Översyn av känsliga områden enligt nitratdirektivet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översyn av känsliga områden enligt nitratdirektivet"

Transkript

1 Översyn av känsliga områden enligt nitratdirektivet Rapport 2006:5 Foto: Mats Pettersson

2

3 Översyn av känsliga områden enligt nitratdirektivet Växtnäringsenheten Referens Magnus Franzén och Mona Strandmark

4

5 Innehåll 1 Inledning Uppdraget Arbetet med att minska kväveförluster från jordbruket Nitratdirektivet Sammanfattning av bestämmelserna Övervakning Nuvarande förtecknade vatten och känsliga områden Domslut i EG-domstolen Sammanfattning Artikel 3.1: Förteckning av vatten som är eller kan bli eutrofierade Artikel 3.2: Utpekande av känsliga områden Artikel 4: God jordbrukarsed Artikel 5: Åtgärdsprogram Artikel 6: Övervakning Artikel 10: Rapportering enligt bilaga Artikel 12: Införande av lagar och andra författningar för att följa direktivet Jordbrukets andel av föroreningen Utpekande av hela eller delar av avrinningsområden Tillämpning av nitratdirektivet i andra länder Samordning mellan vattendirektivet och nitratdirektivet Inledning Samordning inom EU Revidering av bedömningsgrunderna för miljökvalitet Rapportering enligt ramdirektivet för vatten Underlag som funnits tillgängliga vid denna översyn av känsliga områden Ytvatten för användning som dricksvatten Underlag Slutsats Grundvatten Underlag Slutsatser Eutrofiering av ytvatten, kustvatten och havsvatten Ytvatten

6 Underlag Genomgång av mätdata för svenska ytvatten Slutsatser för ytvatten Kustvatten och havsvatten Underlag Slutsatser för kustvatten och havsvatten Sammanvägning och förslag Förslag till känsliga områden Osäkra områden Fosforns betydelse Tillvägagångssätt för rapportering Arbetsgång vid denna rapportering Framtida rapporteringar Litteratur

7 Sammanfattning Jordbruksverkets uppdrag och förslag Jordbruksverket har fått i uppdrag av regeringen att göra en översyn av känsliga områden i enlighet med artikel 3.4 i rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (nitratdirektivet). I samband med översynen ska förslag lämnas på vilka områden som bör anges som känsliga områden i enlighet med artikel 3.2 i direktivet. Jordbruksverket föreslår att inga förändringar i det känsliga områdets omfattning görs i nuläget. Arbetets genomförande Utgångspunkten i arbetet har varit de kriterier som gäller vid förtecknande av vattenområden som anges i bilaga 1 i nitratdirektivet. Enligt dessa ska vattenområden förtecknas om: sött ytvatten som används eller ska användas för utvinning av dricksvatten har eller riskerar att få en nitrathalt som överstiger 50 mg nitrat/l, grundvattnets nitrathalt överstiger 50 mg nitrat/l eller kan komma att göra det om inte åtgärder vidtas, naturliga sötvattensjöar, andra sötvattensamlingar, flodmynningar, kustvatten och havsvatten är eutrofierade eller riskerar att bli det om inte åtgärder vidtas. Utifrån de vattenområden som förtecknas ska känsliga landområden anges. I samband med översynen har data av mätningar av kväve och fosfor i sjöar, vattendrag och kustvatten inhämtats från SLU, SMHI, SGU, länsstyrelser, vattenvårdsförbund, m.fl. SLU har även bidragit med modellberäkningar av kväve i det vatten som lämnar rotzonen i jordbruksmark och belastning (netto) av kväve till kust och hav samt en skriftlig sammanställning av inlandsvatten baserat på databaser vid SLU. Det inkomna dataunderlaget har sammanställts och analyserats utifrån de tre kriterier som gäller vid förtecknande av vatten enligt direktivet. Kriteriet för ytvatten för användning som dricksvatten Det finns begränsat med underlag när det gäller mätningar av nitrat i ytvatten som används eller ska användas till dricksvatten. De underlag som utredningen haft till förfogande har dock inte visat på höga nitrathalter. Vår slutsats har därför blivit att inte förteckna några vattenområden och utpeka några känsliga områden utifrån kriteriet för ytvatten för användning som dricksvatten. Kriteriet för grundvatten I dagsläget finns det inte så mycket mätningar av nitrathalter i grundvatten vilket gör vårt underlag begränsat även i detta fall. Utifrån en modellberäknad halt av kväve i det vatten som lämnar rotzonen har dock en bedömning av områden som riskerar höga halter av nitrat i grundvattnet gjorts. Vi har bedömt att områden där medelhalterna i det vatten som lämnar rotzonen överskrider 10 mg kväve/l (motsvarande ca 44 mg NO 3 /l) är områden med risk för nitrat i grundvattnet, och som huvudregel bör de ingå som känsliga områden enligt nitratdirektivet för att skydda grundvattnet. I dessa områden kan grundvattnet få höga halter av nitrat om ingen ytterligare utspädning sker och/eller grundvattenmagasinet ligger grunt. 3

8 Vår metod för att avgränsa de känsliga områdena är dock för trubbig för att göra denna bedömning generellt gällande då den bygger på landets indelning i församlingar. Metoden innebär att mycket små områden som indikeras av höga modellberäknade halter under rotzonen ger stora känsliga områden när de appliceras till församlingsnivå. Detta kan innebära att jordbrukare inom samma församling, men som befinner sig i områden med låga kvävehalter, onödigt omfattas av nitratdirektivets åtgärder. Detta gör att vi i dessa fall bedömer att ett undantag från huvudregeln bör göras. I sådana situationer bedöms ett lokalt arbete vara mer effektivt och ändamålsenligt än de generella åtgärder som kan vidtas enligt nitratdirektivet för att skydda grundvattnet. Slutsatsen för grundvattenkriteriet blir att inga nya områden föreslås utpekas utifrån detta kriterie. Kriteriet för eutrofiering av sjöar, vattendrag, kust- och havsvatten Sjöar och vattendrag För att få en översikt över hur situationen ser ut för Sveriges ytvatten lades ett uppdrag ut på Institutionen för miljöanalys vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Utgångspunkt för arbetet var att gå igenom befintliga vattenkvalitetsregister för att finna objekt som ska förtecknas enligt direktivets kriterier om ytvatten, sjöar och vattendrag. Att göra väl avvägda generaliseringar utifrån ett begränsat antal mätdata från sjöar och vattendrag, för att i nästa steg bedöma områdets känslighet utifrån nitratdirektivets perspektiv har visat sig vara svårt. Vi har med de underlag vi haft till förfogande, trots dessa svårigheter, försökt att göra en bedömning av känsliga områden. I denna utredning har vi låtit nitrathalterna vara det främsta kriteriet för att ett ytvatten ska förtecknas och leda till utpekande av känsliga områden. Genomgången visade att det är mycket få av sjöarna eller vattendragen som har alamerande höga nitrathalter. Av de vatten där höga nitrathalter uppmätts ingår de allra flesta redan idag i det känsliga området. Ett annat sätt att bedöma vilka områden som ligger i farozonen för att få höga nitrathalter i sjöar och vattendrag är att utgå från modellberäknade halter av nitrat nedanför rotzonen. Tillsammans med andelen åker i området kan detta ge en indikation på var problem kan uppstå. Kartan med modellberäknade nitrathalter i vattnet som lämnar rotzonen indikerar framförallt att områden med höga halter nedanför rotzonen överensstämmer väl med delar av det nuvarande känsliga området. Men det finns också områden (församlingar) med icke försumbar andel åkermark som för närvarande inte ingår i de känsliga områdena och där halter om 10 mg kväve/l överskrids nedanför rotzonen. Dessa senare områden påträffas exempelvis i skogsbygderna i Småland. Även i den riskbedömning som gjorts i samband med rapporteringen enligt ramdirektivet för vatten indikeras riskområden som för närvarande inte ingår i det känsliga området. Vår slutsats när det gäller ytvatten och risk för eutrofiering på grund av höga nitrathalter är att det finns områden där höga halter uppmätts eller indikerats genom modellberäkningar. Dessa områden ingår till stor del redan idag i det utpekade känsliga området. För att kunna göra en grundlig och fullständig bedömning av de enskilda avrinningsområdenas tillstånd krävs dock underlag som vi i dagsläget inte har. Bland annat bör en större kunskap om olika vattendrags eller sjöars delavrinningsområde och källfördelning av olika föroreningars ursprung till dessa vatten finnas för att en väl avvägd bedömning om dessa områdens vara eller inte vara som utpekade känsliga områden enligt nitratdirektivet ska kunna göras. 4

9 Kust- och havsvatten När det gäller kust- och havsvatten är vår bedömning att kuststräckorna inom nuvarande känsligt område i stort stöds enligt nitratdirektivet. Detta grundas på de kustvattenmätningar av nitrat vi tagit del av, beräkningar av nettobelastningen av kväve till havet och den riskbedömning som gjorts i samband med Sveriges rapportering i mars 2005 i samband med arbetet med ramdirektivet för vatten. Det finns dock delar av östkusten som idag ingår som känsliga områden och som enligt vår bedömning inte är klart motiverade utifrån nitratdirektivet. Det allmänna tillståndet i Egentliga Östersjön indikerar dock att vi bör inta en försiktighet när det gäller att eventuellt utesluta vissa kuststräckor som känsliga områden. I nuläget pågår en debatt om det är kväve eller fosfor som är det mest kritiska ämnet att minska tillförseln till Östersjön av för att förbättra innanhavets tillstånd. Innan detta är utrett anser vi att en viss avvaktan kring att minska det känsliga områdets omfattning i kustområdet bör gälla. Vi föreslår därför att det i nuläget inte sker någon förändring i omfattning av de kustnära känsliga områdena. Slutsats Vår sammanlagda bedömning för de olika kriterierna innebär att vi i samband med denna översyn föreslår att nuvarande känsliga områden ska bibehållas i samma omfattning som de har idag. Arbetet med ramdirektivet för vatten och vattenmyndigheternas arbete kommer de närmaste åren att få en stor omfattning. Detta arbete har större förutsättningar att kunna gå igenom vattenområdena på ett mer detaljerat sätt och ge ett bättre beslutsunderlag för att peka ut påverkade områden än vad vi kunnat göra i denna utredning. Bl.a. förväntas detta arbete kunna ge större kunskap om olika vattendrags eller sjöars delavrinningsområde och källfördelning av olika föroreningars ursprung till dessa. Det underlag vi har i dagsläget anser vi inte räcker för att kunna göra en grundlig och fullständig bedömning av de enskilda avrinningsområdenas tillstånd. För att inte föregripa vattendirektivets framtida arbete avstår vi därför från att i dagsläget utpeka områden där vi inte har underlag som klart visar på påverkan. Vår genomgång visar även på tveksamheter kring de områden som i dagsläget ingår som känsliga områden. Även här förväntas den fördjupade karaktärisering som görs genom vattendirektivet kunna ge bättre underlag för att kunna bedöma dessa områdens vara eller inte vara som känsligt område. Genom arbetet med ramdirektivet för vatten ser vi att det kommer att finnas tillgång till ett gediget underlag av mätvärden och en detaljerad kartläggning av vattenområden. Den förbättring av underlaget som arbetet med ramdirektivet för med sig kommer också att vara av stor betydelse inför framtida rapporteringar enligt nitratdirektivet. 5

10

11 1 Inledning 1.1 Uppdraget Enligt regeringsbeslut 25, ska Statens jordbruksverk efter samråd med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter samt organisationer genomföra en översyn av känsliga områden i enlighet med artikel 3.4 i rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket. Förslag ska lämnas på vilka områden som bör anges såsom känsliga områden i enlighet med artikel 3.2 i direktivet. Utgångspunkten för förslaget ska vara en analys av vilka vatten som bör förtecknas med hänsyn till de angivna kriterierna i direktivets bilaga 1. Förslaget till känsliga områden ska utgå från den geografiska indelningsnivå som Jordbruksverket finner lämpligast. Vidare bör erfarenheter från förtecknande av känsliga områden i andra medlemsstater och EG-domstolens praxis beaktas vid översynen. När så är lämpligt bör sådana underlag som tas fram för att uppfylla svenska åtaganden enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område utnyttjas. Vad som framkommit i Naturvårdsverkets uppdrag att arbeta fram förslag till miljökvalitetsnorm i grundvatten, vilket redovisats i rapport NV 5180, kan också utgöra ett underlag i arbetet. Uppdraget innefattar en omprövning av redan förtecknade och angivna områden. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober I regeringsbeslut 7, ändrades rapporteringstidpunkten till den 31 oktober I regeringsbeslut 7, förlängdes rapporteringstidpunkten till den 1 mars Under hösten 2004 har en genomgång av domstolutslag som är relaterade till nitratdirektivet genomförts. Resultatet av detta arbete finns sammanfattat i avsnitt 5. En översikt för hur andra länder hanterar frågan om känsliga områden har också sammanställts. Den redovisas i avsnitt 6. Vidare har information kring hur övergödningsfrågan kan komma att påverkas av arbetet med ramdirektivet för vatten samlats i avsnitt 7. För att få ett utgångsmaterial att diskutera kring har ett projekt lagts ut på SLU för att identifiera och förteckna svenska inlandsvatten enligt artikel 3.1 och bilaga 1 i nitratdirektivet. Detta arbete redovisas i avsnitt 11. Den slutliga bearbetningen av materialet har skett i en arbetsgrupp där följande myndigheter och organisationer deltagit: Lantbrukarnas Riksförbund (Markus Hoffman) Länsstyrelsen i Skåne (Andreas Gustavsson) Länsstyrelsen i Stockholm (Christer Yrjas) Naturvårdsverket (Ingrid Rydberg) Sveriges Geologiska Undersökning (Lena Maxe) Sveriges lantbruksuniversitet (Arne Gustafson) Vattenmyndigheten för Västerhavsdistriktet (Hans Oscarsson) Jordbruksverket (Evert Jonsson ordf., Magnus Franzén sekr., Mona Strandmark sekr., Magnus Bång och Nils Lagerkvist ) 7

12 1.2 Arbetet med att minska kväveförluster från jordbruket Arbetet med att minska kväveförluster från jordbruket har pågått under lång tid. Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet när övergödningsproblemen började uppmärksammas. Programmet har sedan starten också kommit att omfatta åtgärder för att minska fosfor- och ammoniakförlusterna från jordbruket. Arbetet utgår från internationella åtaganden och de av Sverige beslutade miljömålen. De mest långtgående eller omfattade åtgärderna vidtas i de områden som i enlighet med nitratdirektivet är utpekade som känsliga områden (se även karta 2). Åtgärderna i programmet genomförs med hjälp av: lagstiftning ekonomiska styrmedel (miljöersättningar, skatt) rådgivning och information försöks- och utvecklingsverksamhet Under de år som Sverige arbetat med att minska kväveutsläppen från jordbruket har stora minskningar skett. Mellan minskade utsläppen av kväve från jordbruket med ca 25 % baserat på siffror från Naturvårdsverkets rapport Kväve från land till hav 1. Där anges rotzonsutlakningen från jordbruket i området söder om Dalälven ha minskat från ton 1985 till ton På grund av att beräkningsmetoden ändrats i senare beräkningar kan dessa siffror inte jämföras med dem som anges nedan. Beräkningarna för perioden skulle hamna på en högre nivå än vad som anges här om beräkningarna gjordes om enligt den nya metoden. De angivna siffrorna speglar trots detta förändringen under tidsperioden på ett bra sätt. Nyligen genomförda modellberäkningar av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) visar på minskad kväveutlakning från åkermark med ton mellan 1995 och I beräkningen avses det kväve som har transporterats förbi markens rotzon ungefär vid 1 meters djup. Minskningen anses bero på åtgärder som genomförts för att minska kväveutlakningen, ett bättre växtnäringsutnyttjande i odlingen och minskad åkerareal. På grund av ytterligare arealminskningar mellan 2004 och 2005 kan kväveutlakningen komma att minska med ytterligare ton till Kväveutlakningen från åkermark i Sverige beräknades uppgå till ca ton Målsättningen med det åtgärdsprogram som genomförs i jordbruket är bl.a. att kväveutlakningen från åkermark ska minska med ton till Figur 1 visar hur minskningen huvudsakligen förklaras av minskad åkerareal, ökad kväveeffektivitet vid odlingen och miljöersättningen för odling av fånggröda och bearbetning av marken på våren i stället för på hösten. En mindre del förklaras också av ökad vårspridning av stallgödsel och en förändring av vilka grödor som odlas. 1 Kväve från land till hav. Naturvårdsverket, rapport Redovisning till Jordbruksverket, dnr /04 8

13 Orsaker till minskad kväveutlakning , ton kväve a b c d e ton Figur 1. Orsaker till minskad kväveutlakning mellan 1995 och 2003, ton N. a. minskad areal, b. ökad kväveeffektivitet, c. odling av fånggrödor och senarelagd jordbearbetning till våren, d.spridning av stallgödsel på våren i stället för på hösten, e. ändrad grödfördelning. Ca två tredjedelar av den minskning som beräknas ha skett mellan bedöms har skett i områden som förväntas påverka Västerhavet, medan ca en tredjedel av minskningen har skett i områden som påverkar Egentliga Östersjön. En mindre del av minskningen har skett i norra Sverige och beror huvudsakligen på minskad areal. Figur 2 visar fördelningen av den minskade kväveutlakningen i olika områden. Minskad kväveutlakning i olika områden, ton kväve Västra Sverige Östra Sverige Norra Sverige ton Figur 2. Minskad kväveutlakning (ton) i olika områden som förväntas påverka Västerhavet (Västra Sverige), Egentliga Östersjön (Östra Sverige) och Bottniska viken (Norra Sverige). 9

14

15 2 Nitratdirektivet Rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket, eller nitratdirektivet som det också kallas, beslutades 1991 och trädde i kraft Direktivet ställer upp ett antal minimikrav beträffande åtgärder för att minska vattenförorening som orsakas eller framkallas av nitrater som härrör från jordbruket samt för att förhindra ytterligare sådan förorening. 2.1 Sammanfattning av bestämmelserna Några av de viktigaste delarna av direktivet kan sammanfattas enligt följande, medlemsstaterna ska: 1. utifrån vissa kriterierna förteckna de vatten som är förorenade eller som kan förorenas om åtgärder enligt direktivet inte vidtas, 2. ange känsliga områden eller betrakta hela sitt nationella territorium som känsligt område, 3. vid behov eller minst vart fjärde år se över de känsliga områdena som angetts och göra nödvändiga ändringar och tillägg, för att ta hänsyn till förändringar och omständigheter som tidigare inte kunnat förutses, 4. utarbeta riktlinjer för god jordbrukarsed för att åstadkomma en allmän skyddsnivå mot föroreningar inom hela landet, 5. upprätta åtgärdsprogram inom de känsliga områdena, 6. upprätta övervakning för att kunna följa nitrathalten i vattensystem och för att utvärdera åtgärdsprogram i enlighet med direktivet samt 7. vart fjärde år rapportera till kommissionen hur arbetet enligt direktivet fortskrider. De vatten som avses i punkt 1 ska förtecknas med ledning av följande kriterier: Om sött ytvatten som används eller ska användas för utvinning av dricksvatten har eller kan ha, om åtgärder enligt direktivet inte vidtas, en högre nitrathalt än den som fastställts i enlighet med direktiv 75/440/EEG, det vill säga en nitrathalt på 50 mg nitrat per liter. Om grundvattnets nitrathalt överstiger 50 mg/l eller kan komma att göra det om åtgärder enligt direktivet inte vidtas. Om naturliga sötvattensjöar, andra sötvattensamlingar, flodmynningar, kustvatten och havsvatten är eutrofierade eller kan bli det om inte åtgärder i enlighet med direktivet vidtas. I nitratdirektivet definieras eutrofiering som berikning av vatten genom tillförsel av kväveföreningar, vilket medför ökad tillväxt av alger och högre former av växtlighet så att balansen mellan organismerna i vattnet störs på ett oönskat sätt och vattenkvaliteten påverkas negativt. Av god jordbrukarsed ska riktlinjer för följande framgå: 1. Tidsperioder när det inte är lämpligt att tillföra jorden gödselmedel. 2. Tillförsel av gödselmedel på starkt sluttande mark. 3. Tillförsel av gödselmedel på vattenmättad, översvämmad, frusen eller snötäckt mark. 4. Tillförsel av gödselmedel i närheten av vattendrag. 11

16 5. Kapacitet hos och konstruktion av lagringsutrymmen för stallgödsel. 6. Tillvägagångssätt för att sprida handels- och stallgödsel. Ett åtgärdsprogram ska innehålla regler om 1. Tidsperioder när spridning på mark av vissa typer av gödselmedel är förbjuden. 2. Stallgödselbehållarnas lagringskapacitet. 3. Begränsning av spridning på mark av gödselmedel enligt god jordbrukssed och med beaktande av det känsliga områdets egenskaper särskilt i fråga om a. markbeskaffenhet, jordtyp och lutning, b. klimatförhållanden, nederbörd och bevattning, c. markanvändning och jordbruksmetoder, inbegripet växtföljd, och med utgångspunkt från balans mellan i. grödans beräknade kvävebehov, och ii. kvävetillförseln till grödorna från jorden och från gödselmedel motsvarande - den mängd kväve som finns i jorden vid den tidpunkt då grödans kvävebehov ökar väsentligt (återstående mängder vid slutet av vintern) - det kväve som tillförs via nettomineralisering av jordens förråd av organiskt kväve, - tillförsel av kväveföreningar via stallgödsel, - tillförsel av kväveföreningar via handelsgödsel och annat gödselmedel. 4. Begränsa mängden stallgödsel som respektive gård årligen sprider till den mängd som motsvarar 170 kg N per ha. 12

17 3 Övervakning I Sverige sker, genom framförallt Naturvårdsverkets försorg, övervakning för att följa tillståndet och förändringar i miljön. Bland annat finns det övervakningsprogram för grundvatten, vattendrag, sjöar och hav. Till viss del kan dessa program användas för att ge information om effekter av genomförda åtgärder i jordbruket. Inom miljöövervakningen finns speciella program, så kallade typområden och observationsfält, som är direkt inriktade på att följa jordbrukets inverkan på vattenkvalitén. Typområden för jordbruksmark (22 st) utgörs av jordbruksdominerade mindre avrinningsområden där provtagning sker i det avrinnande vattnet och i ytligt grundvatten (åtta områden). Observationsfält (13 st) består av jordbruksfält som ingår i den normala växtföljden hos enskilda jordbrukare. Provtagning sker av dräneringsvatten och ytligt grundvatten (nio områden). Länsstyrelserna ansvarar för undersökningarna i typområdena medan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) ansvarar för åtta intensivtypområden och observationsfälten. SLU ansvarar vidare för samordning och sammanställning av resultaten samt datavärdskap. 13

18

19 4 Nuvarande förtecknade vatten och känsliga områden Enligt artikel 3 i nitratdirektivet ska medlemsstaterna förteckna de vatten som är förorenade eller kan förorenas om åtgärder i enlighet med artikel 5 i direktivet inte vidtas. Sverige förtecknade den 21 december 1995 följande områden som förorenade vattenområden de svenska kustområdena i egentliga Östersjön, Kattegatt och Skagerack Laholmsbukten med delar av dess tillrinningsområden, och Ringsjön och dess tillrinningsområden. Dessutom angavs kuststräckan från den norska gränsen till och med Stockholms skärgård och Blekinge, Skåne, Hallands och Gotlands län samt Öland som känsligt område. En närmare precisering av området fanns angiven i dåvarande förordning (SFS 1979:426) om skötsel av jordbruksmark och Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:79) om områden där särskilda bestämmelser gäller för lagring och spridning av stallgödsel. Regeringen beslutade den 22 augusti 2002, Dnr Jo2002/1648 att förteckna de jordbruksdominerade områdena i Göta älvs huvudavrinningsområde söder och sydväst om Vänern med avrinning till Kattegatt och Skagerack, delar av Motala ströms och Söderköpingsåns huvudavrinningsområden, de jordbruksdominerande områdena med tillrinning till Mälaren i Norrströms huvudavrinningsområde, och de jordbruksdominerade områdena väster om Hjälmaren. Enligt regeringsbeslutet förtecknades också sjöarna Hjälmaren och Mälaren enligt direktivets artikel 3.1. Regeringen beslutade den 16 april 2003, Dnr Jo2002/2612 (delvis) att även församlingarna Edsbro, Fastena, Rimbo, Rö, Gottröra och Närtuna i Norrtälje kommun skulle förtecknas enligt artikel 3.2 i direktivet. Regeringen beslutade även den 26 juni 2003 att ytterligare områden i Västra Götalands, Östergötlands och Södermanlands län skulle förtecknas som känsliga enligt artikel 3.2 i direktivet. Av karta 1 framgår de vatten som förtecknats enligt nitratdirektivets artikel 3.1. Karta 2 visar de områden som för närvarande ingår i det känsliga området enligt nitratdirektivets artikel 3.2 i Sverige. 15

20 Karta 1. De vatten som förtecknats enligt nitratdirektivet. 1) Kustområdena i egentliga Östersjön, 2) Kustområdena i Kattegatt, 3) Kustområdena i Skagerack, 4) Ringsjön, 5) Mälaren, 6) Hjälmaren. 16

21 Karta 2. Nuvarande utpekade känsliga områden i Sverige. 17

22

23 5 Domslut i EG-domstolen 5.1 Sammanfattning EG-domstolen har i ett flertal domar berört nitratdirektivet. Totalt har 13 mål avgjorts, varav 10 direkt gäller brott mot nitratdirektivet och tre gäller andra direktiv (dricksvattendirektivet, avloppsvattendirektivet och avfallsdirektivet) med koppling till nitratdirektivet (se även tabell 1). Flera domar gäller att medlemsstaterna inte har genomfört åtgärder inom den tid som föreskrivs i direktivet. I vissa fall hävdar medlemsstaterna att de vidtagit åtgärder efter att tidsfristen gått ut. Domstolen slår dock fast att åtgärder vidtagna efter att tidsfristerna löpt ut inte kan beaktas. Att förlora ett mål innebär att den förlorande parten ska ersätta rättegångskostnaderna. Dessutom blir den förlorande medlemsstaten skyldig att rätta till de brister som slagits fast i och med domen. Den fördel en medlemsstat kan ha av att införa åtgärder efter att tidsfristen löpt ut (men innan åtal väckts) är att kommissionen i dessa fall kan välja att inte väcka åtal. Domstolen går på kommissionens linje i samtliga tvister mellan medlemsstat och kommissionen. I en dom (Italien 2001) underkänner domstolen delar av en åtalspunkt (av tre åtalspunkter) på grund av oprecisa anklagelser av kommissionen Artikel 3.1: Förteckning av vatten som är eller kan bli eutrofierade Av domarna framgår att direktivet avser skydd av alla slags vatten, inte bara vattentäkter, som har eller kan få höga nitrathalter. Frankrike har ursprungligen inte pekat ut vissa eutrofierade vattenområden med motiveringen att åtgärder för att minska kväveutsläppen till dessa områden är verkningslösa på grund av förekomst av kvävefixerande alger. Enligt domslutet (Frankrike 2000) tillåter dock inte direktivet en sådan tolkning, främst för att kunskapsläget är oklart om kvävet respektive fosforns betydelse i olika situationer, men även eftersom vissa växter kan gynnas av kvävetillförseln även om fosfor i huvudsak är den begränsande faktorn. Även Irland har hänvisat till fosforns betydelse för att slippa förteckna inlandsvatten. Enligt kommissionen ska dock alla vatten som är eller riskerar att bli eutrofierade förtecknas, oberoende av kvävet respektive fosforns roll i eutrofieringsprocessen. Irland har inte förtecknat vatten där föroreningen kommer från punktkällor, med motiveringen att utsläpp från punktkällor inom jordbruket kan åtgärdas på annat sätt än genom direktivets åtgärdsprogram. Irland har dessutom låtit bli att förteckna grundvatten med nitrathalter över 50 mg/l, med motiveringen att det bara gäller mindre grundvattenförekomster. Domsluten (Storbritannien 2000 och Irland 2004) visar dock att alla förekomster av yt- och grundvatten (inte bara dricksvatten) som har eller kan få nitrathalter över 50 mg/l ska pekas ut. Det är inte bara de vatten som direkt drabbas av utsläpp som ska förtecknas. Av domen Frankrike 2002 framhåller domstolen att Seinebukten bör förtecknas enligt artikel 3.1, bland annat eftersom detta område bidrar till eutrofieringen av Nordsjön Artikel 3.2: Utpekande av känsliga områden För alla vattenområden som förtecknas enligt artikel 3.1 ska avrinningsområden pekas ut som känsliga områden enligt artikel 3.2. Domarna ger inte fullständig klarhet i vilken avgränsning som kan göras i de tillrinningsområden som rinner till de förtecknade vattnen. Domen Italien 2002 (som rör avloppsvattendirektivet) innebär att Italien måste vidta åtgärder långt (30 mil) från det utpekade vattnet, med motiveringen att det vattnet rinner ut i ett känsligt område. 19

24 Inte heller framgår det hur stort bidrag till nitratföroreningen som jordbruket ska orsaka för att området ska pekas ut som känsligt område. Dessa frågor diskuteras sist i detta avsnitt. Viss vägledning ges även i domarna Lantbrukare (UK) 1999, Italien 2002 och Frankrike Artikel 4: God jordbrukarsed Domstolen har slagit fast att Spanien har brutit mot direktivet genom att inte utarbeta riktlinjer för god jordbrukarsed i hela landet (Spanien 1998). Riktlinjer för god jordbrukarsed hade endast tagits fram för 6 av landets 17 autonoma regioner Artikel 5: Åtgärdsprogram Storbritannien och Italien har förlorat mål i domstolen på grund av att länderna inte infört åtgärdsprogram för samtliga känsliga områden i landet (Storbritannien 2000 och Italien 2001). För vissa av Italiens regioner har kommissionen hävdat att åtgärdsprogrammen är bristfälliga men inte kunnat framställa tillräckliga bevis, varför klagan har ogillats beträffande dessa regioner. Irland har hävdat att deras åtgärdsprogram gäller hela landet och består av god jordbrukarsed (gäller brukare som söker direktstöd), miljöersättningar, lokala åtgärdsprogram för vissa regioner samt möjlighet för lokala myndigheter att ålägga brukare att upprätta växtnäringsplaner och kartlägga olika läckagekällor. Domstolen har dock slagit fast att nämnda åtgärder inte uppfyller alla krav enligt bilaga 3. Det krävs ett nationellt sammanhållet åtgärdsprogram (de lokala åtgärdsprogrammen är inte tillräckligt). Dessutom är inte en broschyr om god jordbrukarsed och frivilliga miljöersättningar att betrakta som åtgärder enligt artikel 5 (åtgärdsprogrammet). Domstolen slår även fast att de lokala åtgärdsprogrammen innehåller brister och inte berör alla de områden som borde ha pekats ut som känsliga områden Bilaga 3: Åtgärder som ska ingå i åtgärdsprogrammet Enligt punkt 2 i bilaga 3 ska åtgärderna säkerställa att den mängd stallgödsel som för varje gård eller djurbesättning årligen sprids på marken, inbegripet det som djuren själva tillför, inte överskrider 170 kg N per hektar (i vissa fall 210 kg). Domstolen slår fast att det inte är tillåtet att beakta förluster under spridningsprocessen. Tyskland har brutit mot direktivet genom att tillåta att en viss andel kväve i gödselvatten och gödsel i fast form får avräknas som lagringsförluster (Tyskland 2002). Domstolen har även slagit fast (Luxemburg 2001) att Luxemburgs åtgärdsprogram varit bristfälligt då landet bara antagit regler för organiska gödselmedel, men inte handelsgödsel. Speciellt saknas åtgärder för att uppnå balans mellan olika former av kvävetillförsel samt villkor för spridning av handelsgödsel i närheten av vattendrag (speciellt avståndet). Luxemburg saknar också villkor för spridning på starkt sluttande mark och mark som varit snötäckt i mindre än 24 timmar. Det är inte tillåtet att anta att risken för läckage minskar om snötäcket varar mindre än 24 timmar. Slutligen saknar Luxemburg även övervakningsprogram, enligt artikel 5.6, för att utvärdera effekten av åtgärdsprogrammen. 20

25 5.1.5 Artikel 6: Övervakning I domen Italien 2001 slås fast att övervakningen inte bara har att göra med att uppfylla artikel 3.1 och 3.2 utan även för att dessa områden ska kunna revideras. Även Irland har brustit i övervakningen genom att ha en låg prioritet på punktutsläpp från jordbruket som inte berör förekomster av dricksvatten (Irland 2004) Artikel 10: Rapportering enligt bilaga 5 Luxemburgs rapportering har varit otillräcklig eftersom den saknat en bedömning av inom vilken tid vatten som förtecknats enligt artikel 3.1 förväntas uppfylla målsättningarna i åtgärdsprogrammet (Luxemburg 2001). Även Italien har dömts för att inte ha lämnat en rapport enligt artikel 10 (Italien 2001) Artikel 12: Införande av lagar och andra författningar för att följa direktivet Enligt artikel 12 i direktivet ska respektive medlemsstat, inom två år från anmälan av direktivet (det vill säga senast dec. 1993), sätta ikraft de lagar och andra författningar som krävs för att följa direktivet. Enligt kommissionen krävs inte att införlivande sker i form av en rättsakt av lagstiftningskaraktär, utan det avgörande är att åtgärder vidtas för att säkerställa att direktivets ändamålsenliga verkan genomförs och att de resultat som eftersträvas uppnås. I tvisten Italien 1999 förlorade Italien helt enkelt för att de inte vidtagit åtgärder inom föreskriven tid. 21

26 Tabell 1: Domar som berör nitratdirektivet. Domslut (totalt 13 st) År Ärende nr Vad gäller domen? Artiklar i nitratdirektivet Spanien 1998 C-71/97 Underlåtenhet att peka ut känsliga områden och utarbeta God jordbrukarsed Italien 1999 C-195/97 Underlåtenhet att införliva direktivet, speciellt utpekande av känsliga områden och nationell lagstiftning Lantbrukare (UK) 1999 C-293/97 Jordbrukets andel av föroreningen, PPP m.fl. principer Spanien 2000 C-274/98 Underlåtenhet att upprätta åtgärdsprogram 5 UK (Storbritannien och Nordirland) 2000 C-69/99 Underlåtenhet att förteckna vatten, peka ut känsliga områden och ta fram åtgärdsprogram Frankrike 2000 C-266/99 Överskridande av gränsvärde för dricksvatten och andra brister i uppfyllandet av dricksvattendirektivet (dricksvattenuttag av undermålig kvalitet och brister i åtgärdsplan). Luxemburg 2001 C-266/00 Avsaknad av övervakningsprogram och brister i nationella regler för handelsgödsel, skyddsavstånd till vattendrag och snötäckt mark. Italien 2001 C-127/99 Rapportering enl. art. 10, åtgärdsprogram och övervakning Italien 2002 C-396/00 Underlåtenhet att införliva åtgärder som indirekt (30 mil från kusten) påverkar det vatten som ska skyddas (avloppsvattendirektivet 91/271/EEG). Tyskland 2002 C-161/00 Fel metod för att beräkna tillförsel av stallgödsel (gränsen 170 kg/ha). Frankrike 2002 C-258/00 Underlåtenhet att förteckna vatten beroende på om det är N eller P som är kontrollfaktor samt områden som påverkar skyddsvärt vatten längre bort (Nordsjön). Avesta Polarit Chrome Oy 2003 C-114/01 Avfallsdirektivet (75/442/EEG), berör hantering av stallgödsel. Irland 2004 C-396/01 Underlåtenhet när det gäller förteckning av förorenade vatten, känsliga områden, åtgärdsprogram och övervakning 3.2 och och ; 3.2 och ; 10 och bilaga 3 5; 6 och ; bilaga ; 3.2; 5 och 6 22

27 5.1.8 Jordbrukets andel av föroreningen Av domarna kan inte utläsas exakt hur stort bidrag till nitratföroreningen som jordbruket ska orsaka för att området ska pekas ut som känsligt område. Enligt domstolen kan inte gemenskapsrätten tillhandahålla kriterier som gör det möjligt att i varje enskilt fall avgöra om utsläpp från jordbruket väsentligt bidrar till föroreningen. Storbritannien uttrycker det som att sådana områden ska pekas ut där jordbruket på ett avgörande men inte uteslutande sätt bidrar till föroreningen (se domen Lantbrukare, England 1999). Domstolen uttrycker det, i samma dom, som att området kan pekas ut om kväveföreningar från jordbruket väsentligt bidrar (makes a significant contribution) till den totala nitrathalten. Formuleringen significant contribution används även på kommissionens hemsida för nitratdirektivet. Av generalsadvokatens yttrande till nämnda dom framgår att om jordbruket inte alls bidrar till nitratföroreningen behöver området inte pekas ut. Jordbruket behöver dock inte ensamt bidra till eutrofieringen, utan totalhalten (från jordbruket och andra källor) ska beaktas Utpekande av hela eller delar av avrinningsområden Artikel 3.2 anger att alla områden från vilka avrinning sker till de vattenområden som förtecknats (enligt artikel 3.1) och som bidrar till förorening ska pekas ut som känsliga områden. Ordet alla kan tolkas som att hela avrinningsområdet ska ingå i det känsliga området. Domen Italien 2002 som rör avloppsvattendirektivet antyder att det inte räcker att peka ut delar av det avrinningsområde som hör till det vatten som pekats ut enligt artikel 3.1. Det framgår inte av domarna vilken avgränsning i delavrinningsområden som är möjlig att göra. Om artikel 3.2 ska tolkas som att hela huvudavrinningsområden ska förtecknas kommer det känsliga området i Sverige att omfatta inlandsområden, bland annat långt upp i norra Värmland, som saknar betydelse för övergödningen i det identifierade vattnet. Direktivet handlar om nitrater från jordbruket. Lydelsen och som bidrar till förorening tyder egentligen på att det endast är jordbruksmark och mark med byggnader och anläggningar som hör till jordbruket som behöver pekas ut enligt artikel 3.2. Dessutom är åtgärderna enligt bilaga 3 (åtgärdsprogrammet) alla inriktade på själva jordbruksmarken och lagring av stallgödsel. Storbritannien har hårda och mjuka känsliga områden, där de hårda områdena utgörs av jordbruksblock och de mjuka områdena av annan mark inom avrinningsområdet. Ingen dom tar dock upp om annat än jordbruksmark behöver pekas ut som känsligt område. Genom att bara peka ut jordbruksmark eller bara delavrinningsområden med viss andel jordbruksmark kan åtgärderna begränsas till var de gör mest nytta. Samtidigt blir det möjligt att utesluta bygder med liten andel jordbruk, kommuner/församlingar med liten andel av ytan inom avrinningsområdet eller delar av avrinningsområdet som ligger långt från recipienten. Ett argument mot att bara peka ut jordbruksmark är att även åtgärder (utanför åkermarken) för att fördröja vattnets väg till recipienten, till exempel våtmarker eller att hindra uträtning av vattendrag, har betydelse för eutrofieringen i det vatten som förtecknas enligt artikel 3.1. När det gäller grundvatten är det också mer komplicerat eftersom grundvattenförekomster har andra förutsättningar när det gäller påverkan av nitrat från jordbruket än ytvatten. För att skydda grundvatten skulle även församlingar eller kommuner med liten andel jordbruk kunna vara aktuella att peka ut som nitratkänsliga områden. 23

28

29 6 Tillämpning av nitratdirektivet i andra länder Nedan följer en genomgång av andra länders tillämpning av nitratdirektivet. Sammanställningen är inriktad på utpekandet av känsliga områden (NVZ, Nitrate Vulnerable Zone), med fokus på sådant som är relevant för svenska förhållanden. Från vissa länder har det varit svårt att få tag på underlag, varför sammanställningen inte är fullständig (se även tabell 2). Åtta länder inom EU-15 har valt att definiera hela landet som känsligt område (Finland, Danmark, Nederländerna, Luxemburg, Tyskland, Österrike och Irland). De officiella motiven som nämns för att peka ut hela landet är att medlemsstaterna vill hålla en hög nivå på miljöskyddet, öka brukarnas miljömedvetenhet och undvika olika behandling av brukare. Det sistnämnda argumentet verkar ha varit avgörande för flera länder, eftersom frågan om olika regler för olika brukare är närmast politisk samtidigt som underlagen för bedömning i vissa fall är osäkra. De motiv som framförs för att avgränsa det känsliga området till delar av territoriet är att brukare i mindre känsliga områden ska slippa vidta åtgärder som är betydelselösa för de vatten som förtecknats enligt artikel 3.1. Dessutom överensstämmer denna strategi med principen att förorenaren ska betala (PPP). Av de länder som pekat ut delar av territoriet (Sverige, Belgien, Storbritannien, Frankrike, Italien, Spanien, Portugal och Grekland) har samtligas tillvägagångssätt kritiserats av kommissionen eller en konsultgrupp (ERM) anlitad av kommissionen. Storbritannien har uppdaterat sina känsliga områden (2002) efter kommissionens anmärkningar och verkar vara den medlemsstat vars tillämpning är mest relevant att studera inför Sveriges revision av känsliga områden Kanske är även Frankrike av intresse (oklart på grund av bristande information). Flera länder har tillämpat eutrofieringskriteriet (det vill säga andra kriterier än hög nitrathalt) vid förteckning av vattenområden. Dessa länder är Sverige, England och Grekland (oklart för Frankrike, Spanien, Portugal). Vissa länder, till exempel Italien och Portugal, har olika åtgärdsprogram för de olika känsliga områdena. Storbritannien kan lyftas fram som ett exempel på tillvägagångssätt för att peka ut känsliga områden. Storbritannien har gjort en bedömning av om yt-/grundvatten har nitrathalter över 50 mg/l eller om de kan få halter över detta gränsvärde. Storbritannien använder modeller för att förutse nitrathalten fram till 2017 (gäller både grund- och ytvatten). För grundvatten pekas de områden ut som har minst 20 % sannolikhet att överskrida 50 mg/l år Utöver de vattenområden som förtecknats på grund av hög nitrathalt har Storbritannien även förtecknat fem vattenområden utifrån eutrofieringskriteriet (det vill säga oberoende av nitrathalten). Hela avrinningsområdet till det förtecknade vattnet ingår i Storbritanniens känsliga områden. Detta gäller även om nitrathalten understiger 50 mg/l högre upp i vattensystemet. Bara de jordbruksblock vars yta till minst 50 % ligger inom avrinningsområdet (med hänsyn tagen till kulvertering) ingår i det känsliga området. Vid förorening av grundvatten ingår de jordbruksblock som till 100 % ligger inom grundvattenområdet. 25

30 Tabell 2: Andel jordbruksmark och andel känsligt område i förhållande till landets totalareal samt motiv för utpekande av känsliga områden. I Sverige ingår ca 65 % av åkermarken i det nuvarande utpekade känsliga området. Land Andel jbrmark 3 Andel känsl. omr. Finland 7 % 100 % Danmark 63 % 100 % Nederländerna 48 % 100 % Luxemburg 49 % 100 % Tyskland 48 % 100 % Motivering m.m. Österrike 40 % 100 % Vill hålla hög nivå på miljöskyddet, öka brukarnas miljömedvetenhet och undvika olika behandling av brukare Irland 63 % 100 % Det är bästa lösningen både för miljön och berörda intressenter. Sverige 7 % 15 % Belgien: Flandern 46 % 5-10 % Enligt KOM bör Flandern överväga att peka ut hela territoriet. Wallonien 15 % Har mycket problem med NO 3 i grundvatten. Planerar att utöka det känsliga området till ca 20 % av landarealen. Bryssel-Capital 0 % Inget känsligt område på grund av liten region med liten andel jordbruk. Storbritannien : England 64 % 55 % Skäl för utpekande är skydd av ytvatten (41 %), grundvatten (16 %) och eutrofierade vatten (2 %). Skottland 13,5 % Främst skydd av grundvatten Wales 3 % Dels skydd av grundvatten och dels ytvatten Nordirland 4 omr. Fyra små områden med syfte att skydda grundvatten. Frankrike 54 % 46 % Utöver de känsliga områdena har F områden (främst i Bretagne) med särskilda regler för minskat näringsläckage, men där det är tillåtet att överskrida gränsvärdet för stallgödsel på 170 kg N/ha och år. Italien 51 % 17 områden De känsliga områdena har pekats ut utifrån kriteriet hög nitrathalt, med undantag för Po-området där skälet varit både hög nitrathalt och eutrofiering. De olika regionerna har olika kriterier. Enligt ERMrapporten saknas delvis underlag för bedömning. ERM anser även att Italien bör överväga att inkludera ytterligare områden i det känsliga området. Spanien 50 % Många mindre omr Portugal 41 % områden Spanien kritiseras i ERM-rapporten bl.a. för att det saknas underlag, framför allt för att bedöma diffust läckage. Portugal har pekat ut 14 känsliga områden och överväger ytterligare 21 områden. Har olika åtgärdsprogram för olika områden. Grekland 30 % 4 områden Ett vattenområde (Gulf of Pagasitikos) har pekats ut på grund av eutrofiering (alltså inte på grund av halter som överstiger 50 mg/l). I ERM-rapporten kritiseras Grekland dock för att nästan enbart ha tagit hänsyn till grundvatten vid utpekande av områden. EU % ca 50 % 3 Uppgifter beräknade från Jordbruksstatistisk årsbok 2004 (Jordbruksverket 2004) och 26

31 7 Samordning mellan vattendirektivet och nitratdirektivet 7.1 Inledning Inom både vattendirektivet 4 och nitratdirektivet finns krav på övervakning för att en bedömning av olika vattens eutrofieringsstatus ska kunna ske. För vattendirektivet ska bedömningen av vattnets status omfatta många kvalitetsfaktorer, till exempel försurning, flödesdynamik etc., varav eutrofiering är en faktor. Av vattendirektivet (artikel 6 och bilaga IV) framgår dessutom att det ska upprättas ett register över alla vattenområden där det behövs skydd enligt annan EG-lagstiftning, till exempel nitratdirektivet. Syftet med denna text är att belysa förutsättningarna för samordning mellan de båda direktiven. Det är i nuläget svårt att exakt säga hur de olika pågående arbetena kommer att påverka vår framtida rapportering. 7.2 Samordning inom EU Inom EU pågår ett arbete med att samordna bedömningen av eutrofiering, som ska överensstämma med alla direktiv (vattendirektivet, nitratdirektivet, avloppsvattendirektivet) och konventioner (OSPAR, HELCOM, Barcelona, Svarta havet). Joint Research centre (JRC) som är kopplat till EU-kommissionen, har tillsatt en arbetsgrupp (Ecostat) som arbetar med denna samordning. Enligt en sammanställning från JRC (Cardoso et al. 2001) kommer ytvatten som bedöms som eutrofierade enligt nitratdirektivet och avloppsvattendirektivet att klassas som sämre än god status enligt vattendirektivet. I rapporten Genomförande av rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EU-kommissionen 2002) sammanställs vissa av medlemsstaternas rapporter för år 2000 (nitratdirektivet). Av rapportens slutsatser framgår att Nitratdirektivet fortfarande är ändamålsenligt och inte behöver arbetas om (med anledning av vattendirektivet). Kommissionen konstaterar även att genomförandet av de båda direktiven behöver samordnas, till exempel inom följande områden: Provtagningsplatser, nätverk, parametrar och frekvenser för övervakning. Bedömning av växtnäringsläckage från punktkällor och diffusa källor för att jämföra de olika åtgärdernas effektivitet och fastställa prioriteringar. Modeller för korrelation av miljökonsekvenser och orsaker som gör det möjligt att förutse konsekvenserna av olika scenarier. Beräkning av förebyggande åtgärders kostnadseffektivitet. 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område 27

32 7.3 Revidering av bedömningsgrunderna för miljökvalitet Naturvårdsverket håller, som en följd av införlivandet av ramdirektivet för vatten, på med en revidering av bedömningsgrunderna för miljökvalitet för Kust och hav 5 och Sjöar och vattendrag 6. Arbetet innebär dels en förändring av de olika biologiska och kemiska parametrarna men också att göra om bedömningsgrunderna så att de blir föreskrifter och därmed får en annan status än de haft fram tills nu. Vattenmyndigheterna kommer att arbeta utifrån föreskrifterna i samband med sitt arbete med vattendirektivet. Arbetet med bedömningsgrunderna beräknas vara klart under slutet av Sveriges geologiska undersökning (SGU) arbetar för närvarande med att se över bedömningsgrunderna för Grundvatten 7. Denna revidering av bedömningsgrunderna i samband med genomförandet av ramdirektivet för vatten bör även leda till samordningsfördelar inför kommande redovisningar utifrån nitratdirektivet. 7.4 Rapportering enligt ramdirektivet för vatten Sverige gjorde i mars 2005 en sammanfattande rapportering 8 till kommissionen innehållande kartläggning, beskrivning och analys av yt- och grundvatten enligt artikel 5 i ramdirektivet för vatten av riskområden (risk att inte god status uppnås till 2015). Riskbedömningen omfattade påverkan och tillstånd indelad i tre klasser: 1. Tydliga riskområden 2. Osäker bedömning 3. Områden utan risk Påverkans- och riskbedömningarna är gjorda utifrån graden av påverkan och dess effekter på miljön utifrån följande inriktningar: 1. Biologiskt tillstånd 2. Försurning 3. Övergödning 4. Metaller 5. Miljöfarliga organiska ämnen 6. Fysisk påverkan En mer noggrann rapportering av riskområden kommer att ske , kopplat till framtagandet av åtgärdsprogram och förvaltningsplaner till Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Kust och hav. Naturvårdsverkets rapport nr Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverkets rapport nr Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Grundvatten. Naturvårdsverkets rapport nr Beskrivning, kartläggning och analys av Sveriges grundvatten- sammanfattande rapport. Rapportering den 22 mars 2005 enligt ramdirektivet för vatten. SGU. Beskrivning, kartläggning och analys av Sveriges ytvatten- sammanfattande rapport. Rapportering den 22 mars 2005 enligt ramdirektivet för vatten. Naturvårdsverket. 28

33 För bedömning av övergödningsrisk har faktorerna fosfor, kväve, makrovegetation, klorofyll och fytoplankton (biovolym) studerats. Kartbilder över riksbedömningen av sötvatten och kustvatten har tagits fram i samband med rapporteringen enligt vattendirektivet. Dessa kartor visas i denna rapport under avsnitt

34

35 8 Underlag som funnits tillgängliga vid denna översyn av känsliga områden Nedan listas de underlag som vi haft tillgång till vid denna översyn av de känsliga områdena. I listan redovisas både underlag som vi använt oss av i denna rapportering och underlag som vi valt att inte använda av olika skäl. I avsnitten 9-11 framgår närmare skälen till varför vi valt att inte använda en del av underlagsmaterialet. Mätdata från kustvattenmätningar från SMHI:s databas SHARK. Mätdata från vattenmätningar, enkätsvar samt regionalt informationsmaterial från enskilda vattenvårdsförbund, kommuner och länsstyrelser Mätdata från kustvattenmätningar från Stockholm vatten Mätdata från sjöar och vattendrag från Sveriges Lantbruksuniversitet genom Samordnad recipientkontroll (SRK), Typområden på jordbruksmark (JRK), miljöövervakning, Riksinventeringar, Länsinventeringar i Kronobergs och Södermanlands län. SLU har även gjort en sammanställning av den identifiering och förteckning av svenska inlandsvatten, baserat på databaser vid SLU, som institutionen för miljöanalys gavs i uppdrag att genomföra. Beräkningar av rotzonsutlakning från åkermark till och med år Beräkningar av nettobelastning av kväve till havet. Grundvattenmätningar i miljöövervakningsprogrammet för grundvatten och i Sveriges geologiska undersöknings (SGUs) grundvattennät Rapportering enligt EU:s ramdirektiv för vatten sammanfattande rapporter från mars 2005 för grundvatten och ytvatten. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet för Grundvatten, Sjöar och vattendrag och Kust och hav Sammanställning från 1994 av analysdata med uppgifter över bakteriologisk och kemisk beskaffenhet hos råvatten och dricksvatten i kommunala vattenverk. Vattenanalyser från kommunala grundvattentäkter (analyser som hittills inrapporterats i databasen DGV, databasen är för närvarande under uppbyggnad). 31

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket - Vilken betydelse har EU:s jordbrukspolitik och styrmedel haft för kväve- och fosforbelastningen från jordbruket Åtgärdsarbetet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; SFS 2016:734 Utkom från trycket den 21 juni 2016 utfärdad den 9 juni 2016. Regeringen

Läs mer

M2016/01062/R

M2016/01062/R Promemoria 2016-04-13 M2016/01062/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Departementssekreterare Ulrika Gunnesby Telefon 08-405 22 46 E-post ulrika.gunnesby@regeringskansliet.se Ändring i

Läs mer

Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket

Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Svensk författningssamling 1998:915 t.o.m. SFS 2015:250 SFS nr: 1998:915 Departement/myndighet: Näringsdepartementet RS L Utfärdad: 1998-06-25 Ändrad:

Läs mer

Jordbruksverkets åtgärder i åtgärdsprogrammen

Jordbruksverkets åtgärder i åtgärdsprogrammen Jordbruksverkets åtgärder i åtgärdsprogrammen Else-Marie Mejersjö Åtgärd enligt VM:s åtgärdsprogram Jordbruksverket och länsstyrelserna, behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2013 COM(2013) 683 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om genomförandet av rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas

Läs mer

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF EU direktivet 2000/60/EG Ramdirektivet för vatten December 2000 antog alla EU:s medlemsländer Ramdirektivet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2007) XXX Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning

Läs mer

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet

Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet Mats Wallin Vattenvårdsdirektör Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanland Vatten ska användas och värnas samtidigt!

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster

Läs mer

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt

Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt Rent vatten börjar bli en bristvara 2000 kom EU:s medlemsstater överens om: Ramdirektivet för vatten Vatten

Läs mer

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Kommittédirektiv. Styrmedel för bättre vattenkvalitet. Dir. 2008:157. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008

Kommittédirektiv. Styrmedel för bättre vattenkvalitet. Dir. 2008:157. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008 Kommittédirektiv Styrmedel för bättre vattenkvalitet Dir. 2008:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda användningen av ekonomiska och andra

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Kväveläckage från jordbruket

Kväveläckage från jordbruket Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?

Läs mer

Förordning (2009:956) om översvämningsrisker

Förordning (2009:956) om översvämningsrisker Förordning (2009:956) om översvämningsrisker Svensk författningssamling 2009:956 t.o.m. SFS 2017:875 SFS nr: 2009:956 Departement/myndighet: Justitiedepartementet L4 Utfärdad: 2009-10-08 Ändrad: t.o.m.

Läs mer

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning? ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm

Läs mer

Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet

Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet SVEAförsökens växtodlingskonferens Brunnby 2010.01.12 Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara Vad händer på vattenområdet? EU:s vattendirektiv Östersjöplanen

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 31.10.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0770/2004, ingiven av Frantisek Brychta, tjeckisk medborgare, om en läckande avloppsledning

Läs mer

Renare marks vårmöte 2010

Renare marks vårmöte 2010 Renare marks vårmöte 2010 Vad innebär de nya miljökvalitetsnormerna för vatten Helena Segervall Miljökvalitetsnormer Bestämmer om kvalitén på miljön i ett visst avgränsat område, t ex en vattenförekomst

Läs mer

Vattendirektivet i Sverige

Vattendirektivet i Sverige Vattendirektivet i Sverige - Implementering generellt - Tillståndet i kustzonen av Östersjön - Utmaningar - Planer framåt Ann-Karin Thorén 2014-11-11 1 HaV ansvarar för att samordna genomförandet av: Tre

Läs mer

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse

Läs mer

Grundvatten. Jenny McCarthy, avd för mark och grundvatten, SGU Nationellt vattendelegationsmöte 2014

Grundvatten. Jenny McCarthy, avd för mark och grundvatten, SGU Nationellt vattendelegationsmöte 2014 Grundvatten Jenny McCarthy, avd för mark och grundvatten, SGU Nationellt vattendelegationsmöte 2014 Aktuella frågor Föreskrifter Vägledning till SGUs föreskrifter Kommissionens kritik avseende grundvatten

Läs mer

Översyn år 2010 av känsliga områden enligt nitratdirektivet

Översyn år 2010 av känsliga områden enligt nitratdirektivet Översyn år 2010 av känsliga områden enligt nitratdirektivet Översynen föreslår att nuvarande känsliga områden förändras på så sätt att vissa områden utgår samt att vissa delar läggs till som nitratkänsligt

Läs mer

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning

Läs mer

11346/16 ehe/np 1 DG E 1A

11346/16 ehe/np 1 DG E 1A Europeiska unionens råd Bryssel den 18 juli 2016 (OR. en) 11346/16 LÄGESRAPPORT från: av den: 18 juli 2016 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna ENV 506 FIN 484 MAR 201 AGRI 422 FSTR 47 FC 38

Läs mer

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter och allmänna råd om redovisning av förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för grundvatten;

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan 2016-2021 för Västerhavets vattendistrikt Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Varför vattenförvaltning? Förebygga Åtgärda Planera För ett långsiktigt hållbart nyttjande

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Arbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav?

Arbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav? Till rådgivare i Greppa Näringen Alnarp 2006-06-30 Arbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav? Debatten om övergödning, algblomning och växtnäringsämnen

Läs mer

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler Helena Nilsson Stallgödselregler Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Förändringarna

Läs mer

Kartläggning och analys: Skyddade områden

Kartläggning och analys: Skyddade områden Kartläggning och analys: Skyddade områden 1. Vad avses med skyddade områden? Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) (2004:660): 1 kap 3. Med skyddade områden avses sådana områden

Läs mer

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Ivösjön en vattenförekomst i EU Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.

Läs mer

Bryssel, januari 2003

Bryssel, januari 2003 Bryssel, januari 2003 Miljökommissionär Margot Wallström kommenterade besluten på följande sätt: Kommissionen strävar efter att upprätthålla en hög vattenskyddsnivå och har därför skickat ut påminnelser

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Vattendagarna 2015 Irene Bohman BAKGRUND Verktyg för att nå vattenrelaterade miljömål. Verktyg för att nå reduktionsbetingen inom BSAP Stora delar av åtgärdsprogrammet

Läs mer

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Miljökvalitetsnormer i Sverige Miljökvalitetsnormer i Sverige EU:s vattenlagstiftning Vattenuttag, Fiskvatten-, Musselvatten-, Badvatten- och Dricksvattendirektiv Avloppsvatten Nitrat från jordbruk Dricksvatten IPPC Vattendirektivet

Läs mer

1(5) 2011-02-22 532-298/2011 2010-11-24 537-6013-10

1(5) 2011-02-22 532-298/2011 2010-11-24 537-6013-10 Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference 2011-02-22 532-298/2011 Ert datum/your date Er beteckning/your reference 2010-11-24 537-6013-10 1(5) Handläggare, direkttelefon/our reference, telephone

Läs mer

Översyn av nitratkänsliga områden 2014

Översyn av nitratkänsliga områden 2014 Översyn av nitratkänsliga områden 2014 Några områden behöver läggas till och några skulle kunna tas bort från de nitratkänsliga områdena visar den metod som Jordbruksverket använt. Jordbruket i ett område

Läs mer

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016 MKN för vatten seminarium och workshop Umeå 14 september 2016 Välkomna! Mål med dagen Ta in och sprida kunskap om MKN, att skapa kontaktnät och en arena för erfarenhetsutbyte kring MKN. Förhoppning De

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Lagar och regler kring vattenanvändningen Inspiration Vatten 2013 Lagar och regler kring vattenanvändningen Karin Sjöstrand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lagar och regler kring vattenanvändning EU:s Ramdirektiv för vatten Trädde i kraft

Läs mer

Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Stockholms stad återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella

Läs mer

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Antagen av miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun den 12 mars 2014. Det här dokumentet ska fungera som en vägledning över arbetet med

Läs mer

Inledning Stina Olofsson, projektledare

Inledning Stina Olofsson, projektledare Inledning Stina Olofsson, projektledare 2008-11-26 Utbildning för rådgivare Introduktionskurs: Jordbrukets miljöpåverkan Pedagogiska hjälpmedel Teambildning, samverkansformer Grundläggande STANK-utb. 2

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket

Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket Greppa Näringen 2019-04-12 Stina Olofsson, Jordbruksverket Vad är Greppa Näringen? -kostnadsfri rådgivning och information som lantbrukaren och miljön tjänar på -startade 2001 i sydlänen, har utvidgats

Läs mer

Övergripande om vattenförvaltning. Niklas Holmgren, SMHI

Övergripande om vattenförvaltning. Niklas Holmgren, SMHI Dagens program! 10.00 Övergripande om vattenförvaltning, Niklas Holmgren 10.30 Kustvatten: Erfarenheter och behov av verktyg och data (kustzonsmodellen, vattenwebb, datavärdskap, bedömningsgrunder fys-kem),

Läs mer

Kalmar läns författningssamling

Kalmar läns författningssamling Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

ÖVERSIKT AV VÄSENTLIGA FRÅGOR FÖR FÖRVALTNINGSPLAN I NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT

ÖVERSIKT AV VÄSENTLIGA FRÅGOR FÖR FÖRVALTNINGSPLAN I NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-04-15\dagordning\tjänsteutlåtande\15 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i norra Östersjöns vattendistrikt.doc

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

Förordning (2004:675) om omgivningsbuller

Förordning (2004:675) om omgivningsbuller Förordning (2004:675) om omgivningsbuller SFS nr: 2004:675 Departement/myndighet: Miljödepartementet Utfärdad: 2004-07-01 Ändrad: t.o.m. SFS 2004:1135 Inledande bestämmelser 1 Genom kartläggning av omgivningsbuller

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Dricksvattenutredningen (L 2013:02) Dir. 2014:73. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2014

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Dricksvattenutredningen (L 2013:02) Dir. 2014:73. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2014 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Dricksvattenutredningen (L 2013:02) Dir. 2014:73 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2014 Utvidgning av uppdraget och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten ett arv att skydda och förvalta Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Ramdirektivet för vatten

Läs mer

Återrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR MILJÖ Generaldirektören Bryssel den 2 3 JAN. 2017 ENV/C2/LMR/gm Ares(2016) Ambassadör Lars Danielsson Sveriges ständige representant vid Europeiska unionen

Läs mer

Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram

Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram Teresia Wällstedt Vattenmyndigheten, Norra Östersjöns vattendistrikt Vad är vattenförvaltning? EUs ramdirektiv

Läs mer

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen Ord och begrepp inom vattenförvaltningen Om det du funderar på inte finns i ordlistan nedan går det även att leta i databasen över vatten i Sverige, VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Där finns även

Läs mer

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om kartläggning och analys av ytvatten enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660); Utkom

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

Uppföljning av åtgärder

Uppföljning av åtgärder Uppföljning av åtgärder Trendanalys jordbruksåar Greppa Fosforns pilotområden Katarina Kyllmar, Jens Fölster och Lovisa Stjernman Forsberg Jordbruksverket Linköping 28 april 216 Greppa Näringens rådgivarkurs

Läs mer

Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet Öckerö 2015-03-30, rev. 2015-04-10 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Skrapste, Lisette Larsson, Susanne Härenstam Ärende: Samråd åtgärdsplaner 2015-2021, vattendirektivet Diarienummer:

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket Greppa Fosforn -ett pilotprojekt Janne Linder Jordbruksverket 1 2 Så här kan det se ut i en snäll bäck i odlingslandskapet vid måttligt flöde För att plötsligt förvandlas till en dånande fors. Det här

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om redovisning av förvaltningsplan för grundvatten; SGU-FS 2008:3 Utkom från trycket

Läs mer

Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Ångermanälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-20 Handläggare: Cecilia Rivard Telefon: 08-508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2009-06-11

Läs mer

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Långseleåns åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Långseleåns åtgärdsområde.

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Bakgrundsinformation vattendirektivet 100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015

Läs mer

Varför renar vi vattnet?

Varför renar vi vattnet? Varför renar vi vattnet? Vattenförvaltning och hållbar utveckling smhi.se ann-karin.thoren@havochvatten.se outdoorkartan.se Varför renar vi vattnet? - disposition Krav i miljölagstiftning Syfte med ramdirektivet

Läs mer

EU-konsultation för revidering av grundvattendirektivets bilaga I och II

EU-konsultation för revidering av grundvattendirektivets bilaga I och II Miljöförvaltningen Miljöanalys Dnr 2013-11650 Sida 1 (7) 2013-08-28 Handläggare Tonie Wickman Telefon: 0850828948 Till Miljö och hälsoskyddsnämnden EU-konsultation för revidering av grundvattendirektivets

Läs mer

Vägledning. för bedömning av tvärvillkorsöverträdelser lagring och spridning av gödsel samt höst- eller vinterbevuxen mark

Vägledning. för bedömning av tvärvillkorsöverträdelser lagring och spridning av gödsel samt höst- eller vinterbevuxen mark Vägledning för bedömning av tvärvillkorsöverträdelser lagring och spridning av gödsel samt höst- eller vinterbevuxen mark Användningsområde för vägledningen Denna vägledning ska underlätta för tillsynsmyndigheterna

Läs mer

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj 2017-01-17 Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj Johan Malgeryd Rådgivningsenheten söder, Linköping Utmaningen fosfor 0,4 15-20 2 000 kg/ha 90/10/1 eller 80/20/2 % 260 (290)

Läs mer

Svensk vattenförvaltning i kortform. Niklas Holmgren Sylvia Kinberg Carola Lindeberg Katrin H Sjöberg

Svensk vattenförvaltning i kortform. Niklas Holmgren Sylvia Kinberg Carola Lindeberg Katrin H Sjöberg Svensk vattenförvaltning i kortform Niklas Holmgren Sylvia Kinberg Carola Lindeberg Katrin H Sjöberg Innehåll Vattendirektivet Direktiv och lagstiftning Sveriges förvaltningsmodell Organisation och redskap

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn

Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn Länsjurist Göteborg 9 november 2011 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Information för dig som lagrar, för bort eller tar emot stallgödsel

Information för dig som lagrar, för bort eller tar emot stallgödsel Information för dig som lagrar, för bort eller tar emot stallgödsel Om Uppsalas regler för stallgödsel Hela Uppsala kommun är klassat som ett nitratkänsligt område. Enligt EU:s nitratdirektiv innebär det

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer