Budget med plan för linkoping.se

Transkript

1 Budget med plan för linkoping.se

2 Grafisk produktion: Ariom Reklambyrå. Tryck: Elanders.

3 Innehållsförteckning Budgetskrivelse från Kommunstyrelsens ordförande 4 Inledning 6 Budgeten i korthet 7 Styrning, roller och ansvar 8 Uppföljning 11 Förutsättningar för budgetarbetet 12 Jämförelser med andra kommuner 12 Budgetförutsättningar för Linköping 13 Kommunala mål för kommunens ekonomi 16 Budget för med plan för sammanställningar 18 Budgetberedningens kommentarer 18 Budgetuppdrag 18 Förändringar av nämndernas ramar 19 Resultaträkning 25 Nämndernas ramar 26 Investeringsramar 27 Exploatering 28 Balansplan 29 Kassaflödesplan 30 Skatt och finansiering 31 Detaljerad budget för med plan för för nämnder och styrelser Kommunfullmäktige 38 Kommunens revisorer 40 Kommunstyrelsen 43 Kommunstyrelsens anställningsmyndighet 51 Överförmyndarnämnden 55 Valnämnden 59 Äldrenämnden 61 Omsorgsnämnden 67 Barn- och ungdomsnämnden 73 Bildningsnämnden 84 Kultur- och fritidsnämnden 91 Samhällsbyggnadsnämnden 96 Socialnämnden 107 Bygg- och miljönämnden 112 Utförarstyrelsen 118 Intern finansiering 120 Pensionsenheten 122 KFs protokoll 124 Snabbfakta 126

4 Det går bra för Linköping vilka fantastiska besked som kommit under augusti månad! Det går bra för Linköping. Linköping fortsätter att växa. Näringslivet är fortsatt starkt och universitetet är fortsatt framgångsrikt såväl när det gäller forskning som utbildningsuppdraget. Bostadsbyggandet som varit alltför lågt börjar nu också tydligt vända uppåt. Förutsättningarna för fortsatt framgång och långsiktig utveckling ser allt ljusare ut. Vilka fantastiska glädjebesked som kom nu under augusti månad. Först kom det efterlängtade beskedet att regeringen tillsammans med Schweiz satsar på att utveckla den nya generationens JAS-Gripen. Beskedet utgör ett kvitto på det fantastiska flygkunnande som finns här i Linköping Sveriges Flyghuvudstad. Beskedet är viktigt för SAAB, viktigt för Linköping och viktigt för hela regionens näringsliv. Beskedet är naturligtvis också positivt för jobben och för stärkandet av det unika flygkluster som finns i Linköping. Knappt hade firandet avtagit efter det beskedet då det kom ett annat och kanske ännu mer efterlängtat besked Ostlänken skall byggas. Nu förverkligar vi en av Sveriges allra viktigaste samhällsbyggnadssatsningar. En satsning som är helt nödvändig för pendlare, näringsliv och godstransporter. Detta kommer att innebära en riktig injektion för tillväxten i hela regionen. Nu kan vi också förverkliga Linköpings strategiska planering som innebär att innerstaden växer över ån. En ny terminal kommer att byggas i hjärtat av den nya stadsdelen som nu växer fram. Stångån/Kinda kanal kommer härigenom alltmer att inta sin rättmätiga plats som en del av Linköpings stadskärna. Satsningen på Ostlänken förstärker också möjligheterna att utveckla Linköping City Airport. Här finns många spännande idéer att utveckla såsom gemensam incheckning och smarta transportlösningar mellan reseterminal och flygplats. Under mitten av 1960-talet togs de viktiga beslut som senare ledde fram till att Linköpings universitet etablerades. Kanske får vi gå tillbaka till 1960-talet för att finna beslut som är lika viktiga för Linköpings framtid? Jag kan inte se några beslut under de senaste årtiondena som varit lika viktiga. Kanske skall vi dra paralleller till 1870-talet (!) då järnvägen kom till staden. I järnvägens spår följde näringslivssatsningar och en kraftig ökning av folkmängden i Linköping. Framtiden får ge svaren. Vi avsätter nu stora resurser för att förverkliga Ostlänken och att möjliggöra att innerstaden växer över ån. Resurserna tas från tidigare års överskott som budgeterats för just det här ändamålet. Tillväxt och ett starkt näringsliv är nödvändigt för att generera de skatteintäkter som behövs för att bygga ut välfärdstjänster såsom nya förskolor, ombyggda eller nya skolor och nya äldreboenden. Det är också nödvändigt att ha beredskap också för att möta den osäkerhet och turbulens som råder i världsekonomin. Vi tar ansvar för satsningar på infrastruktur och välfärdens kärna, men också för att ha marginaler för oförutsedda händelser. Samtliga nämnder får ett ansvar för att effektivisera verksamheten. Vi har många väldigt bra och många välskötta verksamheter, men det är viktigt att pröva olika lösningar på hur man kan hushålla ytterligare med de resurser vi har. Alla har ett ansvar för att fortsätta att bibehålla en stark ekonomi. Nämnderna har tidigare visat ett stort ansvar för att hålla ordning på ekonomin. Detta ger också en god grund för framtiden. Ett extra stort ansvar läggs på kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har bl.a. att svara för att samordningsvinster kan uppnås med Norrköpings kommun och att stor restriktivitet skall råda när det gäller övertid och mertid. 4 Linköpings kommun Budget

5 Trots ett osäkrare ekonomiskt läge tar vi ansvar för investeringar för tillväxt, jobb och företagande i ett växande Linköping. Vi avsätter också mer resurser för att möjliggöra ett ökat bostadsbyggande. Budgeten har en särskild inriktning mot barn och unga. Resurserna går framför allt till att bygga ut förskolan och att kunna bibehålla en god kvalitet när alltfler yngre barn behöver förskoleplatser. Vi har en riktig babyboom i Linköping. Verkligen roligt. Vi satsar också på kompetensutveckling av lärare och rektorer. Vi förstärker också elevhälsovården inom såväl grundskolan som gymnasieskolan. Vi avser också att återkomma med förslag om sociala investeringsfonder med inriktning mot barn och unga. Gymnasieskolan tillförs resurser för att möta den kostnadsreducering som annars skulle ha följt av minskade statliga anslag. naturligtvis ha en simhall som är väl fungerande för såväl vanliga medborgare och familjer som för de som tävlar i simning och andra vattensporter. En budget skulle inte ha något värde om det inte fanns kunniga och engagerade medarbetare som bidrar till att förverkliga alla de uppgifter som budgeteras och alla de uppgifter som återspeglas dagligen i kommunens verksamheter. Ett stort tack till alla medarbetare inom förskola, skola och olika omsorgsverksamheter. Ett stort tack till alla medarbetare inom kommunens alla andra områden. Ett stort tack också till alla som inte är anställda i Linköpings kommun, men som utför viktiga arbetsuppgifter på uppdrag. Ett stort tack också till alla andra som på olika sätt bidrar till att Linköping är en fantastisk stad. Framtiden ser ljus ut! Inom omsorgsområdet förstärks kvalitetsuppföljningen väsentligt. Detta sker genom inrättandet av ett kvalitetsoch uppföljningskontor samt genom att anställa ytterligare en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Betydande försträkningar sker också inom rehabiliteringsarbetet. Budgeten innebär också att viktiga steg tas mot förverkligandet av en ny simhall. Den gamla är helt enkelt på väg att bli uttjänt. Sveriges femte största stad måste Paul Lindvall (m) Kommunstyrelsens ordförande Linköpings kommun Budget

6 Inledning Budgeten är kommunens huvudsakliga verktyg för planering och styrning av verksamheten. I budgeten fastställs hur kommunens samlade resurser ska prioriteras mellan olika nämnder och verksamheter. Varje nämnd/styrelse formulerar och beslutar om mål för verksamheten inom sitt uppdrag. Detta görs inom ramen för av kommunfullmäktige anvisade ekonomiska ramar och angivna mål i Strategisk plan med övergripande mål. Till grund för budgeten finns även OBS som ett planeringsunderlag för nämnder och styrelser. Vid konflikt mellan mål och medel gäller medlen. Nämnderna ska under året löpande följa upp och utvärdera verksamheten och ekonomin samt vidta erforderliga åtgärder vid avvikelser från fastställda planer och rapportera detta till Kommunstyrelsen. Enligt kommunallagen (Kap 8 1) ska kommunerna ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. En god ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna går ihop, utan innefattar även ett krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. För att uppnå detta krävs en ändamålsenlig styrning, t.ex. genom att sätta upp mål, upprätta planer och program samt kontinuerligt följa upp utvecklingen för såväl verksamhet som ekonomi. Som underlag för denna styrning bör nämnderna göra kostnads- och kvalitetsjämförelser med andra organisationer. Nämnderna skall genomföra intern kontroll för att säkerställa styrsystemet. Till en god ekonomisk hushållning hör också att ha en beredskap att möta framtida utmaningar genom att i god tid 6 Linköpings kommun Budget

7 inför förväntade förändringar vidta nödvändiga åtgärder och insatser i stället för insatser i efterskott. Ett positivt resultat behövs för att kunna egenfinansiera investeringar som överstiger årets avskrivningar och inte definieras som stora och långsiktiga. Om kommunen lånar även till övriga investeringar finns risk att ränta och amortering kommer att tränga undan övriga kostnader för drift av kommunens verksamhet i resultaträkningen. Linköpings kommun har bra förutsättningar för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Kommunen har historiskt sett haft en välskött ekonomi och är t.ex. en av få kommuner som kunnat göra så stor avsättning för framtida pensioner och ändå ha en ekonomi i balans. För att få ut så mycket verksamhet som möjligt för de kommunala skattemedlen har kommunen i stor utsträckning använt sig av upphandling av olika kommunala tjänster och därigenom öppnat kommunen för konkurrens av privata aktörer. En stor del av kommunens tekniska verksamhet bedrivs i bolagsform. Budgeten i korthet Budgeten för är i balans. Skattesatsen är oförändrat 19,98 %. Vid beslutet i fullmäktige den 27 november utökades nämndernas ramar med sammantaget 115 mnkr för 2013, 133 mnkr för 2014, 146 mnkr för 2015 och 149 mnkr för 2016 exkl. demografi och effektiviseringskrav. Nämndernas ramar har justerats för demografi med -72 mnkr för 2013, -66 mnkr för 2014, -6 mnkr för 2015 och utökats med 54 mnkr för Ett effektiviseringskrav har fördelats på samtliga nämnder (exkl. ekonomiskt bistånd och socialkontoret) med 1 % för 2013 och ytterligare 1 % för Effektiviseringskravet uppgår till 61 mnkr för 2013 och 122 mnkr för 2014 och framåt. Eftersom utvecklingen av skatteintäkterna för kommande år är osäker finns ett ofördelat effektiviseringskrav i planen för åren som fördelas om det fortfarande behövs när budgeten ska fastställas om två år. Det finns en markering av tidigare års resultat under eget kapital för att hantera osäkra slutavräkningar för skatteintäkterna som uppgår till 150 mnkr. I budgeten finns resursmedel med 100 mnkr per år som fördelas efter beslut i Kommunstyrelsen. Därutöver finns en central reserv med 154 mnkr för 2013, 357 mnkr för 2014, 704 mnkr för 2015 och mnkr för 2016 för att finansiera demografiska förändringar samt löne- och priskompensation till nämnderna. Både skatteintäkter och reserv för löne- och priskompensation har beräknats utifrån SKL:s prognoser. Nämndernas kostnadsförändringar och skatteintäkterna är beräknade enligt samma befolkningsprognos. Skatteintäkterna för 2013 är beräknade utifrån att befolkningen den 1 november 2012 ökat med 982 invånare jämfört med 2011, skatteintäkterna för 2014 bygger på en ökning med ytterligare invånare, för 2015 med ytterligare invånare och för 2016 med ytterligare invånare. Investeringsramen är 259 mnkr netto för 2013 och 238 mnkr netto för Kommunens låneram uppgår till högst 75 mnkr för 2013 och högst 150 mnkr för Linköpings kommun Budget

8 Styrning, roller och ansvar Samband Majoritetens programförklaring och Strategisk plan med övergripande mål mål för basverksamheten, fokusmål indikatorer aktiviteter Majoritetens programförklaring, Strategisk plan med övergripande mål, skollag och övrig speciallagstiftning Nämndens samtliga mål med indikatorer och aktiviteter (stannar i nämnden) Var inom verksamheten avviker Linköping jämfört med andra kommuner? Fokusera på det nämnden vill förändra! Nämndens viktigaste mål att särskilt fokusera på under (ingår i budgeten som fullmäktige fastställer) De viktigaste/prioriterade målen för verksamheten som nämnden särskilt vill sätta fokus på under t.ex. utifrån att Linköping avviker jämfört med andra kommuner eller att nämnden vill åstadkomma en förändring. För de redovisade målen anges även vilka indikatorer som nämnden kommer att mäta måluppfyllelse mot. Indikatorerna ska spegla resurser, produktion och resultat. Nämnden redovisar även vilka aktiviteter den kommer att genomföra för att uppnå de förväntade resultaten för de redovisade målen. För basverksamheterna redovisas nämndens viktigaste mål och indikatorer (som inte är fokusmål) (ingår i budgeten som fullmäktige fastställer) För de redovisade målen anges även vilka indikatorer som nämnden kommer att mäta måluppfyllelse mot. Indikatorerna ska spegla resurser, produktion och resultat. Nämnden redovisar även vilka aktiviteter den kommer att genomföra för att uppnå de förväntade resultaten för de redovisade målen. 8 Linköpings kommun Budget

9 Majoritetens program Inför varje ny mandatperiod formulerar tillträdande majoritet ett program för den politik och verksamhet som man avser att bedriva under mandatperioden. Kommunala styrdokument Kommunfullmäktige utövar styrning med stöd av Kommunstyrelsen och genom fastställande av: Strategisk plan med övergripande mål. Budget med mål och riktlinjer som leder till god ekonomisk hushållning. Planer och program. Strategisk plan med övergripande mål beskriver ett antal högt prioriterade frågor/områden av betydelse för kommunens utveckling i ett flerårigt perspektiv. Kommunstyrelsen formulerar vartannat år förslag till Budget med mål och riktlinjer som leder till god ekonomisk hushållning. Varje nämnd/styrelse formulerar och beslutar om mål inom sitt uppdrag och de av fullmäktige beslutade ekonomiska ramarna. För vissa områden utformas Planer och program som förklarar, fördjupar, beskriver åtgärder m.m. för att förverkliga kommungemensamma insatser i strategisk plan med övergripande mål. Planer och program är vägledande dokument för nämnder och styrelser. Den övergripande styrprocessen Majoritetens program KF - kommunala styrdokument Statliga krav Uppdraget Återrapportering Nämndernas mål för verksamheten KS tillsynsplikt Kvalitetssäkring revisionen Mål för kommunens ekonomistyrning Ekonomistyrning är en del i det totala styrsystemet och handlar liksom all styrning om att påverka agerandet i en viss önskvärd riktning. Ekonomistyrningsreglerna ska uppmuntra till ett sunt ekonomiskt agerande. Det innebär t.ex. att alla ekonomiskt ansvariga ska handla med kommunens bästa för ögonen, vilket kan medföra att nyttan för den totala ekonomin ibland måste gå före den enskilda enhetens bästa. Målet är att kommunens resurser ska användas på ett effektivt sätt. För att nå dit handlar det om att: Precisera ansvar och roller. Planera och budgetera verksamheten. Fortlöpande redovisa ekonomi och verksamhet. Följa upp om ekonomin och verksamheten utvecklas enligt plan. Vidta korrigerande åtgärder vid befarade avvikelser. Linköpings kommun Budget

10 Roller och ansvar Nämnderna bekräftar genom budgeten sitt åtagande gentemot kommunfullmäktige. Det sker genom att nämnderna inom den angivna ekonomiska ramen åtar sig att uppfylla de kommunövergripande mål som berör verksamheten samtidigt som man på ett övergripande sätt beskriver hur man kommer att arbeta för att uppnå dessa mål. Nämnderna ansvarar också för att: Målen för basverksamheten och fokusmålen följs upp och utfallet rapporteras i enlighet med fastställda rutiner och tidplaner. Genomföra intern kontroll som stöd för en effektiv verksamhet. Mätning och redovisning av resultat och effekter av genomförd verksamhet görs i enlighet med de krav som olika statliga myndigheter har. Kostnads- och kvalitetsjämförelser görs med andra organisationer. Nämnderna har med tvåårsbudgeten fått ett ökat ansvar att hantera förändringar som inte avser demografi, prisökningar eller av Kommunstyrelsen godkända löneökningar inom ram. Vid behov ska nämnden justera verksamhetsplan och internbudget så att verksamheten kan bedrivas inom fastställd ram. Respektive nämnd skall upprätta internbudget med beaktande av fullmäktiges beslut vad gäller inriktning och omfattning av verksamhet. I internbudgeten kan nämnden göra avsteg från den uppdelning av nettokostnaderna på verksamheter som redovisats i budgetförslaget dock med beaktande av fullmäktiges beslut vad gäller nämndernas förväntade resultat och effekter av verksamhet enligt beslut om mål och riktlinjer för verksamheten. För investeringar erhåller nämnderna ett årligt nettobelopp i form av nettoinvesteringsram utifrån verksamhetsområde och ändamål. sätter gräns för måluppfyllelsen och verksamhetens inriktning och omfattning. I de fall det finns en tvingande lagstiftning som innebär en skyldighet för kommunen att göra utbetalningar eller svara för kostnader är det möjligt att överskrida medelsramen. Berörd nämnd är dock skyldig att snarast anmäla detta till Kommunstyrelsen. Resultathanteringsregler Anslagsfinansierad verksamhet Den anslagsfinansierade verksamheten (nämnder och styrelser) har möjlighet att med vissa restriktioner (se nedan), efter särskild prövning och med hänvisning till synnerliga skäl få behålla hela eller delar av sitt resultat under tvåårsbudgetperioden. Det innebär att resultatet ombudgeteras för nästkommande år och att kommunen därigenom underbalanserar det årets budget. Restriktioner Uppkomna överskott får disponeras av nämnden upp till ett belopp av 1 mnkr. Är överskottet större får maximalt 1 % av tilldelad budgetram disponeras. Överskott som beror på att nämnden inte utfört planerad verksamhet får inte ombudgeteras utan särskilt beslut i Kommunstyrelsen. Det kan till exempel gälla: 1. Försenade driftstarter. 2. Försenade investeringar och därmed uteblivna kapitalkostnader. 3. Demografiska förändringar, eller 4. Andra liknande skäl. Detta ska redovisas i en särskild resultatutredning. - Tillfälligt uppkomna överskott får inte användas för ny verksamhet som innebär permanenta kostnadsökningar om inte den nya verksamheten ingår i nästkommande års budget. Samtliga nämnder skall löpande följa upp verksamhet, resultat och ekonomi samt vidta erforderliga åtgärder vid avvikelser. Konflikt mellan mål och medel Vid konflikt mellan mål och medel gäller medlen. Det innebär att tillgång till ekonomiska och andra resurser Kommunens samlade resultat i bokslutet, eventuella markeringar av eget kapital och eventuella avsättningar till resultatutjämningsreserver utgör också begränsningar för hur stort resultat som sammantaget kan ombudgeteras från ett år till nästa. 10 Linköpings kommun Budget

11 Intäktsfinansierad verksamhet För den intäktsfinansierade verksamheten (enheterna) gäller liksom tidigare att enheterna får behålla uppkommet resultat i form av eget kapital under 3 år, men att ianspråktagande av detta resultat endast får ske inom ramen för de medel som särskilt budgeteras för ändamålet. Uppkomna underskott ska på motsvarande sätt inarbetas under treårsperioden. Uppföljning Uppföljning från nämnder och styrelser till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige Enligt kommunallagen skall Kommunstyrelsen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens eller landstingets utveckling och ekonomiska ställning. Uppföljning Behandling i KS/KF Uppföljningarna omfattar Delårsrapport per den 30 april inkl. helårsprognos Delårsrapport per den 31 augusti inkl. helårsprognos Delårsrapport per den 31 oktober inkl. helårsprognos KS juni KS oktober KF oktober KS nov/dec Uppföljning av nämndernas verksamhet och ekonomi Uppföljning av investeringar Uppföljning och analys av kommunens samlade ekonomi Uppföljning av nämndernas mål, verksamhet och ekonomi Uppföljning av investeringar Uppföljning och analys av kommunens samlade ekonomi Uppföljning av fullmäktiges mål för kommunens ekonomi Granskas av Kommunens Revisorer Uppföljning av nämndernas ekonomi samt påverkan på internbudget kommande år Uppföljning och analys av kommunens samlade ekonomi Årsbokslut per den 31 december KS mars 2014 KF april 2014 Uppföljning av nämndernas mål, verksamhet och ekonomi Uppföljning av investeringar Uppföljning och analys av kommunens samlade ekonomi Uppföljning av fullmäktiges mål för kommunens ekonomi Granskas av Kommunens Revisorer Linköpings kommun Budget

12 Förutsättningar för budgetarbetet Linköpings kommun har i grunden en god ekonomi. Också kommunens bolag visar sedan flera år en god ekonomi. I budgeten för har nämndernas ramar reducerats med 1 % för 2013 och ytterligare 1 % för 2014 och framåt i effektiviseringskrav. Därefter är budgeten för i balans. För finns i ett ofördelat effektiviseringskrav som fördelas om det beroende på skatteintäkternas utveckling fortfarande behövs när budgeten för ska fastställas om två år. I delårsrapporten per den 31 augusti prognostiseras 2012 års resultat till 149 mnkr. Det innebär att ekonomin är i balans vid ingången till år Likviditeten uppgick den 31 augusti 2012 till 427 mnkr. Årets resultat före extraordinära poster år 2003-prognos 2012 (mnkr) Årets resultat före extraordinära poster år 2003-prognos 2012, mnkr Linköping har lägst skattesats i Östergötland som har 20,71 % i genomsnitt och lägre än rikets snitt på 20,61 % för år Skattesatsen för kommun och landsting för 2013 är sammantaget 31,73 % för riket och 30,90 % för Linköping. Utdebitering 2013 Kommun Landsting Total Linköping 19,98 10,92 30,90 Västerås 20,36 10,88 31,24 Lund 20,84 10,39 31,23 Norrköping 21,03 10,92 31,95 Uppsala 20,84 11,16 32,00 Örebro 20,88 11,02 31,90 Jönköping 21,49 10,66 32,15 Eskilstuna 22,18 10,77 32, Prognos 2012 Marknadsvärdet för pensionsmedelsplaceringarna uppgick den 31 augusti till mnkr. De externa placeringarna räcker för att finansiera 100 % av pensionsskulden intjänad fr.o.m samt 35 % av pensionsskulden som är intjänad före I tabellen på nästa sida visas hur verksamhetens nettokostnader varierar mellan de olika kommunerna samt hur den finansieras. Eftersom Linköping har en gynnsam demografisk struktur beräknas kommunen betala 170 mnkr i avgift till kostnadsutjämningen för 2013 vilket motsvarar ca 60 öre i utdebitering. Verksamhetens nettokostnader är låga i Linköping och ska vara det för att vi ska kunna finansiera avgiften till kostnadsutjämningen mellan Sveriges kommuner. Skillnader i nettokostnader kan också bero på att de olika kommunerna valt att ha olika utdebitering och därmed kan finansiera olika mycket verksamhet. Tabellen visar också att Linköping har ett positivt finansnetto. Jämförelser med andra kommuner Kommunens skattesats är oförändrat 19,98 %. Den var 20,40 % för 2011 och sänktes för 2012 med 42 öre till 19,98 % p.g.a. skatteväxling för kollektivtrafik och länsfärdtjänst från och med Landstinget har beslutat att höja med 65 öre fr.o.m Linköpings kommun Budget

13 Resultaträkningen för bokslut 2011 fördelad per invånare Kronor/invånare Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Statsbidrag och utjämning Finansnetto Resultat Linköping Norrköping Eskilstuna Jönköping Lund Uppsala Västerås Örebro Riket Budgetförutsättningar för Linköping Det kommunala skatteunderlaget enligt Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skriver i sitt cirkulär den 11 oktober 2012 som vi använt som underlag till skatteberäkningarna i budgetförslaget: Skatteunderlagets ökning år 2011 var låg, men den underliggande utvecklingen, rensat för effekten av höjt grundavdrag för personer som fyllt 65 år, var bra. Det förklaras främst av en stark utveckling av arbetade timmar under första halvåret. I år hålls skatteunderlaget tillbaka av en stillastående arbetsmarknad. Det motverkas delvis av att pensionsinkomster och arbetsmarknadsersättningar ökar rejält, men den sammantagna effekten är en avtagande skatteunderlagstillväxt. När sysselsättningen tar fart och löneökningstakten tilltar mot slutet av kalkylperioden ökar även pensionsinkomsterna snabbare och skatteunderlaget växer i paritet med genomsnittet för perioden De närmaste åren beräknas endast en mindre del av skatteunderlagsökningen gå åt till att täcka kostnader för pris- och löneökningar, som väntas bli relativt modesta för kommuner och landsting. Den måttliga skatteunderlagstillväxten ger alltså förhållandevis goda reala tillskott till sektorns ekonomi även dessa år. Skatteunderlagets utveckling styrs på kort och medellång sikt i hög grad av konjunkturen. Den grundläggande förklaringen till skillnader i skatteunderlagstillväxt är därför olikheter i synen på hur konjunkturen, främst sysselsättningen, utvecklas. Skilda uppfattningar om konjunkturen påverkar synen på pris- och löneutvecklingen, som i sin tur påverkar skatteunderlaget via pensionsinkomster och grundavdrag m.m. Regeringens uppfattning om den närmaste framtidens ekonomiska tillväxt och utvecklingen på arbetsmarknaden är mer optimistisk än de flesta andra bedömares. Även SKL:s syn är mindre optimistisk än regeringens. Det är huvudförklaringen till att regeringens skatteunderlagsprognos i budgetpropositionen visar högre utvecklingstal än SKL:s varje år utom Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring SKL, okt ,1 3,9 3,2 3,7 4,4 4,6 25,2 Reg. Sep ,0 4,1 4,1 4,2 4,8 4,5 27,4 Linköpings kommun Budget

14 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Den samlade nettointäkten för skatt, utjämning, statsbidrag och den kommunala fastighetsavgiften uppgår till mnkr för 2013 och mnkr för Det motsvarar en ökning med 4,3 % jämfört med budget 2012 och mellan 2013 och 2014 en ökning med 3,2 % eller 214 mnkr. I budgeten beräknas Linköping netto att betala 170 mnkr till kostnads- och LSS-utjämningen för år 2013 vilket motsvarar cirka 60 öre i utdebitering. Beräkningen av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning i budget med plan för bygger på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos över skatteunderlagets utveckling från den 11 oktober 2012, se tabell nedan. Skatteintäkterna för 2013 är beräknade utifrån prognosen för befolkningen den 1 november 2012 som ökat med 982 invånare jämfört med 2011, skatteintäkterna för 2014 bygger på en ökning med ytterligare invånare, för 2015 med ytterligare invånare och för 2016 med ytterligare invånare. Det finns en markering av tidigare års resultat under eget kapital för osäkra slutavräkningar för skatteintäkterna som uppgår till 150 mnkr. Regeringen föreslår i budgetproposition sänkt kommunal fastighetsavgift för hyreshusenheter från den 1 januari 2013, vilket beräknas påverka kommunernas intäkter negativt. För att neutralisera effekten av förslaget föreslås en höjning av de generella statsbidragen med 550 mnkr (8,5 mnkr för Linköping) fr.o.m SKL kommer att presentera en ny prognos för förändringen av fastighetsavgiften. I budgetpropositionen föreslås även att kommunerna kompenseras med 717 mnkr (innebär 11,1 mnkr för Linköping) för höjt grundavdrag för personer som fyllt 65 år. Pris, lön och demografi I budgeten finns en central reserv med 154 mnkr för 2013, 357 mnkr för 2014, 704 mnkr för 2015 och mnkr för 2016 för att finansiera löne- och priskompensation till nämnderna samt demografiska förändringar. Underlag för beräkning av den centrala reserven för löne- och priskompensation till nämnderna är SKL:s cirkulär 12:46 från den 11 oktober 2012, se tabell Budgetförutsättningar nedan. Den beräknade löneökningen för 2013 är enligt konjunkturlönestatistiken i genomsnitt 2,8 %. Prisökningen i konsumentpris/kpix är beräknad till 1,0 % mellan 2012 och Vi har använt SKL:s prognoser både vad gäller beräkningen av reserv för pris och lön samt skatteintäkter. Budgetförutsättningar Procentuella uppräkningar enl. SKL:s cirk 2012:46 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,8 2,8 3,4 3,9 Konsumentpris (KPIX), årlig förändring i procent 1,0 1,2 1,6 1,7 Skatteunderlagsökning, årlig förändring i procent 3,2 3,7 4,4 4,6 Skatteintäkter och utjämning per invånare i Linköping Skatteintäkter, kr/invånare Inkomstutjämning, bidrag kr/invånare Kostnadsutjämning, avgift kr/invånare Regleringsbidrag/avgift kr/invånare LSS-utjämning, bidrag kr/invånare Känslighetsanalys 1 % ökning av lönerna motsvarar för helår 48 mnkr 1 % ökning av priserna motsvarar 26 mnkr 1 krona i utdebitering motsvarar Ca 280 mnkr 14 Linköpings kommun Budget

15 I tvåårsbudgeten som fastställs av fullmäktige justeras sedan flera år tillbaka Barn- och ungdomsnämnden, Bildningsnämnden och Äldrenämnden ramar för demografiska förändringar. Justeringar görs för antal barn i förskoleverksamheten, antal elever i grundskolan, antal elever och programval för gymnasieskolan samt för hemtjänst och vårdbostäder. Inför år två i budgetperioden görs en teknisk justering för dessa nämnders demografiska förändringar mot den centrala reserven. I december görs en reglering mot den centrala reserven för faktiska demografiska förändringar under året. Antal elever m.m. beräknas i budget utifrån den av Kommunstyrelsen fastställda befolkningsprognosen. Efter kommunfullmäktiges beslut om budget för den 27 november 2012 har nämndernas ramar justerats för 2012 års löneavtal samt en generell uppräkning för 2013 med 2 % för löneökningar och 1 % för prisökningar enligt beslut i Kommunstyrelsen den 4 december Justeringen finansieras med reserv för pris och lön. När 2013 års löneförhandlingar är klara sker en slutlig fördelning till nämnderna, om resultatet avviker från den generella kompensationen, samt för eventuella riktade lönesatsningar som beslutas under budgetåret. I budgeten är PO-pålägget beräknat till oförändrat 38,46 % i genomsnitt och internräntan till oförändrat 2,9 %. OBS 2012, planeringsunderlag för budget Kommunstyrelsen fastställde i januari 2012 OBS 2012 (Omvärldsbevakning Bedömning Strategi) som ett planeringsunderlag för nämnder och styrelser vid framtagande av budget. Rapporten behandlar följande områden: befolkning, bostäder, arbetsmarknad, näringsliv, Linköping-Norrköping, infrastruktur, IT, landsbygd, ekonomi, personal och hållbar utveckling. Befolkningsprognoser som används som underlag till budgeten Skatteprognoserna har beräknats utifrån befolkningsprognosen från den 28 mars 2012 som Kommunstyrelsen godkände som underlag för kommunens planering den 17 april. Även nämnderna har i sina budgetförslag använt befolkningsprognoser från mars för sina beräkningar. Befolkningsprognosen för 2012 visar på en folkökning på personer. Vecka 38 låg den veckovisa årstakten på 803 personer. Det mesta tyder dock på att den veckovisa årstakten kommer att närma sig prognosens personer. Det som talar för detta är högre födelsetal än förväntat och något ökat tempo i flyktinginvandringen i slutet av året. För 2013 beräknas flyktinginvandringen ta ny fart igen. En osäkerhet är hur bostadsbristen inverkar på möjligheterna att ta emot flyktingar. Osäkerheten om hur många flyktingar som beräknas komma till kommunen är mycket stor. I tabellen nedan framgår de befolkningsprognoser som använts som underlag vid framtagande av budget för perioden. När det gäller skatte- och statsbidragsberäkningar så grundar de sig på uppgifter på befolkning per 1 november året innan medan fördelning till nämnderna p.g.a. demografiska förändringar görs på helår, d.v.s per 31 december innevarande år. Prognos över antal invånare per den 31 december respektive år Ålder Totalt Linköpings kommun Budget

16 Kommunala mål för kommunens ekonomi Linköpings kommuns ekonomi ska präglas av ansvarstagande i såväl goda tider som stunder av finansiell oro. God ordning på ekonomin skapar handlingsutrymme på både kort och lång sikt. Linköping ska ha regionens lägsta kommunalskatt. Mål Kommunkoncernen ska ha en långsiktig tillväxt i balans och ha ett resultat som tillförsäkrar framtida kommuninvånare en bibehållen eller förbättrad nivå på verksamhet, service och anläggningar. Linköping har en stark ekonomi, men påverkas av händelser i omvärlden. Det är därför viktigt att det finns marginaler i ekonomin, att resurserna används på effektivaste sätt och att investeringar sker på ett ansvarsfullt sätt. Skattebetalarnas pengar ska förvaltas väl. Kommunen ska främja konkurrens och vara öppen för alternativa utförare i den kommunalt finansierade verksamheten. Den starka befolkningstillväxten och de ambitioner som finns för Linköping medför att vi nu står inför flera viktiga framtidsinvesteringar, men alla investeringar låter sig inte förverkligas samtidigt. Kommunen, näringslivet och kommunens egna bolag kommer alla att vara viktiga i förverkligandet av de stora framtidsinvesteringarna som väntar. Indikatorer 1. Kommunkoncernens soliditet ska inte vara lägre än 18 % och inte minska fler än två år i rad. 2. Kommunens soliditet ska inte vara lägre än 50 % och inte minska fler än två år i rad. 3. Bolagen inom Stadshuskoncernen ska generera resultat som möjliggör koncernbidrag eller utdelning till moderbolaget för att täcka moderbolagets kostnader och utdelning. 4. Bolagen inom Stadshuskoncernen ska klara att finansiera investeringar utan aktieägartillskott. 5. Kommunen ska endast lånefinansiera stora och långsiktiga investeringar*, d.v.s där det är rimligt att kostnaderna för investeringen ska bäras även av kommande generationer. 6. Kommunens resultat inklusive reavinster/-förluster och med pensionerna redovisade enligt fullkostnadsmodellen ska under en tvåårsbudgetperiod vara så stort att investeringar som inte är stora och långsiktiga* kan egenfinansieras. 7. Kommunens likviditet ska under en tremånadersperiod i genomsnitt inte understiga beloppet som motsvarar en månads utbetalning av löner exklusive arbetsgivaravgifter, vilket för 2011 uppgår till ca 190 mnkr. * Med stora och långsiktiga investeringar avses investeringar och investeringsbidrag som överstiger 30 mnkr och har en livslängd på minst 20 år. Målavstämning för budget Indikatorer 2. Kommunens soliditet ska inte vara lägre än 50 % och inte minska fler än två år i rad. Soliditeten beräknas till 5 % för 2013 och Kommunens soliditet i delårs rapporten per den 31 augusti 2012 var 54 % och i bokslut 2011 var den 56 %. 4. Bolagen inom Stadshuskoncernen ska klara att finansiera investeringar utan aktieägartillskott. I budgeten finns inga aktieägartillskott från kommunen till bolagen budgeterade. 5. Kommunen ska endast lånefinansiera stora och långsiktiga investeringar, d.v.s där det är rimligt att kostnaderna för investeringen ska bäras även av kommande generationer. Beslutade investeringsramar: mnkr mnkr mnkr mnkr Låneramen för 2013 är högst 75 mnkr och för 2014 högst 150 mnkr utifrån de investeringar i budgeten som är stora och långsiktiga. 16 Linköpings kommun Budget

17 6. Kommunens resultat inklusive reavinster/-förluster och med pensionerna redovisade enligt fullkostnadsmodellen ska under en tvåårsbudgetperiod vara så stort att investeringar som inte är stora och långsiktiga kan egenfinansieras. Resultatet beräknas till 4 mnkr för 2013 och 0 mnkr för Avskrivningarna beräknas till 122 mnkr för 2013 och 128 mnkr för Det innebär att delar av investeringarna för 2013 och 2014 kommer att finansieras med kommunens likviditet. 7. Kommunens likviditet ska under en tremånadsperiod i genomsnitt inte understiga beloppet som motsvarar en månads utbetalning av löner exklusive arbetsgivaravgifter, vilket för 2011 uppgår till ca 190 mnkr. Den 31 augusti 2012 uppgick likviditeten till 427 mnkr. I kassaflödesplanen beräknas likviditeten uppgå till 234 mnkr den 31 december 2013 och 173 mnkr den 31 december Budgetberedningen bedömer att målen för kommunens ekonomi kommer att uppfyllas. Linköpings kommun Budget

18 Budget för med plan för sammanställningar Budgetberedningens kommentarer Kommunen budgeterar ett resultat i balans för budgetåren Eftersom utvecklingen av skatteintäkterna för kommande år är osäker finns ett ofördelat effektiviseringskrav i planen för åren Det fördelas om det fortfarande behövs när budgeten ska fastställas om två år. I resultatet ingår pensionskostnader enligt fullkostnadsmetoden och reserver för osäkra faktorer. Ett effektiviseringskrav har fördelats på samtliga nämnder med 1 % för 2013 och 2 % för 2014 och framåt. Ekonomiskt bistånd under Socialnämnden och Socialkontoret under Kommunstyrelsens anställningsmyndighet är undantagna. En viktig faktor vid bedömning av framtiden är utvecklingen av antalet invånare. Den befolkningsprognos som Kommunstyrelsen fastställde våren 2012 har varit basen för nämndernas beräkningar och därutöver finns reservmedel för demografi. För att hantera osäkerheten vid beräkning av skatteintäkter och utfallet i utjämningssystemet finns en markering av tidigare års resultat under eget kapital för osäkra slutavräkningar för skatteintäkterna som uppgår till 150 mnkr. I budgeten för med plan för finns reserver för pris, lön och demografi. Pris och lön är beräknade utifrån SKL:s prognoser. Reserven för pris, lön och demografi uppgår till 154 mnkr för 2013, 357 mnkr för 2014, 704 mnkr för 2015 och mnkr för Nämndernas ramar har justerats för 2012 års löneavtal samt en generell uppräkning för 2013 med 2 % för löneökningar och 1 % för prisökningar enligt beslut i Kommunstyrelsen den 4 december När utfallet för pris och lön blir klart för respektive år kommer nämnderna att kompenseras för förändringarna. Barn- och ungdomsnämndens, Bildningsnämndens och Äldrenämndens ramar justeras för demografiska förändringar vid slutet av varje år. När nämnderna får utökade ramar för nya avskrivnings- och räntekostnader och nystart av verksamheter behålls budgetmedlen under Kommunstyrelsens ansvar tills dess att respektive nämnd kan avropa dem i samband med att ny verksamhet startar och investeringarna aktiveras. Därutöver finns centrala resursmedel för olika specificerade ändamål med 100 mnkr för 2013 och 100 mnkr för Dessa fördelas efter särskilda beslut i Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen måste alltid ta hänsyn till målen för kommunens ekonomi vid beslut om ianspråktaganden av resursmedel. I budgeten förutsätts 62 mnkr för 2013, 61 mnkr för 2014, 40 mnkr för 2015 och 40 mnkr för 2016 finansieras med ianspråktagande av markeringar. De största posterna avser Resecentrum/Ostlänken, Flyg/LCA samt kompetensutveckling för lärare och hemsjukvårdspersonal. Kassaflödesplanen utgår från det prognostiserade resultatet för Om resultatet blir högre/lägre eller investeringarna lägre än beräknat under 2012 förändras ingångsvärdet i planen. Budgetuppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att pröva möjligheten att inrätta en social investeringsfond för insatser riktade mot barn och unga. I uppdraget ingår att utreda fondens utformning och lämna förslag till omfattning på startkapital samt finansiering. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samråd med Arenabolaget, Nulink och andra aktörer lämna förslag på hur marknadsföringen av Linköping och regionen kan stärkas. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med Bildningsnämnden och NuLink effektivisera och utveckla arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Kommundirektören får i uppdrag att särskilt följa utvecklingen av anhöriginvandringen och flyktingmottagningen och hur de påverkar behovet av kommunala insatser. Kommundirektören får i uppdrag att senast den 31 maj återkomma med en redovisning av hur besparingarna ska genomföras. Kommundirektören får i uppdrag att senast den 31 maj återkomma med en redovisning av verkställigheten av minskad övertid och fyllnadstid samt minskad kostnad för semesterlöneskuld. 18 Linköpings kommun Budget

19 Kommundirektören får i uppdrag att senast den 31 maj återkomma med en redovisning av verkställigheten av samordningsvinster vid samverkan med Norrköping med tkr för 2013 samt tkr fr.o.m Förändringar av nämndernas ramar I nedanstående tabell finns en sammanfattning av beslutet om förändrade ramar för de olika nämnderna. I tabellen nedan ingår inte justering för 2012 års löneavtal samt en generell uppräkning för 2013 med 2 % för löneökningar och 1 % för prisökningar som beslutades av Kommunstyrelsen den 4 december Belopp tkr Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens anställningsmyndighet Överförmyndarnämnden Valnämnden Äldrenämnden Omsorgsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Bygg- och miljönämnden Utförarstyrelsen Pensionering, exkl finansiella poster Summa Effektiviseringskrav Ett effektiviseringskrav har fördelats på samtliga nämnder med 1 % för 2013 och ytterligare 1 % för 2014 och framåt. Ekonomiskt bistånd under Socialnämnden och Socialkontoret under Kommunstyrelsens anställningsmyndighet är undantagna. Eftersom utvecklingen av skatteintäkterna för kommande år är osäker finns ett ofördelat effektiviseringskrav i planen för åren som fördelas om det fortfarande behövs när budgeten ska fastställas om två år. Nämnd, belopp tkr Effektivisering Effektivisering 1 %, %, 2014 Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens anställningsmyndighet Överförmyndarnämnden Valnämnden -2-5 Äldrenämnden Omsorgsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Bygg- och miljönämnden Utförarstyrelsen Summa Linköpings kommun Budget

20 Beräknade ianspråktagande av markeringar för ytterligare ramutökningar (ingår ej i budgetbeslutet utan är separata ärenden) Belopp tkr Budget Budget Plan Plan Resecentrum/Ostlänken Flyg/LCA Utökad planresurs för bostadsbyggande Utredning Tjustbanan/Stångådalsbanan Utveckling intranät Kompetensutveckling lärarlyftet, rektorsprogrammet, förskolelyftet och hemsjukvård Summa Läsanvisning Nedan ges mycket kortfattade kommentarer till nämndernas ramförändringar som ingår i respektive nämnds detaljerade budget. Ianspråktagande av markeringar I budgeten beräknas ytterligare ramutökningar med 62 mnkr för 2013 och 61 mnkr för 2014 som finansieras med ianspråktagande av markeringar. De beslutades inte i budgetärendet utan är separata beslut i Kommunstyrelsen. Ändamålet med en markering fastställs av fullmäktige när markeringen görs. Ianspråktagande av eget kapital för intäktsfinansierad verksamhet I budgeten finns ett årligt utrymme för att ge möjlighet för intäktsfinansierade verksamheter att kunna disponera tidigare års överskott. I budgeten för har utrymmet sänkts från tkr till tkr per år. Investeringar Investeringarna beräknas till tkr för år 2013 och tkr för år Kommunen styr i första hand på driftbudgeten vilket innebär att nämnderna ska klara att finansiera ränta, avskrivning och driftkostnader för de investeringar som görs inom nämndens ram för driftbudgeten. Samhällsbyggnadsnämndens investeringar har ökat de senaste åren därför utökas även nämndens ram för avskrivning och ränta. I målen för kommunens ekonomi står det Kommunen ska endast lånefinansiera stora och långsiktiga investeringar det innebär att resterande investeringar finansieras med avskrivningar, resultat eller genom att minska likviditeten. Investeringsnivån överstiger avskrivningarna som beräknas uppgå till 122 mnkr för 2013 och 128 mnkr för Låneramen för 2013 uppgår till högst 75 mnkr och för 2014 till högst 150 mnkr. Kommentarer till investeringarna finns i respektive nämnds budget. Exploatering Se ekonomisk sammanställning sidan 28 samt Samhällsbyggnadsnämndens budget. Kommunfullmäktige Fullmäktiges ram utökas med 470 tkr för befintligt underskott arvoden samt med 65 tkr för 2013 och 2014 för minnesgåvor. För att finansiera utbildning av nyvalda politiker utökas ramen för 2015 med tkr. Kommunstyrelsen Utredning Tjustbanan/Stångådalsbanan med tkr för 2013, utveckling intranät med 500 tkr per år för samt E-arkiv med 500 tkr för 2013 och 800 tkr för 2014 föreslås finansieras med ianspråktagande av markering. Beslut fattas i varje enskilt fall. Ramen utökas med 500 tkr per år för klimatinvesteringsprogram, 200 tkr per år för byrån för antidiskriminering samt 620 tkr per år för åren för utökat underhåll Kinda kanal. För bredband landsbygden utökas ramen med tkr 2013 samt tkr för 2015 och Till Aerospace forum anslås tkr för 2014 och De samlade effekterna för hela kommunen av samordningsvinster vid samverkan med Norrköping med tkr för 2013 samt tkr fr.o.m. 2014, minskad övertid och fyllnadstid med tkr fr.o.m samt minskad kostnad för semesterlöneskuld med tkr per år budgeteras under Kommunstyrelsen i avvaktan på fördelning. Investeringar Investeringsramen för Kommunstyrelsen är tkr för 2013 och därefter tkr per år. 20 Linköpings kommun Budget

21 Kommunstyrelsens anställningsmyndighet Utökad planresurs för bostadsbyggande med tkr per år för 2013 och 2014 föreslås finansieras med ianspråktagande av markering. Även tkr per år för för Resecentrum/Ostlänken samt ca tkr per år under 2013 och 2014 för Flyg/LCA finansieras med ianspråktagande av markering. Beslutas i separata ärenden. Underlaget för beräkning av behov av vårdbostäder har aktualiserats vilket sammantaget med övriga demografiska förändringar innebär att utbyggnaden av platser i vårdboenden kan skjutas framåt i tiden. Därför återlämnar nämnden netto tkr för 2013 samt tkr för För 2015 utökas istället nämndens ram med netto tkr och för 2016 och framåt med tkr per år för demografiska förändringar. Den tillfälliga resursen hos Överförmyndarenheten permanentas med 550 tkr per år. Omsorgskontoret utökas med 1 årsarbetare, 700 tkr, under 2013 för förberedelser inför övertagandet av hemsjukvård Budgeten för Socialkontoret utökas med tkr per år för 16 årsarbetare inkl. tjänster för vårdplanering US, nytt avtal ensamkommande flyktingbarn samt för tillsyn barn varav 2 årsarbetare är kopplade till statsbidrag för utsatta barn. Socialkontoret är undantaget vid beräkningen av effektiviseringskrav. Förslaget till reformer för arbetsmarknadsåtgärder i Budgetpropositionen beräknas innebära lägre arbetsbelastning för Socialkontoret. Investeringar Investeringsramen för Kommunstyrelsens anställningsmyndighet föreslås till 690 tkr per år. Valnämnden Valnämndens ram utökas med 185 tkr 2013 och tkr år 2014 för att finansiera ytterligare 2 valdistrikt samt utbildning av ytterligare valförrättare. År 2014 är det dubbla val, både EU-val och val till riksdag och kommun. Äldrenämnden Äldrenämndens ram utökas med tkr per år för mobilt demensteam i samverkan med Landstinget, tkr per år för LärCenter för god demensvård, tkr per år att förstärka rehabiliteringsresurserna (sjukgymnaster och arbetsterapeuter) med 5 årsarbetare samt 750 tkr per år för utökning med 1,0 årsarbetare MAS (Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska). Därutöver utökas nämndens ram med 150 tkr per år för förstärkning av brandsäkerheten i servicelägenheter samt tkr per år för förvaltning av olika system inom strategin för nationell e-hälsa. Under Kommunstyrelsens resursmedel avsätts tkr för äldreomsorg. Även medel för kompetensutveckling hemsjukvård budgeteras under Kommunstyrelsens resursmedel och finansieras med ianspråktagande av markeringar. Investeringar Investeringsramen för Äldrenämnden föreslås till tkr för 2013 och 382 tkr för Omsorgsnämnden Omsorgsnämndens ram utökas med tkr som ett ospecificerat tillskott. Barn- och ungdomsnämnden Andelen 1-3-åringar inom förskolan i Linköping har successivt ökat i förhållande till 4-5-åringar. Detta innebär en ökad arbetsbelastning för personalen inom förskolan. För att kompensera denna strukturella åldersförskjutning och behålla samma kvalitet som tidigare utökas ramen med tkr för 2013, tkr för 2014, tkr för 2015 och tkr för Därutöver utökas nämndens ram med tkr per år för frukost i förskolan. Barn- och ungdomsnämndens ram utökas med tkr per år för elevhälsa och rektors specialpedagogiska stöd och med tkr för 2013, tkr för 2014, tkr för 2015 och tkr för utvidgad elevhälsa som kommunal del i statlig satsning. För ökade dokumentationskrav och myndighetsåtgärder, utveckling arbetssätt och arbetsformer utökas ramen med tkr för Ramen föreslås utökas under åren för Lärarlyftet II, Förskolelyftet II samt Rektorsprogrammet, Rektorslyftet. Ramutökningarna för kompetensutvecklingen föreslås finansieras med ianspråktagande av markeringar. De beslutas inte i budgetärendet utan är separata beslut i Kommunstyrelsen där belopp och omfattning prövas. Ramen utökas med tkr per år för stadsdelssatsning och tkr per år för aktivitetshus i Skäggetorp. Linköpings kommun Budget