FOKUS: OFFENTLIG KONST. TEMA: RUMMET - Vad påverkar gestaltningen av ett rum?

Transkript

1 FOKUS: OFFENTLIG KONST TEMA: RUMMET - Vad påverkar gestaltningen av ett rum? Fortbildningsdag den 26 april 2007 Arrangörer: Gunilla Lagnesjö, Studio Västsvensk Konservering Simon Roos, Konst- och kulturutveckling Ann Bergström, Konstenheten Föreläsare: Sune Nordgren, internationell museiman Ann Bergström, chef Konstenheten Rebecca Burkhalter, konstkonsult Konstenheten Peder Josefsson, konstkonsult Konstenheten Gunilla Lagnesjö, chef Studio Västsvensk Konservering Inbjudna: Kulturförvaltningar Kommunala museer Deltagare vid seminariet den 30 november Inledning och syfte Gunilla Lagnesjö började dagen med att hälsa alla välkomna samt presentera bakgrund och syfte med projektet kring den offentliga konsten. Under ett inlednade seminarium den 30 november 2006 väcktes idéer och tankar om hur man skulle kunna utveckla relationerna mellan regionens institutioner och kommuner kring den offentliga konsten. Den gemensamma strävan är att höja statusen på frågor kring den offentliga miljöns konst och gestaltning. Möjligheten att skapa nya nätverk, utbyta råd och erfarenheter lyftes i utvärderingen. Detta resulterade i initiativet till en fortbildningsserie, utformad med två tydliga inriktningar, en inspirerande och en handfast linje. Den 26 april var temat rummets påverkar på konsten, under kommande två tillfällen kommer fokus att ligga på konstnären respektive objektet. Sune Nordgren - Konstens rum Sune Nordgren är konstnär och internationell curator. Konsten är alltid beroende av rum, däremot finns det olika grad på hur mycket ett specifikt rum påverkar konsten, inledde han sitt föredrag med. I bland annat Malmö konsthall och Baltic museum, där Sune har varit verksam, har de arkitektoniska rummen både stöttat och definierat konsten. I andra rum, som exempelvis Guggenheim i New York och Bilbao, kan man fråga sig om det överhuvudtaget är lämpligt att visa konst, eftersom dessa museibyggnader i sig sänder så starka signaler. Likt otroliga monument, förstummas besökaren av arkitekturen och utställningarna hamnar lätt i skymundan. Detta gör det nästintill hopplöst för konstnärer att ställa ut där, även om vissa konstnärer har lyckats bräcka rummets intryck, menade Sune. Arkitekten till utbyggnaden av MoMA i New York, Yoshio Taniguchi, ska ha sagt hade jag fått 50 miljoner till så hade

2 museet försvunnit. Detta med tanke på att inget ska komma i vägen för konsten, vilket innebär att allt i detta museum är konst. När man som besökaren kommer in på museet är man medveten om att byggnaden och konstutställningarna inte står för sig själva, utan det finns ett tydligt samspel däremellan. Sune fortsatte att berätta om sina insatser i ombyggnaden av bland annat Malmö konsthall och projektet Baltic museum i Gateshead. Dessa olika konstbyggnader har upprättat en slags symbios mellan skulptur och byggnad. Enligt Sune var båda projekten väl förankrade hos lokalbefolkningen, vilket underlättade genomförandet. I Oslo var det däremot annorlunda när National Galleriet skulle byggas om och fem institutioner skulle slås samman. Trots genomförbara planer, politisk vilja och en gigantisk uppblåsbar grön groda som utställningshall, tog det stopp. Man ville inte ersätta det gamla och beprövade galleriet med ett nytt förrän man var garanterat säker på att det skulle bli bättre, utvecklade Sune. Kivik Art Centre är det projekt han är verksam i för tillfället. Intentionen med projektet är att i framtiden skapa en kreativ konstnärsmiljö utanför Kivik på Österlen. Kreativa människor ska få komma till en kreativ plats och troligtvis händer något spännande, förklarade Sune. I första steget handlar dock projektet om att förvärva marken kring Lilla Stenshuvud, där konstcentrat är tänkt att förläggs. Under sommarens signalprojekt kommer de internationella arkitekterna Snøhetta och fotografen Tom Sandberg att samarbeta. De kommer att uppföra platsbestämda paviljonger där det vackra landskapet får stort utrymme. Detta blir en signal som går ut såväl internationellt, nationellt som lokalt om att något är på gång i området. På ett humoristiskt sätt gav Sune några nedslag i de rum som han varit verksam i, i både fram- och motgångar. Han förmedlade en inspirerande drivkraft att förverkliga det som kan förefalla ouppnåeligt. Många skratt och imponerande kommentarer hördes från publiken under föredragets gång. Ann Bergström - Offentlig konst, uppdrag och verksamhet Ann Bergström är chef för Konstenheten vars uppdrag är att med konstnärlig utsmyckning bidra till att skapa en god offentlig miljö inom Västra Götalandsregionens alla verksamheter och inrättningar. Verksamhet har också till uppgift att informera samt ge stöd och råd kring hur man skapar en god offentlig miljö. Kulturnämnden beställer uppdrag samt står för driftsmedel med Konstenheten som utförare. Regionstyrelsen äger ca konstverk som i sig är en kulturhistorisk skatt. Ann menade att man kan likna Konstenheten med ett stort museum med verk, dock utan ett museum. Konstenheten består av ett kansli med enhetschef, projektkoordinator, assistenter och hantverkare. Vidare finns det fyra projektledare för var sitt distrikt; Göteborg, Borås, Mariestad och Uddevalla/Vänersborg. Verksamheten består i stora drag av att utföra utsmyckningsuppdrag med så kallad fast konst vid omoch nybyggnation, samt lös konst efter ansökan. Under 2006 avslutades sammanlagt 247 projekt, 230 stycken hängningar av lös konst och 17 stycken fasta utsmyckningar. Vård av konst och uppdaterande av konstregister tillhör också verksamheten. Den pedagogiska delen innebär samtal med brukare, visningar, information, rådgivning och att förankra utsmyckningarna hos brukarna. Syftet med utsmyckningarna är framför allt att skapa god estetiskt tilltalande miljö, men även att bidra till en känsla av lugn och trygghet. Konstverken blir en identitetsskapande faktor för den specifika avdelningen. Det är viktigt med helhetstänkandet. Genom att utföra gemensam policy för konst och upplevd miljö på sin arbetsplats underlättar man förvaltandet av konsten, tydliggör syftet samt höjer respekten. Eftersom de flesta som vistas i regionens lokaler oftast inte är där för att se på konst, utan för att söka vård, måste man förhålla sig ödmjukt till brukarna, menade Ann. Konstenheten stöter på flera problem

3 i sin verksamhet, däribland svårigheten i att skilja mellan den privata och den offentliga sfären. Enligt Ann har Konstenheten hållit en alltför låg profil, vilket hon kommer att jobba med framöver för att förbättra kännedomen och förståelse för verksamheten. Hur kan Konstenheten hjälpa kommunerna? - Vi kan hjälpa till med rådgivning och fungera som bollplank, men inte genomföra utsmyckningar i kommunerna. Hur ser valet av konstnärer/konstverk ut? Förekommer nya sorters verk, exempelvis installationer och videokonst? - I dagsläget finns det inte sådant, men det skulle kunna vara ett möjligt försöksprojekt. Den sortens konst kräver nya praktiska lösningar. Rebecca Burkhalter - Hur gör man? Rebecca Burkhalter är konstnär och konstkonsult för Konstenheten. Hon visade hur arbetsgången under ett projekt för en utsmyckning går till. När Konstenheten har fått in en ansökan om utsmyckning fördelas projekten till respektive distrikts projektledare. Vid ett första möte träffar Rebecca avdelningschefen för att prata om avdelningens målgrupp, behov och verksamhet. Därefter gör hon en bedömning av lokalerna i anslutning till verksamheten och skapar sig en bild av en möjlig gestaltning. Det är viktigt att anpassa konsten efter avdelningens inriktning, patienterna ska inte bli sjukare av den hängda konsten, menade Rebecca. Konstenheten gör däremot inte färgsättningar eller bestämmer armaturer, men vid ombyggnad samverkar de med arkitekten för att skapa en bra miljö. Rebecca förklarade hur hon försöker att få en bredd i utsmyckningen. Hon vill väcka nyfikenhet genom att få ihop gestaltningen så att det finns något för alla och samtidigt hålla en röd linje. Till utsmyckningarna hämtar hon delvis konstverk från Konstenhetens lager och delvis köper hon in konst från gallerier. När hon färdigställt ett förslag visar hon detta först för enhetschefen, motiverar och diskuterar. Förhoppningsvis godtas det. Det är viktigt att medvetandegöra helhetsbilden både chefer och personal, menade Rebecca. Det är viktigt att all personal på avdelningarna får reda på intentionerna för konsten. Tyvärr följer det inte med något informationsmaterial om utsmyckningarna och det förekommer få återbesök från Konstenhetens sida. Det som är spännande med jobbet är att man får arbeta med så många olika sorters verksamheter utifrån deras behov och förutsättningar, berättade Rebecca. Extra roligt är det att jobba med barn, eftersom de är öppna för intryck på ett annat sätt än vad vuxna är. De bär inte med sig någon ryggsäck med föreställningar om konsten som vuxna oftast gör, lade hon till. Är man stolt över sin konst på avdelningarna? - Väldigt olika. När man ser skillnaderna på före och efterbilderna så förstår man att det ger en bra arbetsmiljö. Vissa vill inte ha konst, och har hellre så kallade fria zoner. Medan andra finner andrum i konsten.

4 Peder Josefsson - Konstguidning av vårdcentralen Spinnaren Efter lunch fortsatte dagen med ett studiebesök på vårdcentralen Spinnaren. På grund av lite förseningar, ändrades schemat och Gunilla Lagnesjös föredrag lades efter studiebesöket. Peder Josefsson, konstkonsulten som hade utfört utsmyckningen, berättade om projektet. Han varvade projektets med- och motgångar med en rundvandring bland korridorer, väntrum och de hängda konstverken. Gunilla Lagnesjö - Och sen då? Gunilla Lagnesjö är chef för Studio Västsvensk Konservering (SVK). Hon började berätta om sin del av konstens livslängd, nämligen förvaltandet. Saker och miljöer åldras men det man kan göra är att låta dem åldras på ett värdigt sätt. Tyvärr kommer SVK oftast in i bilden för sent, vilket innebär att det krävs drastiska åtgärder för att förbättra skicket. Man måste tänka på att den tiden det tar att tillverka ett konstverk i de allra flesta fall är kortare än dess totala livslängd, förklarade hon. Det handlar om att använda och förvalta på bästa sätt. Tre nyckelord för konst i offentlig miljö: - Minne Konst i offentlig miljö formar det kollektiva minnet. Platser och miljöer iscensätts högst medvetet. Detta är ett sätt att skapa odödlighet även om det ursprungliga syftet kan förändras över tiden. - Bildning Den offentliga konsten är delaktigt i kommunikationen och tolkningen av budskap i vår kultur. - Estetik och livsmiljö Konstnärlig gestaltning skapar vackra platser, där man känner sig välkommen. Men den väcker även debatt och diskussion om samhället runtomkring. Hur skapas relevans och respekt för den offentliga miljön? - Ofta beror problematiken på missuppfattningar och feltolkningar mellan ledning, städpersonal och vaktmästeri. Genom att utbilda lokalvårdare och göra förvaltningen av konsten till deras fråga, kan man öka stoltheten. Om vården av konstverken kan skötas rutinmässigt av lokalvårdare underlättas förvaltningen av verken och antagligen kommer yrkesstoltheten att höjas. Eller kan man göra som i Borås och skapa ett kontaktnät med konstfaddrar, där faddern finner stolthet i uppdraget. Vad finns kvar när gestaltningen är gjord? Enligt Gunilla handlar det om planering och uppföljning för personal och medborgare, när konstkonsulten avslutat sitt arbete. Därför kan man upprätta en behovsbeskrivning eller förvaltningsplan för arbetsplatsen. En sådan plan kan bland annat innehålla idén bakom gestaltningen, inventering och fotodokumentation, skötselråd och plan för förvaring.

5 SVK möter ofta två principer på hur man förvaltar kulturartefakter på olika håll: 1. Man bygger/köper nytt, för att inte göra någonting till dess att saker ramlar ner. Sedan totalrenoverar man. På detta vis skapas ett rörigt och slitet intryck. 2. Man gör väldigt litet, dock kontinuerligt, underhåll, tillsyn och åtgärdar små saker. På det viset får objekten lång livslängd blir slitaget charmigt och objekten åldras med värdighet. Gunilla avslutade med att säga att mer delaktighet och kunskap till dem som jobbar med konsten på arbetsplatserna, men även att göra medborgarna delaktiga, är viktigt. Detta kan göra stor skillnad på hur ett konstverk underhålls och förvaltas. Det är viktigt att lyfta frågan om hur det offentliga rummet ser ut. Gruppdiskussion Under eftermiddagen delades deltagarna in i grupper för att diskutera ett antal frågor som de fått ut i förväg. Grupperna var blandade med både kulturtjänstemän och personer från parkförvaltningen i varje grupp och olika kommuner. Frågorna skulle diskuteras i relation till egna dokument och policys som man enligt inbjudan och annat informationsmaterial skulle ha förberett. Kommunens vision och strategi - Hur syns tankar och intentioner kring de offentliga rummens betydelse i kommunens vision, strategi och budgetarbete? Handlingsplan för den konstnärliga gestaltningen - Hur omsätter ni som tjänstemän visioner och strategier i en handlingsplan? - Vilka förvaltningar är naturligt delaktiga i arbetet? - Hur får ni dokumenten levande över tid? Platsspecifik plan - Finns särskilda handlingsplaner kopplade till specifika verksamheter som skola, kommunhus, äldreboende? - Vad kan sådana handlingsplaner innehålla delaktighet, gestaltning, ekonomi, utbildning, pedagogiska tankar?

6 Grupp Gul Minus - Brist på strategier och vision Kultur och fritid är liten verks, totalt Visioner för vida och vaga Långbäck mycket snack lite verkstad Planer är bra men inte det enda! Plus + Viljan att förändra finns, något är på G Skönhetsråd, med personer utifrån Konstplaner Vill ha interaktiva möten, människors behov av autenticitet, genuinitet Förslag: regional konferens Möjligheten att finna samarbeten med näringslivet Grupp Blå - Gå tillbaka till de politiska dokument som finns och diskutera öppet. - Skapa dialog över förvaltningsgränserna samt med politiker/kommunalråd - Utnyttja beröringspunkter, tex i rondeller - Gå på offensiven! Att göra riktigt bra grejer av små medel - Underskatta inte folk! Skapa pedagogiska möten kring den offentliga konsten. Folkbildning! Grupp Grön - 1%-regeln bör följas striktare - Underhållsplaner krävs och efterfrågas - Organisation och samarbete mellan förvaltningar - Fyrbodalprojektet - Nyvaknat intresse bland allmänheten - Attitydförändring till förvaltande av konsten Grupp Röd - Avsaknad av dokument och policys - Avsatt 0,5-1% för konst, men på olika grunder - Externa och förvaltningsöverskridande diskussionsgrupper krävs - Löpande underhåll, som ska höra till olika förvaltningar beroende på underhållets art. - Attityder kring offentlig konst, väcker debatt. Viktigt att lyssna på allmänheten både för och efter men inte slaviska följa vad allmänheten vill ha. Efter någon timmes diskussion återsamlades grupperna för redovisning. Ovanstående punkter förklarades och öppnade för nya diskussioner. Det visade sig att grupperna hade upptäckt att liknande problematik fanns inom de flesta kommunerna. Avsaknaden av tydliga styrdokument och handlingsplaner kring den konstnärliga gestaltningen var en tydlig brist. Man efterfrågade mer förvaltningsöverskridande samarbeten. Detta bland annat för att höja statusen på frågorna kring offentlig konst och för att dela sådana kostnader som exempelvis hör till det tekniska kontoret, så som transport och placering av konstverket. De flesta grupperna var även överens om att det var något på gång, kommuninvånarnas intresse för konst och kultur har i allmänhet ökat. Fler hör av sig och undrar om konstverken i städerna, osv. Dagen avslutades med att blicka framåt, mot höstens planerade fortbildningsdag i oktober. Då kommer fokus att läggas på konstnären, från idé till avslutat projekt och processen runtomkring. Dokumentation, sammanställning av utvärdering och uppdaterad deltagarlista skickas ut till samtliga deltagare i mitten av maj. Alla kommentarer och synpunkter angående dagens innehåll och utformning välkomnades via e-post Julia Lang