KVALITETSREDOVISNING SOCIALTJÄNSTEN

Transkript

1 2012 KVALITETSREDOVISNING SOCIALTJÄNSTEN VERKSAMHETSÅRET 2012

2 > Socialtjänstens uppdrag är att ge stöd och bistånd till människor som på grund av ålder, funktionshinder, ekonomiska eller sociala problem behöver det. En annan viktig uppgift är att visa på olika möjlig heter för den som behöver råd och vägledning.

3 Kvalitetsredovisning I INNEHÅLL Kvalitet inom Socialtjänsten 4 Utveckling och resultat Rätt insats 5 Boende 5 Självförsörjning 6 Kostnadskontroll 6 Så här jobbar vi i Nacka med sociala frågor 7 Socialtjänsten - med uppdrag att hjälpa 7 Social- och äldrenämnden ansvarig för mål och resultat 7 Socialtjänsten beslutar, utföraren utför 7 Socialtjänstens kvalitetsarbete 7 Kvalitet i handläggningen 9 Brukarundersökning av myndighet/handläggning 9 Andra metoder för uppföljning av handläggning 10 Medarbetare 11 Kvalitet i handläggningen utveckling under Kvalitet hos utförare/insatser 13 Kvalitetskriterier för utförarnas insatser 13 Uppföljning av utförarnas insatser 13 Brukarundersökning av utförare/insatser 16 Kvalitet i insatser utveckling under Jämförelser med andra kommuner 19 Öppna jämförelser 19 Södertörnsnätverket 20 Utvecklingsområden Väsentlighets- och riskanalys Nackas arbetsmodell för utveckling 23 Socialtjänstens väsentliga områden Rätt stöd 23 Rättssäker handläggning 23 Förebyggande arbete 23 Service 23 Volym- och kostnadskontroll 23 Socialtjänsten i siffror 25 Individ- och familjeomsorg 25 Personer med funktionsnedsättning 26 Äldre 26 3 I

4 I Kvalitetsredovisning KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN Socialtjänsten i Nacka arbetar aktivt med kvalitetsutveckling. Vi stödjer oss på Nacka kommuns vision Öppenhet och mångfald och grundläggande värdering Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Vår socialtjänst i Nacka ska ge god service och vara tillgänglig för den som behöver stöd, hjälp och omsorg. Vi ska ha en rättssäker handläggning med korrekta beslut. Våra insatser ska utgå från kundernas behov och svara mot gällande lagstiftning. Arbetet ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet så långt det är möjligt. Därför arbetar vi med att definiera vad som är kvalitet, följa upp kvaliteten och identifiera utvecklingsområden att arbeta vidare med. Det är också viktigt att presentera resultaten av våra uppföljningar. Det gör vi genom att sammanfatta de viktigaste resultaten i denna kvalitetsredovisning och att publicera rapporter från brukarundersökningar, jämförelser och uppföljning av utförare på kommunens webbplats Vi är stolta över att kunna presentera vår sjunde kvalitetsredovisning. Anders Fredriksson Socialdirektör I 4

5 Kvalitetsredovisning I Utveckling och resultat 2012 Det här har vi genomfört under året utifrån några av utvecklingsområdena 2012: Rätt insats Rätt insats innebär bland annat att den motsvarar kundernas behov och svarar mot lagstiftning. Vi vill att vårt arbete ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet. Därför har vi under året satt igång flera målgruppsinventeringar för att utveckla formerna för uppföljning av resultat. Inom barn och ungdom har vi påbörjat ett utvecklingsarbete och tagit fram enkäter som besvaras av barn, ungdomar och föräldrar. Syftet är att systematiskt undersöka hur våra insatser uppfattas och påverkar livssituationen. För att öka valfriheten infördes under året valfrihetssystem inom korttidsvistelse enligt LSS (lagen om stöd och service för vissa funktionshindrare). När Nackabon ska göra kundval kan han/hon använda Jämföraren ett system på kommunens webbplats. Jämföraren redovisar kvalitetsmått som går att använda som underlag för val. De första områden på socialtjänsten som var med i Jämföraren var äldreboenden och hemtjänst. Under året gjordes förberedelser för att få familjerådgivning och familjebehandling med i Jämföraren. En förenklad handläggning av serviceinsatser inom äldre och LSS har införts för att förenkla för kunden och effektivisera handläggningen. Kunden lämnar uppgifter till en utredning och beslut utan att träffa en handläggare. Alla enheter har på olika sätt utvecklat handläggningsrutinerna för rättsäker myndighetsutövning. Socialstyrelsen har genomfört en granskning av kommunens arbete med våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Där framkom att socialtjänsten behöver en handlingsplan för att förebygga våld i nära relationer samt förbättrade rutiner i handläggning av ärenden som gäller våldutsatta. En äldrevägledare har under två år erbjudit äldre på Nackageriatriken samtal, dels för att minska deras oro dels för att vägleda och förebreda dem inför vårdplaneringen samt öka samverkan. Efter en extern utvärdering som visade på goda reslutat permanentas funktionen. Nya kundval har genomförts inom daglig verksamhet LSS. Satsningen på förebyggande och öppna insatser fortsätter. Inom äldreomsorgen permanentas flera projekt med förebyggande insatser. Individ- och familjeomsorgen skapar fler öppna insatser och frivilliga lösningar, inte minst för att så långt som möjligt undvika placeringar. Boende Vi har ett mycket gott samarbete med exploatörer och en långsiktig planering, vilket gör att vi kan tillgodose en stor del av socialtjänstens målgruppers bostadsbehov. Svårigheterna ligger i att det inte finns något kommunalt bostadsbolag, att det byggs för få hyresrätter, att hyreskostnaderna är höga och att bristen på kommunal mark är stor, vilket innebär problem med att hitta lämpliga platser att bebygga. Det tar lång tid att få fram nya detaljplaner, bland annat för att alla projekt överklagas och för att upphandlingar av nybyggnation kan vara utdragna. Under 2012 hyrde socialtjänsten 208 lägenheter, av dessa 111 med sociala kontrakt vilket innebär att hyresgästen ska kunna ta över kontraktet. Under året fick bara sju hushåll ta över kontraktet på grund av att hyresvärdarnas krav på blivande hyresgäster inte uppfylldes. Arbetet med sociala bostäder och sociala kontrakt har utvecklats. Under 2012 har socialsekreterare gjort uppföljningar med hembesök i samtliga sociala kontrakt och bostäder. Myndigheten har utarbetat en nollvision på att inga barnfamiljer och psykiskt sjuka ska vräkas. Boenden som tillkommit under 2012 Boendeform Äldre Funktionsnedsättning IFO Övrigt Särskilt boende 54 5 Lägenheter Gruppbostad 5 5 I

6 I Kvalitetsredovisning Självförsörjning Det är mycket betydelsefullt att myndigheten medverkar i att människor hittar den snabbaste vägen till självförsörjning. Kartläggningar av antalet sjukskrivna som saknar sjukpenning och får försörjningsstöd har lett till att en konsultläkare nu anlitas i arbetet med sjukskrivna utan sjukpenningsgrundande inkomst. Kostnadskontroll En god kontroll av kostnader underlättar planering och prioriteringar. Vi har höjt kompetensen hos personalen inom detta område vilket har gett mycket bra resultat. I 6

7 Kvalitetsredovisning I Så här jobbar vi i Nacka med sociala frågor Socialtjänsten med uppdrag att hjälpa ger stöd och bistånd till människor som på grund av ålder, funktionsnedsättning, ekonomiska eller sociala problem behöver hjälp visar på möjligheter för den som behöver råd och vägledning Socialtjänstens organisation består av sex enheter: barn- och ungdomsenheten IFO (individ- och familjeomsorgen), vuxen enheten IFO, enheten funktionsnedsättning, äldreenheten, sociala ekonomienheten och sociala kvalitetsenheten. Social- och äldrenämnden ansvarig för mål och resultat Social- och äldrenämnden är politiskt ansvarig för socialtjänstens verksamhet. Nämnden är en finansieringsnämnd med ansvar för mål, resultat och uppföljning av insatserna. Socialtjänsten beslutar, utföraren utför Socialtjänsten står för myndighetsutövningen och fattar beslut om olika insatser som sedan utförs av en särskild utförare, som kan vara privat eller kommunal. Utföraren är till exempel ett äldreboende, en familjebehandlare eller en daglig verksamhet enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Utföraren måste vara godkänd av kommunen för att bedriva sin verksamhet. Detta sker antingen inom ett valfrihetssystem eller genom upphandling i konkurrens med andra utförare. Ansvarsfördelning mellan myndighetsutövning och utförarnas produktion är tydlig. Socialtjänstens kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet utgår ifrån social- och äldrenämndens mål och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL (socialtjänstlagen), LVU (lagen om vård av unga), LVM (lagen om vård av missbrukare) och LSS. Syftet är att uppnå och vidareutveckla en god kvalitet i socialtjänstens verksamhet. Kvalitetsarbetet ska ha en tydlig struktur och skapa en lärande organisation som främjar förändrings- och utvecklingsarbete. Det ska ge underlag för effektiv resursanvändning och redovisningar till medborgare, politiker och medarbetare. Kvalitetskriterier och uppföljning Det finns gemensamma kriterier för att följa upp kvaliteten i socialtjänstens handläggning och utförarnas insatser. Kriterierna bygger på social- och äldrenämndens väsentlighets- och riskanalys med strategiska mål och nyckeltal. Kvalitetskriterier Handläggning, myndighet delaktighet bemötande tillgänglighet valfrihet effektiv handläggning rättssäker handläggning kunskapsbaserad socialtjänst nöjda och engagerade medarbetare Insats, utförare delaktighet bemötande nöjdhet trygghet kontinuitet systematiskt kvalitetsarbete kunskapsbaserade insatser Vi följer upp kvaliteten bland annat med hjälp av brukarundersökningar, årliga redovisningar från utförare, tillsyn, synpunkter och klagomål samt medarbetarenkäter. 7 I

8 I Kvalitetsredovisning I 8

9 Kvalitetsredovisning I Kvalitet i handläggningen När vi följer upp kvaliteten i handläggningen använder vi bland annat: synpunktshantering, uppgifter från socialtjänstens verksamhetssystem, stickprovskontroller, interna medarbetarenkäter och ekonomisk uppföljning. Brukarundersökning av myndighet/handläggning Socialtjänsten genomför en årlig brukarundersökning bland de som har kontakt med socialtjänsten, förutom för området funktionsnedsättning. Där genomförs vartannat år en annan form av brukarundersökning. Ett externt företag skickar ut enkäter och sammanställer svaren. Under året fick 2743 personer enkäten. Svarsfrekvensen var 53 %. Enkäten innehåller frågor om både kontakten med myndigheten och med utföraren. De frågor som redovisas lyder i sin helhet: Jag blir bemött med respekt av min handläggare. Jag har varit delaktig och kunnat påverka mitt beslut om insats. Jag kan lätt komma i kontakt med min handläggare. Jag har fått tillräcklig information av min handläggare om vilka valmöjligheter som finns. Svaren redovisas inom de områden där svarsfrekvensen är högst. Siffrorna visar ett medelvärde på en 5-gradig skala, där 1 = tar helt avstånd och 5 = instämmer helt. Resultat av brukarundersökning (svarsfrekvens inom parentes) Äldre, hemtjänst över 65 år Äldre, äldreboende Information om valmöjlighet Information om valmöjlighet Tillgänglighet 2012 (68 %) 201 (57 %) Tillgänglighet 2012 (54 %) 2011 (64 %) Delaktighet 2010 (71 %) Delaktighet 2010 (59 %) Bemötande Bemötande 3,6 3,8 4 4,2 4,4 4,6 4,8 5 3,6 3,8 4 4,2 4,4 4,6 4,8 5 9 I

10 I Kvalitetsredovisning Individ- och familjeomsorg, ekonomiskt bistånd Individ- och familjeomsorg, utredningsgrupp barn och ungdom Tillgänglighet 2012 (42 %) Tillgänglighet 2012 (31 %) 2011 (43 %) 2010 (37 %) Delaktighet 2011 (32 %) 2010 (30 %) Bemötande Bemötande 3,6 3,8 4 4,2 4,4 4,6 4,8 5 3,4 3,6 3,8 4 4,2 4,4 4,6 4,8 5 Funktionsnedsättning, socialpsykiatri Tillgänglighet Delaktighet 2012 (48 %) 2011 (46 %) 2010 (49 %) Bemötande 3,6 3,8 4 4,2 4,4 4,6 4,8 5 Andra metoder för uppföljning av handläggning Klagomål och synpunkter All personal inom socialtjänsten ska ta emot synpunkter, klagomål och beröm, muntligt eller skriftligt, vid besök, via telefon, brev eller e-post. Det finns särskilda blanketter att använda och möjlighet att framföra synpunkter på www. nacka.se. Den som klagar ska få ett svar inom tio dagar. Alla klagomål sammanställs och rapporteras till social- och äldrenämnden. De flesta klagomålen gäller svårigheter om att nå handläggare, bristande information om regelverk och rutiner samt många byten av socialsekreterare. Synpunkter på rutiner har tagits upp på arbetsplatsmöten och medarbetare har uppmanats att vara tillgängliga på telefon. Riktlinjer och rutiner för en rättssäker myndighetsutövning Rättsäkerhet är viktig i all myndighetsutövning. Ett mått på rättssäkerhet är i vilken utsträckning domstolar ändrar på överklagade beslut.målet är att domstolen ska ge socialtjänsten rätt i minst 90 % av ärendena och detta mål är uppnått. Sedan 2011 har vi utvecklat rutiner för att kontrollera rättsäkerheten i handläggningen. Cheferna gör granskningar kontinuerligt och två gånger om året granskar kollegor varandras I 10

11 Kvalitetsredovisning I handläggning av akter. Resultaten analyseras och ligger som grund för förbättringsarbete och utbildning i rätt säkerhet. Väntetiden mellan beslut och insats Enligt lag är kommunen skyldig att redovisa till Socialstyrelsen alla beslut, som inte verkställts inom tre månader. Tio beslut redovisades år 2012, jämfört med fyra året innan. Fem beslut gällde särskilt boende för äldre, tre särskilt boende för funktionshindrade och två beslut gällde barn och unga. Anledningar till att beslut inte verkställts var väntan på särskilt önskemål på boende eller utförare, avsaknad av kontaktpersoner och byte av handläggare. Medarbetare Sjukfrånvaron har fortsatt att minska och var 3,5 % jämfört med 3,7 % föregående år. Nacka kommuns totala sjukfrånvaro var 4,9 % år Medarbetarindex som tas fram genom en årlig medarbetarundersökning har ökat till 75, jämfört med 67 året innan. Eftersom en ny mätmetod har använts 2012 är resultaten inte helt jämförbara, även om trenden är att socialtjänstens medarbetarindex successivt förbättrats i förhållande till Nacka kommuns under de senaste åren. Kvalitet i handläggningen utveckling under 2012 Bedömningen är att socialtjänstens beslut är rättssäkra eftersom domstolar bara i enstaka ärenden gått emot socialtjänstens beslut. Beslut om insatser verkställs i hög utsträckning vilket visas i att enbart tio beslut inte har genomförts inom lagstadgad tid. Socialtjänstens brukarundersökning visar generellt på att de brukare som besvarar enkäten är fortsatt nöjda med handläggningen. Inom individ- och familjeomsorgen är det fortfarande få som svarar på enkäten, fast vi har på olika sätt försökt öka svarsfrekvensen. I enkätsvaren uttrycks inte många önskemål om förbättringar. En förenklad handläggning av serviceinsatser inom äldre och LSS infördes under hösten för att förenkla för kunden och effektivisera handläggningen. Kunden lämnar uppgifter till en utredning och beslut utan att träffa en handläggare. Alla enheter har på olika sätt gått in för att utveckla rutinerna för rättsäker myndighetsutövning. Vi har också börjat förbättra interna samverkansrutiner för personer med samsjuklighet och komplexa vårdbehov. Försörjningsstödsgruppens utredningstid har minskat betydligt. Egen uppföljning Vi har kartlagt antalet sjukskrivna som saknar sjukpenning och får försörjningsstöd vilket har lett till att en konsultläkare nu anlitas i arbetet med sjukskrivna. Externa granskningar och utvärderingar Socialstyrelsen har genomfört en granskning av kommunens arbete med våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Där framkom att myndigheten behöver en handlingsplan för förebyggande av våld i nära relationer och bättre rutiner för handläggning av personer som utsätts för våld. Personalförstärkningen för arbetet med våld i nära relationer fortsätter. Under året har myndigheten beställt två uppföljningar av externa utvärderare. FoU Södertörn har följt upp omorganisationen 2008 på barn- och ungdomsenheten. Enheten delades då upp i två utredningsgrupper; 0-12 och år samt två uppföljningsgrupper; en för öppenvård och en för dygnsvård. Resultaten av uppföljningen visade bland annat att utredningarna var av god kvalitet och att målen följs upp bättre efter omorganisationen. Däremot behöver vi se till att familjer får bättre kontinuitet mellan handläggning och insatser. En äldrevägledare har under två år erbjudit äldre på Nackageriatriken samtal för att minska deras oro samt vägleda och förebreda dem inför vårdplaneringen. Äldrecentrum har utvärderat nyttan av funktionen både för de äldre och för samarbetet mellan kommunen och geriatriken. Resultaten visade på att projektet medfört att de allra flesta äldre kände sig väl förberedda och upplevde informationen om vårdplaneringen som positiv. Även samverkan förbättrades. Funktionen äldrevägledare permanentas därför För att tydligare arbeta mot ständiga förbättringar och ökad delaktighet har vi genomfört ett målstyrningsarbete inom hela socialtjänsten. Enligt en gemensam modell har alla enheter tagit fram operativa mål och aktiviteter samt gjort lägesbedömningar för respektive mål. De operativa målen är kopplade till fastställda strategiska mål i social och äldrenämnden, till väsentlighets- och riskanalys och till kommunens övergripande mål. 11 I

12 I Kvalitetsredovisning I 12

13 Kvalitetsredovisning I Kvalitet hos utförare/insatser I Nacka kommun finns olika insatser av stöd och omsorg inom socialtjänstens område. För att få en insats behövs i de flesta fall ett beslut av en handläggare. Därefter görs insatsen av en utförare som den enskilde i många fall kan välja själv. Nacka kommun har satt upp villkor och kvalitetsmål som utföraren måste uppfylla för att bli godkänd. Kommunen följer upp utförarens arbete kontinuerligt. Kvalitetskriterier för utförarnas insatser Den enskilde ska ha möjlighet att påverka den insats hon eller han får. Individen har rätt att bli bemött med respekt och hänsyn, och att känna sig trygg och nöjd med helheten av insatser. Det ska finnas tydliga rutiner för klagomåls- och avvikelsehantering samt rutiner för analys och utvärdering av kvalitet. Uppföljning av utförarnas insatser Kommunala och privata utförare som ingår i kundvalssystem eller på annat sätt har avtal med och finansieras av socialtjänsten följs upp och kontrolleras. I uppföljningen ingår bland annat: brukarundersökningar, redovisning av kvalitet från alla utförare varje år, besök hos utförare, fördjupad granskning och ekonomisk uppföljning. Utförare med avtal 2012 Äldreomsorg Antal utförare Kundval, särskilt boende för äldre 14 Kundval, hemtjänst, avlösning och ledsagning 55 Kundval, dagverksamhet 4 1 Handikappomsorg och socialpsykiatri Antal utförare LSS-verksamhet 24 Kundval boendestöd 9 Kundval sysselsättning 6 Socialpsykiatri, övriga utförare 6 Individ- och familjeomsorg Antal utförare Kundval, familjerådgivning 19 Kundval, familjebehandling 9 Kundval, arbetsmarknadsinsatser 14 Ramupphandlad heldygnsvård och öppenvård 52 1 Fyra ställen har sammanlagt sju grupper. 13 I

14 I Kvalitetsredovisning Personalomsättning, andel utförare i procent, fler än fem anställda (jfr. med föregående år i parentes) Äldreomsorg, särskilt boende Äldreomsorg, hemtjänst LSS-verksamhet, särskilt boende 0 5 % personalomsättning 46 (67 %) 50 (55 %) 100 % 6 20 % personalomsättning 36 (33 %) 31 (23 %) 0 % % personalomsättning 18 (0 %) 13 (16 %) 0 % 51 % och mer personalomsättning 0 (0 %) 6 (6 % ) 0 % Personalomsättningen är låg men har ökat i två verksamheter inom särskilt boende. Den är fortfarande högst inom hemtjänsten där det är allra viktigast att kunderna inte möter Alla utförare ska dokumentera det praktiska genomförandet av insatserna i genomförandeplaner och sociala journaler. Bland boenden har dokumentationen ökat. I de fall det inte fungerar beror det i de flesta fall på att genomförandeplanerna inte uppdaterats under året. För verksamheter som sysselsättalltför många olika personer. De flesta utförare av boende inom socialpsykiatrin har fem eller färre anställda. Dokumentation, andel utförare i procent (jfr. med föregående år i parentes) Äldreomsorg särskilt boende Äldreomsorg hemtjänst LSS-verksamhet Socialpsykiatri gruppboende Genomförandeplan finns för 90 % eller fler av brukarna 100 (92 %) 61 (53 %) 100 (100 %) 100 (91 %) Social journal finns för 90 % eller fler av brukarna 100 (100 %) 71 (80 %) 95 (92 %) 100 (91 %) ning, daglig verksamhet, familjebehandling och hemtjänst behöver genomförandeplaner och sociala journaler förbättras. I vissa verksamheter råder oklarheter om att sociala journaler ska föras. Dokumentation är ett prioriterat område i kommande uppföljningar. I 14

15 Kvalitetsredovisning I Personalens utbildningsnivå, andel utförare i procent (jfr. med föregående år i parentes) Personal med yrkesförberedande utbildning på gymnasienivå inom äldreomsorgen 2 Äldreomsorg, särskilt boende Äldreomsorg, hemtjänst 0 50 % 0 (0 %) 39 (26 %) % 0 (25 %) 42 (47 %) % 61 (33 %) 5 (16 %) % 39 (42 %) 13 (11 %) Personal med adekvat utbildning behövs för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. I de flesta fall innebär det vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå inom äldreomsorgen. Utbildningsnivån har höjts betydligt det senaste året inom särskilt boende men behöver höjas mer inom hela äldreomsorgen. Inom Individ- och familjeomsorgen är utbildningsnivån tillräckligt hög. Brukaruppföljningar, andel utförare i procent (jfr. med föregående år i parentes) Äldreomsorg särskilt boende Äldreomsorg hemtjänst LSS-verksamhet Socialpsykiatri Har genomfört brukaruppföljning (92 %) 73 ( 77 % ) 65 (79 % ) 100 (70 %) Totalt antal svarande verksamheter Alla utförare bör ha systematiska metoder för att göra enskilda och grupper, till exempel brukarorganisationer, delaktiga i arbetet med att utveckla kvaliteten. Jämfört med föregående år har färre utförare genomfört brukaruppföljningar, förutom inom socialpsykiatrin. De vanligaste metoderna är intervjuer och telefonintervjuer samt samråd med grupper av boende och/eller närstående inom särskilda boenden. Inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning har också hållits regelbundna gruppmöten med brukarna. 2 Mätningen av utbildningsnivå inom hemtjänsten 2012 kan inte jämföras med 2011 då underlaget enbart bestod av tillsvidareanställd personal. Visstidsanställda togs i år med i beräkningen eftersom de utför en tredjedel av insatstiden. 15 I

16 I Kvalitetsredovisning Brukarundersökning av utförare/insatser Socialtjänsten genomför en årlig brukarundersökning bland dem som har någon kontakt med socialtjänsten. Ett externt företag skickar ut enkäter och sammanställer svaren. Enkäten innehåller frågor både om kontakten med myndigheten och med utföraren. Inom de områden där svarsfrekvensen är högst redovisas svaren på tre frågor. Siffrorna redovisar ett medelvärde på en 5-gradig skala, där 1 = tar helt avstånd och 5 = instämmer helt. De frågor som redovisas lyder i sin helhet: Personalen tar hänsyn till mina önskemål. Personalen visar respekt för mig. Jag är nöjd med min insats. Funktionsnedsättning: Hemtjänst, under 65 år (68/57 %) Socialpsykiatri (48/46 %) Äldre Hemtjänst, över 65 år (68/73 %) Äldreboende (54/64 %) Individ- och familjeomsorg: Familjebehandling (42/31 %) Kontaktfamilj/-person (20/40 %) Nöjdhet (svarsfrekvens 2012/2011 inom parentes i %) För övriga verksamheter anges svaren på en sammanfattande fråga Nöjd Klient Index med en skala Svarsfrekvensen anges inom parentes. När svarsfrekvensen är låg måste resultaten tolkas med stor försiktighet I 16

17 Kvalitetsredovisning I Äldre Äldreboende (svarsfrekvens inom parentes) Hemtjänst över 65 år (svarsfrekvens inom parentes) Personalen tar hänsyn till mina önskemål Personalen visar respekt för mig 2012 (54 %) 2011 (64 %) 2010 (59 %) Personalen tar hänsyn till mina önskemål Personalen visar respekt för mig 2012 (68 %) 2011 (73 %) 2010 (71 %) Jag är nöjd med mitt äldreboende Jag är nöjd med hemtjänsten 4,3 4,4 4,5 4,6 4,7 4,5 4,6 4,7 4,8 4,9 Funktionsnedsättning En redovisning av särskilda boenden och dagliga verksamheter inom funktionsnedsättning uteblir eftersom en ny form av brukarundersökning genomfördes under 2011 och genomförs igen Undersökningsformen Kvalitetsbarometern LSS innebär att en stödperson hjälper de svarande utifrån mer konkreta frågor och svarsalternativ än den vanliga brukarenkäten. Svarsfrekvensen ökade med 20 procent jämfört med tidigare år. En ny undersökning genomförs Kvalitet i insatser utveckling under 2012 Socialtjänstens brukarundersökning visar på att de brukare som svarar till största delen är nöjda med insatserna. Insatsen familjebehandling avviker, vilket måste undersökas närmare även om underlaget är litet. Den nya metoden för brukaruppföljning inom området funktionsnedsättning som genomfördes 2011 uppskattades både av brukare och anhöriga. Förbättringsområden har följts upp vid den årliga verksamhetsuppföljningen och genom fokusgrupper. Nya kundval för daglig verksamhet enligt LSS samt boende och sysselsättning inom socialpsykiatri trädde i kraft En större översyn av kundvalet inom hemtjänst, ledsagning och avlösning påbörjades under året. Införandet av LOV (lag om valfrihetssystem) avrapporterades till social- och äldrenämnden. Erfarenheterna har samlats för eget lärande och för information till nya medarbetare och externa kontakter. Vi fortsätter att satsa på förebyggande och öppna insatser. Inom äldreomsorgen kommer flera projekt med förebyggande insatser som seniorlunch och balanskola att permanentas. Individ- och familjeomsorgen har skapat flera öppna insatser och frivilliga lösningar, inte minst för att så långt som möjligt undvika placeringar. Exempel på nya insatser är familjepedagog samt case manager en samordnare för personer med komplexa problem och med kontakter hos många instanser. Insatserna följs upp med olika metoder. Den samlade bedömningen är att insatserna har en god kvalitet. Klagomål på en verksamhet inom funktionshinder har lett till förbättringsåtgärder som sen har följts upp kontinuerligt. Personalens utbildningsnivå hos utförare inom hemtjänsten har granskats på djupet och kräver fortsatta åtgärder. Personal från många utförare inom äldreomsorgen deltar i Omsorgslyftet, en kompetensutveckling för omsorgspersonal. Socialpsykiatrin har erbjudits och deltagit i kompetensutveckling i evidensbaserad psykiatri. 17 I

18 I Kvalitetsredovisning I 18

19 Kvalitetsredovisning I Jämförelser med andra kommuner Genom att utveckla jämförande kvalitetsmått inom olika verksamheter, kan kommunen få ett bättre underlag för prioriteringar och beslut. Det landsomfattande Öppna jämförelser sammanställs av Sveriges kommuner och landsting (SKL) på uppdrag av Socialstyrelsen. Det första området som jämfördes var äldreomsorg, men nu finns jämförelser även inom barn och unga, personer med funktionsnedsättning, missbruks- och bero- endevård och ekonomiskt bistånd. Inom äldreområdet finns många statistiska mått. Inom de övriga områdena efterfrågas främst de sedvanliga kvalitetsindikatorerna som självbestämmande, helhetssyn och samordning, rättsäker handläggning, kunskapsbaserad verksamhet och tillgänglighet. Andel nöjda inom äldreomsorgen tas fram av Socialstyrelsen genom en brukarenkät till ett urval äldre inom landets alla kommuner. Färgmarkerat röd/gul/grön: Grön färg för de 25 procent av kommunerna med de bästa resultaten. Röd färg för de 25 procent av kommunerna med de sämsta resultaten Gul färg för resultaten däremellan. Öppna jämförelser Jämförelsen kommunens information på webben har tagits fram genom att granska informationen om äldreomsorg på kommunens hemsida. Övriga uppgifter samlas in genom kvalitetsregister och enkäter. Äldreomsorgen Andel nöjda med hemtjänst Procent Nacka Sämst Medel Bäst Andel nöjda med särskilt boende Procent Nacka Sämst Medel Bäst Tillgänglighet Kommunens information på webben Procent Nacka Sämst Medel Bäst 19 I

20 I Kvalitetsredovisning Tid: Andel som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet Särskilt boende Hemtjänst Procent Nacka Sämst Medel Bäst Procent Nacka Sämst Medel Bäst Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt Särskilt boende Hemtjänst Procent Nacka Sämst Medel Bäst Procent Nacka Sämst Medel Bäst Nacka hamnar högt när det gäller informationen på hemsidan men har sjunkit från 100 jämfört med föregående år. När det gäller nöjdhet placerar sig Nacka strax över riksgenomsnittet både vad gäller hemtjänst och särskilt boende. Angående frågan om personalen har tid med att utföra arbetet ligger hemtjänst över genomsnittet i riket och särskilt boende strax över. Vad gäller bemötande ligger Nackas särskilda boenden under medel medan hemtjänst ligger avsevärt över medel. Det är framför allt mindre kommuner som har mest nöjda brukare. Individ och familjeomsorgen Öppna jämförelser avseende individ- och familjeomsorgen utgår från frågor om förekomster av kvalitetsindikatorer som samverkansrutiner och överenskommelser, väntetid för första besök och genomförandeplaner. Resultatet kan hellre ses som checklistor över områden som är viktiga att ta hänsyn till i ett kvalitetsarbete än att få fram statistik. Södertörnsnätverket Nacka deltar i jämförelsenätverk Södertörn där de medverkande kommunerna jämför sig med varandra. I jämförelserna för individ- och familjeomsorg deltar Södertörnskommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö. Nacka deltar inte i nätverket för äldreområdet. Inriktningen är att hitta samband mellan kostnad och kvalitet och skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser är ett bestående inslag i förbättringsarbetet. Under 2012 har Nacka deltagit i jämförelser inom områdena individ- och familjeomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri. I 20

21 Kvalitetsredovisning I Jämförelsen 2012 omfattar inom socialpsykiatrin kvalitetsmått vad gäller information, samverkan, bedömning, uppföljning, kunskapsbaserade insatser och särskilt boende. Framför allt behöver kvalitetsindikatorerna på särskilt boende förbättras. Sammanfattande kommunjämförelse för individ- och familjomsorgen 2012 (%) Kommun Försörjningsstöd Barn och ungdom Missbruk Unga med försörjningsstöd Hemlösa av hela Hemlösa med försörjnings- Återaktualiserade Utan förlängnings- Upprättad utredningsplan Ansökan om LVM Återaktualiserade befolkningen stöd beslut Botkyrka 1,5 0, Haninge 2,3 0, Huddinge 1,9 0, Nacka 1,3 0, Nynäshamn 3,1 0, * Salem 2,5 0, Södertälje 4,9 0, Tyresö 1,5 0, Värmdö 2 0, I analysen av resultatet inom individ- och familjeomsorgen beskrevs följande: Nacka har den minsta andelen unga med försörjningsstöd. Vi kan se ett samband mellan andelen ungdomar som inte har behörighet till gymnasiet i årskurs 9 och andelen arbetslösa samt andelen unga i åldrarna med försörjningsstöd. Det gav anledning att fråga om inte socialtjänsten och/eller skolan bör avsätta mer resurser på att samverka med varandra för att hjälpa utsatta barn och ungdomar ställdes. Mätningen av återaktualiseringar av barn och ungdomar visar om barnet blivit återaktualiserat genom ansökan eller anmälan inom ett år. Enligt socialtjänstlagen ska alla utredningar slutföras inom högst fyra månader. För de som tar längre tid ska ett förlängningsbeslut fattas. En påfallande stor del av utredningarna överstiger den lagstadgade tidsgränsen utan förlängningsbeslut. Flera kommuner, inklusive Nacka har försämrade resultat sedan förra året. För att hålla tidsplanen och öka rättssäkerheten rekommenderas att en utredningsplan upprättas. Andelen upprättade utredningsplaner i Nacka är bland de lägre. Resultatet på missbruksområdet gav fler frågor än svar. För att få en bättre bild av hur LVM (lag om vård av missbrukare) används behövs information om hur många LVM-anmälningar som kommer in, vem som anmäler och vilka bedömningar som görs innan en LVM-utredning öppnas. 21 I

22 I Kvalitetsredovisning I 22

23 Kvalitetsredovisning I utvecklingsområden 2013 Väsentlighets- och riskanalys Nackas arbetsmodell för utveckling För att se vilka områden som är viktiga att utveckla under kommande år tar ledningsgruppen fram uppgifter från föregående år på samma sätt och inom samma områden som beskrivs i denna kvalitetsredovisning. Det är bland annat resultat, kostnadsutveckling, uppföljningar och granskningar samt omvärldsbevakning som analyseras. Analysen ska identifiera de områden som är väsentliga för social- och äldrenämndens ansvar, och säkerställa att nämndens strategiska mål är tydligt kopplade till kommunens övergripande mål. Denna sammanställning blir en väsentlighets- och riskanalys och är en del av Nackas mål- och resultatstyrning. Väsentlighets- och riskanalysen tas i nämnden och används på planeringsdagar som underlag för prioriteringar och för vilka åtgärder som måste vidtas. Analysen underlättar också ett långsiktigt sätt att arbeta. Social- och äldrenämndens väsentliga områden 2013 Rätt stöd Rättssäker handläggning Förebyggande arbete Service Volym- och kostnadskontroll Rätt stöd Socialtjänsten ska bygga på forskning, beprövad erfarenhet och den enskildes delaktighet. Vi ska fortsätta att utveckla kvalitetsarbetet och gemensamma riktlinjer för intern samverkan och helhetssyn. En aktiv medverkan i plan- och byggprocessen ska öka socialtjänstens målgruppers möjlighet till boende efter behov. Nya och befintliga kundval ska utvecklas eller upphandlas. Jämförelser och samverkan med andra kommuner och andra aktörer fortsätter. Rättssäker handläggning En rättssäker handläggning förutsätter att socialtjänsten kan rekrytera handläggare och chefer med rätt kompetens. Därför ska rekryteringsprocessen förbättras och utvecklas. Under 2013 fortsätter samtliga enheter genom kollegiegranskning att följa upp rättsäkerheten i handläggningen två gånger per år. I detta ingår analys och förbättringsarbete. Under 2013 påbörjas införandet av det nya verksamhetssystemet Pulsen Combine som ska bidra till en effektivare handläggningsprocess och uppföljning. Förebyggande arbete Socialtjänsten ska aktivt bidra till att medborgaren får tillgång till förebyggande insatser genom att starta projekt och initiera samverkan med andra aktörer. Service Tillängligheten och servicen till medborgaren ska öka bland annat genom att vi utvecklar it-lösningar och webbaserade tjänster. Volym- och kostnadskontroll Vi arbetar metodiskt för en kostnadseffektiv verksamhet. Där ingår en gemensam modell för målstyrning samt ett anpassat verksamhetssystem med utdata som möjliggör uppföljningar. 23 I

24 I Kvalitetsredovisning I 24

25 Kvalitetsredovisning I Socialtjänsten i siffror I Nacka kommun bor cirka invånare. Kostnaderna för socialtjänstens verksamhet och personal var miljoner kronor 2012 Individ- och familjeomsorg Verksamhet Mått Barn och ungdom Antal ansökningar/anmälningar Antal inledda utredningar Totalt antal barn och unga med någon biståndsbedömd insats Total nettokostnad för BoU-verksamhet (exkl. familjerätt) 79,5 mkr 73,7 mkr 87,1 mkr Genomsnittlig nettokostnad per invånare 0-20 år för BoU-verksamhet kr kr kr Antal barn placerade i dygnet-runt-vård, familjehem och institution varav: * placerade i familjehem (enligt första placering under året) * placerade i institution (enligt första placering under året) Genomsnittlig nettokostnad för dygnet-runt-vård per invånare 0-20 år kr kr kr Försörjning Antal hushåll med ekonomiskt bistånd Andel av Nackas befolkning med ekonomiskt bistånd 2,0 % 2,0 % 1,8 % Totalt utbetalt ekonomiskt bistånd (brutto) 57 mkr 61 mkr 55 mkr Varav utbetalt till flyktingar (brutto) 6,5 mkr 5,2 mkr 2,9 mkr Beroende Antal personer med dygnet-runt-vård (HVB+ skyddat boende) Total nettokostnad för beroendevård 17,4 mkr 24,5 mkr 28,7 mkr Genomsnittlig nettokostnad per invånare 21 -w år för beroendevård 273 kr 376 kr 310 kr Kostnader för några insatser har ökat 2012 efter att under några år tidigare visat på en nedåtgående trend. Inom barnoch ungdomsverksamheten kunde det lägre antalet insatser år 2011 förklaras med tydligare satta mål. Ökningen under 2012 beror på en informationssatsning till skolan om anmälningsskyldighet och -rutiner samt ett bättre samarbete med skolan. Platskostnader för dygnet-runt-vård har generellt ökat de senaste åren. Både män och kvinnor blir mer medvetna om det stöd som finns att tillgå i samhället, vilket kan bidra till att antalet ärenden gällande familjevåld fortsätter att öka. Andelen hushåll med försörjningsstöd av Nackas befolkning är fortfarande mycket låg jämfört med många andra kommuner. Antalet personer med dygnet-runt-vård har ökat jämfört med Då angavs minskningen bero på att långa institutionsplaceringar i flera fall omvandlats till stödboende. Under 2012 noteras att många personer bor kvar på stödboende eller skyddat boende efter att behovet av stöd har upphört. Orsaken är brist på bostäder, vilket medför att vi måste ordna stödboenden utanför kommunen och att personerna inte har möjlighet att få eget hyreskontrakt. 25 I

26 I Kvalitetsredovisning Personer med funktionsnedsättning Verksamhet Mått Handikappomsorg Antal personer med LSS-insatser 1/ Antal LSS-insatser 1/ Total nettokostnad för LSS-verksamheten 228,6 mkr 250,3 mkr 252,8 mkr Nettokostnad i genomsnitt per helårsvårdtagare med LSS-insats kr kr kr Genomsnittlig nettokostnad per invånare 0-64 år för LSS-insatser kr kr kr Antal personer med biståndsbedömd insats enligt SoL 1/ Total nettokostnad för funktionshindrade (SoL och LSS) 272,1 mkr 297,9 mkr 310,6 mkr Genomsnittlig nettokostnad per invånare 0-64 år för handikappomsorg kr kr kr (exkl. socialpsykiatrin) Socialpsykiatri Antal personer med biståndsbedömda stödinsatser 1/ Total nettokostnad för psykiatri 39,1 mkr 36,3 mkr 39, 2 mkr Nettokostnad per vårdtagare kr kr kr Genomsnittlig nettokostnad per invånare år 769 kr 704 kr 752 kr Inom handikappomsorgen har antalet insatser och därmed kostnaderna fortsatt att öka. Bland annat har antalet boendeplatser inom LSS ökat, enligt tidigare beslutad boendeplanering. Dessutom har fler personer beviljats daglig verksamhet enligt LSS, bland annat beroende på att ungdomar har slutat skolan. Inom socialpsykiatrin har en viss minskning av insatser och kostnader skett, beroende på att antalet placeringar i särskilt boende och HVB (hem för vård och boende) har minskat. Äldre Verksamhet Mått Äldre Antal personer 65-w år med hemtjänst 1/10 (inklusive ledsagning och avlösning SoL) Antal personer 65-w år i särskilt boende 1/10 (inkl korttids) Genomsnittlig årlig nettokostnad per hemtjänsttagare 65-w år kr kr Nettokostnad för hemtjänst per invånare 65-w år kr kr Genomsnittlig årlig nettokostnad per boende 65-w år i särskilt boende 1/ kr kr Nettokostnad för särskilt boende per invånare 65-w år (inkl korttids) kr kr kr Total nettokostnad för insatser för äldre inom social- och äldrenämnden 454,4 mkr 494,8 mkr 537,4 mkr Bostadsanpassning Antal bostadsanpassningsärenden (funktionsnedsättning och äldre) Totalkostnad bostadsanpassning 8,7 mkr 8,7 mkr 7,6 mkr Antalet personer med olika former av äldreomsorg fortsätter att öka. Förutom antalet hemtjänstkunder har också genomsnittstiden för varje kund ökat. Antalet ärenden gällande äldre minskar inom bostadsanpassning medan de ökar när det gäller yngre personer med funktionsnedsättningar. I 26

27 Produktion: Nacka kommun, kommunikationsenheten, maj Foto: omslag: Marja Seilola, bildbeh. Ricardo Abarza. inlaga: Bertil Nordahl, Ann Thavfelin, Ryno Quantz, Håkan Lindgren, Peter Orevi.

28 Social- och äldrenämnden Nacka kommun Nacka tfn e-post sms