Medieanalys Skogspress Genusanalys av svensk skogspress

Transkript

1 Dnr 2011/2017 RAPPORT Medieanalys Skogspress Genusanalys av svensk skogspress

2 RAPPORT MEDIEANALYS SKOGSPRESS Författare Malin Eriksson Datum Skogsstyrelsen Vallgatan Jönköping

3 RAPPORT MEDIEANALYS SKOGSPRESS Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Skog- genus- medier Genusstudier inom skogsområdet Studiens syfte Genus och massmedier Mediers makt och representationer Norm, stereotyp och genusordning Den diskursiva praktiken - språk som meningsbärare Diskursen i fokus Varför skogspress? Skogspress ur ett diskursperspektiv Skogspressen i fokus Materialavgränsning Del och helhet kvantitativ översikt och kritisk diskursanalys Genomförande Kvantitativ översikt Genomförande Kvalitativ analys Analys Skogssteriotypen i fokus? Kvantitativ översikt Huvudpersoner i relation till kvinnliga och manliga skogsägare Skogsägare som titel Passiva kvinnor, aktiva män Artiklarnas fotografier Familjerelationer Sammanfattning, kvantitativ översikt Kvalitativ analys Slutdiskussion Genusstrukturer i materialet Arbetet mot ett jämställt skogsägande Sammanfattande slutsatser Referenser Tryckta källor Elektroniska källor Bilagor... 21

4 RAPPORT MEDIEANALYS SKOGSPRESS 1 Sammanfattning Denna studie är en delaktivitet i arbetet med regeringsuppdraget Konkurrenskraft kräver jämställdhet - Jämställdhetsstrategi för skogsbrukssektorn (Regeringskansliet 2011). Studien undersöker hur svenska skogsägare tilltalas, representeras och gestaltas i facktidningar inom skogsområdet. Analysen tar sin utgångspunkt i ett genusteoretiskt perspektiv för att på så sätt undersöka hur den svenska skogspressen förhåller sig till rådande genusstrukturer i samhället. Undersökningens material utgörs av artiklar från fem olika magasin/tidningar inom skogsområdet: SkogsEko, Vi Skogsägare, Skogsvärden, Aktivt Skogsbruk och Land Skogsland mellan perioden oktober 2010 och september De aktörer som ger ut dessa magasin kan sägas spegla ett brett spektrum av aktörer inom det svenska skogsområdet (stat, skogsägarförening, skogsföretag och intresseorganisation) och samtliga riktar sig till den enskilde skogsägaren i sin information och verksamhet. De skogsägare som har tillgång till ovan tidningar/magasin är utspridda över stora delar av landet och äger olika mycket skog. Analysen består av en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa analysen visade bland annat att den numerära representationen av kvinnliga och manliga skogsägare i artiklar med en ensam skogsägare inte korrelerar med ägarfördelningen i landet. Det framkom även att manliga skogsägare i större utsträckning än kvinnliga skogsägare gestaltas som aktiva i bilder kopplade till artiklarna, samt att manliga skogsägare i större utsträckning än kvinnliga skogsägare presenterades som just skogsägare eller markägare. Detta i relation hur kvinnor snarare gestaltades som skogsägare genom exempelvis formuleringar som den egna marken. Den kvalitativa analysen studerade tre artiklar ur urvalet närmare. Denna delanalys gav bland annat exempel på hur den manliga skogsägaren i ett skogsägarpar ges mer utrymme (och således också vikt) i både bild och text i relation till den kvinnliga skogsägaren i artikeln. Resultatredovisningen pekade också på hur olika saker tillmättes olika vikt i gestaltningen av en kvinnlig och en manlig skogsägare. Medan den manliga skogsägaren inledningsvis presenterades utifrån sina tidigare erfarenheter, introduceras den kvinnliga skogsägaren genom sin klädsel. Studien har visat att undersökningsmaterialet i viss mån reproducerar traditionella könsmönster inom skogsbruket, samt att kvinnor och män gestaltas olika i sin roll som skogsägare. Genom att synliggöra könsstereotyper blir det möjligt att förändra dem, och det finns ett ansvar hos flertalet aktörer inom skogsområdet att verka för att skogen inte skall förbli en manlig arena. 4

5 RAPPORT MEDIEANALYS SKOGSPRESS 2 Inledning År 2010 fanns i Sverige skogsägare, varav 38 procent var kvinnor och 62 procent män. De kvinnliga skogsägarna utgör idag en stor andel av Sveriges skogsägare, och antalet kvinnor som äger skog har ökat med nästan 50 procent de senaste 30 åren (Skogsstyrelsen [1]/ Lidestav 2003). Trots det lever den traditionella bilden av skogsägaren som man fortfarande kvar. Unga pojkar uppmuntras i högre grad än flickor att vara en del av familjens skogsbruk, och söner (framför döttrar) väljs enligt traditionen ut som arvinge. Vi kan konstatera att den numerära jämställdheten inom det svenska skogsbruket har tagit (relativt) stora steg framåt, medan mer kvalitativa aspekter såsom traditionella och könsbundna strukturer och bilder fortfarande genomsyrar skogsområdet (Umaerus & Häggqvist 2010/Lidestav 2003 ). En av de största påverkansfaktorer vi möter i vår vardag är olika typer av medier. Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation, menar att vår mediekonsumtion är ett sätt för oss att organisera vår verklighet. Han pekar dock på att dessa verklighetsbilder ser ut på vissa sätt men inte andra, [vilket] reproducerar och sprider olika maktcentras och ideologiers sätt att betrakta verkligheten (Strömbäck 2009: 119/120). Med utgångspunkt i Strömbäcks resonemang blir det således intressant att resonera kring mediers inflytande på de könsstereotypa uppfattningar kring skogsägaren som lever kvar inom skogsområdet. Studiens intention är att genom att titta specifikt på medier som riktar sig direkt till den enskilde skogsägaren, göra en möjlig tolkning av hur representationer av kvinnliga och manliga skogsägare förhåller sig till samhällets genusordning. 5

6 3 Skog- genus- medier Varför inta ett genusperspektiv på frågor som rör skogsområdet? Och finns det egentligen några tydliga genusmönster att studera? Detta stycke lyfter tidigare forskning inom området, relationen mellan genus och skog, samt preciserar studiens huvudsakliga intention. 3.1 Genusstudier inom skogsområdet En övergripande genomgång av det svenska forskningsläget visar att en hel del forskning har gjorts kring relationen mellan skogsägande och genus. Flertalet studier/projekt på ämnet har publicerats vid bland annat Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Däremot är studier om skog och genus som också inkluderar ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv mer begränsade. En studie som dock ligger inom ramarna för just perspektiven skog-genus-medier är artikeln Sense or sensibility - male and female private forest owners in Swedish forestry press (2010), av Patrik Umaerus vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Patrik Häggqvist vid Luleå tekniska universitet. Artikeln konstaterar bland annat att kvinnor ännu inte uppmärksammas som skogsägare i samma utsträckning som män, samt att när hon förekommer i skogspress tenderar att beskrivas som mindre benägen än män att utföra traditionellt skogsarbete. Ett annat exempel på hur perspektiven skog, genus och medier kopplas samman är artikeln Gender and forestry: A critical discourse analysis of foresty professions in Sweden (Lidestav & Egan Sjölander 2007). Även denna studie pekar på hur en maskulin diskurs fortfarande går att finna i bland annat den svenska skogspressen. Gun Lidestav, docent i skogshushållning och skogsteknologi vid SLU, skriver i artikeln Vad gör kön i skogen? (2003) att: Genom att tillföra ett könsperspektiv/genusperspektiv på skogsbruk i vid bemärkelse, kan vi öka vår insikt om såväl skogsbruk som genussystemet i samhället. Vi kan då bättre förstå till exempel varför skog och skogsarbete är så förknippat med män och mäns arbete, samt vilka konsekvenser detta får inom bland annat familjeskogsbruket. (Lidestav 2003, s 1) Genom att även anta ett medievetenskapligt angreppssätt i studier kring skogsbruk och genus, blir det möjligt att undersöka hur de mediekanaler som riktar sig specifikt till enskilda skogsägare förhåller sig till det genussystem som Lidestav skriver om. 1

7 3.2 Studiens syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur fackpress inom det skogliga området har tilltalat och framställt kvinnliga och manliga enskilda skogsägare under perioden oktober september Intentionen är att undersöka hur representationer och tilltal förhåller sig till samhällets genusordning. - Hur representeras och tilltalas kvinnliga och manliga skogsägare? - Vilka skillnader/likheter finns den mellan representationer av kvinnliga och manliga skogsägare? - Hur förhåller sig representationerna till teorier om samhällets genusordning? Då studiens även är en delaktivitet i regeringsuppdraget Konkurrenskraft kräver jämställdhet - Jämställdhetsstrategi för skogsbrukssektorn (Regeringskansliet 2011), kommer den även ligga till grund för en samlad bedömning vad gäller förslag på åtgärder för att förbättra jämställdheten i skogsbruket. 2

8 4 Genus och massmedier Studier och forskning kring genus och könsbundna strukturer har fram till i dag genomförts inom flertalet vetenskapliga discipliner. Det medie- och kommunikationsvetenskapliga perspektivet är en av dem. En aspekt som de båda disciplinerna har gemensamt är deras intresse för representationer och gestaltningar. Detta stycke ger en bakgrund till kommunikationsteori och sätter dem i relation till en genusvetenskaplig kontext. 4.1 Mediers makt och representationer Synen på hur stor makt medier egentligen har över sina läsare/tittare/lyssnare har förändrats över tid. Sedan 1970-talet har dock medier kommit att betraktas som mäktiga, snarare än allsmäktiga eller maktlösa som under tidigare perioder. Men vad är det då som gör att medier betraktas som mäktiga? Dels har politiska och sociala samhällsförhållanden bidragit till ändrade förutsättningar för mediers makt, men även mer mediespecifika aspekter såsom utvecklingen av televisionen har haft inverkan. I takt med dessa förändringar har mediers makt att sätta dagordningen i samhället ökat (Strömbäck 2009). Mediekonsumtion har kommit att bli än viktigare än tidigare, då verkligheten är alltför obegränsad och mångfacetterad för att människor själva ska kunna skapa sig en sammanhållen bild av den (Strömbäck 2009: 84-6/102). Men medier har inte bara makt över vad vi ska tänka på utan också över hur och vad vi ska tänka. Mediers sätt att gestalta händelser och individer är ännu ett exempel på deras makt, då genom att [...] medierna, genom att gestalta verkligheten på vissa sätt men inte andra, reproducerar och sprider olika maktcentras och ideologiers sätt att betrakta verkligheten (Strömbäck 2009: 119). Mediers makt ligger således även i deras möjlighet att framhäva eller tona ner specifika representationer och gestaltningar av objekt, händelser och individer. En tendens i mediers gestaltningar av människor som inte tillhör normen, är att de ofta gestaltas som motsats till den norm de står utanför. Dessa gestaltningar genomsyras ofta av stereotyper, vilka i sin tur oftast gynnar en grupp/individ mer än andra. Viktigt att lägga till är också att representationer inte är en exakt bild av verkligheten, och kan därför heller inte betraktas som någon fullständig återspegling som kan ha anspråk på objektivitet (Fagerström & Nilsson 2008: 30/ ). 4.2 Norm, stereotyp och genusordning Just medierepresentationer har sedan slutet av 1900-talet varit ett av genusforskningens studieområden (Jarlbro 2006). Medieforskaren Madeleine Kleberg pekar på hur det inom medieforskning med genusperspektiv [...] analyseras hur medier framställer kvinnor och män, vilka roller de framträder i och vilken vikt som tillmäts deras kunskaper och erfarenheter [...] (Kleberg 2006: 7). En motivering till detta fokus är hur vår (medie)omvärld ständigt 3

9 omger oss med stereotypa representationer, vilket i sin tur bidrar till en slags avtrubbning och blindhet inför desamma (Fagerström & Nilsson 2008). I ett försök att sätta begreppen gestaltning, stereotyp och norm i relation till ett genusperspektiv blir det intressant att lyfta Yvonne Hirdmans tre formler för att beskriva det stereotypa tänkandet ur: A icke A, A a, A B. Då mannen utgörs av bokstaven A, blir kvinnan antingen en icke-man, mindre värd än mannen eller mannens motsats. Centralt för Hirdmans uppdelning är med andra ord att mannen är norm och utgångspunkt, och hennes formler kan ses som en illustration för det binära förhållandet mellan man-kvinna: Men bakom alla bilder av Kvinnan denna tysta, självklara förutsättning: A. Mannen (Hirdman 2004, sid 47). Ett annat begrepp som kan hjälpa till att illustrera samhällets genussystem är könsordning. Begreppet könsordning kan beskrivas som det system av koder som skapar och reproducerar maskulinitet och femininitet, samt organiserar förhållandet mellan dem båda (Pilcher & Whelehan 2004) 4.3 Den diskursiva praktiken - språk som meningsbärare En faktor som bidrar till att reproducera och i vissa fall även förstärka stereotypa gestaltningar av kvinnor och män är både talat och skrivet språk; hur det används och på så sätt skapar olika diskurser. Studiet av diskurser, som något förenklat kan beskrivas som institutionaliserade samtal som följer vissa mönster och normer, kan med andra ord bidra till en större förståelse för the crucial role of discourse in the reproduction of dominance and inequality (van Dijk 1993, sid 253/ Berglez 2010). Teun A van Dijk, forskare i lingvistik och (kritisk)diskursanalys, pekar på hur olika former av dominansförhållanden är så inkorporerade i våra liv att de till slut blir naturaliserade, as was/is the case for male dominance over women (van Dijk 1993, sid 253). Så hur blir det då möjligt att undersöka om, och i så fall hur, stereotypa representationer förekommer i en viss text, eller för den delen i ett större material? En möjlighet är att just studera vilka diskurser som gäller för det specifika samtalet. Denna analys kommer därför att utgå ifrån ett diskursperspektiv, för att på så sätt göra det möjligt att studera hur materialet förhåller sig till samhällets och skogsområdets diskurs om manligt och kvinnligt. Då denna studie har en emancipatorisk intention, har metoden främst hämtat inspiration från den kritiska diskursanalysen (CDA). Därför känns det nödvändigt att i korta drag redogöra för det teoretiska ramverk som ligger till grund för CDA Diskursen i fokus I fokus för den kritiska diskursanalysen står begreppet ideologi. I detta sammanhang kan begreppet sägas behandla makt- och dominansförhållanden i samhället och hur de skapas och upprätthålls genom olika institutioner, ritualer och relationer. Ett annat nyckelbegrepp är diskurs, som förenklat kan beskrivas som hur språk används på olika sätt i samhället och på så sätt skapar olika diskurser. Dessa diskurser skapas i sin tur av specifika normer, regler och konventioner som finns inom respektive institution (Berglez 2010). 4

10 Språk blir således en bärare av mening, vilket i sin tur bidrar till att lyfta fram specifika åskådningar och normer. I denna förklaring ligger också motiveringen till att just dessa analytiska redskap valts ut till den här studien. Då studiens intention är att försöka förstå hur representationer av kvinnliga och manliga skogsägare kan tolkas, krävdes en metod som inte bara studerar språkets explicita uttryck. 4.4 Varför skogspress? Med utgångspunkt i ovan resonemang kan vi dra slutsatsen att medier har makt att påverka våra uppfattningar om händelser och individer, samt att dessa gestaltningar i vissa fall ger uttryck för stereotypa bilder av kvinnor och män. Att konsumenter av just skogspress skulle vara undantagna mediers påverkan är föga troligt. I studiens inledning konstaterades att skogsområdet traditionellt sett är en manlig arena och att könsstereotypa bilder av skogsägaren fortfarande lever kvar. Om vi skulle välja att acceptera och fortsätta att reproducera könsstereotypa gestaltningar av kvinnliga och manliga skogsägare finns, en risk att den manliga skogsägaren även i framtiden skulle komma att tilldelas störst utrymme och vikt inom skogsområdet på bekostnad av skogsägande kvinnor. Därför blir det intressant att studera skogspressens bild av manliga och kvinnliga skogsägare, för att på så sätt synliggöra och påtala eventuella stereotyper och i förlängningen även verka för jämställdhet inom skogsområdet. 5

11 5 Skogspress ur ett diskursperspektiv I fokus för studien står texter ur fem av Sveriges största tidningar inom skogsområdet. Genomförandet av studien bygger på en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys som metod. Detta stycke redogör för studiens urval, avgränsning, metod och genomförande. 5.1 Skogspressen i fokus Studiens undersökningsmaterial omfattas av flera skogliga tidningar som ges ut av aktörer inom den svenska skogssektorn. Detta har bidragit till att undersökningsmaterialet speglar ett bredare spektrum av den svenska skogspressen, än om endast en skoglig tidning hade studerats. Då olika skogliga tidningar och magasin når olika skogsägare (exempelvis beroende på var i landet skogsägaren bor/äger skog, samt storleken på skogsägarens fastighet), kan undersökningsmaterialet sägas ha både små och stora skogsägare från stora delar av landet som läsare. Då studien är en del i ett större projekt var det av vikt att de skogliga tidningar som kom att ingå i urvalet, gavs ut av aktörer som också fanns representerade i den grupp som arbetat fram Konkurrenskraft kräver jämställdhet - Jämställdhetsstrategi för skogsbrukssektorn (Regeringskansliet 2011). Sammanlagt valdes fyra typer av skogsaktörer ut: stat, skogsägarförening, skogsföretag och intresseorganisation. Motiveringen till detta fokus kan kopplas till en förhoppning om att studiens fynd och förslag på åtgärder ska kunna få så stort genomslag som möjligt. Det första urvalskriteriet var att den skogliga aktören (utgivaren) i sin verksamhet och information riktar sig till enskilda skogsägare, samt att aktören kan kopplas till en journalistisk produkt (exempelvis magasin eller medlemstidning, antingen tryckt eller på webben). Urvalet av aktörer gjordes med intentionen att skapa en bred bild, snarare än att söka generalisera skogsaktörers kommunikation riktad till enskilda skogsägare. Att låta studien omfatta utåtriktad information från ett bredare spektra av aktörer inom skogsområdet, möjliggjorde diskussion kring tilltal och representationer i en vidare kontext än om materialurvalet hade baserats på en avsändare eller en specifik grupp mottagare (skogsägare). Då aktörsgruppen skogsföretag, i förhållande till övriga tre aktörsgrupper är en relativt omfattande grupp med många aktörer, tilldelades gruppen två aktörer. Aktörsgruppen skogsägarförening är även den omfattande, vilket ledde till att en grupp skogsägarföreningar som har en gemensam medlemstidning valdes ut. Följande aktörer och deras journalistiska produkt ingår i urvalet: Stat, Skogsstyrelsen, SkogsEko Skogsstyrelsen är den myndighet i Sverige som ansvarar för skogsområdet. Myndigheten arbetar på uppdrag av regeringen för att realisera landets skogspolitik. Tidningen SkogsEko ges ut av Skogsstyrelsen fyra gånger om året. 6

12 SkogsEko innehåller bland annat nyheter, personporträtt, rådgivning och information från Skogsstyrelsen. Den har en upplaga på ca exemplar och distribueras till skogsägare med minst fem hektar skog. SkogsEko är Sveriges största skogstidning [...] (Skogsstyrelsen [2]) Skogsägarförening, Södra, Mellanskog, Skogsägarna Norrskog, Norra Skogsägarna, Vi Skogsägare Södra, Mellanskog, Skogsägarna Norrskog och Norra Skogsägarna är Sveriges fyra stora skogsägarföreningar. Aktörerna är ekonomiska föreningar som verkar inom sina respektive geografiska områden för att tillvarata sina ansluta skogsägares intressen. Tidningen Vi Skogsägare är en medlemsförmån som följer med medlemskapet i de fyra föreningarna, den ges ut sex gånger om året och har en upplaga på Vi Skogsägare är landets största skogsmagasin [och innehåller] praktiska tips om skogsskötsel, ekonomiartiklar, marknadsanalyser och reportage om skogsbruk och träförädling (LRF Media [1]) Skogsföretag, Skogssällskapet, Skogsvärden Skogssällskapet ägs av Stiftelsen Skogssällskapet och är skogsföretag med fokus på skogsförvaltning, ekonomi och fastighet. Tidningen Skogsvärden ges ut av Skogssällskapet i en upplaga på cirka exemplar. Den distribueras till alla skogsägare som äger mer än 200 hektar skog och ges ut i fyra nummer per år (Newsfactory 2011) Skogsföretag, SydVed, Aktivt Skogsbruk Bolaget SydVed ägs av Stora Enso och Munksjö och har sitt fokus på virkesuppköp och rådgivning. Tidningen Aktivt Skogsbruk, som ges ut i fem nummer/år, trycks i exemplar och distribueras till företagets leverantörer. I Aktivt Skogsbruk kan du läsa skogliga reportage och senaste nytt inom skogsbruket (SydVed) Intresseorganisation, LRF Skogsägarna, Land Skogsland LRF Skogsägarna är en del av Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. LRF Skogsägarna fungerar som en riksorganisation för landets fyra stora skogsägarföreningar (Södra, Mellanskog, Skogsägarna Norrskog och Norra Skogsägarna). Tidningen Skogsland är en av LRF:s medlemstidningar och ges ut som en bilaga till tidningen Land. Tidningarna ges ut av LRF Media och utkommer 47 gånger om året med en upplaga på exemplar. Skogsland är den svenska skogsbranschens ledande nyhets- och affärstidning. Den bevakar skogen ur ägande-, skötsel-, affärs-, industri- och produktperspektiv (LRF Media [2]). 5.2 Materialavgränsning Samtliga aktörers journalistiska produkt (se ovan) omfattas av undersökningen. För att ge en så aktuellt bild som möjligt omfattar studien material utgivet mellan oktober 2010 och september Fyra nummer av varje journalistisk produkt har 7

13 analyserats i studien, och i de fall materialet ges ut fler än fyra gånger per år har ett nummer per kvartal valts ut. Detta för att materialet ska spegla ett så likartat tidsligt perspektiv som möjligt. Samtliga artiklar, inklusive rubrik och eventuella bilder, som direkt handlar om/fokuserar på den enskilde skogsägaren ingår i avgränsningen. Mer precis innefattar avgränsningen alla artiklar som har skogsägaren som huvudperson eller som är ett personporträtt av en skogsägare. Artiklar som exempelvis har skogsägaren i fokus i rubrik och bild, men inte huvuddelen av artikeln, har valts bort. Inte heller har krönikor, ledare eller debattartiklar innefattats, då de snarare har fokus på personliga åsikter och perspektiv än skogsägaren som individ. Ett kriterium är också att artikelns huvudperson uttryckligen beskrivs som skogsägare. Totalt föll 43 artiklar inom ramen för urvalet, se bilaga Del och helhet kvantitativ översikt och kritisk diskursanalys Studiens huvudanalys har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod inspirerad av kritisk diskursanalys. Denna analysmetod gör det möjligt att inte bara analysera textens latenta egenskaper, utan också att gå djupare in i textens språkliga och innehållsmässiga nivå. Analysen inleddes med en första läsning av samtliga artiklar, samt en kvantitativ översiktsanalys av materialet. Översiktsanalysen användes sedan som ett metodologiskt verktyg för en snävare avgränsning av materialet, men fungerar även som en utgångspunkt för presentationen av det kvalitativa analysresultatet. De artiklar som ingår i den kvalitativa avgränsningen valdes ut för att närstudera tendenser som kom fram i den kvantitativa analysen Genomförande Kvantitativ översikt Den kvantitativa översiktsanalysen arbetades fram i enlighet med fyra hållpunkter för kvantitativ analys: objektivitet, systematik, kvantitet och manifest (Nilsson 2010). För att översikten skulle kunna uppfylla objektivitets- och systematikkravet, arbetades ett tydligt kodschema fram (Bilaga 2). Detta för att göra det möjligt att få samma resultat om studien upprepas, samt för att säkerställa att analysen genomfördes enligt en väl definierad struktur. Kodschemat utformades på ett sådant sätt att svaren var möjliga att kvantifiera och utläsa från textens manifesta egenskaper. Det var också viktigt att analysens frågor och variabler överensstämde med studiens syfte, men även artiklarnas huvudsakliga innehåll och min egen förförståelse för både material och samhällelig kontext påverkade utformningen Genomförande Kvalitativ analys Den typ av diskusanalys som använts för att kvalitativt studera materialet i denna studie har inspirerats av Teun A van Dijks modell för kritisk diskursanalys. I sin artikel Principles of Critical Discourse Analysis (1993) presenterar van Dijk ett tillvägagångssätt för kritisk diskursanalys som utgår ifrån både ett makro- och mikroperspektiv och innefattar flertalet analysnivåer. Van Dijks modell för kritisk diskursanalys är för omfattande för att i sin helhet användas i denna studie. Därför 8

14 kommer analysen inom ramen för makroperspektivet att studera respektive artikels schematiska och tematiska struktur, medan mikroperspektivet inriktar sig på språkliga aspekter såsom exempelvis frånvarande information och implikationer (Berglez 2010). Med utgångspunkt i dessa ovan nämnda utgångspunkter arbetades sedan en analysmatris fram (Bilaga 3). Syftet med matrisen var att inte bara att tydligt ringa in diskursanalysens ramverk, utan också att i största möjliga mån analysera artiklarna på ett stringent sätt. 9

15 6 Analys Skogsstereotypen i fokus? Analysen inleddes med en kvantitativ översikt. Resultaten redovisas nedan med syfte att ge en övergripande bild av det totala materialet, samt för att peka på ett antal övergripande tendenser hos materialet. Slutligen presenteras resultaten från den kvalitativa analysen av tre separata artiklar och sätts i relation till ett genusperspektiv. 6.1 Kvantitativ översikt Totalt ingick 43 artiklar i den kvantitativa översiktsanalysen. I tolv av artiklarna var kvinnliga skogsägare huvudpersoner och 23 artiklar hade manliga skogsägare som huvudperson. Åtta av artiklarna hade fler än en huvudperson. I dessa fall utgjordes huvudpersonerna av maka och make, syskon eller personer med annan relation. Resultatredovisningen av den kvantitativa översikten fokuserar främst på de artiklar som har en ensam skogsägare som huvudperson. Värt att tillägga är också att det finns en viss skillnad mellan de olika tidningarna. Några konkreta exempel är hur vissa tidningar hade långt fler artiklar som föll inom avgränsningen, samt att den numerära representationen av kvinnliga och manliga skogsägare varierar i mycket hög utsträckning beroende på vilken tidning som studeras. Om studies avgränsning och/eller urval hade sett annorlunda ut, skulle resultatet därför också sannolikt blivit ett annat. (Se bilaga 3) Huvudpersoner i relation till kvinnliga och manliga skogsägare När det gäller det totala antalet kvinnliga och manliga huvudpersoner i artiklarna, utgjorde kvinnliga skogsägare cirka 40 procent av huvudpersonerna, och manliga skogsägare cirka 60 procent. I de artiklar som hade en ensam skogsägare i fokus, utgör de kvinnliga skogsägarna däremot endast cirka 34 procent av huvudpersonerna, medan männens andel av utrymmet stiger till cirka 66 procent. Utifrån ovan resultat blir det möjligt att konstatera att de 35 artiklar som endast hade en ensam skogsägare i fokus, inte korrelerar väl med den faktiska fördelningen av kvinnliga och manliga skogsägare i Sverige i dag. Att dra några konkreta slutsatser kring könsrepresentation i det totala antalet artiklar blir problematiskt, då statistik kring samägda fastigheter är begränsad Skogsägare som titel Översiktanalysen studerade också hur artiklarna presenterade det faktum att huvudpersonerna var skogsägare och vilket titel de tilldelades. Analysen visar på att i artiklar med en ensam skogsägare som huvudperson, var skillnaden stor i på vilket sätt kvinnliga respektive manliga skogsägare presenterats. Nästan 70 procent (i 16 artiklar) av de manliga skogsägarna i dessa artiklar presenterades uttryckligen som skogsägare eller markägare. Av de kvinnliga skogsägarna i 10

16 Antal artiklar RAPPORT MEDIEANALYS - SKOGSPRESS artiklar med en ensam huvudperson, presenterades endast hälften av dem (i sex artiklar) uttryckligen som skogsägare eller markägare Passiva kvinnor, aktiva män Artiklarnas fotografier Av de artiklar som endast hade en skogsägare som huvudperson, var det bara en artikel som inte hade någon tillhörande bild. Då den kvantitativa analysen endast studerade det som var explicit (uppenbart) i artiklarna, blev det nödvändigt att göra en snäv distinktion av vad som skulle betraktas som aktiva och passiva bildmotiv av skogsägaren. Därför kodades fotografier av skogsägare som utförde någon typ av handling eller rörelse (exempelvis gå, peka, såga, titta ut över skogen) som aktiv, och de fotografier i vilka skogsägare tittade in i kameran och stod eller satt med ansikte/kropp mot kameran som passiv. Det faktum att vissa huvudpersoner/artiklar har kodats som både aktiv och passiv, beror på att dessa artiklar hade fler än en bild. I dessa fall visade exempelvis ett av fotografierna skogsägaren som aktiv, medan ett annat fotografi i samma artikel visade skogsägaren som passiv. Av de män som var ensam huvudperson i artikeln, gestaltades 17 av dem som aktiv i fotografierna, fyra som passiv, samt tio av dem som både aktiv och passiv. I de artiklar som hade en ensam kvinna som huvudperson, gestaltades två av dem som aktiv i fotografierna, sju som passiv och tre av dem som både aktiv och passiv. Det går alltså att konstatera att manliga skogsägare främst gestaltas som både aktiv och passiv i fotografierna, och minst förekommande som bara passiv. Den kvinnliga skogsägare gestaltas främst som passiv i fotografierna och minst förekommande som bara aktiv. Se diagram. Diagram Kvinnliga och manliga skogsägare i artiklarnas fotografier Aktiv Passiv Aktiv och passiv Kvinnlig skogsägare Manlig skogsägare Diagrammet avser artiklar med en ensam kvinnlig eller manlig skogsägare som huvudperson Familjerelationer I hälften av de artiklar som har en ensam kvinnlig skogsägare som huvudperson, framkommer relationen till en make. I artiklar med en ensam manlig skogsägare lyfts relationen till en maka i åtta av de 23 artiklarna, vilket utgör nästintill en tredjedel. Relationer till barn samt förälder och/eller mor- farförälder, lyfts i 11

17 hälften respektive över hälften av artiklar med en kvinnlig skogsägare som huvudperson. Samma relationer lyfts endast i sju respektive åtta av de sammanlagt 23 artiklarna som har en manlig skogsägare som huvudperson. En annan stor skillnad när det kommer till relationer inom familjen, är hur samtliga artiklar med en kvinnlig skogsägare som huvudpeson lyfter någon slags familjerelation, medan sex artiklar med en manlig skogsägare inte lyfter någon familjerelation alls Sammanfattning, kvantitativ översikt I de artiklar som har en ensam skogsägare som huvudperson är den manliga skogsägaren något överrepresenterad i förhållande till den kvinnliga skogsägaren, i relation till ägarstrukturen ur ett könsperspektiv. I artiklar med en ensam skogsägare presenteras 70 procent av de manliga skogsägarna uttryckligen som skogsägare eller markägare, medan endast 50 procent av de kvinnliga skogsägarna presenteras likvärdigt. I de bilder som hör till artiklar med en ensam skogsägare som huvudperson, avbildas kvinnliga skogsägare i störst utsträckning som passiv och minst förekommande som aktiv. Manliga skogsägare avbildas däremot oftast som aktiv och passiv, mest sällan som passiv. 50 procent av artiklarna med en ensam kvinnlig skogsägare som huvudperson lyfter relationen till en make, medan samma siffra för den ensamma manliga skogsägaren uppgår till cirka 35 procent. Samtliga artiklar med en ensam kvinnlig skogsägare som huvudperson lyfter någon typ av familjerelation. 25 procent av artiklarna med en ensam manlig skogsägare som huvudperson lyfter ingen familjerelation alls. 6.2 Kvalitativ analys Den kvalitativa analysen har studerat tre artiklar med sammanlagt två kvinnliga och två manliga skogsägare som huvudpersoner. De tre artiklarna kan sägas representera två typer av skogsägare. Under rubriken Skogsägarparet gestaltas skogsägarna främst som brukare av sin skog, medan rubriken Skogsproffset snarare lyfter skogsägare som inte bara har en egen skogsfastighet utan även arbetar professionellt med frågor som rör det skogliga området. Nedan presentation av den kvalitativa analysen har som syfte att lyfta intressanta aspekter i just dessa tre artiklar. Den bör betraktas som en fördjupning av den kvantitativa översikten och en diskussion av enstaka genusrelaterade aspekter i materialet. Därmed sagt har den inte någon intention att generalisera varken det totala undersökningsmaterialet eller skogspressen i stort. Självklart hade det varit möjligt att lyfta andra aspekter och artiklar förutom de som presenteras nedan. De utvalda artiklarna illustrerar emellertid både tendenser som syns i den kvantitativa översikten, samt aspekter som inte kan behandlas med kvantitativa verktyg utan som kräver en djupare analys av textens underliggande mening. SKOGSÄGARPARET - Genom att analysera en artikel med både en manlig och kvinnlig skogsägare som huvudperson, blev det möjligt att studera hur de båda skogsägarna gestaltas i relation till en och samma skogsfastighet. 12

18 KUNGLIG GLANS FÖRGYLLER JULEN SkogsEko, Nummer 4, 2010 Artikeln handlar om familjen Göthner som odlar kontinental kungsgran. Rubriken inklusive vinjett lyder: Reportage Julgransodling Kunglig glans förgyller julen. Till artikeln hör tre bilder; varav en föreställande Gunnar Göthner mitt bland sina granar, en Gunnar Göthner och Bodil Göthner med sin hund vid granodlingen, samt en närbild på en gran. I slutet av artikeln ligger en faktaruta med rubriken Gunnars granar, som berättar fakta om Gunnar Göthner Aktiebolag. Denna artikel valdes främst ut på grund av sitt breda innehåll. Artikeln tar både upp skogsägaren som person, skogsfastigheten och det familjeägda företaget, vilket gör att det finns flera aspekter att studera närmare i texten. Artikelns rubrik fokuserar främst på skogsägarparets val av träd, medan ingressen lyfter hur skogsbruket drivs av familjen Göthner. Rubrik och ingress lägger inget fokus på de enskilda skogsägarna, däremot fokuserar både en av artikelns bilder samt faktaruta specifikt på Gunnar Göthner. Han utför heller inte någon specifik handling på bilden utan kan snarare betraktas som passiv, vilket gör att Bodil Göthner likväl kunde utgjort bildens motiv. Faktarutan med rubriken Gunnars granar lyfter också fram Gunnars roll i företaget. En alternativ rubrik, exempelvis Familjeföretag, skulle inte på samma sätt ha lagt tyngdpunkten på den manliga skogsägaren. Att företaget i folkmun kallas just Gunnars Granar går att läsa i faktarutans text och skulle därför fortfarande framgå. Med utgångspunkt i ovan resonemang blir en tolkning att Gunnar Göthner, redan på en tematisk nivå, tilldelas en större roll än Bodil Göthner. Skogsägarna i artikeln presenteras i ingressen som Familjen Göthner hör till de få svenska skogsägare [...] och en av bildtexterna inleds med ordet Familjeföretag., vilket indikerar att fastigheten ägs och drivs av fler än en person. Dock är det främst Gunnar Göthner som kommer fram som person i artikeln. Artikeln inleds med att berätta om hur Det var en slump att dåvarande Gunnar Göthner började odla kungsgran. Vi får också veta att I dag har han tillsammans med sin fru Bodil cirka 150 hektar med främst kungsgran [...]. Trots att odlingen presenteras som familjeägd och ett familjeföretag, utgår artikeln från Gunnar Göthner som huvudperson och i viss mån även huvudägare av odlingen. Gunnar Göthner får bland annat uttala sig om sakkunskap om granarnas behov: - Kungsgran är mer känslig för frost än vanliga granar. Artikeln gestaltar honom också som aktiv ute i skogen: Varje år planterar han cirka julgransplantor [...], men också inom företaget: Gunnar Göthner satsar på kungsgranar [...]. Två av bilderna, varav en tillsammans med Bodil Göthner, visar Gunnar Göthner iklädd skogsutrustning. En tolkning av artikelns gestaltning av Gunnar Göthner blir således att han inte bara har sakkunskap om sin skogs speciella krav, utan också är den som arbetar i skogen med plantering och tar beslut om val av trädsort för odlingen. 13

19 Bodil Göthner får ingen närmare personlig gestaltning i artikeln. Genom ingressen kan vi förstå att hon är en del av Familjen Göthner. Hennes namn förekommer även i en av bildtexterna, Familjeföretag. Gunnars Granar drivs av makarna Gunnar och Bodil Göthner, i början av artikeln, I dag har han tillsammans med sin fru Bodil cirka 150 hektar, och som avsändare i ett citat genom benämningen makarna. Artikeln presenterar med andra ord ingen information som kan hjälpa läsaren att tolka Bodil Göthners personliga relation till skogen eller roll och delaktighet i företaget. Bodil Göthner citeras tydligt på ett ställe i artikeln, och får då utrymme att redogöra för företagets arbete över året, samt odlingens omloppstid: Vi brukar börja vid påsk och sen är det full fart några veckor framåt [...]. Citatet indikerar att Bodil Göthner har en insikt i företagets produkter, men också att hon i viss utsträckning är aktiv i driften. Detta är dock det enda stället hon gestaltas som verksam i företaget, en aspekt som skrivs in av henne själv snarare än redogörs för i artikeltexten. Artikelns större bild konfirmerar också tolkningen att Bodil Göthner inte gestaltas som aktiv i jämförelse med sin make, då hon på bilden visserligen är friluftsklädd men inte iklädd skogsutrustning som exempelvis skyddskläder, hjälm och röjsåg. Artikelns lexikala stil kan dels lyftas i relation till hur artikeln redogör för avsändare av citat. Två av artikelns citat har ingen tydlig avsändare. Då både artikelns tydligaste tema och huvudperson utgörs av Gunnar Göthner, blir det möjligt att tolka citaten som hans uttalanden. Ett av citaten lyder - Då hyr jag in arbetskraft som får såga för fullt. En sådan tolkning skulle i sin tur i än högre grad bidra till tolkningen om Gunnar Göthner som aktiv i både företaget och i skogen. Sammanfattning - Artikelns tematiska och schematiska struktur lyfter enligt ovan tolkning fram den manliga skogsägaren i mycket större omfattning än den kvinnliga skogsägaren. Flera delar i analysen pekar på hur både den kvinnliga skogsägares person och handlingar får stå tillbaka till förmån för den manliga skogsägaren. I artikeln finns två citat som inte har någon direkt avsändare. Då den manliga skogsägaren ges en stor roll i artikeln, kopplas uttalandena mer sannolikt till honom, vilket i sin tur bidrar till den övergripande tolkningen av den manliga huvudpersonen som en aktiv skogsägare. SKOGSPROFFSET - Flera artiklar inom avgränsningen gestaltade skogsägare som även i sitt yrke arbetade inom det skogliga området. De två artiklar som analyserats under rubriken Skogsproffset liknar varandra både stilmässigt och i omfattning, och valdes därför ut att analyseras kvalitativt i relation till varandra. GÖRAN PERSSON, STATEN OCH KAPITALET I SKOGEN SkogsEko, Nummer 3, 2010 Artikeln handlar om Göran Perssons arbete, hans liv och relation till skogen. Artikeln berättar också om Göran Perssons egen skog, men även om hans perspektiv på skogsbruk. Till artikeln hör vinjetten Porträttet Göran Persson, en faktaruta om Göran Persson, samt en ruta som redogör för hans åsikter om tre specifika frågor. Två bilder ligger i anslutning till artikeln; en stor närbild samt 14

20 en mindre bild som visar hur Göran Persson sitter och läser i en fåtölj med en skogsfond i bakgrunden. TÄNK PÅ JURIDIKEN Skogsvärden, Nummer 4, 2010 Artikeln handlar om Anna-Stina Nordmark som person, om hennes perspektiv på kvinnors skogsägande, om hennes relation till skogen och hennes professionella uppdrag inom näringslivet. Till artikeln hör en stor porträttbild samt en mindre helfigursbild av Anna-Stina Nordmark, en faktaruta om henne som person och hennes arbetsliv, samt vinjetten Porträttet Tema Jämställdhet. Ovan artiklar fokuserar både på huvudpersonerna som skogsägare och som professionell yrkesperson. Artiklarna gestaltar dock huvudpersonerna på olika sätt, både när det gäller deras relation till skogen, sitt skogsägande och sitt professionella yrkesliv. Artikeln som har den manlige skogsägaren Göran Persson i fokus, inleds med en reflektion kring det tidigare livet som statsminister och forsätter att berätta om Perssons aktiva yrkesliv. Stycket gestaltar Persson främst genom handlingar: Han är konsult, han är ordförande för statliga Sveaskog, han berättar att han höll 200 tal under 2009 och han driver tillsammans med hustrun Anitra Steen jord- och skogsbruket på sin egen gård Torp i Sörmland. I den artikel som har den kvinnliga skogsägaren Anna-Stina Nordmark som huvudperson, har inledningen en annan karaktär. Precis som artikeln med den manliga skogsägaren i fokus redogör den för huvudpersonens yrkesliv, men fokuserar snarare på adjektiv och attribut än erfarenheter kopplade till yrkeslivet. Hon bär gröna gummistövlar till den eleganta, svarta kjolen, den vita blusen och den nätta gråa koftan. Hon är vd, karriärkvinna och styrelseproffs. Och jordnära, skogspraktisk norrländska från Överkalix. Tydligt är att både artikeln med den kvinnliga och manliga skogsägaren gestaltar huvudpersonen som mångsidig, med både professionella skogliga uppdrag och den egna skogsfastigheten på agendan. En tydlig skillnad är dock hur artikeln med Anna-Stina Nordmark som huvudperson inte bara gestaltar henne som yrkesperson och skogsägare, utan även som kvinna. Några referenser till kön finns inte i artikeln med Göran Persson som huvudperson, vilket leder fram till tolkningen att kön är en viktig faktor i gestaltningen av den kvinnliga skogsägaren men däremot inte i formandet av bilden av den manlige skogsägaren. En annan intressant iakttagelse är hur gestaltningen av den manliga skogsägaren inte innehåller några referenser till utseende eller kläder. Artikeln med den kvinnliga skogsägaren i fokus inleds däremot med en redogörelse av klädsel, vilket kan tolkas som en viktig komponent i skapandet av bilden den kvinnliga skogsägaren. Inte heller gestaltas Göran Perssons person med hjälp av beskrivande adjektiv, ett språkligt grepp som däremot är väl synligt i artikeln om Anna-Stina Nordmark. 15

21 Artikeln redogör också för Göran Perssons strategier för sin egen skog och det praktiska skogsarbete han själv utför: Han arbetar en del i skogen också, inte med större jobb men med viss röjning och nyplantering. Anna-Stina Nordmark gestaltas även hon som en skogsägare som engagerar sig i sitt skogsbruk, även om hon inte har tid att själv jobba i skogen: I dag hinner Anna-Stina Nordmark inte sköta sin skog själv men hon följer bruket av den, och när hon slutar sin Stockholmskarriär vill hon göra så mycket som möjligt själv. En möjlig tolkning av skogsägarnas engagemang i sin skog, är att den manliga skogsägaren är aktivt i sitt skogsbruk genom att själv vara ute i skogen, medan den kvinnliga skogsägarens aktiva skogsbruk gestaltas genom hennes intresse snarare än praktiska skogsarbete. En skogsägare behöver inte nödvändigtvis ägna sig åt röjning och gallring ute på fastigheten för att betraktas som aktiv i sitt skogsbruk. Intresse, engagemang och kunskap kring sin skog kan även betraktas som komponenter i en aktiv roll. Utifrån detta resonemang kan vi således konstatera att både Göran Persson och Anna-Stina Nordmark kan sägas vara aktiva skogsägare. Däremot framkommer en tydlig distinktion i hur deras aktiva skogsbruk tar sig i uttryck. Sammanfattning - Den manlige skogsägaren gestaltas genom tidigare erfarenheter, sina uppdrag och handlingar, medan den kvinnliga skogsägaren främst gestaltas genom adjektiv och attribut. Både den kvinnliga och manliga skogsägaren gestaltas som aktiva yrkespersoner. Dock finns ett tydligt fokus på den kvinnliga skogsägarens könstillhörighet. Referenser till kläder utgör en stor del av gestaltningen av den kvinnliga skogsägaren, speciellt i jämförelse med bilden av den manliga skogsägaren. Den manliga skogsägaren beskrivs som aktiv i sitt skogsbruk genom både strategier och praktiskt skogsarbete. Den kvinnliga skogsägarens aktiva skogsbruk beskrivs i termer av intresse och engagemang i sin fastighet. 16

22 7 Slutdiskussion Detta avslutande stycke kommer att diskutera studiens resultat och sätta det i relation till ett genusteoretiskt perspektiv. 7.1 Genusstrukturer i materialet Den kvantitativa översikten konstaterade bland annat att det finns en diskrepens mellan könsfördelningen av artiklarnas huvudpersoner och ägarfördelningen av kvinnliga och manliga skogsägare i Sverige i dag. Denna slutsats kan sägas ge en fingervisning om att den svenska skogspressen fortfarande står relativt till i utvecklingen mot en könsrepresentation som speglar den könsmässiga ägarfördelningen. Detta fynd stämmer också relativt väl med tendenser som även tidigare studier pekat på (Umaerus & Häggqvist 2010). Däremot bör fynden i denna översikt inte per automatik betraktas som tendenser som går att applicera på hela den svenska skogspressen, för en sådan generalisering krävs mer omfattande studier. Ytterligare forskning inom området skulle även kunna bidra till en större förståelse kring förändringar över tid, liksom synliggörande av mer övergripande och generella genusstrukturer i skogspressens representation och gestaltningar av skogsägare. En annan tendens som den kvantitativa översikten pekade på var hur manliga skogsägare, i högre grad än kvinnliga, titulerades bokstavligen som skogs- eller markägare. Den tydliga diskrepansen mellan hur kvinnliga och manliga skogsägare presenteras i det analyserade materialet, pekar i sin tur på att det kan finnas en skillnad i de diskurser som omtalar kvinnliga respektive manliga skogsägare: Mannen är skogsägare, kvinnan äger skog. Att olika skogsägare engagerar sig i sin skog på olika sätt är i sig inget problem. Däremot kan det betraktas som problematiskt om denna olikhet baseras på kön. Om den manliga skogsägaren både gestaltas som ägare och praktisk brukare av sin skog, medan den kvinnliga skogsägaren huvudsakligen gestaltas som ägare, finns en risk att skogen som faktisk plats förblir en arena på vilken den manliga skogsägaren har en mer naturlig plats än den kvinnliga skogsägaren. Den kvantitativa översikten visade också på hur den manliga skogsägaren som ensam huvudperson avbildades som aktiv i mycket större utsträckning än den kvinnliga huvudpersonen. Resultatet kan kopplas till studier av hur manliga skogsägare, i högre grad än kvinnliga skogsägare, arbetar mer aktivt med både praktiskt och administrativt arbete i relation till sin skog (t ex Lidestav 2003). Bilden av skogsägaren kan alltså tolkas som en konfirmation och reproduktion av de könsbetingade strukturer som finns i diskursen om skogsägarens arbete med sin skog. Artiklarna inom det totala urvalet visade också på att den kvinnliga skogsägaren i högre grad än den manliga skogsägaren kopplas till relationer inom familjen (make/maka, förälder, mor- och farförälder, barn eller syskon). Att den kvinnliga skogsägaren i högre grad kopplas ihop med en make, kan relateras till Yvonne Hirdmans formel för att beskriva det stereotypa tänkandet kring motsatsparet man-kvinna. Hirdman talar bland annat om hur bilden av kvinnan även förutsätter mannen (Hirdman 2004). Även i de fall maken inte har specifik 17

23 eller framträdande roll i artiklarna med en ensam kvinnlig skogsägare, blir han alltså ett verktyg i skapandet av bilden av kvinnan. Den del av analysen som studerade materialet kvalitativt kom att ta fasta på några av fynden från den kvantitativa översikten genom att studera tre artiklar närmare. Den kvalitativa analysen studerade bland annat en artikel som både har en kvinnlig och manlig skogsägare skogsägarpar som huvudperson. Artikeln Kunglig glans förgyller julen visade sig inte bara ha ett större fokus på den manlige skogsägaren utan även gestalta de båda skogsägarna på olika sätt. Den kvinnliga skogsägaren beskrevs i artikeln som en del av familjeskogsbruket men gestaltades samtidigt mycket ensidigt och ytterst begränsat. En sådan gestaltning riskerar att cementera och reproducera bilden av den kvinnliga skogsägaren som mindre aktiv i och betydelsefull för skogsbruket i allmänhet och det familjeägda i synnerhet. Den professionella skogsägaren var den typ av skogsägare i fokus för den kvalitativa analysens andra del. En möjlig tolkning presenterades i termer av hur gestaltningen av den manliga skogsägaren utgår ifrån hans tidigare erfarenheter, medan gestaltningen av den kvinnliga skogsägaren utgår ifrån hennes attribut och klädsel. Skillnaden i gestaltning pekar inte bara på en tydlig differens i vad som är av vikt i beskrivningen av en man respektive en kvinna, utan bidrar även till den stereotypa bilden av vad som är manligt respektive kvinnligt. I analysen av dessa två artiklar blev det också tydligt hur betydelsen av en relation till sin make/maka kan ges olika vikt. I fallet med den kvinnliga skogsägaren får vi inte bara veta att hon äger sin skogsfastighet tillsammans med sin man. Vi får också veta att maken jobbar inom skogsområdet, men dock inget mer om honom som person. Här konfirmeras alltså inte bara Hirdmans resonemang kring hur bilden av kvinnan också kräver en man, utan också att en skogskunnig make är en viktig pusselbit i kvinnligt skogsägande. En sådan uppfattning kan i sin tur även sägas förstärka de traditionella könsstrukturerna inom det svenska skogsbruket. 7.2 Arbetet mot ett jämställt skogsägande Denna studie har visat på att den svenska skogspressen fortfarande har arbete kvar att göra när det gäller att förändra den könsstereotypa bilden av den svenska skogsägaren. Med hänvisning till de teorier om mediers makt som lyftes i början av studien, blir det möjligt att konstatera att dessa medieproducenter har ett ansvar i att reflektera över vilka budskap och stereotyper som de förmedlar till sina läsare. Numerär jämställdhet, att kvinnliga och manliga skogsägare får proportionerligt mycket utrymme, är en viktig faktor i arbetet mot ett mer jämställt skogsägande. Men minst lika viktigt är arbetet med att motverka könstereotypa gestaltningar av skogsägaren. Detta då stereotyper snarare ser kön än en skogsägare och på så sätt riskerar att bygga vidare på den traditionella föreställningen om skogen som mannens arena. Ett första steg mot ett mer jämställt skogsägande är att synliggöra dessa stereotyper, vilket denna studie haft som syfte. Ansvaret ligger nu på flertalet aktörer inom skogsområdet att fatta stafettpinnen och bryta mönstret. 18