Lokal Elevhälsoplan. för Annebergs ro

Transkript

1 Lokal Elevhälsoplan för Annebergs ro Annebergs skola Läsår 2016/2017 1

2 Innehållsförteckning 1. Elevhälsans ansvar och organisation på skolan s Rektor s Skolpsykolog s Skolkurator s Skolsköterska s Specialpedagog s Speciallärare s Talpedagog s Lärare (skola F-åk 6/fritidshem) s Arbetsgång vid elevhälsoärenden vid Elevhälsoteamsträffar (EHT) s Dokumentation s Uppföljning och utvärdering s Elevhälsans mål för det aktuella läsåret s Dokument som kompletterar elevhälsoplanen s Bilagor Bil. 1 Arbetsgång vid elevstöd s. 10 Bil. 2 Faktorer som innebär att elever ska uppmärksammas s. 11 Bil. 3 Exempel på stöd till elever med koncentrationssvårigheter s Bil. 4 Exempel på hur man kan hjälpa elever med läs- och s. 14 skrivsvårigheter i skolan 2

3 1. Elevhälsans ansvar och organisation på skolan I det lokala Elevhälsoteamet ingår rektor, skolpsykolog (vakant tjänst fr.o.m. augusti 2016), skolkurator, skolsköterska, specialpedagog, speciallärare och talpedagog. 1.1 Rektor Rektor har ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det stöd och den hjälp de behöver (Skollag, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011). 1.2 Skolpsykolog Skolpsykologens insatser på organisation-, grupp- och individnivå: Utreda och arbeta konsultativt kring barn genom att kartlägga, analysera och bedöma beteenden/svårigheter som utgör hinder för lärande, utveckling och hälsa. Metodhandledning och metodutveckling. Utreda och testa inför placering i särskola. Bedömning inför tidigare eller senare skolstarter. Utreda och kartlägga skolfrånvaro. Bidra med föreläsningar/fortbildningar för personal. 1.3 Skolkurator Skolkurators insatser på organisation-, grupp och individnivå: Tillföra social och psykosocial kompetens i skolans elevhälsoarbete. Ge handledning och konsultation till skolpersonal. Medverka vid klass- och överlämnandekonferens. Genomföra yrkesmässiga samtal, såsom stöd-, motivations-, kris- och konfliktsamtal liksom utredande, rådgivande och bearbetande samtal med enskilda elever och deras familjer. Företräda elever i behov av särskilt stöd genom att lyfta fram elevens perspektiv. 1.4 Skolsköterska Skolsköterskans insatser på organisations-, grupp- och individnivå: Bidra med kompetens i arbetet med elevgrupper tillsammans med övriga professioner inom Elevhälsan och skolan. Erbjuda hälsobesök som innehåller hälsosamtal och allmänna hälsokontroller. Bidra med folkhälsovetenskaplig och medicinsk kompetens i skolans kris- och katastrofberedskap samt med omvårdnadskompetens i elevhälsoarbetet. Erbjuda medicinsk och omvårdnadskompetens i dialog med elev/vårdnadshavare kring hälsofrämjande faktorer för barn och ungdomar i t.ex. livsstilsfrågor. 3

4 1.5 Specialpedagog Specialpedagogens ansvar på organisations-, grupp och individnivå: Bidra med specialpedagogisk kompetens i elevhälsogrupp, samverkansmöten och arbetslag. Handledning och konsultation i specialpedagogiska frågor i syfte att undanröja hinder i undervisnings- och lärandemiljö. Bidra med kunskap om bemötande och tidiga insatser vid elevers behov av anpassning. Identifiera, kartlägga och analysera svårigheter som utgör hinder för lärande, utveckling och hälsa. Kartlägga och utreda barns och elevers förmågor och svårigheter. Ge pedagogisk rådgivning till vårdnadshavare. Genomföra åtgärder för elever i behov av särskilt stöd under kortare eller längre perioder. Delaktig vid upprättande av åtgärdsprogram och utvärdering av dessa. 1.6 Speciallärare Speciallärarens ansvar på organisations-, grupp och individnivå: Konsultation och rådgivning i specialpedagogiska frågor i syfte att undanröja hinder i undervisnings- och lärandemiljö. Bidra med kunskap om bemötande och tidiga insatser vid elevers behov av anpassning. Planera och genomföra ett varierat individanpassat lärande i undervisning utifrån styrdokumenten. Utföra tester, diagnoser för kartläggning av klasser, grupper och enskilda elever. Ge pedagogisk rådgivning till vårdnadshavare. Genomföra åtgärder för elever i behov av särskilt stöd under kortare eller längre perioder. Delaktig vid upprättande av åtgärdsprogram och utvärdering av dessa. 1.7 Talpedagog Talpedagogens ansvar på organisations-, grupp och individnivå: Bidra med specialpedagogisk kompetens med inriktning tal-, språk- och kommunikation inom Elevhälsan. Ge lämpliga stödåtgärder genom att t.ex. ge eleven träning individuellt eller i grupp. Samverka med logopedmottagningen och andra berörda professioner genom att ta emot information om elever efter utredning och överföra denna information till pedagogisk personal i samverkan med föräldrar. Utföra kartläggningar som rör elevers tal-, språk- och kommunikationsförmåga. Ge handledning och konsultation i specialpedagogiska frågor som rör tal och språk till personal och vårdnadshavare. 4

5 1.8 Lärare (skola F-åk 6/fritidshem) Samverka med och fortlöpande informera vårdnadshavare om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. Klassläraren dokumenterar elevens kunskapsutveckling. Uppmärksamma tecken på att en elev kan vara i behov av extra anpassningar, identifiera elevens behov samt skyndsamt påbörja arbetet med anpassningar i olika lärmiljöer inom verksamheten. Klassläraren skriver in de extra anpassningar som görs i elevens Individuella Utvecklingsplan (IUP). Uppmärksamma tecken på att en elev kan vara i behov av annat stöd än det som ges i form av extra anpassningar, och då skyndsamt anmäla till rektorn att det finns behov av att göra en utredning om särskilt stöd, samt så snart som möjligt informera och samverka med eleven och elevens vårdnadshavare. Kontinuerligt samverka med den lokala elevhälsan. Delaktig vid upprättande av åtgärdsprogram och utvärdering av dessa. 2. Arbetsgång vid elevhälsoärenden vid Elevhälsoteamsträffar (EHT) Rektor leder arbetet för elevhälsan och sammankallar till möten. Datum och tider under ht 2016/2017 är följande: 29/ 8 kl / 9 kl /10 kl /11 kl /11 kl /12 kl Dagordning Sekreterare väljs enligt ett rullande schema (Anna J, Margareta, Inger, Petra, Anna O). Rektor kallar till möten och möjlighet finns att meddela nya ärenden till EHT-teamet. På så sätt kan varje kompetens samla information kring de nya ärenden som kommer att tas upp. Val av sekreterare Rättelse av föregående minnesanteckningar Uppföljning av aktuella ärenden (där vidare insatser behövs) Nya ärenden Övrigt 3. Dokumentation Minnesanteckningar förs vid varje EHT och kopieras till personal som ingår i EHT-teamet. Eleverna anges endast med initialer och årskurs. Rektor förvarar minnesanteckningar i dokumentskåp på rektorsexpeditionen. Åtgärdsprogram diarieförs och arkiveras i elevakten i anslutning till rektorsexpeditionen. Extra anpassningar dokumenteras på elevens IUP. 5

6 4. Uppföljning och utvärdering Lokala elevhälsoteamets ansvar är förebyggande, hälsofrämjande och kompensatoriskt. Det utgör en stödfunktion som samverkar med elev, vårdnadshavare samt personal i F-klass upp till åk 6 under skol- och fritidstid. Utvärdering av det specialpedagogiska arbetet sker inom arbetslagen i samråd med speciallärare och specialpedagog. Den bygger på observationer i klassrummet, elevens upplevelse i vardagen och vad som framkommer under utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare. Det finns alltid möjlighet att upprätta tätare kontakter med vårdnadshavare när behov finns. Kunskapsutveckling och elevers måluppfyllelse följs upp och utvärderas på grupp- och individnivå. Stommen i det arbetet är kommunens gemensamma Språk- och matematikutvecklingsplan med tillhörande testbatteri och analysmallar samt Nationella Prov i åk 3 och åk 6. Utifrån dessa bildar vi oss en uppfattning om behov på gruppnivå och kan styra undervisning och upplägg för att möta behoven. På individnivå ligger de till grund för beslut om eventuell ytterligare utredning med tester riktade mot en särskild problematik. I detta arbete ingår att göra extra anpassningar inom klassens ram och när det inte är tillräckligt sätter vi in särskilt stöd som dokumenteras i ett åtgärdsprogram (se bilagor 1-4). Extra anpassningar utvärderas vid arbetslagsträffar och åtgärdsprogram utvärderas vid angiven tidpunkt. Vid bedömning av extra anpassningar och särskilt stöd utgår vi från Skolverkets stödmaterial samt Skolverkets Allmänna råd. Under ett par inplanerade arbetslagsträffar under terminen samt under terminens lägeskonferens följer vi upp klassens sociala och kunskapsmässiga utveckling och arbetet med elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. I slutet av vårterminen görs en behovsinventering inför resursfördelningen till kommande läsårsstart för att säkerställa att alla behov tillgodoses. Det är elevens behov som styr hur det särskilda stödet ska se ut och inventeringen utgör en grund för organisationen. Behoven prioriteras utifrån en tregradig skala. 1. Elever i behov av en till en undervisning. 2. Regelbunden undervisning i liten grupp och eventuellt i intensivperioder. 3. Extra anpassningar som kan innebära korta intensivperioder med riktad insats. Vi arbetar flexibelt och har möjlighet att efterhand ändra fördelningen. Arbetsgång 1. Speciallärare och specialpedagoger gör en behovsanalys i samverkan med arbetslaget (klasslärare, fritidspedagog, riktad resursperson). Vid behov kallas berörd personal till EHT. 2. Inför EHT samråder speciallärare, specialpedagog med inriktning tal- och språk (talpedagog) och specialpedagog med varandra. 3. EHT träffas enligt kalendariets planering och följer angiven dagordning (se ovan). För att få en helhetsbild samverkar kompetenserna kring ärenden, följer upp och utvärderar tillsammans efterhand som insatser sätts in och arbetet fortgår. Vilka kompetenser som är 6

7 aktuella är avhängigt vilket problem som uppstått. Beslut tas om vidare kontakt med andra kompetenser som inte ingår i skolområdets EHT. 4. Berörd personal får återkoppling från EHT kring aktuella elevärenden. Diskussion och ansvarsfördelning kring fortsatta insatser sker i arbetslaget i samråd med speciallärare och specialpedagoger. I det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ingår ett inkluderande och kompensatoriskt arbetssätt för att främja en god lärmiljö för eleverna. En del av det arbetet beskrivs i Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling som utvärderas och revideras varje läsår. Elevhälsans personal har inom sitt kompetensområde i uppdrag att arbeta förebyggande och hälsofrämjande (se 1 Elevhälsans ansvar och organisering på skolan). Den lokala elevhälsoplanen revideras inför varje nytt läsår. 5. Elevhälsans mål för det aktuella läsåret Elevhälsans mål utgår från Skollagen och Skolans läroplan Lgr 11. Övergripande mål för läsåret 2016/2017: Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Handlingsplan för läsåret 2016/17: Vi fortsätter med att sträva efter ett förebyggande och hälsofrämjande arbete inom Elevhälsan där vi tar tillvara varandras olika kompetenser. Möjligheten att se ur fler perspektiv och hitta lösningar ökar. Det här leder till att elever i svårigheter tidigt fångas upp och man kan samarbeta kring åtgärderna. Inför läsårsstarten är det viktigt att vi samplanerar EHT- arbetet, klargör ansvarsområden och vad man bidrar med. Vid EHT-mötet är vi noga med att fördela ansvarsuppgifterna i aktuella ärenden. Testresultatet från Språk- och matematik-utvecklingsplanen följs upp och analyseras i arbetslaget. Analysen förs in i Gemensam analys av diagnos/nationella prov F- åk 9 och lämnas till rektor. Fortsatt arbete med implementering av arbetsgången vid elevstöd där vi följer anvisningarna för dokumentation av extra anpassningar och särskilt stöd. Specialpedagog/speciallärare är behjälpliga med förslag på extra anpassningar som klassläraren ansvarar för att dokumentera i elevens IUP på Dexter (Omdömesblankett för grundskolan). Vi behöver fatta beslut för hur vi dokumenterar extra anpassningar för åk 6. Vi har har upplevt att det finns ett behov för mottagande högstadium att få informationen för att kunna möta eleven och följa dess utveckling. 7

8 För att underlätta inventeringen och ha en överblick av vilka insatser som görs använder vi oss av de sammanställningar som finns att tillgå på Dexter och Extens. Vi fortsätter att vidareutveckla våra insatser i ämnet matematik genom att förändra organisationen och ta vara på möjligheten till flexibilitet. Ett sätt kan vara intensivträningsperioder med färdighetsträning. Elever med större svårigheter kan behöva arbeta med baskunskaper utifrån ett mer individanpassat material som löper över tid. Vårt kompensatoriska uppdrag ska också innefatta hjälp med läxor under skoldagen. Elever med lässvårigheter har möjlighet att använda inläsningstjänst när de ska läsa läxor och förbereda sig för prov i no och so både i skolan och hemma. Delaktighet i klassens arbete är en viktig motivationsfaktor och skapas genom att eleverna får tillräckliga förkunskaper och tillgång till alternativa verktyg. Vi introducerar och startar upp med enskilda elevkonton på Inläsningstjänst i årskurs fyra. Vi använder alternativa verktyg under specialundervisningen så att eleven lär sig hantera dem. När elever är i behov av personlig ipad, tar vi kontakt med kommunens IT-pedagog, som ger råd och är behjälplig med appar. Vi vill vidareutveckla vår samverkan med eleven genom att ge eleven mer inflytande över sitt särskilda stöd. Vi är mer lyhörda och för en ständig dialog. Tillsammans planerar vi undervisningen och låter dem ta större ansvar. Vi schemalägger tid för att hålla oss uppdaterade inom det specialpedagogiska området. Aktuellt för läsåret är kommunens kurs om Språkstörning som hålls av SPSM. 6. Dokument som kompletterar elevhälsoplanen Allmänna råd med kommentarer Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Skolverket Stödmaterial Stödinsatser i utbildningen om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd, Skolverket Stödmaterial Övergångar inom och mellan skolor och skolformer, Skolverket Central Barn- och elevhälsoplan, Barn- och utbildningsnämnden Nässjö kommun Språk- och matematikutvecklingsplan, Barn- och utbildningsnämnden Nässjö kommun Arbetsplaner för Anneberg ro läsåret 2016/2017 Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Annebergs skola och Fritidshem Krisplan Annebergs skola Handlingsplan för övergång mellan förskola 1-5 år, förskoleklass och fritids i Nässjö kommun Årlig information angående övergång till Norråsaskolan Nässjö kommun 8

9 7. Bilagor Bilaga 1 Arbetsgång vid elevstöd Bilaga 2 Faktorer som innebär att elever ska uppmärksammas Bilaga 3 Exempel på stöd till elever med koncentrationssvårigheter Bilaga 4 Exempel på hur man kan hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter i skolan 9

10 Bilaga 1 Arbetsgång vid elevstöd 10

11 Bilaga 2 Faktorer som innebär att elever ska uppmärksammas vantrivs i skolan visar inte intresse för det som finns/sker i verksamheten leker inte drar sig undan utanförskap svårt att fungera i grupp svårt med det sociala samspelet utvecklas inte som förväntat för åldern når inte de kunskapskrav som minst ska nås inom de olika ämnena tal- och språksvårigheter koncentrationssvårigheter utåtagerande upprepad eller långvarig frånvaro, gäller både giltig och ogiltig frånvaro psykosociala besvär fysisk sjukdom, t.ex. diabetes, epilepsi ät- och/eller sömnproblem 11

12 Bilaga 3 Exempel på stöd till elever med koncentrationssvårigheter Skolmiljö med förhållningssätt och strategier Klassrummet bör vara inspirerande och kreativt, men ändå strukturerat utformat. Elever i behov av koncentrationsstöd fungerar bäst på en lugn plats därför sker placering utifrån elevens behov. Återkommande tydliga rutiner är en trygghet för ostrukturerade elever. För elever som har svagt tidsbegrepp är ett tydligt och personligt dagsschema viktigt. Med hjälp av en arbetsordning struktureras varje lektion. Färgkoda klasschema och läromedel. Med hjälp av en almanacka kan dagen struktureras och eleven kan även få grepp om nutid, dåtid och framtid. Ge korta, konkreta, gärna flerdelade instruktioner. Ge visuell förstärkning i undervisningen. För orolig elev är det bättre med kortare arbetspass, avgränsande uppgifter och utrymme för rörelsepauser. Förändringar eller nya situationer, t.ex. utflykter förbereds noggrant, gärna skriftligt. Hjälpa eleven med att utveckla studietekniker. Hjälpa eleven med att utveckla problemslösningsstrategier. Öka elevens koncentration genom täta, uppmuntrande kommentarer. Hjälpa eleven att bli medveten om sin aktivitetsnivå genom att sätta ord på det som sker. Ge möjlighet till alternativa redovisningssätt t.ex. muntligt. En del elever fungerar bättre med hjälp av någon form av beting- och/eller belöningssystem. Genom seriesamtal och sociala berättelser kan elevens självinsikt utvecklas. Oroliga elever behöver ofta vuxnas hjälp med aktiviteter på raster. En bestämd plats dit eleven kan gå när den behöver lugn och ro och kontakt med en vuxen. 12

13 Hjälpmedel Datorn/iPad för att träna basfärdigheter. Hörselskydd eller hörlurar, eventuellt med musik, vara ett sätt att avskärma sig från störande stimuli. Avgränsa elevens arbetsyta med färgad tejp. Tillgång till en låg skärm runt arbetsytan när eleven vill arbeta ifred. Motoriskt orolig elev kan ha nytta av en kilkudde. Genom att vicka på den höjs muskelspänningen och eleven orkar sitta längre. Färgmarkeringar som visar elevens plats och tillhörigheter kan vara till hjälp. Många elever klarar av att sitta stilla längre om de får något att plocka med t.ex. en piggboll. Delvis hämtat ur Kadesjö, Björn (2001). Barn med koncentrationssvårigheter. 2. Stockholm: Liber. 13

14 Bilaga 4 Exempel på hur man kan hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter i skolan Lyssna på eleven! Eleven måste få känna sig bra på något! Uppmuntra intressen både i och utanför skolan! Låt eleven visa något hen är bra på för klasskamraterna. Ha positiva förväntningar på eleven! Hjälp eleven att planera och strukturera arbetet. Ge eleven tid att arbeta i egen takt, och att hinna avsluta en arbetsuppgift. Eleven måste få uppleva att hen lyckas! Lägg inte ribban så högt att elevens framsteg inte blir synliga! Sätt istället upp små mål och beröm när hen lyckas. Placera eleven nära läraren så är det lättare att fråga om något är oklart. Ha muntliga genomgångar med ordförklaringar. Ge muntlig sammanfattning och dela ut nedskrivna stödord eller bilder. Låt eleven få en egen bok för att göra understrykningar i. Det sparar mycket tid att slippa läsa hela texten flera gånger. Tänk på lärobokens layout. Är den lätt att läsa eller är det ett myller av små bokstäver? Tvinga inte eleven att läsa högt inför klassen. Diskutera med eleven hur hen vill ha det. Använd läromedel som finns inlästa. Använd scheman med mycket luft och färger. Planera hur tavlan används. Läs upp texten och använd tydlig stil. Lär eleven använda alternativa verktyg. LÄSK-pärmen 2014 (13:5) Olika elever har olika inlärningsstilar. En del lär sig bäst genom att se (visuellt), andra genom att lyssna (auditivt), göra (kinestetiskt) eller känna (taktilt). Tvinga aldrig en elev att skriva på tavlan. Lär eleven göra tankekartor. Dela gärna ut PowerPointbilder i förväg. Då kan eleven lyssna utan att tänka på att skriva av och slipper fjärilar i magen. Se till att texter som delas ut är tydliga. Lämna ut information om läxor och prov i god tid. Hänvisa gärna direkt till aktuella sidor när eleven ska leta efter information på Internet. LÄSK-pärmen 2014 (13:6) Föräldraföreningen för dyslektiska barn (FDB) 14