Indikatorer för bra matvanor

Transkript

1 Rapport Indikatorer för bra matvanor Resultat från intervjuundersökningar 2008 av Wulf Becker LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden

2 Innehåll Sammanfattning...2 Bakgrund...3 Indikatorer för Livsmedelsverkets mål Matvanorna är bra...3 Kostindex...4 Intervjuundersökningar...4 Resultat...5 Frukt och grönsaker...5 Grovt bröd...5 Fisk och skaldjur...6 Choklad och godis...6 Kaffebröd...7 Läsk och saft...7 Pommes frites, stekt potatis...7 Korv...7 Ost...7 Matfett på smörgås och i matlagning...8 Kostindex...9 Kommentar...10 Referenser...13 Bilaga Intervjufrågor...14 Bilaga Figurer...15 Bilaga Tabeller med resultat från 2008 års undersökning...16

3 Sammanfattning Livsmedelsverket har tagit fram ett antal enkätfrågor om matvanor, som kan användas som indikatorer på kostens näringsmässiga kvalité (fett, fiber, socker) och på hur några av Livsmedelsverkets 5 kostråd (frukt och grönsaker, fullkornsbröd och fisk) uppfylls. Enkätfrågorna är bland annat avsedda att användas för regelbunden uppföljning av matvanorna i befolkningen. Frågor om konsumtionsfrekvenser för utvalda livsmedel (frukt, grönsaker, grovt bröd, fisk och skaldjur, pommes frites, korv, fet ost, choklad och godis, kaffebröd, läsk och saft, typ av matfett på bröd och i matlagningen) ställdes under två veckor i oktober 2008 till ett urval av personer i åldern år. Frågorna ingick i GfK Sveriges löpande telefonintervjuundersökningar. Svarsprocenten var omkring 50 procent. Resultaten tyder på att en relativt liten del av befolkningen följer Livsmedelsverkets allmänna kostråd om frukt och grönsaker, fisk och grovt bröd. Färre än en av tio äter frukt och grönsaker fem gånger per dag, medan tre av tio äter fisk och skaldjur som huvudrätt två gånger i veckan eller oftare. Tre av tio äter minst en gång per dag söta och feta livsmedel som godis, läsk/saft och kaffebröd. Fler än tidigare använder flytande margarin eller olja i matlagningen. Däremot har andelen, som använder fetare matfetter på smörgås, ökat medan andelen som använder lättmargarin minskat. Liksom i tidigare undersökningar ses skillnader mellan olika grupper. Män äter mer sällan frukt och grönsaker, men oftare läsk/saft och pommes frites än kvinnor, som däremot tenderar att äta mer godis. Låg utbildning är kopplad till lägre konsumtion av frukt, grönsaker och fisk samt mer frekvent konsumtion av kaffebröd och läsk/saft. Yngre tenderar att dricka mer läsk/saft än äldre, men äter mer sällan fisk och skaldjur. Skillnaderna jämfört med undersökningarna 2006 och 2005 är i allmänhet små, förutom val av matfetter. Undersökningen understryker att det behövs mer insatser för att främja konsumtionen av frukt och grönsaker, fisk, fullkornsprodukter och bra matfetter på bekostnad av söta och feta livsmedel. Särskilt angelägna grupper är lågutbildade och yngre. Nyckelhålet är här ett bra hjälpmedel. 2 Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009

4 Bakgrund Ett av Livsmedelsverkets huvudmål är att verka för bra matvanor. För att kunna följa och bedöma olika insatser behövs regelbundna undersökningar av matvanorna i befolkningen. Den löpande statistiken över livsmedelskonsumtionen som redovisas av Jordbruksverket kan ge upplysningar om långsiktiga trender av tillgången på mat för befolkningen som helhet. För att kunna följa förändringar av de faktiska matvanorna behövs däremot studier av matvanor på individnivå. Livsmedelsverket har genomfört detaljerade kostvaneundersökningar på ett repre sentativt urval av barn och vuxna (Becker 1994; Becker & Pearson 2002; Becker & Enghardt Barbieri 2004; Enghardt Barbieri et al. 2006). Sådana studier är både kostsamma och arbetskrävande vilket begränsar storleken på urvalet och därmed möjligheterna att studera specifika grupper. Vidare kan undersökningarna som regel inte genomföras med så täta intervall som ibland är önskvärt för att kartlägga kortsiktiga förändringar eller effekter av olika åtgärder. Indikatorer för Livsmedelsverkets mål Matvanorna är bra Livsmedelsverket har tagit fram ett antal enkätfrågor om matvanor som kan användas som indikatorer på kostens på näringsmässiga kvalitet (fett, mättat fett, socker och kostfibrer) (Sepp et al. 2004). Dessa baseras på tidigare svenska och nordisk-baltiska studier (Persson & Becker 2002; Becker 2002; Norbagreen 2003) och är bland annat avsedda att användas för regelbunden uppföljning av matvanorna i olika grupper och på hur några av Livsmedelsverkets kostråd (frukt och grönsaker, bröd och fisk) följs. Frågorna är även avsedda att komplettera de nationella kostundersökningarna. De utvalda indikatorfrågorna omfattar konsumtionsfrekvenser för frukt, grönsaker, grovt bröd, fisk och skaldjur, pommes frites/stekt potatis, korv som huvudrätt, godis, kaffebröd, fet ost samt läsk och saft. Vidare ingår en fråga om typ av matfett på bröd. En utvärdering (Sepp et al. 2004) visar att dessa frågor speglar kostens kvalité för utvalda näringsämnen (mättat fett, kostfibrer och socker) på ett tillfredsställande sätt och har god reproducerbarhet. I 2008 års undersökning ingick även en fråga om vilken typ av matfett man vanligen använder i matlagningen hemma (se bilaga 1). Denna fråga lades till för att utvärdera i vad mån kostrådet om att välja flytande margarin eller olja i matlagningen följs. Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009 3

5 Kostindex Livsmedelsverket har i uppdrag av regeringen att årligen göra en bedömning av matvanorna i befolkningen. Då det inte är möjligt att genomföra regelrätta kostundersökningar varje år kommer bedömningen delvis att grunda sig på de indikatorfrågor som beskrivits ovan. Ett förslag till kostindex har utarbetats baserat på svaren på de olika enkätfrågorna. I tabell 1 redovisas hur svarsalternativen för enkätfrågorna kategoriserats och graderats för ett sådant index. I vissa fall slogs svaren för två eller flera frågor samman innan kategorisering gjordes. Det gäller frukt och grönsaker, hårt och grovt bröd samt godis, kaffebröd, läsk/saft och pommes frites/stekt potatis. Kategoriseringen och grupperingen bygger på resultaten från utvärderingen av frågorna (Sepp et al. 2004). Frågorna om typ av matfett, ost och korv är främst relaterade till innehållet av mättat fett, medan frågorna om frukt och grönsaker och grovt bröd är relaterade till innehållet av kostfibrer. Frågorna om godis, kaffebröd, läsk/saft och pommes frites/stekt potatis speglar kostens innehåll av sackaros. En del av frågorna är direkt relaterade till Livsmedelsverkets kostråd, dvs. frukt och grönsaker, fisk och bröd. En summering av de enskilda kategorierna ger ett index på 0 till 12. Tabell 1. Kategorisering av svaren på enkätfrågorna i indexet. enhet 0 p 1 p 2 p Frukt och grönsaker ggr/dag < > 5 Bröd (hårt + grovt mjukt) skivor/dag < > 3 Fisk och skaldjur ggr/v < > 2 Godis, kaffebröd, läsk/saft, pommes frites ggr/v > < 3 Matfett typ > 60 < 40% - Ost % ggr/v > < 1 Korvrätter ggr/v > 1 < 1 - Intervjuundersökningar Frågorna om de utvalda livsmedlen (bilaga 1) ställdes under två veckor i oktober 2008 till ett urval av personer i åldern år. Frågorna ingick i GfK Sveriges löpande telefonintervjuundersökningar. För att få 1000 svar kontaktades 2000 personer, vilket innebär en svarsprocent på 50 procent. I intervjun kartlades även kön, ålder, utbildningsnivå, hushållsstorlek och sammansättning, årsinkomst och boenderegion. Intervjupersonerna indelades i kategorier enligt dessa bakgrundsvariabler (se bilaga 2 och 3). Svarsfrekvenserna räknades om till antingen gånger per dag, vecka eller månad. Vidare kategoriserades svarsfrekvenserna enligt tabell 1 för beräkning av kostindex. Samma frågor ingick i undersökningar under 2005 och 2006 (Becker 2007). 4 Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009

6 Resultat I det följande beskrivs huvudresultaten från undersökningen 2008 med kommentarer i förhållande till tidigare mätningar från 2005 och 2006 samt andra studier. Bilaga 2 visar figurer med några resultat för 2008, medan en detaljerad redovisning av svaren ges i bilaga 3. Frukt och grönsaker Grönsaker, baljväxter och rotfrukter äter man något mer än 1 gång per dag (1,1 gånger). Kvinnor och personer med hög utbildning är de som äter grönsaker oftast. Frukt och bär äter man också i genomsnitt drygt 1 gång per dag (1,1 gånger). Män äter frukt mer sällan än kvinnor gör och yngre (< 30 år) mer sällan än övriga åldersgrupper. Sammantaget åt färre än en av tio frukt och grönsaker fem gånger per dag, vilket i stort motsvarar den önskvärda mängden på minst 500 gram per dag. En fjärdedel åt frukt och grönt 3-4 gånger per dag. Grovt bröd De flesta, 83 procent, äter hårt bröd (rågknäcke med mera) och i genomsnitt 10 skivor per vecka, motsvarande 1,4 skivor/bitar per dag. Fler äldre än yngre personer äter hårt bröd. Män äter något fler skivor/bitar än kvinnor per vecka. Nio av tio äter mjukt grovt bröd, fullkornsbröd (nyckelhålsmärkt). I genomsnitsnitt äter man 12 skivor per vecka, motsvarande 1,7 skivor per dag. Män äter fler skivor än kvinnor gör. Äldre personer och personer med låg utbildning äter något fler skivor än övriga grupper. Ett intag av grovt bröd på minst tre skivor per dag har satts som önskvärd nivå och drygt 40 procent uppfyllde denna, fler män än kvinnor. Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009 5

7 Tabell 2. Konsumtion av utvalda livsmedlen år Kön Ålder Alla Man Kvinna -29 år år år år Antal Sällan/ aldrig, % Hårt bröd, skivor per vecka 10 10,9 9,2 7 8,9 12,2 12,8 17 Grovt, mjukt bröd, skivor per vecka 11,9 13,3 10,4 10,3 13,1 11,2 12,7 11 Grönsaker, alla typer (färska, frysta, konserv, kokta, stuvade, juice m.m.), ggr/mån 34,4 30, ,2 35,6 29,3 2* Frukt och bär, alla typer (färska, frysta, konserv, juice m.m.), ggr/mån 34,4 28,5 40,3 31,6 32,7 38,4 33,4 2* Fisk, skaldjur som huvudrätt, ggr/mån 5,7 5,5 5,9 4,6 5,4 6,4 6,3 8* Korv som huvudrätt, ggr/mån 3,2 3,8 2,6 2,6 3,8 2,9 3,1 21* Ost 24-40%, ggr/mån 20,9 20,8 20,9 16,3 19,3 23,8 25,6 14* Pommes frites, stekt potatis, ggr/mån 3,3 4,3 2,2 4,7 3,5 2,4 2,5 30* Choklad, godis, ggr/mån 8,1 7,8 8,4 12,3 7,5 6,1 8,2 15* Bullar, kakor, ggr/mån 7,4 7,5 7,3 7,1 5,9 6,6 14,6 20* Läsk, saft, ggr/mån 7,4 9,9 5 16,4 6,9 3,3 4,3 42* * mer sällan än 1 gång per månad Fisk och skaldjur Fisk och skaldjur som huvudrätt äter man i genomsnitt vid knappt sex måltider per månad, motsvarande 1,4 måltider per vecka. Yngre vuxna (< 29 år) äter fisk och skaldjur något mer sällan än vad äldre gör (< 50 år). Personer med kortare utbildning tenderade att mer sällan äta fisk jämfört med personer med hög utbildning. En av 10 äter fisk som huvudrätt tre gånger per vecka, en tredjedel minst två gånger per vecka. Choklad och godis Choklad och godis äter man i genomsnitt åtta gånger per månad, motsvarande två gånger i veckan. Yngre (< 30 år) äter oftare än övriga. Kort utbildning är också kopplad till mer frekvent konsumtion. 6 Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009

8 Kaffebröd Bullar, kakor, kex, tårta m.m. äter man drygt sju gånger i månaden, motsvarande cirka två gånger i veckan. Äldre personer (70-84 år) är den grupp som äter kaffebröd oftast. Kort utbildning är också kopplad till mer frekvent konsumtion. Läsk och saft Läsk och saft dricker man i genomsnitt sju gånger i månaden, motsvarande cirka två gånger i veckan. Män dricker läsk och saft oftare än vad kvinnor gör. Personer under 30 år dricker läsk och saft betydligt oftare än andra. Dessutom finns en tendens till att ju högre utbildning respektive högre årsinkomst man har desto mer sällan dricker man läsk och saft. Pommes frites, stekt potatis Pommes frites/stekt potatis äter man i genomsnitt tre gånger i månaden. Män äter detta något oftare än kvinnor gör och yngre (< 30 år) oftare än äldre (> 50 år). Korv De flesta åt korv som huvudrätt tre gånger i månaden, dvs. nästan varje vecka. Det var små skillnader mellan män och kvinnor och beroende på ålder. Ost I genomsnitt konsumerades fet ost 21 gånger per månad, motsvarande fem gånger i veckan. Skillnaderna mellan män och kvinnor var små. Det fanns en tendens till en mer frekvent konsumtion i den äldsta åldersgruppen. Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009 7

9 Matfett på smörgås och i matlagning Val av matfettsort på smörgås framgår av tabell 3. Knappt fyra av tio använder vanligen lättmargarin på smörgås, medan en av tre använder bregott (75% fett). Fler yngre angav att de använder smör. Tabell 3. Typ av matfett som vanligen används på smörgås. Procent Kön Ålder Alla Man Kvinna -29 år år år år Smör Matfettsblandning 75% fett Matfett 60% fett (i ask) Hushålls/bakmargarin (i folie) Bordsmargarin 70-80% fett (i ask) Lättmargarin 30-40% fett Margarin med växtsteroler (Benecol, Becel ProAktiv) Använder ej matfett på smörgås Vet ej /+ anger att procentsiffran skiljer sig signifikant från övriga inom redovisningsgruppen I undersökningen 2008 ingick även en fråga om vilken typ av matfett man vanligen använder i matlagningen (tabell 4). Omkring 40 procent uppgav att de vanligen använder matolja och 23 procent flytande margarin, medan 15 procent använder smör. Yngre använder oftare flytande margarin jämfört med äldre. Äldre använder oftare smör, men mer sällan flytande matfetter. Tabell 4. Typ av matfett som vanligen används i matlagningen hemma. Procent Kön Ålder Alla Man Kvinna -29 år år år år Smör Matfettsblandning, smörvegetabilisk olja, 75% fett Hushållsmargarin (i folie) Bordsmargarin 70-80% fett (i ask) Flytande margarin Matolja Använder ej matfett i matlagningen Vet ej /+ anger att procentsiffran skiljer sig signifikant från övriga inom redovisningsgruppen 8 Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009

10 Kostindex De uppgivna konsumtionsfrekvenserna för de olika livsmedlen kategoriserades efter indelningen i tabell 1 (tabell 5). Knappt en av tio åt frukt och grönsaker minst fem gånger om dagen, fler kvinnor än män. En fjärdedel åt frukt och grönt 3-4 gånger om dagen. Fyra av tio åt minst tre skivor grovt bröd/fullkornsbröd per dag, fler män än kvinnor. En tredjedel åt fisk och skaldjur som huvudrätt minst två gånger per vecka, medan en av fyra åt fisk och skaldjur mer sällan än en gång per vecka. En av tio uppgav ett frekvent intag av söta och feta livsmedel (dagligen eller oftare), medan lika många åt dessa livsmedel mindre än tre gånger per vecka. Fler män än kvinnor uppgav frekvent konsumtion av utrymmesmat. En sammanvägning av de kategoriserade svaren till ett kostindex enligt tabell 1 (max 12) ger ett medelvärde på knappt 6 (figur 1). Kvinnor tenderar att ha något bättre matvanor än män och yngre något sämre än övriga. Tabell 5. Konsumtion av livsmedel indelat i kategorier. Procent Frukt och grönsaker (ggr/dag) < > Bröd, hårt + grovt mjukt (skivor/dag) < > Fisk som huvudmål (ggr/vecka) < < > Godis, kaffebröd, läsk/saft, pommes frites/stekt potatis (ggr/vecka) > < Matfett på smörgås (% fett) > 60% < 40% Ost (ggr/vecka) > < Korvrätter (ggr/vecka) > < Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009 9

11 80% 70% 60% 50% 40% Män Kvinnor 30% 20% 10% 0% Figur 1. Fördelning av kostindex för män och kvinnor 2008 Kommentar Resultaten tyder på att en relativt liten del av befolkningen följer Livsmedelsverkets allmänna kostråd om frukt och grönsaker, fisk och bröd. Färre än en av tio äter frukt och grönsaker fem gånger per dag, en av tio äter fisk och skaldjur som huvudrätt tre gånger i veckan och tre av tio två gånger i veckan eller oftare. Samtidigt äter tre av tio minst en gång per dag söta och feta livsmedel som godis, läsk/saft och pommes frites. I den nationella folkhälsoenkäten för 2008 uppgav en av tio vuxna i åldern år att de äter frukt och grönsaker minst fem gånger per dag (Statens Folkhälsoinstitut 2009). Liksom i tidigare undersökningar ses skillnader mellan olika grupper. Män äter mer sällan frukt och grönsaker men oftare läsk/saft och pommes frites än kvinnor, som däremot tenderar att äta mer godis. Låg utbildning är kopplad till lägre konsumtion av frukt och grönsaker, men mer frekvent konsumtion av kaffebröd och läsk/saft. Yngre tenderar att dricka mer läsk/saft än äldre, men äter mer sällan fisk och skaldjur som huvudrätt. Skillnaderna jämfört med tidigare undersökningar är i allmänhet små (figur 2). Dock pekar resultaten från 2008 på att fler än tidigare använder matfett med högre fetthalt på smörgås (tabell 6). Liksom i tidigare undersökningar angav en relativt stor andel att de använder kolesterolsänkande margarin. Sannolikt är detta en överskattning, då inköpsdata från konsumentpaneler ger betydligt lägre skattningar. Jämfört med data från matvaneunderökningen Riksmaten är det däremot fler än tidigare som anger att de använder olja eller flytande margarin i matlagningen (tabell 7). 10 Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009

12 Uppgifterna från Riksmaten baseras på skriftliga enkäter vilket gör att resultaten inte är jämförbara. Matfettsortimentet har förändrats en hel del sedan Fetthalten har sänkts i vissa bordsmargariner och matfettsblandningar. Typ och andel av vegetabiliska oljor har också ändrats i vissa produkter. Sammanfattningsvis understryker resultaten av undersökningen att det behövs mer insatser för att främja konsumtionen av frukt och grönsaker, fisk, fullkornsprodukter och bra matfetter på bekostnad av söta och feta livsmedel. Särskilt angelägna grupper är lågutbildade och yngre. Nyckelhålet är här ett bra hjälpmedel. Tabell 6. Typ av matfett som vanligen används på smörgås. Procent Smör 4 6 Matfettsblandning, smörvegetabilisk olja % fett Hushållsmargarin % fett (margarin i folie) 3 2 Bordsmargarin 80 % fett (i ask) 4 5 Matfett 60 %fett 8 5 Lättmargarin % fett Använder ej matfett på smörgås Ej svar < 1 2 Tabell 7. Typ av matfett som vanligen används i matlagningen hemma. Procent * 2008 Smör 8 15 Matfettsblandning, smörväxtolja, % fett 6 1 Hushållsmargarin 80 % fett (margarin i folie) Bordsmargarin 80 % fett (i ask) 6 2 Flytande margarin 7 23 Matolja Använder ej matfett i matlagningen/vet ej 1 3 * Resultat från matvaneundersökningen Riksmaten Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/

13 Läsk/saft Ost 24-40% Bullar, kakor, kex Choklad, godis Korv som huvudrätt Fisk, skaldjur som huvudrätt Pommes frites, stekt potatis Frukt, bär Grönsaker Grovt bröd Hårt bröd ggr per mån/ skivor per vecka Figur 2. Genomsnittliga konsumtionsfrekvenser för utvalda livsmedel. 12 Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009

14 Referenser Becker W. Befolkningens kostvanor och näringsintag. Metod- och resultatanalys. Statens livsmedelsverk, Uppsala Becker W. Ät dubbelt så mycket! Resultat från en nordisk-baltisk undersökning (Norbagreen). Vår Föda 2002; 54(6): Becker W. Indikatorer för bra matvanor resultat från intervjuundersökningar 2005 och Rapport Livsmedelsverket, Uppsala. Becker W, Pearson M. Riksmaten Befolkningens kostvanor och näringsintag. Metod- och resultatanalys. Livsmedelsverket, Uppsala Becker W, Enghardt Barbieri H. Svenska barns matvanor 2003 resultat från enkäter. Livsmedelsverket, december se Enghardt Barbieri H, Pearson M, Becker W. Riksmaten barn Livsmedelsoch näringsintag bland barn i Sverige. Uppsala; Livsmedelsverket:2006. Persson S, Becker W. Validitet av ett nordiskt frekvensformulär för potatis, grönsaker, frukt och bär. Rapport , Livsmedelsverket. Sepp H, Ekelund U, Becker W. Enkätfrågor om kost och fysisk aktivitet bland vuxna underlag till urval av frågor i befolkningsinriktade enkäter. Rapport Uppsala; Livsmedelsverket: Similä M, Fagt S, Vaask S, Thorgeirsdottir H, Pudule I, Petkeviciene J, Johansson L, Becker W, Ovesen L, Steingrimsdottir L, Moltchanova E, Valsta L. The NORBA- GREEN 2002 study: Consumption of vegetables, potatoes, fruit, bread and fish in the Nordic and Baltic countries. TemaNord 2003:556. Nordic Council of Ministers, Copenhagen. Statens Folkhälsoinstitut. Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Levnadsvanor resultat Referenser till matvaneundersökningar, se Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/

15 Bilaga 1. Intervjufrågor 14 Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009

16 INT: Läs upp följande text: Här följer ett antal frågor om vad du brukar äta. Ha de senaste 12 månaderna i tankarna när du svarar på frågorna. Ange det alternativ som för varje fråga stämmer bäst överens med hur du brukar äta. 1 Vilken typ av matfett brukar du vanligtvis använda på smörgås? (spontan) INT: Markera ett alternativ, det vanligaste! 1 Smör 2 Bregott, 75% fett, Valio de goda 3 Matfett 60% fett (i ask), t.ex. Bregott Mellan, Milda smörgås, Runda Bords 4 Hushållsmargarin (i folie), t.ex. Milda mat och bak, ICA Mat&Bak, Carlshamn, Willys, Coop delikatessmargarin, X-tra matfett, Hemköp delikatessmargarin 5 Bordsmargarin 70-80% fett (i ask), t.ex. Becel Gold, Carlshamn Finfin 6 Lättmargarin 30-40% fett, t.ex. Lätta, Becel lätt, Lätt&Lagom, Milda lätt, Carlshamn lättmargarin, Carlshamn LättLätt 7 Benecol, Becel ProAktiv (margarin med växtsteroler) 8 Använder ej matfett på smörgås 9 Vet ej 2 Vilken typ av matfett brukar du vanligtvis använda i matlagningen hemma? INT: Markera ett alternativ, det vanligaste! 1 Smör 2 Bregott 75% fett 3 Hushållsmargarin (i folie), t.ex. Milda mat- och bak, ICA Mat&Bak, Carlshamn, Willys, Coop delikatessmargarin, X-tra matfett, Hemköp delikatessmargarin 4 Bordsmargarin 70-80% fett (i ask), t.ex. Becel Gold, Carlshamn Finfin 5 Flytande margarin 6 Matolja, t.ex. rapsolja, olivolja, majsolja, solrosolja, matolja 7 Använder ej matfett i matlagningen 8 Vet ej

17 3 Hur många skivor/bitar av följande brödsorter äter du vanligtvis under en vanlig vecka? INT: Markera för varje brödsort hur många skivor eller bitar IP äter per dag eller per vecka om IP inte äter den sorten dagligen. Skivor/bitar per dag per vecka eller 1 Hårt bröd, t ex rågknäcke, husman, sport 2 Mjukt grovt bröd, fullkornsbröd (nyckelhålsmärkt) 3 Äter inte något av ovanstående bröd

18 4 Hur ofta äter du grönsaker och frukt? Svara per dag, vecka eller månad. Ha de senaste 12 månaderna i tankarna. (INT: IP ska svara på alla alternativ, men sätt endast ett kryss i den rad som passar bäst för varje matvara.) Grönsaker, baljväxter och rotfrukter. Grönsaker (färska, frysta, konserv, stuvade mm) såsom broccoli, tomat, gurka, paprika, sallat, bönor, linser, morot, rödbeta, selleri och palsternacka. Försök också att ta med rätter där grönsaker ingår som blandad sallad, grönsaksblandningar, grönsaksjuice eller grönsakssoppa och gryträtter där grönsaker ingår. Frukt och bär. Med frukt och bär menas t.ex. ett äpple, en apelsin, en banan, en klase druvor, ett glas juice, en tallrik jordgubbar, eller frukt och bär som ingår i kräm, kompott eller fruktsallad mm. Ange inte de tillfällen då intaget klart understiger en portion ( t ex en gurkskiva på smörgåsen, persiljekvist, bär som dekoration på tårtor, mm). *Mer sällan än 1 gång per månad eller aldrig Gånger per månad Gånger per vecka Gånger per dag <1* el mer 1 Grönsaker och rotfrukter, alla typer (färska, frysta, konserv, stuvade m.m.) 2 Frukt och bär, alla typer (färska, frysta, konserv, juice m.m.)

19 5 Nedan följer en lista med olika matvaror. Hur ofta brukar du äta dessa matvaror? Svara per dag, vecka eller månad. Ha de senaste 12 månaderna i tankarna. INT: IP ska svara på alla alternativ, men sätt endast ett kryss i den rad som passar bäst för varje matvara. * Mer sällan än 1 gång per månad eller aldrig Gånger per månad Gånger per vecka Gånger per dag <1* el mer 1 Pommes frites, stekt potatis 2 Fisk, skaldjur som huvudrätt 3 Korv som huvudrätt 4 Choklad och godis 5 Bullar, kakor, kex, tårta m.m. 6 Ost, fett 24-40% 7 Läsk/saft Bakgrund Bakgrundsfrågor Ålder, kön, hushållsstorlek, utbildning och civilstånd.

20 Bilaga 2. Figurer Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/

21 GfK Custom Research Projekt nr /54 Christina Persson 22 oktober 2008 Frågor om matvanor Oktober 2008

22 GfK Custom Research Projekt nr /54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober Metod: Telefonintervjuer, CATI inom GfK:s omnibussystem. Urval: Ett representativt urval av män och kvinnor i Sverige, år. Intervjuperson: Den inom varje hushåll som står i tur att fylla år Urvalsstorlek: 1000 kompletta intervjuer Omfattning: Se bilaga, frågeformulär Mätperiod: 6-15 oktober 2008 Projektnummer: / Beställare: Chefsnutritionist, professor, Dr Med Sc Wulf Becker, Nutritionsavdelningen, Livsmedelsverket Framtagen av: GfK Sverige AB Din kontakt: GfK Custom Research, Projektledare, Christina Persson Direktnummer: , Fax: , E-post: christina.persson@gfk.com

23 GfK Custom Research Projekt nr /54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober Vilken typ av matfett brukar du vanligtvis använda - på smörgås? 3 Använder/använder ej Bas: 1000 Vilken typ av matfett (%) 30 Lättmargarin 30-40% fett Bregott 75% Benecol, Becel Proaktiv Smör Bordsmargarin 70-80% fett Matfett 60% Hushållsmargarin Använder Använder ej Vet ej

24 GfK Custom Research Projekt nr /54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober Vilken typ av matfett brukar du vanligtvis använda - i matlagning hemma? 4 Använder/använder ej Bas: 1000 Vilken typ av matfett (%) 39 Matolja Flytande margarin 16 Hushållsmargarin Smör Bordsmargarin 80% fett Bregott 60% Använder Använder ej Vet ej

25 GfK Custom Research Projekt nr /54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober Äter hårt bröd, tex. rågknäcke, husman, sport, eller inte? 5 Äter/äter ej Bas: 1000 Rel fq (%) 17-29år år år år Äter hårt bröd Äter inte hårt bröd

26 GfK Custom Research Projekt nr /54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober Hur många skivor/bitar hårt bröd äter du per vecka? Medelvärde, Bas: Män Kvinnor 9,2 10, ,9 12,2 12,8 1pers hh 2pers hh 3+pers hh 10 10,5 9,6 Gift/sambo Ej gift/sambo 9,9 10,8 Låg utb Medel utb Hög utb 10 10,5 9, Total 9,7 9, ,

27 GfK Custom Research Projekt nr /54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober Äter mjukt grovt bröd, fullkornsbröd (nyckelhålsmärkt) eller inte? 7 Använder/använder ej Bas: 1000 Rel fq (%) 11-29år år år år Äter mjukt bröd Äter inte mjukt bröd

28 GfK Custom Research Projekt nr /54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober Hur många skivor/bitar mjukt bröd, fullkorns (nyckelhålsmärkt) äter du per vecka? Medelvärde, Bas: Män Kvinnor 10,4 13, ,3 11,2 12,7 13,1 1pers hh 2pers hh 3+pers hh Gift/sambo Ej gift/sambo Låg utb Medel utb Hög utb Total 10,3 11,9 11,2 12,4 11,9 11,3 11,5 12,2 11,7 12,3 11,5 12,2 11,9 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0

29 GfK Custom Research Projekt nr /54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober a. Hur många gånger per månad äter du - Grönsaker, baljväxter och rotfrukter? Medelvärde, Bas: Män Kvinnor ,3 30,8 34,0 35,2 35,6 38,0 1pers hh 2pers hh 3+pers hh Gift/sambo Ej gift/sambo 31,5 32,2 35,1 36,0 36,2 Låg utb Medel utb Hög utb ,5 30,6 31,4 32,2 32,9 36,2 38,3 Total 34,4 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 45,0 50,0

30 GfK Custom Research Projekt nr /54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober a. Hur många gånger per månad äter du - Frukt och bär? Medelvärde, Bas: Män Kvinnor 28,5 40, ,6 32,7 33,4 38,4 1pers hh 2pers hh 3+pers hh Gift/sambo Ej gift/sambo 29,7 33,1 36,0 33,9 35,9 Låg utb Medel utb Hög utb Total 32,0 31,8 32,5 32,5 34,2 34,4 37,7 37,8 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 45,0 50,0

31 GfK Custom Research Projekt nr /54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober a. Hur många gånger per månad äter du - Pommes Frites /stekt potatis? Medelvärde, Bas: Män Kvinnor 2,2 4, ,4 2,5 3,5 4,7 1pers hh 2pers hh 3+pers hh 2,7 3,5 3,7 Gift/sambo Ej gift/sambo 2,9 4,1 Låg utb Medel utb Hög utb 2,4 3,8 4, ,6 3,0 3,3 4,7 Total 3,3 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0

32 GfK Custom Research Projekt nr /54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober Hur många gånger per månad äter du - Fisk, skaldjur som huvudrätt? Medelvärde, Bas: Män Kvinnor 5,5 5, ,6 5,4 6,4 6,3 1pers hh 2pers hh 3+pers hh 5,8 5,9 5,4 Gift/sambo Ej gift/sambo 5,0 5,8 Låg utb Medel utb Hög utb 5,1 5,7 6, Total 5,3 5,9 5,5 5,7 5,7 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 10,0

33 GfK Custom Research Projekt nr /54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober Hur många gånger per månad äter du - Korv som huvudrätt? Medelvärde, Bas: Män Kvinnor ,6 2,6 2,9 3,1 3,8 3,8 1pers hh 2pers hh 3+pers hh 2,9 3,4 3,3 Gift/sambo Ej gift/sambo 3,1 3,1 Låg utb Medel utb Hög utb 2,8 3,2 3, ,7 3,0 3,1 3,8 Total 3,2 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0

34 GfK Custom Research Projekt nr /54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober Hur många gånger per månad äter du - Choklad och godis? Medelvärde, Bas: Män Kvinnor 7,8 8, ,1 7,5 8,2 12,3 1pers hh 2pers hh 3+pers hh 8,5 7,6 8,3 Gift/sambo Ej gift/sambo 7,9 8,5 Låg utb Medel utb Hög utb 7,3 9,2 8, Total 6,6 8,8 8,2 8,1 8,5 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0

35 GfK Custom Research Projekt nr /54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober Hur många gånger per månad äter du - Bullar, kakor, kex, tårta m.m.? Medelvärde, Bas: Män Kvinnor ,5 7,3 7,1 5,9 6,6 14,6 1pers hh 2pers hh 3+pers hh 6,1 7,4 9,1 Gift/sambo Ej gift/sambo 5,7 6,9 Låg utb Medel utb Hög utb 7,2 6,6 10, ,2 7,1 8,6 11,8 Total 7,4 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0

36 GfK Custom Research Projekt nr /54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober Hur många gånger per månad äter du - Ost med fetthalt 24-40%? Medelvärde, Bas: Män Kvinnor 20,8 20, ,3 19,3 23,8 25,6 1pers hh 2pers hh 3+pers hh 22,3 21,0 19,5 Gift/sambo Ej gift/sambo 18,5 20,6 Låg utb Medel utb Hög utb 19,8 21,0 23, Total 23,4 20,0 21,6 20,4 20,9 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0

37 GfK Custom Research Projekt nr /54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober Hur många gånger per månad dricker du - Läsk/saft? Medelvärde, Bas: Män Kvinnor 5,0 9, ,3 4,3 6,9 16,4 1pers hh 2pers hh 3+pers hh 5,5 7,9 8,9 Gift/sambo Ej gift/sambo 7,2 7,4 Låg utb Medel utb Hög utb 4,5 9,6 9, Total 6,5 6,4 7,5 7,4 10,2 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0 20,0

38 GfK Custom Research Projekt nr /54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober a./5. Hur många gånger i månaden äter du...? Medelvärde, Bas: Pommes frites/stekt potatis Korv som huvudrätt Fisk/skaldjur som huvudrätt 3,3 2,8 3 3,2 3,2 3,3 5,7 5,5 5,9 Läsk/saft Bullar/kakor/kex/tårta m.m. Choklad och godis 7,4 7,5 8,5 7,4 8,1 7,5 8,1 8,5 8, Ost, fetthalt 24-40% Grönsaker, baljväxter och rotfrukter 20,9 20,8 19,8 34,4 34,6 35,2 Frukt och bär 34,

39 Bilaga 3. Tabeller med resultat från 2008 års undersökning 16 Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009

40 Livsmedelsverket Oktober 2008 BAKGRUNDSDATA Kön Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö Bas: Man % 100% % 51% 50% 42% 47% 49% 53% 51% 53% 43% 57%+ 46% 41% 48% 51% 52% 51% 52% 46% 49% 50% 52% Kvinna % %+ 47% 49% 50% 58% 53% 51% 47% 49% 47% 57% 43%- 54% 59% 52% 49% 48% 49% 48% 54% 51% 50% 48% Hur gammal är Du? Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö Bas: år % 22% 20% 100% % 20% 24% 21% 28% 19% 28%+ 15%- 32%+ 22% 17% 20% 21% 17% 25% 22% 24% 21% år % 35% 34% % %- 16%- 63%+ 41%+ 34% 10%- 37% 41%+ 15%- 29% 32% 41%+ 32% 34% 34% 39% 37% 37% år % 33% 32% % % 49%+ 13%- 31% 28% 41%+ 27%- 34% 21%- 33% 41%+ 32% 34% 37% 30% 29% 26% 34% år % 10% 14% %+ 22%+ 15% 0-7%- 10% 30%+ 7%- 9% 31%+ 15% 10% 7%- 13% 12% 12% 10% 13% 8% GfK Sverige AB, (29)

41 Hur många personer ingår i Ditt hushåll inklusive Dig själv? Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö Bas: % 27% 30% 24% 18%- 33% 54%+ 100% % 29% 25% 64%+ 58%+ 30% 12%- 24% 31% 26% 30% 36% 34% % 35% 36% 34% 16%- 53%+ 45% % %+ 66%+ 46%+ 27%- 40% 29% 27%- 43%+ 37% 42%+ 33% 36% 32% 20%- 38% % 13% 11% 13% 18%+ 9% 1% %+ 17%+ 14% 8% 14% 12% 4%- 4%- 12% 16%+ 8% 12% 13% 14% 18% 11% % 16% 16% 20% 30%+ 3% %+ 24%+ 16% 7%- 19% 16% 1%- 10%- 7%- 24%+ 16% 16% 13% 16% 22% 11% % 6% 5% 7% 12%+ 1% %+ 10%+ 2% 2%- 8% 6% 2% - - 7% 8%+ 7% 5% 7% 6% 3% 2% % 2% 2% 1% 4%+ 1% %+ 3% 1% - 3% 2% 0 1% 1% 3% 2% 2% 3% 2% 1% 4% % % % % % %+ 1% Hur många barn finns det i hushållet som ej fyllt 16 år? Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö Bas: % 77% 80% 86%+ 49%- 96%+ 100%+ 99%+ 96%+ 45%- 69%- 77% 95%+ 74%- 76% 93%+ 87%+ 82% 71%- 80% 79% 76% 76% 74% 84% % 10% 7% 8% 18%+ 2% %- 4%- 18%+ 11%+ 14%+ 3%- 11% 8% 7% 8% 7% 10% 6% 10% 10% 11% 7% 3% % 10% 8% 5%- 22%+ 2% %+ 14%+ 4% 2%- 9% 12% - - 4%- 6% 14%+ 8% 8% 8% 11% 14% 9% % 3% 4% 1% 9% %+ 5%+ 3% - - 5% 4% - - 1% 5% 5% 5% 3% 5% 2% 3% 1% % 1% 1% - 2% %+ 1% 1% - 1% % 1% 1% - 1% - - 3% % % % GfK Sverige AB, (29)

42 Finns det något gift eller sammanboende par i Ditt hushåll? Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö Bas: Ja % 61% 59% 60% 70%+ 57% 36% %+ 89%+ 100% % 58% 64% 22%- 33%- 55% 77%+ 61% 57% 67% 58% 56% 59% Nej % 12% 11% 16% 11% 10% 10% %+ 11% %+ 11% 13% 11% 14% 9% 15% 11% 15% 11% 7% 12% 7% 7% Vilken är Din högsta utbildning? Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö Bas: Förgymnasial % 13% 18% 14% 5%- 20%+ 39%+ 19% 20%+ 8%- 14% 14% 100% %+ 20% 13% 12%- 20%+ 14% 16% 8%- 20% 13% Gymnasial eller motsvarande % 46%+ 35%- 55%+ 43% 34%- 25%- 42% 31%- 49%+ 39% 44% % % 45% 43% 38% 39% 45% 49% 40% 33% 34% Universitets- / högskoleutbildning utan examen 9% 8% 11% 12% 9% 9% 7% 9% 13%+ 6%- 9% 14% %+ 14% 8% 9% 9% 8% 9% 9% 10% 11% 16% eller motsvarande Universitets- / högskoleutbildning, med examen 34% 32% 36% 19%- 43%+ 37% 29% 29% 36% 37% 38% 28% %+ 15%- 27%- 34% 40%+ 34% 31% 26% 42%+ 34% 38% eller motsvarande Annan %+ 1% % % GfK Sverige AB, (29)

43 Vilken är Din huvudsakliga sysselsättning? Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö Bas: Egen företagare (även medhjälpande familjemedlem) 5% 7%+ 3%- 2% 6% 6% 1% 2% 7% 4% 6% 4% 5% 3% 6% 1%- 5% 3% 6% 6% 3% 5% 6% 3% 2% Egen företagare, jord- och skogsbrukare % 0 0-1% - 1% % 0 1% - 1% 0 0-1% 1% - - Anställd heltid % 55%+ 42%- 39%- 69%+ 50% 1%- 47% 40%- 58%+ 51% 38%- 22%- 51% 56%+ 10%- 42% 51% 58%+ 43%- 48% 50% 56%+ 51% 49% Anställd deltid % 7%- 14%+ 13% 14%+ 9% - - 5%- 11% 15%+ 13%+ 11% 7% 13% 10% 10% 16%+ 10% 10% 9% 13% 8% 10% 13% 17% Arbetar i eget hushåll/ ansvarig för att sköta hemmet %+ - 1% % - 1% % - 1% Pensionär (även förtidspensionär, 22% 18% 25% 1%- 3%- 29%+ 96%+ 36%+ 31%+ 3%- 16%- 19% 45%+ 17%- 18%- 48%+ 28% 22% 14%- 25% 24% 24% 15%- 19% 24% sjukpensionär) Studerar % 7% 9% 34%+ 2%- 0-1%- 6% 8% 11% 7% 20%+ 16%+ 8% 6% 21%+ 5% 5% 8% 9% 7% 8% 8% 9% 8% Arbetslös % 5% 5% 9%+ 5% 4% 1%- 3% 4% 7%+ 5% 8% 5% 7% 3% 7% 5% 7% 4% 7% 5% 4% 4% 6% 1% Annan sysselsättning % % % Vilken typ av yrke har Du? Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö Bas: Arbetare, utan krav på yrkesutbildning (tjänste- och 17% 18% 16% 35%+ 14% 11%- 100%+ 22% 12% 17% 16% 14% 26% 28%+ 6%- 64%+ 23% 19% 12%- 13% 17% 22% 11% 30%+ 27% varuproducerande) Arbetare, yrkesutbildad (tjänste- och 32% 32% 32% 31% 34% 30% - 31% 31% 34% 33% 33% 36% 41%+ 23%- 18% 42%+ 36% 29% 35% 34% 42% 23%- 31% 26% varuproducerande) Tjänsteman, lägre och mellannivå (lärare, 39% 39% 39% 28%- 38% 46%+ - 38% 44% 36% 39% 41% 35% 28%- 49%+ 9%- 30% 38% 43% 37% 41% 27%- 48%+ 33% 38% ingenjörer, ekonomer etc) Högre tjänsteman/ledande befattning/akademikeryrke (VD, 12% 11% 12% 6% 12% 13% - 8% 13% 13% 13% 10% 3% 3%- 21%+ 4% 3%- 7% 16%+ 15% 7% 9% 16% 6% 8% ekonomichef, advokat, läkare) Annat yrke % 0 1% 1% 1% - - 1% 1% 0 0 2% - 0 1% 4%+ 2% - 0-1% - 1% - 2% GfK Sverige AB, (29)

44 Vilken typ av bostad bor Du i? Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö Bas: Hyreslägenhet (även studentrum eller inneboende i lägenhet) 30% 28% 31% 49%+ 24%- 23%- 28% 43%+ 29% 19%- 21%- 43%+ 32% 32% 26% 52%+ 41%+ 33% 21%- 27% 28% 24% 30% 40%+ 41% Lägenhet med äganderätt (bostadsrätt/insatslägenhet) 21% 21% 22% 20% 20% 23% 26% 34%+ 21% 11%- 16%- 18% 16% 21% 23% 23% 25% 24% 19% 15%- 17% 13%- 42%+ 15% 25% Hyrd eller inneboende i villa/ radhus/kedjehus/ 1% 1% 2% 1% 2% 1% 1% 1% 1% 2% 2% 2% 0 2% 1% 3% 2% 2% 1% 2% 2% 2% 1% 1% - jordbruksfastighet Egen villa/radhus/kedjehus/ jordbruksfastighet (även 47% 50% 45% 30%- 54%+ 52% 44% 21%- 49% 66%+ 62%+ 38%- 52% 44% 49% 21%- 32%- 41% 59%+ 55%+ 53% 60%+ 27%- 44% 34%- bostadsrätt) Annan typ av bostad % % % Vilken är hushållets sammanlagda årsinkomst före skatt inklusive bidrag och pension? Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö Bas: kr % 3% 4% 7%+ 2% 1%- 7%+ 7%+ 3% 1%- 2%- 4% 6% 4% 2% 31% % 4% 2% 2% 5% 3% kr % 6% 9% 10% 3%- 6% 23%+ 18%+ 6% 1%- 3%- 9% 14%+ 8% 5% 69% % 8% 11% 5% 8% 17% kr % 4% 7% 6% 3% 4% 12%+ 10%+ 4% 2%- 3%- 4% 9%+ 6% 3% % % 6% 3% 5% 6% 5% kr % 12% 10% 11% 10% 12% 9% 22%+ 8% 4%- 6%- 8% 12% 11% 10% % % 14% 12% 9% 6% 13% kr % 19% 18% 15% 17% 23%+ 15% 19% 22% 14%- 17% 25% 16% 20% 18% % % 19% 16% 17% 21% 12% kr % 44%+ 32%- 20%- 54%+ 41% 13%- 7%- 43%+ 58%+ 55%+ 28%- 21%- 31%- 50% %+ 37% 33% 39% 46%+ 33% 39% kr % 12%- 20%+ 31%+ 11%- 11%- 21% 17% 13% 19% 15% 21% 22% 20% 11% %+ 17% 16% 16% 15% 21% 10% GfK Sverige AB, (29)

45 GfK-region Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö Bas: Götaland % 33% 32% 32% 30% 35% 35% 27%- 39%+ 31% 33% 42%+ 41%+ 31% 31% 29% 32% 36% 33% 100% Svealand % 22% 20% 17% 20% 23% 22% 23% 20% 20% 20% 21% 19% 23% 19% 23% 26% 21% 19% % Norrland % 11% 13% 14% 11% 11% 12% 11% 12% 12% 13% 7% 12% 14% 9% 14% 11% 10% 12% % Stockholm % 20% 20% 21% 23% 18% 16% 21% 18% 21% 19% 21% 11%- 20% 24%+ 13% 17% 19% 23% % Göteborg % 9% 9% 10% 10% 7% 10% 12% 5%- 11% 9% 6% 12% 7% 10% 10% 7% 10% 9% %+ - - Malmö % 6% 6% 6% 6% 6% 4% 7% 6% 4% 6% 3% 5% 5% 7% 10%+ 7% 4% 5% % GfK Sverige AB, (29)

46 RESULTAT 1. Vilken typ av matfett brukar du vanligtvis använda på smörgås? Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö Bas: Smör % 8% 5% 16%+ 3%- 3%- 8% 7% 5% 7% 5% 10% 8% 8% 4%- 11%+ 7% 8% 4% 6% 4% 7% 8% 11% 3% Bregott, 75% fett, Valio "de goda" 29% 27% 30% 28% 27% 28% 35% 29% 27% 30% 29% 23% 25% 27% 31% 32% 29% 28% 28% 23%- 32% 46%+ 29% 22% 24% Matfett 60% fett (i ask),t.ex Bregott Mellan,Milda 5% 6% 5% 6% 5% 5% 3% 5% 6% 4% 5% 6% 6% 6% 4% 4% 9%+ 3% 5% 5% 6% 3% 6% 3% 8% smörgås,runda Bords Hushållsmargarin (i folie),t.ex. Milda mat och 2% 1% 3% 2% 3% 2% 4% 3% 1% 3% 2% 2% 2% 3% 2% 2% 2% 3% 2% 1% 5%+ 2% 2% 2% 1% bak,ica Mat&Bak,Carlshamn,Willys, Coop del.margarin, X-tra matfett, Hemköp del.margarin Bordsmargarin 70-80% fett (i ask), t.ex. Becel Gold, 5% 6% 5% 4% 5% 6% 6% 6% 5% 5% 5% 7% 4% 6% 5% 4% 6% 7% 5% 4% 8% 6% 4% 4% 10% Carlshamn Finfin Lättmargarin 30-40% fett, t.ex. Lätta, Becel lätt, 30% 30% 30% 28% 35% 27% 27% 25% 29% 34% 32% 31% 35% 29% 29% 23% 26% 27% 33% 37%+ 30% 20%- 24% 32% 23% Lätt&Lagom, Milda lätt, Carlshamn lättmargarin, Carlshamn LättLätt Benecol, Becel ProAktiv (margarin med växtsteroler) 8% 7% 9% 2%- 9% 10% 11% 10% 9% 6% 8% 7% 9% 8% 8% 11% 9% 7% 8% 10% 6% 8% 6% 10% 14% Använder ej matfett på smörgås % 12% 13% 11% 11% 18%+ 6%- 13% 16% 9% 13% 12% 10% 11% 15% 9% 12% 13% 13% 13% 8%- 8% 17%+ 16% 17% Vet ej % 2% 1% 2% 2% 1% 1% 3% 0 2% 1% 2% 1% 2% 1% 4%+ 1% 2% 1% 1% 1% 1% 4% GfK Sverige AB, (29)