Alla relevanta variabler för indikatorerna (se tabell nedan) har kunnat identifieras och analyseras hos alla deltagande vårdcentraler. Tonsillit( (Indikatorer:(genomförbarhet(av(analysen( Indikator*+*Tonsillit*(unika*pa2enter)* Antal*Tonsillitdiagnoser*(J03*)*under*2012*eller* annan*period*/uppdelat*på*ålder*och*kön* Antal*Tonsillitdiagnoser*som*an2bio2ka*(AB)* behandlas*(antal*av*de*i*fråga*1)* Antal*PcV*vid*An2bio2kabehandling*av*Tonsillit* (antal*av*de*i*fråga*2)* Antal*Tonsillitdiagnoser*där*det*har*tagits*StrepA* (antal*av*de*i*fråga*1)* Antal*Tonsillitdiagnoser*med*AB*behandling*där* det*har*tagits*strepa*(antal*av*de*i*fråga*2)* Antal*Tonsillitdiagnoser*där*det*har*tagits*StrepA* som*var*pos**(antal*av*de*i*fråga*1)* Antal*Tonsillitdiagnoser*med*AB*behandling*där* det*har*tagits*strepa*som*var*pos**(antal*av*de*i* fråga*2)* Vårdcentral* VC1* VC2* VC3* VC4* VC5* VC6* ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( 23

24 Tonsillit( (antal(diagnoser,(kön( 700( 100%( 90%( 600( 80%( 500( 70%( absoluta(antalet( 400( 300( 200( 100( F( M( relacva(andelen( 60%( 50%( 40%( 30%( 20%( F( M( 0( VC1( VC2( VC3( VC4( VC5( VC6( 10%( 0%( VC1( VC2( VC3( VC4( VC5( VC6( Tonsillit()(åldersfördelningen( 100%( 90%( 700( 80%( 600( 70%( absoluta(antalet( 500( 400( 300( 200( >(80(åå( 65)80(åå( 30)64(åå( 0)29(åå( relabva(andelen( 60%( 50%( 40%( 30%( >(80(åå( 65)80(åå( 30)64(åå( 0)29(åå( 100( 0( VC1( VC2( VC3( VC4( VC5( VC6( 20%( 10%( 0%( VC1( VC2( VC3( VC4( VC5( VC6( 24

25 Tonsillit( (Strep(A(användning( 100%( 90%( 700( 600( 80%( 70%( 500( 60%( absoluta(antalet( 400( 300( 200( 100( 0( VC1( VC2( VC3( VC4( VC5( VC6( ej(strepa( StrepA( reladv(andel( 50%( 40%( 30%( 20%( 10%( ej(strepa( StrepA( 0%( VC1( VC2( VC3( VC4( VC5( VC6( Tonsillit( (an+bio+ka(behandling( 700( 100%( 90%( 600( 80%( 500( 70%( absoluta(antalet( 400( 300( 200( 100( ej(ab(behandl( AB(behandl( rela+va(andelen( 60%( 50%( 40%( 30%( 20%( ej(ab( behandl( 0( VC1( VC2( VC3( VC4( VC5( VC6( 10%( 0%( VC1( VC2( VC3( VC4( VC5( VC6( 25

26 Tonsillit( (Strep(A(och(an2bio2ka(behandling( rela2va(andelen(av(alla(pa2enter(med(diagnos(tonsillit( 100%( 90%( 80%( 70%( 60%( 50%( 40%( 30%( 20%( 10%( ingen(ab( annan(ab( PvC(behandling( ingen(stepa( neg(strep(a( pos(strep(a( 0%( VC1( VC1(AB( StrepA( VC2( VC2(AB( StrepA( VC3( VC3(AB( StrepA( VC4( VC4(AB( StrepA( VC5( VC5(AB( StrepA( VC6( VC6(AB( StrepA( Dynamiska visualiseringar av materialet är tillgängliga via: Analysen visar att det finns stora skillnader i användning av Strep- A- tester trots att föreskrivna mängder av antibiotika är jämförbara. Detta kan möjligen bero på att Strep- A- tester inte dokumenterats konsekvent i laboratorielistan eller att Strep- A- tester används i varierande utsträckning. Utöver detta är det känt att diagnossättningen för övre luftvägsinfektioner varierar mellan vårdcentralerna och att icke- bakteriella tonsilliter till viss del inte registreras med diagnoskod för tonsillit utan som en ospecifik övre luftvägsinfektion. 26

27 Diabetes En stor andel av relevanta variabler har kunnat identifieras och analyseras (se tabell nedan). Dock fanns också ett antal variabler som förelåg i icke- numeriskt format (blodtryck, delvis HbA1c) som hade krävt användandet av tolkningsalgoritmer av informationen i uttaget. Även om tolkningsalgoritmer används i andra programvaror idag är en enhetlig och entydig automatisk utläsbar dokumentation i journalen mer fördelaktig och minskar risken för feltolkningar. 27

28 Diabetes( (åldersfördelningen( 1000( 100%( 900( 90%( 800( 80%( 700( 70%( 600( >(80(åå( 60%( >(80(åå( absoluta(antalet( 500( 400( 300( 200( 65?80(åå( 30?64(åå( 0?29(åå( relacva(andelen( 50%( 40%( 30%( 20%( 65?80(åå( 30?64(åå( 0?29(åå( 100( 10%( 0( VC1( VC2( VC3( VC4( VC5( VC6( 0%( VC1( VC2( VC3( VC4( VC5( VC6( Diabetes( (pat(med(e-(hba1c(värde(( 1000( 100%( 900( 90%( absoluta(antalet( 800( 700( 600( 500( 400( 300( 200( 100( utan(hba1c( värde( ej(läsbart((ej( nummerisk)( HbA1c(värde( läsbart( (nummerisk)( HbA1c(värde( relaiva(andelen( 80%( 70%( 60%( 50%( 40%( 30%( 20%( 10%( utan(hba1c( värde( ej(läsbart((ej( nummerisk)( HbA1c(värde( läsbart( (nummerisk)( HbA1c(värde( 0( VC1( VC2( VC3( VC4( VC5( VC6( 0%( VC1( VC2( VC3( VC4( VC5( VC6( 28

29 Diabetes( (pat(med(e-(ldl(värde( 100%( 1000( 90%( 900( 80%( absoluta(antalet( 800( 700( 600( 500( 400( 300( 200( 100( 0( VC1(VC2(VC3(VC4(VC5(VC6( utan(ldl(värde( ej(läsbart((ej( nummerisk)(ldl( värde( läsbart( (nummerisk)(ldl( värde( relagva(andelen( 70%( 60%( 50%( 40%( 30%( 20%( 10%( 0%( VC1( VC2( VC3( VC4( VC5( VC6( utan(ldl( värde( ej(läsbart((ej( nummerisk)( LDL(värde( läsbart( (nummerisk)( LDL(värde( Diabetes( (pat(med(e-(värde(för(vikt( 1000( 900( 800( 100%( 90%( 80%( absoluta(antalet( 700( 600( 500( 400( 300( 200( utan( läsbar( vikt( antal( pat(med( läsbar( vikt( relaeva(andelen( 70%( 60%( 50%( 40%( 30%( 20%( utan(läsbar( vikt( antal(pat(med( läsbar(vikt( 100( 10%( 0( VC1(VC2(VC3(VC4(VC5(VC6( 0%( VC1( VC2( VC3( VC4( VC5( VC6( 29

30 För två av de deltagande vårdcentraler har täckningsgraden av olika variabler i pilotuttaget jämförts med två andra datakällor: QregPV (VGRs regionala kvalitetsregister för kroniska sjukdomar) som fungerar med automatiskt datauttag från journalen och NDR (Nationella Diabetes Register) som i VGR delvis baseras på överföring av automatiska uttag och delvis på manuella inhämtningar. Diagrammen nedan visar att pilotuttaget inte når samma täckningsgrad som de andra två datakällorna, men att det automatiska uttaget från QregPV (som har genomgått ett större antal iterativa tekniska förbättringar) har i flera variabler en större täckningsgrad än NDR. Diabetes(Täckningsgrad(QregPV(/(NDR(/(Pilot( 800( 700( 600( 500( 400( 300( 200( 100( 0( VC1( antal(pat( Pat(med(eD(HbA1c(värde( pat(med(ed(ldl(värde( pat(med(vikt( QRegPv( NDR( Pilot( 250( 200( 150( 100( 50( 0( VC2( antal(pat( Pat(med(eD(HbA1c(värde( pat(med(ed(ldl(värde( pat(med(vikt( QRegPv( NDR( Pilot( 30

31 Beroende på varierande datakvalitén i pilotuttaget behöver resultaten av målvärden som i tabell nedan tolkas med försiktighet. Diabetes( (måluppfyllelse(hba1c( 1000( 100%( 900( 90%( 800( 80%( 700( 70%( absoluta(antalet( 600( 500( 400( 300( 200( 100( utan(läsbart( värde( <(73(mmol( <(52(mmol( relahva(andelen( 60%( 50%( 40%( 30%( 20%( 10%( utan(läsbart(värde( <73(mmol( <52(mmol( 0( VC1( VC2( VC3( VC4( VC5( VC6( 0%( VC1( VC2( VC3( VC4( VC5( VC6( I en ytterligare analys vid fyra av vårdcentralerna har gruppen av diabetespatienter (DM) jämförts med subgrupperingar av patienter med diabetes och samtidig depression (DM P1) och patienter med diabetes och samtidig psykos (DM P2) avseende HbA1c värden. Samsjuklighet.Diabetes./.Psykisk.sjukdom. 100%. 90%. 80%. 70%. 60%. 50%. 40%. 30%. utan.läsbart.värde. <73.mmol. <52.mmol. 20%. 10%. 0%. VC2. VC2. VC2. DM. DM. P1. DM. P2. VC3. VC3. VC3. DM. DM. P1. DM. P2. VC4. VC4. VC4. DM. DM. P1. DM. P2. VC6. VC6. VC6. DM. DM. P1. DM. P2. 31

32 Analysen visade att det finns olika möjliga felkällor i området diabetes. Diagnossättningen är ofta felaktig där E10 koder (diabetes mellitus typ 1) används för patienter med diabetes mellitus typ 2 som får insulinbehandling. Blodtrycksvärden dokumenteras på ett oenhetligt sätt vilket kräver tolkningsalgoritmer som i sin tur utgör felkällor. Microalbuminuri, livsstil och fotstatus saknar till stor del den entydiga datastruktur som krävs för att underlätta ett automatiska uttag. 32

33 Artros Trots att antalet variabler har varit väldig översiktlig i området artros, har några av de relevanta variabler som artrosskola eller röntgen ej kunnat identifieras i pilotuttaget. Även för enklare variabler som vikt finns en stor variation i dokumentationsgraden. 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Andel pat med uppgia om vikt 0 VC1 VC2 VC3 VC4 VC5 VC6 genomsnis Dynamiska visualiseringar av materialet är tillgängliga via: 33

34 Depression Analysen visade att åtgärdskoder (KVÅ) för suicidriskbedömning och kognitiv beteende terapi (KBT) i princip inte används eller underanvänds. För utvärderingen av klinisk uppföljning av depressionspatienter är också kontaktdatum en viktig variabel. Det är dock svårt att tolka om kontakten har varit relevant för uppföljningen av depressionen eller om diagnossättningen är motiverat på grund av aktuell ersättningssystem. Andel pabenter med ny depressionsdiagnos (fric intervall 450 dagar) av alla depressionspabenter 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 VC1 VC2 VC3 VC4 VC5 VC6 genomsnis 34

35 Depressionsbehandling 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 andel av alla depr pat som beh m antdepressiva andel pat med ny depr som har fås yserligare diagn depr inom 28d andel pat med ny depr som fås KBT inom 90d Dynamiska visualiseringar av materialet är tillgängliga via: 35

36 3 Centrala resultat och slutsatser 3.1 Centrala resultat Pilotprojektet visar att den konceptuella nationella modellen av NPR är genomförbar och att en stor andel av data från journalsystemen redan idag är användbara för återkoppling till verksamheterna och för lagring i ett nationellt kvalitetsregister. Data om diagnoser, laboratoriediagnostik och läkemedel förelåg i sådant strukturerad format att de kunde användas för analyser direkt eller efter visst mappningsarbete. Andra delar av relevant information som t ex sjukskrivningar, åtgärdskoder eller livsstil visade dock en stor variation i dokumentationen, både i fullständighetsgrad och i informationsstruktur. För ytterligare relevant information t ex remisser saknades strukturerad information eller informationsstrukturen var olika vid varje enhet. För de två sistnämnda grupperna behövs nationella ensningar för hur datastrukturen ska se ut, när uttag görs från journalsystemen. Detta innebär i ett flertal fall att datakvaliteten behöver förbättras redan i datakällan dvs när användaren dokumenterar i journalsystemen. De genomförda analyserna visar att vårdcentraler kan få återkoppling och visualisering av sina resultat, eller sin produktivitet, som kan ha relevans för organisatoriska förändringar av verksamheten eller som speglar den egna medicinska kvaliteten i jämförelse med ett regionalt eller nationellt snitt. Olika felkällor kan påverka utfallen och resultat bör därför initialt tolkas med försiktighet. Genom iterativa datauttag och återkopplingar till enheten kommer dock felkällorna att kunna upptäckas och elimineras över tiden. Pilotprojektet har enbart presenterat några enstaka förslag på hur resultatåterkopplingar kan visualiseras. Samarbete mellan olika professioner (vård, IT, juridik, statistik), med dessutom stora geografiska distanser, var nödvändiga för att ta fram pilotprojektets resultat och erfarenheten utifrån den processen visar att en tydlig strukturering i samarbetet är nödvändig på grund av olika kompetenser, terminologier och behörigheter. Programmeringsarbetet för att ta fram resultatet av indikatorerna har varit omfattande. Programkodlogiken som skapades i detta projekt kan dock återanvändas i ett nationellt register (se bilaga Programkod). Pilotprojektet visar att NPR, med sin konceptuella modell, är på god väg att skapa ett system där ett automatiskt uttag från journal möjliggör pedagogisk och systematisk återkoppling till vårdpersonaler, dataleverans till sjukdomsspecifika register och underlättar forskning i primärvården. 3.2 Resultatens betydelse för den fortsatta utvecklingen av NPR För att utnyttja den fulla potentialen av de olika förbättringsinstrumenten behöver dock en större grad av strukturering och ensning i datakällan eftersträvas som innebär att användarna av journalsystemen behöver anpassa sitt dokumentationsbeteende. Utöver de stora tekniska utmaningarna i ett nationellt primärvårdsregister är denna kulturförändring 36

37 central och behöver genomföras med försiktighet och i tätt samarbete med vårdprofessionerna. Detta är viktigt för att undvika negativa konsekvenser för vårdens processer och den enskilda konsultationen. Informationssystemen ska inte styra utformningen av patientmötet utan stödja och underlätta det professionella patientmötet. Detta har styrgruppen för NPR alltid betonat genom automatiskt uttag av befintligt journaldata. Därför behöver anpassningar i dokumentationen motiveras, diskuteras och förankras inom vårdprofessionerna. På det sättet kan NPR var ytterligare ett steg på vägen mot ett system där dokumentationen stödjer vårdprocesserna och möjliggör att vårdens aktörer kan få nya perspektiv på sina patientpopulationer och på så vis leverera en ännu bättre vård för hela befolkningen. 37

Nationellt Primärvårdsregister

Nationellt Primärvårdsregister Nationellt Primärvårdsregister Malin André Allmänläkare, docent FFoU-enheten Uppsala primärvård Ordförande styrgruppen Nationellt Primärvårdsregister Läkarsällskapet 24 april 2013 Nationellt primärvårdsregister

Läs mer

Gothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal

Gothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal Gothia Forum Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal Kvalitetsuppföljning av medicinska data via primärvårdens vårddatabas i Västra Götaland * Vad är kvalitet Servicekvalitet Patientupplevd

Läs mer

Indikatorer hur ser de ut, vad kan gå att få ut? Pilotstudie o litet mer

Indikatorer hur ser de ut, vad kan gå att få ut? Pilotstudie o litet mer Indikatorer hur ser de ut, vad kan gå att få ut? Pilotstudie o litet mer 150324 Indikatorer - metod Evidensbaserade utvalda från existerande riktlinjer, guidelines t.ex. SoS nationella riktlinjer (indikatorer,

Läs mer

Helsedataregister för primärvården i Sverige - om oppbyggingen og muligheter for forskning.

Helsedataregister för primärvården i Sverige - om oppbyggingen og muligheter for forskning. Helsedataregister för primärvården i Sverige - om oppbyggingen og muligheter for forskning. Malin André, Docent, FFOU-enheten Primärvården Landstinget Uppsala län Ordförande i arbetsgruppen för nationell

Läs mer

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen 2017-02-01och 08 Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2017-02-09 Innehåll Bakgrund & Syfte Vad är och hur

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet

PrimärvårdsKvalitet PrimärvårdsKvalitet 2012-16 Primärvården har en viktig roll vid nästan alla sjukdomstillstånd. Många sjukdomar och besvär hanteras enbart i primärvården, och svårare sjukdom kräver ofta samarbete mellan

Läs mer

Uppföljning av medicinska effektmål (EMA) BILAGA 5 till Utveckling av klassifikationer för verksamhetsuppföljning 2005-07-11

Uppföljning av medicinska effektmål (EMA) BILAGA 5 till Utveckling av klassifikationer för verksamhetsuppföljning 2005-07-11 Uppföljning av medicinska effektmål (EMA) BILAGA 5 till Utveckling av klassifikationer för verksamhetsuppföljning 2005-07-11 Bilaga 5. Uppföljning av medicinska effektmål (EMA) EMA- en metodbeskrivning

Läs mer

Filspecifikationer för uppföljning enligt bilagan till krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård.

Filspecifikationer för uppföljning enligt bilagan till krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård. Filspecifikationer för uppföljning enligt bilagan till krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård. B Fil för data avseende medicinska kvalitetsindikatorer enligt ASAK (för utförligare beskrivning se dokument

Läs mer

medrave4 Användarmanual Luftvägsregistret Dr Per Stenström Specialist i Allmänmedicin

medrave4 Användarmanual Luftvägsregistret Dr Per Stenström Specialist i Allmänmedicin medrave4 Användarmanual Luftvägsregistret Guide för att rapportera in patienter till Luftvägsregistret via medrave4. medrave4 Primärvård samlar verksamhetsdata från ert befintliga journalsystem, analyserar

Läs mer

PMO-guide primärvården

PMO-guide primärvården Nationella diabetesregistret (NDR) Automatisk överföring av data från PMO till NDR-registret sker runt den första helgen varje månad. Kriterier för att uttag till NDR ska ske Enheten måste vara ansluten

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare Helsa VC, Sundbyberg Ulrika Elmroth, DL, vice ordf SFAM, projektledare PrimärvårdsKvalitet Eva Arvidsson,

Läs mer

Nationellt system för förbättring i Primärvård 121127. Jörgen Månsson

Nationellt system för förbättring i Primärvård 121127. Jörgen Månsson 1 Nationellt system för förbättring i Primärvård 121127 Jörgen Månsson 2 Förutsättningar Använda automatiska datauttag från journal från befintliga databaser i landsting/regioner och privata vårdgivare

Läs mer

Bilaga 1. Preliminär juridisk rapport

Bilaga 1. Preliminär juridisk rapport Bilaga 1. Preliminär juridisk rapport Sid 1/6 1. Syfte I projektets uppdrag ingår att granska och utreda de legala aspekterna av projektet Mina intyg. Syftet med den preliminära rapporten är att initialt

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016.

ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016. ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET Rapportserie 2017:2 Certifiering av diabetesmottagningar 2016 - uppföljning Den här rapporten publicerades under september månad 2017. Avsikten med

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar

Läs mer

Funktioner kring nationella kvalitetsregister

Funktioner kring nationella kvalitetsregister Funktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam Registerstyrgrupp Leds av registerhållaren som är den som driver arbetet, är sammankallande och ytterst ansvarig

Läs mer

PMO-guide primärvården

PMO-guide primärvården Nationella diabetesregistret (NDR) Fr.o.m. 5 november 2018 sker automatisk överföring av data från PMO till NDR varje natt. Kriterier för att uttag till NDR ska ske Enheten måste vara ansluten till NDR.

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen

Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen Årsrapport för 2009 Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen SKaPa Älvgatan 47 652 30 Karlstad www.skapareg.se skapa@liv.se 054-615000 2010-09-16

Läs mer

Funktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam

Funktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam Funktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam Registerstyrgrupp Leds av registerhållaren som är den som driver arbetet, är sammankallande och ytterst ansvarig

Läs mer

Primärvårdskvalitet - Region Uppsala

Primärvårdskvalitet - Region Uppsala Primärvårdskvalitet - Region Uppsala PrimärvårdsKvalitet är ett nationellt system för kvalitetsdata i primärvården. Det ger stöd för vårdcentralerna att följa upp och förbättra sitt arbete. Bakgrund Primärvårdskvalitet

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare Projekt Strukturerad vårddokumentation 2016-09-27 Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare Syfte Dokumentationen utgår från patientens vårdprocess, beskriver och stödjer den på ett effektivt,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer

Läs mer

Rave3. Användarmanual. Dr Per Stenström 2011-06-20 Specialist i Allmänmedicin

Rave3. Användarmanual. Dr Per Stenström 2011-06-20 Specialist i Allmänmedicin Rave3 Användarmanual Dr Per Stenström 2011-06-20 Specialist i Allmänmedicin 1 Rave3 - Den medicinska resultatrapporten för primärvården Dataprogrammet ger dig information om verksamheternas utveckling

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning LS 1112-165 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt Åtagande

Läs mer

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar

Läs mer

Ansökan om registeruppgifter från kvalitetsregister för forskningsändamål

Ansökan om registeruppgifter från kvalitetsregister för forskningsändamål PERSONUPPGIFTSANSVARIG MYNDIGHET Ansökan om registeruppgifter från kvalitetsregister för forskningsändamål Ansökan sänds till: Graviditetsregistret Att: Olof Stephansson Klinisk Epidemiologi, T2, Eugeniahemmet

Läs mer

ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR

ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR 2015-09-17 1 HISTORIK 1975 bildades det första kvalitetsregistret. 1995 började Socialstyrelsen och Landstingsförbundet ge ekonomiskt stöd till registren

Läs mer

Basmodell för uppföljning av primärvård

Basmodell för uppföljning av primärvård Basmodell för uppföljning av primärvård Modell framtagen av en arbetsgrupp inom SKL:s vårdvalsnätverk, som en del av den prioriterade satsningen på kvalitetssäkrad välfärd Artikel i tidningen Distriktsläkaren

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.

Läs mer

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Vitalis 23 april 2015 Lotti Barlow 2015-04-21 Tidigare arbete med bröstcancerriktlinjerna i förhållande till gemensam informationsstruktur Pilot baserat på 22

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Primärvård i framkant

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Primärvård i framkant PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Primärvård i framkant Om en stund har ni fått svar på Vad är PrimärvårdsKvalitet? Hur är en kvalitetsindikator uppbyggd? Vad kan PrimärvårdsKvalitet

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Ulrika Elmroth, allmänläkare, projektledare PrimärvårdsKvalitet

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Ulrika Elmroth, allmänläkare, projektledare PrimärvårdsKvalitet PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Ulrika Elmroth, allmänläkare, projektledare PrimärvårdsKvalitet Vad behövs i svensk primärvård? PrimärvårdsKvalitet Vi vill göra ett

Läs mer

Rapport Indikatorer Nationella Diabetes Registret avseende VE Endokrinologi, SUS,

Rapport Indikatorer Nationella Diabetes Registret avseende VE Endokrinologi, SUS, VO endokrin hud reproduktion ögon VE endokrinologi Magnus Löndahl Sektionschef, överläkare 046-172235 Rapport Indikatorer Nationella Diabetes Registret avseende VE Endokrinologi, SUS, -01-01 -12-31 1.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Sven Oredsson Medicinsk rådgivare, enhetschef Kunskapsstyrning 040-675 30 59 sven.oredsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-05-02 Dnr 1701054 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Journal- och registerstudier

Journal- och registerstudier Journal- och registerstudier Grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare 2016-04-14, Johan Lyth FoU-enheten för närsjukvården Informationens väg hälsodataregister LiÖ-data kvalitetsregister Patientregistret

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg Bilaga 4 200-0-09 8 Journal- och labmanual (200-0-) - Minimikrav på journalen (PROFDOC) för att RAVE ska kunna rapportera till NDR online. Diagnosregistrering Alla diagnoser MÅSTE registreras med diagnosnummer

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Användarguide. PrimärvårdsKvalitet

Västra Götalandsregionen. Användarguide. PrimärvårdsKvalitet Västra Götalandsregionen Användarguide PrimärvårdsKvalitet 2 Innehåll Huvudmeny... 3 Översiktsidan... 4 Lådagram... 4 Undantag Outlier... 5 Från Översiktsidan till indikatorfördjupning och patientlistor...

Läs mer

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham Bodil Klintberg, samordnare för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård och insatserna inom ramen för strategin

Läs mer

NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDI. Datainsamling till kvalitetsregister genom praktisk tillämpning av de nationella verktygen

NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDI. Datainsamling till kvalitetsregister genom praktisk tillämpning av de nationella verktygen NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDI Datainsamling till kvalitetsregister genom praktisk tillämpning av de nationella verktygen NPDI Mål: Strategi: Ta fram en nationell lösning för datainsamling

Läs mer

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin 1 (5) Datum 2014-01-07 Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin Inledning En stor del av sjukskrivningarna framförallt

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare i allmänmedicin Ulrika Elmroth, allmänläkare

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare i allmänmedicin Ulrika Elmroth, allmänläkare PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare i allmänmedicin Ulrika Elmroth, allmänläkare Vad behövs i svensk primärvård? Hur vet du att du gör ett

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV RC SYD REGISTERDAGAR 2014-09-26--27 Karin Christensson Kansliet för Nationella Kvalitetsregister VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat

Läs mer

Uppföljning Hälsoval Indikatorer

Uppföljning Hälsoval Indikatorer Uppföljning 2016 - Indikatorer Indikatorer Fakta, mått Antal listade individer Utfall = Antal personer som är listade på vårdcentralen per den 31/12 Andel listade personer 80 år och äldre Antal registrerade

Läs mer

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell

Läs mer

Struktur i journal och kvalitetsregister tar bort dubbelregistrering

Struktur i journal och kvalitetsregister tar bort dubbelregistrering Struktur i journal och kvalitetsregister tar bort dubbelregistrering Nationella Kvalitetsregister, Nationella programmet för datainsamling, NPDi, Staffan Winter, programansvarig Nationellt program för

Läs mer

Varför vill företagen samarbeta med kvalitetsregister och hur ser framtiden ut? Gunnel Torstensson, AbbVie

Varför vill företagen samarbeta med kvalitetsregister och hur ser framtiden ut? Gunnel Torstensson, AbbVie Varför vill företagen samarbeta med kvalitetsregister och hur ser framtiden ut? Gunnel Torstensson, AbbVie Läkemedelsuppföljning kan betyda mycket Produktdokumentation efter introduktion Effekt Säkerhet

Läs mer

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? 14 november 2012 Tony Holm, Sophia Björk, Christian Berne Vad menas då med kunskapsstyrning? Ingen vedertagen

Läs mer

Validering av kvalitetsregister på INCA Version 1.0

Validering av kvalitetsregister på INCA Version 1.0 Version 1.0 Information från AKI: Arbetsgruppen för kvalitetsregister och INCA Versionshantering Version/Datum Författare Beskrivning av förändring Godkänt av AKI 1.0/2014-04-24 Mats Lambe - 2014-05-13

Läs mer

Exempelsamling Logikmodeller

Exempelsamling Logikmodeller Exempelsamling Logikmodeller Ett sätt att åskådliggöra kopplingen mellan övergripande mål, delmål, aktiviteter och mätpunkter (indikatorer) är att strukturera i en logikmodell (tabell 1). För att nå tillräcklig

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

Patientdatalag (2008:355)

Patientdatalag (2008:355) Patientdatalag (2008:355) SFS nr: 2008:355 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 2008-05-29 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1024 Tryckt version: pdf, utan ändringar (Lagrummet) Ändringsregister:

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

FoU-Processen i SIR /22 Svenska Intensivvårdsregistret 1

FoU-Processen i SIR /22 Svenska Intensivvårdsregistret 1 FoU-Processen i SIR 2017-11-21/22 Svenska Intensivvårdsregistret 1 Disposition FoU-processen i SIR- Flödesscheman. Vad skiljer ansökan A, B och C. Samkörning av data. Variabellistan. Variabler: Förklaringar

Läs mer

Användarmanual Intygsstatistik. Nationell statistik

Användarmanual Intygsstatistik. Nationell statistik Användarmanual Intygsstatistik Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Begreppsförklaring... 3 1.2 Bortfall av läkarintyg... 4 1.3 Jämställd uppföljning... 4 2. Rapporter i nationell statistik... 5 2.1 Sjukfall...

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Levnadsvanor för patienter med

Levnadsvanor för patienter med Levnadsvanor för patienter med depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk hjärtsjukdom data från primärvården 2015 Sammanfattning Vårdprogram för depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk

Läs mer

Information till deltagaren

Information till deltagaren Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil

Läs mer

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth

Läs mer

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010 Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal

Läs mer

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision Kvalitetssäkring av medicinska databaser utbildning, analys och revision 25 mars 2011 Staffan Bryngelsson Emendors affärsidé: Att bidra till att beslut i hälso-och sjukvården fattas på grundval av korrekta

Läs mer

Reviderade förslag på mål för graviditetsregistret. Olof Stephansson

Reviderade förslag på mål för graviditetsregistret. Olof Stephansson Reviderade förslag på mål för graviditetsregistret Olof Stephansson Ny vision och mål för GR Visionen för graviditetsregistret är att förbättra hälsa för mödrar och barn. Övergripande mål graviditetsregistret

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel

Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel Rebecka Husdal, med dr, diabetessamordnare Region Västmanland Syfte Att förbättra och bibehålla redan uppnådda mål enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Framgångar, hinder och innovation

Framgångar, hinder och innovation Framgångar, hinder och innovation Program 4 D Diabetesprimärvårdsprocessen Program 4D diabetesprimärvårdsprocessen Marina Stenbäck Anna Ugarph Morawski Kaija Seijboldt Marina Taloyan Kunskapsteam Diabetes

Läs mer

Kunskapsstöd och uppföljning insatser inom primärvård. Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Hans Karlsson Pajala 26 mars 2015

Kunskapsstöd och uppföljning insatser inom primärvård. Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Hans Karlsson Pajala 26 mars 2015 Kunskapsstöd och uppföljning insatser inom primärvård Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Hans Karlsson Pajala 26 mars 2015 Överenskommelse God och jämlik hälsa, vård och omsorg Samspel mellan staten,

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet - Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen

PrimärvårdsKvalitet - Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen PrimärvårdsKvalitet - Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Malin André, allmänläkare, docent, Uppsala Nationella arbetsgruppen Primärvårdskvalitet Vad behövs för utveckla Strama arbetet? Diagnoskopplad

Läs mer

Att tolka statistik från BPSD-registret. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Att tolka statistik från BPSD-registret. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Att tolka statistik från BPSD-registret Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 2 Att tolka statistik från BPSD-registret Vad är BPSD-registret? BPSD-registret är sedan november 2010 ett

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten

Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten Carina Zetterberg Överläkare Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Örebro CeHis, AL, NT, NF, TIS, V-TIM, VIFO, NF, VI-SAM, HÄP.. .. Och Snomed vad

Läs mer

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne Projektrapport SAND SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne April 2013 SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes Bakgrund Vid möte mellan

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete i primärvården

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete i primärvården PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete i primärvården PrimärvårdsKvalitet är ett nationellt system för lärande, reflektion och analys. Ett professionellt utvecklingsarbete har pågått under flera

Läs mer

Koordinering av terminologier och fri text MF-2009-01-08

Koordinering av terminologier och fri text MF-2009-01-08 Koordinering av terminologier och fri text MF-2009-01-08 Exempel: Diabetes och SNOMED-CT Täckningsgraden? Täckningsgrad existerar inte i sig utan existerar för någon. Täckningsgrad existerar inte i sig

Läs mer

Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor

Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor Efter Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (vuxna och

Läs mer

Data till och från kvalitetsregister

Data till och från kvalitetsregister Data till och från kvalitetsregister IT OCH NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING NPDI Automatisk dataöverföring till kvalitetsregister - var står vi idag och vart är vi på väg? NATIONELLA PROGRAMMET

Läs mer

Kvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård

Kvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård Kvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård Täckningsgradsjämförelser och resultat av sambearbetningar med Socialstyrelsens register Erik Wahlström Kommunalt finansierad hälsooch sjukvård Personer

Läs mer

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården Syftet med beslutet Proposition 2017/18:83 Första steget på en omstrukturering av svensk hälso- och sjukvård - Från sjukhus till första linjens

Läs mer

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register Information 2017-12-14 Art nr 2017-12-37 1(7) Statistik och jämförelser Erik Wahlström erik.wahlstrom@socialstyrelsen.se Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 3.0

Användarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 3.0 Användarmanual Nationell statistik Statistiktjänsten 3.0 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Begreppet sjukfall... 3 1.3 Ordinerad sjukskrivning... 3 1.4 Bortfall av läkarintyg...

Läs mer

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård

Läs mer